Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Det finns olika metoder för att förhindra kolläckage från EU ETS. Justering av priset

vid gräns, det vill säga korrigering av både importpriser och exportpriser med avseende

på kostnader för koldioxidutsläpp är den metod som minskar kolläckaget mest

effektivt (Böhringer m.fl., 2011; Fisher m.fl., 2012; Monjon m.fl., 2009). Ytterligare

metoder för att minska kolläckaget är införandet av importtullar, exportsubventioner

samt produktionsrabatter. Alla metoder för att förhindra kolläckage skapar dock ineffektiviteter

men trots detta kan införandet motiveras utifrån effektivitets förbättringar

för att komplettera ensidiga åtagande för att minska utsläppen. Böhringer m.fl. (2011)

menar att även om gränsjusteringar är mer effektiva kan produktionsrabatter (exempelvis

gratis tilldelning av utsläppsrätter) vara mer attraktiva eftersom risken för handelskonflikter

minskar.

Hur stor kolläckageeffekten blir beror på storleken på området där klimatpolitiken

implementeras, se Figur 28. Eftersom EU ETS inkluderar alla energiintensiva sektorer

inom EU kan man anta att läckageproblemen är mindre inom EU ETS än om exempelvis

Sverige skulle välja att ensidigt höja koldioxidskatten för motsvarande sektorer.

I Figur 28 visas att kolläckageeffekten från en ensidig åtgärd i ett litet EU land förväntas

vara mer än dubbelt så stor som effekten av en policyåtgärd som inkluderar hela

EU.

Figur 28 Kolläckage

Procent

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Små EU länder EU OECD Annex 1

Anm. De har inkluderat modeller som beräknar koldioxidläckage från alla sektorer. Olika modeller använder

olika antagande och resultaten ska tolkas med detta i åtanke.

Källor: Copenhagen Economics (2012) baserat på Bollen m.fl. (2011a), Bollen m.fl. (2011b), Antimiani m.fl.

(2012), OECD(2009b), Bohlin (2010), Babiker (2005), Martins m.fl. (2000), Böhringer m.fl. (2010), Gerlagh

m.fl. (2007), Kuik m.fl. (2003), Burniaux m.fl. (2002) och Copenhagen Economics (2011).

Det som ökar risken för kolläckage anses vara energiintensiteten i produktionen, förmågan

att dela upp produktionen och utlokalisera viss verksamhet, samt den relativa

energieffektiviteten i produktionen och bränslemixen. Faktorer som begränsar

kolläckaget är höga transportkostnader och små transportmöjligheter, hög kapitalintensitet,

handelsbarriärer och växelkursrisk samt produktdifferentiering (Copenhagen

Economics 2012). Det finns empiriska studier som visar att kostnaderna för att möta

miljöregleringar ofta är en relativt liten del av företagens kostnader (Fankhauser m.f.l.,

2008). Andra ekonomiska och politiska faktorer (som politisk stabilitet) motverkar

troligen högre energipriser och ger en orsak till att fortsätta lokalisera i Europa (Fisher

m.fl., 2012). Generellt är det vid expansion och reinvesteringar som företagen söker

sig till andra länder med lägre miljöambitioner (Wråke, 2009).

96

More magazines by this user
Similar magazines