Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

EU ETS bör inte användas som styrmedel för att nå andra mål. Den låga prisnivån i EU

ETS påverkar förmågan att nå förnybarhetsmålet. För att nå flera mål behövs flera

medel och EU ETS bör inte användas som styrmedel för att nå energimål.

Den låga prisnivån inom EU ETS är ett resultat av politiska beslut tagna inom systemet,

som exempelvis generös tilldelning av fria utsläppsrätter, samt att efterfrågan varit

lägre än förväntad på grund av den ekonomiska krisen. Europeiska kommissionen har

inför den tredje perioden bestämt ett gemensamt tak för alla utsläpp. Taket ska successivt

sänkas för att 2020 ha sänkt den handlande sektorns utsläpp med 21 procent

jämfört med utsläppen 2005.

Den låga prisnivån inom EU ETS kan vara ett tecken på att systemets långsiktiga trovärdighet

är låg. Ett sätt att öka trovärdigheten är att sätta upp utsläppsmål för hela

perioden fram till 2050, eller åtminstone fram till 2030.

Att länka EU ETS med andra handelssystem i världen är ett steg mot ett gemensamt

pris på koldioxid som sänker kostnaderna för att nå 2-gradersmålet. Europeiska

kommissionen har meddelat att de har för avsikt att länka EU ETS med den australienska

koldioxidmarknaden med början redan 2015. Europeiska kommissionen måste

nu söka mandat av medlemsstaterna för att kunna förhandla om en länkningsöverenskommelse.

2.5 KLIMATANPASSNING

Klimatanpassning kan komplettera åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser.

Även om beslutsfattarna skulle förbjuda alla utsläpp av växthusgaser är en del klimatförändringar

oundvikliga på grund av den mängd växthusgaser som redan släppts ut i

atmosfären. Medan åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser riktar sig mot

orsaken till klimatförändringarna, riktar sig åtgärder för klimatanpassning mot effekterna

av klimatförändringarna.

Klimatanpassning innebär lokala nyttor och kostnader medan utsläppsminskningar

innebär globala nyttor och lokala kostnader. En fördel med klimatanpassning är att

kopplingen mellan kostnaden och nyttan av en åtgärd är tydligare för den som bekostar

åtgärden. Motsvarande koppling för en utsläppsminskande åtgärd är både mindre

direkt och mindre tydlig.

SMHI:s klimatscenarier pekar på att Sveriges årsmedeltemperatur kommer att vara

2,5–4,5 grader högre under perioden 2071–2100 jämfört med perioden 1961–1990.

Temperaturökningen blir antagligen större på vintern än på sommaren, vilket innebär

att vintrarna kan bli kortare, att perioder av värmeböljor kan bli vanligare och att nederbörd

eller skyfall kan förekomma oftare. Ökade medeltemperaturer kan leda till

hälsoeffekter hos sårbara grupper, exempelvis äldre. Vägar och byggnader kan översvämmas

av skyfall. Ökad nederbörd kan påverka dricksvattenförsörjningen genom att

markföroreningar frigörs och sprids, eller att vattenburen smitta blir vanligare. Klimatförändringarna

kan även ha positiva effekter i Sverige, till exempel längre odlings- och

tillväxtsäsonger i jord- och skogsbruk, ökad turism och färre köldrelaterade dödsfall.

Klimatanpassning i Sverige bör fokusera på att identifiera och reducera samhällets

sårbarheter. Investeringar med lång livslängd bör ta hänsyn till att klimatet kommer

15

More magazines by this user
Similar magazines