Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

– ett elcertifikatpris högre än den specifika produktionskostnaden – för att våga satsa

på förnybar energi (Europeiska kommissionen, 2011c). Baserat på utvärderingar av de

olika systemen menar Europeiska kommissionen (2008) att väl anpassade feed-in tariffer

generellt sett är det mest effektiva sättet att främja produktionen av förnybar el. 57

Ståndpunkten är diametralt motsatt till den kommissionen hade 1999, då ett konkurrensbaserat

kvotsystem förespråkades (Europeiska kommissionen, 1999). Omsvängningen

tyder på att fler utvärderingar behövs och att sista ordet angående elcertifikat

och feed-in tariffer ännu inte är sagt. För mer definitiva policyslutsatser krävs fler

detaljerade utvärderingar av de olika systemen.

Sammanfattningsvis har elcertifikat och feed-in tariffer olika för- och nackdelar. Fördelen

med det svenska elcertifikatsystemet är att mängden billig förnybar energi ökat

snabbt. Nackdelar är dess oförmåga att styra mot diversifiering av förnybar energi och

potentiellt höga transaktionskostnader. Fördelen med feed-in tariffer (som de tillämpats

i de länder där de studerats) är att de ger stabilare incitament till teknikutveckling.

En nackdel med kraftslagsspecifika feed-in tariffer är att det är svårt att bestämma

tarifferna. Fel nivå på tarifferna innebär överkompensation och att systemet kan bli

kostsamt (Madlener och Stagl, 2005; van der Linden, 2005). I början av 2012 begränsade

till exempel Tyskland och Spanien tarifferna till förnybar el på grund av att kostnaderna

skjutit i höjden (Spiegel Online International, 2012; Renewable Energy

World, 2012; Bloomberg, 2012a; Bloomberg, 2012b). Lägre tariffer innebär en risk för

investerare vilket kan innebära att även feed-in tariffer kommer att kräva en riskpremie

i framtiden.

Avslutningsvis, i utvärderingssammanhang är det mycket viktigt att känna till huvudsyftet

med det system som införts. Om syftet är att öka mängden förnybar energi snabbt

(i syfte att snabbt minska beroendet av fossila bränslen och kärnkraft) fungerar elcertifikat

bättre än kraftslagsspecifika feed-in tariffer. Om syftet däremot är att på lite

längre sikt skapa en diversifierad portfölj av förnybara energiteknologier är förhållandet

det motsatta. Elcertifikat och kraftslagsspecifika feed-in tariffer kan därför stödja

olika delar av en teknologis marknadsmognad (IEA, 2010a) och bör därför snarare ses

som komplement än substitut till varandra. Med justeringar som differentierad kvotplikt

i elcertifikatsystemet och flexibla tariffer (till exempel baserade på marknadspriser)

kan systemen närma sig varandra.

57 Europeiska kommissionen baserar sin bedömning på två indikatorer, en för effektivitet och en för

kostnadseffektivitet. Kostnadseffektivitetsindikatorn relaterar stödet till förnybar energi (belopp oavsett

stödform) till den totala produktionskostnaden för den förnybara energin. Ju mindre skillnaden är, desto högre

bedöms stödets kostnadseffektivitet (se Annex 3 i Europeiska kommissionen, 2008).

71

More magazines by this user
Similar magazines