Budgetdirektiv - Lidingö stad
Budgetdirektiv - Lidingö stad
Budgetdirektiv - Lidingö stad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Budget 2009
foto: Peter Knutson<br />
Paul Lindquist<br />
De senaste årens effektiviseringar gör att <strong>stad</strong>en står sig<br />
väl för att möta den lågkonjunktur som vi nu befinner oss i.<br />
Nämndernas budgetramar ökar nästa år med tre procent,<br />
vilket i jämförelse med många andra grannkommuner är en<br />
relativt stor ökning. Stadens kärnverksamheter såsom utbildning<br />
för våra unga och omsorg om våra äldre är prioriterade<br />
områden där vi dessutom satsar ytterligare 50 miljoner kronor<br />
för att möta den ökade efterfrågan.<br />
Tyvärr tillåter det rådande konjunkturläget och oron på<br />
finansmarknaden däremot inte att vi även i år kan genomföra<br />
en skattesänkning. Men de tre senaste årens sänkningar på<br />
sammanlagt 51 öre visar på ambitionen att sänka skatten då<br />
ekonomin så tillåter och den sammanlagda skattesänkningen<br />
under de tre senaste åren uppgår till 51 öre vilket motsvarar<br />
ca 4 000 kronor per år för en normalfamilj.<br />
De ur ett ekonomiskt perspektiv stora satsningarna de kommande åren gäller framförallt våra<br />
investeringar. För 2009 beräknas de uppgå till drygt 230 mkr och 2010 till närmare 330 mkr.<br />
Det handlar främst om behov av fler skollokaler men även upprustning av befintliga skolor, och<br />
broreparationer kräver stora insatser.<br />
Investeringar görs även för att främja lidingöbornas livsmiljö och hälsa som mycket handlar om<br />
den fysiska miljö vi lever i men även möjligheterna till fysiska aktiviteter. Vi genomför upprustning<br />
av <strong>Lidingö</strong>vallens löparbanor, anlägger en ny konstgräsplan i Brevik samt höjer standarden<br />
på <strong>stad</strong>ens lekplatser. Inför 2008 förstärktes även resurserna för väg- och fastighetsunderhåll,<br />
parkskötsel, landskapsvård och klotter. Denna satsning fortsätter 2009.<br />
I syfte att öka valfriheten kommer kundval att införas inom äldreomsorgen vilket innebär att<br />
den som behöver ett särskilt boende själv ska kunna välja vilket boende man vill flytta till.<br />
I samverkan med privata aktörer ser vi också till att etablera nya äldreboenden med olika<br />
huvudmän för att dels möta det ökade behovet, dels säkerställa att valfriheten blir reell.<br />
Sammanfattningsvis är det en välavvägd och ansvarstagande budget som presenteras inför<br />
2009 med såväl förbättrad kommunal service som stora investeringar för att möta behoven<br />
inom skolområdet och äldreomsorgen.<br />
Paul Lindquist<br />
Kommunstyrelsens ordförande
Innehållsförteckning<br />
Inledning<br />
Sammanfattning ........................................................................................................1<br />
Året som kommer ......................................................................................................2<br />
God ekonomisk hushållning ......................................................................................3<br />
Kommunstyrelsens budgetdirektiv i sammandrag ..................................................4<br />
Förslag till övergripande mål.....................................................................................5<br />
Stadens hälsoprofil ....................................................................................................8<br />
Befolkningsprognos ...................................................................................................9<br />
Omvärlden ............................................................................................................... 11<br />
Fem år i sammandrag ............................................................................................. 12<br />
Stadens ekonomi ..................................................................................................... 13<br />
Resultatbudget ....................................................................................................... 16<br />
Balansbudget ........................................................................................................... 17<br />
Finansbudget .......................................................................................................... 18<br />
Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag ............................................. 19<br />
Investeringsplan ..................................................................................................... 20<br />
Resultatöversikt ...................................................................................................... 21<br />
Ordförklaringar ....................................................................................................... 22<br />
Verksamhetsplan<br />
Central politisk organisation/Stadsledning .......................................................... 23<br />
Konsult- och servicekontoret................................................................................. 27<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret ........................................................................ 33<br />
Fastighetskontoret ................................................................................................. 41<br />
Utbildningsnämnden ............................................................................................. 51<br />
Äldre- och handikappnämnden ............................................................................. 79<br />
Socialnämnden ....................................................................................................... 95<br />
Kultur- och fritidsnämnden ................................................................................. 103<br />
Tekniska nämnden<br />
Gator och natur inkl. Elfviks gård ............................................................... 117<br />
Vatten och avlopp......................................................................................... 137<br />
Avfall ............................................................................................................ 145<br />
Jord- och stentipp ........................................................................................ 151<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden ..................................................................... 155<br />
Räddningstjänsten ....................................................................................... 157<br />
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål ........................................... 163<br />
Investeringsplan ................................................................................................... 175
Sammanfattning<br />
Kommunstyrelsen föreslår oförändrad kommunalskatt för 2009. Under de tre föregående åren<br />
sänktes kommunalskatten. Den samlade sänkningen under dessa tre år uppgick till 51 öre.<br />
För genomsnittshushållet på <strong>Lidingö</strong> innebär de senaste årens sänkningar cirka 4000 kronor i<br />
lägre kommunalskatt per år. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s kommunalskatt kommer år 2009 att uppgå till<br />
18,86 kronor. Vid en oförändrad landstingsskatt på 12,10 kronor kommer således den<br />
samlade kommunalskatten att uppgå till 30,96 kronor.<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> redovisade mycket starka resultat under åren 2005 – 2007. Detta har möjliggjort<br />
skattesänkningar, egenfinansiering av investeringar samt utbyggnad av förskolan och<br />
äldreomsorgen. Inför 2008 förstärktes även resurserna för den väg- och fastighetsunderhåll<br />
samt parkskötsel, landskapsvård och klotter. Budget 2009 kännetecknas åter av betydande<br />
volymtillskott till <strong>stad</strong>ens kärnverksamheter. Inom förskolan och skolan uppgår<br />
volymtillskottet till cirka 23 mkr huvudsakligen beroende på att antalet grundskoleelever<br />
ökar. För äldre- och handikappomsorgen uppgår volymtillskottet till cirka 30 mkr.<br />
Resultatet för 2009 budgeteras till 22,4 mkr. I budget föreslås en utdelning från <strong>Lidingö</strong> Stads<br />
Tomt AB på 15 mkr. Nämndernas budgetförslag har tillstyrkts med den ändringen att den<br />
minskning av arbetsgivargiften på en procent som genomförs från 2009 reducerar<br />
kommunalskattebidraget till verksamheterna med motsvarande belopp. För<br />
utbildningsnämndens pengfinansierade verksamhet blir effekten av den minskade<br />
arbetsgivaravgiften att pengbeloppen minskas med 0,5 procent från januari 2009.<br />
För åren 2010 och 2011 indikerar nuvarande prognoser positiva resultat inom ramen för<br />
nuvarande kommunalskatt. Förändringar i befolkningsstrukturen kan komma att kräva<br />
betydande resurstillskott. En särskild utmaning har <strong>stad</strong>en i att möta det stora tillskottet av<br />
skolelever. Fram till år 2017 beräknas antalet grundskoleelever öka med cirka 1000 vilket<br />
motsvarar en ökning med 20 procent. Vidare kräver det ökande antalet äldre lidingöbor en<br />
utbyggnad av äldreboenden under de närmaste åren. Även tillgången på gruppboenden måste<br />
tillgodoses.<br />
Investeringsverksamheten blir omfattande de kommande åren. För 2009 beräknas<br />
investeringarna uppgå till drygt 230 mkr. Det påföljande året beräknas investeringarna öka<br />
med ytterligare nära 100 mkr. Det omfattande investeringsbehovet är främst hänförligt till<br />
behovet av fler skollokaler för att kunna möta elevtillströmningen inom grundskolan. En ny<br />
grundskola kommer att byggas i samband med exploateringen av Dalenumområdet.<br />
Utbildningsnämnden ges i uppdrag att närmare utreda utbyggnadsbehovet vid befintliga<br />
enheter. Investeringsmedel för att möta utbyggnadsbehovet har preliminärt avsatts till en<br />
investeringsreserv.<br />
De omfattande investeringarna kommer att medföra en ökad låneskuld och därmed ökade<br />
finansiella kostnader vilket i sin tur begränsar utrymmet i driftbudgeten.<br />
Budget för 2009 innebär betydande satsningar på kärnverksamheterna men ställer nu, liksom<br />
tidigare år, krav på fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar inom hela den kommunala<br />
verksamheten. Förmågan att snabbt kunna anpassa organisation och verksamhet efter rådande<br />
förutsättningar är av central betydelse.<br />
1
För att möta kommande kostnadsökningar har verksamheternas ekonomiska ramar räknats<br />
upp med 3 procent inför 2009. För åren 2010 – 2011 är kostnaderna uppräknade med 2<br />
procent årligen. Om skatteprognoserna försämras ytterligare kan ramuppräkningen för 2010<br />
och 2011 komma att omprövas.<br />
Kostnadsökningar över den nivån måste mötas genom effektiviseringar och rationaliseringar i<br />
verksamheten.<br />
Året som kommer<br />
Viktiga händelser<br />
• Översyn av <strong>Lidingö</strong>s översiktsplan.<br />
• Fortsatt arbete med exploateringsprojektet i Dalénum.<br />
• Planering av skolverksamhet och skollokaler inför den stora ökningen av antalet barn<br />
de kommande åren.<br />
• Ombyggnaden av Klockargårdens skola fortsätter. Första etappen bli klar och<br />
huvudbyggnaderna ska vara klara att tas i bruk höstterminen 2009.<br />
• Bo skolas gymnastikbyggnad renoveras.<br />
• Lejonets förskola byggs ut.<br />
• Utbyggnad av särskilda boenden inom äldreomsorgen. Ett antal nya äldreboenden<br />
planeras under de närmaste åren.<br />
• Valfrihetssystem införs inom äldreomsorgen.<br />
• Hemtjänsten byggs ut för att möta ökad efterfrågan.<br />
• LSS-verksamheten utökas.<br />
• Nya <strong>Lidingö</strong>bron blir föremål för fortsatta underhållsåtgärder.<br />
• Infarten till <strong>Lidingö</strong> gör mer attraktiv vad avser träd och grönytor.<br />
• Insatserna för att höja standarden på <strong>stad</strong>ens lekplatser ökar.<br />
• <strong>Lidingö</strong>vallens löparbanor rustas upp.<br />
• Ny konstgräsplan anläggs vid Breviks idrottsplats.<br />
• En spontanidrottsplats anläggs vid Ljungbackens skola.<br />
• Kulturnatt kommer att genomföras för andra gången.<br />
• Ny webbplats för <strong>stad</strong>en lanseras under våren.<br />
• Stadens e-tjänster utvecklas.<br />
2
God ekonomisk hushållning<br />
Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska<br />
<strong>stad</strong>en ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk<br />
hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk<br />
hushållning anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om<br />
resultatet är förenligt de med mål fullmäktige beslutat om.<br />
Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en<br />
välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation<br />
bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för<br />
verksamheten finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och<br />
effekter.<br />
Stadens definition på att god ekonomisk hushållning råder är att de mål som fastställt i<br />
budget uppnås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet.<br />
Det finns inom <strong>stad</strong>en ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom<br />
förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden<br />
rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och<br />
kommunstyrelse.<br />
Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning.<br />
Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade balanskravet. Om<br />
bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre<br />
år senare.<br />
<strong>Lidingö</strong> har endast vid ett tillfälle inte lyckats uppfylla balanskravet. År 2004 redovisades ett<br />
underskott på 22 mkr. Detta återställdes påföljande år då <strong>stad</strong>en kunde redovisa ett positivt<br />
resultat på 82 mkr i förhållande till balanskravet. För år 2008 indikerar prognosen i<br />
anslutning till delårsrapporten ett positivt resultat på 50 mkr mot balanskravet.<br />
Budget för 2009 utmynnar i ett förväntat resultat på 23 mkr som således uppfyller det<br />
lag<strong>stad</strong>gade kravet och <strong>stad</strong>ens egna finansiella mål om att resultatet ska motsvara en procent<br />
av bruttoomslutningen.<br />
3
Kommunstyrelsens budgetdirektiv i sammandrag<br />
I budgetdirektiven klarläggs bland annat följande:<br />
1. Stadens övergripande mål<br />
2. Målstyrning<br />
Kommunallagen kräver att målstyrning tillämpas i kommunerna. Kommunstyrelsen har<br />
uttalat att <strong>stad</strong>en ska förbättra styrningen och uppföljningen i detta avseende.<br />
Målstyrningskedjan redovisas nedan under egen rubrik.<br />
3. Inriktning på <strong>stad</strong>ens ekonomiska politik<br />
Kommunstyrelsen anser följande:<br />
- <strong>Lidingö</strong> ska sträva efter så låg kommunalskatt som möjligt.<br />
- Den kommunala servicen som är nödvändig för den enskilde ska finnas, men i<br />
högre utsträckning än idag ske genom kundval eller vara utlagd på entreprenad i<br />
syfte att öka valfriheten, höja kvalitén och/eller sänka kostnaderna.<br />
Stadens service och uppgifter ska ses utifrån ett medborgarperspektiv och inte ur ett<br />
producentperspektiv. Kravet på en fortsatt kvalitativt god verksamhet inom skola, förskola<br />
och social omsorg samt teknisk infrastruktur ställer krav på hög produktivitet och effektivitet.<br />
Stora insatser görs i <strong>Lidingö</strong> genom ideell verksamhet av föreningar och enskilda. Omfattningen<br />
av sådan ideell verksamhet kommer troligen att öka i framtiden. Det är angeläget att<br />
<strong>stad</strong>en så långt som möjligt medverkar till att underlätta för organisationer och enskilda att<br />
ytterligare utveckla ideella och frivilliga insatser.<br />
4. Direktiv och ramar för nämndernas budgetarbete<br />
Kommunstyrelsens målsättning var att nämndernas budget för 2009 skulle grundas på en<br />
uppräkning av kommunalskattebidraget med 3 procent i förhållande till 2008 års tilldelning<br />
undantaget de tillskott som sker med anledning av ökad efterfrågan utifrån förändringar i<br />
befolkningsstrukturen. Därutöver föreslogs 7 mkr tillföras för förbättringar och särskilda<br />
insatser.<br />
För åren 2010-2011 föreslogs en uppräkning med 2 procent årligen för samtliga nämnder. För<br />
utbildningsnämndens pengfinansierade verksamhet föreslogs höjningar av pengbeloppen ske<br />
från höstterminen.<br />
Vidare framhöll kommunstyrelsen att den kommunala sektorns löneavtal normalt medför<br />
kostnadsökningar över de nivåer med vilka nämndernas kommunalskattebidrag räknas upp<br />
och att detta ställer krav på kontinuerlig effektivisering av nämndernas verksamheter.<br />
Nämndernas budgetförslag skall således innefatta åtgärder för att kunna klara realistiska<br />
löneökningar inom respektive avtalsområde.<br />
4
Målstyrning<br />
Kommunallagen kräver att målstyrning tillämpas i kommunerna.<br />
Målstyrning kräver en sammanhängande målkedja från kommunfullmäktige till<br />
verksamheten i linjen där det måste finnas en klar koppling mellan målen på de olika<br />
nivåerna.<br />
Kommunfullmäktige fastställer i budget övergripande mål för <strong>stad</strong>en. Dessa har ingen<br />
organisatorisk koppling och är inte tidsbestämda. Ett enskilt övergripande mål kan således<br />
omfatta flera nämnder.<br />
Utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och det uppdrag som nämndens reglemente<br />
m m innebär kan eventuellt nämnden fastställa egna för nämnden övergripande mål.<br />
Utifrån <strong>stad</strong>ens och nämndens övergripande mål ska verksamhetsmål formuleras.<br />
Det är av största vikt att dessa är uppföljningsbara och knyter an till kommunfullmäktiges<br />
och/eller nämndens övergripande mål och uppdrag.<br />
Utifrån nämndens verksamhetsmål bör på förvaltningsnivå produktionsmål som syftar till att<br />
uppnå nämndens verksamhetsmål utarbetas. Produktionsmålen är ett internt styrinstrument<br />
för förvaltningen och behöver inte föras vidare till kommunstyrelse och kommunfullmäktige.<br />
I samband med budgeten för 2006 gjorde kommunfullmäktige en översyn av de övergripande<br />
målen. Inför arbetet med budgeten för 2009 har nämnderna fortsatt sett över sina<br />
verksamhetsmål och i förekommande fall övergripande mål. Översynen och utvecklingen av<br />
målen är en fortlöpande process där insatser för att förbättra och förenkla styrningen är<br />
nödvändig.<br />
Verksamhetsmålen ska enligt kommunallagen följas upp i årsredovisningen och<br />
delårsrapporten.<br />
Förslag till övergripande mål för <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong><br />
Kommunfullmäktige fastställer i budget övergripande mål för <strong>stad</strong>en. Dessa har ingen direkt<br />
organisatorisk koppling och är inte tidsbestämda. Ett enskilt övergripande mål kan således<br />
omfatta flera nämnder.<br />
Kommunstyrelsen föreslår nedanstående övergripande mål för <strong>stad</strong>en:<br />
* Målet för <strong>stad</strong>ens verksamhet är att tillgodose <strong>Lidingö</strong>bornas efterfrågan av sådan<br />
service som är nödvändig för den enskilde och som inte finns tillgänglig på annat sätt.<br />
* Staden ska med utgångspunkt från sin hälsoprofil aktivt verka för en god hälsa bland<br />
<strong>Lidingö</strong>s invånare.<br />
* Den service <strong>stad</strong>en tillhandahåller skall präglas av kvalitet och utföras med kompetens<br />
och kostnadsmedvetande. <strong>Lidingö</strong>borna skall ha största möjliga frihet i valet av den<br />
5
nödvändiga servicen. Staden skall därför inom samtliga verksamhetsområden på olika<br />
sätt sträva efter att ge utrymme åt alternativa produktionsformer.<br />
* Verksamheten inom <strong>stad</strong>en skall i görligaste mån bedrivas på ett sådant sätt att en<br />
ekologisk hållbar utveckling tillgodoses.<br />
* Myndighetsutövning skall ske korrekt och effektivt samt präglas av god serviceanda<br />
och med respekt för den enskilde individen.<br />
* Den kommunala verksamhetens omfattning får inte vara större än att den kan<br />
finansieras med avgifter, statsbidrag samt en kommunalskatt grundad på en låg<br />
utdebitering.<br />
För de olika verksamhetsområdena är de övergripande målen följande:<br />
Förskola och skola<br />
* föräldrar och elever skall ha största möjliga frihet i val av förskola och skola<br />
* förskolan och skolan ska vara av god kvalitet och denna ska säkerställas genom<br />
kontinuerlig uppföljning och brukarundersökningar<br />
Äldreomsorg/handikappomsorg<br />
* stimulera äldre och funktionshindrade att kunna bo i egen bo<strong>stad</strong><br />
* tillhandahålla särskilt boende av god kvalitet<br />
* ge enskilda möjlighet att välja olika utförare av tjänster<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
* vid behov sätta in förebyggande åtgärder för utsatta grupper, i första hand barn och<br />
ungdom<br />
* ge stöd till särskilt utsatta individer och grupper<br />
Bebyggelse- och byggnadsverksamhet<br />
* bevara <strong>Lidingö</strong>s särprägel och utveckla <strong>stad</strong>en genom varsam förtätning och<br />
komplettering inom befintlig bebyggelse<br />
* bevara kulturellt värdefull miljö och kulturhistoriskt viktiga byggnader<br />
* beakta näringslivets behov av mark, lokaler och utveckling av pågående verksamheter<br />
6
Teknisk försörjning<br />
* se till att <strong>Lidingö</strong>borna i efterfrågad utsträckning har en säker tillgång till rent vatten och<br />
avlopp<br />
* tillgodose behovet av trafiknät med god framkomlighet och trafiksäkerhet<br />
* ta hand om avfall på ett miljömässigt riktigt sätt.<br />
Naturvård<br />
* eftersträva att natur- och kulturlandskapet tillvaratas på ett sätt som beaktar den<br />
ekologiska balansen<br />
* i allt väsentligt bevara <strong>stad</strong>ens grönområden<br />
* <strong>stad</strong>ens skogar ska skötas så att ett rikt djur- och växtliv främjas samtidigt som de ska<br />
kunna utnyttjas för ett varierat friluftsliv<br />
Miljö- och hälsoskydd<br />
* förebygga sjukdom, ohälsa och miljöstörande verksamhet genom rådgivning, tillsyn och<br />
myndighetsutövning<br />
Kultur och fritid<br />
* ge förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv, där utbudet för barn och<br />
ungdom skall ha prioritet<br />
Räddningstjänst<br />
* förebygga brand och begränsa skador på människor och egendom vid brand och olycksfall<br />
* planera och förbereda skydd för befolkningen under beredskap och krig<br />
Finansiella mål<br />
* resultatet för respektive år ska motsvara 1 procent av bruttoomslutningen det aktuella året<br />
* förvalta <strong>stad</strong>ens kapital på ett långsiktigt säkert och lönsamt sätt.<br />
* visa återhållsamhet med nya investeringar.<br />
7
Stadens hälsoprofil<br />
I juni 2005 antog kommunfullmäktige <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil, som utgår från en bred<br />
definition av begreppet hälsa: fysisk hälsa (att ha en kropp som fungerar), psykisk hälsa (att<br />
känna välmående) samt social hälsa (att ha bra relationer). Hälsa i alla dess former är därmed<br />
den bärande idén i varumärket <strong>Lidingö</strong>.<br />
Med den nya hälsoprofilen vill <strong>Lidingö</strong> förmedla bilden av en <strong>stad</strong> där man bryr sig om<br />
välbefinnandet hos dem som bor, arbetar och vistas på ön. Med hjälp av olika projekt och<br />
aktiviteter, som stödjer hälsoprofilen, ska publicitet skapas genom att medierna rapporterar<br />
om hälsoön. Under 2006 lanserades den nya hälsologotypen ”din hälsa <strong>Lidingö</strong>” som är<br />
gemensam för hela ön.<br />
Staden med dess nämnder och förvaltningar ska verka för att stärka förutsättningarna för god<br />
hälsa på <strong>Lidingö</strong>, och all verksamhet i <strong>stad</strong>en ska genomsyras av ett hälsotänkande. Arbetet<br />
ska ske i samverkan med föreningar, företag och landstinget. Målen för hälsoarbetet<br />
sammanfattas i elva kortfattade punkter, som varje förvaltning ska bryta ner till<br />
handlingsplaner i verksamheterna.<br />
1) Idrotten ska leda till hälsa<br />
2) a) Alkoholkonsumtionen bland ungdomar ska minimeras<br />
b) Alkoholkonsumtionen bland vuxna högriskkonsumenter ska minska<br />
3) Den psykiska hälsan bland ungdomar ska förbättras<br />
4) Ätstörningar, rökning och droger bland ungdomar ska minimeras<br />
5) Äldre ska erbjudas alternativ till ensamhet<br />
6) Stadens anställda ska bli friskare<br />
7) Buller på utsatta platser ska minska<br />
8) Skolbarnens fysiska aktivitet ska stimuleras och färre bilar ska finnas kring<br />
<strong>stad</strong>ens skolor<br />
9) Övervikt bland vuxna ska minska och möjligheten till spontan fysisk aktivitet öka<br />
10) Hälsan hos socialt utsatta grupper ska förbättras<br />
11) Den yttre miljön ska förbättras<br />
Bland de projekt och satsningar som genomförts hittills inom ramen för ”<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s<br />
hälsoprofil” kan nämnas obligatorisk träning på arbetstid för de anställda inom äldre- och<br />
handikappförvaltningen. Förvaltningen arrangerar också regelbundet Inspirationsdagar i<br />
<strong>stad</strong>shuset nu senast med fokus på mötet mellan människor. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s anställda<br />
slog Guinnes rekord i stavgång 2006. Under 2008 har <strong>stad</strong>ens chefer utbildats i hälsosamt<br />
ledarskap och 140 medarbetare till hälsoinspiratörer. Andra exempel är biblioteket som lånar<br />
ut både stegräknare och stavar till sina låntagare och de spontanidrottsplatser som har skapats<br />
under senare år. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> lånar också ut ledig datorkapacitet till forskningen och har inlett<br />
ett internationellt arbete för att kunna delta i EU-samarbeten kring hälsofrågor.<br />
8
Befolkningsprognos<br />
<strong>Lidingö</strong> hade 42 710 invånare i januari 2008, och väntas passera 43 000-strecket under året.<br />
Folkmängden har ökat de senaste åren och väntas göra det även de kommande åren, bland<br />
annat beroende på utbyggnaden av bo<strong>stad</strong>sområdet Dalénum. Det är framförallt de äldre och<br />
yngre åldersgrupperna som ökar, vilket betyder att andelen i arbetsför ålder, 20-64 år,<br />
minskar på sikt och att den så kallade försörjningsbördan ökar.<br />
Staden har upplevt en babyboom de senaste åren, vilket lett till många barn i förskoleåldern.<br />
Dessa kommer nu att gå över i skolåldern, medan barnkullarna i förskolan väntas bli mindre<br />
eftersom barnafödandet sjunker. Inflyttningen av barnfamiljer beräknas vara stor även i<br />
framtiden.<br />
Medellivslängden är hög på <strong>Lidingö</strong>, och kommunen har många äldre och pensionärer. De<br />
kommande åren blir pensionärerna ännu fler, framförallt de som räknas till gruppen yngre<br />
äldre, i åldrarna 65-74 år.<br />
46000<br />
42000<br />
38000<br />
34000<br />
Befolkningsprognos<br />
Invånarantal 1990-2007 samt prognos 2008-2027<br />
30000<br />
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026<br />
De stora barnkullarna från 2004 och framåt ger utslag på antalet skolbarn de kommande åren.<br />
Barn i åldrarna 6-11 år beräknas öka med ungefär 600 barn fram till 2011. 12-15-åringarna<br />
blir däremot något färre under samma period. Ungdomarna i gymnasieålder blir något fler de<br />
närmaste åren, men minskar sedan i antal.<br />
Både andelen och antalet invånare över 65 år förväntas öka under prognosperioden.<br />
Framförallt märks ökningen bland de yngre pensionärerna, d v s invånare i åldersgruppen 65-<br />
74 år, där antalet bedöms öka med nästan 1 000 personer på fem års sikt. Gruppen 75-84 år<br />
beräknas däremot minska lite under samma period. Bland invånarna över 85 år beräknas<br />
antalet nå uppemot 1 600 år 2011, vilket är en liten ökning.<br />
9
Utvecklingen i åldersklasser<br />
Sista december respektive år<br />
3 500<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
4 500<br />
4 000<br />
3 500<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
5 000<br />
4 500<br />
4 000<br />
3 500<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
Prognos över antal barn<br />
0<br />
2007 2008 2009 2010 2011 2012<br />
Prognos över antal skolbarn<br />
0<br />
2007 2008 2009 2010 2011 2012<br />
Prognos över antal äldre<br />
0<br />
2007 2008 2009 2010 2011 2012<br />
10<br />
1-5 år<br />
6-9 år<br />
6-11 år<br />
12-15 år<br />
16-18 år<br />
65-74 år<br />
75-84 år<br />
85- år<br />
Antalet barn i<br />
förskoleåldern<br />
fortsätter att vara högt<br />
ytterligare några år,<br />
men minskar sedan.<br />
Istället ökar gruppen 6-<br />
9-åringar när de stora<br />
barnkullarna kommer<br />
upp i skolåldern.<br />
Bland skolbarnen<br />
märks framförallt att 6-<br />
11-åringarna ökar<br />
kraftigt. 12-15åringarna<br />
beräknas bli<br />
något färre de<br />
kommande åren,<br />
medan<br />
gymnasieungdomarna<br />
ökar något de närmaste<br />
åren för att sedan<br />
minska i antal igen.<br />
<strong>Lidingö</strong> kommer att<br />
märka av stora<br />
förändringar när 40talisterna<br />
går in i<br />
pensionsåldern. Det är<br />
framförallt gruppen<br />
65-74 år som ökar<br />
kraftigt de kommande<br />
åren. Även de äldre<br />
åldersgrupperna<br />
beräknas öka, men<br />
först senare i prognosperioden,<br />
efter 2012.
