Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

utsläppsminskningar med hjälp av koldioxidskatten hade skatten behövt höjas med

mellan 0,40 och 1,20 kr per kilo. Riksrevisionen kritiserar regeringen för att skattebefrielsen

varit dyr och inte inneburit långsiktigt stabila förutsättningar för företag och

konsumenter. Skattebefrielsen har lett till en ökad låginblandning av biodrivmedel

men har inte varit teknikdrivande.

Skattebefrielse på el

Som en följd av anpassningen till EU:s energiskattedirektiv (som innebär en höjning

av skatten på processrelaterad el från 0 till 0,5 öre per kWh) infördes Programmet för

energieffektivisering (PFE) i januari 2005. Programmet vänder sig till energiintensiva

industriföretag och deltagandet är frivilligt. Genom att arbeta systematiskt med energifrågor

och energieffektiviseringsåtgärder får de deltagande företagen skattebefrielse på

el som används i tillverkningsprocesser (Energimyndigheten, 2011f). Varje programperiod

är fem år. Under den första perioden hade programmet drygt 100 deltagande

företag. Dessa företag använder tillsammans ungefär 30 TWh el per år och den totala

skattelättnaden motsvarar därför 150 miljoner kronor per år. Enligt Energimyndigheten

(2011f) är åtgärderna i de allra flesta fall mycket lönsamma för företagen då den

genomsnittliga återbetalningstiden för åtgärderna är kortare än 1,5 år. I proposition

2012/13:9 föreslår regeringen att PFE ska upphöra 46 vid utgången av 2012 till följd av

att EU:s riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd förändrats. Förändringarna innebär

att stöd i form av nedsättningar av eller befrielser från miljöskatter måste vara nödvändiga

och proportionella.

Den korta genomsnittliga återbetalningstiden för PFE-åtgärder (Energimyndigheten,

2011f) pekar på att åtgärderna troligtvis skulle genomförts även utan skattebefrielse.

Att subventionera projekt som skulle ha genomförts ändå är inte effektivt.

ELCERTIFIKAT OCH FEED-IN TARIFFER

Förutom budgetbaserade klimat- och energistöd och skattelättnader finns elcertifikatsystemet

som specifikt stödjer produktionen av förnybar el i Sverige. Styrmedlet kallas

ibland för gröna certifikat.

Systemet med elcertifikat infördes 2003. 47 Målet med systemet är att öka mängden

förnybar el med 25 terawattimmar (TWh) till 2020 (Regeringen, 2012). Elcertifikatsystemet

innebär att certifikatberättigade producenter av förnybar el får ett elcertifikat

för varje megawattimme (MWh) el som de producerar under 15 år. Genom försäljning

av elcertifikat får producenterna av förnybar el en ökad intäkt vilket ger incitament till

ökad produktion. Efterfrågan på elcertifikat skapas genom kvotplikten som innebär att

kvotpliktiga elhandelsföretag måste köpa certifikat i förhållande till sin försäljning och

användning av el. För att skapa långsiktighet i marknaden är kvotnivåerna fastställda

till 2035.

46 Att PFE upphör innebär att företag inte kan ansluta sig till programmet efter sista december 2012 (Prop.

2012/13:9).

47 Enligt Åstrand (2005) kan införandet av elcertifikat förklaras av fem faktorer: i) ett behov av att förändra

stöden till förnybar energi givet statens budgetrestriktion, ii) EU:s regler för statsstöd, iii) positiva förväntningar

på systemet och på en EU-harmonisering, iv) preferenser för marknadsbaserade instrument bland

nyckelpersoner och v) ett samlat stöd för systemet. Intressant är att M, FP och KD röstade mot förslaget på

grund av att de ansåg att systemet var komplext, saknade transparens och behövde utredas ytterligare.

66

More magazines by this user
Similar magazines