Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

4.2 SVERIGE BEHÖVER RIKTLINJER FÖR VÄRDERING AV KOLDIOXID

Den ligger en implicit värdering av koldioxidutsläppen bakom varje beslut om ambitionsnivåer

för klimatpolitiken eller vid genomförandet av utsläppsreducerande åtgärder.

Sveriges klimatmål till 2020 uttrycker exempelvis hur stora nationella uppoffringar

riksdagen är beredd att ställa sig bakom för att begränsa koldioxidutsläppen. Kostnaden

för denna uppoffring utgör den koldioxidvärdering som bör avspeglas i det praktiska

arbetet med samhällsekonomiska analyser.

I Sverige saknas riktlinjer för hur koldioxid bör värderas i samhällsekonomiska kalkyler.

Myndigheter ska genomföra ekonomiska konsekvensanalyser som underlag för

beslut, men det finns inga riktlinjer för hur de ska göra. Värdering av miljöeffekter,

som nyttan av minskade koldioxidutsläpp, utgör en del inom konsekvensanalysen där

bristen på riktlinjer ofta poängteras, både av myndigheter och av forskare. Brister på

riktlinjer har medfört att myndigheter använder olika värderingar av koldioxid i sina

analyser vilket försämrar analysernas jämförbarhet.

Sektorsspecifika mål och regionala mål innebär avsteg från kostnadseffektiviteten

eftersom principen att välja de mest effektiva åtgärderna då frångås. Ett exempel på

ett specifikt mål är att Sverige ska sträva efter en fossilfri fordonsflotta år 2030. Förutom

sektorsspecifika mål förekommer regionala klimatmål som inte är fastställda av

regeringen utan sätts upp av kommunerna. Dessa mål överensstämmer inte alltid med

det nationella klimatmålet. Medan vissa kommuner inte satt upp något klimatmål vill

många kommuner ”gå före” genom att anta mer långtgående klimatmål. Detta får till

följd att åtgärder inom angränsande geografiska områden prioriteras olika.

För att öka klimatpolitikens kostnadseffektivitet behövs riktlinjer för värdering. Värdering

av koldioxid handlar om att försöka synliggöra värdet av miljöförbättringen. För

att kunna bestämma ambitionsnivån i klimatpolitiken utifrån samhällsekonomisk effektivitet

behövs en värdering, så att värdet av och kostnaden för att minska utsläppen

kan jämföras. Så länge värdet av minskade utsläpp överstiger kostnaderna kan utsläppsreducerande

åtgärder motiveras. Värdering kan också användas i samhällsekonomiska

projektkalkyler och åtgärdsförslag. Syftet med att införa ett värde på koldioxidutsläpp

är att beslutsfattare lättare ska kunna identifiera kostnadseffektiva åtgärder.

Det finns två huvudsakliga ansatser för att värdera koldioxidutsläppen. Skadekostnadsansatsen;

värdet baseras på uppskattningar av den marginella skadekostnaden av

ytterligare koldioxidutsläpp i atmosfären. Skuggprisansatsen; värdet beräknas utifrån

uppskattningar av den marginella reduktionskostnaden förknippad med ett givet utsläppsreduktionsmål.

Skadekostnadsansatsen utgår från ett strikt välfärdsperspektiv

och har ett starkt teoretiskt stöd i den ekonomiska litteraturen.

Sverige borde ta fram riktlinjer baserade på skuggprisansatsen. Osäkerheten i skadekostnadsansatsen

gör att skuggprisansatsen diskuteras mer än tidigare som ett alternativ.

Storbritannien har valt att på kort sikt tillämpa två olika värderingar för koldioxid.

Marknadspriset på utsläppsrätter tillämpas för värdering inom handlande sektorn och

inom icke-handlande sektorn används en värdering baserad på åtgärdskostnader. För

långsiktiga projekt utgår man ifrån att det kommer att finnas ett internationellt handelssystem

och tillämpar därför en värdering baserad på globala åtgärdskostnader.

20

More magazines by this user
Similar magazines