Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Om feed-in tarifferna sätts lika för alla förnybara kraftkällor uppfyller även feed-in

tarifferna kostnadseffektivitetsvillkoret om lika marginalkostnader. I praktiken har

emellertid feed-in tarifferna oftast varierat mellan olika förnybara kraftkällor. I till

exempel Tyskland och Spanien 50 stöds varje producerad förnybar MWh el med olika

belopp beroende på kraftkälla. Ofta görs försök att basera feed-in tarifferna på den

specifika produktionskostnaden för en viss typ av förnybar energi (Couture och Gagnon,

2010; Lipp, 2007) vilket innebär att dyra kraftkällor, till exempel solceller, subventioneras

mer än billiga, till exempel vattenkraft. En väl utformad feed-in tariff följer

därmed den aggregerade marginalkostnadskurvan i Figur 18. Det vill säga, kraftkälla

A:s feed-in tariff motsvarar marginalkostnaden vid Q1, kraftkälla B:s feed-in tariff

motsvarar marginalkostnaden vid Q2 och så vidare. Svårigheten med feed-in tariffer

vars storlek är differentierad utifrån kraftkällan är förstås att avgöra vad som utgör de

specifika produktionskostnaderna för varje kraftkälla, samt att följa upp och, vid behov,

justera tarifferna (Madlener och Stagl, 2005; van der Linden m.fl., 2005). 51

Diskussion

När elcertifikatsystemet infördes fanns förväntningar på att det skulle öka mängden

förnybar energi och att konkurrenskraften hos de förnybara energiproducenterna

skulle stärkas genom teknisk utveckling. 52

En utvärdering av det svenska elcertifikatsystemet 2003–2008 pekar på att systemet

har ökat mängden förnybar energi i Sverige med ungefär 8,5 TWh 53 – även om det

naturligtvis inte går att veta hur mycket förnybar energi som funnits utan elcertifikatsystemet.

Samtidigt ansåg 63 procent av kraftvärmeproducenterna att elcertifikatsystemet

varit avgörande för deras satsningar på förnybart (Bergek och Jacobsson,

2010). I april 2012 hade den förnybara elproduktionen ökat med 13 TWh sedan elcertifikatsystemet

infördes (Energimyndigheten, 2012b).

Jämfört med de uppskattningar av systemets kostnader för konsument som gjordes

innan systemet infördes har de verkliga kostnaderna varit högre (tre till åtta gånger

högre enligt Bergek och Jacobsson, 2010). Stödet har varit generöst till befintliga anläggningar

men har inte lett till att nya och dyrare teknologier (exempelvis havsbaserad

vindkraft och solceller) utvecklats. Kåberger m.fl. (2004) menar därför att elcertifikatsystemet

gett befintliga anläggningar stora övervinster som inte motsvarar någon ansträngning

från deras sida. 54 Transaktionskostnaderna i det svenska elcertifikatsystemet

50 Feed-in tariffer finns i 21 EU-länder och elcertifikat finns i sex EU-länder Fouquet och Johansson, 2008).

Enligt Couture och Gagnon (2010) finns feed-in tariffer i uppskattningsvis 63 länder och delstater över hela

världen. Elcertifikatsystem finns i 38 länder, delstater och provinser (Lipp, 2007).

51 En feed-in tariff kan utformas så att den är negativt korrelerad med mängden installerad kapacitet per

energikälla (Resch m.fl., 2007; Lipp, 2007). Det vill säga, ju högre total installerad kapacitet desto lägre feed-in

tariff. Motivet till en sådan utformning är att spridningseffekten (läroeffekten) antas vara mindre ju högre den

installerade kapaciteten är. IEA (2010b) uppskattar läroeffekten av solenergi till 17 procent. Det innebär att om

den installerade kapaciteten fördubblas minskar investeringskostnaden med 17 procent. För vattenkraft är

motsvarande siffra 1 procent och för vindkraft mellan 7 procent (landbaserad) och 9 procent (havsbaserad).

52 Bedömningen av elcertifikat kontra feed-in tariffer sker här ur ett nationellt perspektiv. Om något av

systemen införs harmoniserat på EU-nivå tillkommer andra aspekter av betydelse för ekonomisk effektivitet och

andra utvärderingsaspekter (Ringel, 2006).

53 Från 6,5 TWh 2002 till 15,0 TWh 2008, en ökning med 131 procent.

54 Ersättningen från elcertifikaten är förstås lika oavsett om anläggningen är lönsam eller olönsam.”Övervinst”

syftar på den vinst som genereras från elcertifikaten som går utöver den vinst de lönsamma anläggningar hade

innan elcertifikaten infördes.

69

More magazines by this user
Similar magazines