Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Figur 21 Offentliga utgifter för energirelaterad FoU i Sverige

Miljoner Euro i 2010-års priser

300,0

250,0

200,0

150,0

100,0

50,0

0,0

Källa: IEA.

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

Medan marknadsmisslyckanden motiverar stöd till FoU är en annan fråga hur stor den

offentligt finansierade forskningen ska vara. Fördelningen av offentliga forskningsmedel

styrs enbart undantagsvis utifrån lönsamhetsberäkningar. Det är svårt att göra

en beräkning hur offentliga forskningsmedel ska fördelas mellan olika forskningsdiscipliner

(Nordhaus, 2011).

Hur stor den offentliga forskningen bör vara inom förnybar energi borde bero på hur

stor dess avkastning är. Dessutom beror det på avkastningen av annan, icke energirelaterad,

forskning då en ökad satsning på klimat- och energi forskning innebär att utrymmet

för satsningar på annan forskning är mindre. Tyvärr separerar studier av inlärningseffekter

sällan effekter från FoU från kostnadsreduktioner som realiseras i

driftsättning, vilket innebär att det är oklart vilken typ av insats som är mest motiverad

och i vilken omfattning. Det finns således mycket lite empiriskt stöd för hur mycket

offentligt stöd energiforskningen borde ha.

Ett antal rapporter har hävdat att det offentliga stödet till FoU bör öka. Enligt IPCC

(2007a) behöver det göras stora satsningar på teknisk utveckling för att få till stånd

betydande teknikskiften. Stern (2006) påtalar behovet av åtgärder som främjar hela

skalan av teknisk utveckling från FoU via demonstrationsprojekt och till de inledande

stadierna av spridning av ny teknik. Enligt Stern bör stödet till FoU inom energiområdet

åtminstone fördubblas och stödet för spridning av mindre utsläppsintensiva tekniker

bör bli minst fem gånger större.

En indikation på att energiforskningen prioriteras lägre än tidigare är att andelen

forskningsmedel som rör energiforskning har minskat över tiden i förhållande till

annan forskning, både i Sverige och internationellt. 1980 var andelen offentliga anslag

för forskning, utveckling och demonstration i energiområdet 12 procent inom OECD

länderna. Idag är motsvarande siffra 4 procent (IEA 2012, sid 113). En liknande

78

2000

2002

2004

2006

2008

2010

Fossila Bränslen

Kärnkraft

Annat / Övergripande

Annan Energi och Lagring

Väte och Bränsleceller

Förnybar Energi

Energieffektivisering

More magazines by this user
Similar magazines