Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

4.4 INTERAKTION MELLAN DE KLIMAT-OCH ENERGIPOLITISKA MÅLEN

Klimatpolitiken i Sverige och EU har tre klimat- och energipolitiska mål till 2020. Det

svenska klimatmålet innebär att utsläppen utanför EU ETS ska minska med 40 procent.

Förnybarhetsmålet innebär att energianvändningen ska vara 50 procent förnybar.

Energieffektiviseringsmålet innebär 20 procents ökad energieffektivitet. Målens utformning

har aktualiserats genom diskussioner om mål efter 2020.

Mål för energieffektivisering- och förnybarhet ökar kostnaden för att nå klimatmålet

till 2020. På europeisk nivå visar prognoser att för att nå energieffektiviserings- och

förnybarhetsmålen kommer utsläppsmålet överskridas. I Sverige är utsläpps- och förnybarhetsmålen

på god väg att uppfyllas. Att uppfylla energieffektiviseringsmålet innebär

att utsläppsmålet överskrids. Om syftet med de tre målen är att nå ett högre

utsläppsmål, är det ineffektivt att göra det genom att uppnå energieffektiviseringsmålet.

Genom att sätta ett högre utsläppsmål kan man uppnå samma utsläppsminskning

till lägre kostnad. Den högre kostnaden för att ha tre mål måste kunna motiveras

med andra syften än att minska utsläppen till 2020. Det är oklart på vilket sätt mål för

energieffektivisering och förnybarhet minskar effekterna av de marknadsmisslyckanden

som finns.

Energieffektiviserings- och förnybarhetsmålet motiveras utifrån försörjningstrygghet.

Det är dock inte självklart att mål för energieffektivisering och förnybarhet är nödvändiga

för att uppnå högre försörjningstrygghet. Ett utsläppsmål uppnås i stor utsträckning

genom energieffektivisering och ökad förnybarhet. Det innebär att även

med enbart ett utsläppsmål kan försörjningstryggheten öka. Det är svårt att se på vilket

sätt mål för energieffektivisering och förnybarhet bidrar till att öka försörjningstryggheten

jämfört med enbart ett utsläppsmål.

Marknadsmisslyckanden på klimat- och energiområdet. Det marknadsmisslyckande

som ligger till grund för klimatpolitiken är utsläppsexternaliteten som motiverar koldioxidskatter

och handel med utsläppsrätter. Spridningseffekter i FoU och skalfördelar i

produktionen gör att stöd till FoU och till produktion kan vara motiverat för att reducera

kostnaderna för produktion av förnybar energi. För energieffektivisering finns det

andra skäl till offentliga insatser. Det finns ett antal energimarknader där den som

väljer teknologi inte sammanfaller med den som betalar för energianvändningen vilket

kan leda till att incitamenten att spara energi blir för låga. Det finns också informationsproblem

som gör att energieffektiviteten kan vara lägre än den optimala. Köparen

kan ha svårt att informera sig om energianvändningen då valet av alternativ görs.

Styrmedel som minskar andra marknadsmisslyckanden kan ge synergier med prissättande

styrmedel för att man minskar en dubbel externalitet. Stöd till FoU gör exempelvis

att kostnaden för utsläppsminskningen blir lägre, medan ett högre pris på utsläpp

ger större incitament till forskning och utveckling. Effekten av två samverkande

styrmedel för att lösa dubbla marknadsmisslyckanden kan kallas för synergi, om förekomsten

av två styrmedel ger en lägre kostnad än summan av vart och ett för sig.

För att nå målen kostnadseffektivt bör åtgärder utformas för att motverka marknadsmisslyckanden.

Förekomsten av marknadsmisslyckanden i förnybar teknologi eller i

energiefterfrågan innebär inte att alla styrmedel som syftar till att öka förnybarhet eller

energieffektivisering är motiverade. I och med att kopplingen mellan förnybarhets-

och energieffektiviseringsmål och marknadsmisslyckanden inte är enkel, kan insatser

inte motiveras enbart utifrån att de leder till måluppfyllelse. En svårighet är att de

22

More magazines by this user
Similar magazines