Omvärlden<br />
Världen<br />
Världsekonomin karaktäriseras av osäkerhet kring den pågående finanskrisens inverkan på<br />
ekonomin. OECD-området befinner sig redan innan finanskrisen i en markant<br />
konjunkturnedgång. USA befinner sig redan i en lågkonjunktur som fördjupas fram till första<br />
halvåret 2009. Tillväxten utanför OECD fortsätter dock att vara hög. Därför är den globala<br />
tillväxten betydligt starkare jämfört med den förra konjunkturnedgången 2001-2002. Den<br />
internationella konjunkturen bedöms långsamt börja vända uppåt i slutet av 2009.<br />
Vändningen kommer först i USA där konjunkturuppgången blir förhållandevis snabb bland<br />
annat beroende på den expansiva ekonomiska politiken. Inflationen i OECD-området uppgår<br />
i år till närmare 4 procent, dämpas framöver när råvarupriserna inte längre ökar.<br />
Sverige<br />
Den svenska ekonomin försvagades påtagligt under 2008 och går in i en lågkonjunktur. En<br />
svagare utveckling av såväl export som konsumtion och investeringar dämpar den svenska<br />
tillväxten under 2008 och 2009. Den snabba konjunkturnedgången inom OECD-området som<br />
tar emot 80 procent av svensk export men även minskad inhemsk efterfrågan får<br />
följdverkningar. BNP-tillväxten har bromsat ner påtagligt och beräknas för 2008 och 2009<br />
understiga 2 procent. De offentliga finanserna försvagas till följd av konjunkturavmattningen<br />
men är trots det förhållandevis starka. Detta ger möjligheter att genom finanspolitiken<br />
stimulera efterfrågan i ekonomin.<br />
Staden<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s ekonomiska ställning är stark. Soliditeten är hög och <strong>stad</strong>ens samlade<br />
pensionsåtaganden täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen.<br />
Borgensåtagande är begränsade och de av <strong>stad</strong>en helägda bolagen är ekonomiskt starka. Åren<br />
2005–2007 har <strong>stad</strong>en redovisat stora överskott och prognosen för 2008 indikerar ett positivt<br />
resultat även för innevarande år. Avgörande för kommunsektorns ekonomi<br />
sysselsättningsutvecklingen då kommunalskatteintäkterna grundas på underlaget från<br />
inkomst av tjänst. Arbetslösheten bedöms öka något under det kommande året vilket inverkar<br />
menligt på kommunernas finanser. Nuvarande prognoser indikerar dock fortsatt positiva<br />
resultat under de närmast kommande åren om än på betydligt lägre nivåer än perioden 2005-<br />
2007.<br />
11
Fem år i sammandrag (mkr)<br />
2008 2007 2006 2005 2004<br />
Prognos<br />
Verksamhetens intäkter 384,6 377,1 377,7 362,8 342,9<br />
Jämförelsestörande intäkter 5,8 17,2 27,1 28,0 16,6<br />
Verksamhetens kostnader -2 151,1 -1 998,9 -1 884,6 -1 798,3 -1 763,7<br />
Jämförelsestörande kostnader - 0,0 -6,3 -13,1 -<br />
Avskrivningar -80,7 -73,9 -72,1 -66,0 -68,3<br />
Verksamhetens nettokostnader -1 841,4 -1 678,5 -1 558,2 -1 486,6 -1 472,5<br />
Skatteintäkter 2 155,0 2 019,2 1 933,8 1 845,3 1 808,6<br />
Statsbidrag/utjämning netto -267,1 -261,6 -271,5 -273,1 -373,9<br />
Mellankommunal kostnadsutj. - - - - 4,7<br />
Utdelning från av <strong>stad</strong>en ägda bolag 0,2 0,2 0,5 0,4 8,2<br />
Finansnetto 10,0 31,9 23,2 -9,3 16,8<br />
Omvärdering finansiella placeringar -27,3 - - 71,0 21,9<br />
Årets resultat 29,4 111,2 127,8 147,7 13,8<br />
Avstämning mot balanskravet 50,3 82,5 99,4 60,7 -21,5<br />
Andel av nettokostnader (%)1 93,6 92,3 90,7 91,3 98,7<br />
Investeringsutgifter 165,3 168,5 168,9 128,9 102,8<br />
Kassalikviditet (%)2 52 50 65 55 65<br />
Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 945,9 881,4 764,1 736,2<br />
Låneskuld 200,0 150,0 220,0 230,0 310,0<br />
Eget kapital<br />
Soliditet (eget kapital/<br />
1 798,0 1 768,6 1 657,4 1 529,6 1 381,9<br />
totala tillgångar) (%) 74 75 73 72 68<br />
Utdebitering, <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> 18:86 18:96 19:17 19:37 18:97<br />
1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till<br />
skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning.<br />
2 Kortfristiga fordringar - lager/kortfristiga skulder<br />
12
Stadens ekonomi<br />
Resultatbudget<br />
Stadens resultatbudget för 2009 innebär ett positivt resultat på 22,4 mkr. Skatteintäkterna är<br />
beräknade på en skattesats om 18,86 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag,<br />
inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i resultatbudgeten beräknade utifrån<br />
Sveriges kommuner och landstings, SKLs, skatteunderlagsprognos och preliminära<br />
beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt<br />
<strong>stad</strong>ens befolkningsprognos.<br />
Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 5,4 procent 2008 och 4,0 procent 2009. <strong>Lidingö</strong>s<br />
skatteunderlag har dock beräknats öka med 5,7 procent respektive 4,2 procent.<br />
Sammantaget minskar generella statsbidrag och utjämning netto med 26,6 mkr. Stadens<br />
kostnadsutjämningsbidrag fortsätter att öka i omfattning, till följd av <strong>stad</strong>ens<br />
befolkningsstruktur med många äldre och många små barn. Mellan 2008 och 2009 ökar<br />
bidraget med ca 30 mkr. Regleringsbidraget har beräknats till -25,9 mkr.<br />
Vinstutdelning från <strong>Lidingö</strong>hem AB föreslås med sammanlagt 0,2 mkr, vilket motsvarar<br />
skälig avkastning på aktiekapitalet. Från <strong>Lidingö</strong> Stads Tomt AB föreslås vinstutdelning om<br />
15 mkr för 2008.<br />
Finansnettot har beräknats till 4 mkr. Då ingår direktavkastningen på <strong>stad</strong>ens placeringar och<br />
räntekostnader för <strong>stad</strong>ens lån.<br />
Balansbudget<br />
De materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde ökar med 141,9 mkr och uppgår till<br />
1 625,1 mkr vid 2008 års utgång, enligt framtagen investeringsplan på 233,7 mkr.<br />
De långfristiga placeringarna beräknas öka med 18 mkr till 758 mkr. Det egna kapitalet<br />
beräknas uppgå till 1 820,4 mkr vid utgången av 2009.<br />
Avsättningen för pensioner i balansräkningen beräknas öka med 3,1 mkr. Avsättningen består<br />
av pensioner intjänade på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, garantipensioner och<br />
särskilda ålderspensioner till brandmän. Staden har tecknat försäkring för ett antal personer i<br />
enlighet med gällande pensionspolicy, vilket medför att för dessa personer betalar <strong>stad</strong>en en<br />
löpande premie och ingen avsättning avseende deras pensioner görs i balansräkningen.<br />
Avsättningen ökar därmed inte i samma omfattning som tidigare.<br />
Pensionsförmåner intjänade före 1998 samt pensionsförpliktelser enligt visstidsförordnanden<br />
redovisas som ansvarsförbindelser.<br />
13
Finansbudget<br />
Av finansbudgeten framgår att den löpande verksamheten tillsammans med förändringar i<br />
rörelsekapitalet väntas frigöra 114,7 mkr. Låneskulden beräknas vid ingången av året uppgå<br />
till 200 mkr. Genomförande av investeringsplanen på 233,7 mkr tillsammans med<br />
återinvestering av förväntad direktavkastning på <strong>stad</strong>ens placeringar om 18 mkr resulterar i<br />
att anläggningstillgångarna ökar med 251,7 mkr. Finansieringsunderskottet beräknas således<br />
uppgå till 137 mkr. Med en upplåning på 110 mkr ökar låneskulden till 310 mkr och<br />
likviditeten minskar med 27 mkr.<br />
För extern upplåning föreslås en ram på 400 mkr.<br />
Driftbudget<br />
Stadens driftbudget presenteras på sidan 19. Där framgår också de anslag av<br />
kommunalskattemedel som nämnderna tilldelas. Centrala pensions- och<br />
omställningskostnader har budgeterats till 37,6 mkr och medel för kommunstyrelsens<br />
förfogande till 2,7 mkr.<br />
Nettokostnaden uppgår till 1 975 mkr och ökar med 133,6 mkr, eller 7,3 procent från den<br />
förväntade prognosen för 2008.<br />
Investeringsplan<br />
Stadens investeringsplan innebär för 2009 att investeringar på 233,7 mkr planeras. Ny- och<br />
ombyggnationer i <strong>stad</strong>ens skolor, nya gruppboenden inom handikappomsorgen och stora<br />
investeringar i lidingöbron och utbyte av gatu- och parkbelysningsanläggningarna är några av<br />
de större utgiftsposterna i investeringsplanen. Investeringsreserven, uppgår till 88 mkr och<br />
föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande.<br />
Det är omfattande investeringar även åren framöver. 2010 beräknas 326,9 mkr investeras i<br />
<strong>stad</strong>ens anläggningar och verksamheter och 2011, 157,8 mkr. Investeringsplanen ska vara<br />
vägledande för respektive nämnds fortsatta planering.<br />
Investeringsplanen redovisas på sidan 20.<br />
Övrigt<br />
Anslagsbindningen för resultat- och investeringsbudgeten fastställs efter ansvarsnivån<br />
nämnd.<br />
Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2008<br />
till 2009 via resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2008 till 2009<br />
via överföringsbudget.<br />
14
mkr<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
mkr<br />
350,0<br />
300,0<br />
250,0<br />
200,0<br />
150,0<br />
100,0<br />
50,0<br />
0,0<br />
100,1<br />
Långfristiga låneskuldens utveckling 2000- 2009<br />
140<br />
240<br />
280<br />
310<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
131,0<br />
85,5<br />
127,5<br />
108,7<br />
230<br />
220<br />
Investeringar 2000-2011<br />
102,8<br />
128,9<br />
150<br />
168,9 168,5 165,3<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />
15<br />
233,7<br />
200<br />
326,9<br />
310<br />
157,8
Stadens resultatbudget (mkr)<br />
Budget Prognos Bokslut<br />
2009 2008 2007<br />
Verksamhetens intäkter 395,3 384,6 377,1<br />
Jämförelsestörande intäkter* - 5,8 17,2<br />
Verksamhetens kostnader -2 281,2 -2 151,1 -1 998,9<br />
Avskrivningar -89,2 -80,7 -73,9<br />
Verksamhetens nettokostnader -1 975,0 -1 841,4 -1 678,5<br />
Skatteintäkter 2 218,7 2 155,0 2 019,2<br />
Generella statsbidrag och utjämning (not 1) -240,5 -267,1 -261,6<br />
Utdelning från av <strong>stad</strong>en ägda bolag 15,2 0,2 0,2<br />
Finansnetto 4,0 10,0 31,9<br />
Omvärdering finansiella placeringar - -27,3 -<br />
Årets resultat 22,4 29,4 111,2<br />
Justerat resultat enligt balanskravet 50,3 82,5<br />
(not 1) Budget Prognos Bokslut<br />
2009 2008 2007<br />
Inkomstutjämning -481,2 -487,4 -435,7<br />
Kostnadsutjämning 214,2 184,3 134,8<br />
Regleringsbidrag/-avgift -25,9 -19,5 38,6<br />
Införandebidrag 0,0 0,0 2,9<br />
LSS-utjämning -7,5 -0,6 -2,2<br />
Kommunal fastighetsavgift 59,9 56,1 -<br />
Summa -240,5 -267,1 -261,6<br />
* Mark-/fastighetsförsäljningar<br />
16
Stadens balansbudget (mkr)<br />
Budget Prognos Bokslut<br />
2009 2008 2007<br />
Immateriella anläggningstillgångar 5,6 3,0 2,6<br />
Materiella anläggningstillgångar 1 625,1 1 483,2 1 399,0<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Aktier i av <strong>stad</strong>en ägda företag 6,3 6,3 6,3<br />
Andra aktier och andelar 29,5 29,5 25,4<br />
Fordringar på av <strong>stad</strong>en ägda företag 0,0 0,0 0,0<br />
Andra fordringar 0,0 0,0 0,0<br />
Placeringar 758,0 740,0 761,0<br />
Summa anläggningstillgångar 2 424,5 2 262,0 2 194,3<br />
Lager 1,4 1,4 1,4<br />
Fordringar på av <strong>stad</strong>en ägda företag 0,4 0,4 0,4<br />
Övriga fordringar 120,0 120,0 120,0<br />
Kassa och bank 19,0 46,0 54,0<br />
Summa omsättningstillgångar 140,8 167,8 175,8<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 2 565,3 2 429,8 2 370,1<br />
Eget kapital 1 820,4 1 798,0 1 768,6<br />
därav årets resultat 22,4 29,4 111,2<br />
Avsättningar för pensioner och<br />
liknande förpliktelser 89,6 86,5 101,3<br />
Summa avsättningar 89,6 86,5 101,3<br />
Lån 310,0 200,0 150,0<br />
Andra skulder 0 0,0 0,1<br />
Summa långfristiga<br />
skulder 310,0 200,0 150,1<br />
Skulder till av <strong>stad</strong>en ägda företag 13,8 13,8 18,6<br />
Övriga skulder 331,5 331,5 331,5<br />
Summa kortfristiga skulder 345,3 345,3 350,1<br />
SUMMA EGET KAPITAL,<br />
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 565,3 2 429,8 2 370,1<br />
17
Stadens finansbudget (mkr)<br />
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />
Budget Prognos<br />
2009 2008<br />
Årets resultat 22,4 29,4<br />
Vinst vid försäljning av fastigheter och bo<strong>stad</strong>srätter 0,0 -5,8<br />
Justering för av- och nedskrivningar 89,2 80,7<br />
Omvärdering finansiella placeringar 0,0 27,3<br />
Justering för gjorda avsättningar 3,1 -14,8<br />
Medel från verksamheten före förändring<br />
av rörelsekapital 114,7 116,8<br />
Ökning/minskning kortfristiga lager 0,0 0,0<br />
Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0,0 0,0<br />
Ökning/minskning kortfristiga skulder 0,0 -4,8<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 114,7 112,0<br />
INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />
Investering i immateriella anläggningstillgångar -3,0 -0,6<br />
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0<br />
Investering i materiella anläggningstillgångar -230,7 -164,7<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 6,3<br />
Investering i finansiella anläggningstillgångar -18,0 -28,0<br />
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 17,0<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -251,7 -170,0<br />
Finansieringsöver-/underskott -137,0 -58,0<br />
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />
Nyupptagna lån 110,0 50,0<br />
Amortering skuld 0,0 0,0<br />
Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0<br />
Minskning långfristiga fordringar 0,0 0,0<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 110,0 50,0<br />
Årets kassaflöde -27,0 -8,0<br />
Likvida medel vid årets början 46,0 54,0<br />
Likvida medel vid årets slut 19,0 46,0<br />
18
Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag (mkr)<br />
* Centrala pensions- och omställningskostnader 37,6 mkr och medel till kommunstyrelsens<br />
förfogande 2,7 mkr.<br />
** I summan för verksamhetens intäkter och kostnader ingår externa och interna poster inklusive<br />
interränta och avskrivningar, dock ej nämndsinterna poster.<br />
19<br />
Kommunal- Verksamhetens<br />
skattebidrag Intäkter Kostnader<br />
Centrala stabs- och servicefunktioner 45,4 87,1 132,5<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret 19,2 14,0 33,2<br />
Fastighetskontoret 11,3 256,8 268,1<br />
Utbildningsnämnden 987,4 124,5 1 111,9<br />
Äldre- och handikappnämnden 691,1 203,8 894,9<br />
Socialnämnden 52,7 6,8 59,5<br />
Kultur- och fritidsnämnden 74,0 35,0 109,0<br />
Tekniska nämnden, teknik och natur mm 84,5 26,6 111,1<br />
Tekniska nämnden, VA, renhållning mm 0,0 83,6 90,8<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden 0,6 0,0 0,6<br />
Räddningstjänsten 24,5 0,6 25,1<br />
Övrigt* 49,1 - 49,1<br />
Summa** 2 039,8 838,8 2 885,8<br />
Avgår internränta -72,0<br />
Verksamhetens nettokostnader -1 975,0<br />
Tekniska nämnden,<br />
VA, renhållning mm<br />
Tekniska nämnden, 0%<br />
teknik och natur<br />
mm<br />
4%<br />
Kultur- och<br />
fritidsnämnden<br />
4% Socialnämnden<br />
3%<br />
Äldre- och<br />
handikappnämnden<br />
34%<br />
Verksamhetens nettokostnader<br />
Räddningstjänsten<br />
1%<br />
Övrigt*<br />
2%<br />
Centrala stabs- och<br />
servicefunktioner<br />
2%<br />
Fastighetskontoret<br />
0% Miljö och<br />
<strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
1%<br />
Utbildningsnämnden<br />
48%
Investeringsplan (mkr)<br />
2009 2010 2011<br />
Kommunstyrelsens kontor 3,8 3,0 2,9<br />
It-investeringar 3,1 2,6 2,6<br />
Mätinstrument mm 0,4 0,1<br />
Förvärv av fastigheter/markregleringar 0,3 0,3 0,3<br />
Fastighetskontoret 58,2 63,5 22,1<br />
Skollokaler 23,6 15,6 15,4<br />
Förskolelokaler 2,2 3,0 0,9<br />
Äldreomsorgslokaler 23,1 10,0 5,8<br />
Kulturbyggnader och idrottslokaler/anl. 4,1 32,9<br />
Räddningstjänst, brandstation 3,2<br />
Övrigt 2,0 2,0<br />
Utbildningsnämnden 3,4 3,4 3,4<br />
Lokalanpassningar Inventarier<br />
Äldre- och handikappnämnden 1,2 4,3 0,8<br />
Inventarier o utrustning 1,2 1,2 0,8<br />
IT-stöd 3,1<br />
Kultur- och fritidsnämnden 3,8 4,4 4,2<br />
Hamnanläggningar 1,5 1,5 1,5<br />
Spontanidrottsplatser<br />
med konstgräs o belysn 0,5 1,0<br />
Upprustning<br />
motionspår, ridstigar o bollplaner 1,0 0,9 0,3<br />
Maskiner mm 0,8 2,0 1,4<br />
Tekniska<br />
nämnden 75,3 61,3 62,4<br />
Broar 34,0 17,5 19,0<br />
Va 9,5 14,0 13,2<br />
Konstbyggnader, bryggor/strandskoningar 5,0 5,0 5,0<br />
Belysning, trafiksignaler o trafiksäkerhet mm 14,0 18,2 18,5<br />
Landtipp för snö 5,0<br />
Natur och parkinvesteringar 2,5 1,9 1,5<br />
Exploateringsområden 1,8 1,5 1,5<br />
Fordon Maskiner Övrigt 3,5 3,2 3,7<br />
Investeringsreserv<br />
88,0 187,0 62,0<br />
Skolor och förskolor 50,0 150,0 40,0<br />
Äldre- och handikapplokaler 31,0 15,0 15,0<br />
Kultur- och fritidsanläggningar 15,0<br />
Övrig reserv 7,0 7,0 7,0<br />
Summa investeringar<br />
233,7 326,9 157,8<br />
En detaljerad sammanställning över investeringarna under planperioden finns i slutet<br />
budgetdokumentet.<br />
20<br />
av
Resultatöversikt (mkr)<br />
Prognos Budget Plan Plan<br />
2008 2009 2010 2011<br />
Verksamhetens intäkter 385 395 409 415<br />
Jämförelsestörande intäkter* 6 - - -<br />
Verksamhetens kostnader -2 151 -2 281 -2 378 -2 454<br />
Avskrivningar -81 -89 -95 -100<br />
Verksamhetens nettokostnader -1 841 -1 975 -2 065 -2 139<br />
Skatteintäkter 2 155 2 219 2 317 2 426<br />
Generella statsbidrag och utjämning not 1 -267 -241 -195 -213<br />
Utdelning från av <strong>stad</strong>en ägda bolag 0 15 0 0<br />
Finansnetto 10 4 -2 -5<br />
Omvärdering finansiella placeringar -27 - - -<br />
Årets resultat 29 22 56 68<br />
* Mark-/fastighetsförsäljningar<br />
Justerat resultat enligt balanskravet 50<br />
(not 1) Prognos Budget Plan Plan<br />
2008 2009 2010 2011<br />
Inkomstutjämning -487 -481 -501 -527<br />
Kostnadsutjämning 184 214 288 305<br />
Regleringsbidrag/-avgift -20 -26 -34 -44<br />
LSS-utjämning -1 -8 -8 -8<br />
Kommunal fastighetsavgift 56 60 60 60<br />
Summa -267 -241 -195 -213<br />
21
Ordförklaringar<br />
Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för <strong>stad</strong>igvarande bruk, kan vara immateriella<br />
(icke monetär tillgång utan fysisk form), materiella (mark, byggnader,<br />
maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar mm)<br />
Ansvarsförbindelser En möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars<br />
förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra<br />
framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen eller<br />
landstingets kontroll, inträffar eller uteblir.<br />
Avskrivning Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad<br />
utifrån förväntad ekonomisk livslängd.<br />
Avsättning En skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp.<br />
Balansbudget En sammanställning som visar tillgångar, eget kapital och skulder vid<br />
budgetårets utgång.<br />
Driftbudget Visar verksamheternas intäkter och kostnader inklusive både interna och<br />
externa poster, samt det kommunalskattebidrag som<br />
verksamheterna tilldelats.<br />
Finansbudget Redovisar kapitaltillflöden och kapitalanvändning och redovisar<br />
betalningsflödena i kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet<br />
samt finansieringsverksamhet och utmynnar i förändringen<br />
av likvida medel.<br />
Finansnetto Finansiella intäkter minus finansiella kostnader.<br />
Eget kapital Stadens förmögenhet. Den motsvaras av skillnaden mellan samtliga<br />
bokförda tillgångar och skulder.<br />
Investeringsbudget Redovisar tilldelad budget för planerade investeringar.<br />
Internränta Kalkylmässigt räntekostnad för det kapital som binds i<br />
anläggningstillgångar i samband med investeringar i verksamheterna.<br />
Kortfristiga skulder Skulder som förfaller inom ett år från balansdagen och som är<br />
hänförliga till den löpande verksamheten.<br />
Likviditet Ett mått på hur god den kortsiktiga betalningsberedskapen är.Visar<br />
omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder.<br />
Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år.<br />
Nettokostnad<br />
Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, taxor, avgifter och övriga<br />
ersättningar.<br />
Omsättningstillgångar<br />
Omfattar tillgångar som inte är anläggningstillgångar, t ex<br />
fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank mm.<br />
Resultatbudget Sammanställning av årets driftverksamhet.<br />
22
Central politisk organisation/Stadsledningskontor<br />
Central politisk organisation/Stadsledningskontor<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Stadsledningskontoret har utöver ordinarie budgetförslag äskat 0,8 mkr utöver ram. Av<br />
beloppet avser 0,6 mkr inrättande av en tjänst för att biträda mark- och exploateringschefen<br />
samt 0,2 mkr för utrednings- och konsultinsatser.<br />
Förstärkningen av att mark- och exploateringsfunktionen bedöms medföra minst lika stora<br />
intäkter som kostnader genom ökade markförsäljningar och liknande varför kommunstyrelsen<br />
tillstyrker utökningen. Medelsbehovet för utrednings- och konsultinsatser bedöms kunna<br />
finansieras genom balanserade överskott varför inga ytterligare medel tillförs.<br />
Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att<br />
kontorets kommunalskattebidrag minskas med 0,1 mkr.<br />
Investeringsplan 2009-2011<br />
Stadsledningskontorets investeringar för 2009 uppgår till 2,5 mkr.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />
och anslår kommunalskattemedel om 45,7 mkr.<br />
Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 2,5 mkr.<br />
1. Beskrivning<br />
Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse,<br />
revisorer, överförmyndare och valnämnd.<br />
Stadsledningskontoret är stabskontor till kommunstyrelsen och svarar för att ärendeflödet till<br />
kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Stadsledningskontoret styr den övergripande<br />
inriktningen på verksamheten inom konsult- och servicekontorets och it-kontorets<br />
funktioner för information, ekonomi, personal, it, sekretariat samt invandrar-, bo<strong>stad</strong>s- och<br />
arbetsmarknadsverksamhet.<br />
Stadsledningskontoret har dessutom funktioner för central samordning av <strong>stad</strong>ens brottsförebyggande<br />
och internationella arbete, näringslivsfrågor samt mark- och exploateringsfrågor.<br />
Stadsledningskontoret ska arbeta med framtagande av mål, policy och strategi inom olika<br />
områden samt uppföljning och analys.<br />
23
2. Året som kommer<br />
Central politisk organisation/Stadsledningskontor<br />
• Utbyggnad av särskilda boenden inom äldreomsorgen, planering för utbyggnad av ca<br />
1 000 platser i grundskolan, förhandlingar med landstinget/SL om <strong>Lidingö</strong>banan och<br />
gamla bron, vägförbindelse mellan Skärsätra och Högberga samt aktualisering av<br />
översiktsplanen är några exempel på förvaltningsövergripande frågor som är aktuella.<br />
• Arbetet med att utveckla och förnya verksamhetsstyrningen inom <strong>stad</strong>en fortsätter.<br />
Arbetet inbegriper framtagande av en vision för <strong>stad</strong>en och dess olika verksamheter,<br />
stärka målstyrningskedjan och uppföljningen av verksamheten.<br />
• Införande av valfrihetssystem inom äldreomsorgen.<br />
• Framtagande av förslag till miljöplan.<br />
• Uppföljning av <strong>stad</strong>ens energiplan.<br />
• Fortsatt utveckling av hälsoprofilen.<br />
• Ny extern webbplats lanseras våren 2009.<br />
• Fortsatt fokus inom personalområdet på hälsa i enlighet med <strong>stad</strong>ens hälsoprofil.<br />
• Aktivt arbeta med frågor kring kommande personal- och kompetensbehov.<br />
• Aktivt deltagande i Stockholm Business Alliance och skapa kännedom om <strong>Lidingö</strong>s<br />
hälsoprofil.<br />
• Fortsatt fokus på det brottsförebyggande arbetet.<br />
• Vissa kommunala författningar däribland ett antal delegationsordningar kommer att ses<br />
över.<br />
• Fokus på utveckling och lansering av e-tjänster i olika former för att stödja <strong>stad</strong>ens<br />
processer och framförallt effektivisera kommunikationen med <strong>stad</strong>ens medborgare.<br />
• Utredning av <strong>stad</strong>ens krisledningsorganisation.<br />
• Ökad tyngd läggs på internationella frågor med tonvikt på vad som händer inom EU.<br />
• Under året ska ett arbete med att utveckla och kvalitetssäkra rutiner för hanteringen av<br />
genomförandefrågorna i planprocessen påbörjas.<br />
• Fortsatt arbete med exploateringsprojektet i Dalénum.<br />
24
3. Målformulering<br />
Central politisk organisation/Stadsledningskontor<br />
Målet är att kommunstyrelsen och dess ordförande via <strong>stad</strong>sledningskontoret ska få ett<br />
effektivt stöd i att uppfylla ålagda uppgifter enligt kommunallag och gällande reglemente.<br />
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning (mkr)<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
kommunalskattebidrag 37,7 44,2 45,7 47,0 47,7<br />
statsbidrag 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2<br />
taxor och avgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
övriga intäkter 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8<br />
Summa intäkter 40,3 47,0 48,6 49,9 50,7<br />
kostnader för arbetskraft 17,2 20,2 22,1 22,7 23,4<br />
varor och material 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4<br />
entreprenader och köp av verksamhet 0,0 0,3 0,3 0,3 0,3<br />
tjänster och avgifter 18,0 20,7 20,3 20,6 20,9<br />
hyror 2,8 2,9 3,0 3,1 3,1<br />
bidrag 1,6 2,3 2,4 2,4 2,5<br />
avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
internränta 0,2 0,2 0,4 0,4 0,4<br />
kommunfullmäktiges beslut -0,3 -0,3 -0,3<br />
Summa kostnader -40,2 -47,0 -48,6 -49,6 -50,7<br />
Årets resultat 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
Resultatutjämningsfond årets slut 0,4<br />
4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />
I budgetförslaget som lämnades i maj äskades tillskott om 0,5 mkr. Kommunstyrelsen biföll<br />
kontorets äskande. Föreliggande förslag har dock utökats med ytterligare 0,8 mkr för inrättande<br />
av en tjänst för att biträda mark- och exploateringschefen (0,6 mkr) och för att upprätthålla<br />
anslaget för utredningar och konsulter på en sådan nivå att arbete med revideringen av<br />
översiktsplanen kan genomföras. Förstärkningen på mark- och exploateringsfunktionen<br />
bedöms medföra minst lika höga intäkter för markförsäljningar och liknande som lönekostnaderna.<br />
Planen för 2010 och 2011 förutsätter att <strong>stad</strong>sledningskontoret erhåller äskandet utöver ram på<br />
0,5 mkr. För att klara verksamheterna inom tilldelad kostnadsram för planåren har dock<br />
anslaget för utredningar och konsulter justerats ned något.<br />
25
5. Investeringar för planperioden<br />
Central politisk organisation/Stadsledningskontor<br />
Staden har haft nuvarande webbpubliceringsverktyg sedan 2002 och mycket har hänt inom<br />
teknikutvecklingen. För 2008 har <strong>stad</strong>sledningskontoret en investeringsbudget på 1,0 mkr för<br />
utbytet. Kontoret ser ett fortsatt behov av investeringsmedel under 2009 för utveckling också<br />
av intranätet och begär ytterligare 0,5 mkr för detta ändamål.<br />
För it-strategiska satsningar budgeteras 2 mkr årligen för planperioden 2009-2011. Då utvecklingen<br />
inom it-området går med mot köp av tjänster så kan en del av utvecklingen rent redovisningsmässigt<br />
belasta resultatet direkt. När så sker får det prövas mot <strong>stad</strong>sledningskontorets<br />
totala kostnadsram.<br />
Anläggning (mkr) 2009 2010 2011<br />
Webbpubliceringsverktyg 0,5 - -<br />
It-strategiska satsningar 2,0 2,0 2,0<br />
26
Konsult- och servicekontoret<br />
Konsult- och servicekontoret<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Konsult- och servicekontoret är till fullo avgiftsfinansierat och erhåller inte något<br />
kommunalskattebidrag. Kostnaderna täcks genom interndebitering till verksamheterna.<br />
Kontoret har budgeterat upp sina kostnader och därmed priser ut mot förvaltningarna med<br />
3%.<br />
Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kontorets kostnader minskar<br />
med 0,3 mkr. Kommunstyrelsen föreslag innebär att kontoret förväntas redovisa ett överskott<br />
om 0,3 mkr vid bokslut för 2009.<br />
Investeringsplan 2009-2011<br />
Konsult- och servicekontorets investeringar för 2009 uppgår till 0,7 mkr.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />
och budgeterar ett resultat om 0,3 mkr.<br />
Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 0,7 mkr<br />
1. Uppdraget<br />
Konsult- och servicekontoret arbetar på uppdrag av <strong>stad</strong>sledningskontoret, <strong>stad</strong>ens<br />
förvaltningar och <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s Tomtaktiebolag, och ger råd, stöd och service. Inom konsult-<br />
och servicekontoret finns administrativa specialist- och stödresurser. Stadens centrala<br />
administration ska vara professionell och kostnadseffektiv och medverka till utveckling och<br />
förnyelse inom <strong>stad</strong>en.<br />
Kontoret har följande funktioner: it, ekonomi, upphandling, löner, personal, televäxel,<br />
reception, kontorsservice, information, sekretariat, arkiv, överförmynderi, hantering av<br />
bo<strong>stad</strong>ssocial kö och kö till seniorboende, invandrarverksamhet, budget- och skuldrådgivning,<br />
arbetsmarknadsåtgärder samt verksamhetsuppföljning av <strong>stad</strong>ens måltidsservice.<br />
Kostnaderna för <strong>stad</strong>ens centrala administration fördelas ut på övriga nämnders verksamheter<br />
för att därigenom få en mer rättvisande kostnadsredovisning. Kostnaderna för den del av<br />
konsult- och servicekontorets verksamhet som inte utgör central administration, såsom arbete<br />
som utförs för den centrala politiska organisationen, medborgarinformation såsom Vårt<br />
<strong>Lidingö</strong> och webbplatsen, utvecklingsarbete avseende nya produkter och verksamheter som<br />
ännu inte driftsatts samt extern service som inte hör till nämndernas verksamheter finansieras<br />
av <strong>stad</strong>sledningskontoret. Dessutom finansieras vissa av kontorets verksamheter, såsom<br />
flyktingverksamhet och arbetsmarknadsåtgärder, helt eller delvis genom statsbidrag. I de fall<br />
konsult- och servicekontoret utför uppdrag som normalt tillhör annan förvaltning debiteras<br />
dessa enligt gällande timpris.<br />
27
Konsult- och servicekontoret<br />
It-enhetens kostnader finansieras genom att verksamheterna företrädesvis tecknar årsavtal för<br />
de it-tjänster och it-utrustning de önskar. Prislista fastställs årligen.<br />
2. Året som kommer<br />
• Elektronisk handel<br />
Införandet av elektronisk handel i <strong>stad</strong>ens förvaltning kommer att fortsätta under året,<br />
bland annat genom att ekonomisystemet utökas med funktioner för elektroniska<br />
beställningar.<br />
• Utveckling och omgörning av <strong>stad</strong>ens webbplatser<br />
Informationsenheten arbetar med att vidareutveckla webbplatserna lidingo.se och<br />
intranätet i syfte att säkra ett effektivt användande av dem som informationskanal. I<br />
april 2009 planeras lansering av det nya lidingo.se.<br />
• Val till EU-parlamentet<br />
Sekretariatet kommer att bistå valnämnden med att genomföra val till EU-parlamentet<br />
• Översyn av svenska för invandrare, SFI<br />
Flyktingverksamheten ska i samarbete med utbildningsförvaltningen se över<br />
SFI-undervisningen. Syftet är att förbättra undervisningen, bland annat genom<br />
införande av hela dagar, praktik kombinerat med fortsatt SFI och kontinuerliga<br />
uppföljningar.<br />
• Hälsa<br />
Personalenheten ska arbeta efter <strong>stad</strong>ens uppsatta mål för hälsoarbetet. I första hand<br />
genom att stödja chefer och hälsoinspiratörer i hälsoarbetet på den egna arbetsplatsen<br />
och utifrån dess förutsättningar och önskemål.<br />
• Personalförsörjning<br />
Personalenheten kommer att fortsätta arbetet med personalförsörjningsprojektet, bland<br />
annat genom framtagande av en ny personalpolicy och införande av kompetensbaserad<br />
rekrytering. Enheten kommer också att utveckla <strong>stad</strong>ens varumärke som arbetsgivare<br />
(Employer branding) utifrån hälsoprofilen.<br />
• Breddinförande och effektivt nyttjande av Heroma<br />
Löneenheten ska arbeta med ett breddinförande av den nya versionen av det<br />
personaladministrativa systemet Heroma i <strong>stad</strong>ens enheter och förvaltningar. Målet är<br />
att så många anställda som möjligt ska rapportera avvikelser via den äldre versionens<br />
”Den anställdes meny” eller i den nya versionens ”Självservice”.<br />
• Gemensam LöneFunktion, GLF<br />
Under året ska löneenheten genomföra en studie för att undersöka om <strong>stad</strong>en ska gå in<br />
i ett lönesamarbete, GLF, med ett antal andra kommuner i stockholmsregionen.<br />
Studien ska vara genomförd så att beslut om deltagande i GLF kan tas i december.<br />
28
Konsult- och servicekontoret<br />
• Vidareutveckling av it<br />
It-enheten kommer att arbeta med; utbyggnad av trådlösa nät för bärbara pc,<br />
uppbyggnad av telefoniförvaltning, framtagande och driftsättning av ”self servicetjänster”<br />
samt utökad övervakning av it-miljön.<br />
3. Målformulering<br />
Kontorets vision: Konsult- och servicekontoret ska med högsta kompetens vara steget före<br />
och ge bästa råd, stöd och service.<br />
Konsult- och servicekontoret ska:<br />
• utföra sina uppdrag med hög servicegrad<br />
• sätta kunden i centrum<br />
• göra rätt saker till rätt kvalitet<br />
• säkerställa ett effektivt och säkert resursutnyttjande<br />
• medverka till utveckling och förnyelse inom <strong>stad</strong>ens administration.<br />
Det är viktigt att medarbetarna har och behåller hög kompetens för att kunna ge ett bra stöd<br />
till verksamheterna.<br />
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning (mkr)<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2007 2008** 2009 2010 2011<br />
statsbidrag 8,4 10,7 11,7 11,9 11,6<br />
taxor och avgifter 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1<br />
övriga intäkter 65,1 64,0 68,8 70,6 71,4<br />
Summa intäkter 73,8 74,9 80,6 82,6 83,1<br />
kostnader för arbetskraft 34,8 37,2 40,5 41,3 41,0<br />
varor och material 9,9 9,8 10,8 11,4 11,8<br />
entreprenader och köp av verksamhet 1,6 1,5 1,5 1,5 1,6<br />
tjänster och avgifter 13,2 13,7 15,2 15,5 15,6<br />
hyror 4,3 3,8 4,0 4,1 4,2<br />
bidrag 4,1 7,0 6,5 6,6 6,6<br />
avskrivningar 1,6 1,6 1,9 2,0 2,1<br />
internränta 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2<br />
kommunfullmäktiges beslut -0,3 -0,3 -0,3<br />
Summa kostnader 69,7 74,9 80,3 82,3 82,8<br />
Årets resultat 4,1 0,0 0,3 0,3 0,3<br />
* Exklusive förvaltningsinterna poster<br />
** Budget 2008 exklusive resultatutjämningsfond<br />
29
Konsult- och servicekontoret<br />
Bruttokostnader per verksamhet 2009<br />
Reception, televxl,<br />
vaktm<br />
7%<br />
Upphandling<br />
3%<br />
Personal<br />
3%<br />
Löner<br />
6%<br />
It<br />
35%<br />
4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />
Verksamhetsuppfölj<br />
are måltidsservice<br />
1%<br />
Ledning<br />
3%<br />
Budget-,<br />
skuldrådgivn,<br />
arb.markn, bo<strong>stad</strong><br />
2%<br />
Sekretariat<br />
11%<br />
Ekonomi<br />
11%<br />
Information<br />
5%<br />
Invandrar-, o<br />
flyktingvhet<br />
13%<br />
Konsult- och servicekontorets budgetförslag är upprättat i enlighet med direktiven.<br />
Kostnaderna och därmed också intäkterna har, med några undantag, räknats upp med tre<br />
procent för år 2009, samt två procent för åren 2010-2011. Undantagen utgörs av<br />
tillkommande aktiviteter och volymförändringar som beskrivs nedan.<br />
Informationsenheten budgeterar med ökade kostnader till följd av ny webbplattform, ny<br />
utformning av personaltidningen <strong>Lidingö</strong>draken samt övergång till taltidning på cd istället för<br />
