18.09.2013 Views

Budgetdirektiv - Lidingö stad

Budgetdirektiv - Lidingö stad

Budgetdirektiv - Lidingö stad

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Budget 2009


foto: Peter Knutson<br />

Paul Lindquist<br />

De senaste årens effektiviseringar gör att <strong>stad</strong>en står sig<br />

väl för att möta den lågkonjunktur som vi nu befinner oss i.<br />

Nämndernas budgetramar ökar nästa år med tre procent,<br />

vilket i jämförelse med många andra grannkommuner är en<br />

relativt stor ökning. Stadens kärnverksamheter såsom utbildning<br />

för våra unga och omsorg om våra äldre är prioriterade<br />

områden där vi dessutom satsar ytterligare 50 miljoner kronor<br />

för att möta den ökade efterfrågan.<br />

Tyvärr tillåter det rådande konjunkturläget och oron på<br />

finansmarknaden däremot inte att vi även i år kan genomföra<br />

en skattesänkning. Men de tre senaste årens sänkningar på<br />

sammanlagt 51 öre visar på ambitionen att sänka skatten då<br />

ekonomin så tillåter och den sammanlagda skattesänkningen<br />

under de tre senaste åren uppgår till 51 öre vilket motsvarar<br />

ca 4 000 kronor per år för en normalfamilj.<br />

De ur ett ekonomiskt perspektiv stora satsningarna de kommande åren gäller framförallt våra<br />

investeringar. För 2009 beräknas de uppgå till drygt 230 mkr och 2010 till närmare 330 mkr.<br />

Det handlar främst om behov av fler skollokaler men även upprustning av befintliga skolor, och<br />

broreparationer kräver stora insatser.<br />

Investeringar görs även för att främja lidingöbornas livsmiljö och hälsa som mycket handlar om<br />

den fysiska miljö vi lever i men även möjligheterna till fysiska aktiviteter. Vi genomför upprustning<br />

av <strong>Lidingö</strong>vallens löparbanor, anlägger en ny konstgräsplan i Brevik samt höjer standarden<br />

på <strong>stad</strong>ens lekplatser. Inför 2008 förstärktes även resurserna för väg- och fastighetsunderhåll,<br />

parkskötsel, landskapsvård och klotter. Denna satsning fortsätter 2009.<br />

I syfte att öka valfriheten kommer kundval att införas inom äldreomsorgen vilket innebär att<br />

den som behöver ett särskilt boende själv ska kunna välja vilket boende man vill flytta till.<br />

I samverkan med privata aktörer ser vi också till att etablera nya äldreboenden med olika<br />

huvudmän för att dels möta det ökade behovet, dels säkerställa att valfriheten blir reell.<br />

Sammanfattningsvis är det en välavvägd och ansvarstagande budget som presenteras inför<br />

2009 med såväl förbättrad kommunal service som stora investeringar för att möta behoven<br />

inom skolområdet och äldreomsorgen.<br />

Paul Lindquist<br />

Kommunstyrelsens ordförande


Innehållsförteckning<br />

Inledning<br />

Sammanfattning ........................................................................................................1<br />

Året som kommer ......................................................................................................2<br />

God ekonomisk hushållning ......................................................................................3<br />

Kommunstyrelsens budgetdirektiv i sammandrag ..................................................4<br />

Förslag till övergripande mål.....................................................................................5<br />

Stadens hälsoprofil ....................................................................................................8<br />

Befolkningsprognos ...................................................................................................9<br />

Omvärlden ............................................................................................................... 11<br />

Fem år i sammandrag ............................................................................................. 12<br />

Stadens ekonomi ..................................................................................................... 13<br />

Resultatbudget ....................................................................................................... 16<br />

Balansbudget ........................................................................................................... 17<br />

Finansbudget .......................................................................................................... 18<br />

Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag ............................................. 19<br />

Investeringsplan ..................................................................................................... 20<br />

Resultatöversikt ...................................................................................................... 21<br />

Ordförklaringar ....................................................................................................... 22<br />

Verksamhetsplan<br />

Central politisk organisation/Stadsledning .......................................................... 23<br />

Konsult- och servicekontoret................................................................................. 27<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret ........................................................................ 33<br />

Fastighetskontoret ................................................................................................. 41<br />

Utbildningsnämnden ............................................................................................. 51<br />

Äldre- och handikappnämnden ............................................................................. 79<br />

Socialnämnden ....................................................................................................... 95<br />

Kultur- och fritidsnämnden ................................................................................. 103<br />

Tekniska nämnden<br />

Gator och natur inkl. Elfviks gård ............................................................... 117<br />

Vatten och avlopp......................................................................................... 137<br />

Avfall ............................................................................................................ 145<br />

Jord- och stentipp ........................................................................................ 151<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden ..................................................................... 155<br />

Räddningstjänsten ....................................................................................... 157<br />

Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål ........................................... 163<br />

Investeringsplan ................................................................................................... 175


Sammanfattning<br />

Kommunstyrelsen föreslår oförändrad kommunalskatt för 2009. Under de tre föregående åren<br />

sänktes kommunalskatten. Den samlade sänkningen under dessa tre år uppgick till 51 öre.<br />

För genomsnittshushållet på <strong>Lidingö</strong> innebär de senaste årens sänkningar cirka 4000 kronor i<br />

lägre kommunalskatt per år. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s kommunalskatt kommer år 2009 att uppgå till<br />

18,86 kronor. Vid en oförändrad landstingsskatt på 12,10 kronor kommer således den<br />

samlade kommunalskatten att uppgå till 30,96 kronor.<br />

<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> redovisade mycket starka resultat under åren 2005 – 2007. Detta har möjliggjort<br />

skattesänkningar, egenfinansiering av investeringar samt utbyggnad av förskolan och<br />

äldreomsorgen. Inför 2008 förstärktes även resurserna för den väg- och fastighetsunderhåll<br />

samt parkskötsel, landskapsvård och klotter. Budget 2009 kännetecknas åter av betydande<br />

volymtillskott till <strong>stad</strong>ens kärnverksamheter. Inom förskolan och skolan uppgår<br />

volymtillskottet till cirka 23 mkr huvudsakligen beroende på att antalet grundskoleelever<br />

ökar. För äldre- och handikappomsorgen uppgår volymtillskottet till cirka 30 mkr.<br />

Resultatet för 2009 budgeteras till 22,4 mkr. I budget föreslås en utdelning från <strong>Lidingö</strong> Stads<br />

Tomt AB på 15 mkr. Nämndernas budgetförslag har tillstyrkts med den ändringen att den<br />

minskning av arbetsgivargiften på en procent som genomförs från 2009 reducerar<br />

kommunalskattebidraget till verksamheterna med motsvarande belopp. För<br />

utbildningsnämndens pengfinansierade verksamhet blir effekten av den minskade<br />

arbetsgivaravgiften att pengbeloppen minskas med 0,5 procent från januari 2009.<br />

För åren 2010 och 2011 indikerar nuvarande prognoser positiva resultat inom ramen för<br />

nuvarande kommunalskatt. Förändringar i befolkningsstrukturen kan komma att kräva<br />

betydande resurstillskott. En särskild utmaning har <strong>stad</strong>en i att möta det stora tillskottet av<br />

skolelever. Fram till år 2017 beräknas antalet grundskoleelever öka med cirka 1000 vilket<br />

motsvarar en ökning med 20 procent. Vidare kräver det ökande antalet äldre lidingöbor en<br />

utbyggnad av äldreboenden under de närmaste åren. Även tillgången på gruppboenden måste<br />

tillgodoses.<br />

Investeringsverksamheten blir omfattande de kommande åren. För 2009 beräknas<br />

investeringarna uppgå till drygt 230 mkr. Det påföljande året beräknas investeringarna öka<br />

med ytterligare nära 100 mkr. Det omfattande investeringsbehovet är främst hänförligt till<br />

behovet av fler skollokaler för att kunna möta elevtillströmningen inom grundskolan. En ny<br />

grundskola kommer att byggas i samband med exploateringen av Dalenumområdet.<br />

Utbildningsnämnden ges i uppdrag att närmare utreda utbyggnadsbehovet vid befintliga<br />

enheter. Investeringsmedel för att möta utbyggnadsbehovet har preliminärt avsatts till en<br />

investeringsreserv.<br />

De omfattande investeringarna kommer att medföra en ökad låneskuld och därmed ökade<br />

finansiella kostnader vilket i sin tur begränsar utrymmet i driftbudgeten.<br />

Budget för 2009 innebär betydande satsningar på kärnverksamheterna men ställer nu, liksom<br />

tidigare år, krav på fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar inom hela den kommunala<br />

verksamheten. Förmågan att snabbt kunna anpassa organisation och verksamhet efter rådande<br />

förutsättningar är av central betydelse.<br />

1


För att möta kommande kostnadsökningar har verksamheternas ekonomiska ramar räknats<br />

upp med 3 procent inför 2009. För åren 2010 – 2011 är kostnaderna uppräknade med 2<br />

procent årligen. Om skatteprognoserna försämras ytterligare kan ramuppräkningen för 2010<br />

och 2011 komma att omprövas.<br />

Kostnadsökningar över den nivån måste mötas genom effektiviseringar och rationaliseringar i<br />

verksamheten.<br />

Året som kommer<br />

Viktiga händelser<br />

• Översyn av <strong>Lidingö</strong>s översiktsplan.<br />

• Fortsatt arbete med exploateringsprojektet i Dalénum.<br />

• Planering av skolverksamhet och skollokaler inför den stora ökningen av antalet barn<br />

de kommande åren.<br />

• Ombyggnaden av Klockargårdens skola fortsätter. Första etappen bli klar och<br />

huvudbyggnaderna ska vara klara att tas i bruk höstterminen 2009.<br />

• Bo skolas gymnastikbyggnad renoveras.<br />

• Lejonets förskola byggs ut.<br />

• Utbyggnad av särskilda boenden inom äldreomsorgen. Ett antal nya äldreboenden<br />

planeras under de närmaste åren.<br />

• Valfrihetssystem införs inom äldreomsorgen.<br />

• Hemtjänsten byggs ut för att möta ökad efterfrågan.<br />

• LSS-verksamheten utökas.<br />

• Nya <strong>Lidingö</strong>bron blir föremål för fortsatta underhållsåtgärder.<br />

• Infarten till <strong>Lidingö</strong> gör mer attraktiv vad avser träd och grönytor.<br />

• Insatserna för att höja standarden på <strong>stad</strong>ens lekplatser ökar.<br />

• <strong>Lidingö</strong>vallens löparbanor rustas upp.<br />

• Ny konstgräsplan anläggs vid Breviks idrottsplats.<br />

• En spontanidrottsplats anläggs vid Ljungbackens skola.<br />

• Kulturnatt kommer att genomföras för andra gången.<br />

• Ny webbplats för <strong>stad</strong>en lanseras under våren.<br />

• Stadens e-tjänster utvecklas.<br />

2


God ekonomisk hushållning<br />

Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska<br />

<strong>stad</strong>en ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk<br />

hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk<br />

hushållning anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om<br />

resultatet är förenligt de med mål fullmäktige beslutat om.<br />

Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en<br />

välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation<br />

bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för<br />

verksamheten finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och<br />

effekter.<br />

Stadens definition på att god ekonomisk hushållning råder är att de mål som fastställt i<br />

budget uppnås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet.<br />

Det finns inom <strong>stad</strong>en ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom<br />

förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden<br />

rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och<br />

kommunstyrelse.<br />

Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning.<br />

Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade balanskravet. Om<br />

bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre<br />

år senare.<br />

<strong>Lidingö</strong> har endast vid ett tillfälle inte lyckats uppfylla balanskravet. År 2004 redovisades ett<br />

underskott på 22 mkr. Detta återställdes påföljande år då <strong>stad</strong>en kunde redovisa ett positivt<br />

resultat på 82 mkr i förhållande till balanskravet. För år 2008 indikerar prognosen i<br />

anslutning till delårsrapporten ett positivt resultat på 50 mkr mot balanskravet.<br />

Budget för 2009 utmynnar i ett förväntat resultat på 23 mkr som således uppfyller det<br />

lag<strong>stad</strong>gade kravet och <strong>stad</strong>ens egna finansiella mål om att resultatet ska motsvara en procent<br />

av bruttoomslutningen.<br />

3


Kommunstyrelsens budgetdirektiv i sammandrag<br />

I budgetdirektiven klarläggs bland annat följande:<br />

1. Stadens övergripande mål<br />

2. Målstyrning<br />

Kommunallagen kräver att målstyrning tillämpas i kommunerna. Kommunstyrelsen har<br />

uttalat att <strong>stad</strong>en ska förbättra styrningen och uppföljningen i detta avseende.<br />

Målstyrningskedjan redovisas nedan under egen rubrik.<br />

3. Inriktning på <strong>stad</strong>ens ekonomiska politik<br />

Kommunstyrelsen anser följande:<br />

- <strong>Lidingö</strong> ska sträva efter så låg kommunalskatt som möjligt.<br />

- Den kommunala servicen som är nödvändig för den enskilde ska finnas, men i<br />

högre utsträckning än idag ske genom kundval eller vara utlagd på entreprenad i<br />

syfte att öka valfriheten, höja kvalitén och/eller sänka kostnaderna.<br />

Stadens service och uppgifter ska ses utifrån ett medborgarperspektiv och inte ur ett<br />

producentperspektiv. Kravet på en fortsatt kvalitativt god verksamhet inom skola, förskola<br />

och social omsorg samt teknisk infrastruktur ställer krav på hög produktivitet och effektivitet.<br />

Stora insatser görs i <strong>Lidingö</strong> genom ideell verksamhet av föreningar och enskilda. Omfattningen<br />

av sådan ideell verksamhet kommer troligen att öka i framtiden. Det är angeläget att<br />

<strong>stad</strong>en så långt som möjligt medverkar till att underlätta för organisationer och enskilda att<br />

ytterligare utveckla ideella och frivilliga insatser.<br />

4. Direktiv och ramar för nämndernas budgetarbete<br />

Kommunstyrelsens målsättning var att nämndernas budget för 2009 skulle grundas på en<br />

uppräkning av kommunalskattebidraget med 3 procent i förhållande till 2008 års tilldelning<br />

undantaget de tillskott som sker med anledning av ökad efterfrågan utifrån förändringar i<br />

befolkningsstrukturen. Därutöver föreslogs 7 mkr tillföras för förbättringar och särskilda<br />

insatser.<br />

För åren 2010-2011 föreslogs en uppräkning med 2 procent årligen för samtliga nämnder. För<br />

utbildningsnämndens pengfinansierade verksamhet föreslogs höjningar av pengbeloppen ske<br />

från höstterminen.<br />

Vidare framhöll kommunstyrelsen att den kommunala sektorns löneavtal normalt medför<br />

kostnadsökningar över de nivåer med vilka nämndernas kommunalskattebidrag räknas upp<br />

och att detta ställer krav på kontinuerlig effektivisering av nämndernas verksamheter.<br />

Nämndernas budgetförslag skall således innefatta åtgärder för att kunna klara realistiska<br />

löneökningar inom respektive avtalsområde.<br />

4


Målstyrning<br />

Kommunallagen kräver att målstyrning tillämpas i kommunerna.<br />

Målstyrning kräver en sammanhängande målkedja från kommunfullmäktige till<br />

verksamheten i linjen där det måste finnas en klar koppling mellan målen på de olika<br />

nivåerna.<br />

Kommunfullmäktige fastställer i budget övergripande mål för <strong>stad</strong>en. Dessa har ingen<br />

organisatorisk koppling och är inte tidsbestämda. Ett enskilt övergripande mål kan således<br />

omfatta flera nämnder.<br />

Utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och det uppdrag som nämndens reglemente<br />

m m innebär kan eventuellt nämnden fastställa egna för nämnden övergripande mål.<br />

Utifrån <strong>stad</strong>ens och nämndens övergripande mål ska verksamhetsmål formuleras.<br />

Det är av största vikt att dessa är uppföljningsbara och knyter an till kommunfullmäktiges<br />

och/eller nämndens övergripande mål och uppdrag.<br />

Utifrån nämndens verksamhetsmål bör på förvaltningsnivå produktionsmål som syftar till att<br />

uppnå nämndens verksamhetsmål utarbetas. Produktionsmålen är ett internt styrinstrument<br />

för förvaltningen och behöver inte föras vidare till kommunstyrelse och kommunfullmäktige.<br />

I samband med budgeten för 2006 gjorde kommunfullmäktige en översyn av de övergripande<br />

målen. Inför arbetet med budgeten för 2009 har nämnderna fortsatt sett över sina<br />

verksamhetsmål och i förekommande fall övergripande mål. Översynen och utvecklingen av<br />

målen är en fortlöpande process där insatser för att förbättra och förenkla styrningen är<br />

nödvändig.<br />

Verksamhetsmålen ska enligt kommunallagen följas upp i årsredovisningen och<br />

delårsrapporten.<br />

Förslag till övergripande mål för <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong><br />

Kommunfullmäktige fastställer i budget övergripande mål för <strong>stad</strong>en. Dessa har ingen direkt<br />

organisatorisk koppling och är inte tidsbestämda. Ett enskilt övergripande mål kan således<br />

omfatta flera nämnder.<br />

Kommunstyrelsen föreslår nedanstående övergripande mål för <strong>stad</strong>en:<br />

* Målet för <strong>stad</strong>ens verksamhet är att tillgodose <strong>Lidingö</strong>bornas efterfrågan av sådan<br />

service som är nödvändig för den enskilde och som inte finns tillgänglig på annat sätt.<br />

* Staden ska med utgångspunkt från sin hälsoprofil aktivt verka för en god hälsa bland<br />

<strong>Lidingö</strong>s invånare.<br />

* Den service <strong>stad</strong>en tillhandahåller skall präglas av kvalitet och utföras med kompetens<br />

och kostnadsmedvetande. <strong>Lidingö</strong>borna skall ha största möjliga frihet i valet av den<br />

5


nödvändiga servicen. Staden skall därför inom samtliga verksamhetsområden på olika<br />

sätt sträva efter att ge utrymme åt alternativa produktionsformer.<br />

* Verksamheten inom <strong>stad</strong>en skall i görligaste mån bedrivas på ett sådant sätt att en<br />

ekologisk hållbar utveckling tillgodoses.<br />

* Myndighetsutövning skall ske korrekt och effektivt samt präglas av god serviceanda<br />

och med respekt för den enskilde individen.<br />

* Den kommunala verksamhetens omfattning får inte vara större än att den kan<br />

finansieras med avgifter, statsbidrag samt en kommunalskatt grundad på en låg<br />

utdebitering.<br />

För de olika verksamhetsområdena är de övergripande målen följande:<br />

Förskola och skola<br />

* föräldrar och elever skall ha största möjliga frihet i val av förskola och skola<br />

* förskolan och skolan ska vara av god kvalitet och denna ska säkerställas genom<br />

kontinuerlig uppföljning och brukarundersökningar<br />

Äldreomsorg/handikappomsorg<br />

* stimulera äldre och funktionshindrade att kunna bo i egen bo<strong>stad</strong><br />

* tillhandahålla särskilt boende av god kvalitet<br />

* ge enskilda möjlighet att välja olika utförare av tjänster<br />

Individ- och familjeomsorg<br />

* vid behov sätta in förebyggande åtgärder för utsatta grupper, i första hand barn och<br />

ungdom<br />

* ge stöd till särskilt utsatta individer och grupper<br />

Bebyggelse- och byggnadsverksamhet<br />

* bevara <strong>Lidingö</strong>s särprägel och utveckla <strong>stad</strong>en genom varsam förtätning och<br />

komplettering inom befintlig bebyggelse<br />

* bevara kulturellt värdefull miljö och kulturhistoriskt viktiga byggnader<br />

* beakta näringslivets behov av mark, lokaler och utveckling av pågående verksamheter<br />

6


Teknisk försörjning<br />

* se till att <strong>Lidingö</strong>borna i efterfrågad utsträckning har en säker tillgång till rent vatten och<br />

avlopp<br />

* tillgodose behovet av trafiknät med god framkomlighet och trafiksäkerhet<br />

* ta hand om avfall på ett miljömässigt riktigt sätt.<br />

Naturvård<br />

* eftersträva att natur- och kulturlandskapet tillvaratas på ett sätt som beaktar den<br />

ekologiska balansen<br />

* i allt väsentligt bevara <strong>stad</strong>ens grönområden<br />

* <strong>stad</strong>ens skogar ska skötas så att ett rikt djur- och växtliv främjas samtidigt som de ska<br />

kunna utnyttjas för ett varierat friluftsliv<br />

Miljö- och hälsoskydd<br />

* förebygga sjukdom, ohälsa och miljöstörande verksamhet genom rådgivning, tillsyn och<br />

myndighetsutövning<br />

Kultur och fritid<br />

* ge förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv, där utbudet för barn och<br />

ungdom skall ha prioritet<br />

Räddningstjänst<br />

* förebygga brand och begränsa skador på människor och egendom vid brand och olycksfall<br />

* planera och förbereda skydd för befolkningen under beredskap och krig<br />

Finansiella mål<br />

* resultatet för respektive år ska motsvara 1 procent av bruttoomslutningen det aktuella året<br />

* förvalta <strong>stad</strong>ens kapital på ett långsiktigt säkert och lönsamt sätt.<br />

* visa återhållsamhet med nya investeringar.<br />

7


Stadens hälsoprofil<br />

I juni 2005 antog kommunfullmäktige <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil, som utgår från en bred<br />

definition av begreppet hälsa: fysisk hälsa (att ha en kropp som fungerar), psykisk hälsa (att<br />

känna välmående) samt social hälsa (att ha bra relationer). Hälsa i alla dess former är därmed<br />

den bärande idén i varumärket <strong>Lidingö</strong>.<br />

Med den nya hälsoprofilen vill <strong>Lidingö</strong> förmedla bilden av en <strong>stad</strong> där man bryr sig om<br />

välbefinnandet hos dem som bor, arbetar och vistas på ön. Med hjälp av olika projekt och<br />

aktiviteter, som stödjer hälsoprofilen, ska publicitet skapas genom att medierna rapporterar<br />

om hälsoön. Under 2006 lanserades den nya hälsologotypen ”din hälsa <strong>Lidingö</strong>” som är<br />

gemensam för hela ön.<br />

Staden med dess nämnder och förvaltningar ska verka för att stärka förutsättningarna för god<br />

hälsa på <strong>Lidingö</strong>, och all verksamhet i <strong>stad</strong>en ska genomsyras av ett hälsotänkande. Arbetet<br />

ska ske i samverkan med föreningar, företag och landstinget. Målen för hälsoarbetet<br />

sammanfattas i elva kortfattade punkter, som varje förvaltning ska bryta ner till<br />

handlingsplaner i verksamheterna.<br />

1) Idrotten ska leda till hälsa<br />

2) a) Alkoholkonsumtionen bland ungdomar ska minimeras<br />

b) Alkoholkonsumtionen bland vuxna högriskkonsumenter ska minska<br />

3) Den psykiska hälsan bland ungdomar ska förbättras<br />

4) Ätstörningar, rökning och droger bland ungdomar ska minimeras<br />

5) Äldre ska erbjudas alternativ till ensamhet<br />

6) Stadens anställda ska bli friskare<br />

7) Buller på utsatta platser ska minska<br />

8) Skolbarnens fysiska aktivitet ska stimuleras och färre bilar ska finnas kring<br />

<strong>stad</strong>ens skolor<br />

9) Övervikt bland vuxna ska minska och möjligheten till spontan fysisk aktivitet öka<br />

10) Hälsan hos socialt utsatta grupper ska förbättras<br />

11) Den yttre miljön ska förbättras<br />

Bland de projekt och satsningar som genomförts hittills inom ramen för ”<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s<br />

hälsoprofil” kan nämnas obligatorisk träning på arbetstid för de anställda inom äldre- och<br />

handikappförvaltningen. Förvaltningen arrangerar också regelbundet Inspirationsdagar i<br />

<strong>stad</strong>shuset nu senast med fokus på mötet mellan människor. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s anställda<br />

slog Guinnes rekord i stavgång 2006. Under 2008 har <strong>stad</strong>ens chefer utbildats i hälsosamt<br />

ledarskap och 140 medarbetare till hälsoinspiratörer. Andra exempel är biblioteket som lånar<br />

ut både stegräknare och stavar till sina låntagare och de spontanidrottsplatser som har skapats<br />

under senare år. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> lånar också ut ledig datorkapacitet till forskningen och har inlett<br />

ett internationellt arbete för att kunna delta i EU-samarbeten kring hälsofrågor.<br />

8


Befolkningsprognos<br />

<strong>Lidingö</strong> hade 42 710 invånare i januari 2008, och väntas passera 43 000-strecket under året.<br />

Folkmängden har ökat de senaste åren och väntas göra det även de kommande åren, bland<br />

annat beroende på utbyggnaden av bo<strong>stad</strong>sområdet Dalénum. Det är framförallt de äldre och<br />

yngre åldersgrupperna som ökar, vilket betyder att andelen i arbetsför ålder, 20-64 år,<br />

minskar på sikt och att den så kallade försörjningsbördan ökar.<br />

Staden har upplevt en babyboom de senaste åren, vilket lett till många barn i förskoleåldern.<br />

Dessa kommer nu att gå över i skolåldern, medan barnkullarna i förskolan väntas bli mindre<br />

eftersom barnafödandet sjunker. Inflyttningen av barnfamiljer beräknas vara stor även i<br />

framtiden.<br />

Medellivslängden är hög på <strong>Lidingö</strong>, och kommunen har många äldre och pensionärer. De<br />

kommande åren blir pensionärerna ännu fler, framförallt de som räknas till gruppen yngre<br />

äldre, i åldrarna 65-74 år.<br />

46000<br />

42000<br />

38000<br />

34000<br />

Befolkningsprognos<br />

Invånarantal 1990-2007 samt prognos 2008-2027<br />

30000<br />

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026<br />

De stora barnkullarna från 2004 och framåt ger utslag på antalet skolbarn de kommande åren.<br />

Barn i åldrarna 6-11 år beräknas öka med ungefär 600 barn fram till 2011. 12-15-åringarna<br />

blir däremot något färre under samma period. Ungdomarna i gymnasieålder blir något fler de<br />

närmaste åren, men minskar sedan i antal.<br />

Både andelen och antalet invånare över 65 år förväntas öka under prognosperioden.<br />

Framförallt märks ökningen bland de yngre pensionärerna, d v s invånare i åldersgruppen 65-<br />

74 år, där antalet bedöms öka med nästan 1 000 personer på fem års sikt. Gruppen 75-84 år<br />

beräknas däremot minska lite under samma period. Bland invånarna över 85 år beräknas<br />

antalet nå uppemot 1 600 år 2011, vilket är en liten ökning.<br />

9


Utvecklingen i åldersklasser<br />

Sista december respektive år<br />

3 500<br />

3 000<br />

2 500<br />

2 000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

4 500<br />

4 000<br />

3 500<br />

3 000<br />

2 500<br />

2 000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

5 000<br />

4 500<br />

4 000<br />

3 500<br />

3 000<br />

2 500<br />

2 000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

Prognos över antal barn<br />

0<br />

2007 2008 2009 2010 2011 2012<br />

Prognos över antal skolbarn<br />

0<br />

2007 2008 2009 2010 2011 2012<br />

Prognos över antal äldre<br />

0<br />

2007 2008 2009 2010 2011 2012<br />

10<br />

1-5 år<br />

6-9 år<br />

6-11 år<br />

12-15 år<br />

16-18 år<br />

65-74 år<br />

75-84 år<br />

85- år<br />

Antalet barn i<br />

förskoleåldern<br />

fortsätter att vara högt<br />

ytterligare några år,<br />

men minskar sedan.<br />

Istället ökar gruppen 6-<br />

9-åringar när de stora<br />

barnkullarna kommer<br />

upp i skolåldern.<br />

Bland skolbarnen<br />

märks framförallt att 6-<br />

11-åringarna ökar<br />

kraftigt. 12-15åringarna<br />

beräknas bli<br />

något färre de<br />

kommande åren,<br />

medan<br />

gymnasieungdomarna<br />

ökar något de närmaste<br />

åren för att sedan<br />

minska i antal igen.<br />

<strong>Lidingö</strong> kommer att<br />

märka av stora<br />

förändringar när 40talisterna<br />

går in i<br />

pensionsåldern. Det är<br />

framförallt gruppen<br />

65-74 år som ökar<br />

kraftigt de kommande<br />

åren. Även de äldre<br />

åldersgrupperna<br />

beräknas öka, men<br />

först senare i prognosperioden,<br />

efter 2012.


Omvärlden<br />

Världen<br />

Världsekonomin karaktäriseras av osäkerhet kring den pågående finanskrisens inverkan på<br />

ekonomin. OECD-området befinner sig redan innan finanskrisen i en markant<br />

konjunkturnedgång. USA befinner sig redan i en lågkonjunktur som fördjupas fram till första<br />

halvåret 2009. Tillväxten utanför OECD fortsätter dock att vara hög. Därför är den globala<br />

tillväxten betydligt starkare jämfört med den förra konjunkturnedgången 2001-2002. Den<br />

internationella konjunkturen bedöms långsamt börja vända uppåt i slutet av 2009.<br />

Vändningen kommer först i USA där konjunkturuppgången blir förhållandevis snabb bland<br />

annat beroende på den expansiva ekonomiska politiken. Inflationen i OECD-området uppgår<br />

i år till närmare 4 procent, dämpas framöver när råvarupriserna inte längre ökar.<br />

Sverige<br />

Den svenska ekonomin försvagades påtagligt under 2008 och går in i en lågkonjunktur. En<br />

svagare utveckling av såväl export som konsumtion och investeringar dämpar den svenska<br />

tillväxten under 2008 och 2009. Den snabba konjunkturnedgången inom OECD-området som<br />

tar emot 80 procent av svensk export men även minskad inhemsk efterfrågan får<br />

följdverkningar. BNP-tillväxten har bromsat ner påtagligt och beräknas för 2008 och 2009<br />

understiga 2 procent. De offentliga finanserna försvagas till följd av konjunkturavmattningen<br />

men är trots det förhållandevis starka. Detta ger möjligheter att genom finanspolitiken<br />

stimulera efterfrågan i ekonomin.<br />

Staden<br />

<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s ekonomiska ställning är stark. Soliditeten är hög och <strong>stad</strong>ens samlade<br />

pensionsåtaganden täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen.<br />

Borgensåtagande är begränsade och de av <strong>stad</strong>en helägda bolagen är ekonomiskt starka. Åren<br />

2005–2007 har <strong>stad</strong>en redovisat stora överskott och prognosen för 2008 indikerar ett positivt<br />

resultat även för innevarande år. Avgörande för kommunsektorns ekonomi<br />

sysselsättningsutvecklingen då kommunalskatteintäkterna grundas på underlaget från<br />

inkomst av tjänst. Arbetslösheten bedöms öka något under det kommande året vilket inverkar<br />

menligt på kommunernas finanser. Nuvarande prognoser indikerar dock fortsatt positiva<br />

resultat under de närmast kommande åren om än på betydligt lägre nivåer än perioden 2005-<br />

2007.<br />

11


Fem år i sammandrag (mkr)<br />

2008 2007 2006 2005 2004<br />

Prognos<br />

Verksamhetens intäkter 384,6 377,1 377,7 362,8 342,9<br />

Jämförelsestörande intäkter 5,8 17,2 27,1 28,0 16,6<br />

Verksamhetens kostnader -2 151,1 -1 998,9 -1 884,6 -1 798,3 -1 763,7<br />

Jämförelsestörande kostnader - 0,0 -6,3 -13,1 -<br />

Avskrivningar -80,7 -73,9 -72,1 -66,0 -68,3<br />

Verksamhetens nettokostnader -1 841,4 -1 678,5 -1 558,2 -1 486,6 -1 472,5<br />

Skatteintäkter 2 155,0 2 019,2 1 933,8 1 845,3 1 808,6<br />

Statsbidrag/utjämning netto -267,1 -261,6 -271,5 -273,1 -373,9<br />

Mellankommunal kostnadsutj. - - - - 4,7<br />

Utdelning från av <strong>stad</strong>en ägda bolag 0,2 0,2 0,5 0,4 8,2<br />

Finansnetto 10,0 31,9 23,2 -9,3 16,8<br />

Omvärdering finansiella placeringar -27,3 - - 71,0 21,9<br />

Årets resultat 29,4 111,2 127,8 147,7 13,8<br />

Avstämning mot balanskravet 50,3 82,5 99,4 60,7 -21,5<br />

Andel av nettokostnader (%)1 93,6 92,3 90,7 91,3 98,7<br />

Investeringsutgifter 165,3 168,5 168,9 128,9 102,8<br />

Kassalikviditet (%)2 52 50 65 55 65<br />

Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 945,9 881,4 764,1 736,2<br />

Låneskuld 200,0 150,0 220,0 230,0 310,0<br />

Eget kapital<br />

Soliditet (eget kapital/<br />

1 798,0 1 768,6 1 657,4 1 529,6 1 381,9<br />

totala tillgångar) (%) 74 75 73 72 68<br />

Utdebitering, <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> 18:86 18:96 19:17 19:37 18:97<br />

1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till<br />

skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning.<br />

2 Kortfristiga fordringar - lager/kortfristiga skulder<br />

12


Stadens ekonomi<br />

Resultatbudget<br />

Stadens resultatbudget för 2009 innebär ett positivt resultat på 22,4 mkr. Skatteintäkterna är<br />

beräknade på en skattesats om 18,86 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag,<br />

inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i resultatbudgeten beräknade utifrån<br />

Sveriges kommuner och landstings, SKLs, skatteunderlagsprognos och preliminära<br />

beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt<br />

<strong>stad</strong>ens befolkningsprognos.<br />

Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 5,4 procent 2008 och 4,0 procent 2009. <strong>Lidingö</strong>s<br />

skatteunderlag har dock beräknats öka med 5,7 procent respektive 4,2 procent.<br />

Sammantaget minskar generella statsbidrag och utjämning netto med 26,6 mkr. Stadens<br />

kostnadsutjämningsbidrag fortsätter att öka i omfattning, till följd av <strong>stad</strong>ens<br />

befolkningsstruktur med många äldre och många små barn. Mellan 2008 och 2009 ökar<br />

bidraget med ca 30 mkr. Regleringsbidraget har beräknats till -25,9 mkr.<br />

Vinstutdelning från <strong>Lidingö</strong>hem AB föreslås med sammanlagt 0,2 mkr, vilket motsvarar<br />

skälig avkastning på aktiekapitalet. Från <strong>Lidingö</strong> Stads Tomt AB föreslås vinstutdelning om<br />

15 mkr för 2008.<br />

Finansnettot har beräknats till 4 mkr. Då ingår direktavkastningen på <strong>stad</strong>ens placeringar och<br />

räntekostnader för <strong>stad</strong>ens lån.<br />

Balansbudget<br />

De materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde ökar med 141,9 mkr och uppgår till<br />

1 625,1 mkr vid 2008 års utgång, enligt framtagen investeringsplan på 233,7 mkr.<br />

De långfristiga placeringarna beräknas öka med 18 mkr till 758 mkr. Det egna kapitalet<br />

beräknas uppgå till 1 820,4 mkr vid utgången av 2009.<br />

Avsättningen för pensioner i balansräkningen beräknas öka med 3,1 mkr. Avsättningen består<br />

av pensioner intjänade på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, garantipensioner och<br />

särskilda ålderspensioner till brandmän. Staden har tecknat försäkring för ett antal personer i<br />

enlighet med gällande pensionspolicy, vilket medför att för dessa personer betalar <strong>stad</strong>en en<br />

löpande premie och ingen avsättning avseende deras pensioner görs i balansräkningen.<br />

Avsättningen ökar därmed inte i samma omfattning som tidigare.<br />

Pensionsförmåner intjänade före 1998 samt pensionsförpliktelser enligt visstidsförordnanden<br />

redovisas som ansvarsförbindelser.<br />

13


Finansbudget<br />

Av finansbudgeten framgår att den löpande verksamheten tillsammans med förändringar i<br />

rörelsekapitalet väntas frigöra 114,7 mkr. Låneskulden beräknas vid ingången av året uppgå<br />

till 200 mkr. Genomförande av investeringsplanen på 233,7 mkr tillsammans med<br />

återinvestering av förväntad direktavkastning på <strong>stad</strong>ens placeringar om 18 mkr resulterar i<br />

att anläggningstillgångarna ökar med 251,7 mkr. Finansieringsunderskottet beräknas således<br />

uppgå till 137 mkr. Med en upplåning på 110 mkr ökar låneskulden till 310 mkr och<br />

likviditeten minskar med 27 mkr.<br />

För extern upplåning föreslås en ram på 400 mkr.<br />

Driftbudget<br />

Stadens driftbudget presenteras på sidan 19. Där framgår också de anslag av<br />

kommunalskattemedel som nämnderna tilldelas. Centrala pensions- och<br />

omställningskostnader har budgeterats till 37,6 mkr och medel för kommunstyrelsens<br />

förfogande till 2,7 mkr.<br />

Nettokostnaden uppgår till 1 975 mkr och ökar med 133,6 mkr, eller 7,3 procent från den<br />

förväntade prognosen för 2008.<br />

Investeringsplan<br />

Stadens investeringsplan innebär för 2009 att investeringar på 233,7 mkr planeras. Ny- och<br />

ombyggnationer i <strong>stad</strong>ens skolor, nya gruppboenden inom handikappomsorgen och stora<br />

investeringar i lidingöbron och utbyte av gatu- och parkbelysningsanläggningarna är några av<br />

de större utgiftsposterna i investeringsplanen. Investeringsreserven, uppgår till 88 mkr och<br />

föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande.<br />

Det är omfattande investeringar även åren framöver. 2010 beräknas 326,9 mkr investeras i<br />

<strong>stad</strong>ens anläggningar och verksamheter och 2011, 157,8 mkr. Investeringsplanen ska vara<br />

vägledande för respektive nämnds fortsatta planering.<br />

Investeringsplanen redovisas på sidan 20.<br />

Övrigt<br />

Anslagsbindningen för resultat- och investeringsbudgeten fastställs efter ansvarsnivån<br />

nämnd.<br />

Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2008<br />

till 2009 via resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2008 till 2009<br />

via överföringsbudget.<br />

14


mkr<br />

350<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

mkr<br />

350,0<br />

300,0<br />

250,0<br />

200,0<br />

150,0<br />

100,0<br />

50,0<br />

0,0<br />

100,1<br />

Långfristiga låneskuldens utveckling 2000- 2009<br />

140<br />

240<br />

280<br />

310<br />

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />

131,0<br />

85,5<br />

127,5<br />

108,7<br />

230<br />

220<br />

Investeringar 2000-2011<br />

102,8<br />

128,9<br />

150<br />

168,9 168,5 165,3<br />

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />

15<br />

233,7<br />

200<br />

326,9<br />

310<br />

157,8


Stadens resultatbudget (mkr)<br />

Budget Prognos Bokslut<br />

2009 2008 2007<br />

Verksamhetens intäkter 395,3 384,6 377,1<br />

Jämförelsestörande intäkter* - 5,8 17,2<br />

Verksamhetens kostnader -2 281,2 -2 151,1 -1 998,9<br />

Avskrivningar -89,2 -80,7 -73,9<br />

Verksamhetens nettokostnader -1 975,0 -1 841,4 -1 678,5<br />

Skatteintäkter 2 218,7 2 155,0 2 019,2<br />

Generella statsbidrag och utjämning (not 1) -240,5 -267,1 -261,6<br />

Utdelning från av <strong>stad</strong>en ägda bolag 15,2 0,2 0,2<br />

Finansnetto 4,0 10,0 31,9<br />

Omvärdering finansiella placeringar - -27,3 -<br />

Årets resultat 22,4 29,4 111,2<br />

Justerat resultat enligt balanskravet 50,3 82,5<br />

(not 1) Budget Prognos Bokslut<br />

2009 2008 2007<br />

Inkomstutjämning -481,2 -487,4 -435,7<br />

Kostnadsutjämning 214,2 184,3 134,8<br />

Regleringsbidrag/-avgift -25,9 -19,5 38,6<br />

Införandebidrag 0,0 0,0 2,9<br />

LSS-utjämning -7,5 -0,6 -2,2<br />

Kommunal fastighetsavgift 59,9 56,1 -<br />

Summa -240,5 -267,1 -261,6<br />

* Mark-/fastighetsförsäljningar<br />

16


Stadens balansbudget (mkr)<br />

Budget Prognos Bokslut<br />

2009 2008 2007<br />

Immateriella anläggningstillgångar 5,6 3,0 2,6<br />

Materiella anläggningstillgångar 1 625,1 1 483,2 1 399,0<br />

Finansiella anläggningstillgångar<br />

Aktier i av <strong>stad</strong>en ägda företag 6,3 6,3 6,3<br />

Andra aktier och andelar 29,5 29,5 25,4<br />

Fordringar på av <strong>stad</strong>en ägda företag 0,0 0,0 0,0<br />

Andra fordringar 0,0 0,0 0,0<br />

Placeringar 758,0 740,0 761,0<br />

Summa anläggningstillgångar 2 424,5 2 262,0 2 194,3<br />

Lager 1,4 1,4 1,4<br />

Fordringar på av <strong>stad</strong>en ägda företag 0,4 0,4 0,4<br />

Övriga fordringar 120,0 120,0 120,0<br />

Kassa och bank 19,0 46,0 54,0<br />

Summa omsättningstillgångar 140,8 167,8 175,8<br />

SUMMA TILLGÅNGAR 2 565,3 2 429,8 2 370,1<br />

Eget kapital 1 820,4 1 798,0 1 768,6<br />

därav årets resultat 22,4 29,4 111,2<br />

Avsättningar för pensioner och<br />

liknande förpliktelser 89,6 86,5 101,3<br />

Summa avsättningar 89,6 86,5 101,3<br />

Lån 310,0 200,0 150,0<br />

Andra skulder 0 0,0 0,1<br />

Summa långfristiga<br />

skulder 310,0 200,0 150,1<br />

Skulder till av <strong>stad</strong>en ägda företag 13,8 13,8 18,6<br />

Övriga skulder 331,5 331,5 331,5<br />

Summa kortfristiga skulder 345,3 345,3 350,1<br />

SUMMA EGET KAPITAL,<br />

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 565,3 2 429,8 2 370,1<br />

17


Stadens finansbudget (mkr)<br />

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />

Budget Prognos<br />

2009 2008<br />

Årets resultat 22,4 29,4<br />

Vinst vid försäljning av fastigheter och bo<strong>stad</strong>srätter 0,0 -5,8<br />

Justering för av- och nedskrivningar 89,2 80,7<br />

Omvärdering finansiella placeringar 0,0 27,3<br />

Justering för gjorda avsättningar 3,1 -14,8<br />

Medel från verksamheten före förändring<br />

av rörelsekapital 114,7 116,8<br />

Ökning/minskning kortfristiga lager 0,0 0,0<br />

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0,0 0,0<br />

Ökning/minskning kortfristiga skulder 0,0 -4,8<br />

Kassaflöde från den löpande verksamheten 114,7 112,0<br />

INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />

Investering i immateriella anläggningstillgångar -3,0 -0,6<br />

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0<br />

Investering i materiella anläggningstillgångar -230,7 -164,7<br />

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 6,3<br />

Investering i finansiella anläggningstillgångar -18,0 -28,0<br />

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 17,0<br />

Kassaflöde från investeringsverksamheten -251,7 -170,0<br />

Finansieringsöver-/underskott -137,0 -58,0<br />

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />

Nyupptagna lån 110,0 50,0<br />

Amortering skuld 0,0 0,0<br />

Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0<br />

Minskning långfristiga fordringar 0,0 0,0<br />

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 110,0 50,0<br />

Årets kassaflöde -27,0 -8,0<br />

Likvida medel vid årets början 46,0 54,0<br />

Likvida medel vid årets slut 19,0 46,0<br />

18


Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag (mkr)<br />

* Centrala pensions- och omställningskostnader 37,6 mkr och medel till kommunstyrelsens<br />

förfogande 2,7 mkr.<br />

** I summan för verksamhetens intäkter och kostnader ingår externa och interna poster inklusive<br />

interränta och avskrivningar, dock ej nämndsinterna poster.<br />

19<br />

Kommunal- Verksamhetens<br />

skattebidrag Intäkter Kostnader<br />

Centrala stabs- och servicefunktioner 45,4 87,1 132,5<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret 19,2 14,0 33,2<br />

Fastighetskontoret 11,3 256,8 268,1<br />

Utbildningsnämnden 987,4 124,5 1 111,9<br />

Äldre- och handikappnämnden 691,1 203,8 894,9<br />

Socialnämnden 52,7 6,8 59,5<br />

Kultur- och fritidsnämnden 74,0 35,0 109,0<br />

Tekniska nämnden, teknik och natur mm 84,5 26,6 111,1<br />

Tekniska nämnden, VA, renhållning mm 0,0 83,6 90,8<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden 0,6 0,0 0,6<br />

Räddningstjänsten 24,5 0,6 25,1<br />

Övrigt* 49,1 - 49,1<br />

Summa** 2 039,8 838,8 2 885,8<br />

Avgår internränta -72,0<br />

Verksamhetens nettokostnader -1 975,0<br />

Tekniska nämnden,<br />

VA, renhållning mm<br />

Tekniska nämnden, 0%<br />

teknik och natur<br />

mm<br />

4%<br />

Kultur- och<br />

fritidsnämnden<br />

4% Socialnämnden<br />

3%<br />

Äldre- och<br />

handikappnämnden<br />

34%<br />

Verksamhetens nettokostnader<br />

Räddningstjänsten<br />

1%<br />

Övrigt*<br />

2%<br />

Centrala stabs- och<br />

servicefunktioner<br />

2%<br />

Fastighetskontoret<br />

0% Miljö och<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

1%<br />

Utbildningsnämnden<br />

48%


Investeringsplan (mkr)<br />

2009 2010 2011<br />

Kommunstyrelsens kontor 3,8 3,0 2,9<br />

It-investeringar 3,1 2,6 2,6<br />

Mätinstrument mm 0,4 0,1<br />

Förvärv av fastigheter/markregleringar 0,3 0,3 0,3<br />

Fastighetskontoret 58,2 63,5 22,1<br />

Skollokaler 23,6 15,6 15,4<br />

Förskolelokaler 2,2 3,0 0,9<br />

Äldreomsorgslokaler 23,1 10,0 5,8<br />

Kulturbyggnader och idrottslokaler/anl. 4,1 32,9<br />

Räddningstjänst, brandstation 3,2<br />

Övrigt 2,0 2,0<br />

Utbildningsnämnden 3,4 3,4 3,4<br />

Lokalanpassningar Inventarier<br />

Äldre- och handikappnämnden 1,2 4,3 0,8<br />

Inventarier o utrustning 1,2 1,2 0,8<br />

IT-stöd 3,1<br />

Kultur- och fritidsnämnden 3,8 4,4 4,2<br />

Hamnanläggningar 1,5 1,5 1,5<br />

Spontanidrottsplatser<br />

med konstgräs o belysn 0,5 1,0<br />

Upprustning<br />

motionspår, ridstigar o bollplaner 1,0 0,9 0,3<br />

Maskiner mm 0,8 2,0 1,4<br />

Tekniska<br />

nämnden 75,3 61,3 62,4<br />

Broar 34,0 17,5 19,0<br />

Va 9,5 14,0 13,2<br />

Konstbyggnader, bryggor/strandskoningar 5,0 5,0 5,0<br />

Belysning, trafiksignaler o trafiksäkerhet mm 14,0 18,2 18,5<br />

Landtipp för snö 5,0<br />

Natur och parkinvesteringar 2,5 1,9 1,5<br />

Exploateringsområden 1,8 1,5 1,5<br />

Fordon Maskiner Övrigt 3,5 3,2 3,7<br />

Investeringsreserv<br />

88,0 187,0 62,0<br />

Skolor och förskolor 50,0 150,0 40,0<br />

Äldre- och handikapplokaler 31,0 15,0 15,0<br />

Kultur- och fritidsanläggningar 15,0<br />

Övrig reserv 7,0 7,0 7,0<br />

Summa investeringar<br />

233,7 326,9 157,8<br />

En detaljerad sammanställning över investeringarna under planperioden finns i slutet<br />

budgetdokumentet.<br />

20<br />

av


Resultatöversikt (mkr)<br />

Prognos Budget Plan Plan<br />

2008 2009 2010 2011<br />

Verksamhetens intäkter 385 395 409 415<br />

Jämförelsestörande intäkter* 6 - - -<br />

Verksamhetens kostnader -2 151 -2 281 -2 378 -2 454<br />

Avskrivningar -81 -89 -95 -100<br />

Verksamhetens nettokostnader -1 841 -1 975 -2 065 -2 139<br />

Skatteintäkter 2 155 2 219 2 317 2 426<br />

Generella statsbidrag och utjämning not 1 -267 -241 -195 -213<br />

Utdelning från av <strong>stad</strong>en ägda bolag 0 15 0 0<br />

Finansnetto 10 4 -2 -5<br />

Omvärdering finansiella placeringar -27 - - -<br />

Årets resultat 29 22 56 68<br />

* Mark-/fastighetsförsäljningar<br />

Justerat resultat enligt balanskravet 50<br />

(not 1) Prognos Budget Plan Plan<br />

2008 2009 2010 2011<br />

Inkomstutjämning -487 -481 -501 -527<br />

Kostnadsutjämning 184 214 288 305<br />

Regleringsbidrag/-avgift -20 -26 -34 -44<br />

LSS-utjämning -1 -8 -8 -8<br />

Kommunal fastighetsavgift 56 60 60 60<br />

Summa -267 -241 -195 -213<br />

21


Ordförklaringar<br />

Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för <strong>stad</strong>igvarande bruk, kan vara immateriella<br />

(icke monetär tillgång utan fysisk form), materiella (mark, byggnader,<br />

maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar mm)<br />

Ansvarsförbindelser En möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars<br />

förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra<br />

framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen eller<br />

landstingets kontroll, inträffar eller uteblir.<br />

Avskrivning Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad<br />

utifrån förväntad ekonomisk livslängd.<br />

Avsättning En skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp.<br />

Balansbudget En sammanställning som visar tillgångar, eget kapital och skulder vid<br />

budgetårets utgång.<br />

Driftbudget Visar verksamheternas intäkter och kostnader inklusive både interna och<br />

externa poster, samt det kommunalskattebidrag som<br />

verksamheterna tilldelats.<br />

Finansbudget Redovisar kapitaltillflöden och kapitalanvändning och redovisar<br />

betalningsflödena i kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet<br />

samt finansieringsverksamhet och utmynnar i förändringen<br />

av likvida medel.<br />

Finansnetto Finansiella intäkter minus finansiella kostnader.<br />

Eget kapital Stadens förmögenhet. Den motsvaras av skillnaden mellan samtliga<br />

bokförda tillgångar och skulder.<br />

Investeringsbudget Redovisar tilldelad budget för planerade investeringar.<br />

Internränta Kalkylmässigt räntekostnad för det kapital som binds i<br />

anläggningstillgångar i samband med investeringar i verksamheterna.<br />

Kortfristiga skulder Skulder som förfaller inom ett år från balansdagen och som är<br />

hänförliga till den löpande verksamheten.<br />

Likviditet Ett mått på hur god den kortsiktiga betalningsberedskapen är.Visar<br />

omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder.<br />

Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år.<br />

Nettokostnad<br />

Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, taxor, avgifter och övriga<br />

ersättningar.<br />

Omsättningstillgångar<br />

Omfattar tillgångar som inte är anläggningstillgångar, t ex<br />

fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank mm.<br />

Resultatbudget Sammanställning av årets driftverksamhet.<br />

22


Central politisk organisation/Stadsledningskontor<br />

Central politisk organisation/Stadsledningskontor<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Stadsledningskontoret har utöver ordinarie budgetförslag äskat 0,8 mkr utöver ram. Av<br />

beloppet avser 0,6 mkr inrättande av en tjänst för att biträda mark- och exploateringschefen<br />

samt 0,2 mkr för utrednings- och konsultinsatser.<br />

Förstärkningen av att mark- och exploateringsfunktionen bedöms medföra minst lika stora<br />

intäkter som kostnader genom ökade markförsäljningar och liknande varför kommunstyrelsen<br />

tillstyrker utökningen. Medelsbehovet för utrednings- och konsultinsatser bedöms kunna<br />

finansieras genom balanserade överskott varför inga ytterligare medel tillförs.<br />

Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att<br />

kontorets kommunalskattebidrag minskas med 0,1 mkr.<br />

Investeringsplan 2009-2011<br />

Stadsledningskontorets investeringar för 2009 uppgår till 2,5 mkr.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />

och anslår kommunalskattemedel om 45,7 mkr.<br />

Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 2,5 mkr.<br />

1. Beskrivning<br />

Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse,<br />

revisorer, överförmyndare och valnämnd.<br />

Stadsledningskontoret är stabskontor till kommunstyrelsen och svarar för att ärendeflödet till<br />

kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Stadsledningskontoret styr den övergripande<br />

inriktningen på verksamheten inom konsult- och servicekontorets och it-kontorets<br />

funktioner för information, ekonomi, personal, it, sekretariat samt invandrar-, bo<strong>stad</strong>s- och<br />

arbetsmarknadsverksamhet.<br />

Stadsledningskontoret har dessutom funktioner för central samordning av <strong>stad</strong>ens brottsförebyggande<br />

och internationella arbete, näringslivsfrågor samt mark- och exploateringsfrågor.<br />

Stadsledningskontoret ska arbeta med framtagande av mål, policy och strategi inom olika<br />

områden samt uppföljning och analys.<br />

23


2. Året som kommer<br />

Central politisk organisation/Stadsledningskontor<br />

• Utbyggnad av särskilda boenden inom äldreomsorgen, planering för utbyggnad av ca<br />

