Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

utsläppskällorna så att utsläppen begränsas till lägsta möjliga kostnad. Möjligheten att

köpa eller sälja utsläppsrätter gör att varje källa har anledning att jämföra kostnaden

för ytterligare reningsåtgärder med priset på en utsläppsrätt. För en del källor är priset

på utsläppsrätter högre än kostnaden för ytterligare rening, för andra källor gäller det

motsatta. Handel med utsläppsrätter kommer på detta sätt att styra reningsinsatserna

till de källor där den marginella reningskostnaden är lägst. En annan fördel med utsläppsrätter

är att den önskade utsläppsminskningen nås med säkerhet. Kostnaden

(det vill säga priset på utsläppsrätter) för att nå utsläppsminskningen är däremot

okänd. I fallet med en skatt är situationen den omvända: kostnaden (det vill säga skatten)

för utsläppsminskningen är känd men utsläppsminskningen är okänd ex ante. Om

beslutsfattarna vill uppnå en viss utsläppsminskning med en skatt måste de ha information

om samtliga aktörers marginalkostnader för utsläppsminskningar. Detta informationskrav

finns inte vid ett utsläppshandelssystem (se avsnitt 2.4 för en beskrivning

av EU:s utsläppshandelssystem).

Utsläppsrätter och utsläppsskatter ger ungefär lika starka incitament till kostnadseffektivitet

och teknisk utveckling. Valet mellan dessa styrmedel beror bland annat på följande

faktorer. Den första är betydelsen av att uppnå ett visst utsläppsmål. Om det

exempelvis finns ”tröskelvärden” vid vilka ytterligare utsläpp medför stora miljöskador,

finns det skäl att utnyttja ett kvantitetsinstrument som utsläppsrätter (Weitzman,

1974). En andra faktor är betydelsen av prisvolatilitet. Om variationer i utsläppsrätternas

priser medför en större osäkerhet för företagen kan det innebära att viktiga investeringar

förhalas (Betz och Sato, 2006; IEA, 2007). Skatter, å andra sidan, är mer

stabila och har lägre transaktionskostnader (Johansson-Stenman och Löfgren, 2008).

En tredje faktor är kostnaden för att organisera en marknad för utsläppsrätter i förhållande

till kostnaden för att administrera ett skattesystem. 9 Politisk genomförbarhet är

också en viktig faktor på internationell nivå. Svårigheten att enas om en gemensam

koldioxidskatt innebar till exempel att EU:s utsläppshandelssystem var enklare att

genomföra politiskt (Egenhofer m.fl., 2011).

SUBVENTIONER

Det finns åtminstone tre skäl för staten att subventionera hushåll eller företag. Det

första är om en direkt korrigering av marknadsimperfektionen genom beskattning inte

är möjlig fullt ut. I sådana fall kan en lösning vara att subventionera miljövänliga substitut

till det som egentligen bör beskattas. Det andra är positiva externa effekter, till

exempel så kallade överspillningseffekter som läroeffekter och spridningseffekter. Det

tredje är problem att identifiera förorenare för föroreningar som skett för länge sedan.

Positiva externa effekter motiverar generellt sett subventioner på samma sätt som

negativa externa effekter motiverar skatter. Överspillningseffekter uppstår genom att

investeringar i ny teknik leder till kunskapsspridning och ökat humankapital (Jaffe

m.fl., 2005). Enligt Klette m.fl. (2000) utgör överspillningseffekter den främsta anledningen

för staten att subventionera forskning och utveckling i kommersiella verksamheter.

Storleksmässigt uppskattar Mansfield (1996) den samhälleliga avkastningen från

forskning till dubbelt så stor som den privatekonomiska avkastningen (se avsnitt 2.2

och 2.3 för en beskrivning av subventioner och stöd till forskning och utveckling).

9 Det kan också finnas fiskala skäl till att välja en skatt framför ett utsläppshandelssystem med gratis

tilldelning. Om utsläppsrätterna däremot auktioneras ut får staten en inkomst.

33

More magazines by this user
Similar magazines