kassettband. Växel och reception budgeterar med högre kostnader till följd av införandet av<br />
bevakning i <strong>stad</strong>shusets reception. Samtidigt budgeterar kontoret med lägre kostnader för<br />
internt it-stöd, främst för drift av de övergripande verksamhetssystemen. Genom<br />
omdisponering av budget mellan de olika enheterna beräknar kontoret rymma de ökade<br />
kostnaderna utan att äska ytterligare medel.<br />
Sekretariatet kommer från och med 2009 att överta budget- och driftansvar för webbsändningar<br />
av kommunfullmäktigesammanträden. Personalenheten övertar budgetansvaret för<br />
den centrala introduktionen av <strong>stad</strong>ens nyanställda. Ersättning för dessa kostnader får kontoret<br />
från <strong>stad</strong>sledningskontoret.<br />
För flyktingverksamheten räknar kontoret med en volymminskning då antalet flyktingar som<br />
omfattas av introduktionsverksamheten förväntas minska. Eftersom verksamheten finansieras<br />
med statsbidrag innebär det en minskning av statsbidraget, men också minskade kostnader för<br />
bland annat introduktionsersättning.<br />
Inom verksamheten för arbetsmarknadsåtgärder räknar kontoret med en volymökning då ett<br />
nytt avtal som ger möjlighet till fem istället för fyra offentligt skyddade arbeten har tecknats<br />
30
Konsult- och servicekontoret<br />
med Arbetsförmedlingen. Verksamheten finansieras delvis med statsbidrag varpå både<br />
statsbidrag och kostnader för arbetskraft ökat.<br />
It-enheten har budgeterat för en årlig tillväxt på cirka tre procent av slutanvändarutrustning<br />
och systemdrift.<br />
Utöver kontorets ordinarie verksamhet tillkommer budgetåret 2009 val till EU-parlamentet<br />
och budgetåret 2010 allmänna val. Kostnaden för valen finansieras delvis med statsbidrag och<br />
delvis med ersättning från <strong>stad</strong>sledningskontoret.<br />
Den årliga avgiften för en plats i seniorbo<strong>stad</strong>skön föreslås höjas från 200 till 210 kr per år,<br />
vilket innebär en uppräkning med fem procent.<br />
5. Nyckeltal<br />
Nyckeltal redovisas i förekommande fall under respektive enhet.<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
Konsult- och servicekontorets budgetförslag utgår från antagandet om ett i stort sett<br />
oförändrat uppdrag under perioden. Kända förändringar är de ovan beskrivna tillkommande<br />
aktiviteter, volymförändringar samt val till EU-parlament och allmänna val.<br />
7. Investeringar för planperioden<br />
Kontoret föreslår för perioden en årlig investeringsbudget på 0,6 mkr till it-investeringar.<br />
Dessa medel behövs för nödvändiga utbyten av befintlig utrustning i centrala system.<br />
Därtill föreslår kontoret ytterligare 0,05 mkr i investeringsbudget för år 2009 för investering i<br />
ritskåp till <strong>stad</strong>sarkivet. Ritskåpen är nödvändiga för arkivering av ritningar från miljö- och<br />
<strong>stad</strong>sbyggnadskontoret.<br />
8. Personal<br />
Kontoret har 70 tillsvidareanställda. Under de kommande fem åren kommer 14 personer att<br />
uppnå 65 år.<br />
9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />
Driften av personal- och lönesystemet, Heroma, är utlagd på entreprenad. Avtalet löper till<br />
och med år 2010.<br />
Vaktmästeri- och kopieringstjänster är utlagda på entreprenad. Avtalet för vaktmästeritjänster<br />
gäller till och med 2011. Ett avtal för kopieringstjänster är tecknat 2008 och gäller för fyra år.<br />
31
Konsult- och servicekontoret<br />
Skanning av fakturor, som ingår som en del i projektet med e-handel, är utlagd på entreprenad<br />
från och med april 2007.<br />
Från januari 2007 är all måltidsservice för <strong>stad</strong>ens skolor och äldre- och handikappomsorgen<br />
utlagd på entreprenad. Staden har tecknat avtal med Sodexho AB och ISS AB. Första avtalet<br />
går ut i augusti 2009.<br />
10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />
Kontorets hälsoinspiratörer har tagit fram dels handlingsplaner för vår och höst, dels en<br />
hälsopolicy för kontoret. Syftet med hälsosatsningen är att medarbetarna ska ha/få stor<br />
kunskap om hälsa för att må bra såväl på jobbet som på fritiden. Det långsiktiga målet är att<br />
sjukfrånvaron ska minska. Kortsiktiga mål är att öka gemenskapen samt att ge förutsättningar<br />
för att medarbetarna ska kunna göra små förändringar i sin livsstil för att öka och bibehålla sin<br />
hälsa. Inom ramen för friskvårdsarbetet har det även lagts in ett mål om att fler ska känna sig<br />
delaktiga och ha inflytande på jobbet. Kontoret hälsodiplomerades 2003 i samarbete med<br />
Korpen.<br />
11. Taxor och avgifter<br />
Konsult- och servicekontoret föreslår en höjning av den årliga avgiften för en plats i<br />
seniorbo<strong>stad</strong>skön, från 200 kr 2008 till 210 kr 2009.<br />
32
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar tillföra 500 tkr för personalförstärkningar vid<br />
<strong>stad</strong>sbyggnadskontoret.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret har lagt ett budgetförslag som överstiger ramen med 0,6<br />
mkr. Bakgrunden är att kontoret önskar frigöra personal från ekonomiadministrativa uppgifter<br />
för att istället köpa dessa tjänster från konsult- och servicekontoret samt för framställning av<br />
utökad information via webben.<br />
Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kontorets kostnader minskar<br />
med 0,1 mkr.<br />
Investeringsplan 2009-2011<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontorets investeringar för 2009 uppgår till 0,7 mkr.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />
och anslår kommunalskattemedel om 18,7 mkr.<br />
Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 0,7 mkr<br />
1. Uppdraget<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret betjänar kommunstyrelsen och miljö- och<br />
<strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden i ärenden avseende:<br />
- övergripande <strong>stad</strong>sbyggnadsfrågor<br />
- detaljplaner, fastighetsplaner<br />
- bygglov, tillsyn över byggande, hissar<br />
- mätning, kartframställning, fastighetsbildningsåtgärder<br />
- bo<strong>stad</strong>sanpassningsbidrag<br />
Vidare betjänar kontoret miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden vad gäller uppgifter inom miljö-<br />
och hälsoskyddsområdet, vilket i huvudsak innebär tillsyn/kontroll och<br />
information/rådgivning enligt:<br />
• miljöbalken<br />
− miljöfarlig verksamhet (t ex bensinstationer, båtvarv, enskilda<br />
avloppsanordningar).<br />
− hälsoskydd (omfattar bl a bostäder, skolor/förskolor, bad).<br />
− förorenade områden<br />
− kemiska produkter (omfattar bl a värmepumpar, oljecisterner)<br />
• livsmedelslagen och EG-förordningar inom livsmedelsområdet<br />
• tobakslagen<br />
• smittskyddslagen<br />
33
2. Året som kommer<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
2.1 Planer och byggnadsärenden<br />
Kommunfullmäktige har 2007-04-10 beslutat om direktiv för revidering av översiktsplanen<br />
för <strong>Lidingö</strong>. Arbetet med revidering av översiktsplanen bör påbörjas under senare delen av<br />
2008. Detaljplanen över Dalénum bör antas i slutet av 2008 varvid genomförande av planen<br />
påbörjas. Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden har ett stort antal planuppdrag i balans och att<br />
prioritera planarbetet är av stor vikt. Ny Planchef tillträder 15 september 2008. Antalet<br />
bygglovansökningar är fortfarande mycket högt och förvaltningen bedömer att detta förhållande<br />
kommer att bestå under 2009. Rekrytering av två vakanser på bygglovsenheten pågår<br />
hösten 2008 (handläggare och <strong>stad</strong>sarkitekt).<br />
2.2 Miljö- och hälsoskydd<br />
Inom livsmedelsområdet finns ett förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter<br />
(LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Förslaget innebär att det nationella kravet på<br />
godkännande av livsmedelsanläggningar avskaffas. Ändringarna föreslås träda i kraft 1<br />
januari 2009.<br />
2.3 Utvecklingsarbete<br />
Dåvarande byggnadsnämnden beslutade 2006 att påbörja förberedelser för en kulturhistorisk<br />
inventering. Arbetet påbörjas under 2007 och beräknas pågå tom halvårsskiftet 2009.<br />
Kontoret planerar att utveckla kundservicen genom ytterligare tjänster och informationssökning<br />
via webben, bl.a. Mitt bygge för bygglovsansökningar. Kontoret medverkar även i<br />
<strong>stad</strong>ens utveckling av en Näringslivsguide och medverkar i det planerade öppna huset som<br />
planeras våren 2009.<br />
Kontoret deltar i Bygglovsalliansen, ett samarbete mellan kommuner i länet, för att utveckla<br />
bygglovsverksamheten.<br />
En förstudie kring digitalisering av bygglovsarkivet bör genomföras under 2009.<br />
Ett prioriteringssystem för planärenden bör initieras under hösten 2008 och ge effekt under<br />
2009.<br />
3. Målformulering<br />
3.1 Kommunstyrelsens övergripande mål<br />
Kommunstyrelsen föreslår i budgetdirektiven följande övergripande mål för bebyggelse- och<br />
byggnadsverksamheten:<br />
• bevara <strong>Lidingö</strong>s särprägel och utveckla <strong>stad</strong>en genom varsam förtätning och komplettering<br />
inom befintlig bebyggelse<br />
• bevara kulturellt värdefull miljö och kulturhistoriskt viktiga byggnader<br />
• beakta näringslivets behov av mark, lokaler och utveckling av pågående verksamheter<br />
Övergripande mål för markanvändning och byggande finns dessutom i <strong>stad</strong>ens översiktsplan.<br />
34
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
Planering och byggande berörs vidare av följande föreslagna mål i kommunstyrelsens<br />
direktiv:<br />
• eftersträva att natur- och kulturlandskapet tillvaratas på ett sätt som beaktar den ekologiska<br />
balansen<br />
• i allt väsentligt bevara <strong>stad</strong>ens grönområden<br />
För miljö- och hälsoskydd föreslår kommunstyrelsen som övergripande mål att:<br />
• förebygga sjukdom, ohälsa och miljöstörande verksamhet genom rådgivning, tillsyn och<br />
myndighetsutövning.<br />
Kommunstyrelsen föreslår också följande övergripande mål som berör miljö- och<br />
<strong>stad</strong>sbyggnadskontorets verksamhet:<br />
• <strong>stad</strong>en ska med utgångspunkt från sin hälsoprofil aktivt verka för en god hälsa bland<br />
<strong>Lidingö</strong>s invånare<br />
• verksamheten inom <strong>stad</strong>en skall i görligaste mån bedrivas på ett sådant sätt att en<br />
ekologisk hållbar utveckling tillgodoses.<br />
• myndighetsutövning skall ske korrekt och effektivt samt präglas av god serviceanda och<br />
med respekt för den enskilde individen.<br />
3.2 Kontorets övergripande mål<br />
För att uppfylla målet om korrekt och serviceinriktad myndighetsutövning samt även i övrigt<br />
uppnå hög kvalitet i verksamheten, skall kontorets kännetecken vara:<br />
• Ett kontor som har lätt att anpassa sig efter ändrade förutsättningar vad gäller t ex ny<br />
lagstiftning, ändrad arbetsbelastning, politiska beslut.<br />
• Effektiva beslutsvägar. Kontoret ska vara organiserat med tydlig ansvarsfördelning och<br />
tydliga chefsuppdrag.<br />
• Vilja och förmåga att ta ansvar. Chefer och medarbetare bryr sig om helheten, tänker på att<br />
kontoret bedöms som en helhet.<br />
• Tillförlitlighet och sakkunskap. Vi ska göra rätt saker från början. Tidplaner ska hållas.<br />
Kompetens ska utvecklas genom intern och extern utbildning.<br />
• Tillgänglighet, tydlighet, vänlighet. Telefontid på efterfrågade tider, kontoret öppet och<br />
bemannat under kontorstid, lättillgänglig information om rutiner och ärendens utveckling,<br />
begripligt språk och vänligt bemötande.<br />
• God kommunikation med våra kunder.<br />
• Hälsoprofil. Arbeta med hälsoaspekter i den byggda miljön, lyfta fram goda exempel.<br />
35
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning (mkr)<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
Bokslut<br />
2007<br />
Budget<br />
2008<br />
Budget<br />
2009<br />
Plan<br />
2010<br />
Plan<br />
2011<br />
kommunalskattebidrag 14,8 16,3 18,7 18,3 18,4<br />
statsbidrag 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0<br />
taxor och avgifter 6,2 7,8 7,6 7,9 7,8<br />
övriga intäkter 7,5 5,4 6,0 6,3 6,5<br />
Summa intäkter 28,8 29,5 32,6 32,8 32,7<br />
kostnad för arbetskraft 18,7 19,6 21,6 21,5 21,7<br />
varor och material 0,6 0,4 0,5 0,5 0,5<br />
entreprenad och köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
tjänster och avgifter 5,0 4,4 5,0 5,1 4,8<br />
hyror 1,5 1,3 1,7 1,8 1,8<br />
bidrag 2,2 2,2 2,3 2,4 2,4<br />
avskrivningar 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1<br />
internränta 1,3 1,5 1,5 1,5 1,5<br />
kommunfullmäktiges beslut 0,4 0,4 0,4<br />
Summa kostnader -29,4 -29,5 -32,6 -32,8 -32,7<br />
Årets resultat -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
Resultatutjämningsfond årets slut 1,8 1,2<br />
4.2 Kommentar till resultaträkningen<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret redovisar ett underskott med 0,6 mkr i budget för 2009.<br />
Dessa utgörs dels av kostnader för utredning av bygglovarkivet samt framställning av utökad<br />
information via webblösning (0,3 mkr) och dels kostnader för ekonomistöd från KSK<br />
(0,3 mkr). Kommunstyrelsen har i budgetdirektiven beviljat miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
1 mkr utöver ram för att kontorets verksamhet delvis är underbudgeterad och delvis får<br />
minskade intäkter från avgälder vid friköp av tomträtter.<br />
Resultaträkningen för 2010 och 2011 redovisar en ökning av intäkterna med 0,4 mkr jämfört<br />
med 2009. Denna intäktsökning bedöms främst ske i samband med större byggnadsprojekt<br />
(Dalénum). Periodens kostnader bedöms sammantaget bli ungefär på 2009 års nivå. Denna<br />
intäktsökning tillsammans med kontorets bedömning av kostnaderna under perioden medför<br />
att kommunalskattebidraget för 2011 bedöms kunna reduceras enligt redovisning i<br />
ramavstämning.<br />
36
5. Nyckeltal<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
Nedanstående urval ger en ungefärlig uppfattning om vilken omfattning verksamheten kan<br />
förväntas ha även under 2008.<br />
2003 2004 2005 2006 2007<br />
Detaljplaner, områdesbestämmelser, fastighetsplaner<br />
Antal planer som har antagits av byggnadsnämnden eller överlämnats till kommunfullmäktige för beslut.<br />
Områdesbestämmelser - 1 1 - -<br />
Detaljplaner 12 9 15 8 9<br />
Fastighetsplaner 10 16 9 8 7<br />
Bygglov, bygganmälningar<br />
Ansökningar om bygg-/rivningslov 428 495 488 558 624<br />
Bygganmälningar 326 318 360 339 368<br />
Försäljning av fastigheter och bo<strong>stad</strong>srätter<br />
Fastigheter 6 13 10 2<br />
Bo<strong>stad</strong>srätter - 8 4 3 -<br />
Intäkter, fastigheter (mkr) 15,7 13,4 28,5 33,1 5,4<br />
Intäkter, bo<strong>stad</strong>srätter (mkr) - 4,5 3,2 2,2 -<br />
Tomträtter och arrenden<br />
Tomträtter, kulturhist. värdefulla 30 17 15 16 11<br />
Tomträtter, övriga 13 16 16 12 13<br />
Arrende, handels- och ind.fastigh. 11 11 11 10 11<br />
Arrende, övriga 26 27 33 38 36<br />
Intäkter, tomträttsavgälder (mkr) 2,3 2,3 2,1 2,2 2,1<br />
Intäkter, arrenden (mkr) 2,7 2,8 2,3 2,9 3,0<br />
Arrendeupplåtelser för handels/industrifastigheter svarar för merparten av arrendeintäkterna. I takt som<br />
tomträtter avyttras minskar intäkterna för tomträttsavgälder.<br />
Bo<strong>stad</strong>sanpassningsbidrag<br />
Utbetalda bidrag, tkr 1 862 2 071 2 172 1 943 2 195<br />
Trenden med ökade kostnader kan förväntas fortsätta under 2009. Under 2006 minskade dock<br />
kostnaderna något.<br />
Miljö- och hälsoskydd<br />
Diarieförda ärenden 1 440 1 593 1 767 1903 1 446<br />
Handlagda hälsoskyddsärenden 471 574 365 563 405<br />
Radonbidrag 24 44 38 27 25<br />
Livsmedelsinspektioner 101 177 210 80 150<br />
Samrådsremisser 11 26 24 15 19<br />
Inspektioner miljöfarlig verksamhet 19 44 63 53 34<br />
Anmälan bergvärmepumpar 218 230 290 276 229<br />
Den totala mängden ärenden har minskat kraftigt 2007 jämfört med 2006. Det beror bl a på att inga större<br />
tillsynsprojekt påbörjats och antalet radonmätningar minskat. Antalet livsmedelskontroller har ökat kraftigt<br />
2007 jämfört med 2006 och dessa bedöms öka även under 2009.<br />
37
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
6.1 Stadsbyggnad<br />
Vakanta tjänster (bygglovshandläggare, <strong>stad</strong>sarkitekt) ger idag långa handläggningstider.<br />
Pågående rekrytering avser att reducera tiderna, när personerna väl är på plats och insatta i<br />
arbetet.<br />
Budgetförslaget förutsätter en taxehöjning enligt budgetdirektiven.<br />
Exploateringschefen finns sedan våren 2008 på <strong>stad</strong>sledningskontoret och samarbetar i många<br />
ärenden med miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret.<br />
6.2 Miljö och hälsoskydd<br />
Djurskydd<br />
Från den 1 januari 2009 blir djurskyddstillsynen statlig och tillsynen övergår från<br />
kommunerna till länsstyrelserna. <strong>Lidingö</strong>s samarbetsavtal med Botkyrka kommun om<br />
djurskyddstillsyn motsvarande ca 10 % av en tjänst upphör därmed.<br />
Taxor och avgifter<br />
En ny riskbaserad taxa inom miljöbalkens område kommer att tas fram under 2008 och<br />
troligtvis börja gälla från och med januari 2009. Taxan kommer att bygga på en risk- och<br />
resursbedömning framtaget av Sveriges kommuner och landsting<br />
7. Investeringar för planperioden<br />
Vid genomförande av detaljplaner förekommer fastighetsförvärv i samband med diverse<br />
mindre fastighetsregleringar. Kostnaden för dessa bedöms till ca 750 tkr under 2009-2011.<br />
Kart- och mätenhetens mätinstrument är ca 10 år gamla och kräver alltmer underhåll.<br />
Instrumenten bör bytas ut och kostnaden för detta bedöms till ca 500 tkr under 2009-2010.<br />
38
8. Personal<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret bär kostnader motsvarande 39 årsarbetare.<br />
Åldersfördelning<br />
Ant anst<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-67 Ålder<br />
Åldersfördelning enligt kontorets anställda 2008.<br />
Könsfördelning<br />
Av miljö och <strong>stad</strong>sbyggnadskontorets 39 anställda är 26 kvinnor och 13 män.<br />
Personalomsättning<br />
Under 2007 slutade 4 handläggare samt förvaltningschefen sin anställning och 6 handläggare<br />
anställdes.<br />
Under 2008 har personalomsättningen inom kontoret varit mycket stor, t.o.m. augusti månad<br />
har 10 personer slutat/sagt upp sin anställning. Nyrekrytering för dessa har skett/pågår.<br />
9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontorets verksamhet utförs i egen regi.<br />
10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />
Hälsosam <strong>stad</strong>splanering är en viktig grundpelare i <strong>stad</strong>ens hälsoarbete.<br />
Planeringen av Dalénumområdet är ett exempel där hälsotänkandet har haft en viktig roll vid<br />
skapandet av en attraktiv <strong>stad</strong>sdel där de boende känner trygghet, närhet och har möjlighet till<br />
fysisk aktivitet.<br />
39
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
Inom miljö- och hälsoskyddsenheten bevakas <strong>Lidingö</strong>s hälsa och miljö ur ett<br />
miljöbalksperspektiv.<br />
Byggenheten bevakar att sunda miljöer skapas i ny- och tillbyggnader. Till detta kommer<br />
kontorets uppgift att svara för den kommunala energirådgivningen.<br />
11. Miljöarbete<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret har för närvarande inte någon egen utarbetad miljöpolicy.<br />
Kontoret planerar dock att ta fram en sådan under 2009.<br />
40
Fastighetskontoret<br />
Fastighetskontoret<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Fastighetsförvaltningens verksamhet finansieras i huvudsak genom internhyror från<br />
lokalnyttjarna. Internhyrorna ska således över tiden täcka självkostnaden för lokalerna. Det<br />
kommunalskattebidrag som utgår är en ersättning för att kostnader för kulturfastigheter,<br />
markreserv mm där förvaltningen inte kan få kostnadstäckning genom hyror.<br />
Ny- och ombyggnation av fastigheter initieras av verksamhetsansvariga nämnder. Aktuella<br />
investeringar budgeteras och verkställs genom fastighetsförvaltningen. Drift- och<br />
kapitalkostnader för genomförda investeringar belastar sedan respektive lokalnyttjares<br />
internhyra.<br />
Nya och ombyggda lokaler inom främst förskolan och skola, ökade underhållsanslag samt<br />
ökade energipriser har medfört betydande hyresökningar under de senaste åren. För år 2009<br />
begränsas hyresökningarna till cirka 3 procent.<br />
Investeringsplan 2009-2011<br />
Investeringsplanen är mycket omfattande och avser främst investeringar inom skolområdet.<br />
Då investeringsbeloppen i detta tidiga skede är mycket osäkra har de förts till<br />
kommunstyrelsens investeringsreserv i avvaktan på att en plan för skolinvesteringarna<br />
utarbetas av utbildningsnämnden.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />
och anslår kommunalskattemedel om 11,3 mkr.<br />
Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 58,2 mkr<br />
1. Uppdraget<br />
Fastighetskontorets huvuduppgift är att genom rationell förvaltning försörja <strong>stad</strong>ens egna<br />
verksamheter med lokaler och lägenheter för särskilt boende. Vidare ingår att förvalta <strong>stad</strong>ens<br />
övriga bebyggda fastigheter samt att planera och genomföra investerings-, underhålls- och<br />
driftsåtgärder.<br />
Stadens verksamheter bedrivs i såväl egna fastigheter som hyrda lokaler. I samverkan med<br />
<strong>stad</strong>ens förvaltningar planeras lokalförsörjningen för att utveckla och anpassa bestånden<br />
alltefter ändrade förutsättningar.<br />
Fastighetskontoret handhar också <strong>Lidingö</strong> Stads Tomtaktiebolags bebyggda fastigheter.<br />
41
2. Året som kommer<br />
Fastighetskontoret<br />
Investeringsprojekt om 2 mkr och därutöver redovisas nedan. Dessa utgör 86,5 % av den<br />
totala investeringsbudgeten för 2009 som summerar till 287,2 mkr.<br />
mkr<br />
• Källängens skola, utredning för ev utbyggnad 70,0<br />
• Torsviks skola, om- och utbyggnad 50,0<br />
• Rudboda skola, ny- och ombyggnad 39,0<br />
• Klockargårdens skola ombyggnad gymnastikhall 16,0<br />
• Lejonets förskola, utbyggnad 16,0<br />
• Byggnadsinvesteringar ÄHO-boende 15,0<br />
• Siggebogården, om- och tillbyggnad 10,0<br />
• Källängens skola, ombyggnad skolkök enl. kostutredningen 7,8<br />
• Kv. Vassviken, ny lokalbyggnad för Bo hemtjänst 6,0<br />
• Stadshuset, nytt passagesystem 5,0<br />
• Bo skola, Hus C, invändig renovering 3,5<br />
• Brandstationen, tillbyggnad vagnhall för utryckningsutrustning 3,0<br />
• Breviks IP, ny konstgräsplan 3,0<br />
• Alla skolor, tillgänglighetsåtgärder enl. myndighetskrav 2,0<br />
• Alla skolor, utredning och projektering, ombyggnad skolor 2,0<br />
248,3<br />
3. Målformulering<br />
Stadens övergripande finansiella mål som måste vara förhärskande i fastighetsförvaltningens<br />
verksamhet<br />
• förvalta <strong>stad</strong>ens kapital på ett långsiktigt säkert och lönsamt sätt<br />
• visa återhållsamhet med nya investeringar<br />
42
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning (mkr)<br />
Fastighetskontoret<br />
Bokslut<br />
2007<br />
Budget<br />
2008<br />
Budget<br />
2009<br />
Plan<br />
2010<br />
Plan<br />
2011<br />
kommunalskattebidrag 7,3 9,0 11,3 11,6 12,0<br />
statsbidrag 0,9 0,7 1,1 1,2 1,2<br />
övriga intäkter 232,0 247,1 255,6 263,0 270,3<br />
Summa intäkter 240,2 256,8 268,0 275,8 283,5<br />
kostnader för arbetskraft 7,6 7,1 13,9 14,3 14,7<br />
varor och material 2,3 1,4 2,7 2,8 2,9<br />
entreprenader och köp av verksamhet 24,3 35,9 36,8 37,9 39,1<br />
tjänster och avgifter 77,3 66,7 67,5 68,5 69,5<br />
hyror 36,9 37,5 44,0 45,3 46,7<br />
bidrag - - - - -<br />
avskrivningar 47,1 54,7 52,8 52,5 52,3<br />
internränta 44,2 53,4 50,5 47,9 45,2<br />
kommunfullmäktiges beslut -0,1 -0,1 -0,1<br />
Summa kostnader -239,7 -256,7 -268,1 -269,1 -270,3<br />
Årets resultat 0,5 0,1 -0,1 6,7 13,2<br />
Resultatutjämningsfond årets slut 10,1<br />
För fastighetsförvaltningen görs ingen ramavstämning.<br />
Under budgetarbetet har fastighetsförvaltningens totalkostnader analyserats. De stora posterna<br />
är verksamhetens kostnader i form av drift, underhåll och säkerhet samt kapitalkostnader till<br />
följd av förvaltningens omfattande fastighetsbestånd.<br />
I samråd med <strong>stad</strong>sledningskontoret i juni har följande verksamheters nettokostnader<br />
definierats som skall täckas med kommunalskattebidrag.<br />
• Reglerings- och saneringsfastigheter<br />
• Industrimark<br />
• Kulturbyggnader<br />
• Bo<strong>stad</strong>srätter<br />
• Outnyttjade lokaler<br />
• Elfviks jordbruk<br />
• Fyrvaktaren avseende pensionärsbostäder och bo<strong>stad</strong>shotell<br />
• Gåshaga skola<br />
Kostnader för övriga verksamheter täcks av interna och externa hyresintäkter då<br />
målsättningen är att fastighetsförvaltningen skall visa nollresultat.<br />
43
4.2 Förenklad resultaträkning<br />
Fastighetskontoret<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
kommunalskattebidrag 7,3 9,0 11,3 11,6 12,0<br />
intäkter 232,9 247,8 256,7 264,2 271,5<br />
Summa intäkter 240,2 256,8 268,0 275,8 283,5<br />
drift 111,0 111,0 125,8 128,6 131,5<br />
underhåll 35,7 35,8 36,8 37,9 39,1<br />
säkerhet 1,8 1,8 2,3 2,3 2,3<br />
kapital 91,2 108,1 103,3 100,4 97,5<br />
Summa kostnader 239,7 256,7 268,2 269,2 270,4<br />
Årets resultat 0,5 0,1 -0,2 6,6 13,1<br />
Resultatutjämningsfond 10,1<br />
4.3 Kommentarer till resultaträkningen<br />
Intäkterna ökar med drygt 6 procent mellan 2008 och 2009 och med 3 procent till 2010. samt<br />
med 3 procent även till 2011. Internräntan är 5 % under budgetperioden. Intäkterna är baserade<br />
på föregående års hyresberäkningar med tillägg för kända avvikelser.<br />
Intäkter (hyror) och kostnader avseende kommande, mycket stora, skolprojekt återfinns inte i<br />
resultaträkningen då dessa än så länge är alltför osäkra.<br />
Dessa projekt redovisas endast i investeringsbudgeten.<br />
Kommunalskattebidraget omfattar täckning av kostnader för bo<strong>stad</strong>srätter, kulturbyggnader,<br />
industrimark och regler- och saneringsfastigheter. Underskott på Elfviks jordbruk samt<br />
kostnader för outnyttjade lokaler täcks också av kommunalskattebidraget. Utredning inför<br />
2008 års budget av de faktiska kostnaderna ligger till grund för beloppen 2009 och 2010. En<br />
uppräkning med 3 procent har gjorts för 2011.<br />
Vid beräkning av kapitalkostnader har, såsom beskrivits under intäkter ovan, inte hänsyn<br />
tagits till de stora skolprojekten.<br />
Driftkostnaderna för fastighetsförvaltningen beräknas stiga med drygt 11 procent beroende på<br />
att el- och fjärrvärmeavtalen kommer omförhandlas under hösten/vintern 2008 vilket beräknas<br />
öka kostnaderna med närmare 22 procent eller 7,1 mkr jämfört med budget 2008.<br />
Vidare så har personalresurserna utökats jämfört med budget 2008.<br />
44
Fastighetskontoret<br />
Underhållskostnaderna budgeteras stiga med 3 procent per år under budget- och planperioden.<br />
Härutöver finns ett eftersatt underhåll som kommenteras under rubriken verksamhetsförändringar<br />
och konsekvenser.<br />
Årets resultat är -0,2 mkr för budgetåret med nedbantade underhållsåtgärder.<br />
En översyn av hyresberäkningssystemet är nödvändig för att undvika stora fluktuationer och<br />
för att säkerställa att information till brukarna kommer ut i god tid inför budgetarbetet.<br />
Diskussioner pågår med <strong>stad</strong>sledningskontoret samt de stora brukarna av <strong>stad</strong>ens fastigheter,<br />
utbildningsförvaltningen, äldre- och handikappförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen.<br />
Internränta<br />
19%<br />
Avskrivningar<br />
20%<br />
Verksamhetens kostnader 2009:<br />
Kostnader för<br />
arbetskraft<br />
5%<br />
Hyror<br />
16%<br />
45<br />
Varor och<br />
material<br />
1%<br />
Entreprenad, köp<br />
av verksamhet<br />
14%<br />
Tjänster och<br />
avgifter<br />
25%
Kapitalkostnader<br />
39%<br />
Säkerhet<br />
1%<br />
Fastighetskontoret<br />
Verksamhetens kostnader 2009:<br />
Underhållskost<br />
nader<br />
13%<br />
46<br />
Driftkostnader<br />
mm<br />
45%
5. Nyckeltal<br />
Egna lokaler<br />
Fastighetskontoret<br />
Kostnad kr/m²<br />
Antal Area i m² Bokslut Budget Budget<br />
2009 2009 2007 2008 2009<br />
Skolor 14 85 072 790 876 986<br />
Förskolor 15 9 282 1 290 1 255 1 417<br />
Äldreomsorg 8 11 118 1 400 1 992 2 470<br />
<strong>Lidingö</strong> sjukhus med bl a sjukhem 1 23 257 776 792 841<br />
Fritidsgårdar m m 3 745 354 450 450<br />
Stadshus 1 14 865 834 862 1 091<br />
Sambrukslokaler (olika verksamheter) 6 5 880 928 814 1 029<br />
Högsätraanläggningen 1 26 210 1017 1 093 1 290<br />
Övriga lokaler 2 8 815 410 417 535<br />
Summa area/genomsnittskostnad 51 185 244 869 955 1 176<br />
Varav driftkostnader 306 307 456<br />
Hyrda lokaler<br />
underhållskostnader 129 136 176<br />
kapitalkostnader 434 512 544<br />
Skolor, komplement 6 2 668 1 494 1 370 1 364<br />
Förskolor 14 6 333 2 520 2 008 1 944<br />
Äldreomsorg 29 8 573 1 309 1 400 1 366<br />
Lokaler för soc verksamhet m m 2 890 1 494 1 733 1 871<br />
Fritidsgårdar m m 2 698 1 022 725 738<br />
Bibliotekslokaler 1 1 927 1 363 1 442 1 591<br />
Sambrukslokaler (olika verksamheter) 3 2 076 1 415 1 550 1 543<br />
Summa area/genomsnittskostnad 57 23 765 1 699 1 588 2 092<br />
Varav driftkostnader 1 357 1 344 1 841<br />
underhållskostnader 200 82 146<br />
kapitalkostnader 142 162 104<br />
47
Fastighetskontoret<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget för 2006 och 2007 om en successiv<br />
nivåhöjning av underhållsanslaget för <strong>stad</strong>ens fastigheter med totalt 12 mkr att fördelas på<br />
åren 2006-2009 utöver generella priskompensationer.<br />
Staden har att hantera ett omfattande eftersatt underhåll och redovisade åtgärder är sådana<br />
som bedöms absolut nödvändiga ur byggnadsteknisk och fastighetsekonomisk synvinkel.<br />
Konsekvensen om redovisade åtgärder inte genomförs är ett accelererande eftersatt underhåll<br />
med ytterligare stigande akuta kostnader.<br />
Fastighetskontoret kommer under hösten 2008 och våren 2009 att köpa in en omfattande<br />
inventering och besiktning av samtliga fastigheter och anläggningar för att på ett neutralt och<br />
professionellt sätt fastställa behovet av underhåll.<br />
Arbetet utförs av samma team vilket innebär en likartad bedömning av samtliga objekt.<br />
Inventeringarna och besiktningarna kommer att läggas in vårt fastighetssystem Summarum,<br />
där vi på ett lätt sätt kan beräkna kostnaderna för underhållet.<br />
Fastighetskontoret återkommer under 2009 med resultat och kostnadsberäkningar av det<br />
eftersatta underhållet.<br />
6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009 avseende behov av underhållsmedel<br />
utöver tilldelad rambudget.<br />
I budgetmaterialet har neddragningar gjorts för att underhållsramen ska hållas vilket fått till<br />
följd att fastighetskontorets budgetäskande har minskat med mer än 36 mkr. i sådant som har<br />
bedömts som nödvändigt underhåll.<br />
Exempel på åtgärder som inte kommer genomföras och konsekvenser av detta (belopp i tkr).<br />
Skärsätra skola, underhåll fasader på huvudbyggnad, 3 500 tkr<br />
Sprickor reparerades samt fuktskadade partier på fasaden reparerades 2007 dels för att inte<br />
skadade partier ska ramla ner och skada någon samt att tillfälligt minska risken för vidare<br />
förstörelse. Konsekvensen att ej utföra underhållet år 2009 blir fördyringar samt risk för<br />
ytterligare skador på fasad och fönster.<br />
Ljungbackens skola, invändig renovering huvudbyggnad, 9 000 tkr<br />
Skolan är i behov av en invändig ytskiktsrenovering, konsekvensen av att senarelägga detta<br />
kan medföra en kostnadsökning. Arbetsmiljön för lärare och elever förbättras vid en invändig<br />
ytskiktsrenovering.<br />
Konsekvensen av ett uteblivet genomförande blir ett ytterligare eftersatt underhåll och därmed<br />
högre kostnad om åtgärderna kommer att genomföras bortom budget- och planperioden.<br />
48
Fastighetskontoret<br />
Högsätra skola, 1 000 tkr<br />
Fönstersnickerier är generellt i dåligt skick. Behov av byte alternativt omfattande renovering.<br />
Även delar av fasad med träpanel är i behov av renovering och målning. Utebliven åtgärd<br />
medför ökad risk för akuta skador och arbetsmiljöproblem i skolan.<br />
Kulturfastigheter, 850 tkr<br />
Några kulturhus har rustats upp och målats utvändigt så att de ser representativa ut.<br />
Takten på fortsatt upprustning stannar upp.<br />
Idrottsanläggningar, 900 tkr<br />
Många unga besökare och idrottsklubbar sliter hårt på anläggningarna.<br />
Kostnaderna kommer att stiga till följd av uteblivet underhåll.<br />
Akuta felavhjälpande åtgärder ökar och fördyrar senare renoveringar.<br />
Myndighetskrav som inte efterlevs, kan ge föreläggande att förändra eller stänga<br />
verksamheter.<br />
Stadshuset, 400 tkr<br />
Tillgänglighetsanpassningar av lokaler för personer med nedsatt rörelse- eller<br />
orienteringsförmåga kan ej genomföras 2009.<br />
6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009 och 2010<br />
Underhållsbudgeten för planåren 2009 och 2010 har ökats med 3 procent enligt riktlinjer.<br />
Fastighetskontoret återkommer under år 2009 med kostnadsbilden för det eftersatta underhållet som<br />
framkommer av den inventering som tidigare beskrivits.<br />
7. Investeringar för planperioden<br />
Planerade investeringsåtgärder inom <strong>stad</strong>ens fastigheter är sådana som följer av mycket<br />
starka krav från verksamheterna, myndigheter samt energieffektiviserande åtgärder.<br />
De myndighetskrav, vilka ligger bakom en stor del av budgeterade investeringsåtgärder, är<br />
huvudsakligen av miljö- och hälsokaraktär. Åtgärderna ligger mycket väl i linje med <strong>stad</strong>ens<br />
hälsoprofil.<br />
8. Personal<br />
Personalstyrkan inom fastighetsförvaltningen kommer att uppgå till tjugotre personer varav<br />
tjugoen tjänstemän och två kollektivanställda, enligt nedan<br />
− en fastighetschef<br />
− en ekonomichef<br />
− en ekonom<br />
− en IT-samordnare<br />
− en fastighetssystemansvarig<br />
49
Fastighetskontoret<br />
− en administratör/sekreterare<br />
− en utvecklings/lokalplaneringsansvarig<br />
− en byggledare<br />
− en förvaltare/chef<br />
− en förvaltarassistent<br />
− en fastighetshandläggare<br />
− fem fastighetsförvaltare<br />
− två säkerhetsingenjörer<br />
− en driftschef<br />
− två driftingenjörer<br />
− två fastighetstekniker<br />
9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />
Övervägande delen av fastighetsförvaltningen sker på entreprenad.<br />
Avdelningen är därmed en utpräglad beställarorganisation där arbeten utförs huvudsakligen<br />
genom avrop inom ramen för tecknade ramavtal med olika entreprenörer. Större ombyggnadsprojekt<br />
upphandlas i konkurrens enligt lagen om offentlig upphandling, LoU.<br />
För närvarande finns två driftsentreprenader. Den ena innehas av YIT, och avser <strong>Lidingö</strong><br />
sjukhus, Högsätraanläggningen och Fyrvaktaren. Entreprenaden omfattar både teknisk drift<br />
och hyresadministration.<br />
Den andra innehas av <strong>Lidingö</strong> Trädgårdscenter och avser markskötsel på övriga förvaltade<br />
fastigheter.<br />
10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />
I förvaltandet av <strong>stad</strong>ens verksamhetslokaler och bostäder pågår kontinuerligt ett flertal<br />
åtgärder och projekt som helt eller delvis syftar till att skapa mer hälsosamma miljöer för<br />
personal och boende. Åtgärder i ventilationssystem för att förbättra inomhusklimat i lokaler<br />
och bostäder pågår i stor skala.<br />