1 000 platser i grundskolan, förhandlingar med landstinget/SL om <strong>Lidingö</strong>banan och<br />

gamla bron, vägförbindelse mellan Skärsätra och Högberga samt aktualisering av<br />

översiktsplanen är några exempel på förvaltningsövergripande frågor som är aktuella.<br />

• Arbetet med att utveckla och förnya verksamhetsstyrningen inom <strong>stad</strong>en fortsätter.<br />

Arbetet inbegriper framtagande av en vision för <strong>stad</strong>en och dess olika verksamheter,<br />

stärka målstyrningskedjan och uppföljningen av verksamheten.<br />

• Införande av valfrihetssystem inom äldreomsorgen.<br />

• Framtagande av förslag till miljöplan.<br />

• Uppföljning av <strong>stad</strong>ens energiplan.<br />

• Fortsatt utveckling av hälsoprofilen.<br />

• Ny extern webbplats lanseras våren 2009.<br />

• Fortsatt fokus inom personalområdet på hälsa i enlighet med <strong>stad</strong>ens hälsoprofil.<br />

• Aktivt arbeta med frågor kring kommande personal- och kompetensbehov.<br />

• Aktivt deltagande i Stockholm Business Alliance och skapa kännedom om <strong>Lidingö</strong>s<br />

hälsoprofil.<br />

• Fortsatt fokus på det brottsförebyggande arbetet.<br />

• Vissa kommunala författningar däribland ett antal delegationsordningar kommer att ses<br />

över.<br />

• Fokus på utveckling och lansering av e-tjänster i olika former för att stödja <strong>stad</strong>ens<br />

processer och framförallt effektivisera kommunikationen med <strong>stad</strong>ens medborgare.<br />

• Utredning av <strong>stad</strong>ens krisledningsorganisation.<br />

• Ökad tyngd läggs på internationella frågor med tonvikt på vad som händer inom EU.<br />

• Under året ska ett arbete med att utveckla och kvalitetssäkra rutiner för hanteringen av<br />

genomförandefrågorna i planprocessen påbörjas.<br />

• Fortsatt arbete med exploateringsprojektet i Dalénum.<br />

24


3. Målformulering<br />

Central politisk organisation/Stadsledningskontor<br />

Målet är att kommunstyrelsen och dess ordförande via <strong>stad</strong>sledningskontoret ska få ett<br />

effektivt stöd i att uppfylla ålagda uppgifter enligt kommunallag och gällande reglemente.<br />

4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning (mkr)<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2007 2008 2009 2010 2011<br />

kommunalskattebidrag 37,7 44,2 45,7 47,0 47,7<br />

statsbidrag 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2<br />

taxor och avgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

övriga intäkter 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8<br />

Summa intäkter 40,3 47,0 48,6 49,9 50,7<br />

kostnader för arbetskraft 17,2 20,2 22,1 22,7 23,4<br />

varor och material 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4<br />

entreprenader och köp av verksamhet 0,0 0,3 0,3 0,3 0,3<br />

tjänster och avgifter 18,0 20,7 20,3 20,6 20,9<br />

hyror 2,8 2,9 3,0 3,1 3,1<br />

bidrag 1,6 2,3 2,4 2,4 2,5<br />

avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

internränta 0,2 0,2 0,4 0,4 0,4<br />

kommunfullmäktiges beslut -0,3 -0,3 -0,3<br />

Summa kostnader -40,2 -47,0 -48,6 -49,6 -50,7<br />

Årets resultat 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Resultatutjämningsfond årets slut 0,4<br />

4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />

I budgetförslaget som lämnades i maj äskades tillskott om 0,5 mkr. Kommunstyrelsen biföll<br />

kontorets äskande. Föreliggande förslag har dock utökats med ytterligare 0,8 mkr för inrättande<br />

av en tjänst för att biträda mark- och exploateringschefen (0,6 mkr) och för att upprätthålla<br />

anslaget för utredningar och konsulter på en sådan nivå att arbete med revideringen av<br />

översiktsplanen kan genomföras. Förstärkningen på mark- och exploateringsfunktionen<br />

bedöms medföra minst lika höga intäkter för markförsäljningar och liknande som lönekostnaderna.<br />

Planen för 2010 och 2011 förutsätter att <strong>stad</strong>sledningskontoret erhåller äskandet utöver ram på<br />

0,5 mkr. För att klara verksamheterna inom tilldelad kostnadsram för planåren har dock<br />

anslaget för utredningar och konsulter justerats ned något.<br />

25


5. Investeringar för planperioden<br />

Central politisk organisation/Stadsledningskontor<br />

Staden har haft nuvarande webbpubliceringsverktyg sedan 2002 och mycket har hänt inom<br />

teknikutvecklingen. För 2008 har <strong>stad</strong>sledningskontoret en investeringsbudget på 1,0 mkr för<br />

utbytet. Kontoret ser ett fortsatt behov av investeringsmedel under 2009 för utveckling också<br />

av intranätet och begär ytterligare 0,5 mkr för detta ändamål.<br />

För it-strategiska satsningar budgeteras 2 mkr årligen för planperioden 2009-2011. Då utvecklingen<br />

inom it-området går med mot köp av tjänster så kan en del av utvecklingen rent redovisningsmässigt<br />

belasta resultatet direkt. När så sker får det prövas mot <strong>stad</strong>sledningskontorets<br />

totala kostnadsram.<br />

Anläggning (mkr) 2009 2010 2011<br />

Webbpubliceringsverktyg 0,5 - -<br />

It-strategiska satsningar 2,0 2,0 2,0<br />

26


Konsult- och servicekontoret<br />

Konsult- och servicekontoret<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Konsult- och servicekontoret är till fullo avgiftsfinansierat och erhåller inte något<br />

kommunalskattebidrag. Kostnaderna täcks genom interndebitering till verksamheterna.<br />

Kontoret har budgeterat upp sina kostnader och därmed priser ut mot förvaltningarna med<br />

3%.<br />

Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kontorets kostnader minskar<br />

med 0,3 mkr. Kommunstyrelsen föreslag innebär att kontoret förväntas redovisa ett överskott<br />

om 0,3 mkr vid bokslut för 2009.<br />

Investeringsplan 2009-2011<br />

Konsult- och servicekontorets investeringar för 2009 uppgår till 0,7 mkr.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />

och budgeterar ett resultat om 0,3 mkr.<br />

Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 0,7 mkr<br />

1. Uppdraget<br />

Konsult- och servicekontoret arbetar på uppdrag av <strong>stad</strong>sledningskontoret, <strong>stad</strong>ens<br />

förvaltningar och <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s Tomtaktiebolag, och ger råd, stöd och service. Inom konsult-<br />

och servicekontoret finns administrativa specialist- och stödresurser. Stadens centrala<br />

administration ska vara professionell och kostnadseffektiv och medverka till utveckling och<br />

förnyelse inom <strong>stad</strong>en.<br />

Kontoret har följande funktioner: it, ekonomi, upphandling, löner, personal, televäxel,<br />

reception, kontorsservice, information, sekretariat, arkiv, överförmynderi, hantering av<br />

bo<strong>stad</strong>ssocial kö och kö till seniorboende, invandrarverksamhet, budget- och skuldrådgivning,<br />

arbetsmarknadsåtgärder samt verksamhetsuppföljning av <strong>stad</strong>ens måltidsservice.<br />

Kostnaderna för <strong>stad</strong>ens centrala administration fördelas ut på övriga nämnders verksamheter<br />

för att därigenom få en mer rättvisande kostnadsredovisning. Kostnaderna för den del av<br />

konsult- och servicekontorets verksamhet som inte utgör central administration, såsom arbete<br />

som utförs för den centrala politiska organisationen, medborgarinformation såsom Vårt<br />

<strong>Lidingö</strong> och webbplatsen, utvecklingsarbete avseende nya produkter och verksamheter som<br />

ännu inte driftsatts samt extern service som inte hör till nämndernas verksamheter finansieras<br />

av <strong>stad</strong>sledningskontoret. Dessutom finansieras vissa av kontorets verksamheter, såsom<br />

flyktingverksamhet och arbetsmarknadsåtgärder, helt eller delvis genom statsbidrag. I de fall<br />

konsult- och servicekontoret utför uppdrag som normalt tillhör annan förvaltning debiteras<br />

dessa enligt gällande timpris.<br />

27


Konsult- och servicekontoret<br />

It-enhetens kostnader finansieras genom att verksamheterna företrädesvis tecknar årsavtal för<br />

de it-tjänster och it-utrustning de önskar. Prislista fastställs årligen.<br />

2. Året som kommer<br />

• Elektronisk handel<br />

Införandet av elektronisk handel i <strong>stad</strong>ens förvaltning kommer att fortsätta under året,<br />

bland annat genom att ekonomisystemet utökas med funktioner för elektroniska<br />

beställningar.<br />

• Utveckling och omgörning av <strong>stad</strong>ens webbplatser<br />

Informationsenheten arbetar med att vidareutveckla webbplatserna lidingo.se och<br />

intranätet i syfte att säkra ett effektivt användande av dem som informationskanal. I<br />

april 2009 planeras lansering av det nya lidingo.se.<br />

• Val till EU-parlamentet<br />

Sekretariatet kommer att bistå valnämnden med att genomföra val till EU-parlamentet<br />

• Översyn av svenska för invandrare, SFI<br />

Flyktingverksamheten ska i samarbete med utbildningsförvaltningen se över<br />

SFI-undervisningen. Syftet är att förbättra undervisningen, bland annat genom<br />

införande av hela dagar, praktik kombinerat med fortsatt SFI och kontinuerliga<br />

uppföljningar.<br />

• Hälsa<br />

Personalenheten ska arbeta efter <strong>stad</strong>ens uppsatta mål för hälsoarbetet. I första hand<br />

genom att stödja chefer och hälsoinspiratörer i hälsoarbetet på den egna arbetsplatsen<br />

och utifrån dess förutsättningar och önskemål.<br />

• Personalförsörjning<br />

Personalenheten kommer att fortsätta arbetet med personalförsörjningsprojektet, bland<br />

annat genom framtagande av en ny personalpolicy och införande av kompetensbaserad<br />

rekrytering. Enheten kommer också att utveckla <strong>stad</strong>ens varumärke som arbetsgivare<br />

(Employer branding) utifrån hälsoprofilen.<br />

• Breddinförande och effektivt nyttjande av Heroma<br />

Löneenheten ska arbeta med ett breddinförande av den nya versionen av det<br />

personaladministrativa systemet Heroma i <strong>stad</strong>ens enheter och förvaltningar. Målet är<br />

att så många anställda som möjligt ska rapportera avvikelser via den äldre versionens<br />

”Den anställdes meny” eller i den nya versionens ”Självservice”.<br />

• Gemensam LöneFunktion, GLF<br />

Under året ska löneenheten genomföra en studie för att undersöka om <strong>stad</strong>en ska gå in<br />

i ett lönesamarbete, GLF, med ett antal andra kommuner i stockholmsregionen.<br />

Studien ska vara genomförd så att beslut om deltagande i GLF kan tas i december.<br />

28


Konsult- och servicekontoret<br />

• Vidareutveckling av it<br />

It-enheten kommer att arbeta med; utbyggnad av trådlösa nät för bärbara pc,<br />

uppbyggnad av telefoniförvaltning, framtagande och driftsättning av ”self servicetjänster”<br />

samt utökad övervakning av it-miljön.<br />

3. Målformulering<br />

Kontorets vision: Konsult- och servicekontoret ska med högsta kompetens vara steget före<br />

och ge bästa råd, stöd och service.<br />

Konsult- och servicekontoret ska:<br />

• utföra sina uppdrag med hög servicegrad<br />

• sätta kunden i centrum<br />

• göra rätt saker till rätt kvalitet<br />

• säkerställa ett effektivt och säkert resursutnyttjande<br />

• medverka till utveckling och förnyelse inom <strong>stad</strong>ens administration.<br />

Det är viktigt att medarbetarna har och behåller hög kompetens för att kunna ge ett bra stöd<br />

till verksamheterna.<br />

4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning (mkr)<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2007 2008** 2009 2010 2011<br />

statsbidrag 8,4 10,7 11,7 11,9 11,6<br />

taxor och avgifter 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1<br />

övriga intäkter 65,1 64,0 68,8 70,6 71,4<br />

Summa intäkter 73,8 74,9 80,6 82,6 83,1<br />

kostnader för arbetskraft 34,8 37,2 40,5 41,3 41,0<br />

varor och material 9,9 9,8 10,8 11,4 11,8<br />

entreprenader och köp av verksamhet 1,6 1,5 1,5 1,5 1,6<br />

tjänster och avgifter 13,2 13,7 15,2 15,5 15,6<br />

hyror 4,3 3,8 4,0 4,1 4,2<br />

bidrag 4,1 7,0 6,5 6,6 6,6<br />

avskrivningar 1,6 1,6 1,9 2,0 2,1<br />

internränta 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2<br />

kommunfullmäktiges beslut -0,3 -0,3 -0,3<br />

Summa kostnader 69,7 74,9 80,3 82,3 82,8<br />

Årets resultat 4,1 0,0 0,3 0,3 0,3<br />

* Exklusive förvaltningsinterna poster<br />

** Budget 2008 exklusive resultatutjämningsfond<br />

29


Konsult- och servicekontoret<br />

Bruttokostnader per verksamhet 2009<br />

Reception, televxl,<br />

vaktm<br />

7%<br />

Upphandling<br />

3%<br />

Personal<br />

3%<br />

Löner<br />

6%<br />

It<br />

35%<br />

4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />

Verksamhetsuppfölj<br />

are måltidsservice<br />

1%<br />

Ledning<br />

3%<br />

Budget-,<br />

skuldrådgivn,<br />

arb.markn, bo<strong>stad</strong><br />

2%<br />

Sekretariat<br />

11%<br />

Ekonomi<br />

11%<br />

Information<br />

5%<br />

Invandrar-, o<br />

flyktingvhet<br />

13%<br />

Konsult- och servicekontorets budgetförslag är upprättat i enlighet med direktiven.<br />

Kostnaderna och därmed också intäkterna har, med några undantag, räknats upp med tre<br />

procent för år 2009, samt två procent för åren 2010-2011. Undantagen utgörs av<br />

tillkommande aktiviteter och volymförändringar som beskrivs nedan.<br />

Informationsenheten budgeterar med ökade kostnader till följd av ny webbplattform, ny<br />

utformning av personaltidningen <strong>Lidingö</strong>draken samt övergång till taltidning på cd istället för<br />

kassettband. Växel och reception budgeterar med högre kostnader till följd av införandet av<br />

bevakning i <strong>stad</strong>shusets reception. Samtidigt budgeterar kontoret med lägre kostnader för<br />

internt it-stöd, främst för drift av de övergripande verksamhetssystemen. Genom<br />

omdisponering av budget mellan de olika enheterna beräknar kontoret rymma de ökade<br />

kostnaderna utan att äska ytterligare medel.<br />

Sekretariatet kommer från och med 2009 att överta budget- och driftansvar för webbsändningar<br />

av kommunfullmäktigesammanträden. Personalenheten övertar budgetansvaret för<br />

den centrala introduktionen av <strong>stad</strong>ens nyanställda. Ersättning för dessa kostnader får kontoret<br />

från <strong>stad</strong>sledningskontoret.<br />

För flyktingverksamheten räknar kontoret med en volymminskning då antalet flyktingar som<br />

omfattas av introduktionsverksamheten förväntas minska. Eftersom verksamheten finansieras<br />

med statsbidrag innebär det en minskning av statsbidraget, men också minskade kostnader för<br />

bland annat introduktionsersättning.<br />

Inom verksamheten för arbetsmarknadsåtgärder räknar kontoret med en volymökning då ett<br />

nytt avtal som ger möjlighet till fem istället för fyra offentligt skyddade arbeten har tecknats<br />

30


Konsult- och servicekontoret<br />

med Arbetsförmedlingen. Verksamheten finansieras delvis med statsbidrag varpå både<br />

statsbidrag och kostnader för arbetskraft ökat.<br />

It-enheten har budgeterat för en årlig tillväxt på cirka tre procent av slutanvändarutrustning<br />

och systemdrift.<br />

Utöver kontorets ordinarie verksamhet tillkommer budgetåret 2009 val till EU-parlamentet<br />

och budgetåret 2010 allmänna val. Kostnaden för valen finansieras delvis med statsbidrag och<br />

delvis med ersättning från <strong>stad</strong>sledningskontoret.<br />

Den årliga avgiften för en plats i seniorbo<strong>stad</strong>skön föreslås höjas från 200 till 210 kr per år,<br />

vilket innebär en uppräkning med fem procent.<br />

5. Nyckeltal<br />

Nyckeltal redovisas i förekommande fall under respektive enhet.<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

Konsult- och servicekontorets budgetförslag utgår från antagandet om ett i stort sett<br />

oförändrat uppdrag under perioden. Kända förändringar är de ovan beskrivna tillkommande<br />

aktiviteter, volymförändringar samt val till EU-parlament och allmänna val.<br />

7. Investeringar för planperioden<br />

Kontoret föreslår för perioden en årlig investeringsbudget på 0,6 mkr till it-investeringar.<br />

Dessa medel behövs för nödvändiga utbyten av befintlig utrustning i centrala system.<br />

Därtill föreslår kontoret ytterligare 0,05 mkr i investeringsbudget för år 2009 för investering i<br />

ritskåp till <strong>stad</strong>sarkivet. Ritskåpen är nödvändiga för arkivering av ritningar från miljö- och<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadskontoret.<br />

8. Personal<br />

Kontoret har 70 tillsvidareanställda. Under de kommande fem åren kommer 14 personer att<br />

uppnå 65 år.<br />

9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />

Driften av personal- och lönesystemet, Heroma, är utlagd på entreprenad. Avtalet löper till<br />

och med år 2010.<br />

Vaktmästeri- och kopieringstjänster är utlagda på entreprenad. Avtalet för vaktmästeritjänster<br />

gäller till och med 2011. Ett avtal för kopieringstjänster är tecknat 2008 och gäller för fyra år.<br />

31


Konsult- och servicekontoret<br />

Skanning av fakturor, som ingår som en del i projektet med e-handel, är utlagd på entreprenad<br />

från och med april 2007.<br />

Från januari 2007 är all måltidsservice för <strong>stad</strong>ens skolor och äldre- och handikappomsorgen<br />

utlagd på entreprenad. Staden har tecknat avtal med Sodexho AB och ISS AB. Första avtalet<br />

går ut i augusti 2009.<br />

10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />

Kontorets hälsoinspiratörer har tagit fram dels handlingsplaner för vår och höst, dels en<br />

hälsopolicy för kontoret. Syftet med hälsosatsningen är att medarbetarna ska ha/få stor<br />

kunskap om hälsa för att må bra såväl på jobbet som på fritiden. Det långsiktiga målet är att<br />

sjukfrånvaron ska minska. Kortsiktiga mål är att öka gemenskapen samt att ge förutsättningar<br />

för att medarbetarna ska kunna göra små förändringar i sin livsstil för att öka och bibehålla sin<br />

hälsa. Inom ramen för friskvårdsarbetet har det även lagts in ett mål om att fler ska känna sig<br />

delaktiga och ha inflytande på jobbet. Kontoret hälsodiplomerades 2003 i samarbete med<br />

Korpen.<br />

11. Taxor och avgifter<br />

Konsult- och servicekontoret föreslår en höjning av den årliga avgiften för en plats i<br />

seniorbo<strong>stad</strong>skön, från 200 kr 2008 till 210 kr 2009.<br />

32


Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar tillföra 500 tkr för personalförstärkningar vid<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadskontoret.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret har lagt ett budgetförslag som överstiger ramen med 0,6<br />

mkr. Bakgrunden är att kontoret önskar frigöra personal från ekonomiadministrativa uppgifter<br />

för att istället köpa dessa tjänster från konsult- och servicekontoret samt för framställning av<br />

utökad information via webben.<br />

Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kontorets kostnader minskar<br />

med 0,1 mkr.<br />

Investeringsplan 2009-2011<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontorets investeringar för 2009 uppgår till 0,7 mkr.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />

och anslår kommunalskattemedel om 18,7 mkr.<br />

Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 0,7 mkr<br />

1. Uppdraget<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret betjänar kommunstyrelsen och miljö- och<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden i ärenden avseende:<br />

- övergripande <strong>stad</strong>sbyggnadsfrågor<br />

- detaljplaner, fastighetsplaner<br />

- bygglov, tillsyn över byggande, hissar<br />

- mätning, kartframställning, fastighetsbildningsåtgärder<br />

- bo<strong>stad</strong>sanpassningsbidrag<br />

Vidare betjänar kontoret miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden vad gäller uppgifter inom miljö-<br />

och hälsoskyddsområdet, vilket i huvudsak innebär tillsyn/kontroll och<br />

information/rådgivning enligt:<br />

• miljöbalken<br />

− miljöfarlig verksamhet (t ex bensinstationer, båtvarv, enskilda<br />

avloppsanordningar).<br />

− hälsoskydd (omfattar bl a bostäder, skolor/förskolor, bad).<br />

− förorenade områden<br />

− kemiska produkter (omfattar bl a värmepumpar, oljecisterner)<br />

• livsmedelslagen och EG-förordningar inom livsmedelsområdet<br />

• tobakslagen<br />

• smittskyddslagen<br />

33


2. Året som kommer<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

2.1 Planer och byggnadsärenden<br />

Kommunfullmäktige har 2007-04-10 beslutat om direktiv för revidering av översiktsplanen<br />

för <strong>Lidingö</strong>. Arbetet med revidering av översiktsplanen bör påbörjas under senare delen av<br />

2008. Detaljplanen över Dalénum bör antas i slutet av 2008 varvid genomförande av planen<br />

påbörjas. Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden har ett stort antal planuppdrag i balans och att<br />

prioritera planarbetet är av stor vikt. Ny Planchef tillträder 15 september 2008. Antalet<br />

bygglovansökningar är fortfarande mycket högt och förvaltningen bedömer att detta förhållande<br />

kommer att bestå under 2009. Rekrytering av två vakanser på bygglovsenheten pågår<br />

hösten 2008 (handläggare och <strong>stad</strong>sarkitekt).<br />

2.2 Miljö- och hälsoskydd<br />

Inom livsmedelsområdet finns ett förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter<br />

(LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Förslaget innebär att det nationella kravet på<br />

godkännande av livsmedelsanläggningar avskaffas. Ändringarna föreslås träda i kraft 1<br />

januari 2009.<br />

2.3 Utvecklingsarbete<br />

Dåvarande byggnadsnämnden beslutade 2006 att påbörja förberedelser för en kulturhistorisk<br />

inventering. Arbetet påbörjas under 2007 och beräknas pågå tom halvårsskiftet 2009.<br />

Kontoret planerar att utveckla kundservicen genom ytterligare tjänster och informationssökning<br />

via webben, bl.a. Mitt bygge för bygglovsansökningar. Kontoret medverkar även i<br />

<strong>stad</strong>ens utveckling av en Näringslivsguide och medverkar i det planerade öppna huset som<br />

planeras våren 2009.<br />

Kontoret deltar i Bygglovsalliansen, ett samarbete mellan kommuner i länet, för att utveckla<br />

bygglovsverksamheten.<br />

En förstudie kring digitalisering av bygglovsarkivet bör genomföras under 2009.<br />

Ett prioriteringssystem för planärenden bör initieras under hösten 2008 och ge effekt under<br />

2009.<br />

3. Målformulering<br />

3.1 Kommunstyrelsens övergripande mål<br />

Kommunstyrelsen föreslår i budgetdirektiven följande övergripande mål för bebyggelse- och<br />

byggnadsverksamheten:<br />

• bevara <strong>Lidingö</strong>s särprägel och utveckla <strong>stad</strong>en genom varsam förtätning och komplettering<br />

inom befintlig bebyggelse<br />

• bevara kulturellt värdefull miljö och kulturhistoriskt viktiga byggnader<br />

• beakta näringslivets behov av mark, lokaler och utveckling av pågående verksamheter<br />

Övergripande mål för markanvändning och byggande finns dessutom i <strong>stad</strong>ens översiktsplan.<br />

34


Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

Planering och byggande berörs vidare av följande föreslagna mål i kommunstyrelsens<br />

direktiv:<br />

• eftersträva att natur- och kulturlandskapet tillvaratas på ett sätt som beaktar den ekologiska<br />

balansen<br />

• i allt väsentligt bevara <strong>stad</strong>ens grönområden<br />

För miljö- och hälsoskydd föreslår kommunstyrelsen som övergripande mål att:<br />

• förebygga sjukdom, ohälsa och miljöstörande verksamhet genom rådgivning, tillsyn och<br />

myndighetsutövning.<br />

Kommunstyrelsen föreslår också följande övergripande mål som berör miljö- och<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadskontorets verksamhet:<br />

• <strong>stad</strong>en ska med utgångspunkt från sin hälsoprofil aktivt verka för en god hälsa bland<br />

<strong>Lidingö</strong>s invånare<br />

• verksamheten inom <strong>stad</strong>en skall i görligaste mån bedrivas på ett sådant sätt att en<br />

ekologisk hållbar utveckling tillgodoses.<br />

• myndighetsutövning skall ske korrekt och effektivt samt präglas av god serviceanda och<br />

med respekt för den enskilde individen.<br />

3.2 Kontorets övergripande mål<br />

För att uppfylla målet om korrekt och serviceinriktad myndighetsutövning samt även i övrigt<br />

uppnå hög kvalitet i verksamheten, skall kontorets kännetecken vara:<br />

• Ett kontor som har lätt att anpassa sig efter ändrade förutsättningar vad gäller t ex ny<br />

lagstiftning, ändrad arbetsbelastning, politiska beslut.<br />

• Effektiva beslutsvägar. Kontoret ska vara organiserat med tydlig ansvarsfördelning och<br />

tydliga chefsuppdrag.<br />

• Vilja och förmåga att ta ansvar. Chefer och medarbetare bryr sig om helheten, tänker på att<br />

kontoret bedöms som en helhet.<br />

• Tillförlitlighet och sakkunskap. Vi ska göra rätt saker från början. Tidplaner ska hållas.<br />

Kompetens ska utvecklas genom intern och extern utbildning.<br />

• Tillgänglighet, tydlighet, vänlighet. Telefontid på efterfrågade tider, kontoret öppet och<br />

bemannat under kontorstid, lättillgänglig information om rutiner och ärendens utveckling,<br />

begripligt språk och vänligt bemötande.<br />

• God kommunikation med våra kunder.<br />

• Hälsoprofil. Arbeta med hälsoaspekter i den byggda miljön, lyfta fram goda exempel.<br />

35


4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning (mkr)<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

Bokslut<br />

2007<br />

Budget<br />

2008<br />

Budget<br />

2009<br />

Plan<br />

2010<br />

Plan<br />

2011<br />

kommunalskattebidrag 14,8 16,3 18,7 18,3 18,4<br />

statsbidrag 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0<br />

taxor och avgifter 6,2 7,8 7,6 7,9 7,8<br />

övriga intäkter 7,5 5,4 6,0 6,3 6,5<br />

Summa intäkter 28,8 29,5 32,6 32,8 32,7<br />

kostnad för arbetskraft 18,7 19,6 21,6 21,5 21,7<br />

varor och material 0,6 0,4 0,5 0,5 0,5<br />

entreprenad och köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

tjänster och avgifter 5,0 4,4 5,0 5,1 4,8<br />

hyror 1,5 1,3 1,7 1,8 1,8<br />

bidrag 2,2 2,2 2,3 2,4 2,4<br />

avskrivningar 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1<br />

internränta 1,3 1,5 1,5 1,5 1,5<br />

kommunfullmäktiges beslut 0,4 0,4 0,4<br />

Summa kostnader -29,4 -29,5 -32,6 -32,8 -32,7<br />

Årets resultat -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Resultatutjämningsfond årets slut 1,8 1,2<br />

4.2 Kommentar till resultaträkningen<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret redovisar ett underskott med 0,6 mkr i budget för 2009.<br />

Dessa utgörs dels av kostnader för utredning av bygglovarkivet samt framställning av utökad<br />

information via webblösning (0,3 mkr) och dels kostnader för ekonomistöd från KSK<br />

(0,3 mkr). Kommunstyrelsen har i budgetdirektiven beviljat miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

1 mkr utöver ram för att kontorets verksamhet delvis är underbudgeterad och delvis får<br />

minskade intäkter från avgälder vid friköp av tomträtter.<br />

Resultaträkningen för 2010 och 2011 redovisar en ökning av intäkterna med 0,4 mkr jämfört<br />

med 2009. Denna intäktsökning bedöms främst ske i samband med större byggnadsprojekt<br />

(Dalénum). Periodens kostnader bedöms sammantaget bli ungefär på 2009 års nivå. Denna<br />

intäktsökning tillsammans med kontorets bedömning av kostnaderna under perioden medför<br />

att kommunalskattebidraget för 2011 bedöms kunna reduceras enligt redovisning i<br />

ramavstämning.<br />

36


5. Nyckeltal<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

Nedanstående urval ger en ungefärlig uppfattning om vilken omfattning verksamheten kan<br />

förväntas ha även under 2008.<br />

2003 2004 2005 2006 2007<br />

Detaljplaner, områdesbestämmelser, fastighetsplaner<br />

Antal planer som har antagits av byggnadsnämnden eller överlämnats till kommunfullmäktige för beslut.<br />

Områdesbestämmelser - 1 1 - -<br />

Detaljplaner 12 9 15 8 9<br />

Fastighetsplaner 10 16 9 8 7<br />

Bygglov, bygganmälningar<br />

Ansökningar om bygg-/rivningslov 428 495 488 558 624<br />

Bygganmälningar 326 318 360 339 368<br />

Försäljning av fastigheter och bo<strong>stad</strong>srätter<br />

Fastigheter 6 13 10 2<br />

Bo<strong>stad</strong>srätter - 8 4 3 -<br />

Intäkter, fastigheter (mkr) 15,7 13,4 28,5 33,1 5,4<br />

Intäkter, bo<strong>stad</strong>srätter (mkr) - 4,5 3,2 2,2 -<br />

Tomträtter och arrenden<br />

Tomträtter, kulturhist. värdefulla 30 17 15 16 11<br />

Tomträtter, övriga 13 16 16 12 13<br />

Arrende, handels- och ind.fastigh. 11 11 11 10 11<br />

Arrende, övriga 26 27 33 38 36<br />

Intäkter, tomträttsavgälder (mkr) 2,3 2,3 2,1 2,2 2,1<br />

Intäkter, arrenden (mkr) 2,7 2,8 2,3 2,9 3,0<br />

Arrendeupplåtelser för handels/industrifastigheter svarar för merparten av arrendeintäkterna. I takt som<br />

tomträtter avyttras minskar intäkterna för tomträttsavgälder.<br />

Bo<strong>stad</strong>sanpassningsbidrag<br />

Utbetalda bidrag, tkr 1 862 2 071 2 172 1 943 2 195<br />

Trenden med ökade kostnader kan förväntas fortsätta under 2009. Under 2006 minskade dock<br />

kostnaderna något.<br />

Miljö- och hälsoskydd<br />

Diarieförda ärenden 1 440 1 593 1 767 1903 1 446<br />

Handlagda hälsoskyddsärenden 471 574 365 563 405<br />

Radonbidrag 24 44 38 27 25<br />

Livsmedelsinspektioner 101 177 210 80 150<br />

Samrådsremisser 11 26 24 15 19<br />

Inspektioner miljöfarlig verksamhet 19 44 63 53 34<br />

Anmälan bergvärmepumpar 218 230 290 276 229<br />

Den totala mängden ärenden har minskat kraftigt 2007 jämfört med 2006. Det beror bl a på att inga större<br />

tillsynsprojekt påbörjats och antalet radonmätningar minskat. Antalet livsmedelskontroller har ökat kraftigt<br />

2007 jämfört med 2006 och dessa bedöms öka även under 2009.<br />

37


Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

6.1 Stadsbyggnad<br />

Vakanta tjänster (bygglovshandläggare, <strong>stad</strong>sarkitekt) ger idag långa handläggningstider.<br />

Pågående rekrytering avser att reducera tiderna, när personerna väl är på plats och insatta i<br />

arbetet.<br />

Budgetförslaget förutsätter en taxehöjning enligt budgetdirektiven.<br />

Exploateringschefen finns sedan våren 2008 på <strong>stad</strong>sledningskontoret och samarbetar i många<br />

ärenden med miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret.<br />

6.2 Miljö och hälsoskydd<br />

Djurskydd<br />

Från den 1 januari 2009 blir djurskyddstillsynen statlig och tillsynen övergår från<br />

kommunerna till länsstyrelserna. <strong>Lidingö</strong>s samarbetsavtal med Botkyrka kommun om<br />

djurskyddstillsyn motsvarande ca 10 % av en tjänst upphör därmed.<br />

Taxor och avgifter<br />

En ny riskbaserad taxa inom miljöbalkens område kommer att tas fram under 2008 och<br />

troligtvis börja gälla från och med januari 2009. Taxan kommer att bygga på en risk- och<br />

resursbedömning framtaget av Sveriges kommuner och landsting<br />

7. Investeringar för planperioden<br />

Vid genomförande av detaljplaner förekommer fastighetsförvärv i samband med diverse<br />

mindre fastighetsregleringar. Kostnaden för dessa bedöms till ca 750 tkr under 2009-2011.<br />

Kart- och mätenhetens mätinstrument är ca 10 år gamla och kräver alltmer underhåll.<br />

Instrumenten bör bytas ut och kostnaden för detta bedöms till ca 500 tkr under 2009-2010.<br />

38


8. Personal<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret bär kostnader motsvarande 39 årsarbetare.<br />

Åldersfördelning<br />

Ant anst<br />

8<br />

7<br />

6<br />

5<br />

4<br />

3<br />

2<br />

1<br />

0<br />

25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-67 Ålder<br />

Åldersfördelning enligt kontorets anställda 2008.<br />

Könsfördelning<br />

Av miljö och <strong>stad</strong>sbyggnadskontorets 39 anställda är 26 kvinnor och 13 män.<br />

Personalomsättning<br />

Under 2007 slutade 4 handläggare samt förvaltningschefen sin anställning och 6 handläggare<br />

anställdes.<br />

Under 2008 har personalomsättningen inom kontoret varit mycket stor, t.o.m. augusti månad<br />

har 10 personer slutat/sagt upp sin anställning. Nyrekrytering för dessa har skett/pågår.<br />

9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontorets verksamhet utförs i egen regi.<br />

10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />

Hälsosam <strong>stad</strong>splanering är en viktig grundpelare i <strong>stad</strong>ens hälsoarbete.<br />

Planeringen av Dalénumområdet är ett exempel där hälsotänkandet har haft en viktig roll vid<br />

skapandet av en attraktiv <strong>stad</strong>sdel där de boende känner trygghet, närhet och har möjlighet till<br />

fysisk aktivitet.<br />

39


Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

Inom miljö- och hälsoskyddsenheten bevakas <strong>Lidingö</strong>s hälsa och miljö ur ett<br />

miljöbalksperspektiv.<br />

Byggenheten bevakar att sunda miljöer skapas i ny- och tillbyggnader. Till detta kommer<br />

kontorets uppgift att svara för den kommunala energirådgivningen.<br />

11. Miljöarbete<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret har för närvarande inte någon egen utarbetad miljöpolicy.<br />

Kontoret planerar dock att ta fram en sådan under 2009.<br />

40


Fastighetskontoret<br />

Fastighetskontoret<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Fastighetsförvaltningens verksamhet finansieras i huvudsak genom internhyror från<br />

lokalnyttjarna. Internhyrorna ska således över tiden täcka självkostnaden för lokalerna. Det<br />

kommunalskattebidrag som utgår är en ersättning för att kostnader för kulturfastigheter,<br />

markreserv mm där förvaltningen inte kan få kostnadstäckning genom hyror.<br />

Ny- och ombyggnation av fastigheter initieras av verksamhetsansvariga nämnder. Aktuella<br />

investeringar budgeteras och verkställs genom fastighetsförvaltningen. Drift- och<br />

kapitalkostnader för genomförda investeringar belastar sedan respektive lokalnyttjares<br />

internhyra.<br />

Nya och ombyggda lokaler inom främst förskolan och skola, ökade underhållsanslag samt<br />

ökade energipriser har medfört betydande hyresökningar under de senaste åren. För år 2009<br />

begränsas hyresökningarna till cirka 3 procent.<br />

Investeringsplan 2009-2011<br />

Investeringsplanen är mycket omfattande och avser främst investeringar inom skolområdet.<br />

Då investeringsbeloppen i detta tidiga skede är mycket osäkra har de förts till<br />

kommunstyrelsens investeringsreserv i avvaktan på att en plan för skolinvesteringarna<br />

utarbetas av utbildningsnämnden.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />

och anslår kommunalskattemedel om 11,3 mkr.<br />

Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 58,2 mkr<br />

1. Uppdraget<br />

Fastighetskontorets huvuduppgift är att genom rationell förvaltning försörja <strong>stad</strong>ens egna<br />

verksamheter med lokaler och lägenheter för särskilt boende. Vidare ingår att förvalta <strong>stad</strong>ens<br />

övriga bebyggda fastigheter samt att planera och genomföra investerings-, underhålls- och<br />

driftsåtgärder.<br />

Stadens verksamheter bedrivs i såväl egna fastigheter som hyrda lokaler. I samverkan med<br />

<strong>stad</strong>ens förvaltningar planeras lokalförsörjningen för att utveckla och anpassa bestånden<br />

alltefter ändrade förutsättningar.<br />

Fastighetskontoret handhar också <strong>Lidingö</strong> Stads Tomtaktiebolags bebyggda fastigheter.<br />

41


2. Året som kommer<br />

Fastighetskontoret<br />

Investeringsprojekt om 2 mkr och därutöver redovisas nedan. Dessa utgör 86,5 % av den<br />

totala investeringsbudgeten för 2009 som summerar till 287,2 mkr.<br />

mkr<br />

• Källängens skola, utredning för ev utbyggnad 70,0<br />

• Torsviks skola, om- och utbyggnad 50,0<br />

• Rudboda skola, ny- och ombyggnad 39,0<br />

• Klockargårdens skola ombyggnad gymnastikhall 16,0<br />

• Lejonets förskola, utbyggnad 16,0<br />

• Byggnadsinvesteringar ÄHO-boende 15,0<br />

• Siggebogården, om- och tillbyggnad 10,0<br />

• Källängens skola, ombyggnad skolkök enl. kostutredningen 7,8<br />

• Kv. Vassviken, ny lokalbyggnad för Bo hemtjänst 6,0<br />

• Stadshuset, nytt passagesystem 5,0<br />

• Bo skola, Hus C, invändig renovering 3,5<br />

• Brandstationen, tillbyggnad vagnhall för utryckningsutrustning 3,0<br />

• Breviks IP, ny konstgräsplan 3,0<br />

• Alla skolor, tillgänglighetsåtgärder enl. myndighetskrav 2,0<br />

• Alla skolor, utredning och projektering, ombyggnad skolor 2,0<br />

248,3<br />

3. Målformulering<br />

Stadens övergripande finansiella mål som måste vara förhärskande i fastighetsförvaltningens<br />

verksamhet<br />

• förvalta <strong>stad</strong>ens kapital på ett långsiktigt säkert och lönsamt sätt<br />

• visa återhållsamhet med nya investeringar<br />

42


4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning (mkr)<br />

Fastighetskontoret<br />

Bokslut<br />

2007<br />

Budget<br />

2008<br />

Budget<br />

2009<br />

Plan<br />

2010<br />

Plan<br />

2011<br />

kommunalskattebidrag 7,3 9,0 11,3 11,6 12,0<br />

statsbidrag 0,9 0,7 1,1 1,2 1,2<br />

övriga intäkter 232,0 247,1 255,6 263,0 270,3<br />

Summa intäkter 240,2 256,8 268,0 275,8 283,5<br />

kostnader för arbetskraft 7,6 7,1 13,9 14,3 14,7<br />

varor och material 2,3 1,4 2,7 2,8 2,9<br />

entreprenader och köp av verksamhet 24,3 35,9 36,8 37,9 39,1<br />

tjänster och avgifter 77,3 66,7 67,5 68,5 69,5<br />

hyror 36,9 37,5 44,0 45,3 46,7<br />

bidrag - - - - -<br />

avskrivningar 47,1 54,7 52,8 52,5 52,3<br />

internränta 44,2 53,4 50,5 47,9 45,2<br />

kommunfullmäktiges beslut -0,1 -0,1 -0,1<br />

Summa kostnader -239,7 -256,7 -268,1 -269,1 -270,3<br />

Årets resultat 0,5 0,1 -0,1 6,7 13,2<br />

Resultatutjämningsfond årets slut 10,1<br />

För fastighetsförvaltningen görs ingen ramavstämning.<br />

Under budgetarbetet har fastighetsförvaltningens totalkostnader analyserats. De stora posterna<br />

är verksamhetens kostnader i form av drift, underhåll och säkerhet samt kapitalkostnader till<br />

följd av förvaltningens omfattande fastighetsbestånd.<br />

I samråd med <strong>stad</strong>sledningskontoret i juni har följande verksamheters nettokostnader<br />

definierats som skall täckas med kommunalskattebidrag.<br />

• Reglerings- och saneringsfastigheter<br />

• Industrimark<br />

• Kulturbyggnader<br />

• Bo<strong>stad</strong>srätter<br />

• Outnyttjade lokaler<br />

• Elfviks jordbruk<br />

• Fyrvaktaren avseende pensionärsbostäder och bo<strong>stad</strong>shotell<br />

• Gåshaga skola<br />

Kostnader för övriga verksamheter täcks av interna och externa hyresintäkter då<br />

målsättningen är att fastighetsförvaltningen skall visa nollresultat.<br />

43


4.2 Förenklad resultaträkning<br />

Fastighetskontoret<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2007 2008 2009 2010 2011<br />

kommunalskattebidrag 7,3 9,0 11,3 11,6 12,0<br />

intäkter 232,9 247,8 256,7 264,2 271,5<br />

Summa intäkter 240,2 256,8 268,0 275,8 283,5<br />

drift 111,0 111,0 125,8 128,6 131,5<br />

underhåll 35,7 35,8 36,8 37,9 39,1<br />

säkerhet 1,8 1,8 2,3 2,3 2,3<br />

kapital 91,2 108,1 103,3 100,4 97,5<br />

Summa kostnader 239,7 256,7 268,2 269,2 270,4<br />

Årets resultat 0,5 0,1 -0,2 6,6 13,1<br />

Resultatutjämningsfond 10,1<br />

4.3 Kommentarer till resultaträkningen<br />

Intäkterna ökar med drygt 6 procent mellan 2008 och 2009 och med 3 procent till 2010. samt<br />

med 3 procent även till 2011. Internräntan är 5 % under budgetperioden. Intäkterna är baserade<br />

på föregående års hyresberäkningar med tillägg för kända avvikelser.<br />

Intäkter (hyror) och kostnader avseende kommande, mycket stora, skolprojekt återfinns inte i<br />

resultaträkningen då dessa än så länge är alltför osäkra.<br />

Dessa projekt redovisas endast i investeringsbudgeten.<br />

Kommunalskattebidraget omfattar täckning av kostnader för bo<strong>stad</strong>srätter, kulturbyggnader,<br />

industrimark och regler- och saneringsfastigheter. Underskott på Elfviks jordbruk samt<br />

kostnader för outnyttjade lokaler täcks också av kommunalskattebidraget. Utredning inför<br />

2008 års budget av de faktiska kostnaderna ligger till grund för beloppen 2009 och 2010. En<br />

uppräkning med 3 procent har gjorts för 2011.<br />

Vid beräkning av kapitalkostnader har, såsom beskrivits under intäkter ovan, inte hänsyn<br />

tagits till de stora skolprojekten.<br />

Driftkostnaderna för fastighetsförvaltningen beräknas stiga med drygt 11 procent beroende på<br />

att el- och fjärrvärmeavtalen kommer omförhandlas under hösten/vintern 2008 vilket beräknas<br />

öka kostnaderna med närmare 22 procent eller 7,1 mkr jämfört med budget 2008.<br />

Vidare så har personalresurserna utökats jämfört med budget 2008.<br />

44


Fastighetskontoret<br />

Underhållskostnaderna budgeteras stiga med 3 procent per år under budget- och planperioden.<br />

Härutöver finns ett eftersatt underhåll som kommenteras under rubriken verksamhetsförändringar<br />

och konsekvenser.<br />

Årets resultat är -0,2 mkr för budgetåret med nedbantade underhållsåtgärder.<br />

En översyn av hyresberäkningssystemet är nödvändig för att undvika stora fluktuationer och<br />

för att säkerställa att information till brukarna kommer ut i god tid inför budgetarbetet.<br />

Diskussioner pågår med <strong>stad</strong>sledningskontoret samt de stora brukarna av <strong>stad</strong>ens fastigheter,<br />

utbildningsförvaltningen, äldre- och handikappförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen.<br />

Internränta<br />

19%<br />

Avskrivningar<br />

20%<br />

Verksamhetens kostnader 2009:<br />

Kostnader för<br />

arbetskraft<br />

5%<br />

Hyror<br />

16%<br />

45<br />

Varor och<br />

material<br />

1%<br />

Entreprenad, köp<br />

av verksamhet<br />

14%<br />

Tjänster och<br />

avgifter<br />

25%


Kapitalkostnader<br />

39%<br />

Säkerhet<br />

1%<br />

Fastighetskontoret<br />

Verksamhetens kostnader 2009:<br />

Underhållskost<br />

nader<br />

13%<br />

46<br />

Driftkostnader<br />

mm<br />

45%


5. Nyckeltal<br />

Egna lokaler<br />

Fastighetskontoret<br />

Kostnad kr/m²<br />

Antal Area i m² Bokslut Budget Budget<br />

2009 2009 2007 2008 2009<br />

Skolor 14 85 072 790 876 986<br />

Förskolor 15 9 282 1 290 1 255 1 417<br />

Äldreomsorg 8 11 118 1 400 1 992 2 470<br />

<strong>Lidingö</strong> sjukhus med bl a sjukhem 1 23 257 776 792 841<br />

Fritidsgårdar m m 3 745 354 450 450<br />

Stadshus 1 14 865 834 862 1 091<br />

Sambrukslokaler (olika verksamheter) 6 5 880 928 814 1 029<br />

Högsätraanläggningen 1 26 210 1017 1 093 1 290<br />

Övriga lokaler 2 8 815 410 417 535<br />

Summa area/genomsnittskostnad 51 185 244 869 955 1 176<br />

Varav driftkostnader 306 307 456<br />

Hyrda lokaler<br />

underhållskostnader 129 136 176<br />

kapitalkostnader 434 512 544<br />

Skolor, komplement 6 2 668 1 494 1 370 1 364<br />

Förskolor 14 6 333 2 520 2 008 1 944<br />

Äldreomsorg 29 8 573 1 309 1 400 1 366<br />

Lokaler för soc verksamhet m m 2 890 1 494 1 733 1 871<br />

Fritidsgårdar m m 2 698 1 022 725 738<br />

Bibliotekslokaler 1 1 927 1 363 1 442 1 591<br />

Sambrukslokaler (olika verksamheter) 3 2 076 1 415 1 550 1 543<br />

Summa area/genomsnittskostnad 57 23 765 1 699 1 588 2 092<br />

Varav driftkostnader 1 357 1 344 1 841<br />

underhållskostnader 200 82 146<br />

kapitalkostnader 142 162 104<br />

47


Fastighetskontoret<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget för 2006 och 2007 om en successiv<br />

nivåhöjning av underhållsanslaget för <strong>stad</strong>ens fastigheter med totalt 12 mkr att fördelas på<br />

åren 2006-2009 utöver generella priskompensationer.<br />

Staden har att hantera ett omfattande eftersatt underhåll och redovisade åtgärder är sådana<br />

som bedöms absolut nödvändiga ur byggnadsteknisk och fastighetsekonomisk synvinkel.<br />

Konsekvensen om redovisade åtgärder inte genomförs är ett accelererande eftersatt underhåll<br />

med ytterligare stigande akuta kostnader.<br />

Fastighetskontoret kommer under hösten 2008 och våren 2009 att köpa in en omfattande<br />

inventering och besiktning av samtliga fastigheter och anläggningar för att på ett neutralt och<br />

professionellt sätt fastställa behovet av underhåll.<br />

Arbetet utförs av samma team vilket innebär en likartad bedömning av samtliga objekt.<br />

Inventeringarna och besiktningarna kommer att läggas in vårt fastighetssystem Summarum,<br />

där vi på ett lätt sätt kan beräkna kostnaderna för underhållet.<br />

Fastighetskontoret återkommer under 2009 med resultat och kostnadsberäkningar av det<br />

eftersatta underhållet.<br />

6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009 avseende behov av underhållsmedel<br />

utöver tilldelad rambudget.<br />

I budgetmaterialet har neddragningar gjorts för att underhållsramen ska hållas vilket fått till<br />

följd att fastighetskontorets budgetäskande har minskat med mer än 36 mkr. i sådant som har<br />

bedömts som nödvändigt underhåll.<br />

Exempel på åtgärder som inte kommer genomföras och konsekvenser av detta (belopp i tkr).<br />

Skärsätra skola, underhåll fasader på huvudbyggnad, 3 500 tkr<br />

Sprickor reparerades samt fuktskadade partier på fasaden reparerades 2007 dels för att inte<br />

skadade partier ska ramla ner och skada någon samt att tillfälligt minska risken för vidare<br />

förstörelse. Konsekvensen att ej utföra underhållet år 2009 blir fördyringar samt risk för<br />

ytterligare skador på fasad och fönster.<br />

Ljungbackens skola, invändig renovering huvudbyggnad, 9 000 tkr<br />

Skolan är i behov av en invändig ytskiktsrenovering, konsekvensen av att senarelägga detta<br />

kan medföra en kostnadsökning. Arbetsmiljön för lärare och elever förbättras vid en invändig<br />

ytskiktsrenovering.<br />

Konsekvensen av ett uteblivet genomförande blir ett ytterligare eftersatt underhåll och därmed<br />

högre kostnad om åtgärderna kommer att genomföras bortom budget- och planperioden.<br />

48


Fastighetskontoret<br />

Högsätra skola, 1 000 tkr<br />

Fönstersnickerier är generellt i dåligt skick. Behov av byte alternativt omfattande renovering.<br />

Även delar av fasad med träpanel är i behov av renovering och målning. Utebliven åtgärd<br />

medför ökad risk för akuta skador och arbetsmiljöproblem i skolan.<br />

Kulturfastigheter, 850 tkr<br />

Några kulturhus har rustats upp och målats utvändigt så att de ser representativa ut.<br />

Takten på fortsatt upprustning stannar upp.<br />

Idrottsanläggningar, 900 tkr<br />

Många unga besökare och idrottsklubbar sliter hårt på anläggningarna.<br />

Kostnaderna kommer att stiga till följd av uteblivet underhåll.<br />

Akuta felavhjälpande åtgärder ökar och fördyrar senare renoveringar.<br />

Myndighetskrav som inte efterlevs, kan ge föreläggande att förändra eller stänga<br />

verksamheter.<br />

Stadshuset, 400 tkr<br />

Tillgänglighetsanpassningar av lokaler för personer med nedsatt rörelse- eller<br />

orienteringsförmåga kan ej genomföras 2009.<br />

6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009 och 2010<br />

Underhållsbudgeten för planåren 2009 och 2010 har ökats med 3 procent enligt riktlinjer.<br />

Fastighetskontoret återkommer under år 2009 med kostnadsbilden för det eftersatta underhållet som<br />

framkommer av den inventering som tidigare beskrivits.<br />

7. Investeringar för planperioden<br />

Planerade investeringsåtgärder inom <strong>stad</strong>ens fastigheter är sådana som följer av mycket<br />

starka krav från verksamheterna, myndigheter samt energieffektiviserande åtgärder.<br />

De myndighetskrav, vilka ligger bakom en stor del av budgeterade investeringsåtgärder, är<br />

huvudsakligen av miljö- och hälsokaraktär. Åtgärderna ligger mycket väl i linje med <strong>stad</strong>ens<br />

hälsoprofil.<br />

8. Personal<br />

Personalstyrkan inom fastighetsförvaltningen kommer att uppgå till tjugotre personer varav<br />

tjugoen tjänstemän och två kollektivanställda, enligt nedan<br />

− en fastighetschef<br />

− en ekonomichef<br />

− en ekonom<br />

− en IT-samordnare<br />

− en fastighetssystemansvarig<br />

49


Fastighetskontoret<br />

− en administratör/sekreterare<br />

− en utvecklings/lokalplaneringsansvarig<br />

− en byggledare<br />

− en förvaltare/chef<br />

− en förvaltarassistent<br />

− en fastighetshandläggare<br />

− fem fastighetsförvaltare<br />

− två säkerhetsingenjörer<br />

− en driftschef<br />

− två driftingenjörer<br />

− två fastighetstekniker<br />

9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />

Övervägande delen av fastighetsförvaltningen sker på entreprenad.<br />

Avdelningen är därmed en utpräglad beställarorganisation där arbeten utförs huvudsakligen<br />

genom avrop inom ramen för tecknade ramavtal med olika entreprenörer. Större ombyggnadsprojekt<br />

upphandlas i konkurrens enligt lagen om offentlig upphandling, LoU.<br />

För närvarande finns två driftsentreprenader. Den ena innehas av YIT, och avser <strong>Lidingö</strong><br />

sjukhus, Högsätraanläggningen och Fyrvaktaren. Entreprenaden omfattar både teknisk drift<br />

och hyresadministration.<br />

Den andra innehas av <strong>Lidingö</strong> Trädgårdscenter och avser markskötsel på övriga förvaltade<br />

fastigheter.<br />

10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />

I förvaltandet av <strong>stad</strong>ens verksamhetslokaler och bostäder pågår kontinuerligt ett flertal<br />

