Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

solering i Nederländerna att bidraget bara varit av mindre betydelse för beslutet att

tilläggsisolera. Bidraget var snarast ett välkommet tillskott som sänkte kostnaden för

hushållen. På motsvarande sätt finns en stor risk att investeringsbidragsprogram som

LIP, Klimp, Stöd till hållbara städer med flera inte skapar miljövärden utan bara överför

inkomster mellan skattebetalare och investerare. Att subventionera projekt som

skulle ha genomförts ändå, troligtvis på grund av att de är lönsamma, innebär bara en

omfördelning av inkomster.

När elcertifikaten (som beskrivs mer nedan) infördes 2003 var meningen att de skulle

ersätta samtliga tidigare subventioner till förnybar elproduktion (Nilsson m.fl., 2004;

Åstrand, 2005; SCB, 2010b). Trots detta finns fortfarande budgetbaserade subventioner

i form av planeringsstöd till vindkraft, stöd till marknadsintroduktion av vindkraft

och stöd till installation av solceller i Sverige. Frågan är i vilken utsträckning

dessa subventioner överlappar (det vill säga korrigerar samma marknadsmisslyckande

som) elcertifikatsystemet? Även handelssystemet EU ETS (se avsnitt 2.4) kan beröras

av överlappningar. Om till exempel ett företag som ingår i EU ETS får stöd för energieffektiviseringar

kan det innebära en överlappning. Det medför att de utsläppsminskningar

som uppstår till följd av energieffektiviseringarna inte leder till några

verkliga utsläppsminskningar eftersom den totala mängden utsläpp i EU ETS är förutbestämd

(se avsnitt 4.3 om rekyleffekten från energieffektiviseringar). Utsläppsminskningar

på ett ställe i handelssystemet leder nämligen bara till utsläppsökningar

någon annanstans i systemet. Genom att granska Energimyndighetens olika register

över stödmottagare, elcertifikatberättigade anläggningar och deltagare i EU ETS kan

potentiella överlappningar identifieras men, för att verkligen belägga överlappningar,

krävs betydligt mer detaljerad information och analys. Till exempel behövs information

om (eller en bedömning av) vilket marknadsmisslyckande stödet avser att korrigera

så att de stödbeviljade projektens förmåga att uppnå sitt syfte kan analyseras.

En anledning till att icke-kostnadseffektiva styrmedel som investeringsstöd ofta förekommer

är att de är lättare att genomföra politiskt än andra styrmedel (Bye och Bruvoll,

2008). Politiska realiteter leder ibland till eftergifter i miljöpolitiken. Inte sällan

motiveras åtgärder som egentligen har helt andra syften av miljöskäl. Även det motsatta

gäller, det vill säga när miljöskälen inte räcker, exempelvis vid byggnation av

vindkraftverk, motiveras åtgärden av andra skäl, till exempel sysselsättningseffekter (se

avsnitt 4.6). Sådana motiveringar kan leda till att direkt olämpliga åtgärder genomförs.

Exempelvis skulle LIP bidra både till ökad ekologisk hållbarhet och ökad sysselsättning.

De sysselsättningstillfällen som genererades var emellertid dyrare än om de skapats

med traditionell arbetsmarknadspolitik, samtidigt som miljöeffekterna blev mindre

än vad som varit möjligt givet en annan fördelning av bidragen (Forslund m.fl., 2008).

KLIMAT- OCH ENERGISTÖD PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA

Stöd förekommer även på statsbudgetens inkomstsida. Nedan beskrivs skattelättnader

för fossil och förnybar energi samt skattebefrielse på el som förekommer i Sverige.

Lägre skatt för fossila bränslen

Förutom de lägre energi- och koldioxidskatter som diskuterades i avsnitt 2.1, subventioneras

fossilbränsleanvändningen i Sverige även genom andra skattelättnader (Naturvårdsverket,

2012). År 2010 subventionerades till exempel energisektorn med ca

21 miljarder kronor och transportsektorn med ca 25 miljarder kronor (Naturvårdsver-

64

More magazines by this user
Similar magazines