Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

stimuleras. Ett problem med att ensidig sätta en hög skatt på koldioxid i Sverige är

risken för koldioxidläckage. Om det finns risk för koldioxidläckage är det svårt att

hålla fast vid principen om att marknadsimperfektioner ska bemötas så direkt som

möjligt. En bättre lösning kan då i stället vara en kombination av skattelättnader och

subventioner till substitut som till exempel förnybar energi (se till exempel Bläsi och

Requate, 2010), samtidigt som Sverige verkar för till exempel en sänkning av utsläppstaket

i EU ETS.

Ett annat motiv till subventioner är positiva externa effekter som till exempel spridningseffekter.

Utveckling av nya metoder och teknik leder till kunskapsspridning som

kommer andra än bara investerarna till del, till exempel på grund av att humankapital

flyttar mellan företag (Jaffe m.fl., 2005). Genom policysimuleringar har Fischer och

Newell (2008) visat att ett pris på koldioxid är det enskilt minst kostsamma styrmedlet,

men att en kombination av skatter och stöd till forskning och utveckling är billigare

om det finns två externa effekter som koldioxidutsläpp och kunskapsspridning.

Ytterligare ett motiv är problem med att identifiera och beskatta förorenarna, till exempel

på grund av utsläppen är gränsöverskridande eller skedde för länge sedan.

INTERNATIONELLA KLIMAT- OCH ENERGISUBVENTIONER

Subventioner och nedsättningar av skatter till både fossil och förnybar energi förekommer

flitigt över hela världen. Utformade på rätt sätt kan subventioner till förnybara

teknologier och låg-kol teknologier resultera i både ekonomiska och miljömässiga

vinster (IEA, 2011c). Stöd till fossil energi är däremot svårt att motivera eftersom

kostnaderna för dessa i allmänhet överstiger nyttorna.

Av flera olika anledningar är det svårt att få en heltäckande bild av de internationella

subventionerna på klimat- och energiområdet. Bland annat definierar olika länder

subventioner på olika sätt. Olika länder har också olika transparens i sina statsfinanser,

vilket innebär att det är svårt jämföra ländernas egna uppskattningar. IEA (2011c)

beräknar att subventionerna till fossila bränslen uppgick till totalt 409 miljarder dollar

2010, vilket utgör ungefär fyra gånger så mycket som biståndet från OECD till utvecklingsländerna

samma år (OECD, 2012). Oljeprodukter subventionerades mest,

med 193 miljarder dollar, medan underprissättning av fossilbaserad el uppgick till 122

miljarder dollar. Subventionerna till kol var däremot relativt små, runt 3 miljarder dollar.

Gas subventionerades med 91 miljarder dollar. Stödet till fossil energi ökade med

109 miljarder dollar mellan 2009 och 2010, men är fortfarande lägre än rekordåret

2008 (554 miljarder dollar).

Subventioner till fossil energi förekommer främst i mellanöstern. Iran, Saudi Arabien

och Ryssland var 2010 de länder som subventionerade fossil energi mest. Indien, Kina

och Egypten hade också relativt stora subventioner, se Figur 15. Bland de 37 länder

som ingick i IEA:s undersökning uppgick stödet i genomsnitt till 23 procent av referensmarknadspriset

på fossil energi (IEA, 2011c). 35

35 Det innebär att konsumenterna i dessa länder i genomsnitt betalade 77 procent av det verkliga priset.

Subventioner kan finansieras på olika sätt, till exempel genom skatteintäkter eller lån. Vad som gäller för

respektive land framgår inte.

59

More magazines by this user
Similar magazines