Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Lågt hängande frukter

En vanlig kritik mot CDM har varit att i-länderna lägger beslag på de billigaste utsläppsreduktionsmöjligheterna

i utvecklingsländerna. Castro (2012) använder skattade

reduktionskostnadskurvor för att analysera om de CDM-projekt som redan nu genomförts

har lagt beslag på de flesta av lågkostnadsalternativen för koldioxidreduktion

(de så kallade lågt hängande frukterna) i värdländerna. Analysen, som innefattar nio

länder, pekar på att det fortfarande finns gott om lågkostnadsalternativ i värdländerna

och argumentet om lågt hängande frukter är svagt.

EU ETS

EU ETS är europeiska unionens utsläppshandelssystem för växthusgaser. Det huvudsakliga

syftet med systemet är att minska utsläppen från energiintensiv industri och

energiproduktion på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Därmed bidrar systemet

till att uppfylla EU:s klimatmål. Efter införandet av systemet har ytterligare två målsättningar

tillkommit nämligen att ge långsiktiga incitament för innovation och investeringar

i koldioxidsnål teknik samt att utsläppsminskningarna ska vara i sådan omfattning

att de bidrar till de minskningsnivåer som anses nödvändiga för att undvika

farlig klimatförändring. Det sistnämnda kan tolkas som om systemet även ska vara ett

medel för att nå EU:s långsiktiga klimatmål.

Utsläppssystemet bygger på att ett tak sätts för de totala utsläppen för företagen som

deltar i systemet. Deltagaren får rätt att släppa ut ett ton koldioxid för varje utsläppsrätt.

Den totala mängden utsläppsrätter bestäms således i förväg medan priset varierar.

Priset på utsläppsrätter, och det ekonomiska incitamentet för företaget att minska

utsläppen, bestäms därmed av utbud och efterfrågan. För ett handelssystem motsvarar

systemets marknadspris den koldioxidskattenivå som ger motsvarande utsläppsminskning.

Tidsperioden från det att EU ETS infördes har delats upp i två olika handelsperioder

där den första perioden var något av en testperiod. Från och med 2013, börjar den

tredje handelsperioden. Systemets omfång samt regler har skiljt sig åt mellan de tre

handelsperioderna vilket beskrivs i de kommande avsnitten.

De två första handelsperioderna

Under den första handelsperioden (2005–2007) handlades endast koldioxid inom systemet.

Priset på utsläppsrätter var under det första året högre än vad många parter

hade förväntat sig och nådde en topp i början av 2006 på 30 euro per ton. Priset föll

sedan dramatiskt i april 2006 då utsläppsrätterna för 2005 redovisades och det framkom

att det fanns ett överskott. Priserna fortsatte att vara låga under resterande del av

den första perioden (se Figur 27). De utsläppsrätter som utfärdades under första handelsperioden

kunde inte sparas till nästkommande period vilket delvis bidrog till de

låga priset.

I den andra handelsperioden (2008–2012) utökades systemet till att även inkludera

lustgas i några medlemsländer. I denna period omfattar systemet ca 750 svenska anläggningar

inom industri- och energiproduktion. Handelssystemet omfattar förbränningsanläggningar

med installerad kapacitet över 20 MW samt mindre förbränningsanläggningar

anslutna till fjärrvärmenät med en total kapacitet över 20 MW. Övriga anläggningar

inom systemet är mineraloljeraffinaderier, koksverk, järn- och stålindustri,

89

More magazines by this user
Similar magazines