Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Här anser rådet att det i kommande rapporter finns skäl att fortlöpande följa forskningen

på området. Vidare anser rådet att det finns skäl till en fördjupad studie av hur

enskilda länders, eller grupper av länder, initiativ till extra åtaganden påverkar andra

länder, och/eller ländergrupper, samt hur det påverkar utfall i klimatförhandlingar.

Här anser rådet att även det statsvetenskapliga perspektivet bör innefattas tydligare.

Ett annat skäl till att i en framtida rapport studera även målbestämningen mer explicit

är att valet av målnivå inte självklart kan separeras från valet av styrmedel och åtgärder.

Som visas i kapitel 1 skall miljömålet i teorin sättas så att miljövärdet på marginalen

precis balanseras av marginalkostnaden för förbättringen. Detta bygger dock på att

reduktionsåtgärder rangordnas efter kostnader och att de åtgärder som har lägst kostnader

vidtas först. Vilka åtgärder som först vidtas beror dock på vilka styrmedel som

väljs och hur de används. Exempelvis kan valet av ett visst styrmedel innebära att man

väljer en teknologi som innebär högre reduktionskostnader än vad som skulle varit

fallet om ett annat styrmedel valts. Att kostnaden blir högre än vad den skulle kunna

vara innebär att det mål som sattes inledningsvis inte balanserar kostnad och nytta.

Som visas i årets rapport innebär de förändringar av koldioxidskatten som följer av

2009 års klimatproposition att kostnadseffektiviteten ökar, beroende på att koldioxidskatten

blir mer likformig inom Sverige. 182 Vidare så har Konjunkturinstitutet i en

tidigare granskning av Klimatberedningens analys (Konjunkturinstitutet, Specialstudie

nr 18, 2008) visat att utsläppsreduktioner i andra länder, via s.k. flexibla mekanismer,

kan ske till betydligt lägre kostnader än om reduktionen sker med inhemska åtgärder.

CDM kan också bidra med teknikutveckling och tekniköverföring till utvecklingsländer,

vilket i förlängningen leder till större möjligheter att på lång sikt uppnå större

utsläppsreduktioner till lägre kostnad. Sammantaget innebär detta att målbestämningen

inte kan separeras från valet av styrmedel, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Kopplat till valet av målnivå och utformningen av styrmedel i klimatpolitiken och

behovet av mer kunskap och utredningsarbete är skogens och markanvändningens roll

i klimatpolitiken, samt frågan om hur klimatpolitiken interagerar med styrmedel för att

nå andra politiska mål.

SKOGENS OCH MARKANVÄNDNINGENS ROLL I MILJÖPOLITIKEN

Vad gäller skogen och markanvändningen är det framförallt två frågor där mer och ny

kunskap behövs, och där Konjunkturinstitutet i framtida rapporter kan spela en viktig

roll.

Den första frågan gäller bokföringsprinciper för den koldioxid som är bunden till skog

och mark. Hur skall förändringar i skogstillväxt beräknas? Hur skall skörd av skog

(och annat biologiskt växande material) kopplas till bokföringen av växthusgaser? Det

finns ett mycket stort behov av fördjupning, inte minst vad gäller konsekvensanalyser

av de politiska förslag som nu diskuteras, relativt nuvarande och en ur klimatsynpunkt

korrekt bokföringsprincip. Tjugo till tjugofem procent av de globala utsläppen av

växthusgaser kan hänföras till förändrad markanvändning. Det betyder att en klimatpolitik

som syftar till ett effektivt resursutnyttjande inte kan bortse från markens och

182 I rapporten analyseras effektiviteten i termer av förändringar i BNP. Således betyder ökad effektivitet att

målet kan nås med en mindre minskning av BNP.

190

More magazines by this user
Similar magazines