åtgärder och projekt som helt eller delvis syftar till att skapa mer hälsosamma miljöer för<br />

personal och boende. Åtgärder i ventilationssystem för att förbättra inomhusklimat i lokaler<br />

och bostäder pågår i stor skala.<br />

Ljudmiljön i skolor och förskolor förbättras kontinuerligt genom olika akustikbefrämjande<br />

åtgärder.<br />

11. Miljöarbete<br />

Fastighetskontoret ska, såsom <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> i övrigt, vara en förebild för miljö- och hållbarhetsutvecklingen<br />

på <strong>Lidingö</strong>.<br />

Såsom en del i detta pågår installation av ett nytt webbaserat styr- och övervakningssystem<br />

för uppföljning fastigheternas energiförbrukning. Detta system kommer vara helt i bruk under<br />

2009.<br />

50


Utbildningsnämnden<br />

Utbildningsnämnden<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Utbildningsnämndens budgetförslag har lagts i enlighet med budgetdirektiven och innebär<br />

volymökningar inom framför allt grundskolan de kommande åren. Ökningen inom förskolan<br />

och skolbarnomsorgen är begränsad medan antalet elever inom grundskolan beräknas öka med<br />

drygt 260 elever. Det ökade antalet barn medför ökade kostnader med 19,5 mkr.<br />

Då utbyggnadsbehovet för förskolan minskar reduceras resurserna för startbidrag med 1,8 mkr.<br />

Ökat antal elever inom grundskolan medför att ersättningen för obesatta platser,<br />

skolpliktsbidraget, kan minskas med 2,5 mkr.<br />

Inom den ekonomiska ramen har utrymme skapats för att finansiera utökning av musikskolans<br />

tjänster, volymökning inom modersmålsverksamheten, internationella klassen samt finansiering<br />

av helårskostnaden för vårdnadsbidraget.<br />

Från 2009 föreslår kommunstyrelsen att ett pengsystem införs även för särskolan.<br />

Utgångspunkten för den pengkonstruktion som föreslås har varit Kommunförbundet Stockholms<br />

Läns beräkningsmodell. En lokal anpassning föreslås med syfte att bidra till en samverkan<br />

mellan särskolan och övriga skolformer.<br />

Den minskade arbetsgivaravgiften på en procent medför att beloppen för den pengfinansierade<br />

delen av verksamheten minskas med 0,5 procent från 1 januari 2009. Totalt innebär den<br />

minskade arbetsgivaravgiften en minskning av utbildningsnämndens kostnader med 3,9 mkr<br />

vilket reducerar kommunalskattebidraget i motsvarande grad. Höjning av pengbeloppen med 3<br />

procent sker sedvanligt från höstterminen.<br />

Särskilda villkor bland annat beträffande öppethållande ställs från 2009 för att full förskolepeng<br />

ska utgå. Applicerad på nuvarande förskolor skulle det innebära omkring 2,4 mkr i minskade<br />

ersättningar. Anpassningar till de nya villkoren kommer att ske varför effekten är svår att<br />

förutse. Kommunstyrelsen föreslår dock att kommunalskattebidraget minskas med 1,2 mkr<br />

motsvarande halva beloppet<br />

Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />

Efterfrågan på förskoleplatser bedöms minska från år 2010. Samtidigt ökar behovet av platser<br />

inom grundskolan kontinuerligt under de kommande åren. Elevunderlaget bedöms öka med<br />

1000 elever fram till år 2017. För åren 2010-2011 bedöms antalet elever öka med cirka 200.<br />

Utbildningsnämndens kostnader för den tillkommande volymen de närmaste två åren är<br />

marginella då resurser frigörs genom efterfrågeminskningen inom förskolan.<br />

Investeringsplan 2009-2011<br />

Det kraftigt ökade antalet framtida elever inom grundskolan kan delvis tillgodoses i befintliga<br />

lokaler. En ny skola kommer att byggas i samband med exploateringen av Dalenum. I<br />

investeringsplanen har behovet av utbyggnad av ett flertal skolor aviserats.<br />

51


Utbildningsnämnden<br />

Kommunstyrelsen anser att utbildningsnämnden i särskilt ärende bör fatta beslut om en<br />

utbyggnadsplan för grundskolan innan ställning kan tas till de förslag som förts fram i samband<br />

med årets budget.<br />

I avvaktan på utbildningsnämndens plan avsätter kommunstyrelsen investeringsmedel för<br />

skolombyggnader under kommunstyrelsens investeringsreserv där även medel för utbyggnad av<br />

Lejonets förskola återfinns.<br />

Investeringar i fastigheter och anläggningar genomförs av kommunstyrelsens<br />

fastighetsförvaltning där de även budgeteras. Under utbildningsnämnden budgeteras smärre<br />

lokalanpassningar och inventarier.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker nämndens förslag inklusive taxor och avgifter och anslår<br />

kommunalskattemedel om 987,4 mkr.<br />

Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 på 3,5 mkr.<br />

Nämndens förslag<br />

1. Uppdraget<br />

Utbildningsförvaltningens ansvar omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass,<br />

grundskola och gymnasieskola. I dessa verksamheter gäller det av kommunfullmäktige<br />

beslutade peng- och kundvalssystemet.<br />

Övriga ansvarsområden är särskola, vuxenutbildning, resursskolor, musikskola, ungdomsmottagning,<br />

modersmål och friidrottsgymnasium m m som finansieras med särskilt ramanslag.<br />

I en årlig kvalitetsredovisning görs en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen<br />

uppnåtts och vilka åtgärder som behövs för att utveckla verksamheten ytterligare.<br />

2. Året som kommer<br />

• Skolverket genomför utbildningsinspektion av <strong>Lidingö</strong>s förskolor och skolor 2008, och<br />

resultaten kan under 2009 användas som utgångspunkt för att utveckla kvaliteten.<br />

• LJUS-projektet kommer under 2009 att granska Bodalsområdets skolor och kommunala<br />

förskolor samt Gångsätra gymnasium.<br />

• Planering av skolverksamhet och skollokaler inför den stora ökningen av antalet barn de<br />

kommande åren.<br />

• Förberedelsearbete inför den ”nya” gymnasieskolan, som beräknas till 2011. Regeringen<br />

fattar slutgiltigt beslut under våren 2009.<br />

• Arbetet med införandet av gemensam vuxenutbildningsregion i Stockholms län<br />

fortsätter.<br />

• Ombyggnaden av Klockargårdens skola fortsätter. Första etappen berör<br />

huvudbyggnaderna som ska vara klara att tas i bruk höstterminen 2009.<br />

• Särskolepeng införs om politiska beslut finns. Det är kommunstyrelsen som äger pengfrågorna<br />

i kommunen.<br />

52


Utbildningsnämnden<br />

• Utbildningsnämnden avser att inom det närmaste året kunna presentera relevanta<br />

nyckeltal och kvalitetsomdömen från den årliga LÖ/Synovate brukarundersökningen, på<br />

ett för medborgarna och andra besökare, enkelt jämförande sätt via <strong>stad</strong>ens hemsida.<br />

3. Målformulering<br />

3.1. Stadens och utbildningsnämndens övergripande mål<br />

• föräldrar och elever skall ha största möjliga frihet i val av förskola och skola<br />

Fokus 2009<br />

Vårdnadsbidrag. Från och med juli 2008 införs vårdnadsbidrag till föräldrar med<br />

förskolebarn i åldern 1-3 år som väljer att inte utnyttja samhällets barnomsorg. Därmed<br />

ges föräldrarna nya möjligheter att klara av sin barnomsorg.<br />

Information till föräldrar om vårdnadsbidrag, samt om alla olika barnomsorgsformer,<br />

inklusive familjedaghem, kommunala och enskilda förskolor, ska på ett enkelt och<br />

tydligt sätt kunna utläsas på <strong>stad</strong>ens hemsida och underlätta för familjen att se alla<br />

alternativ som finns i familjens närområde.<br />

Den stora ökningen av antalet förskolebarn, som nu pågått i 4-5 år, väntas avta. Därmed<br />

ökar möjligheterna att uppfylla målet om valfrihet för föräldrar till förskolebarn.<br />

Planering för ökat antal barn i grundskolan. En kraftig ökning av antalet barn i<br />

grundskolan förväntas, drygt 1000 barn/elever fram till 2016. Redan nästa år väntas en<br />

ökning med 150 barn. Det är därför angeläget att redan nu påbörja arbetet för att kunna<br />

tillgodose en kraftigt ökad efterfrågan. Staden måste tillskjuta de resurser som behövs för<br />

utbyggnaden, vilket även innebär att fastighetskontoret måste tillföras de resurser som<br />

krävs för att genomföra omfattande nybyggnation, ombyggnad och renovering av<br />

lokaler, och med god kostnadskontroll. Planering av omfattande rekrytering av personal<br />

inom förskola och skola krävs både för att möta den ökade volymen och för att ersätta de<br />

stora pensionsavgångar som nu förestår.<br />

Mätbarhet: Andel barn/elever som kommer in på sina förstahandsval till förskola,<br />

grundskola, gymnasium.<br />

En annan aspekt på valfrihet är ett brett utbud av utbildning. Genom avtalet om<br />

gemensam gymnasieregion inom KSL kan lidingöungdomar konkurrera på lika villkor<br />

om bland annat yrkesinriktade program som inte anordnas på <strong>Lidingö</strong>. Även för<br />

studerande på Komvux pågår ett projekt med syfte att skapa en gemensam region och<br />

därigenom erbjuda ungdomarna ett breddat utbud.<br />

Musikskolan har hittills inte kunnat ta emot alla barn/elever som önskar delta i<br />

undervisningen. Detta gäller främst utbildning i gitarrspel, där kön uppgår till ca 100<br />

barn. För att ge möjlighet för flertalet elever att kunna få sitt förstahandsval tillgodosett,<br />

och för att slippa höja avgiften till musikskolan, kommer Musikskolan att ges ökat<br />

anslag om 600 000 kr.<br />

Mätbarhet: Antal barn/elever i kö vid utgången av år 2009.<br />

53


Utbildningsnämnden<br />

• förskolan och skolan ska vara av god kvalitet och denna ska säkerställas genom kontinuerlig<br />

uppföljning och brukarundersökningar<br />

Fokus 2009<br />

<strong>Lidingö</strong>s förskolor och skolor, både kommunala och fristående, har alla god kvalitet i sin<br />

undervisning, vilket bl a framgår av <strong>stad</strong>ens egna årliga kvalitetsredovisningar och<br />

TEMO-undersökningar samt av skolverkets utvärderingar och SCB:s nyckeltal.<br />

Målet är att alla barn/elever som slutar grundskolan ska ha behörighet till gymnasium,<br />

och att de elever som går ut gymnasiet på högskoleförberedande program ska ha<br />

högskolebehörighet.<br />

Mätbarhet: Andel elever med behörighet. Andel elever godkända i alla ämnen.<br />

Kvalitetssäkring. <strong>Lidingö</strong>s alla förskolor och skolor ingår redan i ett omfattande<br />

kvalitetsarbete där brukarundersökningar spelar stor roll. Ett väsentligt fokusarbete är att<br />

göra rättvisande och lättförståelig information tillgänglig för att tillgodose föräldrars,<br />

barns och elevers behov av information och insyn. Överskådliga jämförelser mellan<br />

olika enheter, och om möjligt även över tid, planeras för utbildningsförvaltningens sidor<br />

på <strong>stad</strong>ens hemsida. Ett samarbete pågår mellan ett antal kommuner inom Stockholms<br />

län, med syfte att samordna brukarundersökningarna, vilket kommer att möjliggöra<br />

jämförelser mellan olika kommuner. Det pågående LJUS-samarbetet med Järfälla,<br />

Upplands-Bro och Solna med kollegial utvärdering av kvaliteten i skolan fortsätter och<br />

resultaten presenteras på tydligare sätt för föräldrar, barn och elever.<br />

3.2 Utbildningsnämndens mål för <strong>Lidingö</strong>s förskolor och skolor:<br />

• Våra förskolor och skolor drivs med fokus på kunskap och lärande<br />

Fokus 2009<br />

Läs- och skrivfärdigheter. En grundläggande förutsättning för bra inlärning är att alla<br />

barn lär sig läsa och skriva. Det är skolans ansvar att säkerställa att varje barn har dessa<br />

färdigheter när de slutar år 3. Adekvata åtgärder ska sättas in både före och efter de<br />

nationella proven i år 3.<br />

Skoldatatek. Staden startade för två sedan ett läsprojekt, vars första delar nu avslutas.<br />

Som en fortsättning kommer <strong>stad</strong>en att lägga upp ett skoldatatek, som ska vara tillgängligt<br />

för alla skolor, både fristående och kommunala. Skoldatateket består av<br />

hjälpmedel, främst datorer med speciell programvara och lärare som fått utbildning i<br />

användningen av hjälpmedlen. Detta är en god grund för att fortsätta arbetet med<br />

läsutveckling.<br />

Mål: Alla barn ska kunna läsa och skriva när de slutar år 3.<br />

Mätbarhet: Andelen läs- och skrivkunniga enligt de nationella proven i år 3.<br />

Stimulans för intresse för naturvetenskap och teknik. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> avser att gå med i<br />

Vetenskapsakademins projekt NTA – Natur - Teknik för Alla. Det riktar sig till elever i<br />

år F – 6, och ska stärka alla elevers kunskaper i tekniska och naturvetenskapliga ämnen. I<br />

projektet ingår pedagogiskt material och kompetensutveckling för lärare.<br />

54


Utbildningsnämnden<br />

• Alla barn och elever ges likvärdiga möjligheter. Stor hänsyn tas till barn i behov av särskilt<br />

stöd<br />

Fokus 2009<br />

Särskolepeng föreslås införas från 2009. Den är uppbyggd för att både tillgodose<br />

behoven för de barn som går i särskolan, men också ge bättre stöd till de barn som väljer<br />

att gå i den ordinarie grundskolan. Nämndens kostnad beräknas bli densamma som med<br />

tidigare rambudget.<br />

Utredning av möjligheterna att tillgodose behovet av adekvat gymnasieutbildning för<br />

barn som slutar särskolan.<br />

Snabb integration. För att ge invandrarelever bättre möjligheter till snabb integration i<br />

den ordinarie skolan, samtidigt som antalet elever utan kunskaper i svenska språket<br />

fortsätter att öka, tillförs den internationella klassen ökade resurser, ca 0,5 mkr. På sikt<br />

ska skolpeng införas även för elever i internationella klassen.<br />

Modersmålsundervisning. På grund av ökat antal elever som har rätt till<br />

modersmålsundervisning ökas anslaget till detta ändamål med ca 1,0 mkr.<br />

• Arbetet i förskolor och skolor kännetecknas av respekt och hänsyn samt ordning och reda. I<br />

verksamheten råder trygghet, trivsel, lugn och arbetsro. Mobbning tolereras inte, ej heller<br />

kränkande ord eller annat förtryck<br />

Fokus 2009<br />

Minskad mobbning. Projektet mot mobbning fortsätter.<br />

Mål och mätbarhet: I Temomätningarna hösten 2009 ska antalet elever som uppger sig<br />

vara mobbade i årskurs 9 vara halverat. Det ska ha skett en brytning av den nedåtgående<br />

trenden för trivsel i skolan i årskurs 9 och all mobbning från vuxnas sida ska upphöra.<br />

• Alla barn och elever ges möjlighet till fysisk aktivitet varje dag<br />

Lokalbrist kan utgöra ett hinder för utökad fysisk aktivitet. Förvaltningen får i uppdrag<br />

att utreda hur tillgången till lokaler för gymnastik och idrott ser ut för alla skolor på<br />

<strong>Lidingö</strong>, och hur brister kan avhjälpas, t. ex genom bättre utnyttjande. Detta görs i<br />

samråd bl a med idrottslärarna, rektorer och elever. För att bättre främja elevers<br />

idrottande på fritiden, bör skolorna bjuda in idrottsklubbarna för att informera eleverna<br />

om klubbarnas verksamhet.<br />

3.3 Uppföljning och utvärdering<br />

Utbildningsnämnden har ansvar för den övergripande uppföljningen och utvärderingen av alla<br />

förskolor och skolor, såväl kommunala som fristående.<br />

Kvalitetsredovisningar finns för varje skola, förskola, fritidshem och hela skolväsendet i<br />

<strong>Lidingö</strong>. I kvalitetsredovisningen beskriver och analyserar förskolor och skolor sin verksamhet<br />

och sina resultat i termer av måluppfyllelse samt visar på vilka eventuella åtgärder som behövs<br />

för fortsatt utveckling. Redovisningarna är underlag för samtal vid årligen<br />

55


Utbildningsnämnden<br />

återkommande besök från utbildningsförvaltningen centralt. Det gör att det blir möjligt att följa<br />

utvecklingen över tid och utvärdera hur förskolor och skolor arbetar i riktning mot<br />

läroplansmålen.<br />

Kvalitetsredovisningen för hela skolväsendet i <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> presenteras för utbildningsnämnden<br />

i maj 2008 (UF 2008:27). Underlaget till <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s kvalitetsredovisning är förskolornas och<br />

skolornas kvalitetsredovisningar, verksamhetsbesöken och de utvärderingar som görs på såväl<br />

kommunal nivå som förskole- och skolnivå.<br />

Utvärderingar på kommunal nivå genomförs bl a genom en årlig centralt anordnad kvalitetsundersökning<br />

(Lö/Synovate 1 ) som belyser skolorna utifrån elevperspektivet och förskolor och<br />

skolor utifrån föräldraperspektivet. En annan utvärdering är ett interkommunalt samarbetsprojekt<br />

(LJUS) mellan <strong>Lidingö</strong>, Järfälla, Upplands Bro och Solna som initierades 2005/06. Den<br />

har som mål att samtliga enheter i respektive kommun ska granskas vart sjätte år. Avsikten med<br />

granskningen är att pedagoger från några av de andra kommunerna tillsammans med<br />

kommunens egna utvärderingsledare gör granskningsbesök i <strong>Lidingö</strong> och vice versa. Det<br />

övergripande syftet är att i samverkan stimulera till en aktiv dialog inom och mellan kommunerna<br />

för att utveckla verksamheternas kvalitet.<br />

I <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s årliga kvalitetsredovisning riktas, förutom uppmärksamhet mot enheternas<br />

reguljära kvalitetsarbete, också uppmärksamhet mot ett förutbestämt granskningstema.<br />

Utbildningsförvaltningens granskningstema/uppföljning 2008/2009 föreslås bli<br />

• detsamma som 2007 års granskningstema dvs. hur förskolor och skolor i förebyggande<br />

syfte arbetar vidare med att skapa en trygg förskole- och skolmiljö,<br />

• uppföljning av resultatet av Skolverkets kvalitetsgranskning och tillsyn i <strong>Lidingö</strong><br />

skolväsende under vårterminen 2008.<br />

1 <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> med hjälp av undersökningsföretaget Synovate AB (fd Temo)<br />

56


4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning (mkr)<br />

Utbildningsnämnden<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2007 2008 2009* 2010** 2011***<br />

kommunalskattebidrag 895,7 950,7 987,4 1 015,8 1 035,6<br />

statsbidrag 47,5 44,2 48,9 49,2 49,5<br />

taxor och avgifter 53,5 55,9 56,7 56,5 56,0<br />

övriga intäkter 21,1 17,3 18,9 19,3 19,6<br />

Summa intäkter 1 017,8 1 068,0 -1 111,9 -1 140,9 -1 160,8<br />

kostnader för arbetskraft 498,4 534,8 563,2 580,3 589,9<br />

varor och material 26,8 26,5 27,3 28,1 28,9<br />

entreprenad och köp av verksamhet 309,6 340,6 349,6 357,1 362,3<br />

tjänster och avgifter 54,9 48,2 51,7 52,3 53,4<br />

hyror 104,6 113,7 119,6 123,2 126,8<br />

bidrag 0,3 1,3 2,4 2,4 2,4<br />

avskrivningar 3,4 2,1 2,5 2,2 2,0<br />

internränta 0,7 0,8 0,7 0,6 0,5<br />

kommunfullmäktiges beslut -5,1 -5,3 -5,4<br />

Summa kostnader -998,7 -1 068,0 -1 111,9 -1 140,9 -1 160,8<br />

Årets resultat 19,0 0 0 0 0<br />

Resultatutjämningsfond årets slut 30,1<br />

* Penguppräkning med 2,5 % från 1/7-2009 samt 3,0 % på övriga,<br />

icke pengverksamheter, från 1/1-2009<br />

** Penguppräkning med 2,0 % från 1/7-2010 samt 2,0 % på övriga,<br />

icke pengverksamheter, från 1/1-2010<br />

*** Penguppräkning med 2,0 % från 1/7-2011 samt 2,0 % på övriga,<br />

icke pengverksamheter, från 1/1-2011<br />

4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />

Budgetramen avseende kommunalskattebidrag 2009-2011<br />

Nedan visas hur utbildningsnämndens budgetram, genom finansiering med<br />

kommunalskattebidrag, förväntas förändras 2009-2011.<br />

57


Utbildningsnämnden<br />

Alla belopp i tkr Budget 2009 Budget 2010 Budget 2011<br />

Ingående balans* 2008 och resp. år 950 690 992 544 1 021 060<br />

Varav pengram<br />

821 434 860 482 886 357<br />

Varav förvaltningsram 129 256 132 062 134 703<br />

Volymförändringar (nettokostnad) ** antal<br />

barn/elever x peng<br />

19 454 3 235 -1 646<br />

% uppräkning av pengbelopp *** 19 594 22 640 18 933<br />

% uppräkning icke pengverksamheter 3 878 2 641 2 694<br />

Minskning av kommunalskattebidraget enl. ****<br />

(förvaltningsram)<br />

-1 072<br />

S:a kommunalskattebidrag respektive år 992 544 1 021 060 1 041 041<br />

* Ingående balans är lika med utbildningsnämndens finansiering med kommunalskattebidrag<br />

(”budgetram”). Se resultaträkningen för budget 2008.<br />

** Se Ökade avgiftsintäkter i barnomsorgen pga. volymökning och analys av verkliga genomsnittliga<br />

barnomsorgsavgifter netto ingår här. I dessa poster ingår både penguppräkningarna, men endast för<br />

volymförändringarna, men också förändringar inom pengverksamheter. År 2010 beräknas t ex antalet<br />

förskolebarn att minska medan antalet förskoleklassbarn och elever i grundskolan förväntas öka.<br />

Förskolepengen är betydligt högre än förskoleklass- och grundskolepengbeloppen varför en ökad volym<br />

totalt inte höjer pengramen lika mycket som 2009.<br />

*** Uppräkning av alla pengbelopp har gjorts med de som angivits i marsdirektiven till budget. Här ingår<br />

också förändringar mellan olika verksamheter och därmed olika pengbelopp. Även prognostiserade<br />

förändringar i åldersstrukturen, och därmed ev olika pengstorlek, ingår.<br />

**** Nettoeffekten av nedanstående förändringar beroende på kommunstyrelsens tilläggsdirektiv till<br />

budget 2009 i juni 2008.<br />

Tkr<br />

Minskning av ram för startbidrag i förskola -1 774<br />

Minskning av ram för skolpliktsbidrag -2 468<br />

Summa minskning av ram enligt KS-<br />

-4 242<br />

tilläggsdirektiv i budget<br />

Finansiering av vårdnadsbidrag helår 1 000<br />

Ökning ram för modersmål 1 000<br />

Ökning ram musikskolan 600<br />

Ökning ram internationella klassen 470<br />

Ökning ram <strong>Lidingö</strong> ungdomsmottagning 100<br />

Summa ökning av ram enligt KStilläggsdirektiv<br />

i budget<br />

3 170<br />

Minskning av budgetram netto -1 072<br />

Förklaring till förändringarna i ovanstående tabell framgår i budgetdokumentet.<br />

4.3 Budget 2009<br />

Pengbeloppen räknas upp med 3,0 % från 1 juli 2009 och med 3,0 % från 1 januari för<br />

anslagsfinansierade verksamheter.<br />

Intäkter<br />

Intäkterna totalt, inkl. kommunalskattebidrag (992,5 mkr), beräknas öka med 49,0 mkr till<br />

1 117,0 mkr vilket motsvarar en ökning på 4,6 % jämfört med budget 2008.<br />

58


Utbildningsnämnden<br />

Statsbidrag<br />

Statsbidragen förväntas öka med 4,7 mkr (10,6 %) till totalt 48,9 mkr jämfört med budget 2008.<br />

Främsta anledningen är att antalet diplomatbarn, som <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> är berättigade till statsbidrag<br />

för, beräknas bli betydligt fler än budgeterat 2008 (1,8 mkr). Det statliga maxtaxabidraget höjs<br />

med 0,7 mkr pga. förändringar i befolkningsstrukturen. Dessa två bidrag minskar kommunens<br />

nettokostnad för pengramen med motsvarande. Momsbidraget för förvaltningens utbetalningar<br />

till enskild/fristående verksamhet beräknas öka med 1,4 mkr p g a högre peng och fler<br />

barn/elever i enskild/fristående verksamhet.<br />

Taxor och avgifter<br />

Taxor och avgifter beräknas öka med 0,8 mkr till 56,7 mkr jämfört med budget 2008. Främsta<br />

anledningen är barnomsorgsavgifterna som beräknas öka med 0,7 mkr. Staten har fastställt den<br />

maximala taxan kommunerna får ta ut av föräldrarna i maxtaxesystemet. Staten har inte tillåtit<br />

kommunerna att höja den s.k. maxtaxan i barnomsorgen, varför differensen mellan kostnader<br />

och intäkter ökar med inflationen. Ökningen av taxor och avgifter beror istället på<br />

volymökningar inom barnomsorgen. Musikskolans avgifter höjs inte 2009-2011 i enlighet med<br />

kommunstyrelsens budgetdirektiv.<br />

Övriga intäkter<br />

Dessa förväntas öka med 1,6 mkr till 18,9 mkr jämfört med budget 2008. Skälet är att antalet<br />

elever från andra kommuner som går i <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s kommunala skolor förväntas fortsätta öka<br />

och höjer intäkterna med 2,2 mkr. Vissa andra mindre intäktsposter förväntas minska något bl.a.<br />

bidraget för flyktingelever i Sfi-undervisning pga. minskad omfattning.<br />

Kostnader<br />

Kostnaderna förväntas öka med 49,0 mkr till totalt 1 117,0 mkr jämfört med budget 2008 vilket<br />

motsvarar 4,6 %. De största anledningarna är att antalet barn/elever förväntas öka, vilket innebär<br />

en volymökning motsvarande 19,5 mkr (2,4 %) samt helårseffekten av pengbeloppens<br />

prisuppräkning från 1 juli 2009 med totalt 19,6 mkr (2,4 %).<br />

Kostnader för arbetskraft<br />

Arbetskraftskostnaderna beräknas öka med 28,4 mkr (5,3 %) till totalt 563,2 mkr jämfört med<br />

budget 2008. Främsta anledningen är volymökningar av antal barn/elever i kommunala skolor<br />

och förskolor vilka förväntas påverka arbetskraftskostnaderna med drygt 16 mkr (3,0 %).<br />

Varor och material<br />

Dessa kostnader förväntas öka med 0,8 mkr (3,0 %) till totalt 27,3 mkr vilket beräknas motsvara<br />

inflationen.<br />

Entreprenader och köp av verksamhet<br />

Dessa kostnader budgeteras öka med totalt 8,9 mkr till totalt 349,6 mkr vilket utgör en ökning<br />

om 2,6 %. Kostnadsposten utgörs av köp av extern skol- och förskoleverksamhet verksamhet<br />

med knappt 88 % (307,7 mkr), av måltidsentreprenader med knappt 8 % (26,8 mkr) och till<br />

knappt 4 % av städ- och vaktmästerientreprenader (14,1 mkr) samt byggentreprenader 1,0 mkr.<br />

Köp av verksamhet är lika med skol-/förskolepeng och stödresurser till alla enskilda och<br />

fristående anordnare samt skol-/förskoleverksamhet i andra kommuners kommunala<br />

skolor/förskolor. Utbildningsförvaltningen har ett ansvar för alla på <strong>Lidingö</strong> folkbokförda barn<br />

och elever samt för diplomatbarn från EU/EES-länder som är bosatta på <strong>Lidingö</strong>. Från ht 2007<br />

59


Utbildningsnämnden<br />

är mottagandet av diplomatbarn inskrivet i skollagen. För EU/EES länders barn gäller exakt<br />

samma villkor som för svenska medborgare dvs. tillgång till allt från förskola till<br />

gymnasieskola, medan övriga länders diplomatbarn endast har rätt till grundskola och<br />

grundsärskola enligt den nya förordningen. Kostnaden för köp av verksamhet i extern regi inkl<br />

peng, momsbidrag, startbidrag, bidrag för barn/elever i behov av särskilt stöd etc beräknas öka<br />

med 6,8 mkr (2,2 %) inkl de av kommunstyrelsen föreslagna penghöjningarna. Andelen<br />

barn/elever i externa verksamheter har justerats ner något jämfört med budget 2008, vilket är en<br />

anpassning till det verkliga utfallet hittills 2008.<br />

Tjänster och avgifter<br />

Kostnaden för tjänster och avgifter beräknas öka med 3,5 mkr (7,4 %) till totalt 51,7 mkr. En av<br />

anledningarna är att IT-kostnaderna beräknas fortsätta öka då flertalet skolor satsar på fler ITinventarier<br />

men också pga. en budgeterad prisökning (3 %) på dessa interna tjänster.<br />

Kostnaderna för konsult och servicekontorets (KSK) gemensamma overheadkostnader för<br />

utbildningsförvaltningen ökar med 5,1 %. Motsvarande höjning i budget 2008 var 2,0 % och<br />

2007 hela 8,2 %. Dessa kostnader har därmed överstigit inflationen kraftigt under två år av de<br />

tre senaste åren. Den kraftiga volymökningen av antalet barn/elever i kommunala verksamheter<br />

förväntas också bidra till volymrelaterade kostnadsökningar avseende tjänster och avgifter.<br />

Hyror<br />

Hyrorna som betalas till fastighetskontoret ökar enligt budgetdirektiven med 3 % 2009 i<br />

genomsnitt. Detta tillsammans med tillkommande hyra för nya/ombyggda objekt som t ex<br />

Stockby förskola (0,8 mkr), Högsätra hus 6 (2,4 mkr), Gröna Villan (0,4 mkr) och<br />

Klockargården skola (1,1 mkr avseende perioden sept-dec endast) innebär att hyrorna totalt<br />

beräknas öka med 5,9 mkr jämfört med budget 2008, vilket motsvarar 5,2 %.<br />

Bidrag<br />

Kostnaden för bidrag beräknas öka med knappt 1,1 mkr 2009. Det nya vårdnadsbidraget utgör<br />

1,0 mkr av denna ökning och beror på helårseffekten. Budgeten för sex månaders vårdnadsbidrag<br />

2008 är 1,0 mkr. Övriga bidrag utgörs till 100 % av inackorderingsbidrag till gymnasieelever<br />

som studerar på annan ort.<br />

Kapitalkostnader<br />

Avskrivningar och internränta utgör kostnadsgruppen kapitalkostnader. Avskrivningarna<br />

förväntas öka med 0,4 mkr medan internräntan beräknas minska något. Lokala nyinvesteringar i<br />

nivån 2-3 mkr per år har beaktats.<br />

5. Nyckeltal<br />

Under 2006 påbörjades arbetet med att ta fram nyckeltal inom den kommunala verksamheten.<br />

Nyckeltalen syftar till att förbättra den interna "benchmarkingen". Ekonomi- samt personalföreträdare<br />

från förvaltningen centralt har deltagit i kursen ”Hälsobokslut”. När <strong>stad</strong>ens<br />

personalsystem så tillåter kommer sannolikt följande nyckeltal kunna produceras och följas upp:<br />

1. Sjuktal (timmar)<br />

2. Sjukfall (antal)<br />

3. Rehabiliteringsfall<br />

4. Återgångar (av rehabfall)<br />

60


Utbildningsnämnden<br />

5. Personalomsättning<br />

6. Index (sammanfattning av enkätundersökning av de anställda)<br />

Problemet med nuvarande personalsystem i <strong>stad</strong>en är att det inte är utdatavänligt, man kan inte<br />

enkelt få ut antal arbetade timmar mm. Personalkostnaderna är det absolut största kostnadsslaget<br />

i <strong>stad</strong>en varför utbildningsförvaltningen hoppas att något görs snart för att förenkla framtagandet<br />

av personaldata och relevanta nyckeltal.<br />

Utbildningsnämnden gav 2006 utbildningsförvaltningen i uppdrag att årligen jämföra<br />

enskilda/fristående verksamheters nyckeltal med motsvarande för de kommunala skolorna och<br />

förskolorna. Så har också skett genom en omfattande analys av dessas offentliga<br />

årsredovisningar, SCB statistik mm. Sedan bokslutet 2006 publiceras årligen en detaljerad SCBstatistik<br />

avseende personaltäthet och personalens utbildningsnivå i alla enskilda och kommunala<br />

förskolor. Utbildningsnämnden avser att inom det närmaste året kunna presentera relevanta<br />

nyckeltal och kvalitetsomdömen från den årliga LÖ/Synovate brukarundersökningen, på ett för<br />

medborgarna och andra besökare, enkelt sätt via <strong>stad</strong>ens hemsida.<br />

Det finns ännu inga uttryckta mål beträffande nyckeltal i budget 2009. Nyckeltalens funktion är<br />

snarare att belysa olikheter och stimulera till att dra lärdom av såväl goda som mindre goda<br />

exempel.<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

6.1. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />

Under hösten gör verksamhetscheferna i de kommunala verksamheterna egna budgetar utifrån<br />

aktuella barn/elevantalssiffror för starten på läsåret 2008/2009. Därefter kan förvaltningen<br />

sammanställa alla skolors och förskolors slutliga budgetar.<br />

De kommunala verksamheterna har sammantaget en positiv ackumulerad resultatutjämningsfond<br />

med sig från bokslutet 2007. Resultatutjämningsfonden uppgår till 30,1 mkr 2008. Alla<br />

skolområden, gymnasieskolor m fl har en positiv resultatutjämningsfond med sig i budget 2008.<br />

De enda undantagen är musikskolan (-0,3 mkr) och friidrottsgymnasiet (-0,1 mkr). De<br />

kommunala verksamheterna har m a o visat en mycket god ekonomisk hushållning de senaste<br />

åren.<br />

I budget 2008 tillfördes totalt 10,5 mkr i utbildningsnämndens budget för att dels täcka<br />

volymökningar (6,5 mkr) avseende barn/elever i behov av särskilt stöd (särskola, resursskolor,<br />

modersmål, förskolan m fl) och dels för att möjliggöra en höjning av kvalitetsnivån (4,0 mkr)<br />

avseende barn/elever i behov av särskilt stöd i <strong>stad</strong>en.<br />

Av de förväntade volymökningarna i antal elever i kommunala grund- och gymnasieskolor<br />

förväntas en del av dessa kunna klaras av med befintlig organisation och i befintliga lokaler.<br />

Med ovanstående i minnet och kommunstyrelsens direktiv till budget 2009, där en höjning av<br />

peng- och övriga budgetramar med 3 % är antagna, beräknas utbildningsförvaltningen kunna<br />

redovisa en budget i balans 2009. Marginal finns dessutom i form av den ovan nämnda stora<br />

resultatutjämningsfonden. Genom en omdisponering av start- och skolpliktsbidrag, vilket<br />

61


Utbildningsnämnden<br />

innebär en kraftig sänkning av dessa, kan både det utökade vårdnadsbidraget, kompensation till<br />

och utökning av musikskolans tjänster, volymökning i modersmålsverksamheten och<br />

internationella klassen mm klaras inom ram.<br />

Lönerevisionen 2007 för alla pedagoger och chefer blev 3,17 % i genomsnitt. Det gällande<br />

treåriga läraravtalet stipulerar en löneökning på minst 10,2 % över tre år (2007-2010), vilket<br />

innebär ökade lärarlöner i intervallet 3,5-3,6 % per år 2008-2009. För personal tillhörande<br />

fackförbundet Kommunal blev det centrala utfallet i riket 13,8 % för treårsperioden 2007-2010.<br />

Hittills har 9,7 % lagts ut, varför ca 4,1 % återstår för 2009. Det som mildrar lönerevisionseffekten<br />

på förvaltningens arbetskraftskostnader är att personalomsättningen p g a det<br />

stigande antalet anställda som går i pension har en högre lön än motsvarande ersättare (i<br />

normalfallet).<br />

6.2. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />

Plan 2010<br />

Volymen av antalet barn/elever förväntas endast öka marginellt (med 3,2 mkr). Den föreslagna<br />

penghöjningen med 2 % från ht-2010 (inkl penghöjning med 3 % från ht-2009) beräknas ge en<br />

ökad pengkostnad med ca 22,6 mkr med oförändrat elevantal. Löneökningarna förväntas<br />

överstiga årseffekten av ovanstående pengökningar 2010 som är 2,6 %. Dock är inga centrala<br />

löneavtal för perioden våren 2010 och framåt klara idag. Ombyggnaden av Klockargårdens<br />

skola kommer att öka den kommunala grundskolans hyreskostnader med uppskattningsvis drygt<br />

3,4 mkr per år enligt preliminära uppgifter från fastighetskontoret.<br />

Plan 2011<br />

Antalet barn/elever stagnerar. Volymen i antal barn/elever prognostiseras minska med<br />

motsvarande 1,6 mkr. Den föreslagna penghöjningen med 2 % från ht-2011 (inkl penghöjning<br />

med 2 % från ht-2009) beräknas ge en ökad pengkostnad med ca 18,9 mkr med oförändrat<br />

elevantal. Löneökningarna förväntas överstiga årseffekten av ovanstående pengökningar 2010<br />

som är 2,1 %. Det är förändringar i barn/elev strukturen som gör att den totala penghöjningen<br />

inte blir exakt 2,0 %.<br />

För att möta den kraftiga ökningen av antalet barn i åldern 6-15 år kommer kostnader för ev. ny-<br />

och/eller ombyggnad av skolor på <strong>Lidingö</strong> att öka förvaltningens hyreskostnader kraftigt. Se<br />

vidare ” Förslag på utbyggnadsplan grundskola och förskola”.<br />

7. Investeringar för planperioden<br />

7.1 Förskolan<br />

Stadens förskolor behöver underhållas kontinuerligt avseende ytskikt på väggar och golv,<br />

uttjänta vitvaror och skåp, säkerhetsbrister m.m. Gårdarna underhålls efter vårens besiktningar.<br />

Enligt gränsdragningslistan hyresvärd/hyresgäst bekostas verksamhetsförändringar, inventarier<br />

och en hel del andra åtgärder av hyresgästen. Utbildningsförvaltningen behöver därför<br />

investeringsmedel som kan utnyttjas för förskolornas investeringsbehov.<br />

62


Utbildningsnämnden<br />

Det fortsatta trycket på barnomsorgsplatser skapar ytterligare behov av anpassningar i form av<br />

om- och tillbyggnader samt inköp av inventarier. I fastighetskontorets preliminära investeringsbudget<br />

2009-2011 presenteras planerade anpassningar för 2009.<br />

7.2 Skolan<br />

Skolorna underhålls av fastighetskontoret enligt underhållsplan 2009-2011. Det handlar om<br />

underhåll som kan exemplifieras på liknande sätt som för förskolan. Dessutom finns stora<br />

investeringsbehov, då elevantalet i grundskolan ökar kraftigt. Den största investeringen 2009<br />

som föreslås är:<br />

Klockargårdens skola som behöver byggas till och om utifrån krav från arbetsmiljöverket. Krav<br />

ställs på hiss, fler toaletter, kökets och matsalens utrustning och disposition, personalutrymmen<br />

m m.<br />

Utbildningsnämndens lokala investeringsbudget, se nedan, är till för verksamhetsförändringar<br />

och andra åtgärder som hyresgästen ska åtgärda och bekosta. Även inventarier och verksamhetsanknuten<br />

utrustning ligger på hyresgästen enligt den interna gränsdragningslistan.<br />

Investeringsbudgeten grundar sig på de investeringsbehov som finns hos skolor och förskolor<br />

vilka väljer att dela upp betalningarna över åren med avskrivningar och ränta.<br />

Utbildningsförvaltningens förslag till lokal investeringsbudget i tkr:<br />

År 2009 2010 2011<br />

Verksamhetsförändringar och miljökrav förskolor 1 200 1 200 1 200<br />

Inventarier och utrustning förskolor 500 500 500<br />

Verksamhetsförändringar och miljökrav skolor 1 500 1 500 1 500<br />

Inventarier och utrustning skolor 250 250 250<br />

Totalt 3 450 3 450 3 450<br />

7.3 Förslag på utbyggnadsplan grundskola och förskola<br />

Grundskolan<br />

<strong>Lidingö</strong>s grundskoleelever ökar med ca 1 000 från 2007 till och med 2017. En ny skola i<br />

Dalénum beräknas kunna tillgodose behovet för 300-400 elever. Futuraskolans förväntade<br />

utbyggnad för att skapa en F-9 skola (i nuläget är skolan en F-5 skola) dämpar behovet med<br />

ytterligare 200-300 elever. De befintliga skolorna beräknas tillsammans kunna ta upp emot 100<br />

elever efter vissa anpassningar. Det kvarstår då att skapa skolplatser för 200-400 elever<br />

beroende på Dalénumskolans och Futuraskolans satsningar.<br />

För att klara det ökande elevantalet och bygga bort befintliga miljöproblem föreslår<br />

utbildningsförvaltningen följande alternativ:<br />

Alt 1) Rudboda, Källängen, Klockargården (investeringsbeslut redan taget) och Torsvik<br />

skola byggs ut. Käppala och/eller Ljungbackens skola byggs ut ifall Futuraskolans<br />

satsningar uteblir.<br />

Alt 2) En nyetablering av en grundskola samt utbyggnad av Rudboda skola. Bortbyggande<br />

av miljöproblem på skolor.<br />

63


Utbildningsnämnden<br />

Alt 3) Införande av s.k. skiftgång för att utnyttja befintliga lokaler mer effektivt.<br />

Bortbyggande av miljöproblem på skolor.<br />

Utbildningsförvaltningen förespråkar alternativ 1. Förvaltningen tror att en utbyggnad av<br />

befintliga skolor är nödvändig för att klara miljökraven och att bereda tillräcklig plats i tid.<br />

Genom att bygga ut befintliga skolor skapas också bättre förutsättningar att leva upp till<br />

närhetsprincipen. Dessutom är det kostnadseffektivt att utnyttja de resurser och den infrastruktur<br />

som redan byggts upp på befintliga etableringsplatser.<br />

Utbildningsförvaltningen anser också att alternativ 3 bör utredas. Alternativ 2 är svårt att<br />

genomföra med tanke på tidsaspekterna och att inget bra etableringsläge finns tillgängligt i<br />

dagsläget.<br />

Förvaltningen föreslår också att resurser läggs på att utreda hur Käppalaområdets skolor kan<br />

utökas ifall Futuraskolans satsningar uteblir. Dessutom föreslås att ett programarbete snarast<br />

sätts igång avseende Källängens utökningsmöjligheter.<br />

Alternativ 1<br />

Alternativ 1 består av att bygga ut befintliga skolor för att möta det ökade behovet av platser och<br />

bygga bort miljöproblem. Lokalprogram har tagits fram för Torsvik och Rudboda skola.<br />

Dessa om-, ny- och tillbyggnader skulle tillsammans ge plats för ytterligare 200-300 elever (100<br />

i Rudboda och 100-200 i Torsvik). Utbildningsförvaltningen anser att en om- och nybyggnad<br />

vid Rudboda skola är särskilt nödvändig med tanke på den ökning på drygt 100 elever som<br />

pågår just i Rudboda. Skolan har dessutom redan idag problem med trånga lokaler som<br />

samutnyttjas under dagen såsom matsal och gymnastiksal.<br />

Kostnadsberäkningar på tidiga handlingar visar på sammanlagda kostnader på upp emot<br />

180 mkr (203 mkr om en stor idrottshall ska byggas i Rudboda) för dessa projekt. Kostnaderna<br />

för Torsvik ligger på ca 130 mkr och för Rudboda på ca 50 mkr eller ca 73 mkr (stor idrottshall).<br />

Kostnaderna ska vägas mot de intäkter som det ökade elevantalet medför samt mot de kostnader<br />

som åtgärdandet av befintliga miljöproblem ändå kommer att kosta. Investeringar på nya,<br />

moderna och funktionella skollokaler ger också större möjligheter att utnyttja lokalerna mer<br />

effektivt med fler elever per kvadratmeter.<br />

Bedömd total tid från beställning till att det är klart för inflyttning är för Torsvik ca 2 år och<br />

6 månader. För Rudboda är den totala tiden ca 2 år och 2 månader alternativt 3 år och 2 månader<br />

om man väljer alternativet med en fullstor idrottshall (under förutsättning att det blir ett<br />

planändringsärende som tar ca ett år).<br />

Efter att Rudboda anpassats för att ta emot 100 fler skolelever finns en ytterligare ökning på ca<br />

120 grundskoleelever inom Källängens skolområde samt ett tryck från en del av Hersbyområdet.<br />

För att klara dessa ökningar måste Källängens skola utredas avseende utbyggnadsmöjligheter.<br />

Klockargården byggs om 2008-2009 för att klara arbetsmiljöverkets krav. Skolan kommer också<br />

att kunna ta emot ytterligare ett 30-tal skolbarn. I öster på Klockargårdens skoltomt finns<br />

dessutom en yta som enligt en utredning anses som särskilt lämplig för upprättande av<br />

ytterligare en ny lokal. Utbildningsförvaltningen tror att denna yta skulle kunna utnyttjas som en<br />

bricka i lokalstrategiarbetet. Inom Källängens skolområde finns också Bo skola som består av<br />

lokaler som på ett flexibelt sätt kan utnyttjas som både förskole- som skollokaler. Här kommer<br />

en övergång mot skolverksamhet att ske under en period med plats för ca 50 fler elever.<br />

64


Utbildningsnämnden<br />

Alternativ 2<br />

En nyetablering av en grundskola på ca 300-400 elever tillsammans med en om-, ny- och<br />

tillbyggnad av Rudboda (ca 100 elever) skulle också kunna klara ökningarna av skolelever.<br />

Alternativ 3<br />

För att utnyttja skollokalerna mer effektivt föreslår utbildningsförvaltningen skiftgång som ett<br />

tredje alternativ. Skiftgång kan realiseras genom att elevers skoldagar delas upp i tidiga<br />

respektive senare pass. På så sätt skulle befintliga skollokaler kunna utnyttjas av fler elever än<br />

idag. En annan fördel, förutom att lokalhyresökningarna kan hållas nere pga. lägre investeringsutgifter,<br />

är att skolornas gemensamma overheadkostnader skulle fördelas på fler elever<br />

varför skolorna skulle bli mer kostnadseffektiva.<br />

Förskolan<br />

Förskolebarnen ökar med ca 40 fram till årsskiftet 2009/2010 för att sedan minska långsiktigt.<br />

För att bygga bort befintliga miljöproblem och för att utöka en populär och strategiskt placerad<br />

förskola föreslår utbildningsförvaltningen följande:<br />

Om- och tillbyggnad av Lejonets förskola.<br />

Utbildningsförvaltningen föreslår att Lejonets förskola byggs ut med en eller två avdelningar.<br />

Dessutom behöver förskolan anpassas med anledning av de miljöproblem som finns där idag.<br />

Förslaget innefattar därför utöver en tillbyggnad av en eller två avdelningar även en ombyggnad<br />

av köket och personalytor för att bygga bort befintliga problem.<br />

Enligt befolkningsprognosen kommer trycket på förskoleplatser att minska efter 2010. Därför<br />

kan man långsiktigt omorganisera för ett mer effektivt utnyttjande av lokaler. Idag har Torsviks<br />

förskola avdelningar utspridda i externt inhyrda lokaler samt i Torsviks skola. Dessa avdelningar<br />

skulle på sikt kunna flyttas till Torsviks förskola eller etableras i Lejonets förskola. Dessutom<br />

hänvisas föräldrar idag till Bodals förskolor trots att deras förstaval är någon av Torsviks<br />

förskolor. En ytterligare motivering till utbyggnad är att Lejonet är en mycket populär förskola<br />

som ligger strategiskt rätt på <strong>Lidingö</strong>.<br />

Ekonomi<br />

Nedanstående punkter måste beaktas i budgeten för kommande år med tanke på omfattande om-<br />

och nybyggnationer. I 2009 års budget har hänsyn till nedanstående inte tagits.<br />

1) Hyresökningar p g a avskrivningar på investeringar, räntor samt stigande driftskostnader<br />

avseende tillkommande ytor<br />

2) Projektkostnader som ligger på hyresgästen enligt gränsdragningar mot fastighetskontoret<br />

(FKO)<br />

3) Konsultkostnader för exempelvis utredningsinsatser i tidiga skeden<br />

Ökade hyreskostnader<br />

Fastighetskontoret arbetar för att uppskatta vilken hyresökning investeringarna kommer att<br />

resultera i. Hyresökningarna kommer att påverka samtliga kommunala skolor genom det<br />

utjämningssystem inom skolpengen avseende lokalhyror som idag finns mellan de kommunala<br />

skolorna. Alla kommunala skolor kommer därmed att få en högre genomsnittlig<br />

kvadratmeterhyra.<br />

65


Utbildningsnämnden<br />

Fastighetskontoret har anlitat en konsult som har gjort beräkningar på vilka hyreshöjningar<br />

byggprojekten i Rudboda och Torsvik skulle kunna resultera i. Investeringarna skrivs av på 33<br />

år och driftskostnaden beräknas för de tillkommande ytorna. Hyresberäkningar på tidiga<br />

handlingar visar på en tillkommande hyra på ca 15,9 mkr (4,6 för Rudboda + 11,3 för Torsvik).<br />

Den tillkommande hyran minskar årligen eftersom räntekostnaderna minskar i takt med<br />

avskrivningarna.<br />

En elevökning på 300 elever skulle innebära en ökad pengintäkt för skolorna på ca 20 mkr per<br />

år. Av grundskolepengen åtgår ca 17 % för att täcka hyreskostnaden 2008. Detta innebär att ett<br />

tillskott på ca 3,4 mkr per år ska täcka hyresökningen som investeringarna och ökningarna av<br />

lokalytorna innebär.<br />

Projektspecifika kostnader<br />

I dagsläget förs diskussioner med FKO angående gränsdragningslistor vid byggprojekt. Det är<br />

viktigt att klargöra vem som ska bekosta och utföra vad under ett byggprojekt. Vid tidigare<br />

diskussioner har det föreslagits att man inför varje nytt byggprojekt gör avsteg från den gällande<br />

gränsdragningslistan och att de nya projektspecifika gränsdragningarna tydligt redovisas. Dessa<br />

avsteg kan skilja sig från projekt till projekt. Detta skulle innebära att skolorna och<br />

utbildningsförvaltningen måste budgetera för utgifter som ligger på hyresgästen att bekosta<br />

enligt dessa gränsdragningar. Exempel på investeringskostnader som enligt gällande<br />

gränsdragningslista ligger på hyresgästen är exempelvis verksamhetsanknuten utrustning och<br />

inredning, ledningsnät och uttag för IT, utrymningsskyltar/-planer, persienner och lös utrustning<br />

utomhus.<br />

Konsultkostnader<br />

I planeringsarbetet med utbyggnadsplanen för skolor och förskolor krävs det insatser från<br />

konsulter. Planeringsarbetet ligger idag på utbildningsförvaltningen. I dagsläget förs det<br />

diskussioner kring huruvida utredningsinsatser som inte leder till byggprojekt ska bekostas av<br />

hyresgästen eller fastighetskontoret. Viljan från <strong>stad</strong>sledningen och fastighetskontoret verkar<br />

vara att denna kostnad ska ligga på hyresgästen att budgetera för.<br />

8. Personal<br />

Genomsnittsåldern på utbildningsförvaltningen är hög. Personalrörligheten kommer att fortsätta<br />

i form av många pensionsavgångar, föräldraledigheter, vidareutbildningar m m.<br />

Åldersstrukturen inom förvaltningen fördelar sig enligt nedan (obs. årskullarnas olika storlek):<br />

• 34 procent av anställda i åldrarna 17 till 40 år (23 årskullar)<br />

• 33 procent i åldrarna 41 år till 55 år (14 årskullar)<br />

• 33 procent i åldrarna mellan 56 år till 67 år (11 årskullar)<br />

Inom de kommande fem åren kommer ca 210 anställda i utbildningsförvaltningen (huvudsakligen<br />

pedagoger) ha uppnått pensionsålder dvs. 65 år. Knappt 40 anställda har redan fyllt 65<br />

år. Tillsammans dvs. ca 250 anställda utgör detta ca 20 % av förvaltningens tillsvidareanställda.<br />

Lönerevisionernas effekter på förvaltningens arbetskraftskostnader är beskrivna under rubriken<br />

6.1.<br />

66


Utbildningsnämnden<br />

Rekryteringsarbetet har pågått aktivt hela 2008, nya förskoleavdelningar tillkommit och<br />

öppnats. Behovet av pedagogisk personal i skolor och förskolor har varit stort. Förvaltningen<br />

kommer att fortsätta att arbeta aktivt och professionellt med insatser för att rekrytera och behålla<br />

personal. Personalbostäder har haft stor betydelse i rekryteringsarbetet.<br />

Under förutsättning att regeringen antar propositionen, som lämnades 27 mars, om sjukskrivningsprocessen<br />

och som skall träda i kraft 1 juli 2008, kommer förvaltningen att få ett ännu<br />

större ansvar i rehabiliteringsfrågor. Försäkringskassans roll blir att vara försäkringsgivare och<br />

bedöma rätten till sjukpenning. Arbetsgivaren förväntas arbeta aktivt med de sjukskrivna för att<br />

få dem tillbaks till arbetet. Behovet av företagshälsovårdens insatser kommer att öka i form av<br />

både förebyggande åtgärder likväl som bedömningar av arbetsförmåga och hälsoanalyser.<br />

Ansvaret för detta arbete ligger på förvaltningens chefer. Kostnaderna kommer att öka eftersom<br />

arbetsgivaren kommer att få bära större delen av kostnaderna själv.<br />

<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s nya hälsoprofil har lett till att flera projekt kring hälsa har initieras och startats i<br />

förvaltningens verksamheter. Syftet är att både den fysiska och psykiska arbetsmiljön ska<br />

fortsätta att förbättras och att hälsobegreppet ska genomsyra hela verksamheten.<br />

Ett antal fortbildningsprojekt planeras fortsätta 2009 bl.a. läs- och skrivprojektet, projektet för<br />

likvärdig bedömning och LJUS-projektet.<br />

Den av regeringen stora satsningen på fortbildning för behöriga lärare populärt kallat<br />

”Lärarlyftet” fortsätter 2009. Det syftar till att höja lärarnas status och kompetens. Ett krav är att<br />

man måste ha en lärarexamen för att få delta i av universitetet och högskolan anordnade kurser.<br />

Andra delar i regeringens satsning är kravet att kommunerna anställer behöriga lärare, inför ett<br />

system för lärarauktorisation och förbättrar lärar- och rektorsutbildningen.<br />

9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />

Entreprenader och köp av verksamhet utgörs i bokslutet 2007 och i budget 2008-2009 av:<br />

Alla belopp i mkr Bokslut<br />

2007<br />

I % av<br />

totalkostnaden<br />

67<br />

Budget<br />

2008<br />

I % av<br />

totalkostnaden<br />

Budget<br />

2009<br />

I % av<br />

totalkostnaden<br />

Köp av skol- och<br />

förskoleplatser<br />

271,5 87,7 % 301,0 88,4 % 307,7 88,1 %<br />

Skolmåltidsentreprenader 24,0 7,7 % 25,7 7,5 % 26,8 7,6 %<br />

Städ- och<br />

vaktmästerientreprenader<br />

12,4 4,0 % 13,9 4,1 % 14,1 4,0 %<br />

Ombyggnadsentreprenader 1,9 0,6 % 0,0 0,0 % 1,0 0,3 %<br />

Totalt 309,6 100 % 340,6 100 % 349,6 100 %<br />

10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />

Utbildningsförvaltningens hälsogrupp inrättades av förvaltningschefen för att bidra till ett<br />

hälsofrämjande förhållningssätt inom förvaltningen.<br />

Under våren 2008 avslutades utbildningsförvaltningens särskilda hälsosatsning med inriktning<br />

på barns/elevers fysiska aktivitet enligt den hälsoplan som upprättats på uppdrag av den<br />

politiska styrgruppen.


