Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. 13 Naturvårdsverket arbetar i dagsläget

med att ta fram ett underlag till en färdplan för det visionära målet om inga nettoutsläpp

av växthusgaser till 2050. Nära relaterat till klimatmålet är förnybarhetsmålet

(halva Sveriges energianvändning 2020 ska komma från förnybara energikällor) och

energieffektiviseringsmålet (20 procent effektivare energianvändning). Hur dessa mål

interagerar med varandra analyseras i avsnitt 4.5.

1.4

För en effektiv miljöpolitik behövs utvärdering

EKONOMISKA ANALYSER I MILJÖMÅLSARBETET

Inom infrastrukturområdet finns det sedan länge krav på att samhällsekonomiska

analyser ska ligga till grund för investeringar i infrastruktur (Prop. 1987/88:50 och SFS

(2010:185) med instruktion för Trafikverket). Det har bland annat lett till utarbetandet

av de så kallade ASEK-värdena, samhällsekonomiska principer och kalkylvärden på

transportområdet (Trafikverket, 2012).

På miljöområdet är arbetet med samhällsekonomisk analys inte lika systematiskt. När

miljömålssystemet infördes introducerades ett system för uppföljning och utvärdering.

Uppföljningen handlade framför allt om att knyta indikatorer till miljökvalitetsmålen

för att kunna analysera måluppfyllelsen. Miljömålsmyndigheterna fick ansvar för att

basera sina åtgärdsförslag på ”såväl miljömässiga som samhällsekonomiska konsekvensanalyser”

(Prop. 2000/01:130). I myndigheternas ansvar ingick också att ”utvärdera

insatta åtgärders effektivitet” (Prop. 2000/01:130). Fram till 2007 fanns krav i

miljömålsmyndigheternas regleringsbrev på att åtgärder som föreslås för att nå miljömålen

ska vara kostnadseffektiva och föregås av samhällsekonomiska konsekvensanalyser.

14 Dessa krav har från och med 2008 ersatts av en svagare skrivning i Naturvårdsverkets

instruktion som uttrycker att Naturvårdsverket ska utveckla, följa upp

och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomiska analyser inom miljömålssystemet.

Detta riskerar att försämra miljöpolitikens kostnadseffektivitet.

För att ta reda på hur myndigheterna arbetar med konsekvensanalyser genomförde

Naturvårdsverket en enkätundersökning (Naturvårdsverket, 2004). Resultaten från

undersökningen visade att myndigheterna i allmänhet satsar lite resurser på arbetet

med konsekvensanalyser och att de generellt sett inte håller speciellt hög kvalitet.

Uppskattningsvis ägnade myndigheterna 50 arbetstimmar per analys och bara en av

fem analyser utfördes av utbildade ekonomer. Konsekvenserna beskrevs kvalitativt

och ibland kvantitativt men samhällsekonomiska kostnader inkluderades sällan och

samhällsekonomiska nyttor inkluderades aldrig. Riksrevisionens granskning av rapporteringen

från uppföljningen mot miljökvalitetsmålen visade också att det samhällsekonomiska

underlaget i miljömålsarbetet var mycket undermåligt (Riksrevisionen, 2005).

Samma slutsats drog flera andra remissinstanser till Miljömålsrådet rapport ”Miljömålen

– allas vårt ansvar” (Regeringskansliet, 2004).

13 Etappmålet inkluderar inte vattenånga. Aktuell forskning visar att klimatet på landytan också bestäms av,

och kan delvis bemötas med åtgärder för, vad vi gör med vattnet i landskapet (Destouni m.fl., 2012).

14 En samhällsekonomisk konsekvensanalys utgör en strukturerad kartläggning av samtliga konsekvenser en

åtgärd förväntas ha på olika aktörer och på samhället som helhet. När samtliga konsekvenser kvantifieras och

värderas och nyttan ställs mot kostnaden, motsvarar konsekvensanalysen en kostnadsintäktsanalys.

37

More magazines by this user
Similar magazines