Ljudmiljön i skolor och förskolor förbättras kontinuerligt genom olika akustikbefrämjande<br />
åtgärder.<br />
11. Miljöarbete<br />
Fastighetskontoret ska, såsom <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> i övrigt, vara en förebild för miljö- och hållbarhetsutvecklingen<br />
på <strong>Lidingö</strong>.<br />
Såsom en del i detta pågår installation av ett nytt webbaserat styr- och övervakningssystem<br />
för uppföljning fastigheternas energiförbrukning. Detta system kommer vara helt i bruk under<br />
2009.<br />
50
Utbildningsnämnden<br />
Utbildningsnämnden<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Utbildningsnämndens budgetförslag har lagts i enlighet med budgetdirektiven och innebär<br />
volymökningar inom framför allt grundskolan de kommande åren. Ökningen inom förskolan<br />
och skolbarnomsorgen är begränsad medan antalet elever inom grundskolan beräknas öka med<br />
drygt 260 elever. Det ökade antalet barn medför ökade kostnader med 19,5 mkr.<br />
Då utbyggnadsbehovet för förskolan minskar reduceras resurserna för startbidrag med 1,8 mkr.<br />
Ökat antal elever inom grundskolan medför att ersättningen för obesatta platser,<br />
skolpliktsbidraget, kan minskas med 2,5 mkr.<br />
Inom den ekonomiska ramen har utrymme skapats för att finansiera utökning av musikskolans<br />
tjänster, volymökning inom modersmålsverksamheten, internationella klassen samt finansiering<br />
av helårskostnaden för vårdnadsbidraget.<br />
Från 2009 föreslår kommunstyrelsen att ett pengsystem införs även för särskolan.<br />
Utgångspunkten för den pengkonstruktion som föreslås har varit Kommunförbundet Stockholms<br />
Läns beräkningsmodell. En lokal anpassning föreslås med syfte att bidra till en samverkan<br />
mellan särskolan och övriga skolformer.<br />
Den minskade arbetsgivaravgiften på en procent medför att beloppen för den pengfinansierade<br />
delen av verksamheten minskas med 0,5 procent från 1 januari 2009. Totalt innebär den<br />
minskade arbetsgivaravgiften en minskning av utbildningsnämndens kostnader med 3,9 mkr<br />
vilket reducerar kommunalskattebidraget i motsvarande grad. Höjning av pengbeloppen med 3<br />
procent sker sedvanligt från höstterminen.<br />
Särskilda villkor bland annat beträffande öppethållande ställs från 2009 för att full förskolepeng<br />
ska utgå. Applicerad på nuvarande förskolor skulle det innebära omkring 2,4 mkr i minskade<br />
ersättningar. Anpassningar till de nya villkoren kommer att ske varför effekten är svår att<br />
förutse. Kommunstyrelsen föreslår dock att kommunalskattebidraget minskas med 1,2 mkr<br />
motsvarande halva beloppet<br />
Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />
Efterfrågan på förskoleplatser bedöms minska från år 2010. Samtidigt ökar behovet av platser<br />
inom grundskolan kontinuerligt under de kommande åren. Elevunderlaget bedöms öka med<br />
1000 elever fram till år 2017. För åren 2010-2011 bedöms antalet elever öka med cirka 200.<br />
Utbildningsnämndens kostnader för den tillkommande volymen de närmaste två åren är<br />
marginella då resurser frigörs genom efterfrågeminskningen inom förskolan.<br />
Investeringsplan 2009-2011<br />
Det kraftigt ökade antalet framtida elever inom grundskolan kan delvis tillgodoses i befintliga<br />
lokaler. En ny skola kommer att byggas i samband med exploateringen av Dalenum. I<br />
investeringsplanen har behovet av utbyggnad av ett flertal skolor aviserats.<br />
51
Utbildningsnämnden<br />
Kommunstyrelsen anser att utbildningsnämnden i särskilt ärende bör fatta beslut om en<br />
utbyggnadsplan för grundskolan innan ställning kan tas till de förslag som förts fram i samband<br />
med årets budget.<br />
I avvaktan på utbildningsnämndens plan avsätter kommunstyrelsen investeringsmedel för<br />
skolombyggnader under kommunstyrelsens investeringsreserv där även medel för utbyggnad av<br />
Lejonets förskola återfinns.<br />
Investeringar i fastigheter och anläggningar genomförs av kommunstyrelsens<br />
fastighetsförvaltning där de även budgeteras. Under utbildningsnämnden budgeteras smärre<br />
lokalanpassningar och inventarier.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker nämndens förslag inklusive taxor och avgifter och anslår<br />
kommunalskattemedel om 987,4 mkr.<br />
Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 på 3,5 mkr.<br />
Nämndens förslag<br />
1. Uppdraget<br />
Utbildningsförvaltningens ansvar omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass,<br />
grundskola och gymnasieskola. I dessa verksamheter gäller det av kommunfullmäktige<br />
beslutade peng- och kundvalssystemet.<br />
Övriga ansvarsområden är särskola, vuxenutbildning, resursskolor, musikskola, ungdomsmottagning,<br />
modersmål och friidrottsgymnasium m m som finansieras med särskilt ramanslag.<br />
I en årlig kvalitetsredovisning görs en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen<br />
uppnåtts och vilka åtgärder som behövs för att utveckla verksamheten ytterligare.<br />
2. Året som kommer<br />
• Skolverket genomför utbildningsinspektion av <strong>Lidingö</strong>s förskolor och skolor 2008, och<br />
resultaten kan under 2009 användas som utgångspunkt för att utveckla kvaliteten.<br />
• LJUS-projektet kommer under 2009 att granska Bodalsområdets skolor och kommunala<br />
förskolor samt Gångsätra gymnasium.<br />
• Planering av skolverksamhet och skollokaler inför den stora ökningen av antalet barn de<br />
kommande åren.<br />
• Förberedelsearbete inför den ”nya” gymnasieskolan, som beräknas till 2011. Regeringen<br />
fattar slutgiltigt beslut under våren 2009.<br />
• Arbetet med införandet av gemensam vuxenutbildningsregion i Stockholms län<br />
fortsätter.<br />
• Ombyggnaden av Klockargårdens skola fortsätter. Första etappen berör<br />
huvudbyggnaderna som ska vara klara att tas i bruk höstterminen 2009.<br />
• Särskolepeng införs om politiska beslut finns. Det är kommunstyrelsen som äger pengfrågorna<br />
i kommunen.<br />
52
Utbildningsnämnden<br />
• Utbildningsnämnden avser att inom det närmaste året kunna presentera relevanta<br />
nyckeltal och kvalitetsomdömen från den årliga LÖ/Synovate brukarundersökningen, på<br />
ett för medborgarna och andra besökare, enkelt jämförande sätt via <strong>stad</strong>ens hemsida.<br />
3. Målformulering<br />
3.1. Stadens och utbildningsnämndens övergripande mål<br />
• föräldrar och elever skall ha största möjliga frihet i val av förskola och skola<br />
Fokus 2009<br />
Vårdnadsbidrag. Från och med juli 2008 införs vårdnadsbidrag till föräldrar med<br />
förskolebarn i åldern 1-3 år som väljer att inte utnyttja samhällets barnomsorg. Därmed<br />
ges föräldrarna nya möjligheter att klara av sin barnomsorg.<br />
Information till föräldrar om vårdnadsbidrag, samt om alla olika barnomsorgsformer,<br />
inklusive familjedaghem, kommunala och enskilda förskolor, ska på ett enkelt och<br />
tydligt sätt kunna utläsas på <strong>stad</strong>ens hemsida och underlätta för familjen att se alla<br />
alternativ som finns i familjens närområde.<br />
Den stora ökningen av antalet förskolebarn, som nu pågått i 4-5 år, väntas avta. Därmed<br />
ökar möjligheterna att uppfylla målet om valfrihet för föräldrar till förskolebarn.<br />
Planering för ökat antal barn i grundskolan. En kraftig ökning av antalet barn i<br />
grundskolan förväntas, drygt 1000 barn/elever fram till 2016. Redan nästa år väntas en<br />
ökning med 150 barn. Det är därför angeläget att redan nu påbörja arbetet för att kunna<br />
tillgodose en kraftigt ökad efterfrågan. Staden måste tillskjuta de resurser som behövs för<br />
utbyggnaden, vilket även innebär att fastighetskontoret måste tillföras de resurser som<br />
krävs för att genomföra omfattande nybyggnation, ombyggnad och renovering av<br />
lokaler, och med god kostnadskontroll. Planering av omfattande rekrytering av personal<br />
inom förskola och skola krävs både för att möta den ökade volymen och för att ersätta de<br />
stora pensionsavgångar som nu förestår.<br />
Mätbarhet: Andel barn/elever som kommer in på sina förstahandsval till förskola,<br />
grundskola, gymnasium.<br />
En annan aspekt på valfrihet är ett brett utbud av utbildning. Genom avtalet om<br />
gemensam gymnasieregion inom KSL kan lidingöungdomar konkurrera på lika villkor<br />
om bland annat yrkesinriktade program som inte anordnas på <strong>Lidingö</strong>. Även för<br />
studerande på Komvux pågår ett projekt med syfte att skapa en gemensam region och<br />
därigenom erbjuda ungdomarna ett breddat utbud.<br />
Musikskolan har hittills inte kunnat ta emot alla barn/elever som önskar delta i<br />
undervisningen. Detta gäller främst utbildning i gitarrspel, där kön uppgår till ca 100<br />
barn. För att ge möjlighet för flertalet elever att kunna få sitt förstahandsval tillgodosett,<br />
och för att slippa höja avgiften till musikskolan, kommer Musikskolan att ges ökat<br />
anslag om 600 000 kr.<br />
Mätbarhet: Antal barn/elever i kö vid utgången av år 2009.<br />
53
Utbildningsnämnden<br />
• förskolan och skolan ska vara av god kvalitet och denna ska säkerställas genom kontinuerlig<br />
uppföljning och brukarundersökningar<br />
Fokus 2009<br />
<strong>Lidingö</strong>s förskolor och skolor, både kommunala och fristående, har alla god kvalitet i sin<br />
undervisning, vilket bl a framgår av <strong>stad</strong>ens egna årliga kvalitetsredovisningar och<br />
TEMO-undersökningar samt av skolverkets utvärderingar och SCB:s nyckeltal.<br />
Målet är att alla barn/elever som slutar grundskolan ska ha behörighet till gymnasium,<br />
och att de elever som går ut gymnasiet på högskoleförberedande program ska ha<br />
högskolebehörighet.<br />
Mätbarhet: Andel elever med behörighet. Andel elever godkända i alla ämnen.<br />
Kvalitetssäkring. <strong>Lidingö</strong>s alla förskolor och skolor ingår redan i ett omfattande<br />
kvalitetsarbete där brukarundersökningar spelar stor roll. Ett väsentligt fokusarbete är att<br />
göra rättvisande och lättförståelig information tillgänglig för att tillgodose föräldrars,<br />
barns och elevers behov av information och insyn. Överskådliga jämförelser mellan<br />
olika enheter, och om möjligt även över tid, planeras för utbildningsförvaltningens sidor<br />
på <strong>stad</strong>ens hemsida. Ett samarbete pågår mellan ett antal kommuner inom Stockholms<br />
län, med syfte att samordna brukarundersökningarna, vilket kommer att möjliggöra<br />
jämförelser mellan olika kommuner. Det pågående LJUS-samarbetet med Järfälla,<br />
Upplands-Bro och Solna med kollegial utvärdering av kvaliteten i skolan fortsätter och<br />
resultaten presenteras på tydligare sätt för föräldrar, barn och elever.<br />
3.2 Utbildningsnämndens mål för <strong>Lidingö</strong>s förskolor och skolor:<br />
• Våra förskolor och skolor drivs med fokus på kunskap och lärande<br />
Fokus 2009<br />
Läs- och skrivfärdigheter. En grundläggande förutsättning för bra inlärning är att alla<br />
barn lär sig läsa och skriva. Det är skolans ansvar att säkerställa att varje barn har dessa<br />
färdigheter när de slutar år 3. Adekvata åtgärder ska sättas in både före och efter de<br />
nationella proven i år 3.<br />
Skoldatatek. Staden startade för två sedan ett läsprojekt, vars första delar nu avslutas.<br />
Som en fortsättning kommer <strong>stad</strong>en att lägga upp ett skoldatatek, som ska vara tillgängligt<br />
för alla skolor, både fristående och kommunala. Skoldatateket består av<br />
hjälpmedel, främst datorer med speciell programvara och lärare som fått utbildning i<br />
användningen av hjälpmedlen. Detta är en god grund för att fortsätta arbetet med<br />
läsutveckling.<br />
Mål: Alla barn ska kunna läsa och skriva när de slutar år 3.<br />
Mätbarhet: Andelen läs- och skrivkunniga enligt de nationella proven i år 3.<br />
Stimulans för intresse för naturvetenskap och teknik. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> avser att gå med i<br />
Vetenskapsakademins projekt NTA – Natur - Teknik för Alla. Det riktar sig till elever i<br />
år F – 6, och ska stärka alla elevers kunskaper i tekniska och naturvetenskapliga ämnen. I<br />
projektet ingår pedagogiskt material och kompetensutveckling för lärare.<br />
54
Utbildningsnämnden<br />
• Alla barn och elever ges likvärdiga möjligheter. Stor hänsyn tas till barn i behov av särskilt<br />
stöd<br />
Fokus 2009<br />
Särskolepeng föreslås införas från 2009. Den är uppbyggd för att både tillgodose<br />
behoven för de barn som går i särskolan, men också ge bättre stöd till de barn som väljer<br />
att gå i den ordinarie grundskolan. Nämndens kostnad beräknas bli densamma som med<br />
tidigare rambudget.<br />
Utredning av möjligheterna att tillgodose behovet av adekvat gymnasieutbildning för<br />
barn som slutar särskolan.<br />
Snabb integration. För att ge invandrarelever bättre möjligheter till snabb integration i<br />
den ordinarie skolan, samtidigt som antalet elever utan kunskaper i svenska språket<br />
fortsätter att öka, tillförs den internationella klassen ökade resurser, ca 0,5 mkr. På sikt<br />
ska skolpeng införas även för elever i internationella klassen.<br />
Modersmålsundervisning. På grund av ökat antal elever som har rätt till<br />
modersmålsundervisning ökas anslaget till detta ändamål med ca 1,0 mkr.<br />
• Arbetet i förskolor och skolor kännetecknas av respekt och hänsyn samt ordning och reda. I<br />
verksamheten råder trygghet, trivsel, lugn och arbetsro. Mobbning tolereras inte, ej heller<br />
kränkande ord eller annat förtryck<br />
Fokus 2009<br />
Minskad mobbning. Projektet mot mobbning fortsätter.<br />
Mål och mätbarhet: I Temomätningarna hösten 2009 ska antalet elever som uppger sig<br />
vara mobbade i årskurs 9 vara halverat. Det ska ha skett en brytning av den nedåtgående<br />
trenden för trivsel i skolan i årskurs 9 och all mobbning från vuxnas sida ska upphöra.<br />
• Alla barn och elever ges möjlighet till fysisk aktivitet varje dag<br />
Lokalbrist kan utgöra ett hinder för utökad fysisk aktivitet. Förvaltningen får i uppdrag<br />
att utreda hur tillgången till lokaler för gymnastik och idrott ser ut för alla skolor på<br />
<strong>Lidingö</strong>, och hur brister kan avhjälpas, t. ex genom bättre utnyttjande. Detta görs i<br />
samråd bl a med idrottslärarna, rektorer och elever. För att bättre främja elevers<br />
idrottande på fritiden, bör skolorna bjuda in idrottsklubbarna för att informera eleverna<br />
om klubbarnas verksamhet.<br />
3.3 Uppföljning och utvärdering<br />
Utbildningsnämnden har ansvar för den övergripande uppföljningen och utvärderingen av alla<br />
förskolor och skolor, såväl kommunala som fristående.<br />
Kvalitetsredovisningar finns för varje skola, förskola, fritidshem och hela skolväsendet i<br />
<strong>Lidingö</strong>. I kvalitetsredovisningen beskriver och analyserar förskolor och skolor sin verksamhet<br />
och sina resultat i termer av måluppfyllelse samt visar på vilka eventuella åtgärder som behövs<br />
för fortsatt utveckling. Redovisningarna är underlag för samtal vid årligen<br />
55
Utbildningsnämnden<br />
återkommande besök från utbildningsförvaltningen centralt. Det gör att det blir möjligt att följa<br />
utvecklingen över tid och utvärdera hur förskolor och skolor arbetar i riktning mot<br />
läroplansmålen.<br />
Kvalitetsredovisningen för hela skolväsendet i <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> presenteras för utbildningsnämnden<br />
i maj 2008 (UF 2008:27). Underlaget till <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s kvalitetsredovisning är förskolornas och<br />
skolornas kvalitetsredovisningar, verksamhetsbesöken och de utvärderingar som görs på såväl<br />
kommunal nivå som förskole- och skolnivå.<br />
Utvärderingar på kommunal nivå genomförs bl a genom en årlig centralt anordnad kvalitetsundersökning<br />
(Lö/Synovate 1 ) som belyser skolorna utifrån elevperspektivet och förskolor och<br />
skolor utifrån föräldraperspektivet. En annan utvärdering är ett interkommunalt samarbetsprojekt<br />
(LJUS) mellan <strong>Lidingö</strong>, Järfälla, Upplands Bro och Solna som initierades 2005/06. Den<br />
har som mål att samtliga enheter i respektive kommun ska granskas vart sjätte år. Avsikten med<br />
granskningen är att pedagoger från några av de andra kommunerna tillsammans med<br />
kommunens egna utvärderingsledare gör granskningsbesök i <strong>Lidingö</strong> och vice versa. Det<br />
övergripande syftet är att i samverkan stimulera till en aktiv dialog inom och mellan kommunerna<br />
för att utveckla verksamheternas kvalitet.<br />
I <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s årliga kvalitetsredovisning riktas, förutom uppmärksamhet mot enheternas<br />
reguljära kvalitetsarbete, också uppmärksamhet mot ett förutbestämt granskningstema.<br />
Utbildningsförvaltningens granskningstema/uppföljning 2008/2009 föreslås bli<br />
• detsamma som 2007 års granskningstema dvs. hur förskolor och skolor i förebyggande<br />
syfte arbetar vidare med att skapa en trygg förskole- och skolmiljö,<br />
• uppföljning av resultatet av Skolverkets kvalitetsgranskning och tillsyn i <strong>Lidingö</strong><br />
skolväsende under vårterminen 2008.<br />
1 <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> med hjälp av undersökningsföretaget Synovate AB (fd Temo)<br />
56
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning (mkr)<br />
Utbildningsnämnden<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2007 2008 2009* 2010** 2011***<br />
kommunalskattebidrag 895,7 950,7 987,4 1 015,8 1 035,6<br />
statsbidrag 47,5 44,2 48,9 49,2 49,5<br />
taxor och avgifter 53,5 55,9 56,7 56,5 56,0<br />
övriga intäkter 21,1 17,3 18,9 19,3 19,6<br />
Summa intäkter 1 017,8 1 068,0 -1 111,9 -1 140,9 -1 160,8<br />
kostnader för arbetskraft 498,4 534,8 563,2 580,3 589,9<br />
varor och material 26,8 26,5 27,3 28,1 28,9<br />
entreprenad och köp av verksamhet 309,6 340,6 349,6 357,1 362,3<br />
tjänster och avgifter 54,9 48,2 51,7 52,3 53,4<br />
hyror 104,6 113,7 119,6 123,2 126,8<br />
bidrag 0,3 1,3 2,4 2,4 2,4<br />
avskrivningar 3,4 2,1 2,5 2,2 2,0<br />
internränta 0,7 0,8 0,7 0,6 0,5<br />
kommunfullmäktiges beslut -5,1 -5,3 -5,4<br />
Summa kostnader -998,7 -1 068,0 -1 111,9 -1 140,9 -1 160,8<br />
Årets resultat 19,0 0 0 0 0<br />
Resultatutjämningsfond årets slut 30,1<br />
* Penguppräkning med 2,5 % från 1/7-2009 samt 3,0 % på övriga,<br />
icke pengverksamheter, från 1/1-2009<br />
** Penguppräkning med 2,0 % från 1/7-2010 samt 2,0 % på övriga,<br />
icke pengverksamheter, från 1/1-2010<br />
*** Penguppräkning med 2,0 % från 1/7-2011 samt 2,0 % på övriga,<br />
icke pengverksamheter, från 1/1-2011<br />
4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />
Budgetramen avseende kommunalskattebidrag 2009-2011<br />
Nedan visas hur utbildningsnämndens budgetram, genom finansiering med<br />
kommunalskattebidrag, förväntas förändras 2009-2011.<br />
57
Utbildningsnämnden<br />
Alla belopp i tkr Budget 2009 Budget 2010 Budget 2011<br />
Ingående balans* 2008 och resp. år 950 690 992 544 1 021 060<br />
Varav pengram<br />
821 434 860 482 886 357<br />
Varav förvaltningsram 129 256 132 062 134 703<br />
Volymförändringar (nettokostnad) ** antal<br />
barn/elever x peng<br />
19 454 3 235 -1 646<br />
% uppräkning av pengbelopp *** 19 594 22 640 18 933<br />
% uppräkning icke pengverksamheter 3 878 2 641 2 694<br />
Minskning av kommunalskattebidraget enl. ****<br />
(förvaltningsram)<br />
-1 072<br />
S:a kommunalskattebidrag respektive år 992 544 1 021 060 1 041 041<br />
* Ingående balans är lika med utbildningsnämndens finansiering med kommunalskattebidrag<br />
(”budgetram”). Se resultaträkningen för budget 2008.<br />
** Se Ökade avgiftsintäkter i barnomsorgen pga. volymökning och analys av verkliga genomsnittliga<br />
barnomsorgsavgifter netto ingår här. I dessa poster ingår både penguppräkningarna, men endast för<br />
volymförändringarna, men också förändringar inom pengverksamheter. År 2010 beräknas t ex antalet<br />
förskolebarn att minska medan antalet förskoleklassbarn och elever i grundskolan förväntas öka.<br />
Förskolepengen är betydligt högre än förskoleklass- och grundskolepengbeloppen varför en ökad volym<br />
totalt inte höjer pengramen lika mycket som 2009.<br />
*** Uppräkning av alla pengbelopp har gjorts med de som angivits i marsdirektiven till budget. Här ingår<br />
också förändringar mellan olika verksamheter och därmed olika pengbelopp. Även prognostiserade<br />
förändringar i åldersstrukturen, och därmed ev olika pengstorlek, ingår.<br />
**** Nettoeffekten av nedanstående förändringar beroende på kommunstyrelsens tilläggsdirektiv till<br />
budget 2009 i juni 2008.<br />
Tkr<br />
Minskning av ram för startbidrag i förskola -1 774<br />
Minskning av ram för skolpliktsbidrag -2 468<br />
Summa minskning av ram enligt KS-<br />
-4 242<br />
tilläggsdirektiv i budget<br />
Finansiering av vårdnadsbidrag helår 1 000<br />
Ökning ram för modersmål 1 000<br />
Ökning ram musikskolan 600<br />
Ökning ram internationella klassen 470<br />
Ökning ram <strong>Lidingö</strong> ungdomsmottagning 100<br />
Summa ökning av ram enligt KStilläggsdirektiv<br />
i budget<br />
3 170<br />
Minskning av budgetram netto -1 072<br />
Förklaring till förändringarna i ovanstående tabell framgår i budgetdokumentet.<br />
4.3 Budget 2009<br />
Pengbeloppen räknas upp med 3,0 % från 1 juli 2009 och med 3,0 % från 1 januari för<br />
anslagsfinansierade verksamheter.<br />
Intäkter<br />
Intäkterna totalt, inkl. kommunalskattebidrag (992,5 mkr), beräknas öka med 49,0 mkr till<br />
1 117,0 mkr vilket motsvarar en ökning på 4,6 % jämfört med budget 2008.<br />
58
Utbildningsnämnden<br />
Statsbidrag<br />
Statsbidragen förväntas öka med 4,7 mkr (10,6 %) till totalt 48,9 mkr jämfört med budget 2008.<br />
Främsta anledningen är att antalet diplomatbarn, som <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> är berättigade till statsbidrag<br />
för, beräknas bli betydligt fler än budgeterat 2008 (1,8 mkr). Det statliga maxtaxabidraget höjs<br />
med 0,7 mkr pga. förändringar i befolkningsstrukturen. Dessa två bidrag minskar kommunens<br />
nettokostnad för pengramen med motsvarande. Momsbidraget för förvaltningens utbetalningar<br />
till enskild/fristående verksamhet beräknas öka med 1,4 mkr p g a högre peng och fler<br />
barn/elever i enskild/fristående verksamhet.<br />
Taxor och avgifter<br />
Taxor och avgifter beräknas öka med 0,8 mkr till 56,7 mkr jämfört med budget 2008. Främsta<br />
anledningen är barnomsorgsavgifterna som beräknas öka med 0,7 mkr. Staten har fastställt den<br />
maximala taxan kommunerna får ta ut av föräldrarna i maxtaxesystemet. Staten har inte tillåtit<br />
kommunerna att höja den s.k. maxtaxan i barnomsorgen, varför differensen mellan kostnader<br />
och intäkter ökar med inflationen. Ökningen av taxor och avgifter beror istället på<br />
volymökningar inom barnomsorgen. Musikskolans avgifter höjs inte 2009-2011 i enlighet med<br />
kommunstyrelsens budgetdirektiv.<br />
Övriga intäkter<br />
Dessa förväntas öka med 1,6 mkr till 18,9 mkr jämfört med budget 2008. Skälet är att antalet<br />
elever från andra kommuner som går i <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s kommunala skolor förväntas fortsätta öka<br />
och höjer intäkterna med 2,2 mkr. Vissa andra mindre intäktsposter förväntas minska något bl.a.<br />
bidraget för flyktingelever i Sfi-undervisning pga. minskad omfattning.<br />
Kostnader<br />
Kostnaderna förväntas öka med 49,0 mkr till totalt 1 117,0 mkr jämfört med budget 2008 vilket<br />
motsvarar 4,6 %. De största anledningarna är att antalet barn/elever förväntas öka, vilket innebär<br />
en volymökning motsvarande 19,5 mkr (2,4 %) samt helårseffekten av pengbeloppens<br />
prisuppräkning från 1 juli 2009 med totalt 19,6 mkr (2,4 %).<br />
Kostnader för arbetskraft<br />
Arbetskraftskostnaderna beräknas öka med 28,4 mkr (5,3 %) till totalt 563,2 mkr jämfört med<br />
budget 2008. Främsta anledningen är volymökningar av antal barn/elever i kommunala skolor<br />
och förskolor vilka förväntas påverka arbetskraftskostnaderna med drygt 16 mkr (3,0 %).<br />
Varor och material<br />
Dessa kostnader förväntas öka med 0,8 mkr (3,0 %) till totalt 27,3 mkr vilket beräknas motsvara<br />
inflationen.<br />
Entreprenader och köp av verksamhet<br />
Dessa kostnader budgeteras öka med totalt 8,9 mkr till totalt 349,6 mkr vilket utgör en ökning<br />
om 2,6 %. Kostnadsposten utgörs av köp av extern skol- och förskoleverksamhet verksamhet<br />
med knappt 88 % (307,7 mkr), av måltidsentreprenader med knappt 8 % (26,8 mkr) och till<br />
knappt 4 % av städ- och vaktmästerientreprenader (14,1 mkr) samt byggentreprenader 1,0 mkr.<br />
Köp av verksamhet är lika med skol-/förskolepeng och stödresurser till alla enskilda och<br />
fristående anordnare samt skol-/förskoleverksamhet i andra kommuners kommunala<br />
skolor/förskolor. Utbildningsförvaltningen har ett ansvar för alla på <strong>Lidingö</strong> folkbokförda barn<br />
och elever samt för diplomatbarn från EU/EES-länder som är bosatta på <strong>Lidingö</strong>. Från ht 2007<br />
59
Utbildningsnämnden<br />
är mottagandet av diplomatbarn inskrivet i skollagen. För EU/EES länders barn gäller exakt<br />
samma villkor som för svenska medborgare dvs. tillgång till allt från förskola till<br />
gymnasieskola, medan övriga länders diplomatbarn endast har rätt till grundskola och<br />
grundsärskola enligt den nya förordningen. Kostnaden för köp av verksamhet i extern regi inkl<br />
peng, momsbidrag, startbidrag, bidrag för barn/elever i behov av särskilt stöd etc beräknas öka<br />
med 6,8 mkr (2,2 %) inkl de av kommunstyrelsen föreslagna penghöjningarna. Andelen<br />
barn/elever i externa verksamheter har justerats ner något jämfört med budget 2008, vilket är en<br />
anpassning till det verkliga utfallet hittills 2008.<br />
Tjänster och avgifter<br />
Kostnaden för tjänster och avgifter beräknas öka med 3,5 mkr (7,4 %) till totalt 51,7 mkr. En av<br />
anledningarna är att IT-kostnaderna beräknas fortsätta öka då flertalet skolor satsar på fler ITinventarier<br />
men också pga. en budgeterad prisökning (3 %) på dessa interna tjänster.<br />
Kostnaderna för konsult och servicekontorets (KSK) gemensamma overheadkostnader för<br />
utbildningsförvaltningen ökar med 5,1 %. Motsvarande höjning i budget 2008 var 2,0 % och<br />
2007 hela 8,2 %. Dessa kostnader har därmed överstigit inflationen kraftigt under två år av de<br />
tre senaste åren. Den kraftiga volymökningen av antalet barn/elever i kommunala verksamheter<br />
förväntas också bidra till volymrelaterade kostnadsökningar avseende tjänster och avgifter.<br />
Hyror<br />
Hyrorna som betalas till fastighetskontoret ökar enligt budgetdirektiven med 3 % 2009 i<br />
genomsnitt. Detta tillsammans med tillkommande hyra för nya/ombyggda objekt som t ex<br />
Stockby förskola (0,8 mkr), Högsätra hus 6 (2,4 mkr), Gröna Villan (0,4 mkr) och<br />
Klockargården skola (1,1 mkr avseende perioden sept-dec endast) innebär att hyrorna totalt<br />
beräknas öka med 5,9 mkr jämfört med budget 2008, vilket motsvarar 5,2 %.<br />
Bidrag<br />
Kostnaden för bidrag beräknas öka med knappt 1,1 mkr 2009. Det nya vårdnadsbidraget utgör<br />
1,0 mkr av denna ökning och beror på helårseffekten. Budgeten för sex månaders vårdnadsbidrag<br />
2008 är 1,0 mkr. Övriga bidrag utgörs till 100 % av inackorderingsbidrag till gymnasieelever<br />
som studerar på annan ort.<br />
Kapitalkostnader<br />
Avskrivningar och internränta utgör kostnadsgruppen kapitalkostnader. Avskrivningarna<br />
förväntas öka med 0,4 mkr medan internräntan beräknas minska något. Lokala nyinvesteringar i<br />
nivån 2-3 mkr per år har beaktats.<br />
5. Nyckeltal<br />
Under 2006 påbörjades arbetet med att ta fram nyckeltal inom den kommunala verksamheten.<br />
Nyckeltalen syftar till att förbättra den interna "benchmarkingen". Ekonomi- samt personalföreträdare<br />
från förvaltningen centralt har deltagit i kursen ”Hälsobokslut”. När <strong>stad</strong>ens<br />
personalsystem så tillåter kommer sannolikt följande nyckeltal kunna produceras och följas upp:<br />
1. Sjuktal (timmar)<br />
2. Sjukfall (antal)<br />
3. Rehabiliteringsfall<br />
4. Återgångar (av rehabfall)<br />
60
Utbildningsnämnden<br />
5. Personalomsättning<br />
6. Index (sammanfattning av enkätundersökning av de anställda)<br />
Problemet med nuvarande personalsystem i <strong>stad</strong>en är att det inte är utdatavänligt, man kan inte<br />
enkelt få ut antal arbetade timmar mm. Personalkostnaderna är det absolut största kostnadsslaget<br />
i <strong>stad</strong>en varför utbildningsförvaltningen hoppas att något görs snart för att förenkla framtagandet<br />
av personaldata och relevanta nyckeltal.<br />
Utbildningsnämnden gav 2006 utbildningsförvaltningen i uppdrag att årligen jämföra<br />
enskilda/fristående verksamheters nyckeltal med motsvarande för de kommunala skolorna och<br />
förskolorna. Så har också skett genom en omfattande analys av dessas offentliga<br />
årsredovisningar, SCB statistik mm. Sedan bokslutet 2006 publiceras årligen en detaljerad SCBstatistik<br />
avseende personaltäthet och personalens utbildningsnivå i alla enskilda och kommunala<br />
förskolor. Utbildningsnämnden avser att inom det närmaste året kunna presentera relevanta<br />
nyckeltal och kvalitetsomdömen från den årliga LÖ/Synovate brukarundersökningen, på ett för<br />
medborgarna och andra besökare, enkelt sätt via <strong>stad</strong>ens hemsida.<br />
Det finns ännu inga uttryckta mål beträffande nyckeltal i budget 2009. Nyckeltalens funktion är<br />
snarare att belysa olikheter och stimulera till att dra lärdom av såväl goda som mindre goda<br />
exempel.<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
6.1. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />
Under hösten gör verksamhetscheferna i de kommunala verksamheterna egna budgetar utifrån<br />
aktuella barn/elevantalssiffror för starten på läsåret 2008/2009. Därefter kan förvaltningen<br />
sammanställa alla skolors och förskolors slutliga budgetar.<br />
De kommunala verksamheterna har sammantaget en positiv ackumulerad resultatutjämningsfond<br />
med sig från bokslutet 2007. Resultatutjämningsfonden uppgår till 30,1 mkr 2008. Alla<br />
skolområden, gymnasieskolor m fl har en positiv resultatutjämningsfond med sig i budget 2008.<br />
De enda undantagen är musikskolan (-0,3 mkr) och friidrottsgymnasiet (-0,1 mkr). De<br />
kommunala verksamheterna har m a o visat en mycket god ekonomisk hushållning de senaste<br />
åren.<br />
I budget 2008 tillfördes totalt 10,5 mkr i utbildningsnämndens budget för att dels täcka<br />
volymökningar (6,5 mkr) avseende barn/elever i behov av särskilt stöd (särskola, resursskolor,<br />
modersmål, förskolan m fl) och dels för att möjliggöra en höjning av kvalitetsnivån (4,0 mkr)<br />
avseende barn/elever i behov av särskilt stöd i <strong>stad</strong>en.<br />
Av de förväntade volymökningarna i antal elever i kommunala grund- och gymnasieskolor<br />
förväntas en del av dessa kunna klaras av med befintlig organisation och i befintliga lokaler.<br />
Med ovanstående i minnet och kommunstyrelsens direktiv till budget 2009, där en höjning av<br />
peng- och övriga budgetramar med 3 % är antagna, beräknas utbildningsförvaltningen kunna<br />
redovisa en budget i balans 2009. Marginal finns dessutom i form av den ovan nämnda stora<br />
resultatutjämningsfonden. Genom en omdisponering av start- och skolpliktsbidrag, vilket<br />
61
Utbildningsnämnden<br />
innebär en kraftig sänkning av dessa, kan både det utökade vårdnadsbidraget, kompensation till<br />
och utökning av musikskolans tjänster, volymökning i modersmålsverksamheten och<br />
internationella klassen mm klaras inom ram.<br />
Lönerevisionen 2007 för alla pedagoger och chefer blev 3,17 % i genomsnitt. Det gällande<br />
treåriga läraravtalet stipulerar en löneökning på minst 10,2 % över tre år (2007-2010), vilket<br />
innebär ökade lärarlöner i intervallet 3,5-3,6 % per år 2008-2009. För personal tillhörande<br />
fackförbundet Kommunal blev det centrala utfallet i riket 13,8 % för treårsperioden 2007-2010.<br />
Hittills har 9,7 % lagts ut, varför ca 4,1 % återstår för 2009. Det som mildrar lönerevisionseffekten<br />
på förvaltningens arbetskraftskostnader är att personalomsättningen p g a det<br />
stigande antalet anställda som går i pension har en högre lön än motsvarande ersättare (i<br />
normalfallet).<br />
6.2. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />
Plan 2010<br />
Volymen av antalet barn/elever förväntas endast öka marginellt (med 3,2 mkr). Den föreslagna<br />
penghöjningen med 2 % från ht-2010 (inkl penghöjning med 3 % från ht-2009) beräknas ge en<br />
ökad pengkostnad med ca 22,6 mkr med oförändrat elevantal. Löneökningarna förväntas<br />
överstiga årseffekten av ovanstående pengökningar 2010 som är 2,6 %. Dock är inga centrala<br />
löneavtal för perioden våren 2010 och framåt klara idag. Ombyggnaden av Klockargårdens<br />
skola kommer att öka den kommunala grundskolans hyreskostnader med uppskattningsvis drygt<br />
3,4 mkr per år enligt preliminära uppgifter från fastighetskontoret.<br />
Plan 2011<br />
Antalet barn/elever stagnerar. Volymen i antal barn/elever prognostiseras minska med<br />
motsvarande 1,6 mkr. Den föreslagna penghöjningen med 2 % från ht-2011 (inkl penghöjning<br />
med 2 % från ht-2009) beräknas ge en ökad pengkostnad med ca 18,9 mkr med oförändrat<br />
elevantal. Löneökningarna förväntas överstiga årseffekten av ovanstående pengökningar 2010<br />
som är 2,1 %. Det är förändringar i barn/elev strukturen som gör att den totala penghöjningen<br />
inte blir exakt 2,0 %.<br />
För att möta den kraftiga ökningen av antalet barn i åldern 6-15 år kommer kostnader för ev. ny-<br />
och/eller ombyggnad av skolor på <strong>Lidingö</strong> att öka förvaltningens hyreskostnader kraftigt. Se<br />
vidare ” Förslag på utbyggnadsplan grundskola och förskola”.<br />
7. Investeringar för planperioden<br />
7.1 Förskolan<br />
Stadens förskolor behöver underhållas kontinuerligt avseende ytskikt på väggar och golv,<br />
uttjänta vitvaror och skåp, säkerhetsbrister m.m. Gårdarna underhålls efter vårens besiktningar.<br />
Enligt gränsdragningslistan hyresvärd/hyresgäst bekostas verksamhetsförändringar, inventarier<br />
och en hel del andra åtgärder av hyresgästen. Utbildningsförvaltningen behöver därför<br />
investeringsmedel som kan utnyttjas för förskolornas investeringsbehov.<br />
62
Utbildningsnämnden<br />
Det fortsatta trycket på barnomsorgsplatser skapar ytterligare behov av anpassningar i form av<br />
om- och tillbyggnader samt inköp av inventarier. I fastighetskontorets preliminära investeringsbudget<br />
2009-2011 presenteras planerade anpassningar för 2009.<br />
7.2 Skolan<br />
Skolorna underhålls av fastighetskontoret enligt underhållsplan 2009-2011. Det handlar om<br />
underhåll som kan exemplifieras på liknande sätt som för förskolan. Dessutom finns stora<br />
investeringsbehov, då elevantalet i grundskolan ökar kraftigt. Den största investeringen 2009<br />
som föreslås är:<br />
Klockargårdens skola som behöver byggas till och om utifrån krav från arbetsmiljöverket. Krav<br />
ställs på hiss, fler toaletter, kökets och matsalens utrustning och disposition, personalutrymmen<br />
m m.<br />
Utbildningsnämndens lokala investeringsbudget, se nedan, är till för verksamhetsförändringar<br />
och andra åtgärder som hyresgästen ska åtgärda och bekosta. Även inventarier och verksamhetsanknuten<br />
utrustning ligger på hyresgästen enligt den interna gränsdragningslistan.<br />
Investeringsbudgeten grundar sig på de investeringsbehov som finns hos skolor och förskolor<br />
vilka väljer att dela upp betalningarna över åren med avskrivningar och ränta.<br />
Utbildningsförvaltningens förslag till lokal investeringsbudget i tkr:<br />
År 2009 2010 2011<br />
Verksamhetsförändringar och miljökrav förskolor 1 200 1 200 1 200<br />