Utbildningsnämnden<br />

Inför det fortsatta hälsoarbetet har utbildningsförvaltningen fått i uppdrag av nämnden att<br />

utarbeta en projektplan för ”Psykisk hälsa – arbete mot mobbning”.<br />

Arbetet med att utveckla de lokala hälsoplanerna utifrån de tre aspekterna fysisk, psykisk och<br />

social hälsa kommer att fortsätta i verksamheterna.<br />

11. Miljöarbete<br />

I läroplanerna och skollagen för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan uttalas ett tydligt<br />

uppdrag till verksamheterna att lägga stor vikt vid miljö- och naturfrågor. Miljöfrågorna ingår<br />

som en naturlig del i de dagliga rutinerna och i undervisningen. Miljöarbetet vävs in i skolornas<br />

och förskolornas arbeten i form av egenkontroller. Härmed ökar miljömedvetenheten i<br />

verksamheterna och en dialog förs med miljökontoret och fastighetskontoret för att åtgärda de<br />

eventuella brister som finns. Miljöanpassad lokalvård med låg kemikalieanvändning och en<br />

städmetod som resulterar i låga dammhalter tillämpas inom samtliga enheter.<br />

Allergironder utförs årligen på förskolorna enligt folkhälsoinstitutets rekommendation.<br />

Skolornas områdeschefer och skolsköterskorna har fått information om vikten och nyttan med<br />

att använda den checklista som folkhälsoinstitutet ger ur. Ett trafiksäkerhetsprojekt drivs i<br />

samarbete med vägverket och tekniska förvaltningen med fokus på att underlätta för skolbarnen<br />

att gå eller cykla till och från skolan. Källsortering finns på förskolorna.<br />

Mål 2009<br />

• I samverkan med föräldrar vidta åtgärder i syfte att minska biltrafiken runt skolorna<br />

• Årlig insamling av farligt avfall<br />

12. Taxor/avgifter<br />

Förslag till taxa för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 2009<br />

FÖRSKOLEVERKSAMHET<br />

Månadsavgift per barn (kr)<br />

Närvarotid tim/vecka 1 2 3 4<br />

Förskola 1-3 år, mer än 15 timmar 1 260 840 420 0<br />

Förskola 1-3 år, max 15 timmar 550 368 185 0<br />

Förskola 4-5 (avdrag gjort för allmän förskola) 840 560 280 0<br />

Familjedaghem 1-3 år 1 260 840 420 0<br />

Familjedaghem 4-5 (avdrag gjort för<br />

allmän förskola)<br />

840 560 280 0<br />

SKOLBARNSOMSORG<br />

Fritids- och familjedaghem, fritidsklubb 840 420 420 0<br />

ÖPPEN FÖRSKOLA<br />

Avgift per hushåll och besök 25<br />

ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET<br />

Terminsavgift vårterminen 1 100<br />

Terminsavgift höstterminen 900<br />

68


Utbildningsnämnden<br />

BARNOMSORG PÅ OB-TID<br />

Avgift per tillfälle 200<br />

BARNVÅRDARE<br />

Avgift per tillfälle 200<br />

FERIEHEM<br />

Avgift per dygn 160<br />

MUSIKSKOLAN<br />

Förslag till terminsavgifter (kr) 2009 2008<br />

Enskild instrumentalundervisning eller sång<br />

Enbart samspel:<br />

1 700 1 700<br />

- ensemble eller körsång 700 700<br />

- orkester 700 700<br />

Fiolklasser 1 200 1 200<br />

Fördjupningskurs* 2 800 2 800<br />

Hyra av instrument<br />

*/ Fördjupningskurs är en ny musikskoletjänst och innebär följande:<br />

500 500<br />

• Fördjupningskursen är tänkt att vara en individuellt anpassad kurs för de elever som antingen<br />

tänker söka vidare till högskola eller andra högre studier inom musiken.<br />

• Innehållet planeras i samråd med studenten. Den kan innehålla ämnen som behöver<br />

kompletteras i samband med intagningsprovet till musiklärarlinjen (brukspiano, musikteori,<br />

musikhistoria etc.) eller utökad tid på huvudinstrumentet.<br />

• Kursen innefattar 40-60 min per vecka.<br />

SÄRSKILD PRÖVNING I GYMNASIESKOLAN<br />

Priset för särskild prövning är oförändrat 500 kr per kurs och prövningstillfälle. Avgiften har varit den<br />

samma i många år eftersom den är beloppsmässigt reglerad i skollagen.<br />

LIDINGÖ KOMVUX<br />

2009 2008<br />

Anmälningsavgift komvux 220 210<br />

GRUNDSKOLAN OCH GYMNASIESKOLAN I LIDINGÖ STAD<br />

Betygsavskrifter (per betyg) 200 kr<br />

Obs. betygsavskrifter lämnas endast på svenska.<br />

69


Utbildningsnämnden<br />

Pengbelopp 2009-2011, kronor per barn/elev och år<br />

<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s pengbelopp 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2011<br />

Ökning i % se text<br />

nedan<br />

+2% +2% -0,5% +3% +2% +2%<br />

Pengförändring fr.o.m från 1/1 HT från 1/1 från 1/1 HT HT HT<br />

sänkn.<br />

A-avg.<br />

enl. KS-förslag<br />

Förskola<br />

Upp till 3 år, mer än 15 t/vecka 121 214 123 638 129 820 132 417 131 755 135 707 138 421 141 190<br />

Upp till 3 år, max 15 t/vecka 58 827 60 003 63 003 64 263 63 942 65 860 67 177 68 521<br />

3 år och över, mer än 15 t/vecka 93 674 95 547 96 503 98 433 97 941 100 879 102 897 104 955<br />

Peng 3 år och över i % av peng 1-3<br />

år<br />

77,3% 77,3% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3%<br />

3 år och över, max 15 t/vecka 45 504 46 414 46 878 47 816 47 577 49 004 49 984 50 984<br />

Familjedaghem<br />

1-3 år 106 006 108 126 116 838 119 175 118 579 122 136 124 579 127 071<br />

Familjedaghemspeng i % av<br />

förskolepeng<br />

87,5% 87,5% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0%<br />

3 år och över 80 506 82 116 86 853 88 590 88 147 90 791 92 607 94 459<br />

Familjedaghemspeng i % av<br />

förskolepeng<br />

85,9% 85,9% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0%<br />

Peng 3 år och över i % av peng 1-3<br />

år<br />

75,9% 75,9% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3%<br />

Skolbarnsomsorg<br />

Fritidshem F-3 36 035 36 756 36 914 37 652 37 464 38 588 39 360 40 147<br />

Fritidsklubb 25 824 26 341 26 454 26 983 26 848 27 654 28 207 28 771<br />

Öppen fritidsverksamhet 14 066 14 347 14 409 14 697 14 624 15 063 15 364 15 671<br />

Grundskola<br />

F-klass 53 834 54 911 55 147 56 250 55 969 57 648 58 801 59 977<br />

år 1-2 53 834 54 911 55 147 56 250 55 969 57 648 58 801 59 977<br />

år 3-5 62 748 64 003 64 279 65 564 65 236 67 193 68 537 69 908<br />

år 6-9 67 232 68 577 68 872 70 249 69 898 71 995 73 435 74 904<br />

Internationella skolor 33 781 61 557 61 822 63 058 62 743 64 625 65 918 67 236<br />

Gymnasieskola<br />

Estetiska programmet 104 495 106 585 107 044 109 185 108 639 111 898 114 136 116 418<br />

Medieprogram 116 327 118 654 119 164 121 547 120 939 124 568 127 059 129 600<br />

Naturvetenskapsprogram 75 970 77 489 77 822 79 379 78 982 81 352 82 979 84 638<br />

Samhällsvetenskapsprogram 71 540 72 971 73 284 74 750 74 376 76 608 78 140 79 703<br />

Samhällsvetensk.- Internationell inriktning 74 471 74 791 76 287 75 905 78 182 79 746 81 341<br />

LÖ<br />

Individuellt program 103 344 105 411 105 864 107 981 107 441 110 665 112 878 115 136<br />

Internationella gymnasieskolor 35 163 65 066 65 346 66 653 66 319 68 309 69 675 71 069<br />

För fristående/enskilda anordnare tillkommer momskompensation utöver pengbeloppen.<br />

70


Utbildningsnämnden<br />

STÖDRESURSER 2009-2011 Budget Budget Budget Budget Budget<br />

Alla belopp i tkr 2007 2008 2009 2010 2011<br />

Budgetramökning enligt beslut och budgetdirektiv<br />

Rörliga resurser/externa placeringar<br />

1,0% x/ 3,0% 2,0% 2,0%<br />

Förskolan 11 103 16 425 16 918 17 256 17 601<br />

Grundskolan 8 938 9 117 9 390 9 578 9 770<br />

- varav externa placeringar 4 500 4 590 4 728 4 822 4 919<br />

- varav rörligt resursstöd 4 438 4 527 4 663 4 756 4 851<br />

Gymnasium 2 232 2 277 2 345 2 392 2 440<br />

- varav externa placeringar 750 765 788 804 820<br />

- varav rörligt resursstöd 1 482 1 512 1 557 1 588 1 620<br />

Skolskjuts (externa placeringar) 735 750 772 788 803<br />

S:a rörlig resurs samt ext placeringar 23 008 28 568 29 425 30 014 30 614<br />

Resursskolor <strong>Lidingö</strong>, stödpeng 10 690 11 904 12 261 12 506 12 756<br />

S:a resursskolor <strong>Lidingö</strong><br />

Barn/elevstöd, fasta anslag<br />

10 690 11 904 12 261 12 506 12 756<br />

Öppen förskola 210 214 221 225 230<br />

OB-tillsyn, barnvårdare, ferieverksamhet 1 021 1 041 1 073 1 094 1 116<br />

STUV grupp 1 496 1 526 1 572 1 603 1 635<br />

Metodverk<strong>stad</strong> 808 824 849 866 883<br />

Basteam 505 515 531 541 552<br />

Hörselpedagog 205 209 215 220 224<br />

Talpedagog 500 510 525 536 547<br />

Internationella klassen (förberedelseklass) 935 954 1 452 1 481 1 511<br />

Modersmål 4 437 5 676 6 846 6 983 7 122<br />

S:a barn/elevstöd, fasta anslag<br />

S:a stödresurser rörlig/externa<br />

10 117 11 469 13 284 13 549 13 820<br />

plac. samt resursskolor och barn/elevstöd<br />

Särskola, Extern<br />

43 815 51 941 54 970 56 069 57 190<br />

grund, gymn, vux 2 982 3 042 3 133 3 196 3 259<br />

fritidshem 985 1 005 1 035 1 056 1 077<br />

skolskjuts 944 963 992 1 012 1 032<br />

Summa extern särskola<br />

Särskola, <strong>Lidingö</strong> kommunala<br />

4 911 5 009 5 159 5 263 5 368<br />

särskola 13 808 15 534 16 000 16 320 16 647<br />

särvux 1 504 1 534 1 580 1 612 1 644<br />

Summa Särskola <strong>Lidingö</strong> 15 312 17 068 17 580 17 932 18 291<br />

Totalt särskoleverksamhet<br />

Kvalitetshöjande åtgärder avseende barn i behov av<br />

20 223 22 077 22 740 23 195 23 658<br />

särskilt 0 1 700 1 751 1 786 1 822<br />

enligt budget 2008 för utbildningsnämndens fortsatta prioritering<br />

TOTALT STÖDRESURSER ENL OVAN 64 038 75 719 79 461 81 050 82 670<br />

x/ Extra kraftig satsning på barn/elever i behov av särskilt stöd inkl. volymökningar<br />

71


Utbildningsnämnden<br />

FÖRSLAG TILL SÄRSKOLEPENG I LIDINGÖ<br />

Hela förslaget nedan avser endast elever inskrivna i särskolan.<br />

Bakgrund<br />

Såväl förskolan som grund- och gymnasieskolan i <strong>Lidingö</strong> finansieras via pengsystem.<br />

Särskolan på <strong>Lidingö</strong> har en rambudget finansierad via kommunalskattebidrag. Frågan om att<br />

finansiera särskolan med peng har varit uppe till diskussion vid ett flertal tillfällen, men har<br />

hittills inte lett till ett avskaffande av det gamla ramsystemet. Kommunförbundet i Stockholms<br />

Län (KSL) har utarbetat ett pengsystem i fem nivåer (behovsgrupper) som med fördel kan<br />

användas även av <strong>Lidingö</strong> Stad. Ett argument har tidigare varit att särskolebarnen varit så få att<br />

varje enskild elev har haft stor betydelse för särskolans ekonomi. Detta samband gäller<br />

fortfarande, men bedömningen idag är att särskolans kvalité inte hotas med ett pengsystem.<br />

Tvärtom görs idag bedömningen att ett pengsystem gynnar utvecklingen av särskolan, samt<br />

underlättar samarbetet med kringliggande kommuner. Eventuella elevantalsförändringar ger<br />

också omedelbar effekt vad gäller de ekonomiska förutsättningarna.<br />

En arbetsgrupp bestående av rektor särskola, chefen för stöd- och utvecklingsenheten,<br />

ekonomichef och controller för utbildningsförvaltningen har gemensamt tagit fram<br />

pengförslaget. Pengbeloppen är uträknade och kontrollerade av utbildningsförvaltningens<br />

centrala ekonomienhet och avstämda mot KSL:s kalkylmodell. Behovsgrupperingen av<br />

existerande elever 2008 samt budgeterat elevantal 2009 är gjord av rektor för särskolan.<br />

Fyra utgångspunkter<br />

1. Styrdokumenten<br />

Särskolan är enligt skollagen en egen skolform. Särskoleförordningen anger vilka kriterier som<br />

ska ligga till grund för mottagande i särskolan. Särskolan är en rättighet för de elever som<br />

uppfyller de specifika kriterier, som finns fastlagda enligt styrdokumenten. Detta betyder att<br />

anordnaren har en skyldighet att tillgodose kvalité och tillgång till plats. I särskoleförordningen<br />

regleras bl.a. hur utbildningen ska anordnas med tanke på läroplaner och kursplaner mm.<br />

Särskoleundervisning kan och får bedrivas i egna lokaler och/eller integrerat med andra<br />

skolformer. Grunden är att elevernas särskilda behov ska tillgodoses.<br />

Om en elev är berättigad till särskola är det ändå föräldrarna som väljer om barnet ska skrivas in<br />

i särskolan eller inte.<br />

2. Särskolan på <strong>Lidingö</strong>, en egen skola.<br />

Frågan om huruvida särskoleundervisning ska ske i egna lokaler eller integrerat med<br />

grundskolan är omdiskuterad. <strong>Lidingö</strong> har valt att bedriva särskola som en egen enhet.<br />

Fördelarna med detta är att man på olika sätt kan öka kompetensnivån, säkra hög kvalité och<br />

bedriva ett starkt utvecklingsarbete. Nackdelarna är bl.a att särskoleeleverna kan uppleva en<br />

exkludering om inte frågan om integrering med andra skolformer tillgodoses på ett korrekt sätt.<br />

3. Kvaliteten<br />

Kvalitetsfrågorna är viktiga i alla nämndens verksamheter, men är särskilt viktig när det gäller<br />

barn i behov av särskilt stöd. De elever som har rätt till särskola kräver en mycket specifik<br />

kompetens och specifika förutsättningar. Den kompetensen i kombination med kunskap om<br />

72


Utbildningsnämnden<br />

läroplan, kursplan osv, kräver att man kontinuerligt arbetar i verksamheten. Ett sätt att säkra<br />

kvalitén är att ha en sammanhållen särskola.<br />

4. Valfriheten<br />

Valfriheten är en annan grund på vilken nämndens verksamhet vilar. Genom pengsystemet har<br />

kommunfullmäktige slagit fast att föräldrar äger rätt att välja förskola/skola för sina barn. Om<br />

föräldrar till elev inskriven i särskolan önskar placering i grundskolan, kan detta endast ske om<br />

rektor för den tilltänkta skolan, särskolans rektor samt förälder är eniga. Enligt<br />

särskoleförordningen 6 kap 1§ gäller följande:<br />

”Eleverna skall fördelas på klasser och i grupper enligt beslut av rektorn.<br />

En elev som är inskriven i särskolan kan få sin undervisning i en klass i grundskolan eller<br />

sameskolan (integrerad elev), om berörda rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare<br />

medger det. Särskolans kursplaner gäller för en integrerad elev. …….”<br />

I <strong>Lidingö</strong> finns sedan många år en väl utvecklad verksamhet för utvecklingsstörda som sträcker<br />

sig från förskole- till vuxenålder. Förutsättningen för att detta ska kunna bibehållas och<br />

utvecklas är att verksamheten kan hålla en viss volym. Det betyder att kommunen, inte<br />

nödvändigtvis den enskilde föräldern, har att göra nödvändiga val. För att framgent kunna<br />

erbjuda särskoleberättigade <strong>Lidingö</strong>elever en bra särskola på <strong>Lidingö</strong>, bör placeringar i annan<br />

kommun ske endast i de fall <strong>Lidingö</strong> särskola inte kan uppfylla elevens behov.<br />

Integreringspeng<br />

KSLs pengsystem omfattar 5 behovsnivåer där 1 är lägst och 5 är högsta behovsnivå. Nivå 1-4<br />

är pengsatta. Nivå 5 är endast avsett för barn med mycket stora och vårdkrävande behov där<br />

storleken på resursstödet bestäms efter ingående prövning. All nivågruppering av elever ska ske<br />

i samråd mellan rektor särskola och chefen för stöd och utvecklingsenheten. Inför varje nytt<br />

budgetår ska en översyn av nivågrupperingen ske enligt ovan.<br />

En sk integreringspeng (nivå 0) är en konstruktion bara för <strong>Lidingö</strong>. Syftet med att införa en<br />

integreringspeng i systemet är att säkra kvalitén för de elever som har rätt till särskola, men som<br />

med begränsat stöd kan vara integrerad i vanlig grundskola. Ett viktigt skäl till införande av<br />

integreringspeng är att tydliggöra för föräldrar vilka insatser de kan förvänta sig vid en placering<br />

i annan skolform än särskolan. Om detta blir tydligare så förenklas det svåra beslut som<br />

föräldrar står inför gällande skolplacering.<br />

För särskoleelever integrerade i någon av <strong>Lidingö</strong>s grundskolor får den aktuella grundskolan ett<br />

pengbelopp som ligger över grundskolepeng, men under särskolepeng. Även särskolan får en<br />

extra resursförstärkning (en andel av särskolepengen). Kostnaden för ett integrerat särskolebarn<br />

är i detta system något lägre än för elever i särskolan. Skälet till detta är bl a att den integrerade<br />

eleven inte nyttjar alla särskolans lokal- och overheadkostnader. Integreringspeng i grundskolan<br />

är därför satt till att vara 85 % av respektive särskolepeng för de olika skolåren i grundskolan.<br />

För att säkra utbildningskvalitén för den integrerade eleven tillhandahåller särskolan dessutom 5<br />

timmar specialpedagogik i veckan. Särskolan skickar i dessa fall en specialpedagog till<br />

grundskolan vars uppdrag utformas av rektor för särskolan i samråd med rektor för grundskolan.<br />

Detta finansieras med den resursförstärkning som omnämns i stycket ovan.<br />

73


Utbildningsnämnden<br />

En positiv effekt av hela ovanstående system blir att särskolans pedagogik ges utrymme att<br />

spridas i grundskolan på <strong>Lidingö</strong>. Detta är helt i linje med den satsning som utbildningsnämnden<br />

gör till barn/elever i behov av särskilt stöd.<br />

Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser<br />

<strong>Lidingö</strong>s föreslagna särskolepeng har tagits fram på följande sätt.<br />

Utgångspunkten har varit KSL:s beräkningsmodell för grundsär- och gymnasiesärskolepeng<br />

version 2.0. Ansvariga för KSL-modellen har dock meddelat att den slutliga versionen inte<br />

kommer att vara färdig förrän till senhösten 2008.<br />

Befintlig KSL-modell har förenklats något för att anpassas till ett pengsystem för <strong>Lidingö</strong>.<br />

Viktningen av de olika kostnadsslagen är dock densamma och budgetunderlaget (särskolans<br />

nuvarande budgetram) i KSL-modellen och <strong>Lidingö</strong>s modifierade KSL-modell genererar samma<br />

slutkostnad.<br />

KSL-modellen har ingen beräkning för skolbarnsomsorgspeng i särskolan.<br />

Utbildningsförvaltningen har därför skapat en sådan med utgångspunkt från 2008 års budgetram<br />

för fritidshem i <strong>Lidingö</strong> särskola.<br />

Skolskjuts och budget för särvux är inte pengsatt, vilket det inte heller är i KSL:s modell. Dessa<br />

två specifika verksamheter kommer även i fortsättningen finansieras med en ram. 2008 års<br />

budgetram för <strong>Lidingö</strong> särvux har i förslaget ökats med 0,2 mkr pga. en förväntad<br />

elevantalsökning 2009. Beräkningsunderlaget för särskolepeng har därför minskats med samma<br />

belopp dvs. 0,2 mkr, varför åtgärden är kostnadsneutral för <strong>stad</strong>en.<br />

Särskolans totala budgeterade bruttokostnader 2008 har lagts in i kalkylmodellen. Dessa<br />

bruttokostnader inkluderar också kostnaden för interkommunala elever för att få fram en riktig<br />

peng per skolform och behovsgrupp. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> betalar dock endast peng till de elever som är<br />

folkbokförda i <strong>Lidingö</strong>. Interkommunala elever faktureras hemkommunen.<br />

Utbildningsförvaltningen rekommenderar att pengsystemet bör utvärderas vid halvårsskiftet<br />

2009 för eventuell justering inför budget 2010.<br />

Särskolepengens uppbyggnad<br />

Förslaget är uppbyggt på exakt samma sätt som KSL:s beräkningsmodell. Utgångspunkten är att<br />

varje elev först får normal skolpeng dvs. grundskole-, fritidshems- resp. gymnasiepeng precis<br />

som alla andra elever i <strong>Lidingö</strong>. Den normala skolpengen har ingen behovsgruppering men är<br />

indelad i tre åldersintervall för grundskolan (F-2, 3-5 samt 6-9 (10 i särskolans fall) och i två<br />

olika program för gymnasieskolan.<br />

Utöver den normala skolpengen får varje särskoleelev en ”resurspeng”. Detta är specifikt för<br />

särskolan och storleken på denna avgörs helt av elevens individuella behov dvs. i vilken<br />

behovsgrupp eleven är placerad i. Nedan följer KSL-modellens anvisningar avseende<br />

gruppering av resursbehov som <strong>Lidingö</strong> följer.<br />

74


Utbildningsnämnden<br />

”Gruppering av resursbehov<br />

Arbetsgruppen har utifrån utvecklingsstörning samt funktionsnedsättning eller svårighet täckt in<br />

möjliga behovsgrupperingar och definierat funktionsnedsättning eller svårigheter per<br />

kombination.<br />

Funktionsnedsättning eller andra svårigheter för eleven kan självklart förändras över åren och<br />

därför kan placeringen i behovsgrupp komma att omprövas. En omprövning av behovsgrupp kan<br />

initieras av antingen skolkommunen eller hemkommunen. Omprövning sker i samverkan mellan<br />

kommunerna. Hemkommun fattar beslut om inplacering i behovsgrupp efter sådan omprövning.<br />

Behovsgruppsindelningen är konstruerad utifrån kriterier som är avgörande för hur mycket<br />

pedagogiskt stöd eleven behöver, hur miljön behöver läggas tillrätta, hur behovet av hjälpmedel<br />

ser ut osv. Inom varje behovsgrupp finns naturligtvis en stor spridning.<br />

Behovsgrupperingen tillämpas för alla elever med rätt att följa särskolans kursplan oavsett<br />

vilken grupp eller klass de får sin undervisning i.<br />

De kriterier som ligger till grund för behovsgruppsindelningen är:<br />

• Omfattningen/nivån av utvecklingsstörningen vilken vanligen beskrivs i utredningarna inför<br />

mottagande som lindrig, måttlig eller grav.<br />

• Förekomsten av en eller flera andra funktionsnedsättningar. Antalet funktionsnedsättningar<br />

ökar med graden av utvecklingsstörning. Funktionsnedsättningar kan kräva mindre eller<br />

större anpassningar av den fysiska miljön liksom större behov av pedagog- och<br />

assistentinsatser.<br />

• Förekomsten av andra svårigheter som till exempel allvarliga psykiska störningar och/eller<br />

andra allvarliga beteendestörningar som t.ex. självdestruktivitet eller starkt utagerande<br />

beteende.<br />

• En numerärt mycket liten grupp är de medicinskt mycket sköra eleverna samt elever med<br />

progredierande (fortskridande försämring av tillståndet) sjukdomar. För dessa elever fordras<br />

ibland mycket stora insatser.<br />

De fem behovsgrupperna kan beskrivas enligt följande:<br />

1. Elever med lindrig utvecklingsstörning utan ytterligare funktionsnedsättningar eller<br />

svårigheter.<br />

2. Elever med lindrig utvecklingsstörning med lindriga ytterligare funktionsnedsättningar eller<br />

svårigheter samt elever med måttlig utvecklingsstörning utan eller med lindriga ytterligare<br />

funktionsnedsättningar eller svårigheter.<br />

3. Elever med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning med måttliga ytterligare<br />

funktionsnedsättningar eller svårigheter samt elever med grav utvecklingsstörning.<br />

4. Elever med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning med tillägg av en eller flera grava<br />

funktionsnedsättningar eller svårigheter samt elever med grav utvecklingsstörning med<br />

tillägg av måttliga eller grava funktionsnedsättningar.<br />

75


Utbildningsnämnden<br />

5. En numerärt mycket liten femte behovsgrupp utgörs av elever med extraordinärt<br />

komplicerade svårigheter p.g.a. tillkommande funktionsnedsättningar och andra svårigheter.<br />

Hemkommunen fattar efter samråd med skolkommunen beslut om eventuell inplacering i<br />

denna behovsgrupp. Omfattning av insatserna beslutas i samråd mellan hemkommun och<br />

skolkommun.”<br />

Avstämning av budgetram (kommunalskattebidrag) till särskolan jämfört med föreslagna<br />

pengsystemet baserat på ett oförändrat elevantal 2009 jämfört med 2008<br />

2008 2009 Not.<br />

Särskolans budgetram (kommunalskattebidrag) 17 293 17 812 Ramhöjning med 3% enl. budgetdirektiven<br />

varav särvux 1 620 1 875 Ramökning med 3 %+200 tkr ökn. för volym<br />

varav skolskjuts 658 678 Ramhöjning med 3% enl. budgetdirektiven<br />

Återstår för att täcka grundsär, gymn.sär samt<br />

skolbarnsomsorg i särskolan 15 015 15 259 Ramökningen med 200 tkr för särvux<br />

ovan är avdragen här<br />

Kostnad för peng i särskolan under<br />

förutsättning av elevantalet är samma som<br />

2008<br />

inkl. interkommunala elever 18 534<br />

varav pengram grundsärskola 12 378<br />

varav pengram skolbarnsomsorg 921<br />

varav pengram gymnasiesärskola 5 235<br />

Avgår budgeterade interkommunala ersättningar för<br />

elever ej folkbokförda i <strong>Lidingö</strong> -3 708<br />

Nettokostnad (kommunalskattebidrag) för<br />

särskolepeng för elever folkbokförda i <strong>Lidingö</strong> 14 826<br />

Differens mellan ram och pengsystem 2009 -433<br />

Differensen som övergången till pengsystem skulle medföra med oförändrat elevantal tillfaller<br />

kommunstyrelsen (433 tkr). Anledningen till detta överskott är att antalet elever i<br />

gymnasiesärskolan just 2008 råkar vara lågt. Av denna anledning har det vägda genomsnittet av<br />

både budgeterade kostnader och elever för 2007 och 2008 använts. På så vis har också effekten<br />

av det kostsamma startåret för Handelsprogrammet för gymnasiesärskolan i <strong>Lidingö</strong> utjämnats.<br />

76


Utbildningsnämnden<br />

Föreslagna pengbelopp 2009 i särskolan (kronor per elev och år)<br />

GRUNDSÄRSKOLAN<br />

Resurspeng<br />

Behovsgrupp<br />

Årskurs 1 2 3 4<br />

F-2 155 309 270 206 388 417 499 679<br />

3-5 155 309 270 206 388 417 499 679<br />

6-10 155 309 270 206 388 417 499 679<br />

Skolpeng<br />

Behovsgrupp<br />

Årskurs 1 2 3 4<br />

F-2 56 812 56 812 56 812 56 812<br />

3-5 66 220 66 220 66 220 66 220<br />

6-9 70 952 70 952 70 952 70 952<br />

Särskolepeng, totalt<br />

Behovsgrupp<br />

Årskurs 1 2 3 4<br />

F-2 212 121 327 018 445 229 556 491<br />

3-5 221 529 336 426 454 637 565 899<br />

6-10 226 260 341 158 459 369 570 631<br />

SÄRSKOLANS FRITIDSHEM<br />

Resurspeng<br />

Behovsgrupp<br />

Årskurs 1 2 3 4<br />

F-2 34 817 67 521 87 043 139 394<br />

3-5 34 817 67 521 87 043 139 394<br />

Skolpeng<br />

Behovsgrupp<br />

Årskurs 1 2 3 4<br />

F-2 38 029 37 123 37 123 37 123<br />

3-5 27 253 27 253 27 253 27 253<br />

Särskolepeng, totalt<br />

Behovsgrupp<br />

Årskurs 1 2 3 4<br />

F-2 72 846 104 644 124 166 176 518<br />

3-5 62 070 94 774 114 296 166 647<br />

77


GYMNASIESÄRSKOLAN<br />

Resurspeng<br />

Behovsgrupp<br />

Program 1 2 3 4<br />

Utbildningsnämnden<br />

IV 175 694 290 217 416 504 544 653<br />

HP (Sam) 175 694 290 217 416 504 544 653<br />

Skolpeng<br />

Behovsgrupp<br />

Program 1 2 3 4<br />

IV 109 061 109 061 109 061 109 061<br />

HP (Sam) 75 497 75 497 75 497 75 497<br />

Särskolepeng, totalt<br />

Behovsgrupp<br />

Program 1 2 3 4<br />

IV 284 755 399 277 525 565 653 714<br />

HP (Sam) 251 192 365 714 492 001 620 150<br />

Antal elever per behovsgrupp och skolform i särskolans pengsystem<br />

Antal elever i grundsärskolan 2008<br />

Behovsgrupp<br />

Årskurs 1 2 3 4 Totalt/ÅK<br />

F-2 0,5 2,0 1,5 0,0 4,0<br />

3-5 3,5 2,5 2,0 2,5 10,5<br />

6-10 6,0 5,0 3,0 4,5 18,5<br />

Totalt/Behovsgrupp 10,0 9,5 6,5 7,0 33,0<br />

Antal barn i särskolans skolbarnsomsorg 2008<br />

Behovsgrupp<br />

Årskurs 1 2 3 4 Totalt/ÅK<br />

F-2 1,5 1,0 0,0 1,0 3,5<br />

3-5 3,0 1,0 0,0 1,5 5,5<br />

Totalt/Behovsgrupp 4,5 2,0 0,0 2,5 9,0<br />

Antal elever i gymnasiesärskolan 2008<br />

Behovsgrupp<br />

Program 1 2 3 4 Totalt/Program<br />

IV 0 6 4 0 9,5<br />

HP (Sam) 3 1 0 0 3,5<br />

Totalt/Behovsgrupp 3,0 6,0 4,0 0,0 13,0<br />

Förslag till beslut<br />

Pengsystem för särskolan i <strong>Lidingö</strong> införs från 1 januari 2009 enligt ovan.<br />

78


Äldre- och handikappnämnden<br />

Äldre- och handikappnämnden<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Befolkningsstrukturens utveckling på <strong>Lidingö</strong> medför fortsatta behov av väsentliga<br />

resurstillskott under de närmaste åren.<br />

Äldre- och handikappnämndens budgetförslag har lagts i enlighet med budgetdirektiven och<br />

innebär volymökningar det kommande året på 30,5 mkr. Beloppet fördelar sig med 14,6 mkr<br />

till äldreomsorgen och respektive 15,9 mkr till handikappomsorgen.<br />

De flesta verksamhetsområden tillförs ytterligare resurser. För behov av hemtjänst i ordinärt<br />

boende och servicehusen tillförs 13,8 mkr. Verksamhetsvolymen inom LSS-verksamheterna<br />

har ökat markant de senaste åren och verksamheten tillförs 12,2 mkr. Insatserna för personer<br />

med fysiska funktionshinder avseende boendestödinsatser, sysselsättning mm ökar med 2,7<br />

mkr.<br />

För boende med särskild service införs en subvention för de med de allra högsta hyrorna.<br />

Kommunfullmäktige fattade i juni 2008 inriktningsbeslut beträffande valfrihetssystem inom<br />

äldreomsorgen. Under 2009 kommer kundval- och pengsystem att införas.<br />

Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att<br />

nämndens kommunalskattebidrag minskas med 3,1 mkr.<br />

Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />

För 2010 budgeteras för köp av 80 platser vid det nya särskilda boendet vid Björnbo från mars<br />

månad. Boendet innebär ett tillskott på 36 nya platser. För 2010 budgeteras med halvårsdrift<br />

av ytterligare ett äldreboende med helårskostnad påföljande år. Ytterligare två nya boenden<br />

om vardera cirka 60 platser planeras och inriktningen är att <strong>Lidingö</strong> sjukhem ska läggas ned<br />

då anläggningen inte uppfyller de krav som ställs på framtidens äldreomsorg.<br />

De nya boendena beräknas medföra en minskad belastning inom hemtjänsten varför<br />

kostnaderna för denna bedöms minska med 10 mkr år 2011.<br />

LSS-verksamheten bedöms fortsätta att öka under 2010 och 2011. Resursbehovet inom detta<br />

område bedöms uppgå till 11,5 mkr respektive 9,5 mkr. Även insatserna för personer med<br />

psykiska funktionshinder förväntas öka med 1 mkr årligen.<br />

Investeringsplan 2009-2011<br />

Investeringar i fastigheter och anläggningar genomförs av kommunstyrelsens<br />

fastighetsförvaltning där de även budgeteras. Under äldre- och handikappnämnden budgeteras<br />

huvudsakligen inventarier.<br />

Medel har upptagits under kommunstyrelsens investeringsreserv för byggande av ett<br />

gruppboende årligen 2009-2011. Resurser för en eventuell kommande ny lokal för<br />

hemtjänsten i Bo har även avsats till investeringsreserven.<br />

79


Äldre- och handikappnämnden<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker nämndens förslag inklusive taxor och avgifter och anslår<br />

kommunalskattemedel om 691,1 mkr.<br />

Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 på 1,2 mkr.<br />

Nämndens förslag<br />

1. Uppdraget<br />

Äldre- och handikappnämnden fullgör <strong>stad</strong>ens ansvar när det gäller att tillgodose behoven av<br />

vård, omsorg, habilitering och rehabilitering för äldre och funktionshindrade i enlighet med<br />

Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om stöd och service till<br />

vissa funktionshindrade (LSS). Ansvaret omfattar både verksamhet som bedrivs i <strong>stad</strong>ens<br />

egen regi och den som bedrivs på entreprenad. Äldre- och handikappnämnden ansvarar också<br />

för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten utifrån de fastställda övergripande<br />

målen och den budgetram som tilldelats nämnden.<br />

Äldre- och handikappnämndens verksamhet delas upp i tre verksamhetsblock:<br />

• Omvårdnad och boende<br />

• Rehabilitering och funktionsuppehållande insatser<br />

• Ledning och administration, myndighetsutövning, service m.m.<br />

Omvårdnad och boende omfattar alla individuella insatser som beviljas enligt SoL, HSL och<br />

LSS. Inom detta verksamhetsblock ingår ordinärt boende, särskilt boende, socialpsykiatri,<br />

verksamhet för särskilt stöd, daglig verksamhet, korttidsvistelse samt personlig assistans.<br />

Rehabilitering och funktionsuppehållande insatser avser alla insatser i form av dagverksamhet<br />

med fysisk inriktning, dagverksamhet för personer med demenssjukdom,<br />

psykosocial dagverksamhet för äldre samt insatser i form av korttidsboende.<br />

Ledning och administration, myndighetsutövning, service m.m. omfattar ledning och<br />

administration, myndighetsutövning, verksamhetsutveckling och forskning, matsalar och kök,<br />

trygghetslarm, övrig service (i form av riksfärdtjänst, tekniska hjälpmedel, transportservice<br />

och matdistribution) samt alternativa resurser.<br />

Nämndens myndighetsansvar utövas av biståndsbedömarenheten enligt delegation. Äldre- och<br />

handikappnämndens verksamhet som bedrivs i egen regi är organiserad i åtta områden:<br />

Rehabilitering, Området för personlig assistans, Baggebygård, Högsätra, Siggebogården,<br />

Området för särskilt stöd, Hemtjänst och Socialpsykiatri. Förvaltningsledningen och den<br />

administrativa avdelningen arbetar med både myndighets- och utförarfrågor.<br />

2. Året som kommer<br />

• Nämnden kommer att vidareutveckla valfrihetssystemet inom hemtjänsten i ordinärt<br />

boende. För närvarande finns det avtal avseende kundval med fyra privata utförare.<br />

• Stor fokus kommer att ligga på införande av valfrihetssystem inom, i första hand,<br />

särskilt boende inom äldreomsorgen och sedan inom handikappomsorgen. Arbetet<br />

80


Äldre- och handikappnämnden<br />

kommer bl a att innebära framtagande av ett nytt ersättningssystem och vårdtyngdsmätning<br />

inom kundvalet inom särskilt boende och andra verksamheter.<br />

• Nämndens framtida arbete kommer att präglas av införande av ett ledningssystem för<br />

kvalitet.<br />

• IT- och informationsutvecklingen inom förvaltningen kommer att prioriteras.<br />

• Fortsatt utveckling av metoder för bedömning, uppföljning och utvärdering inom<br />

biståndsbedömarenheten samt utarbetande av riktlinjer för biståndsbedömning<br />

kommer att tas fram under året.<br />

• Under planåren 2010 och 2011 planeras det att byggas tre nya äldreboenden med<br />

heldygnsomsorg.<br />

• När det gäller att överblicka utvecklingen inom socialpsykiatrin och LSS-verksamheter<br />

visar prognosen för de närmaste tre åren på en volymutökning med 1,0-3,2 mkr<br />

respektive ca 10-12 mkr per år. De närmaste utmaningarna för verksamheterna är att<br />

kunna tillgodose det ökade omsorgsbehovet och att starta nya enheter i form av<br />

boende med särskild service för vuxna, daglig verksamhet samt korttidstillsyn och<br />

korttidsvistelse.<br />

• Personalförsörjningsarbetet kommer att fortsätta vara ett prioriterat område. Ett projekt<br />

för att trygga personalförsörjningen och att <strong>stad</strong>en fortsatt ska vara en attraktiv<br />

arbetsgivare kommer att genomföras.<br />

• Nämnden kommer att fortsätta satsa på forsknings- och utvecklingsverksamhet<br />

tillsammans med Vaxholm <strong>stad</strong>, Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner samt<br />

Stockholms läns landsting. En gemensam forsknings- och utvecklingsenhet (FoU)<br />

”Seniorium” skapades och det övergripande syftet med verksamheten är att utveckla<br />

äldreomsorgens och äldrevårdens kvalitet samt personalens kompetens.<br />

• I enlighet med målen för <strong>stad</strong>ens hälsoprofil kommer förvaltningen att fortsätta<br />

satsa på att främja de anställdas hälsa. Förvaltnings hälsoinspiratörer kommer att<br />

arbeta för att förebygga sjukskrivningar och förbättra hälsan bland förvaltningens<br />

anställda.<br />

3. Målformulering<br />

3.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål för äldre- och handikappomsorgen<br />

• Stimulera äldre och funktionshindrade att kunna bo i egen bo<strong>stad</strong>.<br />

• Tillhandahålla särskilt boende av god kvalitet.<br />

• Ge enskilda möjlighet att välja olika utförare av tjänster.<br />

81


Äldre- och handikappnämnden<br />

3.2 Äldre- och handikappnämndens övergripande mål:<br />

Verksamheten skall drivas utifrån hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL)<br />

och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).<br />

God ekonomisk hushållning, mångfald, decentraliserat beslutsfattande, ett ständigt pågående<br />

förbättringsarbete, goda arbetsförhållanden, och klara ansvarsområden är också kännetecken<br />

för verksamheten inom äldre- och handikappnämnden.<br />

• Biståndsbedömningen inom <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> skall präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen.<br />

Behovsbedömda insatser skall i första hand erbjudas inom <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>.<br />

• Äldre- och handikappomsorgens verksamheter skall präglas av respekt för människors<br />

självbestämmanderätt och integritet. Omsorgen för den enskilde skall utgå från en<br />

helhetssyn, vara samordnad samt präglas av kontinuitet.<br />

• Med hänsyn till behovet av vård och omsorg och verksamhetens kvalitet skall ett<br />

ekonomiskt ansvarstagande genomsyra alla nivåer i organisationen.<br />

• Förvaltningen skall se till att kvaliteten i äldre- och handikappomsorgens verksamhet<br />

utvecklas och utvärderas och att resultatet av evidensbaserad forskning och utveckling<br />

genomsyrar verksamheterna.<br />

• Valfrihet genom kundval ska införas på fler områden.<br />

• Äldre- och handikappomsorgens verksamheter skall vara tillgängliga och visa på en<br />

öppenhet för medborgarna.<br />

• Samarbete med anhöriga och frivilliga organisationer ska stimuleras och uppmuntras.<br />

82


4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning (mkr)*<br />

Äldre- och handikappnämnden<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2007 2008 2009 2010 2011<br />

kommunalskattebidrag 588,1 637,3 691,1 746,7 795,6<br />

statsbidrag 15,6 10,8 12,1 12,3 12,6<br />

taxor och avgifter 12,0 10,8 13,4 13,7 14,0<br />

övriga intäkter 83,9 85,5 88,4 93,5 95,3<br />

Summa intäkter 699,7 744,4 805,0 866,2 917,5<br />

kostnader för arbetskraft 337,0 389,9 437,0 452,0 460,1<br />

varor och material 14,5 16,2 16,0 16,3 16,6<br />

entreprenader och köp av verksamhet 219,4 206,8 214,0 255,2 296,1<br />

tjänster och avgifter 38,5 39,4 40,6 43,0 42,8<br />

hyror 66,3 74,6 77,0 78,6 80,2<br />

bidrag 13,6 13,9 15,5 15,8 16,1<br />

avskrivningar 2,4 2,9 3,0 3,1 3,1<br />

internränta 0,6 0,7 0,9 0,9 0,9<br />

kommunfullmäktiges beslut 1,0 1,3 1,6<br />

Summa kostnader 692,3 744,4 805,0 866,2 917,5<br />

Årets resultat 7,4 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

* Resultaträkningen är exklusive förvaltningsinterna poster.<br />

4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />

Verksamhetens intäkter, exklusive kommunalskattebidraget, ökar med 6,8 mkr eller 6 %<br />

budget 2009 jämfört med budget 2008. Det beror på ökade matintäkter med 2,8 mkr,<br />

omsorgsavgifter 2,5 mkr, hyresintäkter med 2,0 mkr samt momsbidrag med 1,8 mkr. LASSersättning<br />

för personlig assistans från Försäkringskassan förväntas minska med 2,5 mkr för år<br />

2009 beroende på att omsorgstagarna förväntas välja privata vårdgivare i större utsträckning<br />

än under år 2008.<br />

Verksamhetens kostnader ökar med 59,1 mkr eller 8 % budget 2009 jämfört med budget<br />

2008. Av ökningen utgörs 36,5 mkr av volymutökningar och den 3 procentiga höjningen av<br />

kostnadsramen samt ytterligare 0,5 procent för kostnads- och löneökningar.<br />

Verksamhetens kostnader ökar med 8 % mellan 2009 och 2010 och 6 % mellan 2010 och<br />

2011. Det beror på ökad verksamhetsvolym vilket redovisas under varje verksamhet samt<br />

löne- och prisökningar.<br />

83


Äldre- och handikappnämnden<br />

Andel av verksamhetens nettokostnader budget 2009 jämfört med 2008<br />

Myndighetsutövning<br />

2% (0%)<br />

Ledning och<br />

administration<br />

9% (11%)<br />

Korttidsboende<br />

4% (4%)<br />

Rehabilitering<br />

3% (3%)<br />

Personlig assistans<br />

4% (4%)<br />

Korttidsvistelse<br />

1% (1%)<br />

Daglig verksamhet<br />

5% (5%)<br />

5. Nyckeltal<br />

Verksamhet för särskilt<br />

stöd<br />

14% (13%)<br />

Övrig service<br />

2% (2%)<br />

Socialpsykiatri<br />

5% (5%)<br />

84<br />

Ordinärt boende<br />

11% (10%)<br />

Särskilt boende<br />

41% (42%)<br />

Hemtjänst * Bokslut Budget Budget<br />

2007 2008 2009<br />

Antal omsorgstagare 651 609 670<br />

Antal utförda timmar, helt år 266 189 273 598 296 178<br />

Varav i egen regi 264 068 262 198 284 478<br />

* Nyckeltalen är baserade på dag- och kvällsinsatser exklusive natt.<br />

Antalet utförda hemtjänsttimmar förväntas öka med 12 % jämfört med budget 2008. Det beror<br />

på att <strong>Lidingö</strong>s befolkning blir allt äldre samt att man väljer att bo kvar hemma med utökad<br />

hemtjänst så länge som möjligt.


