Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

För att utsläppsreduktionerna ska kunna nå det långsiktiga tvågradersmålet kommer

det enligt många bedömare att krävas att ett antal teknologier utvecklas, som nu är

relativt kostsamma. 159 Det innebär att insatser bör vidtas för att sänka kostnaden för

nya förnybara teknologier, illustrerade till höger i figuren, för att inte priset på energi

ska bli allt för högt. Att offentliga insatser för att öka utbudet kan krävas beror på

andra marknadsmisslyckanden än på efterfrågesidan. Framför allt är det spridningseffekter

i forskning och utveckling och skalfördelar i produktionen som gör att offentligt

stöd till FoU och till produktion kan vara motiverat för att reducera kostnaderna

för produktion av förnybar energi på sikt. Dessa frågor diskuteras i avsnitt 2.3.

Marknadsmisslyckanden i energiefterfrågan

Utöver de marknadsmisslyckanden som berör utveckling och spridning av ny teknologi,

finns det andra skäl till offentliga insatser när det gäller energieffektivisering.

Främst bland dessa är att den potentiella köparen av energibesparande teknologi har

små eller inga incitament att spara energi. Det finns ett antal energimarknader där den

som väljer teknologi inte sammanfaller med den som betalar för energianvändningen

vilket kan leda till att incitamenten att investera i ny teknologi blir för låga.

Ett exempel på denna typ av marknadsmisslyckande är användningen av varmvatten i

flerfamiljshus. I de flesta flerfamiljshus, såväl bostadsrätter som hyresrätter, saknas

individuell mätning av lägenhetens varmvattenanvändning. Bostadsinnehavaren betalar

en andel av den totala kostnaden för varmvatten snarare än för den individuella

förbrukningen. Det innebär att den boende har mycket små incitament att spara på

varmvatten, då enbart en liten del av besparingen tillfaller lägenhetsinnehavaren. På

samma sätt är incitamenten små att inte vädra för mycket eller att hålla en lägre inomhustemperatur.

Ett annat exempel är fastighetsägarens val av investeringar i energibesparing i hyresfastigheter.

Fastighetsägaren beslutar om energibesparingar, men hyresgästen betalar

för energikostnader enligt bruksvärdesprincipen. På en hyresmarknad med bristfällig

konkurrens leder detta till att incitamenten till energisparåtgärder är för låga. Fastighetsägarens

incitament att spara energi är små då uppvärmningskostnader övervältras

på de boende. Sådana svaga incitament (eng. split incentives) utgör en grund till varför

offentliga insatser för energieffektivisering kan vara motiverade. 160 Hyresgästen som

betalar för energin kan inte själv välja energibesparingsnivå och fastighetsägaren har

små eller inga incitament att vidta åtgärder. 161

Det finns också informationsproblem som gör att energieffektiviteten kan vara lägre

än den optimala. Köparen kan ha svårt att informera sig om energianvändningen då

valet av alternativ görs. Energieffektiviseringsutredningen påpekade att energi är en

”osynlig” konsumtionsvara. Många har liten kunskap om hur mycket energi de faktiskt

konsumerar och hur de på ett effektivit sätt skulle kunna minska sin konsumtion. För

konsumenten är det svårt att se hur enskilda apparaters energiprestanda påverkar den

totala energiförbrukningen.

159 Scenarier för att uppnå tvågradersmålet i (IEA 2011) utgår från användning av bland annat koncentrerad

solkraft och koldioxidlagring (CCS). Se även MacKay (2009).

160 Se till exempel Energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:25), sid 63.

161 Se Söderholm (2012) för en översikt av empiriska studier kring svaga incitament.

170

More magazines by this user
Similar magazines