Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

att minska utsläppen minskar och effektiviteten i systemet försämras. Utformningen

av den tredje periodens allokeringsprincip har till viss del försökt att åtgärda dessa

aspekter och den huvudsakliga tilldelningsprincipen kommer att vara auktionering

vilket även stöds av den ekonomiska litteraturen (Cramton m.fl., 2002; Hepburn m.fl.,

2006; Dinan m.fl., 2002). Den något längre handelsperioden (sju år i stället för fyra)

samt att de utsläppsrätter som fördelas gratis kommer att allokeras baserat på produktriktmärken,

kommer att resultera i minskad risk för strategiskt beteende.

Ett skifte från gratis tilldelning till auktionering har normalt inte så stor effekt på marginalkostnaden

men det påverkar bruttointäkterna för företaget. Detta är konsekvensen

av att företaget agerar rationellt och värderar utsläppsrätten utifrån dess alternativvärde

vilket motsvarar utsläppsrättspriset på marknaden. Detta innebär att företaget i

sitt produktionsbeslut tar hänsyn till alternativvärdet och agerar som om de var

tvungna att köpa utsläppsrätten. Gratis tilldelning kan däremot ses som en subvention

som hjälper företaget att hålla god balans i räkenskaperna när de får högre kostnader.

Hepburn m.fl. (2006) anser att gratis tilldelning endast är en temporär subvention för

att stödja företagets balansräkning, medan valet mellan gratis tilldelning och auktionering

inte förändrar den långsiktiga konkurrenskraften. Det kan dock bidra till att icke

lönsamma företag stannar kvar längre på marknaden än vad de annars skulle ha gjort.

Tabell 5 Utsläpp av växthusgaser i Sverige

Miljoner ton CO2-ekvivalenter och procent

2005 2008 2009 2010

Icke handlande sektorn 46,3 43,5 42,2 43,6

Handlande sektorn inom EU ETS 21,1 20,1 17,5 22,7

Totala utsläppen 67,4 63,6 59,7 66,2

Tilldelning EU ETS 22,3 20,8 21,9 23,5

Källa: Naturvårdsverket.

De finansiella tillgångar som omallokeras via utsläppsrätterna är relativt stora. Exempelvis

tilldelades de svenska företagen 23,5 miljoner utsläppsrätter under 2010 (se

Tabell 5). Värdet av dessa utsläppsrätter kan uppskattas till 3,3 miljarder kronor vid ett

genomsnittligt pris motsvarande 16 euro per utsläppsrätt. År 2020 kan värdet av de

drygt 1 740 miljoner utsläppsrätter som finns inom EU ETS beräknas till drygt 250

miljarder kronor (vid ett utsläppsrättspris på 16 euro per utsläppsrätt). Om, som beräknat,

ca 70 procent auktioneras ut innebär det auktionsintäkter motsvarande

175 miljarder kronor som kan användas till andra ändamål. Av dessa intäkter kommer

88 procent att fördelas mellan medlemsländerna baserat på 2005–2007 års utsläpp

inom EU ETS. 10 procent av intäkterna ska fördelas till medlemsländer med låg BNP

och resterande 2 procent ska fördelas till de nio medlemsländer som 2005 hade reducerat

sina utsläpp med mer än 20 procent jämfört med 1990. Detta innebär att Sverige

kommer att tilldelas drygt 1 procent av auktionsintäkterna vilket motsvarar ca 1,7

miljarder kronor. Detta är en relativt liten intäktskälla om man jämför med skatteintäkterna

från koldioxidskatten. Om priset på utsläppsrätterna blir lägre än 16 euro 69

per ton blir intäkterna lägre. Medlemsländerna har kommit överens om att 50 procent

av dessa intäkter bör användas till klimatåtgärder men det slutliga beslutet ligger hos

det enskilda landet.

69 Energimyndigheten antar att utsläppsrättspriset blir 16€/ton i sin långtidsprognos 2011.

92

More magazines by this user
Similar magazines