Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

förändras. Det kan behövas förebyggande åtgärder för att minska risken för skador på

infrastruktur, för att upprätthålla en god dricksvattenkvalitet och för att minska risken

för smittspridning. Sverige kan även, till exempel som en del i biståndsarbetet, finansiera

klimatanpassning utomlands. Världsbanken uppskattar att kostnaderna för klimatanpassning

till +2 grader år 2050 ligger mellan 75–100 miljarder dollar per år.

Ansvaret för att klimatanpassa samhället är fördelat mellan individ, kommun och stat.

Exempelvis kan nya styrmedel, förändrad lagstiftning eller ny information om klimatförändringarnas

effekter leda till att beslut om nya eller förändrade investeringar måste

fattas. Kommunerna är skyldiga att ta hänsyn till risker från klimatförändringar i sin

planering eftersom de ansvarar för flera verksamhetsområden som kan påverkas av

klimatförändringarna. För att stödja kommunerna ska länsstyrelserna samordna det

regionala klimatanpassningsarbetet. I samverkan med andra myndigheter samlar

SMHI in och sprider information om klimatförändringar och klimatanpassning.

För alla typer av anpassningsåtgärder behövs information om åtgärdernas förväntade

kostnader och nyttor för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Verktyg för att identifiera,

kvantifiera och ekonomiskt värdera nyttor och kostnader från anpassningsåtgärder

är därför en nödvändig förutsättning för ett effektivt klimatanpassningsarbete.

Konjunkturinstitutets fallstudie i Botkyrka visade att värdet av att skydda Tullinge

vattentäkt översteg kostnaderna för detsamma.

2.6 SKOGSBRUK OCH ANNAN MARKANVÄNDNING

Åtgärder som binder kol i skog och mark kan komplettera åtgärder som minskar utsläppen

av växthusgaser. Det svenska utsläppsmålet för 2020 inkluderar inte upptag

och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning. I ett globalt perspektiv

anses förändrad markanvändning kunna begränsa ökningen av koldioxidhalterna i

atmosfären. I Sverige är nettoupptaget av växthusgaser genom skogsarealerna stort.

Skogsbruk kan vara intressant för klimatpolitiken på grund av dess förmåga till nettoupptag

(tillväxt större än avgång) av koldioxid. Det finns kunskap kring tillväxthöjande

åtgärder (förädling av plantor, kvävegödsling, snabbväxande arter) och

nyplantering av skog vilket kan öka nettoupptaget av koldioxid i skogarna samt öka

uttaget av biomassa vilket kan användas som substitut till fossila bränslen. Kapaciteten

globalt för att lagra ytterligare kol i skog och mark bedöms vara stor.

Åtgärder för att öka upptag av koldioxid i skog kan vara kostnadseffektiva för att reducera

halten av koldioxid i atmosfären. Studier visar att det på global nivå kostar

mellan 20 och 280 kronor per ton koldioxid att binda kol. Detta kan jämföras med

kostnaderna för CCS-teknologi (Carbon Capture and Storage), när koldioxid avskiljs

och lagras vid utsläppskällan, som uppskattas till mellan 210 och 630 kronor per ton

koldioxid. Beständigheten för CCS är dock högre än den är vid lagring i skog.

Svårigheter att mäta upptag och utsläpp av växthusgaser i världens skogar utgör ett

problem för att inkludera skogsbruk och annan markanvändning i internationella

överenskommelser. Det finns system för att mäta skogsarealer, men konvertering till

volym biomassa och beräkning av mängd kol är behäftade med stora osäkerheter.

16

More magazines by this user
Similar magazines