Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

3 Scenarier för ekonomins och politikens effekter på

klimatmålet

Klimatmålet för 2020 ser ut att nås med nuvarande bedömning av den ekonomiska

utvecklingen och med befintliga nivåer på styrmedlen. Etappmålet innebär att utsläppen

för Sverige år 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller verksamheter

utanför EU ETS. Minskningen sker främst genom utsläppsreduktioner i

Sverige och genom flexibla mekanismen för ren utveckling (CDM).

Energieffektiviseringsmålet för 2020 nås inte utan ytterligare åtgärder. Det svenska

målet är uttryckt som att energiintensiteten (total energianvändning/BNP) ska minska

med 20 procent mellan 2008 och 2020. Den inhemska energianvändningen växer

långsammare än BNP och energiintensiteten mätt utan omvandlingsförluster förväntas

minska med 27 procent till 2030. Under perioden 2008-2020 planeras dock en

effekthöjning i kärnkraftsindustrin vilket leder till att omvandlingsförlusterna växer

snabbare än den slutliga användningen. Utfallet av energiintensiteten beror på hur

BNP utvecklas till 2020, för närvarande finns det en stor osäkerhet i BNP-prognosen.

För att nå regeringens vision om kraftigt minskade utsläpp till 2050 kan utsläppen

utanför EU ETS behöva minska med 25 procent mellan 2020 och 2030. För perioden

mellan 2020 och 2050 finns inga fastslagna etappmål för utsläppen. Som ett räkneexempel

antar vi att utsläppen ska minska i en jämn takt mellan 2020 och 2050. Vi antar

också att utsläppen i Sverige 2050 ska ha minskat med 80 procent, i likhet med EU:s

färdplan. Vi kan då beräkna ett mål för 2030. Ett aktuellt referensscenario för den

långsiktiga ekonomiska utvecklingen och tillhörande utsläppsprognos visar att utan

ytterligare åtgärder förväntas inte det beräknade delmålet nås 2030.

Vägen efter 2020 kräver både skärpta styrmedel och en snabb teknikutveckling. För

att nå det beräknade delmålet för 2030 behöver utsläppen utanför EU ETS minska

med ca 7 miljoner ton utöver vad existerande styrmedel beräknas åstadkomma. Stora

höjningar av koldioxidskatten (upp till 400 öre per kilo) kommer inte vara tillräckligt.

Det kan förklaras av att hushållen bedöms, i stort sett, ha slutat med oljeeldning 2030,

den energiintensiva industrin ingår i EU ETS och priskänsligheten för bensin och

diesel är förhållandevis låg inom transportsektorn. En förutsättning för att målet ska

nås är att bränsleeffektiviteten i transportsektorn förbättras betydligt.

Åtgärder inom skogsbruket kan vara kostnadseffektiva men ytterligare analyser behövs.

I ett första försök att länka en skogssektor modell till EMEC-modellen studeras

hur ett ökat nettoupptag av koldioxid i skogsbruket kan underlätta för den ickehandlande

sektorn att nå ett givet utsläppsmål. En förutsättning är att skogsbruk och

annan markanvändning tillåts bidra till framtida klimatmål. Analysen indikerar att åtgärder

inom skogsbruket kan vara kostnadseffektiva. En mer stringent analys kräver

en dynamisk skogssektormodell som kan fånga skogens biologiska dynamik, de viktigaste

sambanden inom skogssektorn och sedan länkas till en allmänjämviktsmodell.

18

More magazines by this user
Similar magazines