Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

4.3 OCH 4.4 LEDER ENERGIEFFEKTIVISERING TILL ENERGIBESPARING?

Ofta används energieffektivisering synonymt med minskad energianvändning. Men det

finns sedan länge analyser som visar att energieffektivisering inte nödvändigtvis minskar

energianvändningen. Energieffektivisering kan stimulera ny energiefterfrågan som

motverkar effektiviseringens energibesparande potential. Den så kallade rekyleffekten

kan helt eller delvis eliminera åtgärdernas syfte.

Rekyleffekten kan ses som en oproblematisk ekonomisk dynamik som följer av teknologisk

utveckling och leder till tillväxt och högre välfärd. Rekyleffekten blir ett problem

när det finns restriktioner för ekonomisk tillväxt i form av klimat- och energipolitiska

mål. Frågan blir då om styrmedel för energieffektivisering bidrar till att nå målen

till lägsta möjliga kostnad. Om rekyleffekten är hög blir stöd till energieffektivisering

dyra eftersom energiefterfrågan inte dämpas i den utsträckning som förväntats.

Rekyleffekten utgör skillnaden mellan potentiell och realiserad energibesparing och

består av inkomst- och substitutionseffekter. Energieffektivisering innebär: att hushåll

och företag kan konsumera samma mängd energitjänster (värma byggnader, driva

maskiner, transportera gods) till en lägre kostnad och att energitjänster blir relativt

billigare än andra varor och tjänster. Energieffektivisering medför initialt en ekonomisk

besparing som möjliggör ökad konsumtion (inkomsteffekt), samtidigt som ekonomiska

incitament att konsumera fler energitjänster stärks relativt andra varor och

tjänster (substitutionseffekt). För företagen blir det billigare att använda energi i produktionen.

Detta möjliggör lägre priser på energiintensiva varor och tjänster, vilket

stimulerar konsumtionen. Ekonomiska drivkrafter ser till att energieffektiviseringen

verkar genom ekonomin i flera led, där produktion, konsumtion, faktorefterfrågan och

investeringar påverkas. I slutändan medför energieffektivisering en strukturomvandling

och en förändrad energianvändning.

Storleken på rekyleffekten skiljer sig mellan energitjänster och mellan sektorer och

beror på hur energieffektiviteten höjs. Den ekonomiövergripande rekyleffekten kan

vara stor, särskilt vid energieffektivisering av energiintensiv energiproduktion och av

energiintensiva industriella processer. Storleken på rekyleffekten beror också på om

energieffektiviseringen erhålls till en kostnad eller inte.

Subventioner till energieffektiviseringsåtgärder innebär lägre kostnader för energianvändaren

och ger därmed upphov till större rekyleffekt. Detta utgör ett argument för

att vara försiktig med subventioner till energieffektiviseringsåtgärder. Att tillhandahålla

information som hjälper energianvändare att göra effektiva val kan dock vara effektivt

om det finns marknadsmisslyckanden kopplade till energianvändningen som, om de

internaliseras, skulle kunna bidra till att minska kostnaden för klimatpolitiken.

En energieffektivisering på 5 procent inom varu- och tjänsteproduktionen ger en rekyleffekt

på 8-39 procent. För att analysera den ekonomiövergripande rekyleffekten i

Sverige har Konjunkturinstitutets allmänjämviktsmodell använts. Resultaten visar att

rekyleffektens storlek beror på vilka branscher som energieffektiviserar. När endast

energiintensiv industri effektiviserar blir rekyleffekten högre än om större delar av

produktionen energieffektiviserar. Om energieffektiviseringen införs med en kostnad

blir rekyleffekten lägre än om den kommer som manna från himlen.

De branschspecifika rekyleffekterna varierar kraftigt. Massa och pappersindustrin

utmärker sig med en rekyleffekt på över 100 procent.

21

More magazines by this user
Similar magazines