Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

att den kvantitet förnybar energi som blir resultatet uppnås till minsta möjligaste kostnad.

Under fullständig säkerhet om kostnader för att producera förnybar energi kan

man enkelt visa att samma resultat uppnås med ett kvotpliktssystem som det svenska.

Med andra ord skulle det i sådana fall inte spela någon roll vilket av systemen man

väljer. 183 I verkligheten är osäkerhet om framtida kostnader dock ett faktum, vilket

innebär att valet mellan de båda systemen inte är givet på förhand. I avsnitt 2.2 redogörs

för ett antal studier där de olika systemen analyseras och värderas. Problemet är

att det är svårt att göra jämförelser då systemen skiljer sig åt mellan olika länder i ett

flertal dimensioner. I Sverige, exempelvis, har vi ett teknikneutralt kvotsystem som

syftar till att få in den billigaste förnybara energin, medan man i exempelvis Tyskland

har ett ”feed in” system med olika tariffer beroende på typen av förnybar energi. Att

jämföra effektiviteten av de båda systemen är då inte helt enkelt eftersom målen per

definition inte är jämförbara. En intressant frågeställning som dock bör utredas vidare

är i vilken grad olika styrsystem för att öka produktionen av förnybar energi påverkar

teknisk utveckling, och därmed framtida kostnader.

En mycket viktig frågeställning som bör belysas i kommande rapporter är kostnadseffektiviteten

i uppfyllandet av andra miljömål, samt hur dessa interagerar med varandra.

Frågan är också kopplad till diskussionen ovan om målbestämningen. Finns det synergier

mellan olika miljömål, eller finns det konflikter. Ett mycket närliggande exempel

är uppfyllande av målet ”begränsad klimatpåverkan” och målet ”levande skogar”.

Uppfyllelse av klimatmålet har inneburit att skogen och skogsmarken fått en alltmer

central betydelse ur energisynpunkt. Incitamenten för ökat uttag av skog för energiändamål

har ökat kraftigt under en längre tid, och kommer att göra så även fortsättningsvis.

Förutom strukturomvandlingseffekter inom skogsindustrin så leder det till

ett allt intensivare skogsbruk i flera dimensioner. De totala avverkningarna ökar, avverkningsrester

tas tillvara, och intresset för intensivodling av skog med ökad gödsling

och nya trädslag ökar. Exempelvis har intresset för skörd av stubbar ökat kraftigt under

senare tid. En effekt av detta är att det tenderar till en biologisk och ekologisk

utarmning av skogsmiljön, vilket motverkar möjligheterna att uppnå målet ”levande

skogar”. 184 Det finns idag inte tillräcklig kunskap om den här typen av helhetseffekter

av en viss politik. Exempelvis kan man inte utesluta att målet för begränsad klimatpåverkan

skulle sättas annorlunda om man hade haft bättre kunskap om konsekvenserna

på skogsindustri, ekonomi, och andra miljömål. Ett viktigt arbete i kommande rapporter

är därför att mer systematiskt, och med en helhetssyn, analysera olika mål och

styrmedel för att nå målen. Men detta kräver i sin tur ett mer långsiktigt forskningsarbete

på att utveckla modeller och metoder.

BEHOV AV ATT UTVÄRDERA STYRMEDEL KONTINUERLIGT OCH SYSTEMATISKT

Sammantaget anser det vetenskapliga rådet att det finns ett behov av ett systematiskt

och kontinuerligt arbete som syftar till att utvärdera styrmedel, inte minst när nya

styrmedel införs, eller när existerande styrmedel förändras. Detta har även påpekats i

Riksrevisionens rapport ”Klimatrelaterade skatter, vem betalar?” (RiR 2012:1). Riksrevisionen

pekar på att det saknas en samlad och tydlig bild för att kunna bedöma om de

klimatrelaterade skatterna i kombination med andra styrmedel är kostnadseffektiva.

183 Detta ur effektivitetssynpunkt. Ur fördelnings- och finansieringssynpunkt kan de olika systemen dock slå

olika, inte minst beroende på hur subventionssystemen finansieras.

184 Se Geijer m.fl. (2012). “Is Stump Harvesting a Remedy for the Climate Crisis or a Curse for Biodiversity? An

Interdisciplinary Study of Conflicting Goals”, CERE Working Paper 2012:5, Umeå Universitet.

192

More magazines by this user
Similar magazines