Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

idrar väsentligt till att bevara eller återställa miljökvalitetet (UNEP, 2008b, s. 35-

36). 173

US BLS

I USA har Bureau of Labor Statistics (BLS, 2012) utvecklat ett ramverk för att samla

in information om gröna jobb. Enligt BLS definition av gröna jobb består de gröna

jobben dels av sysselsättning i sektorer som tillhandahåller varor eller tjänster som är

till nytta för miljön eller som bevarar naturresurser, dels av sysselsättning som innebär

att produktionsprocesser blir mer miljövänliga eller mer naturresurssnåla. Målet är att

kunna följa hur antalet gröna jobb utvecklas över tiden samt att få information om i

vilka sektorer de gröna jobben finns, vilka kvalifikationer som krävs och hur den geografiska

spridningen av sysselsättningen ser ut.

Kritik

Enligt en rapport till Nordiska ministerrådet (Bruvoll och Ibenholt, 2012) är det svårt

– om ens möjligt – att särskilja de jobb, företag och sektorer som är gröna från de som

inte är det till följd av att alla aktiviteter innebär någon grad av miljöpåverkan. Deras

slutsats är därför att den befintliga miljö- och ekonomistatistiken är fullt tillräcklig för

policyanalyser och att försöken med att definiera gröna sektorer och gröna jobb bara

resulterar i produktion av data av dålig kvalitet. Grön tillväxt handlar om i vilken riktning

hela ekonomin, inte bara den ibland kreativt definierade gröna sektorn, utvecklas.

Det innebär att detaljerad data på till exempel utsläpp till vatten och luft, produktion

och sysselsättning är tillräckliga för att få en uppfattning om olika sektorers utveckling

över tid (Bruvoll och Ibenholt, 2012). Även OECD (2011e) menar, trots de definitioner

som finns, att avgränsning, mätning och tolkning av miljövaror och -tjänster är

problematiskt.

GRÖNA JOBB I SVERIGE OCH INTERNATIONELLT

I Figur 48 visas andelen sysselsatta i miljösektorn enligt FN, OECD och Eurostats

definition för ett antal EU-länder och USA år 2007. För varje land visas enbart sysselsättningen

i de sektorer som helt och hållet räknas som gröna (ISIC 27, 41, 90) vilket

innebär att den totala gröna sysselsättningen är underskattad. Störst är den gröna

sysselsättningen i Tjeckien och Ungern, runt 2 procent, medan den är lägst i Sverige

och USA, drygt 0,5 procent.

En hypotes är att antalet sysselsatta i sektorn för miljövaror och -tjänster i olika länder

beror på arbetsproduktiviteten i de olika länderna. När man jämför arbetsproduktiviteten

(mätt som BNP per arbetad timme 2011) 174 för länderna i figuren framgår att

Ungern har den lägsta arbetsproduktiviteten och Norge den högsta. En negativ korrelation

(-0.59) mellan antalet sysselsatta i gröna sektorer och arbetsproduktiviteten är

statistiskt säkerställd (5 procents risknivå). Det innebär att vi inte kan förkasta att storleken

på den gröna sektorn i ett land är relaterad till en sämre arbetsproduktivitet, men

mycket mer analys behövs för att kunna dra slutsatser om orsakssamband.

173 Detta inkluderar jobb som hjälper till att skydda och återställa ekosystem och biologisk mångfald, minska

energiförbrukningen, minska kolberoendet i ekonomin samt minimera eller undvika att alla former av avfall och

föroreningar uppstår (UNEP, 2008b).

174 http://stats.oecd.org/Index.aspx?DatasetCode=LEVEL (2012-11-08).

181

More magazines by this user
Similar magazines