Inventarier och utrustning förskolor 500 500 500<br />
Verksamhetsförändringar och miljökrav skolor 1 500 1 500 1 500<br />
Inventarier och utrustning skolor 250 250 250<br />
Totalt 3 450 3 450 3 450<br />
7.3 Förslag på utbyggnadsplan grundskola och förskola<br />
Grundskolan<br />
<strong>Lidingö</strong>s grundskoleelever ökar med ca 1 000 från 2007 till och med 2017. En ny skola i<br />
Dalénum beräknas kunna tillgodose behovet för 300-400 elever. Futuraskolans förväntade<br />
utbyggnad för att skapa en F-9 skola (i nuläget är skolan en F-5 skola) dämpar behovet med<br />
ytterligare 200-300 elever. De befintliga skolorna beräknas tillsammans kunna ta upp emot 100<br />
elever efter vissa anpassningar. Det kvarstår då att skapa skolplatser för 200-400 elever<br />
beroende på Dalénumskolans och Futuraskolans satsningar.<br />
För att klara det ökande elevantalet och bygga bort befintliga miljöproblem föreslår<br />
utbildningsförvaltningen följande alternativ:<br />
Alt 1) Rudboda, Källängen, Klockargården (investeringsbeslut redan taget) och Torsvik<br />
skola byggs ut. Käppala och/eller Ljungbackens skola byggs ut ifall Futuraskolans<br />
satsningar uteblir.<br />
Alt 2) En nyetablering av en grundskola samt utbyggnad av Rudboda skola. Bortbyggande<br />
av miljöproblem på skolor.<br />
63
Utbildningsnämnden<br />
Alt 3) Införande av s.k. skiftgång för att utnyttja befintliga lokaler mer effektivt.<br />
Bortbyggande av miljöproblem på skolor.<br />
Utbildningsförvaltningen förespråkar alternativ 1. Förvaltningen tror att en utbyggnad av<br />
befintliga skolor är nödvändig för att klara miljökraven och att bereda tillräcklig plats i tid.<br />
Genom att bygga ut befintliga skolor skapas också bättre förutsättningar att leva upp till<br />
närhetsprincipen. Dessutom är det kostnadseffektivt att utnyttja de resurser och den infrastruktur<br />
som redan byggts upp på befintliga etableringsplatser.<br />
Utbildningsförvaltningen anser också att alternativ 3 bör utredas. Alternativ 2 är svårt att<br />
genomföra med tanke på tidsaspekterna och att inget bra etableringsläge finns tillgängligt i<br />
dagsläget.<br />
Förvaltningen föreslår också att resurser läggs på att utreda hur Käppalaområdets skolor kan<br />
utökas ifall Futuraskolans satsningar uteblir. Dessutom föreslås att ett programarbete snarast<br />
sätts igång avseende Källängens utökningsmöjligheter.<br />
Alternativ 1<br />
Alternativ 1 består av att bygga ut befintliga skolor för att möta det ökade behovet av platser och<br />
bygga bort miljöproblem. Lokalprogram har tagits fram för Torsvik och Rudboda skola.<br />
Dessa om-, ny- och tillbyggnader skulle tillsammans ge plats för ytterligare 200-300 elever (100<br />
i Rudboda och 100-200 i Torsvik). Utbildningsförvaltningen anser att en om- och nybyggnad<br />
vid Rudboda skola är särskilt nödvändig med tanke på den ökning på drygt 100 elever som<br />
pågår just i Rudboda. Skolan har dessutom redan idag problem med trånga lokaler som<br />
samutnyttjas under dagen såsom matsal och gymnastiksal.<br />
Kostnadsberäkningar på tidiga handlingar visar på sammanlagda kostnader på upp emot<br />
180 mkr (203 mkr om en stor idrottshall ska byggas i Rudboda) för dessa projekt. Kostnaderna<br />
för Torsvik ligger på ca 130 mkr och för Rudboda på ca 50 mkr eller ca 73 mkr (stor idrottshall).<br />
Kostnaderna ska vägas mot de intäkter som det ökade elevantalet medför samt mot de kostnader<br />
som åtgärdandet av befintliga miljöproblem ändå kommer att kosta. Investeringar på nya,<br />
moderna och funktionella skollokaler ger också större möjligheter att utnyttja lokalerna mer<br />
effektivt med fler elever per kvadratmeter.<br />
Bedömd total tid från beställning till att det är klart för inflyttning är för Torsvik ca 2 år och<br />
6 månader. För Rudboda är den totala tiden ca 2 år och 2 månader alternativt 3 år och 2 månader<br />
om man väljer alternativet med en fullstor idrottshall (under förutsättning att det blir ett<br />
planändringsärende som tar ca ett år).<br />
Efter att Rudboda anpassats för att ta emot 100 fler skolelever finns en ytterligare ökning på ca<br />
120 grundskoleelever inom Källängens skolområde samt ett tryck från en del av Hersbyområdet.<br />
För att klara dessa ökningar måste Källängens skola utredas avseende utbyggnadsmöjligheter.<br />
Klockargården byggs om 2008-2009 för att klara arbetsmiljöverkets krav. Skolan kommer också<br />
att kunna ta emot ytterligare ett 30-tal skolbarn. I öster på Klockargårdens skoltomt finns<br />
dessutom en yta som enligt en utredning anses som särskilt lämplig för upprättande av<br />
ytterligare en ny lokal. Utbildningsförvaltningen tror att denna yta skulle kunna utnyttjas som en<br />
bricka i lokalstrategiarbetet. Inom Källängens skolområde finns också Bo skola som består av<br />
lokaler som på ett flexibelt sätt kan utnyttjas som både förskole- som skollokaler. Här kommer<br />
en övergång mot skolverksamhet att ske under en period med plats för ca 50 fler elever.<br />
64
Utbildningsnämnden<br />
Alternativ 2<br />
En nyetablering av en grundskola på ca 300-400 elever tillsammans med en om-, ny- och<br />
tillbyggnad av Rudboda (ca 100 elever) skulle också kunna klara ökningarna av skolelever.<br />
Alternativ 3<br />
För att utnyttja skollokalerna mer effektivt föreslår utbildningsförvaltningen skiftgång som ett<br />
tredje alternativ. Skiftgång kan realiseras genom att elevers skoldagar delas upp i tidiga<br />
respektive senare pass. På så sätt skulle befintliga skollokaler kunna utnyttjas av fler elever än<br />
idag. En annan fördel, förutom att lokalhyresökningarna kan hållas nere pga. lägre investeringsutgifter,<br />
är att skolornas gemensamma overheadkostnader skulle fördelas på fler elever<br />
varför skolorna skulle bli mer kostnadseffektiva.<br />
Förskolan<br />
Förskolebarnen ökar med ca 40 fram till årsskiftet 2009/2010 för att sedan minska långsiktigt.<br />
För att bygga bort befintliga miljöproblem och för att utöka en populär och strategiskt placerad<br />
förskola föreslår utbildningsförvaltningen följande:<br />
Om- och tillbyggnad av Lejonets förskola.<br />
Utbildningsförvaltningen föreslår att Lejonets förskola byggs ut med en eller två avdelningar.<br />
Dessutom behöver förskolan anpassas med anledning av de miljöproblem som finns där idag.<br />
Förslaget innefattar därför utöver en tillbyggnad av en eller två avdelningar även en ombyggnad<br />
av köket och personalytor för att bygga bort befintliga problem.<br />
Enligt befolkningsprognosen kommer trycket på förskoleplatser att minska efter 2010. Därför<br />
kan man långsiktigt omorganisera för ett mer effektivt utnyttjande av lokaler. Idag har Torsviks<br />
förskola avdelningar utspridda i externt inhyrda lokaler samt i Torsviks skola. Dessa avdelningar<br />
skulle på sikt kunna flyttas till Torsviks förskola eller etableras i Lejonets förskola. Dessutom<br />
hänvisas föräldrar idag till Bodals förskolor trots att deras förstaval är någon av Torsviks<br />
förskolor. En ytterligare motivering till utbyggnad är att Lejonet är en mycket populär förskola<br />
som ligger strategiskt rätt på <strong>Lidingö</strong>.<br />
Ekonomi<br />
Nedanstående punkter måste beaktas i budgeten för kommande år med tanke på omfattande om-<br />
och nybyggnationer. I 2009 års budget har hänsyn till nedanstående inte tagits.<br />
1) Hyresökningar p g a avskrivningar på investeringar, räntor samt stigande driftskostnader<br />
avseende tillkommande ytor<br />
2) Projektkostnader som ligger på hyresgästen enligt gränsdragningar mot fastighetskontoret<br />
(FKO)<br />
3) Konsultkostnader för exempelvis utredningsinsatser i tidiga skeden<br />
Ökade hyreskostnader<br />
Fastighetskontoret arbetar för att uppskatta vilken hyresökning investeringarna kommer att<br />
resultera i. Hyresökningarna kommer att påverka samtliga kommunala skolor genom det<br />
utjämningssystem inom skolpengen avseende lokalhyror som idag finns mellan de kommunala<br />
skolorna. Alla kommunala skolor kommer därmed att få en högre genomsnittlig<br />
kvadratmeterhyra.<br />
65
Utbildningsnämnden<br />
Fastighetskontoret har anlitat en konsult som har gjort beräkningar på vilka hyreshöjningar<br />
byggprojekten i Rudboda och Torsvik skulle kunna resultera i. Investeringarna skrivs av på 33<br />
år och driftskostnaden beräknas för de tillkommande ytorna. Hyresberäkningar på tidiga<br />
handlingar visar på en tillkommande hyra på ca 15,9 mkr (4,6 för Rudboda + 11,3 för Torsvik).<br />
Den tillkommande hyran minskar årligen eftersom räntekostnaderna minskar i takt med<br />
avskrivningarna.<br />
En elevökning på 300 elever skulle innebära en ökad pengintäkt för skolorna på ca 20 mkr per<br />
år. Av grundskolepengen åtgår ca 17 % för att täcka hyreskostnaden 2008. Detta innebär att ett<br />
tillskott på ca 3,4 mkr per år ska täcka hyresökningen som investeringarna och ökningarna av<br />
lokalytorna innebär.<br />
Projektspecifika kostnader<br />
I dagsläget förs diskussioner med FKO angående gränsdragningslistor vid byggprojekt. Det är<br />
viktigt att klargöra vem som ska bekosta och utföra vad under ett byggprojekt. Vid tidigare<br />
diskussioner har det föreslagits att man inför varje nytt byggprojekt gör avsteg från den gällande<br />
gränsdragningslistan och att de nya projektspecifika gränsdragningarna tydligt redovisas. Dessa<br />
avsteg kan skilja sig från projekt till projekt. Detta skulle innebära att skolorna och<br />
utbildningsförvaltningen måste budgetera för utgifter som ligger på hyresgästen att bekosta<br />
enligt dessa gränsdragningar. Exempel på investeringskostnader som enligt gällande<br />
gränsdragningslista ligger på hyresgästen är exempelvis verksamhetsanknuten utrustning och<br />
inredning, ledningsnät och uttag för IT, utrymningsskyltar/-planer, persienner och lös utrustning<br />
utomhus.<br />
Konsultkostnader<br />
I planeringsarbetet med utbyggnadsplanen för skolor och förskolor krävs det insatser från<br />
konsulter. Planeringsarbetet ligger idag på utbildningsförvaltningen. I dagsläget förs det<br />
diskussioner kring huruvida utredningsinsatser som inte leder till byggprojekt ska bekostas av<br />
hyresgästen eller fastighetskontoret. Viljan från <strong>stad</strong>sledningen och fastighetskontoret verkar<br />
vara att denna kostnad ska ligga på hyresgästen att budgetera för.<br />
8. Personal<br />
Genomsnittsåldern på utbildningsförvaltningen är hög. Personalrörligheten kommer att fortsätta<br />
i form av många pensionsavgångar, föräldraledigheter, vidareutbildningar m m.<br />
Åldersstrukturen inom förvaltningen fördelar sig enligt nedan (obs. årskullarnas olika storlek):<br />
• 34 procent av anställda i åldrarna 17 till 40 år (23 årskullar)<br />
• 33 procent i åldrarna 41 år till 55 år (14 årskullar)<br />
• 33 procent i åldrarna mellan 56 år till 67 år (11 årskullar)<br />
Inom de kommande fem åren kommer ca 210 anställda i utbildningsförvaltningen (huvudsakligen<br />
pedagoger) ha uppnått pensionsålder dvs. 65 år. Knappt 40 anställda har redan fyllt 65<br />
år. Tillsammans dvs. ca 250 anställda utgör detta ca 20 % av förvaltningens tillsvidareanställda.<br />
Lönerevisionernas effekter på förvaltningens arbetskraftskostnader är beskrivna under rubriken<br />
6.1.<br />
66
Utbildningsnämnden<br />
Rekryteringsarbetet har pågått aktivt hela 2008, nya förskoleavdelningar tillkommit och<br />
öppnats. Behovet av pedagogisk personal i skolor och förskolor har varit stort. Förvaltningen<br />
kommer att fortsätta att arbeta aktivt och professionellt med insatser för att rekrytera och behålla<br />
personal. Personalbostäder har haft stor betydelse i rekryteringsarbetet.<br />
Under förutsättning att regeringen antar propositionen, som lämnades 27 mars, om sjukskrivningsprocessen<br />
och som skall träda i kraft 1 juli 2008, kommer förvaltningen att få ett ännu<br />
större ansvar i rehabiliteringsfrågor. Försäkringskassans roll blir att vara försäkringsgivare och<br />
bedöma rätten till sjukpenning. Arbetsgivaren förväntas arbeta aktivt med de sjukskrivna för att<br />
få dem tillbaks till arbetet. Behovet av företagshälsovårdens insatser kommer att öka i form av<br />
både förebyggande åtgärder likväl som bedömningar av arbetsförmåga och hälsoanalyser.<br />
Ansvaret för detta arbete ligger på förvaltningens chefer. Kostnaderna kommer att öka eftersom<br />
arbetsgivaren kommer att få bära större delen av kostnaderna själv.<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s nya hälsoprofil har lett till att flera projekt kring hälsa har initieras och startats i<br />
förvaltningens verksamheter. Syftet är att både den fysiska och psykiska arbetsmiljön ska<br />
fortsätta att förbättras och att hälsobegreppet ska genomsyra hela verksamheten.<br />
Ett antal fortbildningsprojekt planeras fortsätta 2009 bl.a. läs- och skrivprojektet, projektet för<br />
likvärdig bedömning och LJUS-projektet.<br />
Den av regeringen stora satsningen på fortbildning för behöriga lärare populärt kallat<br />
”Lärarlyftet” fortsätter 2009. Det syftar till att höja lärarnas status och kompetens. Ett krav är att<br />
man måste ha en lärarexamen för att få delta i av universitetet och högskolan anordnade kurser.<br />
Andra delar i regeringens satsning är kravet att kommunerna anställer behöriga lärare, inför ett<br />
system för lärarauktorisation och förbättrar lärar- och rektorsutbildningen.<br />
9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />
Entreprenader och köp av verksamhet utgörs i bokslutet 2007 och i budget 2008-2009 av:<br />
Alla belopp i mkr Bokslut<br />
2007<br />
I % av<br />
totalkostnaden<br />
67<br />
Budget<br />
2008<br />
I % av<br />
totalkostnaden<br />
Budget<br />
2009<br />
I % av<br />
totalkostnaden<br />
Köp av skol- och<br />
förskoleplatser<br />
271,5 87,7 % 301,0 88,4 % 307,7 88,1 %<br />
Skolmåltidsentreprenader 24,0 7,7 % 25,7 7,5 % 26,8 7,6 %<br />
Städ- och<br />
vaktmästerientreprenader<br />
12,4 4,0 % 13,9 4,1 % 14,1 4,0 %<br />
Ombyggnadsentreprenader 1,9 0,6 % 0,0 0,0 % 1,0 0,3 %<br />
Totalt 309,6 100 % 340,6 100 % 349,6 100 %<br />
10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />
Utbildningsförvaltningens hälsogrupp inrättades av förvaltningschefen för att bidra till ett<br />
hälsofrämjande förhållningssätt inom förvaltningen.<br />
Under våren 2008 avslutades utbildningsförvaltningens särskilda hälsosatsning med inriktning<br />
på barns/elevers fysiska aktivitet enligt den hälsoplan som upprättats på uppdrag av den<br />
politiska styrgruppen.
Utbildningsnämnden<br />
Inför det fortsatta hälsoarbetet har utbildningsförvaltningen fått i uppdrag av nämnden att<br />
utarbeta en projektplan för ”Psykisk hälsa – arbete mot mobbning”.<br />
Arbetet med att utveckla de lokala hälsoplanerna utifrån de tre aspekterna fysisk, psykisk och<br />
social hälsa kommer att fortsätta i verksamheterna.<br />
11. Miljöarbete<br />
I läroplanerna och skollagen för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan uttalas ett tydligt<br />
uppdrag till verksamheterna att lägga stor vikt vid miljö- och naturfrågor. Miljöfrågorna ingår<br />
som en naturlig del i de dagliga rutinerna och i undervisningen. Miljöarbetet vävs in i skolornas<br />
och förskolornas arbeten i form av egenkontroller. Härmed ökar miljömedvetenheten i<br />
verksamheterna och en dialog förs med miljökontoret och fastighetskontoret för att åtgärda de<br />
eventuella brister som finns. Miljöanpassad lokalvård med låg kemikalieanvändning och en<br />
städmetod som resulterar i låga dammhalter tillämpas inom samtliga enheter.<br />
Allergironder utförs årligen på förskolorna enligt folkhälsoinstitutets rekommendation.<br />
Skolornas områdeschefer och skolsköterskorna har fått information om vikten och nyttan med<br />
att använda den checklista som folkhälsoinstitutet ger ur. Ett trafiksäkerhetsprojekt drivs i<br />
samarbete med vägverket och tekniska förvaltningen med fokus på att underlätta för skolbarnen<br />
att gå eller cykla till och från skolan. Källsortering finns på förskolorna.<br />
Mål 2009<br />
• I samverkan med föräldrar vidta åtgärder i syfte att minska biltrafiken runt skolorna<br />
• Årlig insamling av farligt avfall<br />
12. Taxor/avgifter<br />
Förslag till taxa för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 2009<br />
FÖRSKOLEVERKSAMHET<br />
Månadsavgift per barn (kr)<br />
Närvarotid tim/vecka 1 2 3 4<br />
Förskola 1-3 år, mer än 15 timmar 1 260 840 420 0<br />
Förskola 1-3 år, max 15 timmar 550 368 185 0<br />
Förskola 4-5 (avdrag gjort för allmän förskola) 840 560 280 0<br />
Familjedaghem 1-3 år 1 260 840 420 0<br />
Familjedaghem 4-5 (avdrag gjort för<br />
allmän förskola)<br />
840 560 280 0<br />
SKOLBARNSOMSORG<br />
Fritids- och familjedaghem, fritidsklubb 840 420 420 0<br />
ÖPPEN FÖRSKOLA<br />
Avgift per hushåll och besök 25<br />
ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET<br />
Terminsavgift vårterminen 1 100<br />
Terminsavgift höstterminen 900<br />
68
Utbildningsnämnden<br />
BARNOMSORG PÅ OB-TID<br />
Avgift per tillfälle 200<br />
BARNVÅRDARE<br />
Avgift per tillfälle 200<br />
FERIEHEM<br />
Avgift per dygn 160<br />
MUSIKSKOLAN<br />
Förslag till terminsavgifter (kr) 2009 2008<br />
Enskild instrumentalundervisning eller sång<br />
Enbart samspel:<br />
1 700 1 700<br />
- ensemble eller körsång 700 700<br />
- orkester 700 700<br />
Fiolklasser 1 200 1 200<br />
Fördjupningskurs* 2 800 2 800<br />
Hyra av instrument<br />
*/ Fördjupningskurs är en ny musikskoletjänst och innebär följande:<br />
500 500<br />
• Fördjupningskursen är tänkt att vara en individuellt anpassad kurs för de elever som antingen<br />
tänker söka vidare till högskola eller andra högre studier inom musiken.<br />
• Innehållet planeras i samråd med studenten. Den kan innehålla ämnen som behöver<br />
kompletteras i samband med intagningsprovet till musiklärarlinjen (brukspiano, musikteori,<br />
musikhistoria etc.) eller utökad tid på huvudinstrumentet.<br />
• Kursen innefattar 40-60 min per vecka.<br />
SÄRSKILD PRÖVNING I GYMNASIESKOLAN<br />
Priset för särskild prövning är oförändrat 500 kr per kurs och prövningstillfälle. Avgiften har varit den<br />
samma i många år eftersom den är beloppsmässigt reglerad i skollagen.<br />
LIDINGÖ KOMVUX<br />
2009 2008<br />
Anmälningsavgift komvux 220 210<br />
GRUNDSKOLAN OCH GYMNASIESKOLAN I LIDINGÖ STAD<br />
Betygsavskrifter (per betyg) 200 kr<br />
Obs. betygsavskrifter lämnas endast på svenska.<br />
69
Utbildningsnämnden<br />
Pengbelopp 2009-2011, kronor per barn/elev och år<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s pengbelopp 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2011<br />
Ökning i % se text<br />
nedan<br />
+2% +2% -0,5% +3% +2% +2%<br />
Pengförändring fr.o.m från 1/1 HT från 1/1 från 1/1 HT HT HT<br />
sänkn.<br />
A-avg.<br />
enl. KS-förslag<br />
Förskola<br />
Upp till 3 år, mer än 15 t/vecka 121 214 123 638 129 820 132 417 131 755 135 707 138 421 141 190<br />
Upp till 3 år, max 15 t/vecka 58 827 60 003 63 003 64 263 63 942 65 860 67 177 68 521<br />
3 år och över, mer än 15 t/vecka 93 674 95 547 96 503 98 433 97 941 100 879 102 897 104 955<br />
Peng 3 år och över i % av peng 1-3<br />
år<br />
77,3% 77,3% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3%<br />
3 år och över, max 15 t/vecka 45 504 46 414 46 878 47 816 47 577 49 004 49 984 50 984<br />
Familjedaghem<br />
1-3 år 106 006 108 126 116 838 119 175 118 579 122 136 124 579 127 071<br />
Familjedaghemspeng i % av<br />
förskolepeng<br />
87,5% 87,5% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0%<br />
3 år och över 80 506 82 116 86 853 88 590 88 147 90 791 92 607 94 459<br />
Familjedaghemspeng i % av<br />
förskolepeng<br />
85,9% 85,9% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0% 90,0%<br />
Peng 3 år och över i % av peng 1-3<br />
år<br />
75,9% 75,9% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3% 74,3%<br />
Skolbarnsomsorg<br />
Fritidshem F-3 36 035 36 756 36 914 37 652 37 464 38 588 39 360 40 147<br />
Fritidsklubb 25 824 26 341 26 454 26 983 26 848 27 654 28 207 28 771<br />
Öppen fritidsverksamhet 14 066 14 347 14 409 14 697 14 624 15 063 15 364 15 671<br />
Grundskola<br />
F-klass 53 834 54 911 55 147 56 250 55 969 57 648 58 801 59 977<br />
år 1-2 53 834 54 911 55 147 56 250 55 969 57 648 58 801 59 977<br />
år 3-5 62 748 64 003 64 279 65 564 65 236 67 193 68 537 69 908<br />
år 6-9 67 232 68 577 68 872 70 249 69 898 71 995 73 435 74 904<br />
Internationella skolor 33 781 61 557 61 822 63 058 62 743 64 625 65 918 67 236<br />
Gymnasieskola<br />
Estetiska programmet 104 495 106 585 107 044 109 185 108 639 111 898 114 136 116 418<br />
Medieprogram 116 327 118 654 119 164 121 547 120 939 124 568 127 059 129 600<br />
Naturvetenskapsprogram 75 970 77 489 77 822 79 379 78 982 81 352 82 979 84 638<br />
Samhällsvetenskapsprogram 71 540 72 971 73 284 74 750 74 376 76 608 78 140 79 703<br />
Samhällsvetensk.- Internationell inriktning 74 471 74 791 76 287 75 905 78 182 79 746 81 341<br />
LÖ<br />
Individuellt program 103 344 105 411 105 864 107 981 107 441 110 665 112 878 115 136<br />
Internationella gymnasieskolor 35 163 65 066 65 346 66 653 66 319 68 309 69 675 71 069<br />
För fristående/enskilda anordnare tillkommer momskompensation utöver pengbeloppen.<br />
70
Utbildningsnämnden<br />
STÖDRESURSER 2009-2011 Budget Budget Budget Budget Budget<br />
Alla belopp i tkr 2007 2008 2009 2010 2011<br />
Budgetramökning enligt beslut och budgetdirektiv<br />
Rörliga resurser/externa placeringar<br />
1,0% x/ 3,0% 2,0% 2,0%<br />
Förskolan 11 103 16 425 16 918 17 256 17 601<br />
Grundskolan 8 938 9 117 9 390 9 578 9 770<br />
- varav externa placeringar 4 500 4 590 4 728 4 822 4 919<br />
- varav rörligt resursstöd 4 438 4 527 4 663 4 756 4 851<br />
Gymnasium 2 232 2 277 2 345 2 392 2 440<br />
- varav externa placeringar 750 765 788 804 820<br />
- varav rörligt resursstöd 1 482 1 512 1 557 1 588 1 620<br />
Skolskjuts (externa placeringar) 735 750 772 788 803<br />
S:a rörlig resurs samt ext placeringar 23 008 28 568 29 425 30 014 30 614<br />
Resursskolor <strong>Lidingö</strong>, stödpeng 10 690 11 904 12 261 12 506 12 756<br />
S:a resursskolor <strong>Lidingö</strong><br />
Barn/elevstöd, fasta anslag<br />
10 690 11 904 12 261 12 506 12 756<br />
Öppen förskola 210 214 221 225 230<br />
OB-tillsyn, barnvårdare, ferieverksamhet 1 021 1 041 1 073 1 094 1 116<br />
STUV grupp 1 496 1 526 1 572 1 603 1 635<br />
Metodverk<strong>stad</strong> 808 824 849 866 883<br />
Basteam 505 515 531 541 552<br />
Hörselpedagog 205 209 215 220 224<br />
Talpedagog 500 510 525 536 547<br />
Internationella klassen (förberedelseklass) 935 954 1 452 1 481 1 511<br />
Modersmål 4 437 5 676 6 846 6 983 7 122<br />
S:a barn/elevstöd, fasta anslag<br />
S:a stödresurser rörlig/externa<br />
10 117 11 469 13 284 13 549 13 820<br />
plac. samt resursskolor och barn/elevstöd<br />
Särskola, Extern<br />
43 815 51 941 54 970 56 069 57 190<br />
grund, gymn, vux 2 982 3 042 3 133 3 196 3 259<br />
fritidshem 985 1 005 1 035 1 056 1 077<br />
skolskjuts 944 963 992 1 012 1 032<br />
Summa extern särskola<br />
Särskola, <strong>Lidingö</strong> kommunala<br />
4 911 5 009 5 159 5 263 5 368<br />
särskola 13 808 15 534 16 000 16 320 16 647<br />
särvux 1 504 1 534 1 580 1 612 1 644<br />
Summa Särskola <strong>Lidingö</strong> 15 312 17 068 17 580 17 932 18 291<br />
Totalt särskoleverksamhet<br />
Kvalitetshöjande åtgärder avseende barn i behov av<br />
20 223 22 077 22 740 23 195 23 658<br />
särskilt 0 1 700 1 751 1 786 1 822<br />
enligt budget 2008 för utbildningsnämndens fortsatta prioritering<br />
TOTALT STÖDRESURSER ENL OVAN 64 038 75 719 79 461 81 050 82 670<br />
x/ Extra kraftig satsning på barn/elever i behov av särskilt stöd inkl. volymökningar<br />
71
Utbildningsnämnden<br />
FÖRSLAG TILL SÄRSKOLEPENG I LIDINGÖ<br />
Hela förslaget nedan avser endast elever inskrivna i särskolan.<br />
Bakgrund<br />
Såväl förskolan som grund- och gymnasieskolan i <strong>Lidingö</strong> finansieras via pengsystem.<br />
Särskolan på <strong>Lidingö</strong> har en rambudget finansierad via kommunalskattebidrag. Frågan om att<br />
finansiera särskolan med peng har varit uppe till diskussion vid ett flertal tillfällen, men har<br />
hittills inte lett till ett avskaffande av det gamla ramsystemet. Kommunförbundet i Stockholms<br />
Län (KSL) har utarbetat ett pengsystem i fem nivåer (behovsgrupper) som med fördel kan<br />
användas även av <strong>Lidingö</strong> Stad. Ett argument har tidigare varit att särskolebarnen varit så få att<br />
varje enskild elev har haft stor betydelse för särskolans ekonomi. Detta samband gäller<br />
fortfarande, men bedömningen idag är att särskolans kvalité inte hotas med ett pengsystem.<br />
Tvärtom görs idag bedömningen att ett pengsystem gynnar utvecklingen av särskolan, samt<br />
underlättar samarbetet med kringliggande kommuner. Eventuella elevantalsförändringar ger<br />
också omedelbar effekt vad gäller de ekonomiska förutsättningarna.<br />
En arbetsgrupp bestående av rektor särskola, chefen för stöd- och utvecklingsenheten,<br />
ekonomichef och controller för utbildningsförvaltningen har gemensamt tagit fram<br />
pengförslaget. Pengbeloppen är uträknade och kontrollerade av utbildningsförvaltningens<br />
centrala ekonomienhet och avstämda mot KSL:s kalkylmodell. Behovsgrupperingen av<br />
existerande elever 2008 samt budgeterat elevantal 2009 är gjord av rektor för särskolan.<br />
Fyra utgångspunkter<br />
1. Styrdokumenten<br />
Särskolan är enligt skollagen en egen skolform. Särskoleförordningen anger vilka kriterier som<br />
ska ligga till grund för mottagande i särskolan. Särskolan är en rättighet för de elever som<br />
uppfyller de specifika kriterier, som finns fastlagda enligt styrdokumenten. Detta betyder att<br />
anordnaren har en skyldighet att tillgodose kvalité och tillgång till plats. I särskoleförordningen<br />
regleras bl.a. hur utbildningen ska anordnas med tanke på läroplaner och kursplaner mm.<br />
Särskoleundervisning kan och får bedrivas i egna lokaler och/eller integrerat med andra<br />
skolformer. Grunden är att elevernas särskilda behov ska tillgodoses.<br />
Om en elev är berättigad till särskola är det ändå föräldrarna som väljer om barnet ska skrivas in<br />
i särskolan eller inte.<br />
2. Särskolan på <strong>Lidingö</strong>, en egen skola.<br />
Frågan om huruvida särskoleundervisning ska ske i egna lokaler eller integrerat med<br />
grundskolan är omdiskuterad. <strong>Lidingö</strong> har valt att bedriva särskola som en egen enhet.<br />
Fördelarna med detta är att man på olika sätt kan öka kompetensnivån, säkra hög kvalité och<br />
bedriva ett starkt utvecklingsarbete. Nackdelarna är bl.a att särskoleeleverna kan uppleva en<br />
exkludering om inte frågan om integrering med andra skolformer tillgodoses på ett korrekt sätt.<br />
3. Kvaliteten<br />
Kvalitetsfrågorna är viktiga i alla nämndens verksamheter, men är särskilt viktig när det gäller<br />
barn i behov av särskilt stöd. De elever som har rätt till särskola kräver en mycket specifik<br />
kompetens och specifika förutsättningar. Den kompetensen i kombination med kunskap om<br />
72
Utbildningsnämnden<br />
läroplan, kursplan osv, kräver att man kontinuerligt arbetar i verksamheten. Ett sätt att säkra<br />
kvalitén är att ha en sammanhållen särskola.<br />
4. Valfriheten<br />
Valfriheten är en annan grund på vilken nämndens verksamhet vilar. Genom pengsystemet har<br />
kommunfullmäktige slagit fast att föräldrar äger rätt att välja förskola/skola för sina barn. Om<br />
föräldrar till elev inskriven i särskolan önskar placering i grundskolan, kan detta endast ske om<br />
rektor för den tilltänkta skolan, särskolans rektor samt förälder är eniga. Enligt<br />
särskoleförordningen 6 kap 1§ gäller följande:<br />
”Eleverna skall fördelas på klasser och i grupper enligt beslut av rektorn.<br />
En elev som är inskriven i särskolan kan få sin undervisning i en klass i grundskolan eller<br />
sameskolan (integrerad elev), om berörda rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare<br />
medger det. Särskolans kursplaner gäller för en integrerad elev. …….”<br />
I <strong>Lidingö</strong> finns sedan många år en väl utvecklad verksamhet för utvecklingsstörda som sträcker<br />
sig från förskole- till vuxenålder. Förutsättningen för att detta ska kunna bibehållas och<br />
utvecklas är att verksamheten kan hålla en viss volym. Det betyder att kommunen, inte<br />
nödvändigtvis den enskilde föräldern, har att göra nödvändiga val. För att framgent kunna<br />
erbjuda särskoleberättigade <strong>Lidingö</strong>elever en bra särskola på <strong>Lidingö</strong>, bör placeringar i annan<br />
kommun ske endast i de fall <strong>Lidingö</strong> särskola inte kan uppfylla elevens behov.<br />
Integreringspeng<br />
KSLs pengsystem omfattar 5 behovsnivåer där 1 är lägst och 5 är högsta behovsnivå. Nivå 1-4<br />
är pengsatta. Nivå 5 är endast avsett för barn med mycket stora och vårdkrävande behov där<br />
storleken på resursstödet bestäms efter ingående prövning. All nivågruppering av elever ska ske<br />
i samråd mellan rektor särskola och chefen för stöd och utvecklingsenheten. Inför varje nytt<br />
budgetår ska en översyn av nivågrupperingen ske enligt ovan.<br />
En sk integreringspeng (nivå 0) är en konstruktion bara för <strong>Lidingö</strong>. Syftet med att införa en<br />
integreringspeng i systemet är att säkra kvalitén för de elever som har rätt till särskola, men som<br />
med begränsat stöd kan vara integrerad i vanlig grundskola. Ett viktigt skäl till införande av<br />
integreringspeng är att tydliggöra för föräldrar vilka insatser de kan förvänta sig vid en placering<br />
i annan skolform än särskolan. Om detta blir tydligare så förenklas det svåra beslut som<br />
föräldrar står inför gällande skolplacering.<br />
För särskoleelever integrerade i någon av <strong>Lidingö</strong>s grundskolor får den aktuella grundskolan ett<br />
pengbelopp som ligger över grundskolepeng, men under särskolepeng. Även särskolan får en<br />
extra resursförstärkning (en andel av särskolepengen). Kostnaden för ett integrerat särskolebarn<br />
är i detta system något lägre än för elever i särskolan. Skälet till detta är bl a att den integrerade<br />
eleven inte nyttjar alla särskolans lokal- och overheadkostnader. Integreringspeng i grundskolan<br />
är därför satt till att vara 85 % av respektive särskolepeng för de olika skolåren i grundskolan.<br />
För att säkra utbildningskvalitén för den integrerade eleven tillhandahåller särskolan dessutom 5<br />
timmar specialpedagogik i veckan. Särskolan skickar i dessa fall en specialpedagog till<br />
grundskolan vars uppdrag utformas av rektor för särskolan i samråd med rektor för grundskolan.<br />
Detta finansieras med den resursförstärkning som omnämns i stycket ovan.<br />
73
Utbildningsnämnden<br />
En positiv effekt av hela ovanstående system blir att särskolans pedagogik ges utrymme att<br />
spridas i grundskolan på <strong>Lidingö</strong>. Detta är helt i linje med den satsning som utbildningsnämnden<br />
gör till barn/elever i behov av särskilt stöd.<br />
Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser<br />
<strong>Lidingö</strong>s föreslagna särskolepeng har tagits fram på följande sätt.<br />
Utgångspunkten har varit KSL:s beräkningsmodell för grundsär- och gymnasiesärskolepeng<br />
version 2.0. Ansvariga för KSL-modellen har dock meddelat att den slutliga versionen inte<br />
kommer att vara färdig förrän till senhösten 2008.<br />
Befintlig KSL-modell har förenklats något för att anpassas till ett pengsystem för <strong>Lidingö</strong>.<br />
Viktningen av de olika kostnadsslagen är dock densamma och budgetunderlaget (särskolans<br />
nuvarande budgetram) i KSL-modellen och <strong>Lidingö</strong>s modifierade KSL-modell genererar samma<br />
slutkostnad.<br />
KSL-modellen har ingen beräkning för skolbarnsomsorgspeng i särskolan.<br />
Utbildningsförvaltningen har därför skapat en sådan med utgångspunkt från 2008 års budgetram<br />
för fritidshem i <strong>Lidingö</strong> särskola.<br />
Skolskjuts och budget för särvux är inte pengsatt, vilket det inte heller är i KSL:s modell. Dessa<br />
två specifika verksamheter kommer även i fortsättningen finansieras med en ram. 2008 års<br />
budgetram för <strong>Lidingö</strong> särvux har i förslaget ökats med 0,2 mkr pga. en förväntad<br />
elevantalsökning 2009. Beräkningsunderlaget för särskolepeng har därför minskats med samma<br />
belopp dvs. 0,2 mkr, varför åtgärden är kostnadsneutral för <strong>stad</strong>en.<br />
Särskolans totala budgeterade bruttokostnader 2008 har lagts in i kalkylmodellen. Dessa<br />
bruttokostnader inkluderar också kostnaden för interkommunala elever för att få fram en riktig<br />
peng per skolform och behovsgrupp. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> betalar dock endast peng till de elever som är<br />
folkbokförda i <strong>Lidingö</strong>. Interkommunala elever faktureras hemkommunen.<br />
Utbildningsförvaltningen rekommenderar att pengsystemet bör utvärderas vid halvårsskiftet<br />
2009 för eventuell justering inför budget 2010.<br />
Särskolepengens uppbyggnad<br />
Förslaget är uppbyggt på exakt samma sätt som KSL:s beräkningsmodell. Utgångspunkten är att<br />
varje elev först får normal skolpeng dvs. grundskole-, fritidshems- resp. gymnasiepeng precis<br />
som alla andra elever i <strong>Lidingö</strong>. Den normala skolpengen har ingen behovsgruppering men är<br />
indelad i tre åldersintervall för grundskolan (F-2, 3-5 samt 6-9 (10 i särskolans fall) och i två<br />
olika program för gymnasieskolan.<br />
Utöver den normala skolpengen får varje särskoleelev en ”resurspeng”. Detta är specifikt för<br />
särskolan och storleken på denna avgörs helt av elevens individuella behov dvs. i vilken<br />
behovsgrupp eleven är placerad i. Nedan följer KSL-modellens anvisningar avseende<br />
gruppering av resursbehov som <strong>Lidingö</strong> följer.<br />
74
Utbildningsnämnden<br />
”Gruppering av resursbehov<br />
Arbetsgruppen har utifrån utvecklingsstörning samt funktionsnedsättning eller svårighet täckt in<br />
möjliga behovsgrupperingar och definierat funktionsnedsättning eller svårigheter per<br />
kombination.<br />
Funktionsnedsättning eller andra svårigheter för eleven kan självklart förändras över åren och<br />
därför kan placeringen i behovsgrupp komma att omprövas. En omprövning av behovsgrupp kan<br />
initieras av antingen skolkommunen eller hemkommunen. Omprövning sker i samverkan mellan<br />
kommunerna. Hemkommun fattar beslut om inplacering i behovsgrupp efter sådan omprövning.<br />
Behovsgruppsindelningen är konstruerad utifrån kriterier som är avgörande för hur mycket<br />
pedagogiskt stöd eleven behöver, hur miljön behöver läggas tillrätta, hur behovet av hjälpmedel<br />
ser ut osv. Inom varje behovsgrupp finns naturligtvis en stor spridning.<br />
Behovsgrupperingen tillämpas för alla elever med rätt att följa särskolans kursplan oavsett<br />
vilken grupp eller klass de får sin undervisning i.<br />
De kriterier som ligger till grund för behovsgruppsindelningen är:<br />
• Omfattningen/nivån av utvecklingsstörningen vilken vanligen beskrivs i utredningarna inför<br />
mottagande som lindrig, måttlig eller grav.<br />
• Förekomsten av en eller flera andra funktionsnedsättningar. Antalet funktionsnedsättningar<br />
ökar med graden av utvecklingsstörning. Funktionsnedsättningar kan kräva mindre eller<br />
större anpassningar av den fysiska miljön liksom större behov av pedagog- och<br />
assistentinsatser.<br />
• Förekomsten av andra svårigheter som till exempel allvarliga psykiska störningar och/eller<br />
andra allvarliga beteendestörningar som t.ex. självdestruktivitet eller starkt utagerande<br />
beteende.<br />
• En numerärt mycket liten grupp är de medicinskt mycket sköra eleverna samt elever med<br />
