Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

AVSNITTET I KORTHET

Ett pris på koldioxid bör vara grunden i klimatpolitiken. Subventioner kan

behövas som komplement om det av någon orsak, till exempel risk för koldioxidläckage,

inte går att prissätta koldioxid fullt ut.

I Sverige finns direkta budgetbaserade klimat- och energisubventioner. Dessutom

stöds både förnybara och fossila bränslen indirekt via skattelättnader och

skattebefrielser. De budgetbaserade stöden till förnybar energi var 2010

mindre än skattelättnaderna för fossila bränslen.

Statliga investeringsprogram tenderar att vara dyra att administrera och inte

bidra till nya utsläppsminskningar utöver vad som skulle skett ändå. Bidragen

är dessutom svåra att fördela kostnadseffektivt. Genom att stödja vissa energislag

eller tekniker kan utvecklingen och kommersialiseringen av andra energislag

eller tekniker, som ur ett längre perspektiv kan vara mer effektiva både

ekonomiskt och miljömässigt undergrävas.

Förnybar el stöds sedan 2003 genom elcertifikatsystemet. Systemet är effektivt

för att snabbt öka mängden förnybar energi. Elcertifikat är teknikneutralt

och uppfyller marginalkostnadsvillkoret för kostnadseffektivitet då det skapar

ett enhetligt pris på den förnybara elen. Systemet har kritiserats för att ge små

incitament till teknisk utveckling och för höga transaktionskostnader.

Flera andra EU länder har i stället använt kraftslagsspecifika feed-in tariffer

för att öka andelen förnybar el vilket inneburit att subventionen till den förnybara

varierat beroende på kraftkälla.

Kraftslagsspecifika feed-in tariffer har i empiriska utvärderingar av de system

som tillämpats visat sig ge investerare stabilare incitament än elcertifikat. Det

har inneburit lägre kostnader för den förnybara energin och större incitament

till teknologisk utveckling.

Ett problem med kraftslagsspecifika feed-in tariffer är att bestämma storleken

på ersättningen till olika förnybara kraftkällor. Våren 2012 sänkte Tyskland

och Spanien sina ersättningsnivåer till följd av att kostnaderna rusat i höjden.

Förändrade ersättningsnivåer kan i framtiden innebära mindre stabila incitament

för investerare.

Med förändringar kan elcertifikat och feed-in tariffer fås att likna varandra.

Om kvotplikt införs för olika energislag blir elcertifikatsystemet mer likt systemet

med feed-in tariffer. Om feed-in tariffen utformas som ett pålägg på

marknadspriset minskar feed-in tariffens prisstabilitet och systemet blir mer

likt elcertifikatsystemet.

Elcertifikat och kraftslagsspecifika feed-in tariffer kan användas för att stödja

olika faser i en teknologis marknadsmognad. Båda systemen kan därför behövas

i en innovationsprocess, men vidare utredning behövs för att bättre förstå

hur styrmedlen kan kombineras.

72

More magazines by this user
Similar magazines