Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

avsnitt 3.1). Analysen utgår från ett referensscenario för den ekonomiska utvecklingen

till 2030, med ett skattesystem som det ser ut idag och de beslutade skatteförändringar

som kommer att genomföras fram till 2015.

I ett alternativt scenario till referensscenariot beräknas effekten på ekonomin 25 och

utsläppen av att ta bort båda undantagen. Med en enhetlig skatt minskar koldioxidutsläppen

2030 (utanför EU ETS) med 0,8 procent, det motsvarar ca 200 000 ton.

BNP minskar med 0,02 procent, vilket motsvarar ca 600 miljoner kronor idag.

För att avgöra om det är kostnadseffektivt med en förändring till en enhetlig skatt

beräknas ytterligare ett scenario, där den generella nivån på koldioxidskatten höjs i den

rådande skattestrukturen. Skatten höjs så mycket att det ger samma nivå på koldioxidutsläppen

(utanför EU ETS) som med en förändring till en enhetlig skatt. För detta

krävs 12 procent högre koldioxidskatt. Detta scenario resulterar i ett marginellt 26 större

fall i BNP jämfört med att förändra skattestrukturen.

Modellberäkningarna ger stöd för att en mer enhetlig skatt skulle vara en kostnadseffektiv

åtgärd för att minska utsläppen ytterligare. Regeringen menar dock att det finns

en risk för koldioxidläckage om skatten höjs, det vill säga att produktionen och därmed

utsläppen flyttar utomlands (Skr. 2010/11:108). Det motsägs inte av modellresultaten

som indikerar att importen av de varor som produceras i berörda branscher i

näringslivet ökar med lägre nedsättningar i denna sektor, det vill säga den inhemska

efterfrågan minskar inte lika mycket som den inhemska produktionen.

ENERGISKATTEN

Den allmänna energiskatten har varit en viktig inkomstkälla för staten. Numera är den

också ett viktigt styrmedel för att minska energianvändningen och nå energieffektiviseringsmålet.

Energianvändningen, mätt som så kallad inhemsk slutlig 27 användning, i

Sverige 2008 var ca 380 TWh (Energimyndigheten, 2011d). Drygt en fjärdedel (ca 100

TWh) av den slutliga användningen beskattas inte alls med energiskatt. Framför allt

rör det fjärrvärme och biobränslen.

Beskattning av biodrivmedel

Beskattning av biobränslen diskuteras både i EU och i Sverige. I vårpropositionen

2012 gavs exempelvis ett förslag att införa en energiskatt på låginblandning av biodrivmedel

i bensin och diesel. Konjunkturinstitutet (2012b) gör samma bedömning

som regeringen, att det är motiverat att ta ett första steg mot att biodrivmedel omfattas

av energiskatt. Energieffektiviseringsmålet omfattar både fossil och biobränslebaserad

energianvändning. För att energiskatten ska vara ett kostnadseffektivt styrmedel

25 Här används för enkelhets skull BNP som mått på de samhällsekonomiska effekterna. Andra mått, som till

exempel nettonationalinkomsten (NNI), är definitionsmässigt bättre för att mäta ekonomisk välfärd. Vid så små

förändringar som beräknas här (där kapitalstocken knappt påverkas) är förändringen i BNP en tillräckligt bra

approximation av förändringen i NNI.

26 Skillnaden motsvarar ca 50 miljoner kronor.

27 Energieffektiviseringsmålet är att till 2020 minska energiintensiteten, dvs. energianvändningen i förhållande

till BNP, med 20 procent jämfört med 2008. I måttet på energiintensitet används total tillförd energi i täljaren,

denna är lika med inhemsk slutlig användning plus ett påslag för omvandlings- och distributionsförluster,

bunkring av utrikes flyg och sjöfart samt energiråvaror till icke-energiändamål. Påslaget är ca 60 procent av

inhemsk slutlig användning och består till mer än hälften av omvandlingsförluster (värmespill) i kärnkraften.

Påslaget beror således till stor del på kärnkraftens andel av elproduktionen, något som inte styrs direkt av

energiskatten. Därför är slutlig användning ett relevant mått här.

49

More magazines by this user
Similar magazines