Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

5 Vetenskapliga rådets utblick

Konjunkturinstitutets vetenskapliga råd lämnar här en utblick över vad de tror kom-

mer att bli intressant för svensk miljöpolitik framöver. Tanken är att några av dessa

idéer ska fångas upp i kommande miljöekonomiska rapporter.

Årets rapport har klimatpolitik som tema. Det finns flera skäl till detta. Det första är

naturligtvis att det är en av de största miljöutmaningarna vi står inför. För det andra

griper det över alla samhällsområden, och för det tredje är det ett globalt problem där

olika länders utsläpp och utsläppsminskningar inte kan separeras. Sammantaget innebär

detta, och en del annat, att politiken måste gripa över alla samhällssektorer och

över alla länder. Vidare innebär det att om inte politiken utformas på ett ändamålsenligt

sätt och på ett sätt som överensstämmer med problemet så riskerar vi att inte hitta

någon lösning som är rimlig sett ur ett samhällsekonomiskt (och miljömässigt) perspektiv.

MÅLBESTÄMNING

Liksom inom andra politikområden så är klimatpolitikens viktigaste frågeställningar

dels vilket mål man ska sätta, dels hur man ska nå det klimat- eller utsläppsreduktionsmål

som man bestämmer sig för. I årets rapport behandlas den första frågan, det

vill säga målfrågan, enbart konceptuellt, eller teoretiskt. Frågan hur vi når våra mål

analyseras däremot utförligt även på det empiriska planet. Man kan säga att årets rapport

i huvudsak behandlar frågan om ”kostnadseffektivitet”, det vill säga hur vi ska nå

ett givet mål till minsta möjliga kostnad, och om den svenska politiken är kostnadseffektiv

eller inte, eller i vart fall går i den riktningen.

Det kan tyckas naturligt att en rapport som behandlar svensk politik fokuserar på

frågan om kostnadseffektivitet med tanke på att målet, iallafall delvis, bestäms utanför

det svenska politiksystemet. Icke desto mindre finns det skäl att i framtida rapporter

mer i detalj studera själva målbestämningen, inte minst med tanke på att Sverige har

som uttalad ambition att gå före i klimatpolitiken i meningen att våra mål skall vara

ambitiösare än omvärldens. En fråga som då naturligen måste lyftas är vad värdet av

en sådan ambitiösare målsättning är, om ett sådant värde finns, i förhållande till eventuella

kostnader. Frågan tangeras visserligen i årets rapport i samband med diskussionen

om utsläpp på hemmaplan kontra utsläppsminskningar i andra länder, men någon

systematisk analys finns inte, vilket inte heller syftats till i årets rapport. Det finns en

omfattande litteratur inom den miljöekonomiska forskningen, vilken antyder att de

ekonomiska argumenten för ett enskilt land eller enskilt företag att gå före i klimatpolitiken

är få.

I en nyligen utkommen rapport konstaterar Professor Michael Hoel att det i grunden

finns två skäl till att gå före. Det första är vad han kallar ”indirekta effekter”, vilket i

allt väsentligt är de ekonomiska effekterna av värdet av att gå före, och det andra är

vad han kallar ”moraliska skyldigheter”. Den slutsats han drar är att de ”indirekta effekterna”

är minst sagt osäkra. 181

181 Hoel, M (2012), Klimatpolitik och ledarskap – vilken roll kan ett litet land spela?, Expertgruppen för

miljöstudier (EMS), 2012:3, Stockholm.

189

More magazines by this user
Similar magazines