Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

2.2 Subventioner i klimat- och energipolitiken

Subventioner i klimat- och energipolitiken motiveras bland annat av att skatten på

koldioxid inte ensidigt kan sättas högt utan risk för koldioxidläckage. I sådana fall kan

subventioner till förnybar energi vara ett komplement. Förutom direkta subventioner

är det framför allt två andra stödformer som använts för att öka mängden förnybar

energi i Europa: elcertifikat, en kvantitetsbaserad ersättning till producenter av förny-

bar energi, och feed-in tariffer, en prisbaserad ersättning till förnybar energi. Även om

systemen inte är direkt jämförbara visar utvärderingar av de båda systemen att elcer-

tifikaten kostat mer än feed-in tarifferna trots att elcertifikaten teoretiskt sett är kost-

nadsminimerande.

VAD ÄR EN SUBVENTION?

Subventioner kan definieras på olika sätt. I detta avsnitt väljer vi en bred definition

hämtad från det internationella energisamarbetsorganet IEA (1999; 2011c). IEA definierar

energisubventioner som samtliga åtgärder i energisektorn som sänker kostnaden

eller höjer marknadspriset för energiproducenter och/eller sänker marknadspriset för

energikonsumenter. Definitionen innebär att subventioner utgör ett vidare begrepp än

enbart direkta finansiella transaktioner. 33

Medan klimat- och energisubventionerna på utgiftssidan av statsbudgeten är relativt

enkla att identifiera syns varken skattelättnader 34 eller elcertifikat i statsbudgeten. Eftersom

både skattelättnader och elcertifikat påverkar producenternas kostnader och

marknadspriser är de relevanta i detta avsnitt. Särskilt intressanta blir de här indirekta

stöden om regeringar, så som UNEP (2008) påstår, helst undviker subventioner på

statsbudgetens utgiftssida eftersom de är lätta måltavlor för intressegrupper som verkar

för att sänka skatterna.

Syftet med detta avsnitt är att ge en översiktlig bild av olika statliga stöd på klimat- och

energiområdet, i Sverige och internationellt. Avsnittet inleds med att beskriva hur

subventioner kan motiveras utifrån nationalekonomisk teori. Därefter följer en kort

beskrivning av internationella subventioner på klimat- och energiområdet. Sedan följer

tre delar där ett antal svenska stöd på klimat- och energiområdet beskrivs och där vi

även diskuterar de olika stödens för- och nackdelar ur ett nationalekonomiskt perspektiv.

Till följd av den relativt komplexa styrmedelsfloran är det emellertid svårt att,

inom ramen för den här rapporten, analysera hur stöden fungerar tillsammans.

DÄRFÖR BEHÖVS SUBVENTIONER

Ett sätt att stimulera till minskade utsläpp av växthusgaser är att sätta ett pris på koldioxid,

till exempel genom en skatt (se avsnitt 2.1). Om hushåll och företag får betala

för att släppa ut koldioxid kommer utsläppen minska och kolsnål teknikutveckling

33 Det finns både breda och snäva definitioner av vad som utgör en subvention. OECD (2011b) använder ”stöd”

för att markera ett större omfång av åtgärder än ”subvention”. Enligt Världshandelsorganisationens (WTO)

Agreement on subsidies and countervailing measures första artikel, förekommer en ”subvention” vid bland

annat i) finansiella bidrag från staten eller annan offentlig myndighet i form av direkta överföringar av medel

(lån, garantier med mera) och ii) beskattning lägre än referensskattenivån (till exempel skattelättnader). För

mer detaljerad information, se www.wto.org.

34 Regeringen kallar skattelättnader för ”skatteutgifter” (se till exempel Prop. 2012/13:1). Regeringen menar

att skatteutgifterna påverkar budgetens saldo och därför kan jämställas med stöd på budgetens utgiftssida.

58

More magazines by this user
Similar magazines