Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

För att förstå syftet med dessa mål finns det två grundläggande frågor som bör besvaras:

Vilka syften har energieffektiviserings- respektive förnybarhetsmålet utöver

att uppfylla utsläppsmålet?

Behövs begränsningar av hur utsläppsmålet uppfylls i form av mål för energieffektivisering

eller förnybarhet för att uppnå dessa andra syften?

Den svenska energipolitiken – och därmed även basen för klimatpolitiken – ska bygga

på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar till att förena: 167

Ekologisk hållbarhet

Konkurrenskraft

Försörjningstrygghet

Ekologisk hållbarhet omfattar inte bara minskad klimatpåverkan, utan hela miljömålssystemet.

Ökad förnybarhet kan till exempel inverka negativt på miljömålet levande

skogar. Energieffektivisering kan till exempel innebära en minskad förbränning av

fossila såväl som förnybara bränslen, vilket kan bidra till att uppfylla miljömålet frisk

luft. Det är dock svårt att mäta och utvärdera vilken effekt de klimat- och energipolitiska

målen har på hela miljömålssystemet.

Försörjningstrygghet är ett uttalat grundläggande mål som påverkas av energieffektivisering

och ökad förnybarhet. Det är dock inte självklart att kvantitativa mål är nödvändiga

för att uppnå högre försörjningstrygghet. Ett utsläppsmål uppnås i stor utsträckning

genom energieffektivisering eller ökad förnybarhet. Det innebär att även

med enbart ett utsläppsmål kan försörjningstryggheten öka. Det är svårt att se på vilket

sätt kvantitativa mål för energieffektivisering och förnybarhet bidrar till att öka

försörjningstryggheten jämfört med enbart ett kvantitativt mål för utsläpp.

Den avgörande frågan är hur politiken utformas för att uppfylla målen till lägsta samhällsekonomiska

kostnad. Detta sker genom att åtgärder utformas för att motverka

marknadsmisslyckanden i utbudet eller efterfrågan av energi. Om åtgärder för energieffektivitet

och förnybarhet riktas mot andra misslyckanden än utsläppsexternaliteten

kan synergieffekter uppnås.

Förekomsten av marknadsmisslyckanden i förnybar teknologi eller i energiefterfrågan

innebär inte nödvändigtvis att alla styrmedel som syftar till att öka förnybarheten eller

energieffektivisering är motiverade. Även om utsläppsminskningar förutsätter någon

slags kombination av ökad förnybarhet och energieffektivisering, bör styrmedel bedömas

utifrån om de kostnadseffektivt motverkar specifika marknadsmisslyckanden.

I och med att kopplingen mellan förnybarhets- och energieffektiviseringsmål och

marknadsmisslyckanden inte är enkel, kan insatser inte motiveras enbart utifrån att de

leder till måluppfyllelse. En svårighet är att de marknadsmisslyckanden som motiverar

styrmedel utöver koldioxidskatter inte är direkt kvantitetsrelaterade. Mycket av den

forskning som sker i offentlig regi är mycket långsiktig och osäker. Kvantitetsbaserade

mål på medellång sikt riskerar att premiera relativt säker teknologi över potentiellt sett

mindre kostsam teknologi på lång sikt.

167 Prop. 2008/09:163, sid 10.

177

More magazines by this user
Similar magazines