Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

kan också vara avsevärda, minst 185 miljoner kronor 2008 (Bergek och Jacobsson,

2010).

Elcertifikatsystemet är teknikneutralt eftersom flera förnybara energikällor ingår i systemet

– vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen och viss vattenkraft

och eftersom subventionen är lika för alla produktionsslag. I praktiken är

det främst billiga förnybara energikällor som vind och vatten som har subventionerats

genom elcertifikatsystemet (Kåberger m.fl., 2004; Ringel, 2006; Lipp; 2007; Fouquet

och Johansson, 2008; OECD, 2011c). Även om teknikneutralitet innebär att alla teknologier

får samma stöd innebär det ett implicit val eftersom vissa teknologier – de

som kan kostnadskonkurrera på kort sikt – gynnas mer än andra (van der Linden m.fl.,

2005; Lipp, 2007). Det innebär att förnybara tekniker som kan ha hög potential på

längre sikt förbises. Elcertifikatsystemet fungerar därför mindre bra när det finns en

politisk ambition att främja nyare teknologier som ännu inte kan kostnadskonkurrera

(Kåberger m.fl., 2004; van der Linden m.fl., 2005).

Genom att analysera patentdata för en panel av 25 OECD länder kommer även Johnstone

m.fl. (2010) fram till att kvantitetsbaserade styrmedel (som elcertifikat) ger störst

incitament till utveckling av teknik för förnybara energialternativ med låga kostnader

som vindenergi medan prisbaserade styrmedel (som feed-in tariffer) ger störst incitament

till dyrare teknologier som solcellsel. För att öka teknikutvecklingen i elcertifikatsystemet

föreslår van der Linden m.fl. (2005) att elcertifikaten kompletteras med teknologispecifika

investeringsbidrag eller att kvotplikten differentieras mellan teknologier.

55

I en genomgång av tre olika länders system för förnybar energi visar Lipp (2007) att

feed-in tarifferna i Danmark och Tyskland kostat mindre per producerad enhet el

jämfört med elcertifikatsystemet i Storbritannien, även om produktionskostnaderna

varit likartade i de olika länderna. Det finns flera möjliga förklaringar till detta – även

om samtliga bör betraktas som anekdotiska på grund av att det finns landspecifika

förutsättningar som inte alltid är möjliga att kontrollera för. 56 En är att systemen i

Danmark och Tyskland gett marknaden stabilare prissignaler än det brittiska systemet

så att signalen till investerare varit pålitligare. En annan är att de danska och tyska

regeringarna varit trovärdigare i sina satsningar på förnybar energi än den brittiska. En

tredje är att acceptansen för förnybar energi varit större i Danmark och Tyskland än i

Storbritannien. I en jämförelse av tre nordiska länder (Sverige, Norge och Danmark)

finner Pettersson och Söderholm (2011) att skillnader i nationella tillståndsprocesser

kan vara avgörande för hur mycket vindkraft som etableras givet likartade stödsystem.

Även om kraftslagsspecifika feed-in tariffer inte uppfyller marginalkostnadsvillkoret

för kostnadseffektivitet verkar de i utvärderingar kostat mindre per enhet förnybar el

än systemet med elcertifikat (Europeiska kommissionen, 2005b; Fouquet och Johansson,

2008). Att elcertifikaten är dyrare förklaras av att investerare kräver en riskpremie

55 Eftersom en innovatör inte kan tillgodogöra sig hela vinsten från en framgångsrik innovationsprocess finns en

risk att teknikutvecklingen i samhället är lägre än vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Teknikutveckling

kan därför behöva subventioneras. Exakt hur mycket subventioner – utöver elcertifikatsystemet – som behövs

för teknikutveckling är däremot svårt att bedöma (se avsnitt 2.3 om teknikutveckling).

56 Eftersom styrmedlen inte testats i experiment går det inte att identifiera effekten av ett visst styrmedel

(Lipp, 2007). Det går med andra ord inte att avgöra vad som utgör det kontrafaktiska tillståndet utan

resultaten är en kumulativ effekt av all politik som bedrivits för att öka mängden förnybar energi i dessa länder.

Länderjämförelser är därför behäftade med viss ”äpplen och päron”-problematik.

70

More magazines by this user
Similar magazines