Äldre- och handikappnämnden<br />

Gruppboende för personer med<br />

Bokslut Budget Budget<br />

demenssjukdomar<br />

Egen regi<br />

2007 2008 2009<br />

Antal platser 66 106 139<br />

Nettokostnad per dygn, kr<br />

Entreprenad Attendo Care AB<br />

1 851 1 668 1 646<br />

Antal platser 72 72 72<br />

Nettokostnad per dygn, kr 1 218 1 362 1 319<br />

I och med till- och ombyggnationen av Siggebogården har boendet anpassats till det ökade<br />

behovet av boende för personer med demenssjukdomar. Antalet platser för personer med<br />

demenssjukdomar på Siggebogården har ökat med 33 mellan 2008 och 2009. Att entreprenörens<br />

kostnader per dygn och plats är lägre än i egen regi beror bl a på att boendestandarden<br />

och därmed hyreskostnaden, är lägre och att entreprenören får lägre ersättning per<br />

dygn och plats.<br />

Särskilt boende sjukhemskaraktär Bokslut Budget Budget<br />

Egen regi<br />

2007 2008 2009<br />

Antal platser 100 100 59<br />

Nettokostnad per dygn, kr<br />

Entreprenad, Attendo Care AB<br />

1 602 1 599 1 643<br />

Antal platser 64 64 64<br />

Nettokostnad per dygn, kr<br />

Köp av verksamhet Björbo sjukhem<br />

1 161 1 188 1 232<br />

Antal platser 44 44 44<br />

Nettokostnad per dygn, kr 1 489 1 542 1 628<br />

Sjukhemsplatserna minskar med 41 eftersom ett antal platser på Siggebogården har omvandlats<br />

till demensplatser (33 platser) och korttidsboende (8 platser). Att entreprenörens<br />

kostnader per dygn och plats är lägre än i egen regi beror bl.a. på att boendestandarden och<br />

därmed hyreskostnaden, är lägre och att entreprenören får lägre ersättning per dygn och plats.<br />

LSS boende<br />

85<br />

Bokslut<br />

2007<br />

Budget<br />

2008<br />

Budget<br />

2009<br />

Egen regi<br />

LSS boende med heldygnsomsorg<br />

Antal platser 57 56 59<br />

Nettokostnad per dygn och plats, kr 1 859 2 163 2 250<br />

Ordinärt boende med särskilt anpassat stöd, LSS<br />

Antal platser 20 28 28<br />

Nettokostnad per dygn och plats, kr 925 671 682<br />

Köp av verksamhet, LSS boende med<br />

heldygnsomsorg<br />

Antalet vårdplatser 5 3 6<br />

Nettokostnad per dygn, och plats, kr 2 211 2 338 2 937<br />

Entreprenad, LSS boende med heldygnsomsorg<br />

Antal platser 23 23 18<br />

Nettokostnad per dygn och plats, kr 2 487 2 391 2 286


Äldre- och handikappnämnden<br />

Antalet LSS boende med heldygnsomsorg i egen regi har ökat med 3 platser mellan 2008<br />

och 2009. Kostnaderna för köp av verksamhet är betydligt högre vilket beror på att tre av<br />

de externa placeringarna kostar över 3 300 kr per dygn och plats.<br />

Daglig verksamhet Bokslut Budget Budget<br />

Egen regi<br />

2007 2008 2009<br />

Antal platser 108 127 139<br />

Nettokostnad per plats och år, tkr<br />

Köp av verksamhet<br />

275 258 267<br />

Antal platser 8 9 9<br />

Nettokostnad per plats och år, tkr 278 307 301<br />

Behovet av platser inom daglig verksamhet ökar med 12 platser mellan 2008 och 2009.<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

Kommunstyrelsen lämnade i direktiv till nämnderna att redovisa ett budgetförslag utifrån en<br />

uppräkning av bruttokostnaderna med 3 respektive 2 procent under budgetåret 2009 respektive<br />

planåren 2010 och 2011. För äldre- och handikappförvaltningen tillkom också ett tillskott<br />

på 30,5 mkr 2009, 39,2 mkr 2010 samt 31,5 mkr 2011 för volymutökningar inom verksamheten.<br />

Förvaltningen har sedan år 2006 pengsystem i samtliga verksamheter. I pengen ingår utöver<br />

omvårdnaden även områdets ledning och administration. Kostnaderna avseende verksamhetslokaler,<br />

förvaltningens centrala ledning, nämnd, internköp av tjänster från KSK och IT samt<br />

kapitalkostnader kvarstår utanför pengen förutom för hemtjänsten där kundval har införts.<br />

Pengbeloppen har räknats upp med 3,5 procent för år 2009 för att kunna finansiera pris- och<br />

löneökningarna fullt ut.<br />

Hyror och omsorgsavgifter har räknats upp med 3 % medan matavgifter har räknats upp med<br />

4 % för år 2009.<br />

Sammanställning av pengbeloppen inom egen regi och kundval inom ordinärt boende för<br />

2009 följer nedan:<br />

Pengbelopp Insats<br />

269 respektive 274 kr per utförd timme inom hemtjänst ordinärt boende, dagtid i kommunal<br />

respektive privat regi<br />

293 respektive 299 kr per utförd timme inom hemtjänst ordinärt boende, kvällstid i kommunal<br />

respektive privat regi<br />

338 respektive 347 kr per utförd timme inom hemtjänst ordinärt boende, veckoslut och storhelg i<br />

kommunal respektive privat regi<br />

238 respektive 248 kr per utförd timme inom hemtjänst ordinärt boende, för serviceinsatser i<br />

kommunal respektive privat regi<br />

621 kr per utförd timme inom hemtjänst ordinärt boende, nattetid<br />

321 kr per utförd timme inom hemtjänst servicehus<br />

1 505 kr per dygn och plats inom särskilt boende med sjukhemskaraktär<br />

1 564 kr per dygn och plats inom särskilt boende för personer med<br />

demenssjukdomar<br />

1 877 kr per dygn och plats inom korttidsboende för personer med<br />

demenssjukdomar<br />

228 tkr per år och plats för daglig verksamhet<br />

86


Äldre- och handikappnämnden<br />

358, 456,<br />

651 och 873 tkr<br />

per år och plats för boende med särskild service enligt LSS nivå 1 till 4<br />

227 tkr per år och plats i ordinärt boende med särskilt anpassat stöd enligt LSS<br />

och SoL<br />

per dag och plats för boende med särskild service för personer med<br />

1 727 kr psykiska funktionshinder<br />

per utförd timme inom boendestödet för personer med psykiska<br />

576 kr funktionshinder<br />

326 kr per dag och plats för sysselsättning för personer med psykiska<br />

funktionshinder<br />

2 229 kr per dygn och plats för korttidsboende med rehabilitering. inriktning<br />

60 kr per dag o plats för rehabinsatser inom särskilt boende<br />

953 kr per dag o plats för dagverksamhet för personer med demenssjukdomar<br />

6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />

Befolkningsstrukturens utveckling på <strong>Lidingö</strong> medför behov av väsentliga resurstillskott<br />

under perioden 2009-2011. Det ökande antalet äldre leder till stora kostnadsökningar inom<br />

äldreomsorgen i framtiden. Under budgetåret motsvarar volymökningen inom äldreomsorgen<br />

en kostnadsökning om 13,8 mkr netto. Det beror främst på ökat behov av hemtjänstinsatser<br />

inom ordinärt boende och servicehusen.<br />

Verksamhetens volym inom LSS-verksamheterna har ökat markant under de senaste sex åren.<br />

Prognosen visar på att denna trend kommer att fortsätta. Volymökningen inom<br />

handikappomsorgen när det gäller LSS-insatserna innebär ett resurstillskott på 12,2 mkr för<br />

2009.<br />

Behovet av insatser för personer med psykiska funktionshinder förväntas öka både vad avser<br />

boendestödinsatser, sysselsättning och boende med särskild service under 2009. För att tillgodose<br />

de ökade behoven beräknas kostnaden uppgå till 2,7 mkr netto.<br />

Biståndsbedömarenheten behöver förstärkning med en biståndsbedömarchef motsvarande<br />

0,8 mkr.<br />

Enligt Kommunstyrelsens direktiv ska nämnden avsätta 0,6 mkr för att subventionera hyrorna<br />

vid boenden med särskild service med de högsta hyrorna. Kommunstyrelsen anser dock att<br />

kommunalt bo<strong>stad</strong>stillägg för handikappade (KBH) inte ska införas då frågan om eventuella<br />

bo<strong>stad</strong>ssubventioner är föremål för överväganden inom LSS-kommitténs pågående utredning.<br />

Ovan redovisade verksamhetsförändringar innebär ett resurstillskott inom äldre- respektive<br />

handikappomsorgen för 2009 om 14,6 mkr respektive 15,9 mkr.<br />

6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />

För 2010 har förvaltningen budgeterat för köp av 80 platser inom det nya särskilda boendet<br />

som ska tas i drift i mars 2010 vid Björnbo, vilket innebär ett resurstillskott om 13,4 mkr för<br />

år 2010 och ytterligare 9,1 mkr för 2011. Det blir ett tillskott med 36 nya platser.<br />

87


Äldre- och handikappnämnden<br />

Vidare budgeteras 20,9 mkr för driften av ett nytt boende (äldreboende 1) med 60 platser<br />

under andra halva året 2010. Kostnaderna för köp av verksamhet beräknas minska med 4,0<br />

mkr under samma period.<br />

För 2011 har förvaltningen budgeterat 20,7 mkr motsvarande helårseffekt för det nya boendet<br />

(äldreboende 1) som beräknades tas i drift 2010.<br />

Utöver det planeras byggas ett nytt boende till med 60 platser (äldreboende 2) och ett med 56-<br />

60 platser (äldreboende 3) för att ersätta <strong>Lidingö</strong> sjukhem. Avtalet med Attendo avseende<br />

<strong>Lidingö</strong> sjukhem går ut i januari 2011 och dessa två nya boenden beräknas tas i drift vid<br />

samma tidpunkt. Det innebär att resurser avseende driften för hela året 2011 har budgeterats<br />

med 41,6 mkr per boende. Finansieringen av dessa två nya boenden kommer att genomföras<br />

genom att omdisponera medel från <strong>Lidingö</strong> sjukhem 70,0 mkr och genom att minska kostnaderna<br />

för att köpa externa platser inom särskilt boende och korttidsboende med 12,0 mkr.<br />

Efter att dessa tre nya särskilda boenden tagits i drift förväntas en minskning av hjälpbehovet<br />

inom hemtjänsten motsvarande 10,0 mkr för år 2011.<br />

Sammanfattningsvis uppgår resurstillskottet inom äldreomsorgen till 26,7 mkr respektive 21,3<br />

mkr under 2010 och 2011.<br />

Behovet av insatser för personer med psykiska funktionshinder förväntas öka både vad avser<br />

boendestödsinsatser, sysselsättning samt boende med särskild service under 2010-2011. För<br />

att tillgodose dessa behov beräknas kostnaden uppgå till 1,0 mkr årligen.<br />

En prognos över förväntade volymökningar avseende verksamheten enligt LSS har gjorts. För<br />

åren 2010 och 2011 behövs det ett resurstillskott om 11,5 respektive 9,5 mkr.<br />

7. Investeringar för planperioden<br />

7.1 Särskilt boende<br />

• Sjukhemmet behöver 0,2 mkr per år för utbyte av slitna inventarier och möbler<br />

• Högsätra behöver 0,2 mkr per år för utbyte av slitna inventarier och möbler.<br />

• Fyrvaktaren behöver 0,2 mkr per år för utbyte av slitna inventarier och möbler.<br />

• Baggeby gård behöver 0,2 mkr per år för utbyte av slitna inventarier och möbler.<br />

7.2 Verksamhet för särskilt stöd och daglig verksamhet<br />

• Ö-gruppens verksamheten har behov av komplettering och nyanskaffning av<br />

inventarier motsvarande 0,2 mkr per år.<br />

• De nya gruppboendena behöver ca 0,3 mkr per boende för inventarier och möbler.<br />

88


7.3 Rehabilitering<br />

Äldre- och handikappnämnden<br />

Omsorgstagarna har en omfattande hälso- och sjukvårdsproblematik och därmed också ett<br />

varierat behov av träning och rehabilitering. Behandlingsutrustning och tekniska hjälpmedel<br />

som passar för de boendes behov behöver införskaffas till en kostnad av 0,2 mkr per år.<br />

7.4 Verksamhetssystem<br />

<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> har tecknat en option att kunna köpa verksamhetssystemet för Anna, Hanna och<br />

Sanna som utvecklas av Pulsen AB, Borås, i samarbete med Nacka, Täby och Upplands<br />

Väsby. Systemet är klart för leverans i september 2009 och täcker socialtjänstens alla delar<br />

såsom äldre- och handikappomsorg, IFO och flykting.<br />

Förvaltningen planerar för ett byte av verksamhetssystem under våren 2010. De system som<br />

kommer att bytas ut är Vård & Omsorg/LSS, Lapscare (planeringssystem inom hemtjänsten)<br />

och Circle Red (planeringssystem inom personlig assistans).<br />

Investeringen för det nya systemet uppskattas till ca 3,1 mkr. Detta inkluderar inköpspris,<br />

konsultinsatser, projektledning och utbildning.<br />

Investeringsplan, mkr 2009 2010 2011<br />

• <strong>Lidingö</strong> sjukhem, inventarier 0,2 0,2 0,2<br />

• Högsätra, inventarier 0,2 0,2 0,2<br />

• Ögruppen inventarier 0,2 0,1 0,1<br />

• Nya gruppboende enligt LSS, inventarier - 0,6 0,3<br />

• Rehabutrustning 0,2 0,1 0,1<br />

• Fyrvaktaren inventarier 0,2 - -<br />

• Baggebygård inventarier 0,2 - -<br />

• It-stöd - 3,1 0,1<br />

Summa 1,2 4,3 1,0<br />

8. Personal<br />

• De närmaste utmaningarna för förvaltningen är att kunna tillgodose det utökade<br />

omvårdnadsbehovet genom att rekrytera utbildad personal.<br />

• Personalförsörjningsarbetet kommer att fortsatt vara ett prioriterat område. Ett projekt<br />

för att trygga personalförsörjningen och att <strong>stad</strong>en fortsatt ska vara en attraktiv arbetsgivare<br />

kommer att genomföras.<br />

• I enlighet med målen för <strong>stad</strong>ens hälsoprofil kommer förvaltningen att fortsätta satsa<br />

på att främja de anställdas hälsa. Förvaltnings hälsoinspiratörer kommer att arbeta för<br />

att förebygga sjukskrivningar och förbättra hälsan bland förvaltningens anställda.<br />

• Nämnden kommer fortsätta satsa på forsknings- och utvecklingsverksamhet tillsammans<br />

med Vaxholm <strong>stad</strong>, Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner samt<br />

Stockholms läns landsting. En gemensam forsknings- och utvecklingsenhet (FoU)<br />

”Seniorium” skapades och det övergripande syftet med verksamheten är att utveckla<br />

äldreomsorgens och äldrevårdens kvalitet samt personalens kompetens.<br />

89


9. Entreprenad och köp av verksamhet<br />

Äldre- och handikappnämnden<br />

Entreprenad och köp av verksamhet uppgår till 214,1 mkr vilket motsvarar 27 % av nämndens<br />

bruttokostnader.<br />

De verksamheter som bedrivs på entreprenad är följande:<br />

• Ordinärt boende, alla hemtjänstinsatser i form av städning, inköp av dagligvaror,<br />

trygghetslarm, tvätt samt fyra privata utförare för omsorgsinsatser (kundval).<br />

• Särskilt boende, servicehuset Fyrvaktaren och <strong>Lidingö</strong> sjukhem drivs av Attendo Care<br />

AB. Vidare köper nämnden 44 sjukhemsplatser på Björnbo sjukhem och 19 externa<br />

sjukhemsplatser.<br />

• Verksamhet för särskilt stöd och daglig verksamhet (LSS-insatser), fyra boenden med<br />

särskild service varav två (Brevik Hövdingevägen och Brevik Södra Kungsvägen)<br />

drivs av Orkidén. Dessa kommer att upphandlas under 2009. Ett drivs av stiftelsen<br />

Ankaret samt ett (Karlavagnen) drivs av Attendo Care AB. Vidare köper nämnden<br />

boende och daglig verksamhet för 6 respektive 9 personer.<br />

• Nämnden köper boende med särskild service för 11 personer med psykiska<br />

funktionshinder utanför <strong>Lidingö</strong>.<br />

• Förvaltningen köper också enstaka platser när det gäller dagverksamhet och korttidsboende<br />

enligt SoL.<br />

• Vidare köper förvaltningen verksamhet av KUFRI i form av korttidstillsynsverksamhet<br />

och korttidsvistelse för 38 omsorgstagare som är beviljade insatser enligt LSS.<br />

10. Miljöarbete<br />

10.1 Nämndens övergripande mål<br />

• Verksamheten skall bedrivas med största möjliga hänsyn till miljön.<br />

10.2 Verksamhetsmål<br />

• 100 % av arbetslagen ska arbeta efter <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s interna riktlinjer för<br />

avfallshantering.<br />

• 100 % av arbetslagen ska ha miljöplaner i enlighet med Agenda 21.<br />

• 100 % av områdena ska ha minst en miljösamordnare.<br />

• 100 % av miljörepresentanter ska ha minst en dag miljöutbildning.<br />

• 100 % av områdena ska årligen redovisa till ÄHN sammanställda miljöarbetet för<br />

respektive område.<br />

Förvaltningen strävar efter att på ett miljömedvetet sätt förbättra miljön i samtliga verksamheter.<br />

Många begränsningar finns dock för en effektiv avfallshantering bl a då flertalet<br />

verksamheter bedrivs i fastigheter där tillgång till sortering inte finns. Detta gäller även<br />

<strong>stad</strong>ens egna och <strong>Lidingö</strong>hem AB:s fastigheter.<br />

90


11. Taxor och avgifter<br />

Äldre- och handikappnämnden<br />

11.1 Omsorgsavgifter inom äldre- och handikappomsorgen för 2009<br />

Nivå Insatser Ordinärt<br />

boende (OB)<br />

kr/mån<br />

1 Trygghetslarm* eller hemsändning av mat**<br />

194<br />

2 Hemtjänstinsatser vid enstaka tillfällen under en<br />

månad<br />

Fr.o.m. nivå 2 ingår trygghetslarm och<br />

hemsändning av mat<br />

498<br />

3 Hemtjänstinsatser 1 – 3 ggr i veckan<br />

665<br />

4 Hemtjänstinsatser 4 – 5 vardagar i veckan, en gång<br />

per dag<br />

1 054<br />

5 Hemtjänstinsatser alla dagar<br />

1-2 ggr per dag<br />

1 276<br />

6 Hemtjänstinsatser alla dagar, dag och kväll<br />

1 496<br />

7 - Hemtjänstinsatser flera gånger<br />

per dygn, dag, kväll och natt<br />

- Särskilt boende med<br />

heldygnsomsorg<br />

- Boende med särskild service för<br />

psykiskt funktionshindrade<br />

91<br />

1 712<br />

Särskilt<br />

boende***(SB)<br />

kr/mån<br />

305<br />

609<br />

775<br />

1 164<br />

1 386<br />

1 607<br />

1 712<br />

* Vid varje larmanrop tillkommer en samtalskostnad som debiteras omsorgstagaren på<br />

telefonräkningen från dennes teleoperatör.<br />

** Hemsändning av mat exklusive avgiften för maten.<br />

*** I avgifterna avseende särskilt boende ingår i nivåerna 1 - 6 en avgift på 111 kr för tillgång till hälso-<br />

och sjukvårdspersonal.<br />

S.k. maxtaxan/avgiftstak för hemtjänst innebär att summan av de avgifter som omsorgstagaren<br />

betalar för omsorg, dagverksamhet, ledsagning, avlösning och kommunal hälso- och<br />

sjukvård inte får överstiga 1 712 kronor i 2009 års prisnivå. Observera att avgifter för mat<br />

(inkl näringspreparat) och resor samt hyror inte ingår i maxtaxan. Alla avgifter som räknas in<br />

i underlaget för maxtaxan, utöver omsorgsavgifterna som redovisas ovan (nivå 1-7), är i<br />

nedanstående tabell markerade med en stjärna *.


Äldre- och handikappnämnden<br />

11.2 Övriga avgifter inom äldre- och handikappomsorgen för 2009<br />

INSATS<br />

Tillgång till HSL-personal inom särskilt boende<br />

92<br />

AVGIFT<br />

111 kr/månad *<br />

Kortidsboende:<br />

• Omsorgsavgift 56 kr/dag *<br />

• Matavgift 93 kr/dag<br />

• Avgift för boende i enkel- eller dubbelrum, eller 59 kr/dag<br />

• Avgift för boende i flerbäddsrum 37 kr/dag<br />

Ledsagning, avlösning:<br />

• Avgift 109 kr/timme *<br />

Dagverksamhet:<br />

• En gång per vecka 1 087 kr/månad *<br />

• Två eller flera gånger per vecka 1 712 kr/månad *<br />

Transport till och från dagverksamhet:<br />

• En gång per vecka 218 kr/månad<br />

• Två eller flera gånger per vecka 434 kr/månad<br />

Avgift för boende i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen:<br />

• dubbelrum 1 783 kr/månad<br />

• flerbäddsrum 1 110 kr/månad<br />

Avgifter för näringspreparat till personer boende i servicehus<br />

• helsondnäring 1 293 kr/månad<br />

• halvsondnäring 647 kr/månad<br />

• näringsdryck 216 kr/månad<br />

Avgifter för måltider, när omsorgsinsatserna är biståndsbedömda enligt Socialtjänstlagen (SoL):<br />

• inom särskilt boende med heldygnsomsorg* 2 771 kr/månad<br />

• inom dagverksamhet (frukost, lunch, dessert och<br />

mellanmål)<br />

84 kr/dag<br />

• inom ordinärt boende, hemsänd måltid 50 kr/lunch<br />

* Heldygnsomsorg innebär boende, mat och omsorgsinsatser hela dygnet inom följande särskilda<br />

boenden: sjukhem, Högsätra A och B, Siggebogården, gruppboenden för personer med<br />

demenssjukdomar och externa placeringar inom särskilt boende.


Äldre- och handikappnämnden<br />

INSATS AVGIFT<br />

Avgifter för måltider inom servicehus (Fyrvaktaren, Baggeby, Högsätra C o E)<br />

• Vid servering i restaurangens matsal<br />

Lunch 64 kr/portion<br />

Dessert 11 kr/portion<br />

• Vid avhämtning<br />

Lunch 57 kr/portion<br />

Dessert 10 kr/portion<br />

Middag (endast Högsätra) 50 kr/portion<br />

Avgifter för måltider, när omsorgsinsatserna är biståndsbedömda enligt Lagen om stöd och service till<br />

vissa funktionshindrade (LSS)<br />

• Korttidsvistelse för barn och ungdomar, t.ex. Mobilen, korttidshem eller familj och<br />

sommarlovsverksamhet<br />

barn mellan 0 - 5 år 34 kr/dygn<br />

barn mellan 6 - 14 år 56 kr/dygn<br />

barn mellan 14 - 17 år 102 kr/dygn<br />

• Korttidsvistelse för vuxna 127 kr/dygn<br />

• Daglig verksamhet<br />

Lunch 50 kr/portion<br />

Mellanmål 8 kr/portion<br />

• Inom LSS-gruppboenden<br />

Frukost 22 kr/portion<br />

Lunch 50 kr/portion<br />

Kvällsmål 27 kr/portion<br />

Dessert 8 kr/portion<br />

Mellanmål 8 kr/portion<br />

Transport till och från daglig verksamhet:<br />

• En gång per vecka 218 kr/månad<br />

• Två eller flera gånger per vecka 434 kr/månad<br />

Avgifter för service, när omsorgsinsatserna är biståndsbedömda enligt Lagen om stöd och service till<br />

vissa funktionshindrade (LSS)<br />

• Förbrukningsvaruavgift 65 kr/månad<br />

93


Äldre- och handikappnämnden<br />

94


Socialnämnden<br />

Socialnämnden<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Socialnämndens budget har lagts i enlighet med budgetdirektiven. Minskade<br />

socialbidragskostnader möjliggör en satsning på arbetet med barn- och ungdom samt stöd till<br />

frivilligorganisationer.<br />

Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att<br />

nämndens kommunalskattebidrag minskas med 0,1 mkr<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />

och anslår kommunalskattemedel om 52,7 mkr.<br />

Nämndens förslag<br />

1. Uppdraget<br />

Socialnämnden svarar under kommunfullmäktige för <strong>stad</strong>ens uppgifter inom socialtjänsten<br />

vad avser individ- och familjeomsorg. Nämnden sköter också <strong>stad</strong>ens uppgifter beträffande<br />

prövning och tillsyn av alkoholtillstånd.<br />

2. Året som kommer<br />

• Arbeta med att utveckla det förebyggande ungdomsarbetet, både allmänt och på<br />

individuell nivå. Det gäller t ex arbetet med att stödja och utbilda föräldrar till<br />

tonårsbarn att ta ansvar för sina och andras tonårsbarn liksom att samverka med<br />

varandra, men även insatser för ungdomar som ungdomstjänst och medling.<br />

• Frivilliga krafter är och bör bli allt viktigare för lidingöbor inom det sociala området.<br />

Under året kommer socialnämnden delta i en utveckling av arbetet med frivilliga.<br />

• Inom ramen för Barncentrum bedrivs en verksamhet i samarbete mellan polis,<br />

åklagare, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin samt barn- och rättsläkare för att<br />

omhändertagandet av barn som utsatts för övergrepp skall bli så bra som möjligt.<br />

Arbetet har hitintills bedrivits i projektform, med statliga medel som stöd. Från och<br />

med 2009 föreslås att verksamheten erhåller kommunala medel, vilket är nödvändigt<br />

för att kommunen fortsättningsvis ska vara med i detta viktiga arbete.<br />

95


3 Målformulering<br />

3.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål<br />

Socialnämnden<br />

Kommunfullmäktiges mål för individ- och familjeomsorg och två av <strong>stad</strong>ens övergripande<br />

mål, för all verksamhet, de som riktar sig emot myndighetsutövning och hälsan, redovisas<br />

nedan.<br />

• Vid behov sätta in förebyggande åtgärder för utsatta grupper, i första hand barn och<br />

ungdom.<br />

• Ge hjälp till särskilt utsatta individer och grupper.<br />

• Myndighetsutövning ska ske korrekt och effektivt samt präglas av god serviceanda<br />

och med respekt för den enskilde individen.<br />

• Staden ska med utgångspunkt från sin hälsoprofil aktivt verka för en god hälsa bland<br />

<strong>Lidingö</strong>s invånare.<br />

Godkänd uppfyllelse: Socialnämnden/kommunfullmäktige avgör.<br />

Avstämning hur/när: Avstämning i ledningsgrupp och socialnämnden i anslutning till bokslut.<br />

3.2 Socialnämndens och socialförvaltningens gemensamma vision<br />

Socialnämnden har en vision om ett gott samhälle där människor lever under goda livsvillkor<br />

och i första hand klarar av sina svårigheter själva eller tillsammans med sina närmaste.<br />

För att idag arbeta för det goda samhället ser socialnämnden som sin viktigaste uppgift att<br />

stödja människor i sina egna ansträngningar och när bistånd ges i första hand ge det i deras<br />

egen livsmiljö i form av hjälp till självhjälp. Insatserna ska bidra till trygghet och rättssäkerhet<br />

för alla som socialtjänsten har ett ansvar för, särskilt barn.<br />

Godkänd uppfyllelse: Socialnämnden avgör<br />

Avstämning hur/när: Avstämning i ledningsgrupp och SN i anslutning till bokslut.<br />

3.3 Socialnämndens politiska viljeinriktning för 2009<br />

Socialnämnden är den nämnd som ansvarar för socialtjänsten (individ- och familjeomsorg) i<br />

<strong>Lidingö</strong>. Förutom att verksamheten skall uppfylla de krav och villkor som framgår av<br />

gällande lagstiftning, vill nämnden lägga följande fokus på arbetets inriktning under 2009.<br />

• Det alkohol- och drogförebyggande arbetet bland ungdomar och unga vuxna skall<br />

utvecklas.<br />

• <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> skall fortsätta verka för ett nära samarbete med andra aktörer såsom polis<br />

och åklagare i frågor gällande våld mot barn och kvinnor.<br />

• Socialnämnden skall fortsätta stödja Röda korset i dess arbete med en kvinnojour på<br />

<strong>Lidingö</strong>.<br />

• Socialtjänsten skall i sin verksamhet förebygga och aktivt motverka långvarit<br />

socialbidragsberoende.<br />

• Socialnämnden skall med god kvalité fullgöra <strong>stad</strong>ens åtagande att ta emot<br />

ensamkommande flyktingbarn.<br />

96


Socialnämnden<br />

• Socialnämnden skall samarbeta med frivilligkrafter och ta vara på de erfarenheter och<br />

den goda vilja som finns hos många privatpersoner och i många föreningar och<br />

församlingar. Socialnämnden skall i samverkan med kultur- och fritidsnämnden samt<br />

äldre- och handikappnämnden bidra till att utreda möjligheten att starta ett<br />

frivilligcentrum i <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>.<br />

4. Ekonomisk plan<br />

4.1. Resultaträkning (mkr)<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2007 2008 2009 2010 2011<br />

kommunalskattebidrag 49,3 51,1 52,7 53,8 54,8<br />

statsbidrag 2,1 0,7 0,8 0,8 0,8<br />

taxor och avgifter 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4<br />

övriga intäkter 4,7 5,8 5,6 5,6 5,6<br />

Summa intäkter 56,5 58,0 59,5 60,6 61,6<br />

kostnad för arbetskraft 19,3 21,1 21,7 22,1 22,6<br />

varor och material 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4<br />

entreprenad och köp av verksamhet 11,9 16,7 17,5 17,7 17,8<br />

tjänster och avgifter 3,7 4,6 4,3 4,5 4,6<br />

hyror 3,6 3,7 4,0 4,1 4,2<br />

bidrag 9,0 11,5 11,7 11,9 12,2<br />

avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

kommunfullmäktiges beslut -0,1 -0,1 -0,2<br />

Summa kostnader -47,9 -58,0 -59,5 -60,6 -61,6<br />

Årets resultat 8,6 0 0 0 0<br />

4.2. Kommentarer till resultaträkningen<br />

Förslaget innebär en uppräkning i enlighet med kommunstyrelsens direktiv, inklusive<br />

särskilda satsningar. De största kostnadsökningarna återfinns under kostnad för arbetskraft<br />

samt hyreskostnader.<br />

2010 ökar kommunalskattebidraget med 2 % och 2011 med 2 %.<br />

97


Gemensam<br />

ledning,<br />

behandlingsarbete<br />

46,8%<br />

Socialnämnd<br />

0,6%<br />

Socialnämnden<br />

Nettokostnader per verksamhet 2009:<br />

Socialbidrag<br />

20,4%<br />

98<br />

Vård av unga<br />

24,1%<br />

Bistånd bo<strong>stad</strong><br />

0,4%<br />

Vård av vuxna<br />

8,4%


5. Nyckeltal<br />

Socialnämnden<br />

Bokslut Budget Budget<br />

2007 2008 2009<br />

Vård av unga<br />

Antal barn/ungdomar-familjehem* 23 20 20<br />

Antal vårddagar vid familjehem 7 696 6 000 7 000<br />

Bruttokostnad/vårddag 499 665 630<br />

Nettokostnad/vårddag 464 655 621<br />

Antal barn/ungdomar-HVB, dygnetom 7 13 13<br />

Antal vårddagar vid behandlingshem 728 2 826 2 650<br />

Bruttokostnad/vårddag 2 400 2 295 2 407<br />

Nettokostnad/vårddag 2 282 2 098 2 269<br />

Vård av vuxna<br />

Antal vuxna-familjehem 0 10 10<br />

Antal vårddagar vid familjehem 0 230 230<br />

Bruttokostnad/vårddag 0 374 374<br />

Nettokostnad/vårddag 0 330 330<br />

Antal vuxna-HVB, dygnetom 25 25 25<br />

Antal vårddagar vid behandlingshem 3 400 3 400 3 400<br />

Bruttokostnad/vårddag 1 183 1 183 1 218<br />

Nettokostnad/vårddag 1 069 1 134 1 134<br />

Ekonomisk bistånd**<br />

Antal hushåll 251 340 340<br />

Bruttokostnad/hushåll 35 454 33 294 33 294<br />

Nettokostnad/hushåll 32 430 31 088 31 088<br />

* Två barn är privatplacerade, där omkostnadsersättning (ej arvode) utgår.<br />

** Avser verksamhet 766 (ej flyktingar/asylsökande).<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />

Kommunstyrelsens direktiv möjliggör att verksamheten kan bibehållas på nuvarande nivå.<br />

6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />

Socialnämnden återkommer med förslag till besparingar inom området allmänt förebyggande<br />

verksamhet alternativt tidiga insatser om direktiven om 2 % uppräkning fullföljs.<br />

99


7. Investeringar för planperioden<br />

Inga investeringar föreslås för perioden.<br />

8. Personal<br />

Socialnämnden<br />

Bokslut Budget Budget<br />

2007 2008 2009<br />

Antal årsarbetare 37,8 39,4 39,2<br />

Socialchef 1 1 1<br />

Enhetschef 4 4 4<br />

Socialsekreterare 17 18,5 19<br />

Familjeterapeut/föreståndare 2,5 2,6 2,6<br />

Familjebehandlare 1,5 1 1<br />

Assistent 3,75 4 4<br />

Ekonom/handl serveringstillstånd 0,75 0,75 0,75<br />

Ungdomspedagog 2 2 2<br />

Projektarbetare 0,5 0 0<br />

Boendestödjare/Casemanager 2 2,7 2<br />

Sjuksköterska 0,6 0,6 0,6<br />

FoU 2,2 2,25 2,25<br />

9. Entreprenader och köp av verksamhet (mkr)<br />

Bokslut Budget Budget<br />

2007 2008 2009<br />

Bruttokostnad 11,9 16,8 17,5<br />

Köp av externa tjänster sker framförallt inom behandlingsverksamheten. Det gäller för barn<br />

och ungdom och för vuxna missbrukare. Behandlingen avser både öppenvård och<br />

dygnetomvård.<br />

10. Miljöarbete<br />

Förvaltningen ska arbeta på ett effektivt och miljömedvetet sätt för att förbättra miljön. Alla<br />

inköp skall, om möjligt, riktas mot miljömärkta produkter. Ett mål ska vara att, där det är<br />

möjligt, minska förbrukningen av pappersvaror och engångsartiklar.<br />

Förvaltningen skall verka för att all äldre elektronisk utrustning lämnas till återvinning.<br />

Närhetsprincipen, som är en viktig princip för insatser inom socialtjänsten innebär bl a att<br />

strävan skall vara att placeringar av barn, ungdomar och vuxna skall ske i närmiljön. Denna<br />

inriktning får även till följd att den effekt på miljön som resor har begränsas.<br />

100


11. Taxor och avgifter<br />

Socialnämnden<br />

Kommunstyrelsen anser att de avgifter <strong>stad</strong>en tar ut för myndighetsutövning bör täcka<br />

självkostnaden i det fall annat inte anges i lag. Även övriga avgifter som inte regleras i lag bör<br />

ses över och en avgiftshöjning om minst 4 procent eftersträvas.<br />

11.1 Familjerådgivningen<br />

Avgiften för familjerådgivning är relativt hög jämfört med andrakommuner i<br />

Stockholmsområdet. För att klara kommunstyrelsens direktiv om minst 4 % uppräkning<br />

behöver avgifterna räknas upp med 20 kr/samtal till 480 kr/samtal, motsvarande 5 %<br />

uppräkning. Intäkterna är för högt budgeterade varför ingen uppräkning föreslås i budget<br />

2009.<br />

Nuvarande avgift per samtal: 460 kr<br />

Förslag till ny avgift: 480 kr<br />

Höjning: 20 kr<br />

11.2 Dödsbohandläggning<br />

Socialnämnden har enligt ärvdabalken skyldighet att, om det behövs, göra vad som normalt<br />

åligger dödsbodelägare. Staden har rätt att ta ut ersättning för det arbete som utförs. Från och<br />

med budget 2007 har en avgift tagits ut. Den var 2007 365 kr/timme. För 2008 föreslås en<br />

avgift med 380 kr per timme från dödsbon med tillgångar. Intäkterna är för högt budgeterade<br />

varför ingen uppräkning föreslås i budget 2009.<br />

11.3 Barn i kontaktfamilj<br />

Från och med budget 2007 har en avgift tagits ut av vårdnadshavarna för barn i kontaktfamilj.<br />

Avgifterna skall motsvara den avgiftsnivå som äldre- och handikappnämnden tar ut av<br />

vårdnadshavarna vid korttidsvistelse med stöd av lagen om stöd och service till vissa<br />

funktionshindrade (LSS). Intäkterna är för högt budgeterade varför ingen uppräkning föreslås<br />

i budget 2009.<br />

11.4 Alkoholtillstånd<br />

De avgiftshöjningar som sker enligt principerna för den nya taxan, från och med 2007,<br />

beräknas endast ge en marginell intäktsökning. Intäkterna är för högt budgeterade varför<br />

ingen uppräkning föreslås i budget 2009.<br />

11.5 Oskarshemmet<br />

Avgiften vid Oskarshemmet är 140 kr/dygn. För 2009 föreslår socialnämnden att avgiften<br />

höjs till 145 kr/dygn. Om boendet inte erhålls som bistånd från <strong>Lidingö</strong> socialnämnd skall<br />

avgiften bestämmas utifrån självkostnadsprincipen. Intäkterna föreslås vara oförändrade.<br />

101


Socialnämnden<br />

102


Kultur- och fritidsnämnden<br />

Kultur- och fritidsnämnden<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Kultur- och fritidsnämndens budget har lagts i enlighet med budgetdirektiven. Utöver det<br />

ordinarie förslaget har äskats om tillskott på 1,1 mkr utöver ram.<br />

Från 2009 föreslås bland annat att nya bidragsregler till föreningslivet införs. Beslut fattas i<br />

särskilt ärende. Kommunstyrelsen anser att de nya reglerna ska var kostnadsneutrala.<br />

Nämndens äskande över ram avser bland annat tillskott för ökade bidragskostnader.<br />

Kommunstyrelsen föreslår att inga medel över ram tillskjuts.<br />

Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att<br />

nämndens kommunalskattebidrag minskas med 0,3 mkr<br />

Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />

Kultur och fritidsnämnden bedömer att man inte kommer att kunna inrymma planerad<br />

verksamhet för de kommande åren inom budgeterade ramar. Kommunstyrelsen anser att<br />

obalansen för dessa år måste mötas med effektiviseringar och rationaliseringar i<br />

verksamheten. Vissa planerade utökningar i budget för 2009 medför en långtidseffekt och<br />

försvårar nämndens möjligheter uppnå balans för planåren.<br />

Investeringsplan 2009-2011<br />

Kultur- och fritidsnämndens investeringar för 2009 inom uppgår till 5,8 mkr.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />

och anslår kommunalskattemedel om 74,0 mkr.<br />

Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 3,8 mkr<br />

Nämndens förslag<br />

1. Uppdraget<br />

Kultur- och fritidsnämnden ska skapa och driva mötesplatser, stödja det lokala förenings- och<br />

kulturlivet, främja kulturell mångfald samt tillhandahålla lämpliga lokaler och anläggningar.<br />

Detta ska ske så att ungdomar, tillsammans med kompisar och goda vuxna förebilder, kan<br />

finna och utveckla en egen identitet och nya intressen och så att människor kan få avkoppling<br />

och bättre hälsa och att lidingöborna kan träffas, vara aktiva och utvecklas.<br />

Kultur- och fritidsnämndens uppdrag omfattar bibliotek och allmänkulturell verksamhet,<br />

ungdoms- och fritidsgårdsverksamhet samt skötsel och administration av <strong>stad</strong>ens idrotts- och<br />

friluftsanläggningar. I uppdraget ingår ansvar för såväl verksamhet i egen regi som stöd till<br />

och samverkan med annan kultur- och fritidsverksamhet i <strong>stad</strong>en. Ca 95 tillsvidareanställda<br />

arbetar med uppdraget.<br />

103


2. Året som kommer<br />

Kultur- och fritidsnämnden<br />

• Arbetet tillsammans med nämnden att ta fram ”Vision 2015” fortsätter. Målet är att ett<br />

förslag ska presenteras innan sommaren 2009. Under hösten 2009 skall visionen kommuniceras<br />

ut till förvaltningen.<br />

• Fortsatt uppföljning och analys av resultaten i livsstilsstudie 2007. Något som vi kommer<br />

att satsa på är att utveckla utbudet av helgverksamhet för ungdomar och möta efterfrågan<br />

på kultur främst inom musikområdet. En plan för den fortsatta verksamhetsinriktningen<br />

ska tas fram.<br />

• Arbeta för att etablera det nya projektstödet för ungdomar och få det att leda till ett antal<br />

ungdomsdrivna aktiviteter.<br />

• Arbeta för att få fysiskt inaktiva ungdomar att bli mer fysiskt aktiva.<br />

• Genom samordning och satsning stötta ungas kulturuttryck.<br />

• För andra året i rad kommer en kulturnatt att genomföras lördagen den 25 april.<br />

• Fornminnen och sevärdheter. En ny typ av webbkarta ska bli tillgänglig för lidingöborna<br />

under 2009. Kartan ska ge besökare och lidingöbor större möjlighet/öka tillgängligheten<br />

att ta del av <strong>stad</strong>ens sevärdheter och nå de informationstexter som finns vid varje plats.<br />

• En heltäckande guidebok om kulturhus på <strong>Lidingö</strong> planeras i samarbete med <strong>Lidingö</strong><br />

Hembygdsförening och utgivningen beräknas ske i slutet av 2009.<br />

• Nya bidragsregler till föreningarna träder i kraft 1 januari 2009. Det webbaserade<br />

ansökningssystemet är på plats och används av de föreningar som så önskar.<br />

• Uppföljning av badutredningen. Utredningen som under våren 2008 kartlagt <strong>Lidingö</strong>s<br />

befintliga badanläggningar och deras renoveringsbehov samt utvecklingsmöjligheter och<br />

förslag till nya lösningar ska utgöra underlag för en fortsatt planering av badverksamheten<br />

på <strong>Lidingö</strong>.<br />

• Förbättra förutsättningarna för friidrotts- fotbolls- och tennisverksamheten på <strong>Lidingö</strong>.<br />

Kultur- och fritidskontoret har ett uppdrag att rusta upp löparbanorna på <strong>Lidingö</strong>vallen<br />

samt tillsammans med Bosön finansiera en ny friidrottsanläggning på Bosön. Kontoret<br />

kommer att delta i planarbetet runt <strong>Lidingö</strong>vallen för att finna en plats för fyra nya<br />

grustennisbanor. Planering, upphandling och anläggande av en ny konstgräsplan vid<br />

Breviks IP kommer att ske hösten 2008 till våren 2009.<br />

• Hälsoprojekt - förvaltningen ska under året driva ett antal hälso- och motionsprojekt i linje<br />

med <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil och Vision 2010. En till spontanidrottsplats (liknande<br />

Påängen) kommer att uppföras på södra ön, vid Ljungbackens skola.<br />

• Förbättra <strong>Lidingö</strong>loppsspåret, övriga motionsspår och ridspår.<br />

104


Kultur- och fritidsnämnden<br />

• På <strong>stad</strong>sbiblioteket införs ett nytt och modernt utlånings- och återlämningssystem baserat<br />

på RFID-teknik.<br />

• Stadsbiblioteket kommer på prov att ha söndagsöppet under oktober 2008 till mars 2009.<br />

• Båtbottentvätt. Under sommaren 2008 startade Stiftelsen Håll Sverige Rent och <strong>Lidingö</strong><br />

<strong>stad</strong> ett tvåårigt projekt med att driva en båtbottentvätt i Käppalahamnen. Håll Sverige<br />

Rent äger tvätten, medan <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> står för bemanning och drift. Syften är att visa på<br />

och erbjuda båtägarna miljövänliga, lätt tillgängliga alternativ till att använda bottenfärg.<br />

Under hösten 2009 utvärderas projektet.<br />

• Förstärkning och reparation av pirar. Sex av <strong>stad</strong>ens elva hamnar skyddas av pirar.<br />

Massan i pirarna eroderar och reparationsarbeten är nödvändiga att utföra om pirarnas<br />

tänkta funktion ska kunna bevaras. Reparationer har redan pågått några år och utförs i<br />

samarbete med teknisk förvaltning.<br />

3. Målformulering<br />

3.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål för kultur- och fritidsverksamheten<br />

Kultur- och fritidsnämnden ska<br />

• ge förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv, där utbudet för barn<br />

och ungdom skall ha prioritet.<br />

3.2 Kultur- och fritidsnämndens Vision 2010<br />

Kultur- och fritidsnämndens tankar och idéer om det långsiktiga arbetet inom förvaltningen är<br />

samlat i dokumentet ”Vision 2010”. Dokumentet ska ses som en ledstjärna för kultur- och<br />

fritidsförvaltningens alla anställda i det dagliga arbetet för ett hälsosammare <strong>Lidingö</strong>.<br />

Visionens hörnstenar är öppna mötesplatser, hög tillgänglighet och spontana aktiviteter.<br />

3.3 Kultur- och fritidsnämndens övergripande mål för kultur- och fritidsförvaltningen<br />

Kultur- och fritidsförvaltningen ska<br />

• stimulera kommuninvånarna och då framför allt ungdomar till fysisk aktivitet.<br />

• underlätta spontana och lättillgängliga aktiviteter.<br />

• verka för en lyhörd och flexibel verksamhet i samarbete med kultur- och fritidslivet på<br />

<strong>Lidingö</strong><br />

• speciellt prioritera verksamhet som bedrivs för och med barn och ungdom, med<br />

särskild betoning på flickor och åldrarna 14-20 år.<br />

• främja möten och samarbete mellan människor, också i föreningsform.<br />

• främja utveckling, folkbildning och hälsa.<br />

105


4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning<br />

Kultur- och fritidsnämnden<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2007 2008 2009 2010 2011<br />

kommunalskattebidrag 67,0 71,3 74,0 75,4 77,0<br />

statsbidrag 0 0 0 0 0<br />

taxor och avgifter 2,6 2,7 2,6 2,6 2,6<br />

övriga intäkter 29,5 25,4 26,7 26,9 27,0<br />

Summa intäkter 98,7 99,4 103,3 104,9 106,6<br />

kostnader för arbetskraft 42,9 40,9 42,8 44,0 45,2<br />

varor och material 6,8 7,8 7,6 7,6 7,5<br />

entreprenad och köp av verksamhet 3,5 2,2 3,4 3,4 3,4<br />

tjänster och avgifter 13,4 13,2 13,7 14,0 14,4<br />

hyror 22,2 24,1 25,5 26,2 26,9<br />

bidrag 4,9 5,5 4,8 4,2 3,7<br />

avskrivningar 3,3 4,0 4,0 4,0 4,0<br />

internränta 1,3 1,7 1,8 1,8 1,8<br />

kommunfullmäktiges beslut -0,3 -0,3 -0,3<br />

Summa kostnader -98,3 -99,4 -103,3 -104,9 -106,6<br />

Årets resultat -0,4 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />

2009 upphör avtalet med Millesgården gällande verksamhetsbidrag vilket föranleder en<br />

minskning av nämndens budget för bidrag med 700 tkr.<br />

2010 minskas nämndens ram med 200 tkr (extra anslag för drift av Danske Fonder Hallen).<br />

Medel för fortsatt drift äskas utöver ram 2010.<br />

I resultaträkningen för 2010 har besparingar motsvarande 450 tkr lagts in i resultaträkningen.<br />

Beloppet motsvarar det underskott som förvaltningen redovisar i ramberäkningen.<br />

I resultaträkningen för 2011 finns besparingar motsvarande underskottet i ramberäkning, 779<br />

tkr, inräknat.<br />

106


Föreningsstöd<br />

6,1% (6,8)<br />

Övergripande<br />

ungdomsutveckling<br />

2,6% (2,7)<br />

Verks för<br />

funktionshindrade<br />

1,1% (1,3)<br />

Kultur- och fritidsnämnden<br />

Nettokostnad per verksamhet 2009<br />

Bibliotek<br />

19,3% (19,3)<br />

Kultur<br />

0,5% (1,3)<br />

Verks för ungdomar<br />

12,2% (12,7) Båtliv<br />

-0,5% (-0,6)<br />

Siffror inom parentes visar procent av budget 2008<br />

5. Nyckeltal<br />

Friluftsanläggningar<br />

5,7% (5,7)<br />

107<br />

Nämnd<br />

0,4% Gemensam ledning<br />

12,7% (12,8)<br />

Förv.övergr verks<br />

8,8% (6,3)<br />

Idrottsanläggningar<br />

30,2% (31,3)<br />

Kultur och fritidsnämnden Bokslut 2007 Budget 2008 Budget 2009<br />

Antal tillsvidareanställda 92 95 97<br />

Antal årsarbetare 86,8 - -<br />

Verks nettokost per inv i <strong>Lidingö</strong> 1 549 - -<br />

Antal besök bibliotek 266 055 280 000 280 000<br />

Mediabestånd bibliotek 119 486 119 000 119 000<br />

Utlåning bibliotek/år 270 275 277 000 275 000<br />

Antal inskrivna barn i klubb (skolår 4-6) 201 140 140<br />

Antal inskrivna barn i öppen efterm.verks 126 112 100<br />

Antal besök på <strong>Lidingö</strong>vallen/vecka 1 600 1 500 1 600<br />

Antal besök i Danske Bank Hallen/vecka 1 150 1 200 1 150<br />

Antal badande i Gångsätra simhall/vecka 3 650 3 900 3 900<br />

Antal bidragsberättigade föreningar 78 80 80<br />

Antal bidr ber medlemmar 6-20 år 8 482 9 550 9 550<br />

Antal bryggplatser 1 935 1 935 1 950


Kultur- och fritidsnämnden<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />

Inga nämnvärd verksamhetsförändringar planeras för 2009. Nämnden har en budget i balans<br />

med verksamheten. Den uppräkning av kommunalskattebidraget som nämnden får täcker<br />

planerade kostnadsökningar för personal, energi, lokaler och interna tjänster. Inga släpande<br />

obalanser finns sedan tidigare år. Därutöver inryms inom budgeten en ny kulturassistent<br />

tjänst. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med att försöka inrymma nya hälsoaktiviteter<br />

inom befintlig budget.<br />

Små justeringar av taxor och avgifter föreslås.<br />

Äskanden utöver ram 2009<br />

Anslaget för bidrag räcker inte riktigt till för de löpande bidragen. En förändring av bidragsnormerna<br />

är också planerad att träda i kraft 2009-01-01. Med anledning av detta finns det<br />

önskemål om en utökad bidragsbudget med 300 tkr för att klara de reguljära bidragen till<br />

föreningarna.<br />

Förvaltningen vill fortsätta att satsa på fysisk aktivitet och verksamheter som främjar den<br />

sociala hälsan. Till detta krävs det ytterligare resurser. Framför allt krävs det personella<br />

resurser för att kunna planera och genomföra aktiviteter.<br />

Förvaltningen vill stödja ungas initiativ till att ordna egna verksamheter som kan stimulera till<br />

nya intressen och engagemang, vilket också helt ligger i linje med uppsatta mål. Till detta<br />

äskar förvaltningen om ytterligare resurser.<br />

Det finns behov och önskemål att en kulturhusguide tas fram tillsammans med Hembygdsföreningen.<br />

Fastighetskontoret har aviserat att det finns risk för ytterligare hyreshöjningar utöver vad som<br />

hittills presenterats. Kultur- och fritidsförvaltningen är en stor hyresgäst hos fastighetskontoret<br />

och ytterligare hyreshöjningar skulle avsevärt påverka budgeten negativt. Det kan innebära<br />

att besparingsåtgärder måste sättas in. Vi förutsätter att ytterligare hyreshöjning täcks upp<br />

genom ett budgettillskott.<br />

6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010-2011<br />

Äskanden utöver ram för 2010: sammanlagt 1 275 tkr.<br />

Äskanden utöver ram för 2011: sammanlagt 1 079 tkr<br />

Konsekvensen av kommunstyrelsens budgetanvisningar för år 2010 och 2011 bedöms<br />

innebära att förvaltningen behöver minska verksamheten med cirka 450 tkr år 2010 och<br />

780 tkr 2011. Löne- och lokalkostnadsökningar täcks inte upp av en 2 % uppräkning av<br />

budgetramen. En budget i balans kräver därför vissa förändringar. Det kan ske genom<br />

minskade bidrag och höjda hyror till föreningarna samt höjda taxor och avgifter och<br />

indragningar av verksamhet.<br />

108


7. Investeringar för planperioden<br />

Kultur- och fritidsnämnden<br />

Investeringarna redovisas i prioritetsordning 2009 2010 2011<br />

1 Investeringar i hamnanläggningar 1 500 1 500 1 500<br />

2 Investeringar i skyddsåtgärder 500 500 500<br />

3 Anläggningsmaskiner 500 500 500<br />

4 Konstnärlig utsmyckning 200 200 200<br />

5 Lundbergare/frontlastare 1 200<br />

6 Grusbeläggning på 15 bollplaner + parkplaner 200 100<br />

7 Upprustning av motionsspår 500 500<br />

8 Upprustning av ridstigar 500 200 200<br />

9 Inredningsinventarier ungdomshall Gångsätrahallen 500<br />

10 Klättervägg 400<br />

11 Spontanidrottsplatser med konstgräs o belysning 1 000 1 000<br />

12 Renovering bilväg o parkering vid Fågelöuddebadet 1 200<br />

13 7-mannaplan konstgräs med belysning o staket 4 000<br />

Summa 7 000 5 700 6 900<br />

8. Personal<br />

Ungefär 95 tillsvidareanställda arbetar inom förvaltningen. En jämn könsfördelning råder.<br />

Under året kommer förvaltningens satsning på hälsa, ”Pulsen”, att fortsätta i syfte att stimulera<br />

till rörelse och god kost. Seminarier och aktiviteter kommer att genomföras. Under hösten<br />

2008 kommer en medarbetarenkät att genomföras. Resultatet ska analyseras tillsammans med<br />

personalen och åtgärder vidtas där så behövs. Löpande kurser för personal i hjärt- och lungräddning,<br />

första hjälpen och brandskydd kommer att genomföras. En utbildning i hälsosamt<br />

ledarskap planeras. Personal som arbetar med ungdomar och funktionshindrade ska ha tillgång<br />

till handledning. Chefer och arbetsledare ska ges möjlighet till coachning. För att minska<br />

långtidssjukskrivningar ska arbetsledarna i god tid genomföra rehabiliteringsutredningar.<br />

9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />

En del av kultur- och fritidsverksamheten utförs av annan än <strong>stad</strong>en. Nedan följer en beskrivning<br />

av de verksamheter och anläggningar som erbjuds av andra aktörer.<br />

Hyresgäst/arrendator:<br />

Breviksbadet, Ekholmsnäsbacken, Ridskolan i Stockby, Stockby Fitness Club, serveringarna<br />

vid Fågelöuddebadet, <strong>Lidingö</strong>vallen, Hersbyhallen, Gångsätrahallen och Danske Bank Hallen.<br />

Nyttjanderättsinnehavare:<br />

Stadshusets konsthall, cykelbanan i Högsätra, hoppgropen i Danica sporthall, friluftsförrådet<br />

på Hustegaholm, Danske Fonder Hallen, konstgräsplanen på <strong>Lidingö</strong>vallen, isbanan vid<br />

Sticklinge fritidsgård, miniracingbanan i Högsätra, Islinge tennisbana.<br />

Hyresgäst vid Elverket:<br />

Elverkets verksamhet för ungdomar under 18 år bedrivs till stor del i samarbete mellan<br />

hyresgästen och öns fritidsgårdar.<br />

109


Kultur- och fritidsnämnden<br />

Övriga samarbetsavtal:<br />

Preparering av skidspåren samt plogning av isbanan på Grönstaviken.<br />

Båtbottentvätten i Käppalahamnen.<br />

10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />

Staden har antagit hälsa som profil och satt upp en strategi med 11 mål. Nedan beskrivs hur<br />

kultur- och fritidsnämnden kommer att verka för att uppfylla de mål som berör nämndens<br />

verksamhet.<br />

I kultur- och fritidsnämndens Vision 2010 riktas mycket uppmärksamhet kring hälsofrågor ur<br />

alla perspektiv.<br />

10.1 Mål för hälsoarbetet<br />

1. Idrotten ska leda till hälsa<br />

a) Mötesplatser för spontan rörelse skapas successivt när utrymme i budgeten ges och genom<br />

investeringsbudgeten eller via resultatutjämningsfonden. Nya anläggningar som planeras<br />

under perioden är:<br />

En spontanidrottsplats planeras vid Junoplan i Käppala. Stockholms idrottsförbund har genom<br />

idrottslyftet beviljat ett bidrag på 500 tkr till detta. Grusfotbollsplanerna kommer att få ny<br />

beläggning. En ny konstgräsfotbollsplan kommer att anläggas på Breviks idrottsplats.<br />

<strong>Lidingö</strong>vallens friidrottsanläggning rustas upp och tillsammans med Bosön planeras en helt<br />

ny friidrottsanläggning på Bosön. Motionsspåren genomgår en fortsatt upprustning.<br />

Ridstigarna får ny beläggning. En klättervägg planeras i Danske Bank Hallen.<br />

b) En föreningsstrateg anställdes hösten 2007. I föreningsstrategens hälsofrämjande arbete<br />

ingår bland annat:<br />

• En bidragsöversyn pågår. Förslag finns att ändra bidragsregler för att främja barn och<br />

ungdomars psykiska och fysiska hälsa i ett långsiktigt perspektiv. De nya reglerna är<br />

ett sätt att lotsa föreningsverksamheten i riktning mot ökad hälsa hos barn och unga,<br />

för att främja föreningsaktivitet längre upp i åren och, inom idrottsföreningar, motverka<br />

för en tidig elitisering.<br />

• Arbeta med frågor som främjar målgruppen inaktiva ungdomar 13-20 år och särskilt<br />

flickor. Varför slutar många vara (förenings)aktiva i tonåren? Vad kan <strong>stad</strong>en göra för<br />

att få fler ungdomar aktiva? Hur locka till livslång (förenings) aktivitet? Koppling till<br />

resultat av senaste livsstilsstudien.<br />

• Aktivt stödja föreningar och skolor i <strong>Lidingö</strong>s nätverk för Idrottslyftet i syfte att:<br />

a) nå fler barn och ungdomar som tidigare inte varit fysiskt aktiva, locka dem till<br />

rörelse.<br />

b) nå fler föreningar och skolor som vill vara med i nätverket.<br />

c) Livsstilsstudien visade på ett tydligt samband mellan fysisk inaktivitet och lägre tal<br />

för upplevd fysisk och psykisk hälsa. Vi kommer därför att satsa på att få äldre<br />

ungdomar, främst flickor, att bli mer fysiskt aktiva.<br />

110


Kultur- och fritidsnämnden<br />

Genom ökat engagemang i ungdomsarrangemang och föreningsliv bland äldre<br />

ungdomar vill vi öka känslan av delaktighet i denna grupp.<br />

2a. Alkoholkonsumtionen bland ungdomar ska minimeras<br />

Genom satsningar på attraktiva och drogfria arrangemang och mötesplatser på helger och<br />

avslutningar ges ungdomarna ett alternativ utan alkohol och droger.<br />

För att säkerställa en trygg miljö under fredagskvällar på <strong>Lidingö</strong> fortsätter vi att stötta<br />