progredierande (fortskridande försämring av tillståndet) sjukdomar. För dessa elever fordras<br />
ibland mycket stora insatser.<br />
De fem behovsgrupperna kan beskrivas enligt följande:<br />
1. Elever med lindrig utvecklingsstörning utan ytterligare funktionsnedsättningar eller<br />
svårigheter.<br />
2. Elever med lindrig utvecklingsstörning med lindriga ytterligare funktionsnedsättningar eller<br />
svårigheter samt elever med måttlig utvecklingsstörning utan eller med lindriga ytterligare<br />
funktionsnedsättningar eller svårigheter.<br />
3. Elever med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning med måttliga ytterligare<br />
funktionsnedsättningar eller svårigheter samt elever med grav utvecklingsstörning.<br />
4. Elever med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning med tillägg av en eller flera grava<br />
funktionsnedsättningar eller svårigheter samt elever med grav utvecklingsstörning med<br />
tillägg av måttliga eller grava funktionsnedsättningar.<br />
75
Utbildningsnämnden<br />
5. En numerärt mycket liten femte behovsgrupp utgörs av elever med extraordinärt<br />
komplicerade svårigheter p.g.a. tillkommande funktionsnedsättningar och andra svårigheter.<br />
Hemkommunen fattar efter samråd med skolkommunen beslut om eventuell inplacering i<br />
denna behovsgrupp. Omfattning av insatserna beslutas i samråd mellan hemkommun och<br />
skolkommun.”<br />
Avstämning av budgetram (kommunalskattebidrag) till särskolan jämfört med föreslagna<br />
pengsystemet baserat på ett oförändrat elevantal 2009 jämfört med 2008<br />
2008 2009 Not.<br />
Särskolans budgetram (kommunalskattebidrag) 17 293 17 812 Ramhöjning med 3% enl. budgetdirektiven<br />
varav särvux 1 620 1 875 Ramökning med 3 %+200 tkr ökn. för volym<br />
varav skolskjuts 658 678 Ramhöjning med 3% enl. budgetdirektiven<br />
Återstår för att täcka grundsär, gymn.sär samt<br />
skolbarnsomsorg i särskolan 15 015 15 259 Ramökningen med 200 tkr för särvux<br />
ovan är avdragen här<br />
Kostnad för peng i särskolan under<br />
förutsättning av elevantalet är samma som<br />
2008<br />
inkl. interkommunala elever 18 534<br />
varav pengram grundsärskola 12 378<br />
varav pengram skolbarnsomsorg 921<br />
varav pengram gymnasiesärskola 5 235<br />
Avgår budgeterade interkommunala ersättningar för<br />
elever ej folkbokförda i <strong>Lidingö</strong> -3 708<br />
Nettokostnad (kommunalskattebidrag) för<br />
särskolepeng för elever folkbokförda i <strong>Lidingö</strong> 14 826<br />
Differens mellan ram och pengsystem 2009 -433<br />
Differensen som övergången till pengsystem skulle medföra med oförändrat elevantal tillfaller<br />
kommunstyrelsen (433 tkr). Anledningen till detta överskott är att antalet elever i<br />
gymnasiesärskolan just 2008 råkar vara lågt. Av denna anledning har det vägda genomsnittet av<br />
både budgeterade kostnader och elever för 2007 och 2008 använts. På så vis har också effekten<br />
av det kostsamma startåret för Handelsprogrammet för gymnasiesärskolan i <strong>Lidingö</strong> utjämnats.<br />
76
Utbildningsnämnden<br />
Föreslagna pengbelopp 2009 i särskolan (kronor per elev och år)<br />
GRUNDSÄRSKOLAN<br />
Resurspeng<br />
Behovsgrupp<br />
Årskurs 1 2 3 4<br />
F-2 155 309 270 206 388 417 499 679<br />
3-5 155 309 270 206 388 417 499 679<br />
6-10 155 309 270 206 388 417 499 679<br />
Skolpeng<br />
Behovsgrupp<br />
Årskurs 1 2 3 4<br />
F-2 56 812 56 812 56 812 56 812<br />
3-5 66 220 66 220 66 220 66 220<br />
6-9 70 952 70 952 70 952 70 952<br />
Särskolepeng, totalt<br />
Behovsgrupp<br />
Årskurs 1 2 3 4<br />
F-2 212 121 327 018 445 229 556 491<br />
3-5 221 529 336 426 454 637 565 899<br />
6-10 226 260 341 158 459 369 570 631<br />
SÄRSKOLANS FRITIDSHEM<br />
Resurspeng<br />
Behovsgrupp<br />
Årskurs 1 2 3 4<br />
F-2 34 817 67 521 87 043 139 394<br />
3-5 34 817 67 521 87 043 139 394<br />
Skolpeng<br />
Behovsgrupp<br />
Årskurs 1 2 3 4<br />
F-2 38 029 37 123 37 123 37 123<br />
3-5 27 253 27 253 27 253 27 253<br />
Särskolepeng, totalt<br />
Behovsgrupp<br />
Årskurs 1 2 3 4<br />
F-2 72 846 104 644 124 166 176 518<br />
3-5 62 070 94 774 114 296 166 647<br />
77
GYMNASIESÄRSKOLAN<br />
Resurspeng<br />
Behovsgrupp<br />
Program 1 2 3 4<br />
Utbildningsnämnden<br />
IV 175 694 290 217 416 504 544 653<br />
HP (Sam) 175 694 290 217 416 504 544 653<br />
Skolpeng<br />
Behovsgrupp<br />
Program 1 2 3 4<br />
IV 109 061 109 061 109 061 109 061<br />
HP (Sam) 75 497 75 497 75 497 75 497<br />
Särskolepeng, totalt<br />
Behovsgrupp<br />
Program 1 2 3 4<br />
IV 284 755 399 277 525 565 653 714<br />
HP (Sam) 251 192 365 714 492 001 620 150<br />
Antal elever per behovsgrupp och skolform i särskolans pengsystem<br />
Antal elever i grundsärskolan 2008<br />
Behovsgrupp<br />
Årskurs 1 2 3 4 Totalt/ÅK<br />
F-2 0,5 2,0 1,5 0,0 4,0<br />
3-5 3,5 2,5 2,0 2,5 10,5<br />
6-10 6,0 5,0 3,0 4,5 18,5<br />
Totalt/Behovsgrupp 10,0 9,5 6,5 7,0 33,0<br />
Antal barn i särskolans skolbarnsomsorg 2008<br />
Behovsgrupp<br />
Årskurs 1 2 3 4 Totalt/ÅK<br />
F-2 1,5 1,0 0,0 1,0 3,5<br />
3-5 3,0 1,0 0,0 1,5 5,5<br />
Totalt/Behovsgrupp 4,5 2,0 0,0 2,5 9,0<br />
Antal elever i gymnasiesärskolan 2008<br />
Behovsgrupp<br />
Program 1 2 3 4 Totalt/Program<br />
IV 0 6 4 0 9,5<br />
HP (Sam) 3 1 0 0 3,5<br />
Totalt/Behovsgrupp 3,0 6,0 4,0 0,0 13,0<br />
Förslag till beslut<br />
Pengsystem för särskolan i <strong>Lidingö</strong> införs från 1 januari 2009 enligt ovan.<br />
78
Äldre- och handikappnämnden<br />
Äldre- och handikappnämnden<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Befolkningsstrukturens utveckling på <strong>Lidingö</strong> medför fortsatta behov av väsentliga<br />
resurstillskott under de närmaste åren.<br />
Äldre- och handikappnämndens budgetförslag har lagts i enlighet med budgetdirektiven och<br />
innebär volymökningar det kommande året på 30,5 mkr. Beloppet fördelar sig med 14,6 mkr<br />
till äldreomsorgen och respektive 15,9 mkr till handikappomsorgen.<br />
De flesta verksamhetsområden tillförs ytterligare resurser. För behov av hemtjänst i ordinärt<br />
boende och servicehusen tillförs 13,8 mkr. Verksamhetsvolymen inom LSS-verksamheterna<br />
har ökat markant de senaste åren och verksamheten tillförs 12,2 mkr. Insatserna för personer<br />
med fysiska funktionshinder avseende boendestödinsatser, sysselsättning mm ökar med 2,7<br />
mkr.<br />
För boende med särskild service införs en subvention för de med de allra högsta hyrorna.<br />
Kommunfullmäktige fattade i juni 2008 inriktningsbeslut beträffande valfrihetssystem inom<br />
äldreomsorgen. Under 2009 kommer kundval- och pengsystem att införas.<br />
Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att<br />
nämndens kommunalskattebidrag minskas med 3,1 mkr.<br />
Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />
För 2010 budgeteras för köp av 80 platser vid det nya särskilda boendet vid Björnbo från mars<br />
månad. Boendet innebär ett tillskott på 36 nya platser. För 2010 budgeteras med halvårsdrift<br />
av ytterligare ett äldreboende med helårskostnad påföljande år. Ytterligare två nya boenden<br />
om vardera cirka 60 platser planeras och inriktningen är att <strong>Lidingö</strong> sjukhem ska läggas ned<br />
då anläggningen inte uppfyller de krav som ställs på framtidens äldreomsorg.<br />
De nya boendena beräknas medföra en minskad belastning inom hemtjänsten varför<br />
kostnaderna för denna bedöms minska med 10 mkr år 2011.<br />
LSS-verksamheten bedöms fortsätta att öka under 2010 och 2011. Resursbehovet inom detta<br />
område bedöms uppgå till 11,5 mkr respektive 9,5 mkr. Även insatserna för personer med<br />
psykiska funktionshinder förväntas öka med 1 mkr årligen.<br />
Investeringsplan 2009-2011<br />
Investeringar i fastigheter och anläggningar genomförs av kommunstyrelsens<br />
fastighetsförvaltning där de även budgeteras. Under äldre- och handikappnämnden budgeteras<br />
huvudsakligen inventarier.<br />
Medel har upptagits under kommunstyrelsens investeringsreserv för byggande av ett<br />
gruppboende årligen 2009-2011. Resurser för en eventuell kommande ny lokal för<br />
hemtjänsten i Bo har även avsats till investeringsreserven.<br />
79
Äldre- och handikappnämnden<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker nämndens förslag inklusive taxor och avgifter och anslår<br />
kommunalskattemedel om 691,1 mkr.<br />
Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 på 1,2 mkr.<br />
Nämndens förslag<br />
1. Uppdraget<br />
Äldre- och handikappnämnden fullgör <strong>stad</strong>ens ansvar när det gäller att tillgodose behoven av<br />
vård, omsorg, habilitering och rehabilitering för äldre och funktionshindrade i enlighet med<br />
Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om stöd och service till<br />
vissa funktionshindrade (LSS). Ansvaret omfattar både verksamhet som bedrivs i <strong>stad</strong>ens<br />
egen regi och den som bedrivs på entreprenad. Äldre- och handikappnämnden ansvarar också<br />
för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten utifrån de fastställda övergripande<br />
målen och den budgetram som tilldelats nämnden.<br />
Äldre- och handikappnämndens verksamhet delas upp i tre verksamhetsblock:<br />
• Omvårdnad och boende<br />
• Rehabilitering och funktionsuppehållande insatser<br />
• Ledning och administration, myndighetsutövning, service m.m.<br />
Omvårdnad och boende omfattar alla individuella insatser som beviljas enligt SoL, HSL och<br />
LSS. Inom detta verksamhetsblock ingår ordinärt boende, särskilt boende, socialpsykiatri,<br />
verksamhet för särskilt stöd, daglig verksamhet, korttidsvistelse samt personlig assistans.<br />
Rehabilitering och funktionsuppehållande insatser avser alla insatser i form av dagverksamhet<br />
med fysisk inriktning, dagverksamhet för personer med demenssjukdom,<br />
psykosocial dagverksamhet för äldre samt insatser i form av korttidsboende.<br />
Ledning och administration, myndighetsutövning, service m.m. omfattar ledning och<br />
administration, myndighetsutövning, verksamhetsutveckling och forskning, matsalar och kök,<br />
trygghetslarm, övrig service (i form av riksfärdtjänst, tekniska hjälpmedel, transportservice<br />
och matdistribution) samt alternativa resurser.<br />
Nämndens myndighetsansvar utövas av biståndsbedömarenheten enligt delegation. Äldre- och<br />
handikappnämndens verksamhet som bedrivs i egen regi är organiserad i åtta områden:<br />
Rehabilitering, Området för personlig assistans, Baggebygård, Högsätra, Siggebogården,<br />
Området för särskilt stöd, Hemtjänst och Socialpsykiatri. Förvaltningsledningen och den<br />
administrativa avdelningen arbetar med både myndighets- och utförarfrågor.<br />
2. Året som kommer<br />
• Nämnden kommer att vidareutveckla valfrihetssystemet inom hemtjänsten i ordinärt<br />
boende. För närvarande finns det avtal avseende kundval med fyra privata utförare.<br />
• Stor fokus kommer att ligga på införande av valfrihetssystem inom, i första hand,<br />
särskilt boende inom äldreomsorgen och sedan inom handikappomsorgen. Arbetet<br />
80
Äldre- och handikappnämnden<br />
kommer bl a att innebära framtagande av ett nytt ersättningssystem och vårdtyngdsmätning<br />
inom kundvalet inom särskilt boende och andra verksamheter.<br />
• Nämndens framtida arbete kommer att präglas av införande av ett ledningssystem för<br />
kvalitet.<br />
• IT- och informationsutvecklingen inom förvaltningen kommer att prioriteras.<br />
• Fortsatt utveckling av metoder för bedömning, uppföljning och utvärdering inom<br />
biståndsbedömarenheten samt utarbetande av riktlinjer för biståndsbedömning<br />
kommer att tas fram under året.<br />
• Under planåren 2010 och 2011 planeras det att byggas tre nya äldreboenden med<br />
heldygnsomsorg.<br />
• När det gäller att överblicka utvecklingen inom socialpsykiatrin och LSS-verksamheter<br />
visar prognosen för de närmaste tre åren på en volymutökning med 1,0-3,2 mkr<br />
respektive ca 10-12 mkr per år. De närmaste utmaningarna för verksamheterna är att<br />
kunna tillgodose det ökade omsorgsbehovet och att starta nya enheter i form av<br />
boende med särskild service för vuxna, daglig verksamhet samt korttidstillsyn och<br />
korttidsvistelse.<br />
• Personalförsörjningsarbetet kommer att fortsätta vara ett prioriterat område. Ett projekt<br />
för att trygga personalförsörjningen och att <strong>stad</strong>en fortsatt ska vara en attraktiv<br />
arbetsgivare kommer att genomföras.<br />
• Nämnden kommer att fortsätta satsa på forsknings- och utvecklingsverksamhet<br />
tillsammans med Vaxholm <strong>stad</strong>, Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner samt<br />
Stockholms läns landsting. En gemensam forsknings- och utvecklingsenhet (FoU)<br />
”Seniorium” skapades och det övergripande syftet med verksamheten är att utveckla<br />
äldreomsorgens och äldrevårdens kvalitet samt personalens kompetens.<br />
• I enlighet med målen för <strong>stad</strong>ens hälsoprofil kommer förvaltningen att fortsätta<br />
satsa på att främja de anställdas hälsa. Förvaltnings hälsoinspiratörer kommer att<br />
arbeta för att förebygga sjukskrivningar och förbättra hälsan bland förvaltningens<br />
anställda.<br />
3. Målformulering<br />
3.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål för äldre- och handikappomsorgen<br />
• Stimulera äldre och funktionshindrade att kunna bo i egen bo<strong>stad</strong>.<br />
• Tillhandahålla särskilt boende av god kvalitet.<br />
• Ge enskilda möjlighet att välja olika utförare av tjänster.<br />
81
Äldre- och handikappnämnden<br />
3.2 Äldre- och handikappnämndens övergripande mål:<br />
Verksamheten skall drivas utifrån hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL)<br />
och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).<br />
God ekonomisk hushållning, mångfald, decentraliserat beslutsfattande, ett ständigt pågående<br />
förbättringsarbete, goda arbetsförhållanden, och klara ansvarsområden är också kännetecken<br />
för verksamheten inom äldre- och handikappnämnden.<br />
• Biståndsbedömningen inom <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> skall präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen.<br />
Behovsbedömda insatser skall i första hand erbjudas inom <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>.<br />
• Äldre- och handikappomsorgens verksamheter skall präglas av respekt för människors<br />
självbestämmanderätt och integritet. Omsorgen för den enskilde skall utgå från en<br />
helhetssyn, vara samordnad samt präglas av kontinuitet.<br />
• Med hänsyn till behovet av vård och omsorg och verksamhetens kvalitet skall ett<br />
ekonomiskt ansvarstagande genomsyra alla nivåer i organisationen.<br />
• Förvaltningen skall se till att kvaliteten i äldre- och handikappomsorgens verksamhet<br />
utvecklas och utvärderas och att resultatet av evidensbaserad forskning och utveckling<br />
genomsyrar verksamheterna.<br />
• Valfrihet genom kundval ska införas på fler områden.<br />
• Äldre- och handikappomsorgens verksamheter skall vara tillgängliga och visa på en<br />
öppenhet för medborgarna.<br />
• Samarbete med anhöriga och frivilliga organisationer ska stimuleras och uppmuntras.<br />
82
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning (mkr)*<br />
Äldre- och handikappnämnden<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
kommunalskattebidrag 588,1 637,3 691,1 746,7 795,6<br />
statsbidrag 15,6 10,8 12,1 12,3 12,6<br />
taxor och avgifter 12,0 10,8 13,4 13,7 14,0<br />
övriga intäkter 83,9 85,5 88,4 93,5 95,3<br />
Summa intäkter 699,7 744,4 805,0 866,2 917,5<br />
kostnader för arbetskraft 337,0 389,9 437,0 452,0 460,1<br />
varor och material 14,5 16,2 16,0 16,3 16,6<br />
entreprenader och köp av verksamhet 219,4 206,8 214,0 255,2 296,1<br />
tjänster och avgifter 38,5 39,4 40,6 43,0 42,8<br />
hyror 66,3 74,6 77,0 78,6 80,2<br />
bidrag 13,6 13,9 15,5 15,8 16,1<br />
avskrivningar 2,4 2,9 3,0 3,1 3,1<br />
internränta 0,6 0,7 0,9 0,9 0,9<br />
kommunfullmäktiges beslut 1,0 1,3 1,6<br />
Summa kostnader 692,3 744,4 805,0 866,2 917,5<br />
Årets resultat 7,4 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
* Resultaträkningen är exklusive förvaltningsinterna poster.<br />
4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />
Verksamhetens intäkter, exklusive kommunalskattebidraget, ökar med 6,8 mkr eller 6 %<br />
budget 2009 jämfört med budget 2008. Det beror på ökade matintäkter med 2,8 mkr,<br />
omsorgsavgifter 2,5 mkr, hyresintäkter med 2,0 mkr samt momsbidrag med 1,8 mkr. LASSersättning<br />
för personlig assistans från Försäkringskassan förväntas minska med 2,5 mkr för år<br />
2009 beroende på att omsorgstagarna förväntas välja privata vårdgivare i större utsträckning<br />
än under år 2008.<br />
Verksamhetens kostnader ökar med 59,1 mkr eller 8 % budget 2009 jämfört med budget<br />
2008. Av ökningen utgörs 36,5 mkr av volymutökningar och den 3 procentiga höjningen av<br />
kostnadsramen samt ytterligare 0,5 procent för kostnads- och löneökningar.<br />
Verksamhetens kostnader ökar med 8 % mellan 2009 och 2010 och 6 % mellan 2010 och<br />
2011. Det beror på ökad verksamhetsvolym vilket redovisas under varje verksamhet samt<br />
löne- och prisökningar.<br />
83
Äldre- och handikappnämnden<br />
Andel av verksamhetens nettokostnader budget 2009 jämfört med 2008<br />
Myndighetsutövning<br />
2% (0%)<br />
Ledning och<br />
administration<br />
9% (11%)<br />
Korttidsboende<br />
4% (4%)<br />
Rehabilitering<br />
3% (3%)<br />
Personlig assistans<br />
4% (4%)<br />
Korttidsvistelse<br />
1% (1%)<br />
Daglig verksamhet<br />
5% (5%)<br />
5. Nyckeltal<br />
Verksamhet för särskilt<br />
stöd<br />
14% (13%)<br />
Övrig service<br />
2% (2%)<br />
Socialpsykiatri<br />
5% (5%)<br />
84<br />
Ordinärt boende<br />
11% (10%)<br />
Särskilt boende<br />
41% (42%)<br />
Hemtjänst * Bokslut Budget Budget<br />
2007 2008 2009<br />
Antal omsorgstagare 651 609 670<br />
Antal utförda timmar, helt år 266 189 273 598 296 178<br />
Varav i egen regi 264 068 262 198 284 478<br />
* Nyckeltalen är baserade på dag- och kvällsinsatser exklusive natt.<br />
Antalet utförda hemtjänsttimmar förväntas öka med 12 % jämfört med budget 2008. Det beror<br />
på att <strong>Lidingö</strong>s befolkning blir allt äldre samt att man väljer att bo kvar hemma med utökad<br />
hemtjänst så länge som möjligt.
Äldre- och handikappnämnden<br />
Gruppboende för personer med<br />
Bokslut Budget Budget<br />
demenssjukdomar<br />
Egen regi<br />
2007 2008 2009<br />
Antal platser 66 106 139<br />
Nettokostnad per dygn, kr<br />
Entreprenad Attendo Care AB<br />
1 851 1 668 1 646<br />
Antal platser 72 72 72<br />
Nettokostnad per dygn, kr 1 218 1 362 1 319<br />
I och med till- och ombyggnationen av Siggebogården har boendet anpassats till det ökade<br />
behovet av boende för personer med demenssjukdomar. Antalet platser för personer med<br />
demenssjukdomar på Siggebogården har ökat med 33 mellan 2008 och 2009. Att entreprenörens<br />
kostnader per dygn och plats är lägre än i egen regi beror bl a på att boendestandarden<br />
och därmed hyreskostnaden, är lägre och att entreprenören får lägre ersättning per<br />
dygn och plats.<br />
Särskilt boende sjukhemskaraktär Bokslut Budget Budget<br />
Egen regi<br />
2007 2008 2009<br />
Antal platser 100 100 59<br />
Nettokostnad per dygn, kr<br />
Entreprenad, Attendo Care AB<br />
1 602 1 599 1 643<br />
Antal platser 64 64 64<br />
Nettokostnad per dygn, kr<br />
Köp av verksamhet Björbo sjukhem<br />
1 161 1 188 1 232<br />
Antal platser 44 44 44<br />
Nettokostnad per dygn, kr 1 489 1 542 1 628<br />
Sjukhemsplatserna minskar med 41 eftersom ett antal platser på Siggebogården har omvandlats<br />
till demensplatser (33 platser) och korttidsboende (8 platser). Att entreprenörens<br />
kostnader per dygn och plats är lägre än i egen regi beror bl.a. på att boendestandarden och<br />
därmed hyreskostnaden, är lägre och att entreprenören får lägre ersättning per dygn och plats.<br />
LSS boende<br />
85<br />
Bokslut<br />
2007<br />
Budget<br />
2008<br />
Budget<br />
2009<br />
Egen regi<br />
LSS boende med heldygnsomsorg<br />
Antal platser 57 56 59<br />
Nettokostnad per dygn och plats, kr 1 859 2 163 2 250<br />
Ordinärt boende med särskilt anpassat stöd, LSS<br />
Antal platser 20 28 28<br />
Nettokostnad per dygn och plats, kr 925 671 682<br />
Köp av verksamhet, LSS boende med<br />
heldygnsomsorg<br />
Antalet vårdplatser 5 3 6<br />
Nettokostnad per dygn, och plats, kr 2 211 2 338 2 937<br />
Entreprenad, LSS boende med heldygnsomsorg<br />
Antal platser 23 23 18<br />
Nettokostnad per dygn och plats, kr 2 487 2 391 2 286
Äldre- och handikappnämnden<br />
Antalet LSS boende med heldygnsomsorg i egen regi har ökat med 3 platser mellan 2008<br />
och 2009. Kostnaderna för köp av verksamhet är betydligt högre vilket beror på att tre av<br />
de externa placeringarna kostar över 3 300 kr per dygn och plats.<br />
Daglig verksamhet Bokslut Budget Budget<br />
Egen regi<br />
2007 2008 2009<br />
Antal platser 108 127 139<br />
Nettokostnad per plats och år, tkr<br />
Köp av verksamhet<br />
275 258 267<br />
Antal platser 8 9 9<br />
Nettokostnad per plats och år, tkr 278 307 301<br />
Behovet av platser inom daglig verksamhet ökar med 12 platser mellan 2008 och 2009.<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
Kommunstyrelsen lämnade i direktiv till nämnderna att redovisa ett budgetförslag utifrån en<br />
uppräkning av bruttokostnaderna med 3 respektive 2 procent under budgetåret 2009 respektive<br />
planåren 2010 och 2011. För äldre- och handikappförvaltningen tillkom också ett tillskott<br />
på 30,5 mkr 2009, 39,2 mkr 2010 samt 31,5 mkr 2011 för volymutökningar inom verksamheten.<br />
Förvaltningen har sedan år 2006 pengsystem i samtliga verksamheter. I pengen ingår utöver<br />
omvårdnaden även områdets ledning och administration. Kostnaderna avseende verksamhetslokaler,<br />
förvaltningens centrala ledning, nämnd, internköp av tjänster från KSK och IT samt<br />
kapitalkostnader kvarstår utanför pengen förutom för hemtjänsten där kundval har införts.<br />
Pengbeloppen har räknats upp med 3,5 procent för år 2009 för att kunna finansiera pris- och<br />
löneökningarna fullt ut.<br />
Hyror och omsorgsavgifter har räknats upp med 3 % medan matavgifter har räknats upp med<br />
4 % för år 2009.<br />
Sammanställning av pengbeloppen inom egen regi och kundval inom ordinärt boende för<br />
2009 följer nedan:<br />
Pengbelopp Insats<br />
269 respektive 274 kr per utförd timme inom hemtjänst ordinärt boende, dagtid i kommunal<br />
respektive privat regi<br />
293 respektive 299 kr per utförd timme inom hemtjänst ordinärt boende, kvällstid i kommunal<br />
respektive privat regi<br />
338 respektive 347 kr per utförd timme inom hemtjänst ordinärt boende, veckoslut och storhelg i<br />
kommunal respektive privat regi<br />
238 respektive 248 kr per utförd timme inom hemtjänst ordinärt boende, för serviceinsatser i<br />
kommunal respektive privat regi<br />
621 kr per utförd timme inom hemtjänst ordinärt boende, nattetid<br />
321 kr per utförd timme inom hemtjänst servicehus<br />
1 505 kr per dygn och plats inom särskilt boende med sjukhemskaraktär<br />
1 564 kr per dygn och plats inom särskilt boende för personer med<br />
demenssjukdomar<br />
1 877 kr per dygn och plats inom korttidsboende för personer med<br />
demenssjukdomar<br />
228 tkr per år och plats för daglig verksamhet<br />
86
Äldre- och handikappnämnden<br />
358, 456,<br />
651 och 873 tkr<br />
per år och plats för boende med särskild service enligt LSS nivå 1 till 4<br />
227 tkr per år och plats i ordinärt boende med särskilt anpassat stöd enligt LSS<br />
och SoL<br />
per dag och plats för boende med särskild service för personer med<br />
1 727 kr psykiska funktionshinder<br />
per utförd timme inom boendestödet för personer med psykiska<br />
576 kr funktionshinder<br />
326 kr per dag och plats för sysselsättning för personer med psykiska<br />
funktionshinder<br />
2 229 kr per dygn och plats för korttidsboende med rehabilitering. inriktning<br />
60 kr per dag o plats för rehabinsatser inom särskilt boende<br />
953 kr per dag o plats för dagverksamhet för personer med demenssjukdomar<br />
6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />
Befolkningsstrukturens utveckling på <strong>Lidingö</strong> medför behov av väsentliga resurstillskott<br />
under perioden 2009-2011. Det ökande antalet äldre leder till stora kostnadsökningar inom<br />
äldreomsorgen i framtiden. Under budgetåret motsvarar volymökningen inom äldreomsorgen<br />
en kostnadsökning om 13,8 mkr netto. Det beror främst på ökat behov av hemtjänstinsatser<br />
inom ordinärt boende och servicehusen.<br />
Verksamhetens volym inom LSS-verksamheterna har ökat markant under de senaste sex åren.<br />
Prognosen visar på att denna trend kommer att fortsätta. Volymökningen inom<br />
handikappomsorgen när det gäller LSS-insatserna innebär ett resurstillskott på 12,2 mkr för<br />
2009.<br />
Behovet av insatser för personer med psykiska funktionshinder förväntas öka både vad avser<br />
boendestödinsatser, sysselsättning och boende med särskild service under 2009. För att tillgodose<br />
de ökade behoven beräknas kostnaden uppgå till 2,7 mkr netto.<br />
Biståndsbedömarenheten behöver förstärkning med en biståndsbedömarchef motsvarande<br />
0,8 mkr.<br />
Enligt Kommunstyrelsens direktiv ska nämnden avsätta 0,6 mkr för att subventionera hyrorna<br />
vid boenden med särskild service med de högsta hyrorna. Kommunstyrelsen anser dock att<br />
kommunalt bo<strong>stad</strong>stillägg för handikappade (KBH) inte ska införas då frågan om eventuella<br />
bo<strong>stad</strong>ssubventioner är föremål för överväganden inom LSS-kommitténs pågående utredning.<br />
Ovan redovisade verksamhetsförändringar innebär ett resurstillskott inom äldre- respektive<br />
handikappomsorgen för 2009 om 14,6 mkr respektive 15,9 mkr.<br />
6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />
För 2010 har förvaltningen budgeterat för köp av 80 platser inom det nya särskilda boendet<br />
som ska tas i drift i mars 2010 vid Björnbo, vilket innebär ett resurstillskott om 13,4 mkr för<br />
år 2010 och ytterligare 9,1 mkr för 2011. Det blir ett tillskott med 36 nya platser.<br />
87
Äldre- och handikappnämnden<br />
Vidare budgeteras 20,9 mkr för driften av ett nytt boende (äldreboende 1) med 60 platser<br />
under andra halva året 2010. Kostnaderna för köp av verksamhet beräknas minska med 4,0<br />
mkr under samma period.<br />
För 2011 har förvaltningen budgeterat 20,7 mkr motsvarande helårseffekt för det nya boendet<br />
(äldreboende 1) som beräknades tas i drift 2010.<br />
Utöver det planeras byggas ett nytt boende till med 60 platser (äldreboende 2) och ett med 56-<br />
60 platser (äldreboende 3) för att ersätta <strong>Lidingö</strong> sjukhem. Avtalet med Attendo avseende<br />
<strong>Lidingö</strong> sjukhem går ut i januari 2011 och dessa två nya boenden beräknas tas i drift vid<br />
samma tidpunkt. Det innebär att resurser avseende driften för hela året 2011 har budgeterats<br />
med 41,6 mkr per boende. Finansieringen av dessa två nya boenden kommer att genomföras<br />
genom att omdisponera medel från <strong>Lidingö</strong> sjukhem 70,0 mkr och genom att minska kostnaderna<br />
för att köpa externa platser inom särskilt boende och korttidsboende med 12,0 mkr.<br />
Efter att dessa tre nya särskilda boenden tagits i drift förväntas en minskning av hjälpbehovet<br />
inom hemtjänsten motsvarande 10,0 mkr för år 2011.<br />
Sammanfattningsvis uppgår resurstillskottet inom äldreomsorgen till 26,7 mkr respektive 21,3<br />
mkr under 2010 och 2011.<br />
Behovet av insatser för personer med psykiska funktionshinder förväntas öka både vad avser<br />
boendestödsinsatser, sysselsättning samt boende med särskild service under 2010-2011. För<br />
att tillgodose dessa behov beräknas kostnaden uppgå till 1,0 mkr årligen.<br />
En prognos över förväntade volymökningar avseende verksamheten enligt LSS har gjorts. För<br />
åren 2010 och 2011 behövs det ett resurstillskott om 11,5 respektive 9,5 mkr.<br />
7. Investeringar för planperioden<br />
7.1 Särskilt boende<br />
• Sjukhemmet behöver 0,2 mkr per år för utbyte av slitna inventarier och möbler<br />
• Högsätra behöver 0,2 mkr per år för utbyte av slitna inventarier och möbler.<br />
• Fyrvaktaren behöver 0,2 mkr per år för utbyte av slitna inventarier och möbler.<br />
• Baggeby gård behöver 0,2 mkr per år för utbyte av slitna inventarier och möbler.<br />
7.2 Verksamhet för särskilt stöd och daglig verksamhet<br />
• Ö-gruppens verksamheten har behov av komplettering och nyanskaffning av<br />
inventarier motsvarande 0,2 mkr per år.<br />
• De nya gruppboendena behöver ca 0,3 mkr per boende för inventarier och möbler.<br />
88
7.3 Rehabilitering<br />
Äldre- och handikappnämnden<br />
Omsorgstagarna har en omfattande hälso- och sjukvårdsproblematik och därmed också ett<br />
varierat behov av träning och rehabilitering. Behandlingsutrustning och tekniska hjälpmedel<br />
som passar för de boendes behov behöver införskaffas till en kostnad av 0,2 mkr per år.<br />
7.4 Verksamhetssystem<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> har tecknat en option att kunna köpa verksamhetssystemet för Anna, Hanna och<br />
Sanna som utvecklas av Pulsen AB, Borås, i samarbete med Nacka, Täby och Upplands<br />
Väsby. Systemet är klart för leverans i september 2009 och täcker socialtjänstens alla delar<br />
såsom äldre- och handikappomsorg, IFO och flykting.<br />
Förvaltningen planerar för ett byte av verksamhetssystem under våren 2010. De system som<br />
kommer att bytas ut är Vård & Omsorg/LSS, Lapscare (planeringssystem inom hemtjänsten)<br />
och Circle Red (planeringssystem inom personlig assistans).<br />
Investeringen för det nya systemet uppskattas till ca 3,1 mkr. Detta inkluderar inköpspris,<br />
konsultinsatser, projektledning och utbildning.<br />
Investeringsplan, mkr 2009 2010 2011<br />
• <strong>Lidingö</strong> sjukhem, inventarier 0,2 0,2 0,2<br />
• Högsätra, inventarier 0,2 0,2 0,2<br />
• Ögruppen inventarier 0,2 0,1 0,1<br />
• Nya gruppboende enligt LSS, inventarier - 0,6 0,3<br />
• Rehabutrustning 0,2 0,1 0,1<br />
• Fyrvaktaren inventarier 0,2 - -<br />
• Baggebygård inventarier 0,2 - -<br />
• It-stöd - 3,1 0,1<br />
Summa 1,2 4,3 1,0<br />
8. Personal<br />
• De närmaste utmaningarna för förvaltningen är att kunna tillgodose det utökade<br />
omvårdnadsbehovet genom att rekrytera utbildad personal.<br />
• Personalförsörjningsarbetet kommer att fortsatt vara ett prioriterat område. Ett projekt<br />
för att trygga personalförsörjningen och att <strong>stad</strong>en fortsatt ska vara en attraktiv arbetsgivare<br />
kommer att genomföras.<br />
• I enlighet med målen för <strong>stad</strong>ens hälsoprofil kommer förvaltningen att fortsätta satsa<br />
på att främja de anställdas hälsa. Förvaltnings hälsoinspiratörer kommer att arbeta för<br />
att förebygga sjukskrivningar och förbättra hälsan bland förvaltningens anställda.<br />
• Nämnden kommer fortsätta satsa på forsknings- och utvecklingsverksamhet tillsammans<br />
med Vaxholm <strong>stad</strong>, Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner samt<br />
Stockholms läns landsting. En gemensam forsknings- och utvecklingsenhet (FoU)<br />
”Seniorium” skapades och det övergripande syftet med verksamheten är att utveckla<br />
äldreomsorgens och äldrevårdens kvalitet samt personalens kompetens.<br />
89
9. Entreprenad och köp av verksamhet<br />
Äldre- och handikappnämnden<br />
Entreprenad och köp av verksamhet uppgår till 214,1 mkr vilket motsvarar 27 % av nämndens<br />
bruttokostnader.<br />
De verksamheter som bedrivs på entreprenad är följande:<br />
• Ordinärt boende, alla hemtjänstinsatser i form av städning, inköp av dagligvaror,<br />
trygghetslarm, tvätt samt fyra privata utförare för omsorgsinsatser (kundval).<br />
• Särskilt boende, servicehuset Fyrvaktaren och <strong>Lidingö</strong> sjukhem drivs av Attendo Care<br />
AB. Vidare köper nämnden 44 sjukhemsplatser på Björnbo sjukhem och 19 externa<br />
sjukhemsplatser.<br />
• Verksamhet för särskilt stöd och daglig verksamhet (LSS-insatser), fyra boenden med<br />
särskild service varav två (Brevik Hövdingevägen och Brevik Södra Kungsvägen)<br />
drivs av Orkidén. Dessa kommer att upphandlas under 2009. Ett drivs av stiftelsen<br />
Ankaret samt ett (Karlavagnen) drivs av Attendo Care AB. Vidare köper nämnden<br />
boende och daglig verksamhet för 6 respektive 9 personer.<br />
• Nämnden köper boende med särskild service för 11 personer med psykiska<br />
funktionshinder utanför <strong>Lidingö</strong>.<br />
• Förvaltningen köper också enstaka platser när det gäller dagverksamhet och korttidsboende<br />
enligt SoL.<br />
• Vidare köper förvaltningen verksamhet av KUFRI i form av korttidstillsynsverksamhet<br />
och korttidsvistelse för 38 omsorgstagare som är beviljade insatser enligt LSS.<br />
10. Miljöarbete<br />
10.1 Nämndens övergripande mål<br />
• Verksamheten skall bedrivas med största möjliga hänsyn till miljön.<br />
10.2 Verksamhetsmål<br />
• 100 % av arbetslagen ska arbeta efter <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s interna riktlinjer för<br />
avfallshantering.<br />
• 100 % av arbetslagen ska ha miljöplaner i enlighet med Agenda 21.<br />
• 100 % av områdena ska ha minst en miljösamordnare.<br />
• 100 % av miljörepresentanter ska ha minst en dag miljöutbildning.<br />
• 100 % av områdena ska årligen redovisa till ÄHN sammanställda miljöarbetet för<br />
respektive område.<br />
Förvaltningen strävar efter att på ett miljömedvetet sätt förbättra miljön i samtliga verksamheter.<br />
Många begränsningar finns dock för en effektiv avfallshantering bl a då flertalet<br />
verksamheter bedrivs i fastigheter där tillgång till sortering inte finns. Detta gäller även<br />
<strong>stad</strong>ens egna och <strong>Lidingö</strong>hem AB:s fastigheter.<br />
90
11. Taxor och avgifter<br />
Äldre- och handikappnämnden<br />
11.1 Omsorgsavgifter inom äldre- och handikappomsorgen för 2009<br />
Nivå Insatser Ordinärt<br />
boende (OB)<br />
kr/mån<br />
1 Trygghetslarm* eller hemsändning av mat**<br />
194<br />
2 Hemtjänstinsatser vid enstaka tillfällen under en<br />
månad<br />
Fr.o.m. nivå 2 ingår trygghetslarm och<br />
hemsändning av mat<br />
498<br />
3 Hemtjänstinsatser 1 – 3 ggr i veckan<br />
665<br />
4 Hemtjänstinsatser 4 – 5 vardagar i veckan, en gång<br />
per dag<br />
1 054<br />
5 Hemtjänstinsatser alla dagar<br />
1-2 ggr per dag<br />
1 276<br />
6 Hemtjänstinsatser alla dagar, dag och kväll<br />
1 496<br />
7 - Hemtjänstinsatser flera gånger<br />
per dygn, dag, kväll och natt<br />
- Särskilt boende med<br />
heldygnsomsorg<br />
- Boende med särskild service för<br />
psykiskt funktionshindrade<br />
91<br />
1 712<br />
Särskilt<br />
boende***(SB)<br />
kr/mån<br />
305<br />
609<br />
775<br />
1 164<br />
1 386<br />
1 607<br />
1 712<br />
* Vid varje larmanrop tillkommer en samtalskostnad som debiteras omsorgstagaren på<br />
telefonräkningen från dennes teleoperatör.<br />
** Hemsändning av mat exklusive avgiften för maten.<br />
*** I avgifterna avseende särskilt boende ingår i nivåerna 1 - 6 en avgift på 111 kr för tillgång till hälso-<br />
och sjukvårdspersonal.<br />
S.k. maxtaxan/avgiftstak för hemtjänst innebär att summan av de avgifter som omsorgstagaren<br />
betalar för omsorg, dagverksamhet, ledsagning, avlösning och kommunal hälso- och<br />
sjukvård inte får överstiga 1 712 kronor i 2009 års prisnivå. Observera att avgifter för mat<br />
(inkl näringspreparat) och resor samt hyror inte ingår i maxtaxan. Alla avgifter som räknas in<br />
i underlaget för maxtaxan, utöver omsorgsavgifterna som redovisas ovan (nivå 1-7), är i<br />
nedanstående tabell markerade med en stjärna *.
