Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

miljömärkning av produkter. Även ett stöd till hållbara städer, vars syfte är att stödja

utvecklingen av stadsmiljöer som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser,

ingår i den här gruppen. Bland de energirelaterade subventionerna finns stöd till vindkraft,

solkraft, energieffektiviseringar och energiforskning. De utsläppsreducerande

subventionerna består av stöd till klimatinvesteringar, både nationellt och internationellt.

Bland de transportrelaterade subventionerna finns till exempel premier till miljöbilar.

År 2011 uppgick de miljömotiverade subventionerna totalt till drygt 8,2 miljarder

kronor. Av de totala miljömotiverade subventionerna utgjorde ca 856 miljoner kronor

subventioner till åtgärder inom klimat- och energiområdet (se Tabell 3), vilket motsvarar

drygt 10 procent av de totala miljömotiverade subventionerna.

Tabell 3 Miljömotiverade subventioner på klimat- och energiområdet (exklusive

administrationskostnader)

Miljoner kronor

Utgiftsområde Subvention 2009 2010 2011

20 Stöd för hållbara städer 0 95 129

21

21

Stöd för

energiteknik/energieffektivisering 161 395 378

Stöd för effektivare

energianvändning 111 108 107

21 Stöd för vindkraft 195 118 107

21 Stöd för kärnsäkerhet (nationellt) 9 8 6

21

21

21

Stöd för energiinvesteringar i

offentliga lokaler 690 5 0

Stöd för installation av

energieffektiva fönster med mera i

småhus 62 0 0

Stöd för konvertering från

direktverkande elvärme 85 124 210

21 Stöd för solvärme 16 16 20

20 Stöd till klimatinvesteringar 245 177 -101

20 Miljöbilspremie 349 41 -

Totalt 1 923 1 087 856

Anm. De klimat- och energipolitiska subventionerna återfinns i statsbudgetens utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård och 21 Energi. Stödet för hållbara städer är 0 kr 2009 på grund av att inga bidrag lämnades till

investeringar och Stödet till klimatinvesteringar är negativt 2011 på grund av återbetalningar från Klimpprojekt

som inte genomförts (personlig kommunikation med SCB, 2012–09–04).

Källa: SCB, 2012.

I Tabell 3 kan noteras att det totala stödet till solvärme är mycket mindre än stödet till

vindkraft 37 och att flera av stödens storlek varierar mycket över åren. Variationerna ger

ett intryck av att stöden är kortsiktiga och föränderliga. Enligt Mowery m.fl. (2010)

bör offentliga satsningar ha långa tidsperspektiv och syfta till teknikutveckling på bred

front, vilket innebär att stora variationer inte är speciellt ändamålsenliga. Å andra sidan

bör subventionsprogram vara tidsbegränsade för att förhindra uppkomsten av stödberoende

(UNEP, 2008).

Nedan beskrivs några budgetbaserade subventioner som har förekommit och förekommer

på klimat- och energiområdet i Sverige.

37 Jämförelsen avser de totala beloppen. Information saknas för att räkna ut subventionen per MWh.

61

More magazines by this user
Similar magazines