Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

En stor del av utsläppen i Sverige kommer från industri och inrikes transporter och

dessa sektorer förväntas inte minska sina utsläpp mer än marginellt till 2030. Under

perioden 1990–2030 är den procentuella utsläppsminskningen störst inom sektorerna

bostäder och lokaler samt avfall.

Kostnaden för att minska utsläppen ytterligare varierar mellan sektorer och länder och

ökar i takt med redan gjorda utsläppsminskningar. Av denna anledning är behovet av

internationell samordning i klimatpolitiken stort. Åtgärderna måste sättas in där de är

billigast annars kommer de samlade åtgärdskostnaderna att bli onödigt höga. IPCC

(2007b) har beräknat hur stora utsläppsminskningar som kan åstadkommas i olika

sektorer i världen givet olika åtgärdskostnader. Inom energisektorn och byggnadssektorn

finns det stor potential både inom OECD och i övriga världen men inom industri,

jordbruk och skogsnäring finns den största potentialen utanför OECD. IPCC

uppskattar att åtgärder upp till en åtgärdskostnad på 100 dollar/ton CO2e kan leda till

en halvering av utsläppen till 2050. Den svenska koldioxidskatten är redan en och en

halv gånger högre än den åtgärdskostnaden. Att Sverige under lång tid har minskat

utsläppen innebär att marginalkostnaderna för ytterligare minskningar i Sverige är

höga jämfört med åtgärder i många andra länder (OECD, 2011c).

EU:S KLIMATPOLITIK OCH SVERIGES ÅTAGANDE

Europeiska rådet beslutade 2007 om mål på EU-nivå fram till 2020. Målen innebär att:

1. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent jämfört med 1990.

2. Minst 20 procent av energikonsumtionen ska komma från förnybara energikällor.

3. Energianvändningen ska effektiviseras med 20 procent jämfört med 2005.

De europeiska målen fördelas över medlemsstaterna med utgångspunkt i respektive

stats BNP per capita. För Sveriges del innebär det, för verksamheter utanför EU:s

utsläppshandelssystem (EU ETS), att utsläppen av växthusgaser ska minska med ungefär

25 procent från 1990 års nivå. För verksamheter som omfattas av EU ETS sätts

taket för utsläppsrätterna på EU-nivå till en minskning om 21 procent jämfört med år

2005. EU:s förnybarhetsmål innebär att andelen förnybar energi ska uppgå till

49 procent i Sverige (Prop. 2008/09:162).

Med utgångspunkt från EU-målen antog Sveriges riksdag 2009 följande nationella mål

till 2020:

För verksamheter som inte omfattas av EU ETS ska utsläppen av växthusgaser

vara 40 procent lägre än utsläppen 1990.

Andelen förnybar energi bör vara minst 50 procent av den totala energianvändningen.

20

Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare.

20 Sverige har också ett mål om minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020 och ett mål om en

fossiloberoende fordonsflotta till 2030.

44

More magazines by this user
Similar magazines