Äldre- och handikappnämnden<br />
11.2 Övriga avgifter inom äldre- och handikappomsorgen för 2009<br />
INSATS<br />
Tillgång till HSL-personal inom särskilt boende<br />
92<br />
AVGIFT<br />
111 kr/månad *<br />
Kortidsboende:<br />
• Omsorgsavgift 56 kr/dag *<br />
• Matavgift 93 kr/dag<br />
• Avgift för boende i enkel- eller dubbelrum, eller 59 kr/dag<br />
• Avgift för boende i flerbäddsrum 37 kr/dag<br />
Ledsagning, avlösning:<br />
• Avgift 109 kr/timme *<br />
Dagverksamhet:<br />
• En gång per vecka 1 087 kr/månad *<br />
• Två eller flera gånger per vecka 1 712 kr/månad *<br />
Transport till och från dagverksamhet:<br />
• En gång per vecka 218 kr/månad<br />
• Två eller flera gånger per vecka 434 kr/månad<br />
Avgift för boende i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen:<br />
• dubbelrum 1 783 kr/månad<br />
• flerbäddsrum 1 110 kr/månad<br />
Avgifter för näringspreparat till personer boende i servicehus<br />
• helsondnäring 1 293 kr/månad<br />
• halvsondnäring 647 kr/månad<br />
• näringsdryck 216 kr/månad<br />
Avgifter för måltider, när omsorgsinsatserna är biståndsbedömda enligt Socialtjänstlagen (SoL):<br />
• inom särskilt boende med heldygnsomsorg* 2 771 kr/månad<br />
• inom dagverksamhet (frukost, lunch, dessert och<br />
mellanmål)<br />
84 kr/dag<br />
• inom ordinärt boende, hemsänd måltid 50 kr/lunch<br />
* Heldygnsomsorg innebär boende, mat och omsorgsinsatser hela dygnet inom följande särskilda<br />
boenden: sjukhem, Högsätra A och B, Siggebogården, gruppboenden för personer med<br />
demenssjukdomar och externa placeringar inom särskilt boende.
Äldre- och handikappnämnden<br />
INSATS AVGIFT<br />
Avgifter för måltider inom servicehus (Fyrvaktaren, Baggeby, Högsätra C o E)<br />
• Vid servering i restaurangens matsal<br />
Lunch 64 kr/portion<br />
Dessert 11 kr/portion<br />
• Vid avhämtning<br />
Lunch 57 kr/portion<br />
Dessert 10 kr/portion<br />
Middag (endast Högsätra) 50 kr/portion<br />
Avgifter för måltider, när omsorgsinsatserna är biståndsbedömda enligt Lagen om stöd och service till<br />
vissa funktionshindrade (LSS)<br />
• Korttidsvistelse för barn och ungdomar, t.ex. Mobilen, korttidshem eller familj och<br />
sommarlovsverksamhet<br />
barn mellan 0 - 5 år 34 kr/dygn<br />
barn mellan 6 - 14 år 56 kr/dygn<br />
barn mellan 14 - 17 år 102 kr/dygn<br />
• Korttidsvistelse för vuxna 127 kr/dygn<br />
• Daglig verksamhet<br />
Lunch 50 kr/portion<br />
Mellanmål 8 kr/portion<br />
• Inom LSS-gruppboenden<br />
Frukost 22 kr/portion<br />
Lunch 50 kr/portion<br />
Kvällsmål 27 kr/portion<br />
Dessert 8 kr/portion<br />
Mellanmål 8 kr/portion<br />
Transport till och från daglig verksamhet:<br />
• En gång per vecka 218 kr/månad<br />
• Två eller flera gånger per vecka 434 kr/månad<br />
Avgifter för service, när omsorgsinsatserna är biståndsbedömda enligt Lagen om stöd och service till<br />
vissa funktionshindrade (LSS)<br />
• Förbrukningsvaruavgift 65 kr/månad<br />
93
Äldre- och handikappnämnden<br />
94
Socialnämnden<br />
Socialnämnden<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Socialnämndens budget har lagts i enlighet med budgetdirektiven. Minskade<br />
socialbidragskostnader möjliggör en satsning på arbetet med barn- och ungdom samt stöd till<br />
frivilligorganisationer.<br />
Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att<br />
nämndens kommunalskattebidrag minskas med 0,1 mkr<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />
och anslår kommunalskattemedel om 52,7 mkr.<br />
Nämndens förslag<br />
1. Uppdraget<br />
Socialnämnden svarar under kommunfullmäktige för <strong>stad</strong>ens uppgifter inom socialtjänsten<br />
vad avser individ- och familjeomsorg. Nämnden sköter också <strong>stad</strong>ens uppgifter beträffande<br />
prövning och tillsyn av alkoholtillstånd.<br />
2. Året som kommer<br />
• Arbeta med att utveckla det förebyggande ungdomsarbetet, både allmänt och på<br />
individuell nivå. Det gäller t ex arbetet med att stödja och utbilda föräldrar till<br />
tonårsbarn att ta ansvar för sina och andras tonårsbarn liksom att samverka med<br />
varandra, men även insatser för ungdomar som ungdomstjänst och medling.<br />
• Frivilliga krafter är och bör bli allt viktigare för lidingöbor inom det sociala området.<br />
Under året kommer socialnämnden delta i en utveckling av arbetet med frivilliga.<br />
• Inom ramen för Barncentrum bedrivs en verksamhet i samarbete mellan polis,<br />
åklagare, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin samt barn- och rättsläkare för att<br />
omhändertagandet av barn som utsatts för övergrepp skall bli så bra som möjligt.<br />
Arbetet har hitintills bedrivits i projektform, med statliga medel som stöd. Från och<br />
med 2009 föreslås att verksamheten erhåller kommunala medel, vilket är nödvändigt<br />
för att kommunen fortsättningsvis ska vara med i detta viktiga arbete.<br />
95
3 Målformulering<br />
3.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål<br />
Socialnämnden<br />
Kommunfullmäktiges mål för individ- och familjeomsorg och två av <strong>stad</strong>ens övergripande<br />
mål, för all verksamhet, de som riktar sig emot myndighetsutövning och hälsan, redovisas<br />
nedan.<br />
• Vid behov sätta in förebyggande åtgärder för utsatta grupper, i första hand barn och<br />
ungdom.<br />
• Ge hjälp till särskilt utsatta individer och grupper.<br />
• Myndighetsutövning ska ske korrekt och effektivt samt präglas av god serviceanda<br />
och med respekt för den enskilde individen.<br />
• Staden ska med utgångspunkt från sin hälsoprofil aktivt verka för en god hälsa bland<br />
<strong>Lidingö</strong>s invånare.<br />
Godkänd uppfyllelse: Socialnämnden/kommunfullmäktige avgör.<br />
Avstämning hur/när: Avstämning i ledningsgrupp och socialnämnden i anslutning till bokslut.<br />
3.2 Socialnämndens och socialförvaltningens gemensamma vision<br />
Socialnämnden har en vision om ett gott samhälle där människor lever under goda livsvillkor<br />
och i första hand klarar av sina svårigheter själva eller tillsammans med sina närmaste.<br />
För att idag arbeta för det goda samhället ser socialnämnden som sin viktigaste uppgift att<br />
stödja människor i sina egna ansträngningar och när bistånd ges i första hand ge det i deras<br />
egen livsmiljö i form av hjälp till självhjälp. Insatserna ska bidra till trygghet och rättssäkerhet<br />
för alla som socialtjänsten har ett ansvar för, särskilt barn.<br />
Godkänd uppfyllelse: Socialnämnden avgör<br />
Avstämning hur/när: Avstämning i ledningsgrupp och SN i anslutning till bokslut.<br />
3.3 Socialnämndens politiska viljeinriktning för 2009<br />
Socialnämnden är den nämnd som ansvarar för socialtjänsten (individ- och familjeomsorg) i<br />
<strong>Lidingö</strong>. Förutom att verksamheten skall uppfylla de krav och villkor som framgår av<br />
gällande lagstiftning, vill nämnden lägga följande fokus på arbetets inriktning under 2009.<br />
• Det alkohol- och drogförebyggande arbetet bland ungdomar och unga vuxna skall<br />
utvecklas.<br />
• <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> skall fortsätta verka för ett nära samarbete med andra aktörer såsom polis<br />
och åklagare i frågor gällande våld mot barn och kvinnor.<br />
• Socialnämnden skall fortsätta stödja Röda korset i dess arbete med en kvinnojour på<br />
<strong>Lidingö</strong>.<br />
• Socialtjänsten skall i sin verksamhet förebygga och aktivt motverka långvarit<br />
socialbidragsberoende.<br />
• Socialnämnden skall med god kvalité fullgöra <strong>stad</strong>ens åtagande att ta emot<br />
ensamkommande flyktingbarn.<br />
96
Socialnämnden<br />
• Socialnämnden skall samarbeta med frivilligkrafter och ta vara på de erfarenheter och<br />
den goda vilja som finns hos många privatpersoner och i många föreningar och<br />
församlingar. Socialnämnden skall i samverkan med kultur- och fritidsnämnden samt<br />
äldre- och handikappnämnden bidra till att utreda möjligheten att starta ett<br />
frivilligcentrum i <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>.<br />
4. Ekonomisk plan<br />
4.1. Resultaträkning (mkr)<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
kommunalskattebidrag 49,3 51,1 52,7 53,8 54,8<br />
statsbidrag 2,1 0,7 0,8 0,8 0,8<br />
taxor och avgifter 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4<br />
övriga intäkter 4,7 5,8 5,6 5,6 5,6<br />
Summa intäkter 56,5 58,0 59,5 60,6 61,6<br />
kostnad för arbetskraft 19,3 21,1 21,7 22,1 22,6<br />
varor och material 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4<br />
entreprenad och köp av verksamhet 11,9 16,7 17,5 17,7 17,8<br />
tjänster och avgifter 3,7 4,6 4,3 4,5 4,6<br />
hyror 3,6 3,7 4,0 4,1 4,2<br />
bidrag 9,0 11,5 11,7 11,9 12,2<br />
avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
kommunfullmäktiges beslut -0,1 -0,1 -0,2<br />
Summa kostnader -47,9 -58,0 -59,5 -60,6 -61,6<br />
Årets resultat 8,6 0 0 0 0<br />
4.2. Kommentarer till resultaträkningen<br />
Förslaget innebär en uppräkning i enlighet med kommunstyrelsens direktiv, inklusive<br />
särskilda satsningar. De största kostnadsökningarna återfinns under kostnad för arbetskraft<br />
samt hyreskostnader.<br />
2010 ökar kommunalskattebidraget med 2 % och 2011 med 2 %.<br />
97
Gemensam<br />
ledning,<br />
behandlingsarbete<br />
46,8%<br />
Socialnämnd<br />
0,6%<br />
Socialnämnden<br />
Nettokostnader per verksamhet 2009:<br />
Socialbidrag<br />
20,4%<br />
98<br />
Vård av unga<br />
24,1%<br />
Bistånd bo<strong>stad</strong><br />
0,4%<br />
Vård av vuxna<br />
8,4%
5. Nyckeltal<br />
Socialnämnden<br />
Bokslut Budget Budget<br />
2007 2008 2009<br />
Vård av unga<br />
Antal barn/ungdomar-familjehem* 23 20 20<br />
Antal vårddagar vid familjehem 7 696 6 000 7 000<br />
Bruttokostnad/vårddag 499 665 630<br />
Nettokostnad/vårddag 464 655 621<br />
Antal barn/ungdomar-HVB, dygnetom 7 13 13<br />
Antal vårddagar vid behandlingshem 728 2 826 2 650<br />
Bruttokostnad/vårddag 2 400 2 295 2 407<br />
Nettokostnad/vårddag 2 282 2 098 2 269<br />
Vård av vuxna<br />
Antal vuxna-familjehem 0 10 10<br />
Antal vårddagar vid familjehem 0 230 230<br />
Bruttokostnad/vårddag 0 374 374<br />
Nettokostnad/vårddag 0 330 330<br />
Antal vuxna-HVB, dygnetom 25 25 25<br />
Antal vårddagar vid behandlingshem 3 400 3 400 3 400<br />
Bruttokostnad/vårddag 1 183 1 183 1 218<br />
Nettokostnad/vårddag 1 069 1 134 1 134<br />
Ekonomisk bistånd**<br />
Antal hushåll 251 340 340<br />
Bruttokostnad/hushåll 35 454 33 294 33 294<br />
Nettokostnad/hushåll 32 430 31 088 31 088<br />
* Två barn är privatplacerade, där omkostnadsersättning (ej arvode) utgår.<br />
** Avser verksamhet 766 (ej flyktingar/asylsökande).<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />
Kommunstyrelsens direktiv möjliggör att verksamheten kan bibehållas på nuvarande nivå.<br />
6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />
Socialnämnden återkommer med förslag till besparingar inom området allmänt förebyggande<br />
verksamhet alternativt tidiga insatser om direktiven om 2 % uppräkning fullföljs.<br />
99
7. Investeringar för planperioden<br />
Inga investeringar föreslås för perioden.<br />
8. Personal<br />
Socialnämnden<br />
Bokslut Budget Budget<br />
2007 2008 2009<br />
Antal årsarbetare 37,8 39,4 39,2<br />
Socialchef 1 1 1<br />
Enhetschef 4 4 4<br />
Socialsekreterare 17 18,5 19<br />
Familjeterapeut/föreståndare 2,5 2,6 2,6<br />
Familjebehandlare 1,5 1 1<br />
Assistent 3,75 4 4<br />
Ekonom/handl serveringstillstånd 0,75 0,75 0,75<br />
Ungdomspedagog 2 2 2<br />
Projektarbetare 0,5 0 0<br />
Boendestödjare/Casemanager 2 2,7 2<br />
Sjuksköterska 0,6 0,6 0,6<br />
FoU 2,2 2,25 2,25<br />
9. Entreprenader och köp av verksamhet (mkr)<br />
Bokslut Budget Budget<br />
2007 2008 2009<br />
Bruttokostnad 11,9 16,8 17,5<br />
Köp av externa tjänster sker framförallt inom behandlingsverksamheten. Det gäller för barn<br />
och ungdom och för vuxna missbrukare. Behandlingen avser både öppenvård och<br />
dygnetomvård.<br />
10. Miljöarbete<br />
Förvaltningen ska arbeta på ett effektivt och miljömedvetet sätt för att förbättra miljön. Alla<br />
inköp skall, om möjligt, riktas mot miljömärkta produkter. Ett mål ska vara att, där det är<br />
möjligt, minska förbrukningen av pappersvaror och engångsartiklar.<br />
Förvaltningen skall verka för att all äldre elektronisk utrustning lämnas till återvinning.<br />
Närhetsprincipen, som är en viktig princip för insatser inom socialtjänsten innebär bl a att<br />
strävan skall vara att placeringar av barn, ungdomar och vuxna skall ske i närmiljön. Denna<br />
inriktning får även till följd att den effekt på miljön som resor har begränsas.<br />
100
11. Taxor och avgifter<br />
Socialnämnden<br />
Kommunstyrelsen anser att de avgifter <strong>stad</strong>en tar ut för myndighetsutövning bör täcka<br />
självkostnaden i det fall annat inte anges i lag. Även övriga avgifter som inte regleras i lag bör<br />
ses över och en avgiftshöjning om minst 4 procent eftersträvas.<br />
11.1 Familjerådgivningen<br />
Avgiften för familjerådgivning är relativt hög jämfört med andrakommuner i<br />
Stockholmsområdet. För att klara kommunstyrelsens direktiv om minst 4 % uppräkning<br />
behöver avgifterna räknas upp med 20 kr/samtal till 480 kr/samtal, motsvarande 5 %<br />
uppräkning. Intäkterna är för högt budgeterade varför ingen uppräkning föreslås i budget<br />
2009.<br />
Nuvarande avgift per samtal: 460 kr<br />
Förslag till ny avgift: 480 kr<br />
Höjning: 20 kr<br />
11.2 Dödsbohandläggning<br />
Socialnämnden har enligt ärvdabalken skyldighet att, om det behövs, göra vad som normalt<br />
åligger dödsbodelägare. Staden har rätt att ta ut ersättning för det arbete som utförs. Från och<br />
med budget 2007 har en avgift tagits ut. Den var 2007 365 kr/timme. För 2008 föreslås en<br />
avgift med 380 kr per timme från dödsbon med tillgångar. Intäkterna är för högt budgeterade<br />
varför ingen uppräkning föreslås i budget 2009.<br />
11.3 Barn i kontaktfamilj<br />
Från och med budget 2007 har en avgift tagits ut av vårdnadshavarna för barn i kontaktfamilj.<br />
Avgifterna skall motsvara den avgiftsnivå som äldre- och handikappnämnden tar ut av<br />
vårdnadshavarna vid korttidsvistelse med stöd av lagen om stöd och service till vissa<br />
funktionshindrade (LSS). Intäkterna är för högt budgeterade varför ingen uppräkning föreslås<br />
i budget 2009.<br />
11.4 Alkoholtillstånd<br />
De avgiftshöjningar som sker enligt principerna för den nya taxan, från och med 2007,<br />
beräknas endast ge en marginell intäktsökning. Intäkterna är för högt budgeterade varför<br />
ingen uppräkning föreslås i budget 2009.<br />
11.5 Oskarshemmet<br />
Avgiften vid Oskarshemmet är 140 kr/dygn. För 2009 föreslår socialnämnden att avgiften<br />
höjs till 145 kr/dygn. Om boendet inte erhålls som bistånd från <strong>Lidingö</strong> socialnämnd skall<br />
avgiften bestämmas utifrån självkostnadsprincipen. Intäkterna föreslås vara oförändrade.<br />
101
Socialnämnden<br />
102
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Kultur- och fritidsnämndens budget har lagts i enlighet med budgetdirektiven. Utöver det<br />
ordinarie förslaget har äskats om tillskott på 1,1 mkr utöver ram.<br />
Från 2009 föreslås bland annat att nya bidragsregler till föreningslivet införs. Beslut fattas i<br />
särskilt ärende. Kommunstyrelsen anser att de nya reglerna ska var kostnadsneutrala.<br />
Nämndens äskande över ram avser bland annat tillskott för ökade bidragskostnader.<br />
Kommunstyrelsen föreslår att inga medel över ram tillskjuts.<br />
Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att<br />
nämndens kommunalskattebidrag minskas med 0,3 mkr<br />
Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />
Kultur och fritidsnämnden bedömer att man inte kommer att kunna inrymma planerad<br />
verksamhet för de kommande åren inom budgeterade ramar. Kommunstyrelsen anser att<br />
obalansen för dessa år måste mötas med effektiviseringar och rationaliseringar i<br />
verksamheten. Vissa planerade utökningar i budget för 2009 medför en långtidseffekt och<br />
försvårar nämndens möjligheter uppnå balans för planåren.<br />
Investeringsplan 2009-2011<br />
Kultur- och fritidsnämndens investeringar för 2009 inom uppgår till 5,8 mkr.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />
och anslår kommunalskattemedel om 74,0 mkr.<br />
Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 3,8 mkr<br />
Nämndens förslag<br />
1. Uppdraget<br />
Kultur- och fritidsnämnden ska skapa och driva mötesplatser, stödja det lokala förenings- och<br />
kulturlivet, främja kulturell mångfald samt tillhandahålla lämpliga lokaler och anläggningar.<br />
Detta ska ske så att ungdomar, tillsammans med kompisar och goda vuxna förebilder, kan<br />
finna och utveckla en egen identitet och nya intressen och så att människor kan få avkoppling<br />
och bättre hälsa och att lidingöborna kan träffas, vara aktiva och utvecklas.<br />
Kultur- och fritidsnämndens uppdrag omfattar bibliotek och allmänkulturell verksamhet,<br />
ungdoms- och fritidsgårdsverksamhet samt skötsel och administration av <strong>stad</strong>ens idrotts- och<br />
friluftsanläggningar. I uppdraget ingår ansvar för såväl verksamhet i egen regi som stöd till<br />
och samverkan med annan kultur- och fritidsverksamhet i <strong>stad</strong>en. Ca 95 tillsvidareanställda<br />
arbetar med uppdraget.<br />
103
2. Året som kommer<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
• Arbetet tillsammans med nämnden att ta fram ”Vision 2015” fortsätter. Målet är att ett<br />
förslag ska presenteras innan sommaren 2009. Under hösten 2009 skall visionen kommuniceras<br />
ut till förvaltningen.<br />
• Fortsatt uppföljning och analys av resultaten i livsstilsstudie 2007. Något som vi kommer<br />
att satsa på är att utveckla utbudet av helgverksamhet för ungdomar och möta efterfrågan<br />
på kultur främst inom musikområdet. En plan för den fortsatta verksamhetsinriktningen<br />
ska tas fram.<br />
• Arbeta för att etablera det nya projektstödet för ungdomar och få det att leda till ett antal<br />
ungdomsdrivna aktiviteter.<br />
• Arbeta för att få fysiskt inaktiva ungdomar att bli mer fysiskt aktiva.<br />
• Genom samordning och satsning stötta ungas kulturuttryck.<br />
• För andra året i rad kommer en kulturnatt att genomföras lördagen den 25 april.<br />
• Fornminnen och sevärdheter. En ny typ av webbkarta ska bli tillgänglig för lidingöborna<br />
under 2009. Kartan ska ge besökare och lidingöbor större möjlighet/öka tillgängligheten<br />
att ta del av <strong>stad</strong>ens sevärdheter och nå de informationstexter som finns vid varje plats.<br />
• En heltäckande guidebok om kulturhus på <strong>Lidingö</strong> planeras i samarbete med <strong>Lidingö</strong><br />
Hembygdsförening och utgivningen beräknas ske i slutet av 2009.<br />
• Nya bidragsregler till föreningarna träder i kraft 1 januari 2009. Det webbaserade<br />
ansökningssystemet är på plats och används av de föreningar som så önskar.<br />
• Uppföljning av badutredningen. Utredningen som under våren 2008 kartlagt <strong>Lidingö</strong>s<br />
befintliga badanläggningar och deras renoveringsbehov samt utvecklingsmöjligheter och<br />
förslag till nya lösningar ska utgöra underlag för en fortsatt planering av badverksamheten<br />
på <strong>Lidingö</strong>.<br />
• Förbättra förutsättningarna för friidrotts- fotbolls- och tennisverksamheten på <strong>Lidingö</strong>.<br />
Kultur- och fritidskontoret har ett uppdrag att rusta upp löparbanorna på <strong>Lidingö</strong>vallen<br />
samt tillsammans med Bosön finansiera en ny friidrottsanläggning på Bosön. Kontoret<br />
kommer att delta i planarbetet runt <strong>Lidingö</strong>vallen för att finna en plats för fyra nya<br />
grustennisbanor. Planering, upphandling och anläggande av en ny konstgräsplan vid<br />
Breviks IP kommer att ske hösten 2008 till våren 2009.<br />
• Hälsoprojekt - förvaltningen ska under året driva ett antal hälso- och motionsprojekt i linje<br />
med <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil och Vision 2010. En till spontanidrottsplats (liknande<br />
Påängen) kommer att uppföras på södra ön, vid Ljungbackens skola.<br />
• Förbättra <strong>Lidingö</strong>loppsspåret, övriga motionsspår och ridspår.<br />
104
Kultur- och fritidsnämnden<br />
• På <strong>stad</strong>sbiblioteket införs ett nytt och modernt utlånings- och återlämningssystem baserat<br />
på RFID-teknik.<br />
• Stadsbiblioteket kommer på prov att ha söndagsöppet under oktober 2008 till mars 2009.<br />
• Båtbottentvätt. Under sommaren 2008 startade Stiftelsen Håll Sverige Rent och <strong>Lidingö</strong><br />
<strong>stad</strong> ett tvåårigt projekt med att driva en båtbottentvätt i Käppalahamnen. Håll Sverige<br />
Rent äger tvätten, medan <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> står för bemanning och drift. Syften är att visa på<br />
och erbjuda båtägarna miljövänliga, lätt tillgängliga alternativ till att använda bottenfärg.<br />
Under hösten 2009 utvärderas projektet.<br />
• Förstärkning och reparation av pirar. Sex av <strong>stad</strong>ens elva hamnar skyddas av pirar.<br />
Massan i pirarna eroderar och reparationsarbeten är nödvändiga att utföra om pirarnas<br />
tänkta funktion ska kunna bevaras. Reparationer har redan pågått några år och utförs i<br />
samarbete med teknisk förvaltning.<br />
3. Målformulering<br />
3.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål för kultur- och fritidsverksamheten<br />
Kultur- och fritidsnämnden ska<br />
• ge förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv, där utbudet för barn<br />
och ungdom skall ha prioritet.<br />
3.2 Kultur- och fritidsnämndens Vision 2010<br />
Kultur- och fritidsnämndens tankar och idéer om det långsiktiga arbetet inom förvaltningen är<br />
samlat i dokumentet ”Vision 2010”. Dokumentet ska ses som en ledstjärna för kultur- och<br />
fritidsförvaltningens alla anställda i det dagliga arbetet för ett hälsosammare <strong>Lidingö</strong>.<br />
Visionens hörnstenar är öppna mötesplatser, hög tillgänglighet och spontana aktiviteter.<br />
3.3 Kultur- och fritidsnämndens övergripande mål för kultur- och fritidsförvaltningen<br />
Kultur- och fritidsförvaltningen ska<br />
• stimulera kommuninvånarna och då framför allt ungdomar till fysisk aktivitet.<br />
• underlätta spontana och lättillgängliga aktiviteter.<br />
• verka för en lyhörd och flexibel verksamhet i samarbete med kultur- och fritidslivet på<br />
<strong>Lidingö</strong><br />
• speciellt prioritera verksamhet som bedrivs för och med barn och ungdom, med<br />
särskild betoning på flickor och åldrarna 14-20 år.<br />
• främja möten och samarbete mellan människor, också i föreningsform.<br />
• främja utveckling, folkbildning och hälsa.<br />
105
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
kommunalskattebidrag 67,0 71,3 74,0 75,4 77,0<br />
statsbidrag 0 0 0 0 0<br />
taxor och avgifter 2,6 2,7 2,6 2,6 2,6<br />
övriga intäkter 29,5 25,4 26,7 26,9 27,0<br />
Summa intäkter 98,7 99,4 103,3 104,9 106,6<br />
kostnader för arbetskraft 42,9 40,9 42,8 44,0 45,2<br />
varor och material 6,8 7,8 7,6 7,6 7,5<br />
entreprenad och köp av verksamhet 3,5 2,2 3,4 3,4 3,4<br />
tjänster och avgifter 13,4 13,2 13,7 14,0 14,4<br />
hyror 22,2 24,1 25,5 26,2 26,9<br />
bidrag 4,9 5,5 4,8 4,2 3,7<br />
avskrivningar 3,3 4,0 4,0 4,0 4,0<br />
internränta 1,3 1,7 1,8 1,8 1,8<br />
kommunfullmäktiges beslut -0,3 -0,3 -0,3<br />
Summa kostnader -98,3 -99,4 -103,3 -104,9 -106,6<br />
Årets resultat -0,4 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />
2009 upphör avtalet med Millesgården gällande verksamhetsbidrag vilket föranleder en<br />
minskning av nämndens budget för bidrag med 700 tkr.<br />
2010 minskas nämndens ram med 200 tkr (extra anslag för drift av Danske Fonder Hallen).<br />
Medel för fortsatt drift äskas utöver ram 2010.<br />
I resultaträkningen för 2010 har besparingar motsvarande 450 tkr lagts in i resultaträkningen.<br />
Beloppet motsvarar det underskott som förvaltningen redovisar i ramberäkningen.<br />
I resultaträkningen för 2011 finns besparingar motsvarande underskottet i ramberäkning, 779<br />
tkr, inräknat.<br />
106
Föreningsstöd<br />
6,1% (6,8)<br />
Övergripande<br />
ungdomsutveckling<br />
2,6% (2,7)<br />
Verks för<br />
funktionshindrade<br />
1,1% (1,3)<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Nettokostnad per verksamhet 2009<br />
Bibliotek<br />
19,3% (19,3)<br />
Kultur<br />
0,5% (1,3)<br />
Verks för ungdomar<br />
12,2% (12,7) Båtliv<br />
-0,5% (-0,6)<br />
Siffror inom parentes visar procent av budget 2008<br />
5. Nyckeltal<br />
Friluftsanläggningar<br />
5,7% (5,7)<br />
107<br />
Nämnd<br />
0,4% Gemensam ledning<br />
12,7% (12,8)<br />
Förv.övergr verks<br />
8,8% (6,3)<br />
Idrottsanläggningar<br />
30,2% (31,3)<br />
Kultur och fritidsnämnden Bokslut 2007 Budget 2008 Budget 2009<br />
Antal tillsvidareanställda 92 95 97<br />
Antal årsarbetare 86,8 - -<br />
Verks nettokost per inv i <strong>Lidingö</strong> 1 549 - -<br />
Antal besök bibliotek 266 055 280 000 280 000<br />
Mediabestånd bibliotek 119 486 119 000 119 000<br />
Utlåning bibliotek/år 270 275 277 000 275 000<br />
Antal inskrivna barn i klubb (skolår 4-6) 201 140 140<br />
Antal inskrivna barn i öppen efterm.verks 126 112 100<br />
Antal besök på <strong>Lidingö</strong>vallen/vecka 1 600 1 500 1 600<br />
Antal besök i Danske Bank Hallen/vecka 1 150 1 200 1 150<br />
Antal badande i Gångsätra simhall/vecka 3 650 3 900 3 900<br />
Antal bidragsberättigade föreningar 78 80 80<br />
Antal bidr ber medlemmar 6-20 år 8 482 9 550 9 550<br />
Antal bryggplatser 1 935 1 935 1 950
Kultur- och fritidsnämnden<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />
Inga nämnvärd verksamhetsförändringar planeras för 2009. Nämnden har en budget i balans<br />
med verksamheten. Den uppräkning av kommunalskattebidraget som nämnden får täcker<br />
planerade kostnadsökningar för personal, energi, lokaler och interna tjänster. Inga släpande<br />
obalanser finns sedan tidigare år. Därutöver inryms inom budgeten en ny kulturassistent<br />
tjänst. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med att försöka inrymma nya hälsoaktiviteter<br />
inom befintlig budget.<br />
Små justeringar av taxor och avgifter föreslås.<br />
Äskanden utöver ram 2009<br />
Anslaget för bidrag räcker inte riktigt till för de löpande bidragen. En förändring av bidragsnormerna<br />
är också planerad att träda i kraft 2009-01-01. Med anledning av detta finns det<br />
önskemål om en utökad bidragsbudget med 300 tkr för att klara de reguljära bidragen till<br />
föreningarna.<br />
Förvaltningen vill fortsätta att satsa på fysisk aktivitet och verksamheter som främjar den<br />
sociala hälsan. Till detta krävs det ytterligare resurser. Framför allt krävs det personella<br />
resurser för att kunna planera och genomföra aktiviteter.<br />
Förvaltningen vill stödja ungas initiativ till att ordna egna verksamheter som kan stimulera till<br />
nya intressen och engagemang, vilket också helt ligger i linje med uppsatta mål. Till detta<br />
äskar förvaltningen om ytterligare resurser.<br />
Det finns behov och önskemål att en kulturhusguide tas fram tillsammans med Hembygdsföreningen.<br />
Fastighetskontoret har aviserat att det finns risk för ytterligare hyreshöjningar utöver vad som<br />
hittills presenterats. Kultur- och fritidsförvaltningen är en stor hyresgäst hos fastighetskontoret<br />
och ytterligare hyreshöjningar skulle avsevärt påverka budgeten negativt. Det kan innebära<br />
att besparingsåtgärder måste sättas in. Vi förutsätter att ytterligare hyreshöjning täcks upp<br />
genom ett budgettillskott.<br />
6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010-2011<br />
