Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

2 Klimatpolitiska styrmedel

Utsläppen av växthusgaser är ett globalt miljöproblem som kan betraktas som histori-

ens största marknadsmisslyckande. 16 Enligt den senaste utvärderingen från FN:s kli-

matpanel (IPCC) har jordens medeltemperatur stigit med 0,7°C sedan 1906 (IPCC

2007a). IPCC slår fast att människans utsläpp av växthusgaser, med stor sannolikhet,

har orsakat merparten av den observerade temperaturökningen. Fortsatta tempera-

turökningar kommer att få omfattande konsekvenser för en stor del av jordens befolk-

ning.

För att på sikt kunna stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären har EU antagit det

så kallade tvågradersmålet, som innebär att ökningen av den globala medeltemperaturen

bör begränsas till 2°C (över förindustriell nivå). 17 För att uppnå målet behöver de

globala utsläppen av växthusgaser minska med mer än 50 procent till 2050, jämfört

med 1990, och bli nära noll år 2100. Det bedöms innebära att de globala genomsnittliga

utsläppen av växthusgaser måste minska till 2 ton per capita 2050 och vidare ner

till under 1 ton per capita 2100. 18 För att nå dit krävs det en omfattande omställning av

hela samhället. Det är en enorm utmaning för klimatpolitiken, vars kostnadseffektivitet

avgör hur stora kostnaderna i slutändan blir.

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären påverkas på samma sätt oavsett var

utsläppen minskar, vem som minskar utsläppen eller hur utsläppen minskar. Detta får

konsekvenser för hur klimatpolitiken ska utformas. Med en kostnadseffektiv klimatpolitik

kan större utsläppsminskningar åstadkommas till en given kostnad. I den nationalekonomiska

litteraturen finns det tydliga principer för hur en effektiv klimatpolitik

ska utformas. De viktigaste beståndsdelarna är:

att arbeta för en internationell samordning av klimatpolitiken

att sätta ett pris på utsläppen av växthusgaser, genom skatter eller handel med

utsläppsrätter

att främja forskning och teknikutveckling

Sverige har under lång tid fört en ambitiös klimatpolitik genom införandet av flera

olika styrmedel. I detta kapitel analyseras de styrmedelsval som Sverige gjort för att nå

klimatmålet till 2020, i termer av skatter (Avsnitt 2.1), subventioner (Avsnitt 2.2), stöd

till forskning och utveckling (Avsnitt 2.3) och handel med utsläppsrätter (Avsnitt 2.4).

Vår förhoppning är att lärdomar från tidigare politik ska förbättra kostnadseffektiviteten

i klimatpolitiken framöver. Vi diskuterar också framtida behov av klimatanpassning

(Avsnitt 2.5) och möjligheten att utnyttja skogen som kolsänka (Avsnitt 2.6). Det

här kapitlet inleds med en kort översikt av hur världens utsläpp fördelar sig mellan

länder och hur Sveriges utsläpp fördelar sig mellan sektorer samt vilka klimatpolitiska

mål Sverige har antagit.

16 Utsläppen av växthusgaser inkluderar koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerande gaser och uttrycks ofta

som koldixidekvivalenter. Det är ett gemensamt mått som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att

bidra till växthuseffekten.

17 Det motsvarar en halt av växthusgaser i atmosfären på cirka 400-450 ppm.

18 Vid en befolkning 2050 på 9 miljarder.

41

More magazines by this user
Similar magazines