Nattvandrande Föräldrar och <strong>stad</strong>ens Bråsamordare.<br />

3. Den psykiska hälsan bland ungdomar ska förbättras<br />

Ett mycket svårt mål att uppfylla.<br />

a) Genom ett brett utbud av skapande verksamhet och mötesplatser vill vi ge ungdomar<br />

chansen att uttrycka sina problem och glädjeämnen i både samtal och på mer kreativa sätt.<br />

Under året kommer en speciell satsning på ungdomar ske på Sagateatern.<br />

b) Förvaltningar i samverkan – ett samverkansprojekt mellan uf, kufri och soc.<br />

Tillsammans planeras projektet ”På riktigt” i syfte att samla flera förvaltningars resurser till<br />

en helhet. Förvaltningarna ska tillsammans och med olika arbetsplatser skapa förutsättningar<br />

för att varva utbildning, social träning, praktik och fritidsverksamhet i syfte att finna och<br />

skapa riktiga jobb på den öppna marknaden.<br />

Målgrupp är ungdomar i gymnasiets individuella program och särskolans nationella program<br />

som har förmåga att klara ett riktigt jobb men som behöver öka sin sociala kompetens, upptäcka<br />

sin ”spetsförmåga” och hitta en tillhörighet som höjer självkänslan.<br />

c) <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>sbibliotek ska med sina medier, sina lokaler och sin kulturverksamhet bidra till<br />

att öka <strong>Lidingö</strong>bornas psykiska och sociala hälsa.<br />

d) Satsningar som Kulturnatten och kulturvandringar kan stärka den sociala och mentala<br />

hälsan.<br />

9. Övervikt bland vuxna ska minska och möjligheten till spontan fysisk aktivitet öka<br />

Fler lokala stavgångsslingor i bo<strong>stad</strong>sområdena planeras.<br />

10. Den yttre miljön ska förbättras<br />

a) Stadens elva småbåtshamnar utgör ett naturligt inslag i skärgårdsmiljön och har ett stort<br />

värde ur ett hälso- och kulturperspektiv. Många icke båtägande lidingöbor nyttjar pirar och<br />

bryggor för rekreation, promenader, bad, fiske och picknick.<br />

Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar i samråd med båtrådet och tekniska förvaltningen med<br />

att bidra till att skapa förutsättningar för att hamnområdena hålls i väl vårdat skick och hålls<br />

öppna för allmänheten.<br />

b) Den konstnärliga utsmyckningen i utomhusmiljön ska fortsätta. Förvaltningen arbetar för<br />

att förbättra den yttre miljön genom utsmyckning av rondeller och genom samarbete med<br />

Nyckelviksskolan i olika konstnärliga projekt i närmiljön.<br />

111


11. Miljöarbete<br />

Kultur- och fritidsnämnden<br />

Införandet av <strong>stad</strong>ens nya energisparmål i kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet är en<br />

stor utmaning under kommande period. Utredningar och insatser gällande energisparåtgärder<br />

ska utföras.<br />

Biblioteket<br />

Bibliotekets bestånd av böcker och andra media om miljö och miljövård hålls aktuellt, speglar<br />

aktuell debatt och forskning och exponeras tydligt. De inköp <strong>stad</strong>sbiblioteket gör ska vara så<br />

miljövänliga som möjligt. Tidningar och papper lämnas till återvinning. Rutiner ska finnas för<br />

sortering och återvinningshantering finns för övrigt avfall.<br />

Idrottsplatser<br />

En uppgradering av <strong>Lidingö</strong>vallens kylmaskineri ska ske under år 2008 genom att plattvärmeväxlare<br />

installeras, vilket gör att vi kan minska mängden ammoniak i systemet.<br />

I Bodals tennishall installeras fjärrvärme i stället för att uppvärmning sker med olja.<br />

Alla förvaltningens dieseldrivna bilar har partikelfilter.<br />

Båtlivet<br />

Kultur- och fritidsförvaltningen verkar i samråd med båtrådet och miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

för att båtklubbar och enskilda båtägare får en större förståelse för båtlivets miljöpåverkan<br />

samt en kännedom om vilka alternativ som finns för att värna om miljön. Genom<br />

medverkan i naturvårdsverkets projekt ”I love båtliv” samverkar <strong>Lidingö</strong> med myndigheter,<br />

båtlivsorganisationer, branschorganisationer och kommuner inom Stockholms län i miljöfrågor.<br />

I samarbete med Håll Sverige Rent fortsätter projektet från 2008 med en båtbottentvätt<br />

förlagd till Käppalahamnen. Informationsinsatser kring miljöfrågor riktas till båtklubbar och<br />

enskilda båtägare under vinterhalvåret.<br />

Föreningsbidrag<br />

Arbetet med webbaserat ansökningssystem för föreningsbidragen kan ses som ett sätt att<br />

minska antalet pappersblanketter.<br />

112


12. Taxor och avgifter 2009<br />

12.1 Hyror och avgifter, biblioteksverksamhet<br />

Kultur- och fritidsnämnden<br />

Hyror<br />

Bibliotekets hörsal<br />

Upplåtes till studieförbund, föreningar och företag för kurser, konferenser och annan<br />

programverksamhet i begränsad omfattning.<br />

Hyra: 130 (100) kr/tim under bibliotekets ordinarie öppethållande, därefter 350 kr/tim.<br />

Videoprojektor i samband med uthyrning av hörsal.<br />

50 kr/tim eller högst 250 kr/dag<br />

Hyra av video, spelfilm 25 kr/2 dygn<br />

Faktafilmer och barnfilmer lånas ut kostnadsfritt.<br />

Avgifter för försenade böcker och andra media.<br />

Vuxenavdelning<br />

Per media och påbörjad vecka. 10 kr<br />

Maxibelopp för media/medier återlämnade vid samma tillfälle 150 kr<br />

En-veckaslån 5 kr/dag<br />

Dvd-film med röd prick 10 kr/dag<br />

DVD-fil med blå prick och VHS-film 10 kr/vecka<br />

Barnavdelning<br />

Barnböcker ingen avgift<br />

Video, cd-rom, m fl 10 kr/vecka<br />

Ersättningsavgifter för skadade eller förkomna medier.<br />

Cd-skiva 180 kr<br />

Vuxenbok, kassettbok 300 kr<br />

Barnbok 120 kr<br />

Pocketbok, musikkassetter för barn 100 kr<br />

Tidskriftshäften 50 kr<br />

Video och cd-rom 500 kr<br />

Särskilt dyra böcker och andra medier ersätts med inköpspris. Utebliven betalning kan<br />

indrivas genom inkasso.<br />

Förkommet lånekort<br />

Vuxna 25 kr<br />

Barn 10 kr<br />

Reservationer<br />

Reservationsavgift för vuxenmedier 10 kr/beställning<br />

Fjärrlån (inlån från andra bibliotek) och<br />

mikrokort från SVAR 20 kr/beställning<br />

Kopieringskostnad<br />

Med kort 2 kr/sida<br />

Utan kort 5 kr/sida<br />

Utskrifter 3 kr/sida<br />

Toalettavgift 1 kr/besök<br />

113


12.2 Entréavgifter och taxor 2009<br />

Kultur- och fritidsnämnden<br />

Nedanstående avgifter gäller från och med 1 januari 2009<br />

2008 2009 2008 2009 2008 2009<br />

grundavgif grundavgif tillägg styrke- tillägg styrke- totalkort totalkort<br />

Rabattkort*<br />

t<br />

t träningGångträningGång- (bad+gym (bad+gym<br />

sätrahallensätrahallen )<br />

)<br />

114<br />

Höjn<br />

%<br />

totalkort<br />

Årskort vuxen 1050 1100 800 825 1850 1925 4<br />

" ungdom 500 520 420 430 920 950 4<br />

3 mån vuxen 400 420 325 330 725 750 4<br />

" ungdom 165 170 165 170 330 340 3<br />

Dagkort 575 600 - - - - 5<br />

Friskvårdskort<br />

(anställd <strong>Lidingö</strong><br />

<strong>stad</strong>)<br />

700 725 800 830 1500 1555 4<br />

*Gäller på Gångsätrabadet och <strong>Lidingö</strong>vallens bastu (med tilläggskort även på Gångsätrahallens gym)<br />

Avgift<br />

2008<br />

Avgift<br />

2009<br />

Höjning %<br />

Gångsätrabadet<br />

Entré vuxen 50 55 10<br />

" ungdom 7 - 18 år 20 20 0<br />

Solarium 60 60 0<br />

Simskola 8 ggr 750 800 7<br />

Klippkort vuxen 400 420 5<br />

Klippkort ungdom 150 150 0<br />

Gångsätra gym<br />

Entré vuxen 70 70 0<br />

" ungdom 35 35 0<br />

Klippkort vuxen 550 550 0<br />

Klippkort ungdom 250 250 0<br />

<strong>Lidingö</strong>vallens bastu och styrketräning<br />

Årskort ungdom/vuxen 250 300 20<br />

Övriga avgifter<br />

Hyra fritidsgård per tillfälle 1000 1000 0<br />

Repetitionslokal Musikgården/år 4 400 4 400 0<br />

Repetitionslokal Musikgården/år (äldre än 25 år) - 6 000 -<br />

Repetitionsavgift per grupp/år - 600 -<br />

Hustegaholm per hus/dygn, ungdom 1 320 1 320 0<br />

Hustegaholm per hus/dygn, privat 2 400 2 500 4<br />

Hustegaholm 4 tim/hus, ungdom 660 660 0<br />

Hustegaholm 4 tim/hus, privat 1 320 1 320 0<br />

Måltidsavgift omsorg/månad 400 400 0<br />

Måltidsavgift helgkorttidshem/helg 190 190 0<br />

Båtkö 250 250 0<br />

Terminsavgift, Sagateatern 800 900 12<br />

Följande avgifter gäller från och med 1 juli 2009<br />

Bo Gård (måndag t o m torsdag)/dygn 1 800 1 800 0<br />

” (fredag, lördag) 3 000 3 000 0<br />

” (söndag) 2 800 2 800 0<br />

Badminton/timme 95 95 0<br />

Tennis - Bodals skola, Käppala skola 150 150 0<br />

Tennis - Torsviks skola 120 120 0<br />

Bodals tennishall (vard före kl 17.00) 100 100 0<br />

Bodals tennishall (övrig tid) 190 200 5


Kultur- och fritidsnämnden<br />

Föreningstaxa 1 Taxa 2 Taxa 3<br />

Avgift 2009 Skillnad<br />

2008-<br />

2009<br />

115<br />

Avgift<br />

2009<br />

Skillnad<br />

2008-<br />

2009<br />

Ny avgift<br />

2009<br />

Gymnastiksalar (små) 40 kr +5 kr 125 kr +10 kr 190 kr<br />

Motionshallar 40 kr +5 kr 125 kr +10 kr 190 kr<br />

Styrketräningsrum 40 kr +5 kr 125 kr +10 kr 190 kr<br />

Skjuthallen 40 kr +5 kr 125 kr +10 kr 410 kr<br />

Klubbrum 40 kr +5 kr 125 kr +10 kr 190 kr<br />

Torsviks gymnastikhall 50 kr +5 kr 185 kr +10 kr 310 kr<br />

Gymnastikhallar 60 kr +10 kr 270 kr +10 kr 430 kr<br />

(Bodal,Käppala,Hö o Käll)<br />

Bodals Bollhall 75 kr +10 kr 380 kr +10 kr 460 kr<br />

Sporthallar 75 kr +10 kr 420 kr +10 kr 560 kr<br />

(Gångsätra o Hersby)<br />

Gångsätrabadet 80 kr +15 kr 630 kr +20 kr 1 320 kr<br />

Gångsätrabadet barnpoolen 30 kr +5 kr 185 kr +10 kr 250 kr<br />

Gräsplaner 75 kr +10 kr 380 kr +10 kr 780 kr<br />

(Vallen o Brevik)<br />

Grusplaner (stora) 50 kr +5 kr 265 kr +0 kr 470 kr<br />

(Vallen, Brevik o Högs)<br />

Grusplaner (små) 15 kr +5 kr 155 kr +10 kr 260 kr<br />

Friidrottsanläggning 60 kr +5 kr 375 kr +10 kr 780 kr<br />

Konstisbana (utomhus) 90 kr +10 kr 430 kr +10 kr 910 kr<br />

Naturis L:ö Vallen 40 kr +0 kr 190 kr +0 kr 320 kr<br />

Dalénhallen vard före *112 kr +10 kr 930 kr +10 kr 930 kr<br />

kl 16.00 (1/9 – 31/3)<br />

Dalénhallen övriga tider *112 kr +0 kr 1 380 kr +0 kr 1 380 kr<br />

Mindre elevmatsal, spec.sal, 45 kr +5 kr 225 kr +10 kr 340 kr<br />

Sammanträdesrum<br />

Stor elevmatsal o aula 75 kr +5 kr 260 kr +10 kr 385 kr<br />

Klassrum, studierum 15 kr +5 kr 125 kr +10 kr 230 kr<br />

Övernattning/person 30 kr +5 kr 95 kr +10 kr 180 kr<br />

*Efter speciell överenskommelse med kultur- och fritidsförvaltningen


Kultur- och fritidsnämnden<br />

116


Tekniska nämnden<br />

Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Skattefinansierad verksamhet: Gator och natur<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Tekniska nämndens budget har lagts i enlighet med budgetdirektiven. Nämndens verksamhet<br />

tillfördes 2008 betydande belopp för att åtgärda eftersatt underhåll av <strong>stad</strong>ens gator och vägar,<br />

skötsel av den yttre miljön, klottersanering samt bullerskyddsåtgärder.<br />

Kommunstyrelsen föreslår för 2009 att de höjda nivåerna inom dessa områden bibehålls. Det<br />

eftersatta underhållet av <strong>stad</strong>ens gator och vägar har kostnadsberäknats till cirka 50 mkr och<br />

planeras genom de höjda anslagen inhämtas under tio år.<br />

Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att<br />

nämndens kommunalskattebidrag minskas med 0,1 mkr.<br />

Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />

De höjda nivåerna inom de nämnda områdena bibehålls med undantag för de extra<br />

bullerskyddsåtgärder på 1 mkr som avsatts för år 2008 och 2009. Däremot föreslår<br />

kommunstyrelsen att nivån på klottersanering bibehålls och tillför därför 0,5 mkr för åren 201<br />

och 2011.<br />

Investeringsplan 2009-2011<br />

Tekniska nämndens investeringar för 2009 inom den skattefinansierade verksamheten uppgår<br />

till 76,3 mkr.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />

och anslår kommunalskattemedel om 84,5 mkr.<br />

Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 65,3 mkr.<br />

Nämndens förslag<br />

1. Uppdraget<br />

Tekniska förvaltningens skattefinansierade verksamhet, gator och natur, omfattar skötsel och<br />

underhåll av <strong>stad</strong>ens vägar, lidingöbroarna, torg, bryggor, parker, naturområden, lekplatser<br />

och naturreservat. I skötseln ingår bland annat asfaltering, vägtrafikskyltning, trafiklinjemålning,<br />

snöröjning, halkbekämpning, parkskötsel, blomsterprogram, skogs- och viltvård och<br />

att hålla <strong>stad</strong>en ren från skräp och klotter.<br />

I uppdraget ingår ansvar för trafiksäkerhet och miljöarbete. Kontoret medverkar i informationskampanjer,<br />

samverkar med föreningar och enskilda och deltar i plan-, remiss- och utredningsarbeten.<br />

117


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Sedan 1 januari 2008 ingår även Elfviks gård som en egen enhet direkt under förvaltningsledningen.<br />

Förvaltningsledningen och den administrativa enheten ligger organisatoriskt under denna<br />

rubrik men är helt intäktsfinansierade. Kostnaderna för administrationen fördelas på de olika<br />

enheterna gata och trafik, natur och park, vatten och avlopp, avfall samt tipp enligt en procentuell<br />

fördelningsnyckel i ekonomisystemet.<br />

2. Året som kommer<br />

• Fortsatt prioritering av beläggningsunderhållet för att kunna begränsa den nuvarande<br />

underhållsskulden.<br />

• Anslaget för klottersanering har anpassats för en extraordinär insats år 2008 och 2009 för<br />

att senare kunna ligga på en lägre nivå.<br />

• Fortsatt ökat anslag för offentlig renhållning medger dels ökade insatser av entreprenören<br />

och dels utrymme för olika årliga städkampanjer vilket medför bättre renhållning totalt.<br />

• Försök ska göras med nya typer av energieffektiva armaturer och ljuspunkter.<br />

• Beroende av Högsta domstolens beslut om framtida broöppningar på gamla <strong>Lidingö</strong>bron<br />

kan, i det fall <strong>stad</strong>en blir ålagd att fortsätta med broöppningarna, omfattande reparationsarbeten<br />

bli aktuella under året.<br />

• En skötselplan för grönytor ska vara slutförd under första halvåret.<br />

• Entrén till <strong>Lidingö</strong> ska göras mer attraktiv vad avser träd och grönytor.<br />

• Ökade insatser för att höja standarden på lekplatserna.<br />

• Samarbetet med skogsgruppen ska fördjupas och utvecklas.<br />

• Öka borttagande av ris och grenar mm i samband med skogsarbeten nära bebyggelse.<br />

• En utredning om Elfviks gårds framtida driftform och ridskoleverksamheten i <strong>Lidingö</strong> har<br />

genomförts under 2008. Utredningen avses ligga som underlag för beslut om Elfviks<br />

gårds framtid och påverkar kommande års budget för enheten.<br />

3. Målformulering<br />

3.1 Övergripande målen för trafikförsörjningen och för naturvården<br />

• Tillgodose behovet av trafiknät med god framkomlighet och trafiksäkerhet.<br />

• Eftersträva att natur- och kulturlandskapet tillvaratas på ett sätt som beaktar den ekologiska<br />

balansen.<br />

• I allt väsentligt bevara <strong>stad</strong>ens grönområden.<br />

• Stadens skogar ska skötas så att ett rikt djur- och växtliv främjas samtidigt som skogarna<br />

ska erbjuda goda möjligheter till rekreation och friluftsliv.<br />

3.2 Nämndens övergripande mål:<br />

• Tekniska förvaltningens administration ska vara professionell och effektiv och uppfylla<br />

lag<strong>stad</strong>gade krav avseende t.ex. ekonomisk redovisning, diarieföring, arkivering, personaladministration,<br />

myndighetsutövning och utlämnande av allmän handling.<br />

• Informationen till allmänheten skall vara saklig och lättillgänglig och vid kontakter med<br />

förvaltningen ska en snabb och kompetent service erhållas.<br />

118


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

• Vårda gjorda infrastruktursatsningar med bibehållen standard och funktion.<br />

• Samordna och genomföra åtgärder som leder till miljöförbättringar och hög trafiksäkerhet.<br />

• Sköta och utveckla den skogs- och parkmiljö, som är en av <strong>Lidingö</strong>s värdefullaste tillgångar.<br />

• Tillförsäkra barnen en trygg och säker lekmiljö.<br />

4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning (mkr)<br />

Bokslut<br />

2007<br />

119<br />

Budget<br />

2008<br />

Budget<br />

2009<br />

Plan<br />

2010<br />

Plan<br />

2011<br />

kommunalskattebidrag 65,9 79,4 84,5 89,7 95,8<br />

statsbidrag 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3<br />

taxor och avgifter 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9<br />

övriga intäkter 29,2 29,3 25,4 26,2 27,0<br />

Summa intäkter 96,3 109,9 111,0 117,1 124,0<br />

kostnader för arbetskraft 15,2 16,7 15,2 14,9 15,4<br />

varor och material 2,0 1,2 1,3 1,3 1,3<br />

entreprenader och köp av verksamhet 29,2 39,5 40,6 42,4 43,4<br />

tjänster och avgifter 22,8 22,0 21,2 20,6 21,2<br />

hyror 5,1 5,7 5,8 6,0 6,1<br />

bidrag - - 0,5 - -<br />

avskrivningar 13,8 13,6 14,1 16,6 18,8<br />

internränta 8,0 11,1 12,4 15,4 17,9<br />

kommunfullmäktiges beslut -0,1 -0,1 -0,1<br />

Summa kostnader -96,0 -109,9 -111,0 -117,1 -124,0<br />

Årets resultat 0,3 0 0 0 0<br />

Resultatutjämningsfond årets slut -2,5<br />

4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />

Budget 2009<br />

Resultaträkningen baseras på en uppräkning av kommunalskattebidraget med 3 procent jämfört<br />

med föregående år, vilket innebär 2,5 mkr. Dessutom tillkommer 1,5 mkr utom ram i<br />

riktade anslag. Dessa fördelas på klottersanering, 0,5 mkr och åtgärder mot trafikbuller, 1 mkr<br />

(varav 0,5 mkr är konsultkostnader och 0,5 mkr avser bidrag till enskilda).<br />

Minskningen av kostnader för ’övriga intäkter’, ’kostnader för arbetskraft’ och ’tjänster och<br />

avgifter’ beror på omorganiseringen av förvaltningen från 1 januari 2008.


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Budget 2010<br />

Resultaträkningen baseras på en uppräkning av kommunalskattebidraget med 2 procent jämfört<br />

med 2009, vilket innebär 1,6 mkr.<br />

Ökningen av kapitalkostnader beror främst på stora framtida investeringsbehov vad avser<br />

lidingöbroarna och den offentliga belysningen.<br />

Budget 2011<br />

Resultaträkningen baseras på en uppräkning av kommunalskattebidraget med 2 procent jämfört<br />

med 2010, vilket innebär 1,7 mkr.<br />

Nettokostnader per verksamhet 2009<br />

(Siffror inom parentes avser budget 2008)<br />

<strong>Lidingö</strong>broarna<br />

10% (10%)<br />

Elfviks<br />

gård<br />

1%<br />

Övrigt och<br />

kapitalkostnader<br />

16% (17%)<br />

Offentlig<br />

belysning<br />

11% (11%)<br />

Natur<br />

7%(7%)<br />

Vinterväghållning<br />

14% (14%)<br />

Administration<br />

12% (11%)<br />

Offentlig<br />

renhållning<br />

3% (3%)<br />

120<br />

Barmarksunderhåll<br />

26% (27%)<br />

Kommentarer till diagrammet<br />

’Övrigt och kapitalkostnader’ avser kapitalkostnader för vägar och naturmark samt diverse<br />

andra mindre poster, kapitalkostnaderna för belysning och broar ligger under respektive<br />

verksamhet.


5. Nyckeltal<br />

Beläggningsunderhåll<br />

Antal kvm väg i 1 000-tal (inkl. gc-vägar)<br />

Kostnad/1 000 kvm<br />

Total kostnad<br />

Snöröjning m m<br />

Antal kvm väg i 1 000-tal (inkl. gc-vägar)<br />

Kostnad/1000 kvm<br />

Total kostnad<br />

Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

121<br />

Bokslut<br />

2007<br />

1 950,0<br />

3 243<br />

6,3 mkr<br />

1 950,0<br />

4 796<br />

9,4 mkr<br />

Budget<br />

2008<br />

1 961,6<br />

7 259*<br />

14,2 mkr<br />

1 961,6<br />

5 735<br />

11,2 mkr<br />

Budget<br />

2009<br />

1 959,7<br />

7 471<br />

14,6 mkr<br />

1 959,7<br />

5 919<br />

11,6 mkr<br />

*) Orsaken till kostnadsökningen på beläggningsunderhåll 2008 och 2009 är ökningen av<br />

budgetanslaget för asfaltering.<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />

Klotter på <strong>stad</strong>ens anläggningar har de senaste åren ökat kraftigt. Extra satsningar sker under<br />

2008 och fortsätter även 2009 för att ge en bra grundplattform för kommande års klottersaneringar.<br />

Den förnyade trafikbullerutredningen 2008 kommer att medföra bullerskyddsåtgärder.<br />

Nuvarande ersättningsregler för åtgärder måste revideras och anpassas till dagens nivå.<br />

Enligt den utredning om det eftersatta asfaltbeläggningsunderhållet som genomfördes 2007<br />

framgår att det erfordras en årlig anslagsnivå om drygt 14 mkr under en 10-årsperiod för att<br />

åtgärda det nu eftersatta underhållet. Därefter kan anslagsnivån ligga på cirka 10 mkr per år<br />

för att upprätthålla en ’basstandard’ på vägnätet.<br />

Drift och underhåll av verksamheten är utlagd på entreprenad vars kostnader är indexbaserad<br />

och bland annat innehåller verksamheter som till stora delar är beroende av olja/bensin/diesel<br />

och därmed prisutvecklingen på dessa produkter. Anvisningarnas indexökning på 3 procent<br />

innebär sannolikt att verksamheterna måste minskas för att klara budget, då entreprenadindex<br />

de senaste åren ökat med cirka 5-10 procent.<br />

6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010-2011<br />

Anvisningarnas indexökning på 2 procent innebär sannolikt att verksamheterna måste<br />

minskas för att klara budget, då entreprenadindex de senaste åren ökat med cirka 5-10<br />

procent.


7. Investeringar för planperioden<br />

Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Enligt givna direktiv till budgeten har angetts att investeringar ska minimeras och endast<br />

redovisas om det kan anses vara av hög prioritet.<br />

Här redovisas investeringarna som föreslås under planperioden, i prioriteringsordning inom<br />

varje grupp och enhet.<br />

7.1 Absolut nödvändiga investeringar<br />

Gata och trafik<br />

<strong>Lidingö</strong>bron, reparationer 2009 2010 2011<br />

12 500 12 500 12 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

<strong>Lidingö</strong> och Stockholms <strong>stad</strong> delar underhållsansvaret för <strong>Lidingö</strong>bron. Trafikkontoret i<br />

Stockholm <strong>stad</strong> upprättar årligen förslag till arbetsprogram för kommande års broarbeten att<br />

godkännas av <strong>Lidingö</strong>. En underhållsplan för åren 2008-2011 har upprättats av Trafikkontoret<br />

vilken ligger till grund för dessa budgetäskanden.<br />

Under år 2008 har arbetena påbörjats vad avser mittbarriären och omisolering av körbaneytorna<br />

närmast mittbarriären. Arbetena kommer att fortgå under 2009.<br />

Under 2008 och 2009 omisoleras körbaneytor på bron samt avfartsramp till Norra Kungsvägen.<br />

Mittbarriären på bron byggs om. Kostnaden för <strong>Lidingö</strong> beräknas uppgå totalt till 17 500 tkr.<br />

Den tidigare planerade ommålningen av lådbalkarna kommer att utföras under åren 2010 och<br />

2011. Kostnaden för detta arbete beräknas till totalt 38 000 tkr varav <strong>Lidingö</strong>s del utgör 22 000<br />

tkr. I budgetförslaget för åren 2009-2011 ingår löpande underhållsinsatser för cirka 1 000<br />

tkr/år.<br />

Konsekvens<br />

Underhåll av broarna har högsta prioritet. De måste underhållas årligen för att anläggningen ska<br />

vara tekniskt fullgod.<br />

Gamla <strong>Lidingö</strong>bron, reparationer 2009 2010 2011<br />

21 500 5 000 7 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

<strong>Lidingö</strong> äger Gamla <strong>Lidingö</strong>bron, vilket innebär att <strong>stad</strong>en har det totala drift- och underhållsansvaret.<br />

Åren 1985-86 totalrenoverades bron. Vid de årliga inspektionerna av bron har<br />

konstaterats reparationsbehov såsom rostskyddsmålning, stålarbeten m m vilket åtgärdats<br />

under hand.<br />

Utifrån genomförda inspektioner och utredningar har ett åtgärdsförslag upprättats för<br />

kommande år vilket ligger till grund för budgetförslaget 2009-2011.<br />

122


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

De investeringskostnader för åren 2009-2011 som redovisas ovan avser planerade reparationsarbeten<br />

enligt upprättat arbetsprogram för åren 2006-2015. Mindre underhållsarbeten ingår i<br />

driftbudgeten liksom kostnader för inspektioner och besiktningar.<br />

Miljööverdomstolens dom i april 2008 medför att bron åter måste kunna öppnas för båttrafik.<br />

Staden överklagade 2008-04-28 Miljööverdomstolens beslut till Högsta domstolen. En renovering<br />

av broklaffen har tidigare kostnadsberäknats till 35 000 tkr. Senare utredning har<br />

kostnadsberäknat en ombyggnad av broklaffen till cirka 25 000 tkr. För övriga reparationsarbeten<br />

på bron budgeteras 4 000 tkr i 2009 års budget. 7 500 tkr finns upptaget i tidigare års<br />

budget och föreslås överföras till 2009 varvid 21 500 tkr måste tillföras budgeten. Högsta<br />

domstolen har ännu inte, i augusti 2008, avkunnat dom i ärendet.<br />

Konsekvens<br />

Löpande underhåll av broarna är en viktig verksamhet, broarna måste underhållas årligen för att<br />

bibehålla en tekniskt fullgod anläggning. Den årliga driftkostnaden på grund av löpande underhållsinsatser<br />

är oförändrad.<br />

Broar, gångtunnlar, stödmurar 2009 2010 2011<br />

exkl lidingöbroarna 2 500 2 500 2 500<br />

Motiv och beskrivning<br />

Under år 1998, 2001 och mindre del 2005 utförde tekniska förvaltningen genom en konsult<br />

inspektion av totalt 52 konstbyggnader. Utifrån dessa inspektioner upprättades en plan för<br />

renoveringsarbeten. År 2007 upphandlades en annan konsult, Ramböll, som under året utför<br />

inspektioner av konstbyggnaderna. Resultatet av dessa inspektioner kan medföra att omprioriteringar<br />

i planen måste ske. Enligt beslut i kommunstyrelsen den 1 juni 1999 skall<br />

kostnader för dessa åtgärder tas upp som investeringsobjekt.<br />

Program för perioden 2009-2013 är under framtagande och redovisas i september.<br />

Konsekvens<br />

Besiktningar och underhållsarbeten måste kontinuerligt utföras på befintliga broar och övriga<br />

konstbyggnader för att säkerställa säkerhet och en fullgod funktion. Genom planerade<br />

underhållsarbeten kan nuvarande driftkostnad minska med cirka 15 tkr per år.<br />

Gatu- och parkbelysning, förnyelse 2009 2010 2011<br />

6 000 8 000 12 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

<strong>Lidingö</strong> har cirka 10 500 offentliga ljuspunkter på vägar, parkvägar, gång- och cykelvägar och<br />

torgytor. För att strömförsörja dessa ljuspunkter finns cirka 26 mil markförlagda kablar vilka<br />

kontinuerligt måste förnyas.<br />

Det finns ett stort reinvesteringsbehov i den befintliga belysningsanläggningen, då tidigare års<br />

förnyelse- och underhållsinsatser varit för små. På uppdrag av kommunstyrelsen genomfördes<br />

en utredning under 2007 för att redovisa storleken och effekterna av ett under flera år eftersläpat<br />

underhåll (slutrapport november 2007).<br />

123


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Det årliga investeringsbehovet enligt ovan nämnd rapport uppgår till cirka 10 900 tkr per år<br />

under den närmaste tioårsperioden. Prisläget avser entreprenadåret 2007/08, sedan 1 juli 2008<br />

är priserna höjda med 9,9 procent vilket ger ett årligt behov på cirka 12 000 tkr. För att på sikt<br />

nå detta mål föreslår tekniska förvaltningen att 6 000 tkr budgeteras för år 2009, samt 8 000<br />

tkr för år 2010 och 12 000 tkr år 2011.<br />

Byte av armaturer, kablar och stolpar<br />

Under de kommande åren kommer en hög andel av de tilldelade anslagen att riktas på att byta<br />

armaturer. En hög andel av armaturerna har passerat den tekniska livslängden (20 år) då armaturerna<br />

har många fel, ger lite ljus och förbrukar mycket energi. De nya armaturerna förbrukar<br />

ungefär hälften så mycket energi mot de gamla vilket ger en relativt snabb avbetalningstid<br />

med stigande elpriser.<br />

Varje år byts en fjärdedel av lamporna på <strong>Lidingö</strong> som är uppdelat i fyra s k seriebytesområden.<br />

Armaturbytena kommer att ha fokus på respektive område som får nya lampor vart<br />

år så att så många lampor som möjligt kommer i fas med bytena. År 2009 planeras armaturbyten<br />

på <strong>Lidingö</strong>bron samt i Torsvik och Mosstorp som alla ligger inom årets seriebytesområde.<br />

Efter 2009 planeras armaturbyten i bl a Islinge, Sticklinge, Hersby och Gångsätra.<br />

De kablar och stolpar som förvaltningen planerar att byta under 2009 är vid Hersby backe och<br />

Hersby åker. Efter 2009 är behoven som störst i övriga Hersby, Torsvik, Askrike och Brevik<br />

där en stor del av belysningsnätet har nått den tekniska livslängden på cirka 40 år.<br />

Trygghet och säkerhet<br />

Den offentliga belysningen upplevs av många som en viktig del av den kommunala verksamheten<br />

då man anser att belysningen ger trygghet och säkerhet. Många invånare framför önskemål<br />

om förbättrad och utökad belysning inom <strong>Lidingö</strong>. Under 2007 inkom 744<br />

felanmälningar av olika karaktär rörande den offentliga belysningen vilket är en hög siffra.<br />

Sedan felanmälan kan göras på <strong>stad</strong>ens hemsida har antalet anmälningar ökat. Antalet<br />

felanmälningar hittills i år tyder på en liknande nivå som föregående år.<br />

Konsekvens<br />

Utebliven energikostnadsbesparing blir följden om inte förnyelse av belysningen sker som<br />

planerat. Antalet släckta ljuspunkter blir fler. Drift- och underhållskostnaderna ökar för en<br />

åldrad belysningsanläggning. Driftkostnadsbesparingen med äskade medel år 2009 beräknas<br />

till cirka 200 tkr.<br />

Trafiksignaler, ombyggnad, utbyte 2009 2010 2011<br />

500 500 500<br />

Motiv och beskrivning<br />

Arbetet med att förnya de befintliga trafiksignalanläggningarna pågår. De äldre lamporna byts ut till<br />

så kallade diodlampor som är driftsäkrare, energieffektivare och ger bättre ljus. Härigenom ökar<br />

trafiksäkerheten avsevärt. Äldre styrutrustningar måste också bytas ut. För att minska antalet<br />

trafiksignaler kan signalreglerade vägkorsningar byggas om till cirkulationsplatser (rondeller) där<br />

utrymme finns.<br />

124


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Konsekvens<br />

Synbarheten innebär ökad trafiksäkerhet. Driftsäkerheten förbättras och energieffektivare lampor<br />

beräknas ge en årlig driftkostnadsbesparing med cirka 40 tkr.<br />

Fordon och maskiner, utbyte 2009 2010 2011<br />

3 000 3 000 3 500<br />

Motiv och beskrivning<br />

Investeringen omfattar utbyte och inköp av fordon för <strong>stad</strong>ens behov av servicebilar. Tekniska<br />

förvaltningen köper in och svarar för drift och underhåll av dessa bilar. Antalet fordon och då<br />

speciellt servicebilar har ökat med cirka 20 procent per år under de senaste åren. Inom <strong>stad</strong>ens<br />

verksamheter finns för närvarande 125 fordon.<br />

Konsekvens<br />

Vid en nedskärning av investeringen kvarstår ändå behovet av servicefordon. Dessa måste då<br />

hyras in eller hyras med någon form av leasing. Behovet är för närvarande som störst inom<br />

äldre- och handikappomsorgen både för daglig verksamhet och för natt- och kvällspatrull.<br />

Staden verkar för att successivt få bilar som uppfyller de allt viktigare miljökraven, vilket kan<br />

fördröjas vid en minskad budget. Den nu gällande utbytesplanen gör att ’normalbilen’ blir<br />

utbytt efter cirka 8 år. Stadens målsättning är att antalet miljöbilar skall öka kommande år och<br />

utgöra 50 procent av personbilsbeståndet till år 2010.<br />

Handikappolitiskt program, åtgärder 2009 2010 2011<br />

3 000 5 000 2 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

I regeringens handlingsplan finns ett mål uppställt att hela Sverige ska vara tillgänglighetsanpassat<br />

till år 2010. Detta innebär bland annat att <strong>stad</strong>ens vägar och offentliga rum ska vara<br />

tillgängliga för alla, även för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ingen ska behöva<br />

vara utestängd från yrken, samhällsfunktioner och sociala kontakter på grund av brister i den<br />

fysiska utformningen. I den nationella handlingsplanen betonas särskilt vikten av att kommunerna<br />

upprättar övergripande åtgärdsprogram med riktlinjer för hur villkoren för personer med<br />

funktionsnedsättningar kan förbättras.<br />

Staden har också antagit ett handikappolitiskt program där bland annat uttalas att åtgärder ska<br />

vidtas för att förbättra tillgängligheten till och på allmänna platser.<br />

Hittills har ombyggnad av busshållplatser varit en prioriterad åtgärd för vilket <strong>stad</strong>en erhållit<br />

50 procent i statsbidrag. Ombyggnad av busshållplatser kommer att fortsätta under planperioden<br />

men även andra åtgärder planeras för att anpassa trappor, räcken, bänkar och<br />

övergångställen till funktionshindrades behov.<br />

Inventering av brister i den yttre miljön på vägar och allmänna platser har genomförts.<br />

Erforderliga åtgärder har kostnadsbedömts till cirka 11 Mkr (år 2005). Första året som<br />

åtgärder har utförts utifrån framtaget program var 2006.<br />

Konsekvenser<br />

Om medel inte anslås kan ambitionerna i <strong>stad</strong>ens handikappolitiska program inte förverkligas.<br />

Behoven kan bli mycket omfattande inför 2010 om lag<strong>stad</strong>gade krav på åtgärder skjuts upp.<br />

125


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Bryggor, murar, pirar och strandskoningar 2009 2010 2011<br />

2 500 2 500 2 500<br />

Motiv och beskrivning<br />

Underhållet av bryggor, murar, pirar och strandskoningar utmed stränderna runt <strong>Lidingö</strong> har<br />

under många år varit eftersatt. En kartläggning av erforderliga åtgärder genomfördes under<br />

2004, kompletterat med dykundersökningar under 2005. År 2007 upphandlades en ny konsult<br />

för konstbyggnader och andra betongkonstruktioner, till exempel bryggor. Översiktlig bedömning<br />

av bryggornas tekniska status har påbörjats. Det är möjligt att den nya översynen kan<br />

påverka tidigare planerade insatser.<br />

År 2007 har även begreppet pirar tillförts; sex av <strong>stad</strong>ens elva småbåtshamnar har utbyggda<br />

skyddande pirar. Pirarna, som successivt byggts ut av tekniska förvaltningen under perioden<br />

1950 till 1980, är till stora delar uppbyggda på tippmassor och ingår inte i båtklubbarnas<br />

arrendeområden. Områdena är i detaljplan definierade som parkmark och/eller område för<br />

småbåtshamn med fri tillgänglighet för allmänheten. Åtgärder för dessa pirar finansieras av<br />

medel ur tekniska förvaltningens budget.<br />

År 2007 åtgärdades Klippuddens brygga som är ett betongfundament med ingjutna träpålar.<br />

Bryggan har skyddats genom en kringgjutning ned till en meter under normal vattenyta.<br />

Bryggan vid Uddvägen som används i den reguljära båttrafiken till Storholmen är i stort<br />

behov av upprustning och planeras genomföras under 2008, väntkuren renoverades 2007.<br />

Islingevikens kaj är i stort behov av åtgärder, bland annat är träpålarna rötangripna och<br />

betongen måste repareras. För dessa arbeten behövs en detaljerad plan som tas fram under<br />

2008 för att kunna genomföras under 2008 och 2009. Elfviksbryggan vid Söderås är i stort<br />

behov av åtgärder, eventuellt måste bryggan byggas upp på nytt för att få den bra och för att<br />

få ett tillräckligt vattendjup. Även centralbryggan i Brevik är omgående i behov av åtgärder,<br />

till exempel är kallmuren underspolad och måste undergjutas.<br />

Konsekvens<br />

Reparationsinsatser är oundvikliga om dessa anläggningar skall bevaras. Kostnader för<br />

reparationsarbeten är oftast höga. Om inga reparationsåtgärder utförs kommer dessa<br />

konstbyggnader att på sikt falla sönder vilket innebär att vissa promenadvägar utefter<br />

strandlinjen måste stängas av för att förhindra olyckor. Bryggor måste stängas av eller rivas<br />

på grund av säkerhetsrisker etc.<br />

Landtipp för snö 2009 2010 2011<br />

5 000 - -<br />

Motiv och beskrivning<br />

Idag finns tre snötippar på <strong>Lidingö</strong>, i första hand används Larsbergskajen, dessutom finns<br />

tippmöjlighet vid Klippuddens brygga för södra ön samt en landtipp för norra ön vid<br />

’Bosösvackan’. Behovet av att samla upp, transportera bort och tippa snö från <strong>Lidingö</strong>s<br />

centrala delar kommer att finnas även i framtiden. Framkomlighet och trafiksäkerhet måste<br />

garanteras även vid stora snömängder.<br />

126


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Enligt Miljöbalken är det förbjudet att såsom idag tippa snö vid Larsbergskajen. Förvaltningen<br />

ansökte och erhöll dispens hos Naturvårdsverket för vintersäsong 2007-2008.<br />

Förvaltningen har under 2007-2008 genomfört en utredning om en framtida hantering av<br />

snömassor i <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>. Utredningen föreslår att snödeponering vid Trolldalstippen bedöms<br />

vara det ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt mest fördelaktiga alternativet. (Dispens avses<br />

sökas även för kommande vinter 2008/2009 för tippning av snö i vatten).<br />

Konsekvens<br />

Dispensen är tidsbegränsad och förenas med villkor om framtida hanteringen av snömassor<br />

till tipp. Om en framtida landtipp anläggs måste även någon form av rening av smältvattnet<br />

göras innan det når recipienten. Beroende på slutlig eller tillfällig lösning blir driftkostnaderna<br />

olika. Även tillstånd för deponeringsverksamhet måste erhållas för att verksamheten skall<br />

kunna bedrivas.<br />

Rondeller, Grönstav, Askrikev, Läroverksv-<br />

Vasav<br />

127<br />

2009 2010 2011<br />

8 500 7 000 10 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

För att öka trafiksäkerheten och framkomligheten har förvaltningen föreslagit att en rondell<br />

byggs varje år de kommande åren. För år 2009 är korsningen Norra Kungsvägen och<br />

Grönstavägen planerad för ombyggnad. Här har bland annat busstrafiken klagat på<br />

framkomligheten och trafikanterna upplever långa väntetider vid signalregleringen. År 2010<br />

föreslås att korsningen Norra Kungsvägen och Askrikevägen byggs om till rondell samt 2011<br />

den starkt trafikerade korsningen mellan Vasavägen och Läroverksvägen.<br />

Konsekvens<br />

Trafikanterna upplever en bättre trafikrytm och mindre störningar. Driftkostnaderna för<br />

befintliga trafiksignalanläggningar upphör.<br />

Elfviksvägen, upprustning 2009 2010 2011<br />

1 000 1 000 1 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

Elfviksvägen är en väg med låg standard enligt dagens mått och vägen är trafikerad med buss<br />

i linjetrafik. Klagomål från busstrafiken har framställts om vägens standard. Förvaltningen<br />

planerar att etappvis förbättra vägstandarden med olika åtgärder; breddning av vägen,<br />

vägräcke, breddad vägren och förändrade slänter mm. Delar av Elfviksvägen saknar idag<br />

dessutom belysning.<br />

Målsättningen är att öka trafiksäkerheten och samtidigt förändra så lite som möjligt av<br />

Elfviksvägens karaktär som en mindre landsväg.<br />

Konsekvens<br />

Trafiksäkerheten ökar när vägens standard förbättras på de sämsta delarna av Elfviksvägen.


Natur och park<br />

Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Lekplatser och lekredskap, upprustning 2009 2010 2011<br />

1 500 1 500 1 500<br />

Motiv och beskrivning<br />

Tekniska förvaltningen har tagit fram ett program för att åtgärda brister avseende säkerheten<br />

på <strong>stad</strong>ens lekplatser. Här redovisas kostnader för såväl avveckling av oprioriterade lekplatser<br />

som upprustning/utbyggnad av de prioriterade lekplatserna. Antalet prioriterade lekplatser år<br />

2009 kommer att vara 35 st. Vidare finns underhållsavtal med föreningar om drift av tre lekplatser.<br />

Dessutom finns 10 oprioriterade lekplatser som är under avveckling med skiftande<br />

antal lekredskap.<br />

Preliminärt åtgärdsprogram för åren 2009-2011:<br />

Upprustning av prioriterade lekplatser:<br />

2009: Skärsätra centrum, Södra Sticklinge, Breviks centrum, Golfbanan, Törnersväg.<br />

2010: Östra Rudboda (södra), Näset (kv Kaninen), Sälgstigen/Tallrisstigen.<br />

2011: Fregattvägen, Bo Gärde, Larsberg.<br />

Konsekvens<br />

Åtgärderna innebär att samtliga prioriterade lekplatser kommer att uppfylla gällande standard<br />

år 2011. Uteblir investeringsmedlen, eller om investeringsbeloppet skärs ner, finns inga ekonomiska<br />

möjligheter att fortsätta genomföra framtaget program eller att åtgärda de säkerhetsbrister<br />

som framkommit vid besiktning.<br />

När ovanstående program är genomfört finns 35 prioriterade lekplatser som kräver årliga<br />

drift- och underhållsinsatser. Drift/underhållskostnaden för dessa kan beräknas till cirka 17 tkr<br />

per år och lekplats eller totalt cirka 600 tkr per år. (Driftbudget år 2009 uppgår till 600 tkr).<br />

De oprioriterade lekplatserna avvecklas successivt och olämplig och icke fullgod utrustning<br />

tas bort. På sikt måste budgeten för drift- och underhåll höjas för att kunna hålla dessa 35<br />

prioriterade lekplatser i ett fullgott skick.<br />

Strandpromenad Dalénum - Baggeby Gård 2009 2010 2011<br />

2 000 1 000 1 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

Som ett led i en sammanhängande strandpromenad med närkontakt med vattnet föreslås att<br />

dagens gångväg som slutar nedanför Dalénum, på ett par års sikt etappvis förlängs till<br />

Baggeby Gård. Terrängen är svårframkomlig men exempelvis konsolbryggor kan möjliggöra<br />

en lämplig lösning på vissa delsträckor. En förutsättning för att kunna bygga ut strandpromenadens<br />

hela sträckning är att överenskommelse kan träffas med en privat markägare.<br />

Konsekvens<br />

Här kan en attraktiv strandpromenad i söderläge skapas utmed Värtans strand.<br />

128


Torg, upprustning<br />

Källängen, Larsberg<br />

Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

129<br />

2009 2010 2011<br />

800 400 -<br />

Motiv och beskrivning<br />

De äldre <strong>stad</strong>sdelstorgen har under åren rustats upp, senast Baggebytorg år 2008.<br />

Källängstorgets plattsättning är ojämn och har varit föremål för stark kritik från de boende.<br />

Orsaken till ojämnheterna är bland annat de senaste årens renoveringar av intilliggande hus<br />

med transporter av tyngre maskiner och fordon på torgytorna. Larsbergs torg kommer att<br />

behöva rustas upp efter pågående arbeten kring torget. Upprustning föreslås av Källängstorget<br />

2009 och Larsbergs torg 2010.<br />

Konsekvens<br />

Mera inbjudande och trevliga torg som anpassats till omgivningen.<br />

Skyltar för parker och grönområden, skyltpolicy 2009 2010 2011<br />

400 400 400<br />

Motiv och beskrivning<br />

Parkerna och grönområdena föreslås namnsättas. Skyltar föreslås sättas upp som informerar<br />

om parkens namn, historik m m. Skyltarnas utformning ska vara av hög standard (Djurgårdsförvaltningens<br />

skyltsättning på Djurgården). Samarbete med exempelvis Hembygdsföreningen<br />

bör här kunna ske.<br />

Konsekvens<br />

Trevligare och mer inbjudande hänvisningar till grönområden och parker, med i vissa fall<br />

historiska beskrivningar av platserna.<br />

Elfviks gård - Utbyte av lantbruksmaskiner 2009 2010 2011<br />

300 200 200<br />

Motiv och beskrivning<br />

Ett utbyte av vallskördemaskiner planeras för 2009. Slåtterkrossen är gammal och bör bytas ut<br />

och en ny stor balvagn behöver köpas in för att minska antalet körningar på vägarna under<br />

skördearbetet.<br />

Konsekvens<br />

Investeringen ökar effektiviteten i vallskördearbetet.<br />

7.2 Delfinansierade projekt (statsbidragsgrundande)<br />

Trafiksäkerhetsåtgärder enligt program 2009 2010 2011<br />

2 000 2 700 3 000


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Motiv och beskrivning<br />

Tekniska nämnden har antagit en trafiksäkerhetspolicy som tillsammans med tidigare genomförd<br />

trafiknätsanalys skall ligga till grund för åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten på<br />

<strong>stad</strong>ens vägnät. Ett åtgärdsprogram för kommande år har tagits fram med trafiksäkerhetspolicy<br />

och trafiknätsanalys som grund. Anlitad konsult i projektet har genomfört en studie av<br />

vägnätet avseende framkomlighet och trafiksäkerhet varvid stor vikt lagts på den oskyddade<br />

trafikantgruppen (cyklister och gående) och då speciellt barnens skolvägar. Åtgärderna i<br />

programmet är normalt statsbidragsberättigade.<br />

Beroende på statsbidragets omfattning är det svårt att ange vilka objekt som kan komma att<br />

bli utförda respektive år. Under planperioden 2009-2011 planeras utbyggnad av cykelvägar,<br />

t ex utmed Ekholmsnäsvägen och Elfviksvägen samt vid Furutorp.<br />

Målsättningen är dock att åtgärdsprogrammets föreslagna objekt på sikt skall genomföras och<br />

där prioriteringen av objekten skall vara vägledande. Akuta åtgärder kan dock uppkomma<br />

som måste utföras utanför åtgärdsprogrammets planerade åtgärder.<br />

Ansökan om statsbidrag kommer att inlämnas till Vägverket. Statsbidrag utgår med som mest<br />

50 procent av den totala kostnaden för respektive objekt.<br />

Konsekvens<br />

Genom satsning på åtgärder som ökar trafiksäkerheten kan olyckstalen i trafiken hållas nere.<br />

GC-väg Ekholmsnäsv, delen Båtsmansv –<br />

Ekebov, Båtsmansv - infart skidbacken samt<br />

Skidbacken – Björkhagen<br />

130<br />

2009<br />

2010<br />

2011<br />

2 500 3 800 4 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

I anslutning till detaljplaneläggning av området norr om kvarteret Båtsman Hersberg och en<br />

föreslagen utökning av området för Fortums fördelningsstation vid Koltorp, har i detaljplanen<br />

redovisats en ny gång- och cykelväg utmed Ekholmsnäsvägen på delen Båtsmansvägen-<br />

Ekebovägen. Gång- och cykelvägen kommer att utgöra en viktig förbindelselänk mellan<br />

befintliga gång- och cykelvägar.<br />

I samband med förläggning av en ny 220 kV högspänningsledning utmed Ekholmsnäsvägen,<br />

på delar av Ekebovägen-Båtsmansvägen, bör samordning ske för byggande av den nya gång-<br />

och cykelvägen.<br />

Resterande delar av Ekholmsnäsvägen bör också anläggas med gc-väg för att ge de<br />

oskyddade trafikanterna bättre möjligheter att utnyttja området.<br />

Ansökan om statsbidrag kommer att inlämnas till Vägverket.<br />

Konsekvens<br />

Ekholmsnäsvägen på det aktuella vägavsnittet är smal och med begränsad sikt vilket innebär<br />

en påkörningsrisk för oskyddade trafikanter. Med en friliggande gång- och cykelbana förbättras<br />

trafiksäkerheten avsevärt.


