Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

marginalkostnadskurva). Genom att i stället omfördela en del av reduktionen från

företag A till företag B skulle de totala kostnaderna sjunka, eftersom dyra utsläppsminskningar

i företag A ersätts av billiga utsläppsminskningar i företag B. Denna omfördelning

bör ske tills företagens marginalkostnader är lika. Vid Q (som kan, men inte

behöver, vara lika med Q * i Fakta 1) går det inte längre att sänka de totala kostnaderna

för utsläppsreduktionen. Eftersom företag A och B har olika marginalkostnader för

att reducera utsläppen ska de inte minska utsläppen lika mycket utan företag A ska

minska sina utsläpp mer än företag B för att målet ska nås kostnadseffektivt. I optimum

är marginalkostnaderna lika för företagen, MCA=MCB.

MARKNADSMISSLYCKANDEN

Marknadsmisslyckanden är det centrala samhällsekonomiska motivet för miljöpolitik.

Det är framför allt förekomsten av kollektiva varor och externa effekter som gör att marknaden

misslyckas med att fördela resurser på bästa sätt.

Miljöresurserna – luft, vatten, hav och skog med mera – genererar varor och tjänster

som har karaktären av kollektiva varor, till exempel frisk luft och rent vatten. Kollektiva

varor saknar väldefinierade äganderätter och kännetecknas av att en aktörs konsumtion

inte påverkar andra aktörers möjlighet att konsumera nyttigheten (icke-rivalitet)

och att ingen heller kan utestängas från konsumtion av nyttigheten (ickeexkluderbarhet).

Att kollektiva varor saknar äganderätter och marknadspriser gör att

det i allmänhet saknas ekonomiska incitament att hushålla med dem. Ur ett samhällsekonomiskt

perspektiv kan en oreglerad marknad då leda till att dessa resurser överutnyttjas

(kallas ibland för allmänningarnas tragedi, se Hardin, 1968).

Med externa effekter avses den positiva eller negativa påverkan på andras konsumtion

eller produktion som ett företags produktion, eller ett hushålls konsumtion, medför

och som inte grundas på en ekonomisk transaktion mellan parterna. Externa effekter

kan vara både positiva och negativa. Om till exempel en biodling ligger nära en fruktodling

kommer biodlarens verksamhet innebära en positiv extern effekt för fruktodlaren.

Men om en industri släpper ut föroreningar i ett vattendrag så att grönsaksodlaren

nedströms inte kan använda vattnet för bevattning, innebär industrins produktion en

negativ extern effekt för grönsaksodlaren. Förekomsten av externa effekter innebär att

det finns samhällsekonomiska kostnader och intäkter som inte avspeglas i marknadspriserna

och som därför inte beaktas av producenter eller konsumenter. För att rätta

till prissignalerna och därmed styra om resursanvändningen behöver marknaden korrigeras

med hjälp av styrmedel. En möjlighet i exemplet ovan är att definiera tydliga

äganderätter. Om grönsaksodlaren ägde rätten att använda vattnet för bevattning

skulle industrin få betala för att förorena det. 5 Det omvända gäller också, om industrin

ägde rätten till vattnet skulle odlaren få betala för att få använda det till bevattning. En

annan möjlighet är att beskatta industrins utsläpp med en skatt som på marginalen

motsvarar den negativa externa effekten. På så sätt ökar kostnaden för industrin som

därmed kommer att anpassa sig och förorena mindre.

5 Coase (1960) menade att problemet med externa effekter beror på att det saknas väldefinierade äganderätter

vilket förhindrar att problemet löses med avtal på den fria marknaden.

29

More magazines by this user
Similar magazines