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

GC-vägar, Islingeviken och Brogrenen 2009 2010 2011<br />

- 1 000 6 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

De primära gång- och cykelvägarna från och till <strong>Lidingö</strong> måste vara inbjudande och med hög<br />

standard ur såväl trafiksäkerhets- som framkomlighetssynpunkt samt gärna vara skilda från<br />

bil- och tågtrafiken.<br />

Den nuvarande cykelvägen utmed Islinge Hamnväg vid OKQ8-stationen används inte av<br />

cyklister då den har en dålig anslutning till övriga cykelvägar. Följden blir att cyklisterna<br />

istället kör ut på Islinge Hamnväg. Åtgärder föreslås 2010.<br />

Vid Brogrenen har tidigare studerats en lösning för gångtrafikanter och cyklister att kunna nå<br />

den primära cykelvägen till södra ön utan att i plan passera järnvägen. Åtgärder föreslås 2011.<br />

Ansökan om statsbidrag kommer att inlämnas till Vägverket.<br />

Konsekvens<br />

Säkrare primära gång- och cykelvägar på de mest trafikerade sträckorna.<br />

7.3 Exploateringar<br />

Gåshaga 2009 2010 2011<br />

200 0 0<br />

Motiv och beskrivning<br />

Exploateringen av Gåshagaområdet är ännu inte slutförd. Behov av åtgärder på <strong>stad</strong>ens mark i<br />

anslutning till exploateringsområdet kommer att erfordras i mindre omfattning.<br />

Dalénum 2009 2010 2011<br />

1 000 1 000 1 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

Exploateringen i Dalénumorådet kommer att medföra behov av åtgärder i anslutning till<br />

exploateringsområdet. Tidpunkten för när dessa arbeten kommer att genomföras och<br />

kostnaderna för dessa är dock osäker.<br />

Larsbergs centrum 2009 2010 2011<br />

300 0 0<br />

Motiv och beskrivning<br />

Nya bostäder byggs i Larsbergs centrum i anslutning till befintligt parkeringsgarage.<br />

Nuvarande torgyta föreslås upprustas och utvidgas. Huvuddelen av dessa arbeten regleras i<br />

avtal mellan <strong>stad</strong>en och exploatören. Parkmark utanför exploateringsområdet kommer att<br />

behöva anpassas till exploatörens arbeten.<br />

131


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Kv. Taljan och Lagern äldreboenden 2009 2010 2011<br />

0 500 500<br />

Motiv och beskrivning<br />

Inom kvarteret Taljan (Brevik) och Lagern (Rudboda) planeras byggande av äldreboenden<br />

men det är osäkert om och när dessa projekt kommer att genomföras. I anslutningen till<br />

byggnationen erfordras vissa arbeten på <strong>stad</strong>ens mark avseende park- och gatumark. Det är<br />

osäkert när dessa projekt kommer att utföras.<br />

Bodals Gård 2009 2010 2011<br />

300 0 0<br />

Motiv och beskrivning<br />

En ny detaljplan har utarbetats för området kring Bodals Gård. I anslutning till projektets<br />

genomförande erfordras vissa arbeten på <strong>stad</strong>ens mark.<br />

8. Personal<br />

Personalstyrkan på tekniska förvaltningen beräknas 2009 uppgå till 31 personer, 28 tjänstemän<br />

(varav 11 kvinnor) och 3 fältpersonal (män). Minskningen av fältpersonal beror på att<br />

hela va-verksamheten läggs ut på entreprenad år 2009 vilket medför överflyttning av personal<br />

till den nya entreprenören.<br />

Under 2009 beräknas 2 personer avgå med pension och under planperioden kommer cirka 5<br />

pensionsavgångar att ske förutsatt att personerna arbetar tills de är 65 år.<br />

Flera nyanställningar efter pensionsavgångar har skett under 2008. I budgeten för 2009 har en<br />

ny befattning som natur- och parkchef tillsatts, som ett resultat av den nya organisationen.<br />

Budgeten innehåller även anslag för en ny projektledare och en informatör.<br />

På förvaltningen bedrivs ett aktivt hälsoarbete inom ramen för arbetsmiljön. Under 2007 blev<br />

förvaltningen hälsodiplomerad efter att ha arbetat målinriktat och strukturerat med hälsa under<br />

cirka två år. Förvaltningens hälsogrupp arbetar utifrån en hälsopolicy och ett antal hälsomål.<br />

Personalen erbjuds möjlighet att gå på både fasta motionsaktiviteter och prova-på-aktiviteter.<br />

De främsta målen med hälsoarbetet är att öka det fysiska och psykiska välbefinnandet hos de<br />

anställda samt ge tillfälle till ökad samvaro på förvaltningen.<br />

Personalen fördelas i budget för år 2009 på de olika avdelningarna enligt följande:<br />

Förvaltningsledning 3<br />

Administration 11<br />

Gator och trafik (varav 1 fältpersonal) 6<br />

Natur och Park 3<br />

Elfviks gård (varav 1 fältpersonal) 2<br />

Va och Avfall (varav 1 fältpersonal) 6<br />

Totalt 31<br />

132


9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />

Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

I stort sett all skattefinansierade verksamhet är utlagd på entreprenad. Verksamheten är<br />

upphandlad i ett flertal entreprenader som utförs av olika entreprenörer.<br />

Vinterväghållning utförs av Vägverket produktion. (budget 2009, 9,2 mkr)<br />

Sandupptagning och slamsugning av rännstensbrunnar utförs av Stockholm Entreprenad AB<br />

(budget 2009, 2,0 mkr).<br />

Barmarksunderhåll/renhållning samt parkskötsel inklusive á-prisarbeten för park/natur<br />

(exklusive centrum) utförs av <strong>Lidingö</strong> Trädgårdscenter AB (budget 2009, 4,0 mkr).<br />

Centrum, barmark/renhållning/park utförs av ISS Landscaping AB (budget 2009, 2,0 mkr).<br />

Beläggningar och á-prisarbeten gata utförs av NCC Construction Sverige AB (budget 2009,<br />

14,0 mkr). Nuvarande avtal gäller till och med 2008-12-31. Ny upphandling gällande á-pris<br />

gata samt beläggning kommer att ske under hösten 2008.<br />

Drift och underhåll av gatu- och parkbelysning, inklusive påkörda belysningsstolpar, utförs av<br />

E.ON ES Trafik och Belysning AB (driftbudget 2009, 2,5 mkr).<br />

Trafikkontoret i Stockholms <strong>stad</strong> svarar för drift- och underhåll av <strong>Lidingö</strong>bron enligt särskild<br />

överenskommelse mellan <strong>Lidingö</strong> och Stockholm. <strong>Lidingö</strong> har 58 procent av dessa kostnader<br />

(driftbudget 2009, 0,4 mkr).<br />

Waterjet AB har upphandlats för mindre löpande underhållsarbeten på Gamla <strong>Lidingö</strong>bron.<br />

Kostnaden för dessa arbeten uppgår till cirka 0,7 mkr per år.<br />

Skogsskötseln utförs av Skogssällskapet AB med nytt avtal från och med 2008-07-01 och<br />

uppgår till 1,1 mkr per år.<br />

Klotterborttagning kommer att utföras av två entreprenörer, Mälarsanering i Sverige AB och<br />

All Remove Sweden AB. Entreprenadkostnaden uppgår till 1,0 mkr i budget 2009.<br />

10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />

I enlighet med <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s strategi kring hälsa beskrivs några projekt nedan som kommer<br />

att prioriteras inom tekniska förvaltningen.<br />

De mål i strategin som berör tekniska verksamheten är<br />

- buller på utsatta platser ska minskas<br />

- trafiken vid <strong>stad</strong>ens skolor ska minskas och barnens motion stimuleras<br />

- den yttre miljön ska förbättras<br />

- idrotten ska leda till hälsa<br />

Projekt i enlighet med <strong>stad</strong>ens hälsoprofil genomförs i samverkan mellan förvaltningarna för<br />

att nå kostnadseffektiva lösningar.<br />

133


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

• En trafikbullerutredning pågår som ska ge förslag till åtgärder.<br />

• En kartläggning av trafiksituationen vid <strong>stad</strong>ens skolor pågår.<br />

• Distribution av dricksvatten av god kvalitet till <strong>Lidingö</strong>borna och hantering av<br />

förorenat vatten genom funktionsdugliga avloppspumpstationer.<br />

• En aktiv skogsskötsel som befrämjar lidingöbornas möjligheter till rekreation.<br />

• Översyn av tillgänglighet i <strong>stad</strong>en. Handikappanpassning och förbättring av gång- och<br />

cykelvägar, trappor och busshållplatser mm.<br />

• Utveckling och bevarande av kulturmiljöer.<br />

• Involvera boende i skötsel av närmiljön.<br />

• Kontinuerlig bekämpning av klotter för att förbättra miljön.<br />

• Säkerhetsanpassning och underhåll av <strong>stad</strong>ens lekplatser för att främja barnens<br />

fritidsmiljö.<br />

• Tillgodose behovet av önskade cykelparkeringsplatser till exempel vid Gåshagabryggan,<br />

Larsbergsbryggan och vid <strong>Lidingö</strong>banans hållplatser.<br />

11. Miljöarbete<br />

Sedan 1999 har tekniska förvaltningen bedrivit arbete med införande av ett miljöledningssystem<br />

med syfte att strukturera och effektivisera miljöarbetet inom förvaltningens verksamhetsområden.<br />

Tekniska förvaltningen arbetar efter standarden ISO 14001. Tekniska nämnden<br />

antog en miljöpolicy den 17 maj 2000.<br />

11.1 Miljöpolicy för tekniska förvaltningen<br />

Tekniska förvaltningen ansvarar för <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s gator, parker, skog, va-anläggningar samt<br />

trafikplanering, avfallsverksamhet, försäljning av dricksvatten och mottagande av avloppsvatten.<br />

Ansvaret medför att tekniska förvaltningen utför verksamheter som har direkt eller<br />

indirekt stor påverkan på miljön. Tekniska förvaltningen skall därför:<br />

• driva miljöarbetet så att ständig miljöförbättring uppnås,<br />

• arbeta förebyggande så att spridning och uppkomst av föroreningar direkt eller indirekt av<br />

kontorets verksamhet, minskar,<br />

• motverka utarmning av den biologiska mångfalden samt tillse att användning av ändliga<br />

resurser sker sparsamt,<br />

• väga in relevanta miljöaspekter lika tungt som ekonomiska och kvalitativa aspekter vid<br />

planering, upphandling och genomförande av arbete,<br />

• minst uppfylla gällande miljölagstiftning och i övrigt uppfylla nationella, regionala och<br />

lokala miljömål samt övriga föreskrifter, krav och myndigheters beslut som tekniska<br />

förvaltningen berörs av,<br />

134


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

• öka kunskapen bland anställda om miljöfrågor i allmänhet och om det miljöarbete som<br />

bedrivs inom kontoret,<br />

• tillse att denna miljöpolicy är välbekant hos anställda samt att den är tillgänglig inom och<br />

utom <strong>stad</strong>en,<br />

• utifrån denna miljöpolicy fastställa övergripande och detaljerade miljömål samt att tillse att<br />

dessa mål är specifika, mätbara, användbara och realistiska samt att de lätt går att följa upp.<br />

Denna miljöpolicy skall utgöra grunden för tekniska förvaltningens miljöarbete och skall<br />

dokumenteras, införas och underhållas enligt standarden - ISO 14001.<br />

11.2 Följande miljömål för tekniska förvaltningen gäller för 2009:<br />

Övergripande mål<br />

• Verksamheterna inom <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> ska vara en förebild för miljö- och hållbarhets<br />

utvecklingen på <strong>Lidingö</strong>. Till grund för miljöarbetet både externt och internt ska<br />

handlingsprogrammet Agenda 21 ligga.<br />

Inriktningsmål<br />

Utifrån det övergripande målet har tekniska förvaltningen formulerat tre inriktningsmål.<br />

• Miljöarbetet på tekniska förvaltningen ska utvecklas och ingå som en naturlig del i<br />

verksamheten.<br />

• Miljöarbetet ska vara resultatinriktat så det kontinuerligt går att visa minskad<br />

miljöbelastning.<br />

• Miljöarbetet ska underlättas av att personalen på tekniska förvaltningen är miljömedveten.<br />

Följande verksamhetsmål för tekniska förvaltningens miljöarbete har fastställts av tekniska<br />

nämnden:<br />

1. Minska energianvändningen<br />

2. Minska utsläpp till luft<br />

3. Minska utsläpp till vatten<br />

4. Minska användningen av ändliga resurser<br />

Miljöledningsprogram för 2009<br />

Miljömålen har satts in i ett miljöledningsprogram. Programmet (ej miljöredovisningen) anger<br />

vem som är ansvarig för att målet uppfylls, när det ska vara klart och vilka resurser som<br />

krävs. De mål som finns i miljöledningsprogrammet ska vara mätbara för att man ska kunna<br />

avgöra om de har uppfyllts.<br />

135


Tekniska nämnden – Gator och natur<br />

Kolumnen ”verksamhetsmål” anger vilket av verksamhetsmålen som man genom produktionsmålet<br />

vill uppnå. Den ansvarige för varje mål kan delegera det måluppfyllande arbetet.<br />

Mätbara produktionsmål Verksam<br />

1 *) Offentlig belysning. Vid byte av armatur<br />

byts till sådan armatur där energisnåla och<br />

miljöanpassade lampor kan användas.<br />

2 *) Ersätta lampor i trafiksignaler med<br />

diodlampor.<br />

3 *) Effektivisering av pumpstationer genom<br />

renovering och utbyte av pumpar.<br />

4 Minska avfallstransporter till förbränning.<br />

Logistik.<br />

5 Förbättrad dagvattenhanteringen,<br />

genomförande av förslag från utredning<br />

som genomförs 2004.<br />

6 Utveckla förvaltningens miljöledningssystem.<br />

7 Hålla en miljöpolicy tillgänglig inom och<br />

utom <strong>stad</strong>en.<br />

8 Följa upp och vidareutveckla kontrollen av<br />

TF:s entreprenörers miljöarbete.<br />

9 Minska miljöbelastningen genom utbyte<br />

till miljöbilar och utbyte av gamla<br />

maskiner.<br />

10 Förbättra källsorteringen bland <strong>stad</strong>ens<br />

egna verksamheter.<br />

136<br />

hetsmål<br />

Åtgärder<br />

1 Cirka 750 armaturer ska bytas<br />

under år 2009<br />

1 Vid utbyte av armatur.<br />

1,3 Två pumpstationer ska byggas<br />

om.<br />

1,2,4 Ny omlastningsstation tas i<br />

bruk 2009<br />

3 Reningsanläggning vid<br />

Kyrkviken och centrum kan<br />

byggas<br />

1-4 Genomförs under 2009.<br />

1-4 Skickas med vid upphandling.<br />

1-4 Ska ingå i kontrollantens<br />

uppgifter.<br />

1,2,4 Öka antalet miljöbilar.<br />

1,4 Projekt riktat mot skolor<br />

påbörjat.<br />

*) Energibesparande åtgärder ska prioriteras inom alla verksamheter men speciellt inom dessa<br />

tre områden. En mer specificerad uppföljning av förvaltningens energiförbrukning kommer<br />

att utföras under 2009. I <strong>stad</strong>ens nyligen antagna energiplan finns delmål avseende energiförbrukningen<br />

som anger riktlinjer för beräknad minskning av energianvändningen.


Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />

Avgiftsfinansierad verksamhet: Vatten och avlopp<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Tekniska nämnden, Vatten och avlopp är en industriell verksamhet för vilken inga<br />

skattemedel tillförs.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker att förslaget till resultatbudget inklusive taxor och avgifter<br />

fastställs.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2009 om 9,5 mkr.<br />

Nämndens förslag<br />

1. Uppdraget<br />

Vatten och avloppsenheten ska tillgodose efterfrågan på vatten av god kvalitet samt ansvara<br />

för transport av avloppsvatten till reningsverk. Verksamheten finansieras genom en av kommunfullmäktige<br />

antagen taxa.<br />

Verksamheten innebär förnyelse, underhåll och drift av anläggningar för vatten och avlopp<br />

såsom ledningar, tryckstegringsstationer, vattentorn och pumpstationer.<br />

Dricksvatten köps in från Stockholm Vatten och avloppsvatten transporteras till Käppalaverket<br />

för rening. Dagvatten ska omhändertas och renas enligt en framtagen dagvattenplan<br />

innan utsläpp till recipient sker.<br />

Vattentjänstlagen ställer krav på en strikt ekonomisk avgränsning för va-kollektivet. Verksamheten<br />

tillämpar en sluten budgetering och redovisning. Eventuella över- och underskott<br />

regleras mot en särskild resultatutjämningsfond.<br />

Kottlasjöns vattenkvalitet förbättras sakta men säkert på naturlig väg. Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

sköter provtagningen av vattnet två gånger om året. För närvarande finns<br />

det ett antal förslag att med olika metoder påskynda reningen av sjön men inget beslut är ännu<br />

fattat av tekniska nämnden.<br />

2. Året som kommer<br />

• Drift och underhåll är utlagd på entreprenad i sin helhet.<br />

• Utförande av reningsanläggning för dagvatten från centrumområdet.<br />

• Infodring av avloppsledningar, enligt förslag i genomförd utredning, fortsätter för att<br />

minska tillskottsvattnet i ledningarna.<br />

• Omläggning av uttjänta ledningar i Kolmårdsområdet.<br />

• Renovering av två avloppspumpstationer, P55 i Rudboda och P40 vid Sveavägen.<br />

137


Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />

• Personal som utför upphandlingar och har kontakt med entreprenörer ska<br />

kompetensutvecklas.<br />

3. Målformulering<br />

Stadens övergripande mål för tekniska nämndens verksamheter:<br />

• Se till att <strong>Lidingö</strong>borna i efterfrågad utsträckning har en säker tillgång till rent vatten<br />

och avlopp.<br />

Tekniska nämndens övergripande mål<br />

• Anläggningarna ska förvaltas på ett tekniskt och ekonomiskt sätt så att <strong>stad</strong>en<br />

tillhandahåller ett godkänt och bra vatten med hög säkerhet i leveransen.<br />

• Enheten ska bidra till minskad miljöbelastning på mark och sjöar genom att minska<br />

tillförseln av miljöfarliga ämnen och tillskottsvatten till reningsverk och recipienter.<br />

4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning (mkr)<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2008 2009 2010 2011 2012<br />

statsbidrag<br />

taxor och avgifter 45,7 44,1 44,7 44,7 47,7<br />

övriga intäkter 4,3 4,2 4,4 4,4 4,4<br />

Summa intäkter 50,0 48,3 49,1 49,1 52,1<br />

kostnader för arbetskraft 4,3 5,0 2,3 2,3 2,4<br />

varor och material 7,0 7,4 7,6 7,7 7,8<br />

entreprenad och köp av verksamhet 7,3 9,2 15,3 15,4 14,4<br />

tjänster och avgifter 23,5 25,0 23,5 22,6 22,7<br />

hyror 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5<br />

bidrag 0 0 0 0 0<br />

avskrivningar 1,7 2,0 2,3 2,7 3,2<br />

internränta - 2,5 - - -<br />

Summa kostnader -44,4 -51,6 -51,5 -51,2 -51,0<br />

finansiella intäkter - 0,2 0,1 - -<br />

finansiella kostnader 1,4 - 3,1 3,5 4,1<br />

Årets resultat 4,2 -3,1 -5,4 -5,6 -3,0<br />

Resultatutjämningsfond 10,3 7,2 1,8 -3,8 -6,8<br />

138


4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />

Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />

Budget 2009<br />

Intäkterna från va-taxan består av tre delar; brukningsavgift 28,5 mkr, årsavgift 8 mkr samt<br />

mätaravgift 4,2 mkr. Va-taxans brukningsavgifter föreslås vara oförändrade 2009 i syfte att<br />

successivt minska resultatutjämningsfonden. Fonden räcker även för en eventuell kostnadsökning<br />

på grund av upphandlingen av va-driften. Inför 2010 års budgetarbete kan en höjning<br />

bli aktuell när man vet den exakta kostnaden för driftentreprenaden.<br />

Kostnaden för arbetskraft har minskat jämfört med föregående år eftersom hela va-verksamheten<br />

från och med 2009 är utlagd på entreprenad vilket medför att fältpersonalen överförs till<br />

entreprenör.<br />

I varor och material ingår främst inköp av distributionsvatten från Stockholm, 7,5 mkr.<br />

Entreprenadkostnaderna för drift och underhåll av va-anläggningar beräknas uppgå till cirka<br />

9 mkr, varav 1 mkr avser ommålning av vattentornet i Mosstorp. Vidare beräknas kostnaderna<br />

för utbyte av uttjänta va-anläggningar uppgå till 5,7 mkr.<br />

I tjänster och avgifter ingår främst avgiften till Käppalaförbundet som uppgår till 18,5 mkr<br />

samt intern ersättning för overheadkostnader, 3,4 mkr.<br />

Budget 2010<br />

Minskningen av entreprenadkostnader beror på att ommålning av vattentorn inte utförs detta<br />

år. Taxan föreslås vara oförändrad men måste ses över då kostnaderna för driftentreprenaden<br />

blivit kända. Entreprenadkostnaderna har indexuppräknats, i övrigt planeras inga större<br />

förändringar jämfört med 2009.<br />

Budget 2011<br />

Under taxor och avgifter har preliminärt 3 mkr tagits upp som ökade anläggningsavgifter från<br />

Dalénumområdet. Den negativa resultatutjämningsfonden för vatten och avlopp kommer<br />

framöver att kompenseras av att anläggningsavgifter för Dalénumområdet erhålls. Byggnationen<br />

kommer att pågå under en tioårsperiod och total beräknad intäkt uppgår till cirka 11<br />

mkr som kommer att erläggas successivt när bygglov blivit beviljat för varje etapp. I exploateringsavtalet<br />

kommer tid för utbetalningarna att regleras.<br />

Taxan föreslås vara oförändrad och entreprenadkostnaderna har indexuppräknats, i övrigt<br />

planeras inga större förändringar jämfört med 2010.<br />

139


Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />

Andel av bruttokostnader 2009, vatten och avlopp<br />

(Siffror inom parentes avser budget 2008)<br />

Käppalaförbundet<br />

34% (34%)<br />

5. Nyckeltal<br />

Verksamhet<br />

Vattendistribution<br />

15% (15%)<br />

Administration<br />

12% (11%)<br />

Drift vaanläggningar<br />

18% (19%)<br />

140<br />

Avskrivningar<br />

och internränta<br />

10% (9%)<br />

Utbyte vaanläggningar<br />

10% (12%)<br />

Bokslut<br />

2007<br />

Budget<br />

2008<br />

Budget<br />

2009<br />

54 Vatten och avlopp<br />

Inköpt mängd i miljoner m³ 3,48 3,60 3,50<br />

Försåld mängd i miljoner m³ *) 2,95 3,13 3,10<br />

Bruttokostnad per m³ levererat och renat vatten 15:05 16:48 17:63<br />

Intäkt per m³ levererat och renat vatten 17:43 15:49 15:84<br />

Försåld mängd i procent av inköpt vatten 85 87 88<br />

*) Den försålda vattenmängden baseras på abonnenternas beräknade normala årsförbrukning.<br />

En tillfälligt ökad vattenförbrukning hos en abonnent påverkar således inte direkt den försålda<br />

kvantitet vatten som här redovisas.


Verksamhet<br />

Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />

141<br />

Bokslut<br />

2007<br />

Budget<br />

2008<br />

Budget<br />

2009<br />

542 Drift och underhåll av va-anläggningar<br />

Vattenledningar i meter (exkl. serviser) 207 279 209 000 209 100<br />

Kostnad per meter vattenledning 7:34 8:06 8:62<br />

Antal vattenläckor per kilometer ledning 0,048<br />

Avloppsledningar i m (exkl. serviser, dagvatten) 184 527 185 200 185 300<br />

Kostnad per meter avloppsledning 8:07 7:94 7:61<br />

Antal avloppsstopp per kilometer ledning 0,054<br />

Antal brandposter 1 030 1 042 1 045<br />

Kostnad per brandpost (kr) 118 384 383<br />

Antal avloppspumpstationer (inkl. dagvatten) 45 46 46<br />

Kostnad per avloppspumpstation (kr) 47 111 44 261 44 783<br />

Antal vattentorn 3 3 3<br />

Kostnad per vattentorn, kr (exkl. målningskostn-09) 57 000 70 333 60 000<br />

543 Vattendistribution<br />

Antal vattenmätare 7 239 7 325 7 355<br />

Kostnad per mätare, kr (inkl. avläsn. och debitering) 125 118 116<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />

Entreprenaden för drift och underhåll av va-anläggningarna påbörjas under 2009.<br />

Avgiften för dagvatten i taxan kommer att omfördelas i enlighet med en utredning som utförts<br />

under 2008. Frågan behandlas i tekniska nämnden under hösten 2008.<br />

6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010-2011<br />

Ett övertagande av Storholmen från Vaxholm medför stora arbeten med vatten och avlopp.<br />

Arbetet med ledningar i och omkring Dalénum är påbörjat. Vidare kan reningsanläggningen i<br />

Kyrkviken påbörjas.<br />

7. Investeringar för planperioden<br />

Här redovisas de investeringar som föreslås under planperioden.


Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />

Lokala ledningar och serviser 2009 2010 2011<br />

800 800 1 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

Kostnad för anslutning och utläggning av nya serviser för tillkommande fastigheter. En<br />

anläggningsavgift tas ut enligt taxa.<br />

Konsekvens<br />

Utebliven investering medför att anslutning av begärda va-serviser inte kan utföras.<br />

Förnyelse av pumpstationer och vattentorn 2009 2010 2011<br />

1 500 1 500 2 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

En till två pumpstationer förnyas varje år efter en upprättad utbytesplan. Förnyelsen omfattar<br />

pumpar, rörgalleri och el-anläggning. Syftet är att öka driftsäkerheten och samtidigt spara<br />

energi med effektivare pumpar.<br />

Ventiler och övrig armatur i vattentornen ses över och byts ut vid behov.<br />

Konsekvens<br />

I och med att pumparna byts ut minskas energikostnaderna och driftsäkerheten ökar med färre<br />

driftstörningar som kan orsaka bräddningar av avloppsvatten till recipient.<br />

Förnyelse av huvudavloppsledning 2009 2010 2011<br />

2 000 2 500 3 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

Tillskottsvattnet i avloppsledningarna minskas med infodring (nytt rör) enligt en framtagen<br />

plan. Avloppsledningarna i äldre bo<strong>stad</strong>sområden är i behov av att förnyas. Ett utbyte sker<br />

successivt efter prioriteringar som sker med hjälp av tv-filmning av ledningarna och driftstatistik.<br />

Konsekvens<br />

<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> betalar idag för tillskottsvatten som belastar Käppalaverkets reningsprocess<br />

varför en investering att minska tillskottsvattnet i <strong>Lidingö</strong>s ledningar på sikt medför en lägre<br />

kostnad. Omläggning av uttjänta ledningar minskar risken för stopp och källaröversvämningar.<br />

Förnyelse av huvudvattenledning 2009 2010 2011<br />

1 000 1 500 2 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

Enligt en framtagen utbytesplan förnyas huvudledningar för att säkerställa leveransen av<br />

dricksvatten. I investeringen ingår även en översyn av ventilerna på huvudledningsnätet.<br />

142


Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />

Konsekvens<br />

Ett brott på huvudledningar kan, på grund av rörstorleken, medföra risk för utebliven<br />

vattenleverans, källaröversvämningar och skador på omgivningen.<br />

Reningsanläggningar för sjöar och dagvatten 2009 2010 2011<br />

700 2 700 1 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

Enligt miljöbalken ska förorenat dagvatten renas innan det släpps till recipient. <strong>Lidingö</strong> har en<br />

dagvattenplan för rening av utsläppt förorenat dagvatten som har som mål att förbättra miljön<br />

i sjöar, i Kyrkviken och vattnet kring <strong>Lidingö</strong>. Kostnaden för en reningsanläggning varierar<br />

med vald metod. Under 2010 planeras åtgärder i Kyrkviken.<br />

Konsekvens<br />

Dagens krav från myndigheter på rening av dagvatten måste kunna uppfyllas.<br />

Dalénum, va-arbeten vid exploateringen 2009 2010 2011<br />

3 000 4 000 4 000<br />

Motiv och beskrivning<br />

I och med utbyggnaden av Dalénum kommer det befintliga ledningsnätet ses över. I vissa fall<br />

måste nya ledningar byggas ut för att minimera driftproblem med den ökade belastningen på<br />

nätet som uppkommer i och med den nya bebyggelsen. Anläggningsavgifter för exploateringsområdet,<br />

vilka bokförs som intäkter i driftbudgeten, kommer på sikt att täcka dessa<br />

investeringskostnader.<br />

Konsekvens<br />

Åtgärder på ledningsnätet eller anläggningar i samband med utbyggnaden av Dalénum är mer<br />

kostnadseffektiva än om de utförs vid ett senare tillfälle, i nya iordningställda markytor.<br />

Larmanläggningar driftövervakning utbyggn. 2009 2010 2011<br />

500 1 000 200<br />

Motiv och beskrivning<br />

För att göra övervakningssystemet för avloppspumpstationer komplett ska resterande pumpstationer<br />

kopplas upp till det nya systemet. Därmed minskar risken för driftstopp och oönskad<br />

bräddning av avloppsvatten till recipienten. Den sista pumpstationen planeras kopplas in på<br />

det nya systemet år 2010.<br />

Konsekvens<br />

Utsläpp av avloppsvatten är inte tillåtet enligt miljöbalken och kan leda till åtal för miljöbrott.<br />

Ett väl utbyggt övervakningssystem minimerar riskerna.<br />

143


8. Personal<br />

Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />

All driftpersonal kommer att erbjudas övergång till den upphandlade entreprenören.<br />

Kundtjänsten för vatten och avlopp ligger organisatoriskt under administrativa enheten och<br />

kommer fortsättningsvis att ha kvar sina uppgifter förutom felanmälan och en viss<br />

kundkontakt som sköts av entreprenören.<br />

9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />

Förvaltningen kommer ha kvar administrativ kontrollpersonal i egen regi. All övrig verksamhet<br />

ska bedrivas med entreprenör. Kostnaden är svår att uppskatta då en upphandling<br />

genomförs under 2008 med en planerad entreprenadstart 2009-03-02.<br />

144


Tekniska nämnden – Avfall<br />

Avgiftsfinansierad verksamhet: Avfall<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Tekniska nämnden, Avfall är en industriell verksamhet för vilken inga skattemedel tillförs<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker att förslaget till resultatbudget inklusive taxor och avgifter<br />

fastställs.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2009 om 0,5 mkr<br />

Nämndens förslag<br />

1. Uppdraget<br />

Avfallsenheten ansvarar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall och jämförligt<br />

avfall från verksamheter på <strong>Lidingö</strong>. Verksamheten finansieras genom en av kommunfullmäktige<br />

antagen taxa.<br />

I hushållsavfall ingår:<br />

• säck- och kärlavfall från hushåll och verksamheter<br />

• farligt avfall, inklusive batterier<br />

• grov- och elavfall<br />

• trädgårdsavfall<br />

• slam och latrin från hushållen<br />

Avfallsenheten ansvarar även för insamlingen av slam från fettavskiljare.<br />

Hushållsavfall hämtas i säck eller kärl varje vecka, var fjortonde dag eller en gång per månad<br />

från småhus. I flerbo<strong>stad</strong>shus och verksamheter hämtas hushållsavfall en till tre gånger per<br />

vecka. Från verksamheter hämtas även utsorterat matavfall som behandlas biologiskt.<br />

Farligt avfall hämtas fastighetsnära hos småhusen i så kallade miljöboxar. För boende i<br />

flerbo<strong>stad</strong>shus finns ett system med en ambulerande miljöbil som kör runt i <strong>stad</strong>en fyra<br />

gånger per år. Farligt avfall kan även lämnas på återvinningscentralen.<br />

Slam och latrin hämtas från de fastigheter som inte är anslutna till kommunalt avlopp.<br />

All insamling av hushållsavfall är organiserad genom entreprenörer. Nuvarande avtal gäller<br />

till och med den 31 mars 2010.<br />

Staden är delägare i Söderhalls renhållningsverk AB, Sörab, som totalt har tio medlemskommuner.<br />

Sörab har till uppgift att organisera och tillhandahålla möjlighet för ägarkommunerna<br />

att få en såväl ekonomisk som rationell behandling av insamlat avfall. Sörab<br />

driver även återvinningscentralen och anläggningen för trädgårdsavfall som finns i <strong>Lidingö</strong>.<br />

Arbetet pågår med att planera för en ny, större återvinningscentral i Stockby.<br />

145


Tekniska nämnden – Avfall<br />

Förpackning- och tidningsinsamlingen, FTI AB, ansvarar för insamling av förpackningar och<br />

tidningar. Kommunen har ett informationsansvar gällande sortering och återvinningen av<br />

förpackningar och tidningar. På <strong>Lidingö</strong> finns i dagsläget 19 återvinningsstationer. Målet är<br />

att det ska etableras en ny station per år. För verksamheten tillämpas en sluten budgetering<br />

och redovisning. Eventuella över- och underskott regleras mot en särskild resultatutjämningsfond.<br />

1.1 Avfallsenhetens ansvarsområde<br />

Avfallsenheten handlägger och rådgör i frågor rörande bland annat avfallslösningar och<br />

arbetsmiljö samt ansvarar för att ta fram avfallstaxa, lokala föreskrifter och avfallsplan.<br />

Enheten tar årligen fram och ger ut avfallsinformation till samtliga hushåll och verksamheter<br />

på <strong>Lidingö</strong>. Aktuell information om avfallshanteringen finns tillgänglig på <strong>stad</strong>ens webbplats.<br />

Enheten arbetar även med upphandlingar, statistik samt kontakter med interna och externa<br />

aktörer. Uppdraget utförs i samarbete med ett tiotal entreprenörer.<br />

Enheten har även ansvar för förvaltningens miljöledningsarbete.<br />

2. Året som kommer<br />

• Återvinningscentralen i Stockby planeras för grov- och elavfall, farligt avfall samt<br />

trädgårdsavfall. Pengar finns i Sörabs budget för 2008 men byggstart blir tidigast<br />

2009.<br />

• En omlastningsstation byggs under senhösten 2008 och kommer att börja användas<br />

under 2009.<br />

• Avgiften i taxan höjs med 25 procent för att minska underskottet i budgeten.<br />

• Upphandling av en ny renhållningsentreprenör görs under 2009. Den nya entreprenaden<br />

innehåller ett nytt insamlingssystem. Entreprenaden börjar gälla först 2010.<br />

• En gemensam avfallsplan för Sörabs medlemskommuner kommer att gälla från 2009.<br />

• Personal som utför upphandlingar och har kontakt med entreprenörer ska<br />

kompetensutvecklas.<br />

3. Målformulering<br />

Stadens övergripande mål för avfallshanteringen:<br />

• Ta hand om avfall på ett miljömässigt riktigt sätt.<br />

Tekniska nämndens övergripande mål:<br />

• Kunskap om vad som händer med avfallet på lång och kort sikt ska öka – alla ska ta<br />

ett ökat ansvar<br />

• Arbetsmiljön ska vara god för dem som hämtar avfall på <strong>Lidingö</strong>.<br />

• Materialåtervinningen ska öka.<br />

146


4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning (mkr)<br />

Tekniska nämnden – Avfall<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2008 2009 2010 2011 2012<br />

statsbidrag<br />

taxor och avgifter 21,6 22,0 28,0 33,6 33,6<br />

övriga intäkter 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5<br />

Summa intäkter 22,0 22,4 28,5 34,1 34,1<br />

kostnader för arbetskraft 1,0 1,1 1,1 1,2 1,2<br />

varor och material 0,1 0 0 0 0<br />

entreprenad och köp av verksamhet 22,3 22,6 24,9 25,6 25,9<br />

tjänster och avgifter 3,0 2,9 3,5 3,6 3,7<br />

hyror 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3<br />

bidrag - - - - -<br />

avskrivningar - 0,2 0,2 0,3 0,3<br />

internränta - 0,1 0,2 0,2 0,2<br />

Summa kostnader -26,7 -27,2 -30,3 -31,2 -31,6<br />

finansiella intäkter 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0<br />

Årets resultat -4,5 -4,7 -1,8 2,9 2,5<br />

resultatutjämningsfond 5,4 0,7 -1,1 1,8 4,3<br />

4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />

Budget 2009<br />

Avgifterna i avfallstaxan föreslås öka med 25 procent dels för att täcka de ökade entreprenörs-<br />

och behandlingskostnaderna, dels för att kompensera de minskade intäkter som blivit resultatet<br />

av att fler abonnenter gått över till kärl.<br />

Intäkterna från avfalltaxan består av två delar. En fast avgift på 7,6 mkr som täcker bl a<br />

administration, hantering av farligt avfall och kostnader för återvinningscentralen. En rörlig<br />

avgift på 20,4 mkr som täcker hämtning och destruktion av hushållsavfall samt destruktion av<br />

grov- och matavfall.<br />

Entreprenader och köp av verksamhet består av ersättning till avfallsentreprenören för insamling<br />

och borttransport av hushållsavfall, 14,5 mkr, avgift till Sörab för destruktion av<br />

hushållsavfall 6,5 mkr samt avgift till Sörab för drift av återvinningscentralen 3,5 mkr.<br />

Entreprenadkostnaderna är höjda med cirka 3 procent för index medan avgifterna till Sörab är<br />

beräknade utifrån preliminära uppgifter från Sörab.<br />

147


Tekniska nämnden – Avfall<br />

I tjänster och avgifter ingår overheadkostnader på 2,6 mkr samt annonser, hyra, porto, datorstöd<br />

m m.<br />

Budget 2010<br />

Avgifterna i avfallstaxan beräknas höjas med 20 procent för att verksamheten ska få ett<br />

positivt resultat för året.<br />

Entreprenadkostnaderna ökar med index. I övrigt planeras inga större förändringar jämfört<br />

med 2009.<br />

Budget 2011<br />

Taxan beräknas vara oförändrad.<br />

Entreprenadkostnaderna ökar med index. I övrigt planeras inga större förändringar jämfört<br />

med 2010.<br />

Andel av bruttokostnader 2009, avfall<br />

(Siffror inom parentes avser budget 2008)<br />

Ersättning till<br />

renhållningsentreprenör<br />

48% (48%)<br />

Farligt avfall<br />

1% (3%)<br />

Övrigt<br />

2% (4%)<br />

148<br />

Administration<br />

17% (12%)<br />

Avgift till Sörab<br />

33% (32%)


5. Nyckeltal<br />

561 Hushållsavfall<br />

Tekniska nämnden – Avfall<br />

Bokslut<br />

2007<br />

149<br />

Budget<br />

2008<br />

Budget<br />

2009<br />

Antal ton avfall 15 970 17 000 18 000<br />

Kostnad/ton (exkl FA) (kr) 1 639 1 551 1 669<br />

Intäkt/ton 1 289 1 327 1 582<br />

Totalkostnad i mkr (exkl FA) (kr) 26,2 mkr 26,4 mkr 30,0 mkr<br />

Total intäkt i mkr 20,6 mkr 22,5 mkr 28,5 mkr<br />

5.1 Kommentarer till nyckeltalen<br />

Avfallsmängden är räknad som summa säck- och kärlsopor, grovavfall från villor och flerbo<strong>stad</strong>shus<br />

samt grovavfall från återvinningscentralen.<br />

Mängden avfall år 2007 består av 10 459 ton säck- och kärlavfall, och 5 643 ton grovavfall<br />

från återvinningscentralen.<br />

564 Farligt avfall<br />

Bokslut<br />

2007<br />

Budget<br />

2008<br />

Budget<br />

2009<br />

Antal ton FA från hushåll inklusive<br />

bortforsling och destruktion<br />

116 110 118<br />

Kostnad/ton (kr) 1 931 4 545 2 119<br />

Totalkostnad i mkr 0,2 mkr 0,5 mkr 0,3 mkr<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />

Ändring av abonnemang från säck till kärl kan medföra att intäkterna minskar. Avgiften för<br />

kärl kommer att ses över i nya taxan.<br />

Entreprenadkostnader för insamling och transport ökade enligt index med 6,61 procent 2008.<br />

En höjning av index 2009 är att förvänta med bland annat ökade bränslekostnader. I övrigt är<br />

inga större förändringar planerade.<br />

En höjning av taxan med 25 procent är budgeterad för 2009 för att minska den negativa<br />

resultatutjämningsfonden.<br />

6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010-2011<br />

En ny upphandling av insamlingen av hushållsavfall påbörjas under 2009 och träder i kraft<br />

under våren 2010. Kostnaden för den nya entreprenaden och det föreslagna insamlingssystemet<br />

är svår att beräkna.<br />

Avgifterna i taxan ses över och 2010 föreslås en höjning med 20 procent. För 2011 föreslås<br />

taxan vara oförändrad om resultatutjämningsfonden då är i balans.


7. Investeringar för planperioden<br />

Tekniska nämnden – Avfall<br />

Här redovisas den investering som föreslås under planperioden.<br />

Omlastningsstation för hushållsavfall 2009 2010 2011<br />

500 - -<br />

Motiv och beskrivning<br />

Bygglov för omlastningsstationen för hushållssopor är beviljat och en byggstart är beräknad<br />

till hösten 2008. Omlastningsstationen uppförs inom det område som <strong>stad</strong>ens renhållningsentreprenör<br />

disponerar i Stockby. Investeringen avser kompletterande åtgärder i samband med<br />

färdigställandet av anläggningen. Av det anslag på 2,9 mkr som är budgeterat för omlastningsstationen<br />

2008 föreslås resterande medel överföras till 2009.<br />

Konsekvens<br />

En omlastningsstation kommer att minska antalet transporter med sopbil till och från behandlingsanläggningen<br />

i Högdalen. Idag går mellan tre och sju transporter per dag med sopbil<br />

vilket skulle minska till en till två transporter per dag med lastväxlarfordon. Transportarbetet<br />

minskar från cirka 5 100 mil per år till 1 200-1 900 mil per år.<br />

Med minskat transportarbete minskar utsläppen av kväveoxider och kolväten samt användning<br />

av fordonsbränslen. Även trafiksäkerhetsaspekterna måste beaktas med det minskade<br />

transportarbetet. Abonnenternas samlade kostnader beräknas minska med cirka 500 tkr per år.<br />

8. Personal<br />

Bemanningen på avfallsenheten består av enhetschef och två handläggare, varav en nyanställd<br />

sedan våren 2008.<br />

9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />

Renhållningsverket anlitar entreprenörer för all verksamhet. Den största entreprenaden är<br />

insamling och transport av hushållsavfall som är budgeterad till 14,5 mkr 2009.<br />

Sörab sköter behandling av hushållsavfall samt drift av återvinningscentralen. Omfattningen i<br />

budget 2009 är 10 mkr.<br />

Insamling, transport och behandling av farligt avfall, slam, latrin och fettavfall. Kostnaden för<br />

dessa uppgår till 0,3 mkr i budget 2009.<br />

För hämtning av grovavfall från flerbo<strong>stad</strong>shus väljer fastighetsägaren själv vilken av <strong>stad</strong>ens<br />

fyra godkända entreprenörer de vill anlita.<br />

150


Tekniska nämnden – Jord- och stentipp<br />

Avgiftsfinansierad verksamhet: Jord- och stentipp<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Tekniska nämnden, Sten- och jordtippar är en industriell verksamhet för vilken inga<br />

skattemedel tillförs<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker att förslaget till resultatbudget inklusive taxor och avgifter<br />

fastställs.<br />

Nämndens förslag<br />

1. Uppdraget<br />

Trolldalstippen hanterar sten och jordmassor från anläggningsarbeten på <strong>Lidingö</strong>. Berg och<br />

sten krossas och jordmassor sållas och återanvänds sedan som fyllnadsmaterial.<br />

Lakvattnet från den nedlagda hushållstippen tas om hand i de nya lakvattendammarna.<br />

För verksamheten tillämpas en sluten budgetering och redovisning. Eventuella över- och<br />

underskott regleras mot en särskild resultatutjämningsfond.<br />

2. Året som kommer<br />

• Verksamheten på tippen bedrivs av entreprenör.<br />

• Större mängd av jordfyllning återvinns genom effektivare sållning av massorna.<br />

• Fler fraktioner av krossmaterial finns till försäljning.<br />

• Om möjligt ska ris och grenar, mm från trädgårdsentreprenörer tas om hand vid<br />

Trolldalstippen för flisning när Södergarnstippen stängs, vilket kommer att ske när den<br />

nya återvinningscentralen vid Stockby tas i bruk.<br />

3. Målformulering<br />

Tekniska nämndens övergripande mål:<br />

• Möjligheten att fortsättningsvis tippa massor ska säkerställas genom sortering och återvinning<br />

av massor så långt som möjligt med hänsyn tagen till villkoren i erhållet tillstånd<br />

för utökad verksamhet.<br />

151


4. Ekonomisk plan<br />

4.1 Resultaträkning (mkr)<br />

Tekniska nämnden – Jord- och stentipp<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2008 2009 2010 2011 2012<br />

statsbidrag<br />

taxor och avgifter 1,4 1,6 2,7 2,7 2,7<br />

övriga intäkter 3,8 2,5 3,3 3,4 3,5<br />

Summa intäkter 5,2 4,1 6,0 6,1 6,2<br />

kostnader för arbetskraft 0,9 0,8 - - -<br />

varor och material 2,0 0,7 1,0 1,0 1,0<br />

entreprenad och köp av verksamhet 1,7 1,2 3,6 3,6 3,6<br />

tjänster och avgifter 1,1 1,1 0,8 0,8 0,8<br />

hyror - - - - -<br />

bidrag - - - - -<br />

avskrivningar 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3<br />

internränta 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3<br />

Summa kostnader -6,1 -4,4 -6,0 -6,0 -6,0<br />

finansiella intäkter - - - - -<br />

Årets resultat -0,9 -0,3 0,0 0,1 0,2<br />

resultatutjämningsfond 0,0 -0,3 -0,3 -0,2 0,0<br />

4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />

För att återvinna så mycket material som möjligt ökar kostnaderna för inhyrda maskiner som<br />

hanterar det tippade materialet. Samtidigt ökar försäljningen vilket medför större inkomster.<br />

Målet för 2009 är att tippen ska göra ett nollresultat eller gå med en liten vinst.<br />

5. Nyckeltal<br />

57 Jord- och stentipp<br />

Bokslut<br />

2007<br />

152<br />

Budget<br />

2008<br />

Budget<br />

2009<br />

Antal lass<br />

6 892 6 000 7000<br />

Kostnad/lass (kr) 891 740 851<br />

Intäkt/lass (kr) 758 683 857<br />

Totalkostnader i mkr 6,1 mkr 4,4 mkr 6,0 mkr<br />

Totala intäkter i mkr 5,2 mkr 4,1 mkr 6,0 mkr


Tekniska nämnden – Jord- och stentipp<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />

En större omsättning av jord och krossmaterial medför högre kostnader och inkomster.<br />

6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010-2011<br />

Arbetet bedrivs så att tippens livslängd kan öka något och att endast godkända massor tillförs<br />

tippen.<br />

7. Personal<br />

Ingen egen personal finns på tippen.<br />

8. Entreprenader och köp av verksamhet<br />

All verksamhet bedrivs av entreprenör.<br />

153


Tekniska nämnden – Jord- och stentipp<br />

154


Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämndens budget utgörs av sammanträdesarvoden för<br />

förtroendevalda och har budgeterats på en förväntad nivå enligt kommunstyrelsens<br />

anvisningar.<br />

Nämndens förslag<br />

Resultaträkning (mkr)<br />

Bokslut<br />

2007<br />

155<br />

Budget<br />

2008<br />

Budget<br />

2009<br />

Budget<br />

2010<br />

Budget<br />

2011<br />

kommunalskattebidrag 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6<br />

statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

taxor och avgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Summa intäkter 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6<br />

kostnad för arbetskraft 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5<br />

varor och material 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

entreprenad och köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

tjänster och avgifter 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1<br />

hyror 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Summa kostnader -0,4 -0,5 -0,6 -0,6 -0,6<br />

Årets resultat 0,1 0 0 0 0<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämndens budget utgörs av sammanträdesarvoden för<br />

förtroendevalda och har budgeterats på förväntad nivå enligt kommunstyrelsens<br />

anvisningar.


Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden<br />

156


Räddningstjänst<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />

Kommunstyrelsens förslag<br />

Räddningstjänsten har upprättat ett budgetförslag vilket bygger på en fortsatt entreprenad<br />

genom Stockholms brandförsvar. Staden har att ta ställning till ett samgående med 11 andra<br />

kommuner i ett kommunalförbund för räddningstjänsten. Skulle <strong>stad</strong>en komma att ingå i det<br />

nya kommunalförbundet föreslås kommunstyrelsen uppdras att vidta erforderliga<br />

budgetmässiga justeringar.<br />

Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />

och anslår kommunalskattemedel om 24,5 mkr.<br />

Nämndens förslag<br />

1. Uppdraget<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden ansvarar för den förebyggande och skadeavhjälpande<br />

verksamheten som regleras i lagen om skydd mot olyckor. I uppdraget ingår<br />

myndighetsutövning inom det förebyggande verksamhetsområdet och att följa upp den<br />

verksamhet som Stockholms brandförsvar bedriver åt <strong>Lidingö</strong> genom avtal sedan den 1/1<br />

2001.<br />

Från och med 1/1 2009 kommer räddningstjänsten att ingå i ett kommunalförbund<br />

tillsammans med räddningstjänsten för ytterligare 10 kommuner. Kommunalförbundet övertar<br />

då den myndighetsutövning och det ansvar för räddningstjänst och förebyggande arbete till<br />

skydd mot olyckor som nu utövas av miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden.<br />

Räddningstjänsten redovisas som en egen resultatenhet inom miljö- och<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden i avvaktan på att de formella besluten tagits i respektive<br />

medlemskommuns kommunfullmäktige. I förbundsdrift kommer <strong>stad</strong>en att betala en årlig<br />

avgift till förbundet.<br />

2. Året som kommer<br />

• Samgående i ett räddningstjänstförbund<br />

I enlighet med den utredning och de principbeslut som tagits kommer<br />

räddningstjänsten att övergå i ett kommunalförbund med sammanlagt 11 kommuners<br />

räddningstjänster. Förbundet övertar ansvaret för räddningstjänst och förebyggande<br />

arbete till skydd mot olyckor.<br />

• Fortsatt satsning på förebyggande arbete<br />

En viktig uppgift i det förebyggande arbetet är att på olika sätt och i olika<br />

sammanhang ge invånarna grundläggande brandskyddskunskap. I avtalet med<br />

Stockholm regleras att de utåtriktade utbildnings- och informationsverksamheter, som<br />

157


Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden - Räddningstjänst<br />

tidigare har bedrivits, ska fortsätta och i takt med Stockholms brandförsvars egen<br />

organisationsutveckling ytterligare utvecklas. I förbundsdrift kommer det<br />

förebyggande arbetet att vara en viktig del i verksamheten.<br />

3. Målformulering<br />

Enheten verkar för att uppfylla kommunens övergripande mål genom att:<br />

• Förebygga brand och begränsa skador på människor och egendom vid brand och<br />

olycksfall.<br />

• Planera och förbereda skydd för befolkningen under beredskap och krig.<br />

4. Resultaträkning<br />

4.1 Räddningstjänst i fred och under höjd beredskap (881+890)<br />

Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />

2007 2008 2009 2010 2011<br />

kommunalskattebidrag 23,5 23,9 24,5 25,1 25,7<br />

statsbidrag 0,3 0,4 0,4 0,4 0,4<br />

taxor och avgifter 0,4 0,2 0,2 0,2 0,2<br />

övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Summa intäkter 24,2 24,5 25,1 25,7 26,3<br />

kostnader för arbetskraft 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1<br />

varor och material 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

entreprenad och köp av verksamhet 19,9 20,5 21,1 21,8 22,4<br />

tjänster och avgifter 2,2 2,8 2,7 2,7 2,6<br />

hyror 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1<br />

bidrag 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1<br />

avskrivningar 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1<br />

internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Summa kostnader 23,2 24,6 25,1 25,9 26,4<br />

Årets resultat 1,0 0 0 0 0<br />

4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />

Driftbudget 2009 och budgetplan för 2010 och 2011 för räddningstjänsten<br />

Under 2007 och 2008 har det pågått ett utredningsarbete angående en sammanslagning av i<br />

nuläget 11 kommuners räddningstjänster i ett gemensamt kommunalförbund. Slutliga beslut<br />

ska tas i respektive kommuns fullmäktige senast under oktober månad i år. Eftersom de 11<br />

kommunerna har tagit principbeslut på ett samgående är det högst troligt att sammanslagningen<br />

i ett kommunalförbund blir av. Om så är fallet kommer <strong>stad</strong>en att betala en årlig avgift<br />

158


Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden - Räddningstjänst<br />

till förbundet för de tjänster som förbundet ska utföra åt <strong>stad</strong>en. Som en gardering till att<br />

sammanslagningen inte skulle bli av har en budget för 2009 och en plan för 2010 och 2011<br />

upprättats.<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden är sedan årsskiftet 2006/2007 den nämnd som har till<br />

uppgift att bestämma om och följa upp den verksamhet som Stockholms brandförsvar<br />

bedriver i <strong>Lidingö</strong> genom avtal sedan den 1 januari 2001.<br />

Avtalet med Stockholms brandförsvar omförhandlades under 2005. Det förnyade avtalet<br />

gäller sedan 1 januari 2006 och fem år framåt med möjlighet att därefter förlänga avtalet i<br />

treårsperioder så länge ingen av parterna säger upp avtalet. De ekonomiska villkoren i avtalet<br />

reglerar att grundbeloppet som är fastställt till 18 975 tusen kronor gällde för år 2006. De<br />

efterföljande åren ska grundbeloppet justeras med index som utgörs av dels arbetskostnadsindex<br />

(AKI) på 85 % av grundbeloppet dels konsumentprisindex (KPI) på 15 % av grundbeloppet.<br />

Resultaträkningen för miljö– och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden har hittills grundat sig på i första<br />

hand tre stora delposter. Två av delposterna är reglerade i avtal med Stockholms brandförsvar<br />

respektive SOS Alarm AB. Kostnaderna för de båda avtalen justeras årligen med index (AKI<br />

och KPI) i enlighet med avtalsvillkoren.<br />

Den tredje delposten är kostnaderna för brandvatten som nämnden betalar till tekniska kontoret<br />

i <strong>Lidingö</strong>. Denna kostnad justeras årligen från och med 2005 med nettokostnadsindex.<br />

Från och med 2006 har en fjärde stor kostnadspost särredovisats i miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämndens<br />

budget. Kostnaden gäller regleringen av de kapitalkostnader som uppstår för<br />

Stockholms brandförsvar vid de investeringar som brandförsvaret genomför inom ramen för<br />

räddningstjänstavtalet.<br />

Intäkter<br />

Intäkten från onödiga automatiska brandlarm har anpassats efter antagandet att 20 debiterbara<br />

onödiga automatiska brandlarm inträffar per år. Avgiften för onödiga automatiska<br />

brandlarm föreslås vara 10 200 kronor för 2009, 10 500 kronor för 2010 och 10 800 kronor<br />

för 2011.<br />

Grundavgiften för tillsyn föreslås vara 1025 kronor för 2009, 1060 kronor för 2010 och 1100<br />

kronor för 2011.<br />

I avtalet med Stockholm som gäller från och med 1/1 2006 upplåter <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> brandstationslokalerna<br />

utan vederlag och erhåller därmed ingen intäkt från och med verksamhetsåret<br />

2006.<br />

Kostnader<br />

Kostnader för arbetskraft utgörs av 0,1 tjänst som sakkunnig till nämnden i räddningstjänstfrågor<br />

och handläggare av nämndens räddningstjänstärenden som inte handläggs av<br />

Stockholms brandförsvar.<br />

Entreprenad och köp av verksamhet har räknats upp med 3 procent för de avtal som <strong>stad</strong>en<br />

har med Stockholms brandförsvar och SOS Alarm AB.<br />

Arbetskostnadsindex (AKI) har de senaste årens varierat mellan 2 och 6 procent per år.<br />

159


Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden - Räddningstjänst<br />

Tjänster och avgifter inrymmer dels kostnaden för brandvatten dels teleavgifter för <strong>stad</strong>ens<br />

tyfoner. I posten ingår även de kostnader som <strong>stad</strong>en enligt räddningstjänstavtalet ska betala<br />

till Stockholm för de investeringar som brandförsvaret genomför.<br />

Kostnaden för brandvatten är oförändrad för de kommande tre åren.<br />

Kostnaden för hyror har räknats om och ger en ökning till 1034 tkr för 2009, 1065 tkr för<br />

2010 och 1097 för 2011.<br />

Kostnaderna för internränta minskar med cirka 3 tkr per år.<br />

Bidrag till frivilligorganisationerna är oförändrat. Samtliga kostnader som är hänförliga till<br />

beredskapshöjande åtgärder täcks med anslag från de riktade statsbidrag som <strong>stad</strong>en även<br />

framledes kommer att erhålla.<br />

5. Nyckeltal<br />

2006 2007<br />

Antal inkomna larm 285 340<br />

- varav hjälpa till annan kommun 53 104<br />

Antal utbildade/informerade i brandskydd 1700 900<br />

Nettokostnad i kronor per invånare 522 532<br />

6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />

Av miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämndens budget för räddningstjänst är det endast en mindre<br />

del, 0,4 procent av nettobudgeten, som är påverkbar utan att säga upp eller ändra<br />

ikraftvarande avtal.<br />

De index som de tre största kostnadsposterna är reglerade med utgör en osäkerhet i<br />

kostnadsutvecklingen i både kort och långt perspektiv. Varje procentenhets förändring för de<br />

tre indexerade kostnadsposterna innebär en ökning alternativt en minskning av kostnaderna<br />

med ca 200 tkr.<br />

Avtalet med SOS Alarm AB löper med ett års uppsägningstid.<br />

7. Investeringar för planperioden<br />

<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> ska enligt räddningstjänstavtalet ersätta Stockholms brandförsvar för de<br />

kapitalkostnader som brandförsvaret ådrar sig vid investeringar i fordon och materiel som<br />

erfordras för utförande av tjänsten. Beloppet för kapitalkostnaderna sjunker successivt under<br />

en åttaårsperiod i takt med att ränteandelen minskar och inga ytterligare större investeringar<br />

behöver göras. För 2009 är beloppet 1755 tusen kronor.<br />

160


8. Personal<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden - Räddningstjänst<br />

Staden har ingen egen personal inom räddningstjänstverksamheten.<br />

9. Entreprenad och köp av verksamhet<br />

Räddningstjänstverksamheten bedrivs till 100 % av Stockholms brandförsvar i enlighet med<br />

räddningstjänstavtalet mellan Stockholm och <strong>Lidingö</strong>. Från 1/1 2009 kommer driftformen att<br />

var kommunalförbund.<br />

10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />

Inom ramen för hälsoprofilarbetet kan nämnas att räddningstjänsten arbetar med att minska<br />

antalet arbetsskador på den egna personalen och speciellt de som uppstår i samband med den<br />

fysiska träningen. Inom de fyra arbetsgrupperna finns utsedda idrottsinstruktörer med uppgift<br />

att bland annat stimulera personalen till en allsidig och skonsam fysisk träning och att<br />

genomföra konditions- och styrketester på personalen.<br />

Räddningstjänsten utbildar på efterfrågan människor i hjärt- och lungräddning (HLR) och i<br />

grundläggande förstahjälpeninsats (LABC). Detta kan ses som ett bidrag till att dels minska<br />

risken för att människor råkar ut för skador men också att en skadad får ett bra<br />

omhändertagande i ett tidigt skede vilket i många fall minskar på vårdtid, rehabiliteringstid<br />

och mänskligt lidande.<br />

11. Miljöarbete<br />

Räddningstjänsten kan påverka miljön med sin verksamhet både förebyggande och operativt.<br />

Sedan flera år tillbaka köper räddningstjänsten miljöfordon när det gäller personbilar som<br />

nyanskaffas.<br />

När det gäller de tunga fordonen så ska de vid nyanskaffning uppfylla de miljökrav som är<br />

gällande vid aktuell tidpunkt.<br />

Räddningstjänsten har numera en bättre helhetssyn när gäller miljöpåverkan vid operativa<br />

insatser. I större grad än tidigare görs överväganden om metod- och teknikval vid insats för att<br />

minska den miljömässiga effekten. Även vid praktiska övningar och utbildning försöker<br />

räddningstjänsten minimera en negativ miljöpåverkan. Bland annat har räddningstjänsten<br />

övergått från flytande bränsle till gas i eldningsanordningen som används vid<br />

handbrandsläckarövningar.<br />

12. Taxor och avgifter<br />

2008 2009 2010 2011<br />

Grundavgift för tillsyn 980 kr 1 025 kr 1 060 kr 1 100 kr<br />

Avgift för felaktiga automatlarm 9 800 kr 10 200 kr 10 500 kr 10 800 kr<br />

161


Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden - Räddningstjänst<br />

162


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

Stadsledningskontoret<br />

Stadsledning<br />

Målet är att kommunstyrelsen och dess ordförande via <strong>stad</strong>sledningskontoret ska få ett effektivt<br />

stöd i att uppfylla ålagda uppgifter enligt kommunallag och gällande reglemente.<br />

Information<br />

Verksamheten utgår ifrån <strong>stad</strong>ens strategiska kommunikationsplan.<br />

Stadsledning, samordning av brottsförebyggande åtgärder<br />

Samordnarens arbete utgår ifrån <strong>Lidingö</strong>s brottsförebyggande råds övergripande mål:<br />

• Öka tryggheten och minska brottsligheten på <strong>Lidingö</strong>.<br />

• Förbättra samarbete och resursutnyttjande inom de kommunala, statliga och privata<br />

verksamheterna som arbetar brottsförebyggande.<br />

• Verka aktivt för ett ökat medborgarengagemang.<br />

Konsult- och servicekontoret<br />

Ledning<br />

Stadens administration ska vara professionell och kostnadseffektiv, vilket ställer krav på ständig<br />

utveckling och anpassning. Ledningen ska verka för att följande mål uppfylls:<br />

• En minskad sjukfrånvaro inom kontoret<br />

• En god arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat<br />

• Att stärka enhetscheferna – den goda ledaren<br />

• Att säkerställa ett effektivt och säkert resursutnyttjande<br />

• Att ha en fullgod omvärldsbevakning<br />

Sekretariatet<br />

Sekretariatet ska:<br />

• bistå de politiska organen och förvaltningarna med effektivt och korrekt stöd<br />

• bistå <strong>stad</strong>sledningskontoret med ärendeberedning<br />

Arkivet ska:<br />

• vara rådgivande mot <strong>stad</strong>ens förvaltningar samt bistå allmänheten med forskarservice i<br />

den omfattning som efterfrågas<br />

Överförmyndaren ska:<br />

• utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning av<br />

omyndigas/huvudmäns tillgångar.<br />

Ekonomi- och redovisningsenheterna<br />

• Förvaltningarna ska vara nöjda med den service, rådgivning och utbildning som<br />

enheterna tillhandahåller.<br />

• Stadsledningskontoret och förvaltningarna ska få tillgång till den ekonomiska<br />

information de behöver på ett lättillgängligt sätt.<br />

163


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

Informationsenheten<br />

• Ge anställda och lidingöbor korrekt, begriplig och snabb information via rätt kanal.<br />

• Stödja förvaltningarna i deras arbete med information.<br />

• Öka tillgängligheten för lidingöborna att nyttja <strong>stad</strong>ens service.<br />

• Ge kunskap till anställda och lidingöbor om den nya hälsoprofilen.<br />

Enheten för arbetsmarknadsåtgärder, budget- och skuldrådgivning samt bo<strong>stad</strong>s- och<br />

invandrarfrågor<br />

• Invandrarbyrån ska ge bästa möjliga samhällsinformation till invandrare och andra<br />

lidingöbor.<br />

• Flyktingmottagningens verksamhetsmål är att uppfylla avtalet med Migrationsverket<br />

om att ta emot flyktingar och att introducera flyktingarna på ett sådant sätt att de så<br />

snart som möjligt efter inflyttningen till kommunen blir självförsörjande och kan delta<br />

i samhället på samma villkor som övriga lidingöbor.<br />

• Budget- och skuldrådgivaren ska hitta bästa möjliga helhetslösning för gäldenärer och<br />

fordringsägare på lokal nivå, på frivillig väg. Rådgivningsansvaret omfattar inte bara<br />

dem som är berättigade till skuldsanering enligt lagen, utan alla skuldsatta som är i<br />

behov av att finna lösningar på sina skuldsättningsproblem. Råd och stöd ska erbjudas<br />

under hela skuldsaneringsförfarandet hos Kronofogdemyndigheten eller i domstol och<br />

under hela löptiden för betalplanen. Större stöd ska ges åt de resurssvaga grupperna,<br />

med syfte att stärka resurserna och verka för möjligheter till ett självständigt liv, det<br />

vill säga ge hjälp till självhjälp.<br />

• Personer som är aktuella för arbetsmarknadsåtgärder i <strong>stad</strong>en ska bli placerade på<br />

lämplig arbetsplats.<br />

• Verksamhetsmål för bo<strong>stad</strong>senheten är att ge säker handläggning av ansökningar om<br />

bo<strong>stad</strong> på grund av sociala och/eller medicinska skäl. Vad gäller administration av<br />

seniorbo<strong>stad</strong>skön är målet att genomföra tillförlitlig förmedling av seniorbostäder.<br />

Personalenheten<br />

Arbetsmiljö<br />

Chefer, arbetsledare och övrig personal ska vara nöjda med det stöd personalenheten erbjuder<br />

för att tillsammans skapa den hälsosamma arbetsplatsen.<br />

Ledarskapsutveckling<br />

• Chefer som vänder sig till enheten ska vara inspirerade av och nöjda med enhetens<br />

stöd i ett utvecklande ledarskap.<br />

• Alla chefer ska ha deltagit i flera erbjudna aktiviteter och uppleva att det bidragit till<br />

en ökad kompetens och professionalism i ledarskap.<br />

• Alla chefer i <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> ska uppleva att deras behov av nätverk och kollegialt stöd<br />

har tillgodosetts.<br />

Hälsa<br />

• Genom ett promotivt hälsoarbete och ett aktivt och tidigt rehabiliteringsarbete ska<br />

<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> fortsätta att vara den arbetsgivare som har det lägsta sjuktalet bland<br />

kommunerna i länet, samt arbeta för att höja frisktalet. Uppföljning sker genom att<br />

mäta sjuktalet och frisktalet per 30 augusti samt 31 december. Via medarbetarenkäten<br />

mäts nöjdheten med <strong>stad</strong>ens friskvårdssatsningar och målet är att talet ska öka mellan<br />

två mätningar.<br />

164


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

Personalförsörjning<br />

• Chefer och personalkonsulter inom förvaltningarna ska vara nöjda och inspirerade av<br />

det stöd de erhåller i sitt rekryteringsarbete.<br />

• Genom att stödja verksamheterna med arbetsmiljöarbete, likabehandling, hälsoprofil<br />

och ledarutveckling verka för att <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> är en attraktiv arbetsplats.<br />

Löneenheten<br />

• Ett fullt och kvalitetssäkert nyttjande av det personaladministrativa systemet Heroma.<br />

• Stadens anställda ska få service i pensions- och försäkringsfrågor.<br />

• Chefer, arbetsledare och övriga som arbetar med personal ska få ett bra stöd för att öka<br />

kompetensen i lag och avtal samt handhavandefrågor i Heroma.<br />

• Vara omvärldsorienterade genom att vara insatta i utvecklingen inom ämnesområdet<br />

och ta initiativ till utveckling.<br />

Enheten för upphandling, telefonväxel, reception och kontorsservice<br />

• Den som kontaktar växel och reception ska uppleva att de får god service<br />

• Kontaktpersoner på alla förvaltningar i upphandlingsfrågor<br />

• Öka avtalstroheten vid inköp<br />

• Vaktmästeriet, kopiering och tryckeri – god efterlevnad av avtalen<br />

Verksamhetsuppföljning måltidsservice<br />

• Kunderna ska uppleva att de får ett bra stöd i kost- och näringsfrågor, samt frågor om<br />

utrustning i kök<br />

• Ekonomi, kostnadseffektiva upphandlingar<br />

• Kompetens, hålla sig ajour med utvecklingen inom området<br />

• Process, att entreprenörerna uppfyller avtalet<br />

It-enheten<br />

• Minst 95 procent av <strong>stad</strong>ens datorer ska ha Windows XP och Office XP<br />

• Minst 80 procent av inkomna ärenden ska levereras i tid<br />

• Minst 90 procent av <strong>stad</strong>ens kritiska system ska ha övervakning som möjliggör<br />

proaktiva åtgärder vid fel eller risk för störning<br />

Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />

Kontorets generella verksamhetsmål<br />

Tillförlitlighet och sakkunskap utvecklas genom intern och extern utbildning i den<br />

utsträckning som behövs med hänsyn till den enskilde medarbetarens erfarenhet och<br />

arbetsuppgifter. Som stöd för att uppnå korrekt myndighetsutövning med god begriplighet ska<br />

finnas textmallar och manualer.<br />

För intern samordning/information ska hållas gemensamma möten för all personal en gång i<br />

månaden och möten med funktionsansvariga chefer var fjortonde dag. Därutöver ska<br />

respektive enhet ha arbetsplatsträff minst en gång per månad.<br />

För att uppnå kvalitetsmål om tjänstvillighet, vänlighet och god serviceanda krävs<br />

arbetsglädje, god hälsa och trivsel. För att uppnå detta ska genomföras minst två<br />

165


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

gemensamma aktiviteter per år och hälsa/trivsel ska följas upp i samband med<br />

utvecklingssamtal.<br />

God tillgänglighet uppnås bland annat genom att expeditionen är bemannad och öppen under<br />

kontorstid och då nås även per telefon. För bygglov ska finnas särskild telefontid, minst 1,5<br />

tim tre dagar i veckan per handläggare.<br />

Information ska ges via informationsblad och <strong>stad</strong>ens hemsida. På hemsidan ska finnas<br />

uppgifter om pågående planärenden. Bekräftelser på inkomna ansökningar och förfrågningar<br />

ska ges inom 10 dagar.<br />

Verksamhetens kvalitet ska följas upp ur kundens perspektiv.<br />

Kontorets verksamhetsmål för <strong>stad</strong>sbyggnad<br />

Övergripande <strong>stad</strong>sbyggnadsfrågor<br />

Kontoret ska aktivt företräda <strong>stad</strong>en i markärenden.<br />

För att uppnå en effektiv <strong>stad</strong>sbyggnadsprocess ska finnas tydlig ledning och samordning av<br />

<strong>stad</strong>ens förvaltningar. En gång per månad ska anordnas förvaltningsövergripande träffar<br />

”samordning <strong>stad</strong>sbyggnad”.<br />

Detaljplaner och fastighetsplaner<br />

För planarbeten/planärenden ska finnas tidplaner.<br />

Mål för handläggningstider:<br />

• normalt planförfarande<br />

förslag till detaljplan ska vara godkänd av miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden inom ett<br />

år från det att nämnden fått planuppdrag<br />

• enkelt planförfarande<br />

detaljplan ska vara antagen av miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden senast 9 månader<br />

från förfrågan.<br />

Ändringar i fastighetsindelningen<br />

• Förtätning ska vara prövad inom 3 månader efter ansökan.<br />

• Åtgärder i samband med fastighetsbildning ska vara klara inom en månad från lantmäterimyndighetens<br />

beställning.<br />

Bygglov<br />

Enkla ärenden och ärenden kopplade till näringslivet ska handläggas snabbt.<br />

Mål för handläggningstider:<br />

• ärenden på delegation<br />

bygglov expedieras inom sex veckor från ansökan<br />

• ärenden i nämnd<br />

beslut expedieras inom tre månader från ansökan<br />

166


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

Tillsyn och kontroll enligt plan- och bygglagen<br />

Kallelse till byggsamråd ska ske inom 3 veckor från bygganmälan eller omedelbart efter<br />

bygglov.<br />

Beslut om kontrollplan ska fattas inom 2 veckor från byggsamråd.<br />

Brandfarliga varor<br />

Nya tillstånd, avsyn och löpande kontroll av intyg från återkommande besiktningar.<br />

Hissar<br />

Genom stickprov ska följas upp hur bestämmelserna om besiktning iakttas av fastighetsägare.<br />

Ventilation (OVK)<br />

Löpande kontroll av intyg från återkommande besiktningar.<br />

Kartproduktion och mätningsverksamhet<br />

• Aktuell digital primärkarta ska finnas för hela kommunen.<br />

• Adresskarta och översiktskarta ska revideras i takt med förändringar i <strong>stad</strong>sbilden och<br />

ej vara äldre än 10 år.<br />

• Nybyggnadskarta ska levereras inom 4 veckor från beställning.<br />

• Utsättning ska ske inom en vecka från beställning.<br />

Bo<strong>stad</strong>sanpassning<br />

Ansökningar om bo<strong>stad</strong>sanpassningsbidrag ska behandlas inom 3 veckor.<br />

Kontorets verksamhetsmål för miljö- och hälsoskydd<br />

Mål för tillsynen antogs 2006-10-09 av dåvarande miljö- och hälsoskyddsnämnden, enligt<br />

”Mål för tillsynen 2007-2010. Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd<br />

tillsyn”. Målen är en lokal anpassning av de regionala miljömålen, vilka i sin tur är en<br />

anpassning till de nationella miljömålen. Livsmedelsverkets nationella mål om säkra<br />

livsmedel har inkluderats i måldokumentet. Utvärdering av angivna etappmål ska göras efter<br />

varje kalenderår.<br />

Fastighetskontoret<br />

• På ett kommunalekonomiskt lönsamt sätt och i samråd utveckla boendemiljöer<br />

I samtliga bo<strong>stad</strong>sprojekt på ett kostnadseffektivt sätt och i samråd beakta<br />

möjligheten att förbättra tillgängligheten och tryggheten för äldre och<br />

handikappade<br />

• Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler av god kvalitet<br />

- I samtliga projekt på ett kostnadseffektivt sätt skapa hälsosamma boende- och<br />

arbetsmiljöer som minst uppfyller myndigheters krav<br />

- I samtliga projekt på ett kommunalekonomisk lönsamt sätt och i samråd<br />

utveckla och verksamhetsanpassa <strong>stad</strong>ens lokalbestånd för förvaltningar<br />

167


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

• Verka för en ekologiskt hållbar utveckling<br />

- Energianvändningen i <strong>stad</strong>ens lokaler ska minskas<br />

- I samtliga projekt verka för att sunda byggmaterial och tekniker används<br />

- I samtliga projekt verka för att byggavfall hanteras på ett ekologiskt hållbart<br />

sätt<br />

- I varje enskilt projekt beakta möjligheten att förbättra brukarnas möjligheter att<br />

källsortera avfall på ett ekologiskt hållbart sätt<br />

• Bevara kulturellt värdefull miljö och kulturhistoriskt viktiga byggnader<br />

- På ett planmässigt och kostnadseffektivt sätt säkra och vidareutveckla<br />

kulturhistoriskt värdefulla miljöer och viktiga byggnader<br />

• Förvaltningen skall även samverka med näringslivet och beakta dess behov av lokaler<br />

och utveckling av pågående verksamheter.<br />

Utbildningsnämnden<br />

Skollag och läroplaner 1 anger mål för verksamheterna<br />

I skollagen anges skolans grundläggande uppdrag och de övergripande målen för förskolans<br />

och skolans verksamhet. I läroplanerna förtydligas verksamheternas värdegrund och uppdrag<br />

samt mål och riktlinjer för arbetet.<br />

Det finns tre läroplaner – en för förskolan (Lpfö 98), en för det obligatoriska skolväsendet,<br />

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och en för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).<br />

Läroplanerna länkar i varandra genom att de är uppbyggda på likartat sätt och uttrycker<br />

samma syn på kunskap, utveckling och lärande.<br />

Förskolan fick en egen läroplan 1998. Därmed markerades förskolans betydelse som ett steg i<br />

det livslånga lärandet. De pedagogiska principerna i förskolans läroplan bygger på att<br />

verksamheten präglas av en pedagogik där omvårdnad, fostran och lärande bildar en helhet.<br />

Den ska kännetecknas av att den är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.<br />

Förskolans läroplan har strävansmål som anger vad förskolan ska sträva efter när det gäller<br />

barns utveckling. Läroplanen ska även vara vägledande för familjedaghemmen.<br />

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt främja elevernas utveckling till<br />

ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Gymnasieskolan erbjuder utbildning<br />

för ungdomar som avslutat grundskolan fram till dess de fyller 20 år. Där ska elever tillägna<br />

sig kunskaper och utvecklas till ansvarskännande människor i yrkes- och samhällslivet. Alla<br />

ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning i gymnasieskolan. För de som fyllt 20 år finns<br />

möjlighet till kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå.<br />

Målen för grund- och gymnasieskolan är av två slag. Dels, på samma sätt som i förskolan, mål<br />

som skolan ska sträva efter att eleverna når – strävansmål. Dels mål som skolan ska se till att<br />

alla elever kan uppnå - uppnåendemål. I grundskolan och gymnasieskolan finns, förutom<br />

läroplaner, nationellt fastställda kursplaner och för gymnasieskolan del även programmål.<br />

1 En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas.<br />

168


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

Enskilda förskolor och fristående skolor har i huvudsak samma mål som kommunala<br />

förskolor och skolor men kan ha en annan inriktning.<br />

<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> visar i skolplanen och den årliga budgeten hur <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s skolväsende ska<br />

utvecklas på lång och kort sikt. Skolplanen och budgeten ger därmed, tillsammans med<br />

läroplanerna samt i förekommande fall programmålen och kursplanerna, utrymme för såväl<br />

förskolans som skolans personal och elever att anpassa verksamheten till egna önskemål och<br />

förhållanden vad gäller innehåll, organisation och arbetssätt. De slutliga planerna fastställs för<br />

skolans del årligen i en arbetsplan.<br />

Äldre- och handikappnämnden<br />

Nämndens verksamhetsmål<br />

Nöjda kunder:<br />

• 90 % av omsorgstagarna inom de olika verksamhetsområdena ska vara nöjda.<br />

Nöjda medarbetare:<br />

• 90 % av medarbetarna ska vara nöjda.<br />

Goda verksamhetsresultat:<br />

• 100 % av de nya omsorgstagarna ska ha en upprättad genomförandeplan inom fyra<br />

veckor.<br />

• 90 % av de tills vidare anställda medarbetarna ska ha adekvat kompetens.<br />

• Alla verksamheter ska minst en gång per år ha genomfört egenkontroll.<br />

•<br />

Ekonomi i balans<br />

• Resultatet för varje verksamhet ska motsvara 1 procent av budgetens bruttoomslutning<br />

för det aktuella året.<br />

• Alla medarbetare ska känna ansvar och vara delaktiga i det ekonomiska arbetet.<br />

Socialnämnden<br />

• Samtliga insatser som ges skall upplevas ge ett gott resultat.<br />

Godkänd måluppfyllelse: Utvärdering görs i verksamhetssystemet för alla insatser utom<br />

ekonomiskt bistånd, råd och stöd, familjerådgivning och samarbetssamtal. Minst 70 % skall<br />

efter avslutad insats av socialsekreteraren, efter samråd med klient, bedömas ha gett ett gott<br />

resultat. För vissa specifika insatser görs speciella uppföljningar (se övriga verksamhetsmål<br />

nedan).<br />

Avstämning hur/när? Utvärdering och redovisning till SN i anslutning till bokslut och<br />

delårsbokslut.<br />

• De personer som har eller har haft kontakt med socialförvaltningen ska:<br />

− om bistånd erhållits anse att socialförvaltningens insats lett till en förbättring av<br />

livssituationen, jämfört med om biståndet inte givits.<br />

169


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

− om utredning gjorts eller hänvisning till annan myndighet skett, alternativt<br />

myndighets- utövning (mot den enskildes egen vilja) utövats, ha förstått orsaken<br />

därtill.<br />

Godkänd måluppfyllelse: 90 % ska vara nöjda.<br />

Avstämning hur/när? Uppföljning genom enkät 2009 (uppföljning vartannat år).<br />

• De personer som har eller har haft kontakt med socialförvaltningen ska anse:<br />

- att deras förfrågan om hjälp blivit förstådd,<br />

- att de är nöjda med sin delaktighet vid planeringen och genomförandet av vården,<br />

- att de har fått ett korrekt och respektfullt bemötande,<br />

- att de är nöjda med väntetiderna,<br />

Godkänd måluppfyllelse: 90 % ska vara nöjda<br />

Avstämning hur/när? Uppföljning genom enkät 2009 (uppföljning vartannat år).<br />

• De som erhållit vård dygnet om eller strukturerad öppenvård, på grund av missbruk, ska<br />

själva vid uppföljning, liksom socialsekreteraren, anse att de är missbruksfria alternativt<br />

att de har minskat sitt missbruk väsentligt.<br />

Godkänd måluppfyllelse: Minst 50 % för godkänd måluppfyllelse.<br />

Avstämning hur/när? Uppföljningen ska ske i missbruksenheten under nov - dec av<br />

placeringar som avslutats föregående år. Redovisning i anslutning till bokslut<br />

• Ungdomar, 13-20 år, som erhållit vård dygnet om/strukturerad öppenvård/skolhem, och<br />

deras vårdnadshavare skall bedöma att placeringen positivt påverkat deras liv.<br />

Godkänd måluppfyllelse: Minst 75 % av de ungdomar som placerats och minst 75 % av deras<br />

vårdnadshavare för att resultatet ska anses godkänt.<br />

Avstämning hur/när? Uppföljningen ska ske i familjeenheten under nov - dec av placeringar<br />

som avslutats föregående år. Redovisning i anslutning till bokslut.<br />

• Par som erhållit familjerådgivning skall anse att de fått den hjälp de ville ha.<br />

Godkänd måluppfyllelse: Minst 75 % av dem som besökt familjerådgivningen.<br />

Avstämning hur/när? Utvärdering skall göras genom att enkäter delas ut under perioden 2009-<br />

01-01—2009-04-30.<br />

• Föräldrar som erhållit samarbetssamtal skall anse att de fått den hjälp de vill ha.<br />

Godkänd måluppfyllelse: Minst 60 % av dem som erhållit samarbetssamtal.<br />

Avstämning hur/när? Utvärdering skall göras genom att enkäter delas ut under perioden 2009-<br />

01-01—2009-04-30.<br />

• För att ett bra arbetsresultat ska kunna uppnås, är det viktigt att olika myndigheter/organisationer<br />

anser att samarbetet fungerar bra.<br />

Godkänd måluppfyllelse: 90 % ska vara nöjda.<br />

Avstämning hur/när? Uppföljning genom enkät 2010 (uppföljning vartannat år).<br />

• För att ett bra resultat ska kunna uppnås, är det viktigt att familjehemmen /kontaktpersonerna<br />

anser att samarbetet fungera bra.<br />

Godkänd måluppfyllelse: 90 % ska vara nöjda.<br />

Avstämning hur/när? Uppföljning genom enkät 2010 (uppföljning vartannat år).<br />

• Beslut ska följa gällande lagstiftning/rättspraxis<br />

170


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

Godkänd måluppfyllelse: Minst 95 % av de beslut som överklagas till förvaltningsdomstol ska<br />

inte slutligt ändras<br />

Avstämning hur/när? Enhetschef ska till socialchef rapportera eventuell avvikelse.<br />

Avstämning i ledningsgrupp och redovisning till SN i anslutning till bokslut.<br />

• Den som har behov av personlig kontakt med socialförvaltningen ska inte behöva vänta<br />

länge på tid för personligt besök. Gäller både biståndsansökan och andra skäl.<br />

Godkänd måluppfyllelse: Väntetiden ska ej överstiga<br />

− en dag vid allvarlig fysisk barnmisshandel/sexuella övergrepp och tre dagar vid<br />

övrig fysisk barnmisshandel<br />

− en vecka vid påtaglig risk för skada av hälsa eller utveckling hos den unge, som<br />

inte rör fysisk barnmisshandel,<br />

− tre dagar vid anmälan från Maria ungdom, (målen ej helt nya, delvis flyttade)<br />

− två dagar vid kvinno-/mans-misshandel,<br />

− 3 veckor vid familjerådgivning/samarbetsamtal,<br />

− två veckor vid övriga ärenden.<br />

Avstämning hur/när? Avvikelse skall rapporteras omgående till enhetschef samt vidare till<br />

socialchef. Avstämning i ledningsgrupp och redovisning till SN i anslutning till bokslut.<br />

• Föräldrar skall erbjudas utbildning om alkohol och droger.<br />

Godkänd måluppfyllelse: Samtliga föräldrar till barn i 7:e klass resp. 1:a årskursen på<br />

gymnasiet skall under skolåret erbjudas utbildning.<br />

Avstämning hur/när? Avstämning i ledningsgrupp och redovisning till SN i anslutning till<br />

bokslut<br />

• Den som ansöker om serveringstillstånd ska få sin ansökan skyndsamt behandlad.<br />

Godkänd måluppfyllelse: Handläggningstiden ska som längst vara:<br />

− tre månader vid ansökan om permanent tillstånd till allmänheten.<br />

− två månader vid ansökan om permanent tillstånd till slutna sällskap.<br />

− två månader vid tillfälliga tillstånd till allmänheten.<br />

− en månad vid tillfälliga tillstånd till slutna sällskap.<br />

Avvikelser från dessa tider accepteras om det beror på sökanden alternativt att<br />

andra myndigheter har längre handläggningstider än normalt.<br />

Avstämning hur/när? Avvikelse skall rapporteras omgående till socialchef. Avstämning i<br />

ledningsgrupp och redovisning till SN i anslutning till bokslut.<br />

Kultur- och fritidsnämnden<br />

Gemensam ledning<br />

- ha en hög tillgänglighet och kunna ge tydlig information och stöd till allmänhet,<br />

föreningar och egna fältenheter.<br />

- genom ledningsfunktionerna styra och anpassa inriktningen av arbetet så att den följer<br />

politiskt uppsatta mål inom ramen för de anslag som tilldelas kultur- och fritidsnämnden.<br />

- arbeta för att förbättra lidingöbornas möjligheter till en aktiv och hälsobefrämjande<br />

fritid där nya finansierings- och driftformer ska eftersträvas.<br />

171


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

Förvaltningsövergripande verksamhet<br />

- se till att förvaltningens verksamheter anpassas till samhällsutvecklingen och de behov<br />

som identifieras.<br />

- kontinuerligt utveckla säkerheten och säkerhetsrutinerna vid förvaltningens<br />

anläggningar och verksamheter.<br />

- bedriva en fortlöpande kompetenshöjande utbildning.<br />

Idrottsanläggningar<br />

- möta föreningslivets och allmänhetens efterfrågan på lämpliga lokaler.<br />

- se till att anläggningarna är bra utru<strong>stad</strong>e, i gott skick och tillgängliga.<br />

- prioritera verksamhet som verkar för bredd framför elitsatsningar.<br />

Friluftsanläggningar<br />

- skapa områden och anläggningar som främjar spontana aktiviteter och som bidrar till<br />

god hälsa.<br />

- skapa och driva anläggningar tillsammans med andra aktörer.<br />

Båtliv och småbåtshamnar<br />

- skapa och underhålla hamnar, båtplatser och uppläggningsområden för fritidsbåtar på<br />

<strong>Lidingö</strong> samt administrera den gemensamma båtkön.<br />

- genom arbete i båtrådet upprätthålla ett gott samarbete mellan båtägarna och <strong>stad</strong>en.<br />

- genom egna initiativ och i samverkan arbeta för att minska båtlivets negativa påverkan<br />

på miljön.<br />

Verksamhet för ungdomar<br />

- ha ett främjande perspektiv där man huvudsakligen utgår från ungdomarnas egna<br />

intressen och behov.<br />

- skapa verksamheter och mötesplatser som attraherar framför allt flickor och äldre<br />

ungdomar.<br />

- då det är möjligt samarbeta med och arbeta på uppdrag åt andra förvaltningar och<br />

organisationer.<br />

Verksamhet för funktionshindrade<br />

- för personer som berörs av LSS bedriva tillsynsverksamhet för skolungdom från 12 år<br />

och äldre.<br />

- för personer som berörs av LSS bedriva helgkorttidsverksamhet<br />

- i samarbete med föreningslivet bedriva kvälls- och helgverksamhet och även verksamheter<br />

som ger avlastning för föräldrar, enligt LSS.<br />

- samverka med och stötta föreningslivet och andra organisationer att bedriva egna och<br />

integrerade verksamheter för funktionshindrade.<br />

Övergripande ungdomsutveckling<br />

- skapa förutsättningar för nya verksamheter och aktiviteter för och med ungdomar<br />

speciellt inom områdena skapande kultur, attraktiva mötesplatser, fysisk aktivitet och<br />

ökad delaktighet, och då med särskilt prioritet på flickor och åldrarna 14 – 20 år.<br />

- föreslå omfördelningar av resurser för att främja en bättre ungdomsverksamhet i linje<br />

med livsstilsstudien och nämndens vision<br />

- på uppdrag av skolan driva verksamheten på Hustegaholm för skolungdom med<br />

särskilda behov.<br />

172


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

- delta i det förebyggande ungdomsarbetet i nära samarbete med andra förvaltningar,<br />

myndigheter och organisationer.<br />

Föreningsstöd<br />

- främja föreningslivets verksamheter ur ett folkhälsoperspektiv och med beaktande av<br />

forskningsresultat (livsstilsstudien).<br />

- ge råd, stöd och hjälp när nya föreningar bildas.<br />

- stödja föreningslivet med bidrag, lokaler, rådgivning.<br />

- utveckla nya och gamla stödformer i takt med tiden.<br />

Biblioteket<br />

- vara tillgängligt dygnet runt via lokaler eller via webben och tillhandahålla ett brett<br />

utbud av böcker och andra medier för information, kunskap och läsupplevelse.<br />

- i sin verksamhet vända sig till alla invånare i <strong>Lidingö</strong> med särskild uppmärksamhet<br />

ägnad barn och ungdomar samt funktionshindrade i alla åldrar.<br />

- stimulera till kunskapssökande och läslust med aktiva insatser riktade till barn,<br />

ungdomar och vuxenstuderande, både direkt och via pedagoger samt till äldre och<br />

synskadade.<br />

Kulturavdelningen<br />

- samla och sprida kunskap om vårt lokala kulturarv.<br />

- vårda och aktualisera <strong>stad</strong>ens konstsamling.<br />

- erbjuda ett brett och varierat utbud av kvalitativa utställningar och program.<br />

- inom lämpliga projekt söka samarbete med andra aktörer.<br />

Tekniska nämnden<br />

Skattefinansierad verksamhet: Gator och natur<br />

Prioriterade verksamhetsmål 2009:<br />

• Asfaltera 5 % av de asfalterade ytorna och bidra till att höja medborgarnas betyg på<br />

vägunderhåll från 3,2 till 3,4 (Attitydmätningen 2007).<br />

• Aktivt bekämpa klottret enligt fastlagd policy och bidra till att höja medborgarnas betyg<br />

från 3,2 till 3,4 (Attitydmätningen 2007).<br />

• Höja renhållningsstandarden på gator, vägar och allmänna platser så att medborgarnas<br />

betyg höjs från 3,1 till 3,3 (Attitydmätningen 2007).<br />

• Höja standarden på den offentliga belysningen enligt plan.<br />

• Utöka och förbättra skötseln av natur och grönområden enligt program.<br />

• Öka antalet prioriterade lekplatser från 33 till 35 och bidra till att medborgarnas syn på hur<br />

lekplatser sköts höjs från betyget 3,3 till 3,5 (Attitydmätningen 2007).<br />

Verksamhet 005, 050 Administration och tekniska nämnden<br />

• snabbt, från snittbetyget 3,1 till minst 3,2 (Attitydmätningar, <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> 2007).<br />

• Bidra till att förbättra medborgarnas upplevelse av att få den information man behöver<br />

om <strong>stad</strong>ens verksamhet och service, från betyget 3,8 till minst 3,9<br />

(Attitydmätningen 2007).<br />

• Bidra till att skapa en bättre miljö genom att arbeta mer aktivt med information som<br />

kan påverka attityder och beteende.<br />

173


Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />

Verksamhet 311, 316, 319 Barmarksunderhåll, gångtunnlar m m<br />

• Asfaltera 5 % av de asfalterade ytorna och bidra till att höja medborgarnas betyg på<br />

vägunderhåll från 3,2 till 3,4 (Attitydmätningen 2007).<br />

• Aktivt bekämpa klottret enligt fastlagd policy och bidra till att höja medborgarnas betyg<br />

från 3,2 till 3,4 (Attitydmätningen 2007).<br />

Verksamhet 312 Offentlig renhållning<br />

• Höja renhållningsstandarden på gator, vägar och allmänna platser så att medborgarnas<br />

betyg höjs från 3,1 till 3,3 (Attitydmätningen 2007).<br />

Verksamhet 313 Vinterväghållning<br />

• Prioritera framkomligheten för kollektivtrafiken och de oskyddade trafikanterna bland<br />

annat genom att ploga och sanda gång-, regionala och primära cykelbanor före lokala<br />

körbanor.<br />

Verksamhet 314 Offentlig belysning<br />

• Höja standarden på den offentliga belysningen enligt plan.<br />

Verksamhet 321, 322 <strong>Lidingö</strong>broarna<br />

• Underhålla <strong>Lidingö</strong>broarna enligt upprättad åtgärdsplan.<br />

Verksamhet 411, 412 Underhåll av parkmark och lekplatser<br />

• Utöka och förbättra skötseln av natur och grönområden enligt program.<br />

• Öka antalet prioriterade lekplatser från 33 till 35 och bidra till att medborgarnas syn på hur<br />

lekplatser sköts höjs från betyget 3,3 till 3,5 (Attitydmätningen 2007).<br />

Verksamhet 417 Elfviks gård<br />

• Hålla markerna öppna genom djurhållning och vara självförsörjande av vallfoder.<br />

Avgiftsfinansierad verksamhet: Vatten och avlopp<br />

• Förnya och underhålla va-anläggningarna genom kostnadseffektiva metoder för att<br />

förhindra leveransavbrott mer än högst vart tionde år.<br />

• Reningsanläggningar för dagvatten, med en reningsgrad på minst 50 procent, ska anläggas<br />

enligt gällande dagvattenplan.<br />

Avgiftsfinansierad verksamhet: Avfall<br />

• Etablera ytterligare en återvinningsstation under året.<br />

• Öka medborgarnas medvetenhet, kunskap och ansvar angående återvinning genom<br />

aktiv och planerad information via relevanta kanaler.<br />

Avgiftsfinansierad verksamhet: Jord- och stentipp<br />

• 30 procent av det material som kommer in till tippen ska återanvändas genom sortering<br />

och krossning.<br />

174


Investeringsbudget 2009 Plan 2010-2011 (tkr)<br />

Investeringsbudget<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Text 2009 2010 2011<br />

Nytt intranät 500 0 0<br />

It-strategiska investeringar 2 000 2000 2 000<br />

KSK It-investeringar 600 600 600<br />

Ritskåp till <strong>stad</strong>sarkivet 50 0 0<br />

Div. fastighetsregleringar MSK 250 250 250<br />

Mätinstrument och utrustning MSK 400 100 0<br />

S:a kommunstyrelsen 3 800 2 950 2 850<br />

Förskolor<br />

Vattendroppens förskola<br />

Ny entré på övervåningen 300 0 0<br />

Fyrtornets förskola<br />

Ny hissdörr + korg. Myndighetskrav. 250 0 0<br />

Lejonets förskola<br />

Utbyggnad Till investeringsreserv<br />

Blåkulla förskola<br />

Byte från olja till bergvärme 150 0 0<br />

Ny avloppsanläggning. 125 0 0<br />

Nytt ventilationssystem från F till T/F 0 150 0<br />

Nallebjörnens förskola<br />

Nytt ventilationssystem till 3 st huskroppar 0 1 200 0<br />

Äppelbo förskola<br />

Byte UC med elpanna till bergvärme 350 0 0<br />

Stenbitens förskola<br />

Byte UC med elpanna till bergvärme 0 400 0<br />

Abborrens förskola<br />

Byte UC med elpanna till bergvärme 0 0 400<br />

Björklövets förskola<br />

Ombyggnad ventilation (värmeåtervinning) 0 300 0<br />

Förskolor lekutrustning 1 000 1 000 500<br />

S:a förskolor 2 175 3 050 900<br />

Alla skolor<br />

Utredning och projektering ombyggnad skolor 2 000 2 000 1000<br />

Källängens skola<br />

Åtgärder skolkök, kostutredningen 7 800 7 900 0<br />

Rudboda skola<br />

Åtgärder skolkök, kostutredningen 0 0 9 000<br />

Bo skola, hus C inv. ren<br />

Hus C invändig renovering (Gymnastikbyggnad) 3 500 0 0<br />

Hus A invändig renovering (Matsalsbyggnad) Utanför planperioden<br />

Skärsätra skola<br />

Nytt ventilationssystem hus B, C och D 0 0 1 400<br />

Byte ventagg, ombyggnad vent kök 0 1 000 0<br />

Ombyggnad ventilation högdelen, vinden 0 400 0<br />

Klockargårdens skola<br />

Gymnastikbyggnad ombyggnad 1 000 0 0<br />

Ombyggnad ventilation gymnastikbyggnad 250 0 0<br />

Värmekulvert till gymnastikbyggn (bergvärme) 400 0 0<br />

175


Investeringsbudget<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Text 2009 2010 2011<br />

Källängens skola<br />

Hus D ombyggnad Utanför planperioden<br />

Hus B1 ombyggnad Utanför planperioden<br />

Fasta solskydd på fasad (mot hus B2) hus A2 300 0 0<br />

Fasta solskydd på fasad nedre plan hus D 200 0 0<br />

Ombyggnad ventilation hus B1, B2 500 0 0<br />

Ombyggnad ventilation hus A2 300 0 0<br />

Rudboda skola<br />

Byte ventagg, ev system för hus B 0 0 1 200<br />

Sticklinge skola<br />

Hus D-E ny entredörr mot gård, tak, trappa 700 0 0<br />

Byte från elvärme till bergvärme 0 1 000 0<br />

Käppala skola<br />

Resterande trafikarbeten från-08 1 600 0 0<br />

Torsviks skola<br />

Byte avlopp dagvatten hus C och D 300 0 0<br />

Nytt ventilationssystem hus E, F, G 800 0 0<br />

Nytt ventilationssystem hus C 0 0 800<br />

Förbättring av belysning på skolgårdar 0 1 300 0<br />

Alla skolor<br />

Skolgårdar lekutrustn (nyanskaffning o reinv.) 1 000 1 000 1000<br />

Utreda och genomföra förbättr sophantering 1 000 1 000 1000<br />

Hissar i skolor, myndighetskrav 1 900 0 0<br />

Rudboda skola<br />

Ny- och ombyggnad. Ökat elevantal 100 st. Till investeringsreserven<br />

Torsviks skola<br />

Om- o utbyggnader. Ökat elevantal ca 200 st Till investeringsreserven<br />

Futura, förskola Till investeringsreserven<br />

Futuraskolan Till investeringsreserven<br />

Om- och ev. nybyggnad. Ökat elevantal 150 st Till investeringsreserven<br />

Dalénum<br />

Nyetablering. Elevantal ca 300 st Till investeringsreserven<br />

S:a skolor 23 550 15 600 15 400<br />

<strong>Lidingö</strong> sjukhus<br />

Ställverket, upprustning 500 500 0<br />

Hissupprustning pga myndighetskrav 600 600 0<br />

Armaturbyten (från UH) krav på rätt belysning 500 0 0<br />

Verksamhetsanpassningar 1 000 0 0<br />

Åtgärder inom park, GC-nät 150 150 150<br />

Parkeringsåtgärder 500 0 0<br />

Högsätra äldreboende<br />

Armaturbyte 200 200 0<br />

Verksamhetsanpassningar 500 650 650<br />

Högsätra skolor<br />

Avfallshant, ny gång o körväg, vändplaner 1 250 500 0<br />

Fasad- och fösterbyten. 500 500 500<br />

Utbyte lysrörsarmaturer 200 200 0<br />

Verksamhetsanpassningar 300 330 350<br />

Gårdsupprustning 300 0 0<br />

Byte ventilationsagg ev system, förskolan 0 0 800<br />

Hissupprustn pga myndighetskrav (från UH) 400 0 0<br />

176


Investeringsbudget<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Text 2009 2010 2011<br />

Högsätra Idrottshall 850 850 0<br />

Högsätra Idrottshall isrink 750 0 0<br />

Fyrvaktaren äldreboende 500 600 0<br />

Stadshuset<br />

Hissupprustning pga myndighetskrav 650 600 0<br />

Renovering toaletter plan 1 600 0 0<br />

Nya vikdörrar samlingsrum 205 & 206 350 0 0<br />

Ny utetrappa huvudentrén. 1 500 0 0<br />

Verksamhetsanpassningar 1 000 1 100 1100<br />

Nytt passersystem, flytt av reception 5 000 0 0<br />

Inredning, utrustning 200 200 200<br />

Avfallshantering, Ombyggnad lastkaj 400 0 0<br />

Byte ventagg hus D 1 000 0 0<br />

Ny uteentré restaurang. Kompl. Belysn. 600 0 0<br />

Takplattor 400 0 0<br />

Garageportar ev. IV 200 0 0<br />

Upprustning innergårdar (del från UH-budget) 0 1 050 0<br />

S:a Lö sjukhus, Högsätra, Fyrvaktaren, <strong>stad</strong>shus 20 900 8 030 3 750<br />

Elfviks Gård<br />

Torkrum mm för sadeltäcken o dyl 0 300 0<br />

Bodals tennis- & bollhall<br />

Kompletterande utebelysning mot klotter bl a Ev 2009 200 0<br />

Breviksbadet<br />

Byggnationen, bassänger, mark & reningsverk 100 Till investeringsres.<br />

Dalénhallen<br />

Kompl utebelysning mm mot klotter bl a 300 0 0<br />

Byte ventagg ishallen 0 600 0<br />

Sarg 0 750 0<br />

Dalénum, hall 0 24 000 0<br />

Konstgräsplan 0 7 000 0<br />

<strong>Lidingö</strong>vallen<br />

Upprustning 2100 0 0<br />

Färdigställande av befintligt kylrum för sopor 125 0 0<br />

Kylmaskiner 1 500 0 0<br />

Övriga lokaler<br />

Brandstationen<br />

Tillbyggnad vagnhall för utryckningsutrustning 3 000 0 0<br />

Nytt golv gymnastiksalen 200 0 0<br />

S:a kulturbyggnader och idrottsanläggningar 7 325 32 850 0<br />

Utredning äldre- och handikapp<br />

- Gruppbostäder LSS och äldreboende<br />

- Lokaler för daglig verksamhet, LSS<br />

2 000 2 000 2 000<br />

Byggnadsinvesteringar ÄHO-boende<br />

- Gruppbostäder LSS och äldreboende<br />

- Lokaler för daglig verksamhet, LSS<br />

- Korttidsvistelse (inom OSS), ny anläggning<br />

Till investeringsreserv<br />

Siggebogården<br />

Om- och tillbyggnad<br />

Till investeringsreserv<br />

177


Investeringsbudget<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Text 2009 2010 2011<br />

Parkvägen 16, Villa Skärsätra<br />

Byte elvärme till bergvärme<br />

200 0 0<br />

Kv Vassviken, lokal för hemtjänst<br />

Till investeringsreserv<br />

S:a äldreboende 2 200 2 000 2 000<br />

Gemensamt, alla objekt 2 000 2 000 0<br />

Tillgängligh (lagen om enkelt avhjälpta hinder)<br />

S:a fastighetskontoret 58 150 63 530 22 050<br />

Verksamhetsförändringar o miljökrav förskolor 1 200 1 200 1 200<br />

Inventarier och utrustning förskolor 500 500 500<br />

Verksamhetsförändringar och miljökrav skolor 1 500 1 500 1 500<br />

Inventarier och utrustning skolor 250 250 250<br />

S:a utbildningsnämnden 3 450 3 450 3 450<br />

It- stöd 0 3 100 100<br />

<strong>Lidingö</strong> sjukhem, inv 200 200 0<br />

Högsätra inventarier 200 200 200<br />

Ögruppen inventarier 200 100 100<br />

Rehabutrustning 200 100 100<br />

Fyrvaktaren inventarier 200 0 0<br />

Nya gruppboende LSS, inv 0 600 300<br />

Baggebygård, inv. 200 0 0<br />

S:a äldre- och handikappnämnden 1 200 4 300 800<br />

Investeringar i hamnanläggningar 1 500 1 500 1 500<br />

Investeringar i skyddsåtgärder 500 500 500<br />

Anläggningsmaskiner 250 500 500<br />

Lundbergare /frontlastare 0 800 0<br />

Grusbeläggning på 15 bollplaner + parkplaner 200 100 0<br />

Upprustning av motionsspår 500 500 0<br />

Upprustning av ridstigar 300 300 300<br />

Inredningsinvent. ungdomshall Gångsätrah. 0 200 0<br />

Klättervägg 0 0 400<br />

Spontanidrottsplatser m konstgräs o belysn 500 0 1 000<br />

S:a kultur- och fritidsnämnden 3 750 4 400 4 200<br />

Gator och trafik<br />

<strong>Lidingö</strong>bron, reparationer 12 500 12 500 12 000<br />

Gamla <strong>Lidingö</strong>bron, reparationer 21 500 5 000 7 000<br />

Broar, gångtunnlar, stödmurar 2 500 2 500 2 500<br />

Gatu- och parkbelysning, förnyelse 6 000 8 000 12 000<br />

Trafiksignaler, ombyggnad, utbyte 500 500 500<br />

Fordon o maskiner, nyanskaffn, utbyte enl plan 3 000 3 000 3 500<br />

Handikappolitiskt program, åtgärder 3 000 5 000 2 000<br />

Bryggor, murar, pirar och strandskoningar 2 500 2 500 2 500<br />

Landtipp för snö 5 000 0 0<br />

Elfviksvägen, upprustning 1 000 1 000 1 000<br />

Natur och park<br />

Lekplatser och lekredskap, upprustning 1 500 1 500 1 500<br />

Strandpromenad Dalénum - Baggeby Gård 200 0 0<br />

178


Investeringsbudget<br />

Kommunfullmäktiges beslut<br />

Text 2009 2010 2011<br />

Torgupprustning: Källängen-2009, Larsberg C-2010 800 400 0<br />

Elfviks gård<br />

Lantbruksmaskiner på Elfviks gård, utbyte 0 200 200<br />

S:a tekniska nämnden, skattefinansierat 60 000 42 100 44 700<br />

Trafiksäkerhetsåtgärder enligt program 2 000 2 700 3 000<br />

GC väg Ekholmsnäsv: Båtsmansv--Ekebov-2009, 1 500 0 0<br />

GC vägar: Islingeviken-2010, Brogrenen-2011 1 000 0<br />

S:a dito delfinansierade projekt(statsbidrag) 3 500 3 700 3 000<br />

Gåshaga 200 0 0<br />

Dalenum 1 000 1 000 1 000<br />

Larsbergs centrum 300 0 0<br />

Kv.Taljan och Lagern, äldreboenden 0 500 500<br />

Bodals Gård 300 0 0<br />

S.a exploateringar 1 800 1 500 1 500<br />

Lokala ledningar och serviser 800 800 1 000<br />

Förnyelse av pumpstationer och vattentorn 1 500 1 500 2 000<br />

Förnyelse av huvudavloppsledning 2 000 2 500 3 000<br />

Förnyelse av huvudvattenledning 1 000 1 500 2 000<br />

Reningsanläggningar sjöar, dagvatten 700 2 700 1 000<br />

Dalénum, va-arb i anslutning till exploatering 3 000 4 000 4 000<br />

Utbyggnad larmanläggningar för driftövervakning 500 1 000 200<br />

S:a vatten och avlopp 9 500 14 000 13 200<br />

Omlastningsstation för hushållsavfall 500 0 0<br />

S:a avfall 500 0 0<br />

S:a tekniska nämnden 75 300 61 300 62 400<br />

INVESTERINGSRESERV<br />

Skolor och förskolor 50000 150000 40000<br />

Äldre- och handikapplokaler 31000 15000 15000<br />

Kultur- och fritidsanläggningar 0 15000 0<br />

Övrig reserv 7000 7000 7000<br />

S:a investeringsreserv 88 000 187 000 62 000<br />

S:a investeringar <strong>stad</strong>en 233 650 326 930 157 750<br />

179

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!