Äskanden utöver ram för 2010: sammanlagt 1 275 tkr.<br />
Äskanden utöver ram för 2011: sammanlagt 1 079 tkr<br />
Konsekvensen av kommunstyrelsens budgetanvisningar för år 2010 och 2011 bedöms<br />
innebära att förvaltningen behöver minska verksamheten med cirka 450 tkr år 2010 och<br />
780 tkr 2011. Löne- och lokalkostnadsökningar täcks inte upp av en 2 % uppräkning av<br />
budgetramen. En budget i balans kräver därför vissa förändringar. Det kan ske genom<br />
minskade bidrag och höjda hyror till föreningarna samt höjda taxor och avgifter och<br />
indragningar av verksamhet.<br />
108
7. Investeringar för planperioden<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Investeringarna redovisas i prioritetsordning 2009 2010 2011<br />
1 Investeringar i hamnanläggningar 1 500 1 500 1 500<br />
2 Investeringar i skyddsåtgärder 500 500 500<br />
3 Anläggningsmaskiner 500 500 500<br />
4 Konstnärlig utsmyckning 200 200 200<br />
5 Lundbergare/frontlastare 1 200<br />
6 Grusbeläggning på 15 bollplaner + parkplaner 200 100<br />
7 Upprustning av motionsspår 500 500<br />
8 Upprustning av ridstigar 500 200 200<br />
9 Inredningsinventarier ungdomshall Gångsätrahallen 500<br />
10 Klättervägg 400<br />
11 Spontanidrottsplatser med konstgräs o belysning 1 000 1 000<br />
12 Renovering bilväg o parkering vid Fågelöuddebadet 1 200<br />
13 7-mannaplan konstgräs med belysning o staket 4 000<br />
Summa 7 000 5 700 6 900<br />
8. Personal<br />
Ungefär 95 tillsvidareanställda arbetar inom förvaltningen. En jämn könsfördelning råder.<br />
Under året kommer förvaltningens satsning på hälsa, ”Pulsen”, att fortsätta i syfte att stimulera<br />
till rörelse och god kost. Seminarier och aktiviteter kommer att genomföras. Under hösten<br />
2008 kommer en medarbetarenkät att genomföras. Resultatet ska analyseras tillsammans med<br />
personalen och åtgärder vidtas där så behövs. Löpande kurser för personal i hjärt- och lungräddning,<br />
första hjälpen och brandskydd kommer att genomföras. En utbildning i hälsosamt<br />
ledarskap planeras. Personal som arbetar med ungdomar och funktionshindrade ska ha tillgång<br />
till handledning. Chefer och arbetsledare ska ges möjlighet till coachning. För att minska<br />
långtidssjukskrivningar ska arbetsledarna i god tid genomföra rehabiliteringsutredningar.<br />
9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />
En del av kultur- och fritidsverksamheten utförs av annan än <strong>stad</strong>en. Nedan följer en beskrivning<br />
av de verksamheter och anläggningar som erbjuds av andra aktörer.<br />
Hyresgäst/arrendator:<br />
Breviksbadet, Ekholmsnäsbacken, Ridskolan i Stockby, Stockby Fitness Club, serveringarna<br />
vid Fågelöuddebadet, <strong>Lidingö</strong>vallen, Hersbyhallen, Gångsätrahallen och Danske Bank Hallen.<br />
Nyttjanderättsinnehavare:<br />
Stadshusets konsthall, cykelbanan i Högsätra, hoppgropen i Danica sporthall, friluftsförrådet<br />
på Hustegaholm, Danske Fonder Hallen, konstgräsplanen på <strong>Lidingö</strong>vallen, isbanan vid<br />
Sticklinge fritidsgård, miniracingbanan i Högsätra, Islinge tennisbana.<br />
Hyresgäst vid Elverket:<br />
Elverkets verksamhet för ungdomar under 18 år bedrivs till stor del i samarbete mellan<br />
hyresgästen och öns fritidsgårdar.<br />
109
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Övriga samarbetsavtal:<br />
Preparering av skidspåren samt plogning av isbanan på Grönstaviken.<br />
Båtbottentvätten i Käppalahamnen.<br />
10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />
Staden har antagit hälsa som profil och satt upp en strategi med 11 mål. Nedan beskrivs hur<br />
kultur- och fritidsnämnden kommer att verka för att uppfylla de mål som berör nämndens<br />
verksamhet.<br />
I kultur- och fritidsnämndens Vision 2010 riktas mycket uppmärksamhet kring hälsofrågor ur<br />
alla perspektiv.<br />
10.1 Mål för hälsoarbetet<br />
1. Idrotten ska leda till hälsa<br />
a) Mötesplatser för spontan rörelse skapas successivt när utrymme i budgeten ges och genom<br />
investeringsbudgeten eller via resultatutjämningsfonden. Nya anläggningar som planeras<br />
under perioden är:<br />
En spontanidrottsplats planeras vid Junoplan i Käppala. Stockholms idrottsförbund har genom<br />
idrottslyftet beviljat ett bidrag på 500 tkr till detta. Grusfotbollsplanerna kommer att få ny<br />
beläggning. En ny konstgräsfotbollsplan kommer att anläggas på Breviks idrottsplats.<br />
<strong>Lidingö</strong>vallens friidrottsanläggning rustas upp och tillsammans med Bosön planeras en helt<br />
ny friidrottsanläggning på Bosön. Motionsspåren genomgår en fortsatt upprustning.<br />
Ridstigarna får ny beläggning. En klättervägg planeras i Danske Bank Hallen.<br />
b) En föreningsstrateg anställdes hösten 2007. I föreningsstrategens hälsofrämjande arbete<br />
ingår bland annat:<br />
• En bidragsöversyn pågår. Förslag finns att ändra bidragsregler för att främja barn och<br />
ungdomars psykiska och fysiska hälsa i ett långsiktigt perspektiv. De nya reglerna är<br />
ett sätt att lotsa föreningsverksamheten i riktning mot ökad hälsa hos barn och unga,<br />
för att främja föreningsaktivitet längre upp i åren och, inom idrottsföreningar, motverka<br />
för en tidig elitisering.<br />
• Arbeta med frågor som främjar målgruppen inaktiva ungdomar 13-20 år och särskilt<br />
flickor. Varför slutar många vara (förenings)aktiva i tonåren? Vad kan <strong>stad</strong>en göra för<br />
att få fler ungdomar aktiva? Hur locka till livslång (förenings) aktivitet? Koppling till<br />
resultat av senaste livsstilsstudien.<br />
• Aktivt stödja föreningar och skolor i <strong>Lidingö</strong>s nätverk för Idrottslyftet i syfte att:<br />
a) nå fler barn och ungdomar som tidigare inte varit fysiskt aktiva, locka dem till<br />
rörelse.<br />
b) nå fler föreningar och skolor som vill vara med i nätverket.<br />
c) Livsstilsstudien visade på ett tydligt samband mellan fysisk inaktivitet och lägre tal<br />
för upplevd fysisk och psykisk hälsa. Vi kommer därför att satsa på att få äldre<br />
ungdomar, främst flickor, att bli mer fysiskt aktiva.<br />
110
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Genom ökat engagemang i ungdomsarrangemang och föreningsliv bland äldre<br />
ungdomar vill vi öka känslan av delaktighet i denna grupp.<br />
2a. Alkoholkonsumtionen bland ungdomar ska minimeras<br />
Genom satsningar på attraktiva och drogfria arrangemang och mötesplatser på helger och<br />
avslutningar ges ungdomarna ett alternativ utan alkohol och droger.<br />
För att säkerställa en trygg miljö under fredagskvällar på <strong>Lidingö</strong> fortsätter vi att stötta<br />
Nattvandrande Föräldrar och <strong>stad</strong>ens Bråsamordare.<br />
3. Den psykiska hälsan bland ungdomar ska förbättras<br />
Ett mycket svårt mål att uppfylla.<br />
a) Genom ett brett utbud av skapande verksamhet och mötesplatser vill vi ge ungdomar<br />
chansen att uttrycka sina problem och glädjeämnen i både samtal och på mer kreativa sätt.<br />
Under året kommer en speciell satsning på ungdomar ske på Sagateatern.<br />
b) Förvaltningar i samverkan – ett samverkansprojekt mellan uf, kufri och soc.<br />
Tillsammans planeras projektet ”På riktigt” i syfte att samla flera förvaltningars resurser till<br />
en helhet. Förvaltningarna ska tillsammans och med olika arbetsplatser skapa förutsättningar<br />
för att varva utbildning, social träning, praktik och fritidsverksamhet i syfte att finna och<br />
skapa riktiga jobb på den öppna marknaden.<br />
Målgrupp är ungdomar i gymnasiets individuella program och särskolans nationella program<br />
som har förmåga att klara ett riktigt jobb men som behöver öka sin sociala kompetens, upptäcka<br />
sin ”spetsförmåga” och hitta en tillhörighet som höjer självkänslan.<br />
c) <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>sbibliotek ska med sina medier, sina lokaler och sin kulturverksamhet bidra till<br />
att öka <strong>Lidingö</strong>bornas psykiska och sociala hälsa.<br />
d) Satsningar som Kulturnatten och kulturvandringar kan stärka den sociala och mentala<br />
hälsan.<br />
9. Övervikt bland vuxna ska minska och möjligheten till spontan fysisk aktivitet öka<br />
Fler lokala stavgångsslingor i bo<strong>stad</strong>sområdena planeras.<br />
10. Den yttre miljön ska förbättras<br />
a) Stadens elva småbåtshamnar utgör ett naturligt inslag i skärgårdsmiljön och har ett stort<br />
värde ur ett hälso- och kulturperspektiv. Många icke båtägande lidingöbor nyttjar pirar och<br />
bryggor för rekreation, promenader, bad, fiske och picknick.<br />
Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar i samråd med båtrådet och tekniska förvaltningen med<br />
att bidra till att skapa förutsättningar för att hamnområdena hålls i väl vårdat skick och hålls<br />
öppna för allmänheten.<br />
b) Den konstnärliga utsmyckningen i utomhusmiljön ska fortsätta. Förvaltningen arbetar för<br />
att förbättra den yttre miljön genom utsmyckning av rondeller och genom samarbete med<br />
Nyckelviksskolan i olika konstnärliga projekt i närmiljön.<br />
111
11. Miljöarbete<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Införandet av <strong>stad</strong>ens nya energisparmål i kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet är en<br />
stor utmaning under kommande period. Utredningar och insatser gällande energisparåtgärder<br />
ska utföras.<br />
Biblioteket<br />
Bibliotekets bestånd av böcker och andra media om miljö och miljövård hålls aktuellt, speglar<br />
aktuell debatt och forskning och exponeras tydligt. De inköp <strong>stad</strong>sbiblioteket gör ska vara så<br />
miljövänliga som möjligt. Tidningar och papper lämnas till återvinning. Rutiner ska finnas för<br />
sortering och återvinningshantering finns för övrigt avfall.<br />
Idrottsplatser<br />
En uppgradering av <strong>Lidingö</strong>vallens kylmaskineri ska ske under år 2008 genom att plattvärmeväxlare<br />
installeras, vilket gör att vi kan minska mängden ammoniak i systemet.<br />
I Bodals tennishall installeras fjärrvärme i stället för att uppvärmning sker med olja.<br />
Alla förvaltningens dieseldrivna bilar har partikelfilter.<br />
Båtlivet<br />
Kultur- och fritidsförvaltningen verkar i samråd med båtrådet och miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
för att båtklubbar och enskilda båtägare får en större förståelse för båtlivets miljöpåverkan<br />
samt en kännedom om vilka alternativ som finns för att värna om miljön. Genom<br />
medverkan i naturvårdsverkets projekt ”I love båtliv” samverkar <strong>Lidingö</strong> med myndigheter,<br />
båtlivsorganisationer, branschorganisationer och kommuner inom Stockholms län i miljöfrågor.<br />
I samarbete med Håll Sverige Rent fortsätter projektet från 2008 med en båtbottentvätt<br />
förlagd till Käppalahamnen. Informationsinsatser kring miljöfrågor riktas till båtklubbar och<br />
enskilda båtägare under vinterhalvåret.<br />
Föreningsbidrag<br />
Arbetet med webbaserat ansökningssystem för föreningsbidragen kan ses som ett sätt att<br />
minska antalet pappersblanketter.<br />
112
12. Taxor och avgifter 2009<br />
12.1 Hyror och avgifter, biblioteksverksamhet<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Hyror<br />
Bibliotekets hörsal<br />
Upplåtes till studieförbund, föreningar och företag för kurser, konferenser och annan<br />
programverksamhet i begränsad omfattning.<br />
Hyra: 130 (100) kr/tim under bibliotekets ordinarie öppethållande, därefter 350 kr/tim.<br />
Videoprojektor i samband med uthyrning av hörsal.<br />
50 kr/tim eller högst 250 kr/dag<br />
Hyra av video, spelfilm 25 kr/2 dygn<br />
Faktafilmer och barnfilmer lånas ut kostnadsfritt.<br />
Avgifter för försenade böcker och andra media.<br />
Vuxenavdelning<br />
Per media och påbörjad vecka. 10 kr<br />
Maxibelopp för media/medier återlämnade vid samma tillfälle 150 kr<br />
En-veckaslån 5 kr/dag<br />
Dvd-film med röd prick 10 kr/dag<br />
DVD-fil med blå prick och VHS-film 10 kr/vecka<br />
Barnavdelning<br />
Barnböcker ingen avgift<br />
Video, cd-rom, m fl 10 kr/vecka<br />
Ersättningsavgifter för skadade eller förkomna medier.<br />
Cd-skiva 180 kr<br />
Vuxenbok, kassettbok 300 kr<br />
Barnbok 120 kr<br />
Pocketbok, musikkassetter för barn 100 kr<br />
Tidskriftshäften 50 kr<br />
Video och cd-rom 500 kr<br />
Särskilt dyra böcker och andra medier ersätts med inköpspris. Utebliven betalning kan<br />
indrivas genom inkasso.<br />
Förkommet lånekort<br />
Vuxna 25 kr<br />
Barn 10 kr<br />
Reservationer<br />
Reservationsavgift för vuxenmedier 10 kr/beställning<br />
Fjärrlån (inlån från andra bibliotek) och<br />
mikrokort från SVAR 20 kr/beställning<br />
Kopieringskostnad<br />
Med kort 2 kr/sida<br />
Utan kort 5 kr/sida<br />
Utskrifter 3 kr/sida<br />
Toalettavgift 1 kr/besök<br />
113
12.2 Entréavgifter och taxor 2009<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Nedanstående avgifter gäller från och med 1 januari 2009<br />
2008 2009 2008 2009 2008 2009<br />
grundavgif grundavgif tillägg styrke- tillägg styrke- totalkort totalkort<br />
Rabattkort*<br />
t<br />
t träningGångträningGång- (bad+gym (bad+gym<br />
sätrahallensätrahallen )<br />
)<br />
114<br />
Höjn<br />
%<br />
totalkort<br />
Årskort vuxen 1050 1100 800 825 1850 1925 4<br />
" ungdom 500 520 420 430 920 950 4<br />
3 mån vuxen 400 420 325 330 725 750 4<br />
" ungdom 165 170 165 170 330 340 3<br />
Dagkort 575 600 - - - - 5<br />
Friskvårdskort<br />
(anställd <strong>Lidingö</strong><br />
<strong>stad</strong>)<br />
700 725 800 830 1500 1555 4<br />
*Gäller på Gångsätrabadet och <strong>Lidingö</strong>vallens bastu (med tilläggskort även på Gångsätrahallens gym)<br />
Avgift<br />
2008<br />
Avgift<br />
2009<br />
Höjning %<br />
Gångsätrabadet<br />
Entré vuxen 50 55 10<br />
" ungdom 7 - 18 år 20 20 0<br />
Solarium 60 60 0<br />
Simskola 8 ggr 750 800 7<br />
Klippkort vuxen 400 420 5<br />
Klippkort ungdom 150 150 0<br />
Gångsätra gym<br />
Entré vuxen 70 70 0<br />
" ungdom 35 35 0<br />
Klippkort vuxen 550 550 0<br />
Klippkort ungdom 250 250 0<br />
<strong>Lidingö</strong>vallens bastu och styrketräning<br />
Årskort ungdom/vuxen 250 300 20<br />
Övriga avgifter<br />
Hyra fritidsgård per tillfälle 1000 1000 0<br />
Repetitionslokal Musikgården/år 4 400 4 400 0<br />
Repetitionslokal Musikgården/år (äldre än 25 år) - 6 000 -<br />
Repetitionsavgift per grupp/år - 600 -<br />
Hustegaholm per hus/dygn, ungdom 1 320 1 320 0<br />
Hustegaholm per hus/dygn, privat 2 400 2 500 4<br />
Hustegaholm 4 tim/hus, ungdom 660 660 0<br />
Hustegaholm 4 tim/hus, privat 1 320 1 320 0<br />
Måltidsavgift omsorg/månad 400 400 0<br />
Måltidsavgift helgkorttidshem/helg 190 190 0<br />
Båtkö 250 250 0<br />
Terminsavgift, Sagateatern 800 900 12<br />
Följande avgifter gäller från och med 1 juli 2009<br />
Bo Gård (måndag t o m torsdag)/dygn 1 800 1 800 0<br />
” (fredag, lördag) 3 000 3 000 0<br />
” (söndag) 2 800 2 800 0<br />
Badminton/timme 95 95 0<br />
Tennis - Bodals skola, Käppala skola 150 150 0<br />
Tennis - Torsviks skola 120 120 0<br />
Bodals tennishall (vard före kl 17.00) 100 100 0<br />
Bodals tennishall (övrig tid) 190 200 5
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Föreningstaxa 1 Taxa 2 Taxa 3<br />
Avgift 2009 Skillnad<br />
2008-<br />
2009<br />
115<br />
Avgift<br />
2009<br />
Skillnad<br />
2008-<br />
2009<br />
Ny avgift<br />
2009<br />
Gymnastiksalar (små) 40 kr +5 kr 125 kr +10 kr 190 kr<br />
Motionshallar 40 kr +5 kr 125 kr +10 kr 190 kr<br />
Styrketräningsrum 40 kr +5 kr 125 kr +10 kr 190 kr<br />
Skjuthallen 40 kr +5 kr 125 kr +10 kr 410 kr<br />
Klubbrum 40 kr +5 kr 125 kr +10 kr 190 kr<br />
Torsviks gymnastikhall 50 kr +5 kr 185 kr +10 kr 310 kr<br />
Gymnastikhallar 60 kr +10 kr 270 kr +10 kr 430 kr<br />
(Bodal,Käppala,Hö o Käll)<br />
Bodals Bollhall 75 kr +10 kr 380 kr +10 kr 460 kr<br />
Sporthallar 75 kr +10 kr 420 kr +10 kr 560 kr<br />
(Gångsätra o Hersby)<br />
Gångsätrabadet 80 kr +15 kr 630 kr +20 kr 1 320 kr<br />
Gångsätrabadet barnpoolen 30 kr +5 kr 185 kr +10 kr 250 kr<br />
Gräsplaner 75 kr +10 kr 380 kr +10 kr 780 kr<br />
(Vallen o Brevik)<br />
Grusplaner (stora) 50 kr +5 kr 265 kr +0 kr 470 kr<br />
(Vallen, Brevik o Högs)<br />
Grusplaner (små) 15 kr +5 kr 155 kr +10 kr 260 kr<br />
Friidrottsanläggning 60 kr +5 kr 375 kr +10 kr 780 kr<br />
Konstisbana (utomhus) 90 kr +10 kr 430 kr +10 kr 910 kr<br />
Naturis L:ö Vallen 40 kr +0 kr 190 kr +0 kr 320 kr<br />
Dalénhallen vard före *112 kr +10 kr 930 kr +10 kr 930 kr<br />
kl 16.00 (1/9 – 31/3)<br />
Dalénhallen övriga tider *112 kr +0 kr 1 380 kr +0 kr 1 380 kr<br />
Mindre elevmatsal, spec.sal, 45 kr +5 kr 225 kr +10 kr 340 kr<br />
Sammanträdesrum<br />
Stor elevmatsal o aula 75 kr +5 kr 260 kr +10 kr 385 kr<br />
Klassrum, studierum 15 kr +5 kr 125 kr +10 kr 230 kr<br />
Övernattning/person 30 kr +5 kr 95 kr +10 kr 180 kr<br />
*Efter speciell överenskommelse med kultur- och fritidsförvaltningen
Kultur- och fritidsnämnden<br />
116
Tekniska nämnden<br />
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Skattefinansierad verksamhet: Gator och natur<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Tekniska nämndens budget har lagts i enlighet med budgetdirektiven. Nämndens verksamhet<br />
tillfördes 2008 betydande belopp för att åtgärda eftersatt underhåll av <strong>stad</strong>ens gator och vägar,<br />
skötsel av den yttre miljön, klottersanering samt bullerskyddsåtgärder.<br />
Kommunstyrelsen föreslår för 2009 att de höjda nivåerna inom dessa områden bibehålls. Det<br />
eftersatta underhållet av <strong>stad</strong>ens gator och vägar har kostnadsberäknats till cirka 50 mkr och<br />
planeras genom de höjda anslagen inhämtas under tio år.<br />
Minskad arbetsgivaravgift med en procent från 2009 medför att kommunstyrelsen föreslår att<br />
nämndens kommunalskattebidrag minskas med 0,1 mkr.<br />
Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010 och 2011<br />
De höjda nivåerna inom de nämnda områdena bibehålls med undantag för de extra<br />
bullerskyddsåtgärder på 1 mkr som avsatts för år 2008 och 2009. Däremot föreslår<br />
kommunstyrelsen att nivån på klottersanering bibehålls och tillför därför 0,5 mkr för åren 201<br />
och 2011.<br />
Investeringsplan 2009-2011<br />
Tekniska nämndens investeringar för 2009 inom den skattefinansierade verksamheten uppgår<br />
till 76,3 mkr.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />
och anslår kommunalskattemedel om 84,5 mkr.<br />
Kommunstyrelsen anvisar en investeringsbudget för 2009 om 65,3 mkr.<br />
Nämndens förslag<br />
1. Uppdraget<br />
Tekniska förvaltningens skattefinansierade verksamhet, gator och natur, omfattar skötsel och<br />
underhåll av <strong>stad</strong>ens vägar, lidingöbroarna, torg, bryggor, parker, naturområden, lekplatser<br />
och naturreservat. I skötseln ingår bland annat asfaltering, vägtrafikskyltning, trafiklinjemålning,<br />
snöröjning, halkbekämpning, parkskötsel, blomsterprogram, skogs- och viltvård och<br />
att hålla <strong>stad</strong>en ren från skräp och klotter.<br />
I uppdraget ingår ansvar för trafiksäkerhet och miljöarbete. Kontoret medverkar i informationskampanjer,<br />
samverkar med föreningar och enskilda och deltar i plan-, remiss- och utredningsarbeten.<br />
117
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Sedan 1 januari 2008 ingår även Elfviks gård som en egen enhet direkt under förvaltningsledningen.<br />
Förvaltningsledningen och den administrativa enheten ligger organisatoriskt under denna<br />
rubrik men är helt intäktsfinansierade. Kostnaderna för administrationen fördelas på de olika<br />
enheterna gata och trafik, natur och park, vatten och avlopp, avfall samt tipp enligt en procentuell<br />
fördelningsnyckel i ekonomisystemet.<br />
2. Året som kommer<br />
• Fortsatt prioritering av beläggningsunderhållet för att kunna begränsa den nuvarande<br />
underhållsskulden.<br />
• Anslaget för klottersanering har anpassats för en extraordinär insats år 2008 och 2009 för<br />
att senare kunna ligga på en lägre nivå.<br />
• Fortsatt ökat anslag för offentlig renhållning medger dels ökade insatser av entreprenören<br />
och dels utrymme för olika årliga städkampanjer vilket medför bättre renhållning totalt.<br />
• Försök ska göras med nya typer av energieffektiva armaturer och ljuspunkter.<br />
• Beroende av Högsta domstolens beslut om framtida broöppningar på gamla <strong>Lidingö</strong>bron<br />
kan, i det fall <strong>stad</strong>en blir ålagd att fortsätta med broöppningarna, omfattande reparationsarbeten<br />
bli aktuella under året.<br />
• En skötselplan för grönytor ska vara slutförd under första halvåret.<br />
• Entrén till <strong>Lidingö</strong> ska göras mer attraktiv vad avser träd och grönytor.<br />
• Ökade insatser för att höja standarden på lekplatserna.<br />
• Samarbetet med skogsgruppen ska fördjupas och utvecklas.<br />
• Öka borttagande av ris och grenar mm i samband med skogsarbeten nära bebyggelse.<br />
• En utredning om Elfviks gårds framtida driftform och ridskoleverksamheten i <strong>Lidingö</strong> har<br />
genomförts under 2008. Utredningen avses ligga som underlag för beslut om Elfviks<br />
gårds framtid och påverkar kommande års budget för enheten.<br />
3. Målformulering<br />
3.1 Övergripande målen för trafikförsörjningen och för naturvården<br />
• Tillgodose behovet av trafiknät med god framkomlighet och trafiksäkerhet.<br />
• Eftersträva att natur- och kulturlandskapet tillvaratas på ett sätt som beaktar den ekologiska<br />
balansen.<br />
• I allt väsentligt bevara <strong>stad</strong>ens grönområden.<br />
• Stadens skogar ska skötas så att ett rikt djur- och växtliv främjas samtidigt som skogarna<br />
ska erbjuda goda möjligheter till rekreation och friluftsliv.<br />
3.2 Nämndens övergripande mål:<br />
• Tekniska förvaltningens administration ska vara professionell och effektiv och uppfylla<br />
lag<strong>stad</strong>gade krav avseende t.ex. ekonomisk redovisning, diarieföring, arkivering, personaladministration,<br />
myndighetsutövning och utlämnande av allmän handling.<br />
• Informationen till allmänheten skall vara saklig och lättillgänglig och vid kontakter med<br />
förvaltningen ska en snabb och kompetent service erhållas.<br />
118
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
• Vårda gjorda infrastruktursatsningar med bibehållen standard och funktion.<br />
• Samordna och genomföra åtgärder som leder till miljöförbättringar och hög trafiksäkerhet.<br />
• Sköta och utveckla den skogs- och parkmiljö, som är en av <strong>Lidingö</strong>s värdefullaste tillgångar.<br />
• Tillförsäkra barnen en trygg och säker lekmiljö.<br />
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning (mkr)<br />
Bokslut<br />
2007<br />
119<br />
Budget<br />
2008<br />
Budget<br />
2009<br />
Plan<br />
2010<br />
Plan<br />
2011<br />
kommunalskattebidrag 65,9 79,4 84,5 89,7 95,8<br />
statsbidrag 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3<br />
taxor och avgifter 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9<br />
övriga intäkter 29,2 29,3 25,4 26,2 27,0<br />
Summa intäkter 96,3 109,9 111,0 117,1 124,0<br />
kostnader för arbetskraft 15,2 16,7 15,2 14,9 15,4<br />
varor och material 2,0 1,2 1,3 1,3 1,3<br />
entreprenader och köp av verksamhet 29,2 39,5 40,6 42,4 43,4<br />
tjänster och avgifter 22,8 22,0 21,2 20,6 21,2<br />
hyror 5,1 5,7 5,8 6,0 6,1<br />
bidrag - - 0,5 - -<br />
avskrivningar 13,8 13,6 14,1 16,6 18,8<br />
internränta 8,0 11,1 12,4 15,4 17,9<br />
kommunfullmäktiges beslut -0,1 -0,1 -0,1<br />
Summa kostnader -96,0 -109,9 -111,0 -117,1 -124,0<br />
Årets resultat 0,3 0 0 0 0<br />
Resultatutjämningsfond årets slut -2,5<br />
4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />
Budget 2009<br />
Resultaträkningen baseras på en uppräkning av kommunalskattebidraget med 3 procent jämfört<br />
med föregående år, vilket innebär 2,5 mkr. Dessutom tillkommer 1,5 mkr utom ram i<br />
riktade anslag. Dessa fördelas på klottersanering, 0,5 mkr och åtgärder mot trafikbuller, 1 mkr<br />
(varav 0,5 mkr är konsultkostnader och 0,5 mkr avser bidrag till enskilda).<br />
Minskningen av kostnader för ’övriga intäkter’, ’kostnader för arbetskraft’ och ’tjänster och<br />
avgifter’ beror på omorganiseringen av förvaltningen från 1 januari 2008.
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Budget 2010<br />
Resultaträkningen baseras på en uppräkning av kommunalskattebidraget med 2 procent jämfört<br />
med 2009, vilket innebär 1,6 mkr.<br />
Ökningen av kapitalkostnader beror främst på stora framtida investeringsbehov vad avser<br />
lidingöbroarna och den offentliga belysningen.<br />
Budget 2011<br />
Resultaträkningen baseras på en uppräkning av kommunalskattebidraget med 2 procent jämfört<br />
med 2010, vilket innebär 1,7 mkr.<br />
Nettokostnader per verksamhet 2009<br />
(Siffror inom parentes avser budget 2008)<br />
<strong>Lidingö</strong>broarna<br />
10% (10%)<br />
Elfviks<br />
gård<br />
1%<br />
Övrigt och<br />
kapitalkostnader<br />
16% (17%)<br />
Offentlig<br />
belysning<br />
11% (11%)<br />
Natur<br />
7%(7%)<br />
Vinterväghållning<br />
14% (14%)<br />
Administration<br />
12% (11%)<br />
Offentlig<br />
renhållning<br />
3% (3%)<br />
120<br />
Barmarksunderhåll<br />
26% (27%)<br />
Kommentarer till diagrammet<br />
’Övrigt och kapitalkostnader’ avser kapitalkostnader för vägar och naturmark samt diverse<br />
andra mindre poster, kapitalkostnaderna för belysning och broar ligger under respektive<br />
verksamhet.
5. Nyckeltal<br />
Beläggningsunderhåll<br />
Antal kvm väg i 1 000-tal (inkl. gc-vägar)<br />
Kostnad/1 000 kvm<br />
Total kostnad<br />
Snöröjning m m<br />
Antal kvm väg i 1 000-tal (inkl. gc-vägar)<br />
Kostnad/1000 kvm<br />
Total kostnad<br />
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
121<br />
Bokslut<br />
2007<br />
1 950,0<br />
3 243<br />
6,3 mkr<br />
1 950,0<br />
4 796<br />
9,4 mkr<br />
Budget<br />
2008<br />
1 961,6<br />
7 259*<br />
14,2 mkr<br />
1 961,6<br />
5 735<br />
11,2 mkr<br />
Budget<br />
2009<br />
1 959,7<br />
7 471<br />
14,6 mkr<br />
1 959,7<br />
5 919<br />
11,6 mkr<br />
*) Orsaken till kostnadsökningen på beläggningsunderhåll 2008 och 2009 är ökningen av<br />
budgetanslaget för asfaltering.<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />
Klotter på <strong>stad</strong>ens anläggningar har de senaste åren ökat kraftigt. Extra satsningar sker under<br />
2008 och fortsätter även 2009 för att ge en bra grundplattform för kommande års klottersaneringar.<br />
Den förnyade trafikbullerutredningen 2008 kommer att medföra bullerskyddsåtgärder.<br />
Nuvarande ersättningsregler för åtgärder måste revideras och anpassas till dagens nivå.<br />
Enligt den utredning om det eftersatta asfaltbeläggningsunderhållet som genomfördes 2007<br />
framgår att det erfordras en årlig anslagsnivå om drygt 14 mkr under en 10-årsperiod för att<br />
åtgärda det nu eftersatta underhållet. Därefter kan anslagsnivån ligga på cirka 10 mkr per år<br />
för att upprätthålla en ’basstandard’ på vägnätet.<br />
Drift och underhåll av verksamheten är utlagd på entreprenad vars kostnader är indexbaserad<br />
och bland annat innehåller verksamheter som till stora delar är beroende av olja/bensin/diesel<br />
och därmed prisutvecklingen på dessa produkter. Anvisningarnas indexökning på 3 procent<br />
innebär sannolikt att verksamheterna måste minskas för att klara budget, då entreprenadindex<br />
de senaste åren ökat med cirka 5-10 procent.<br />
6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010-2011<br />
Anvisningarnas indexökning på 2 procent innebär sannolikt att verksamheterna måste<br />
minskas för att klara budget, då entreprenadindex de senaste åren ökat med cirka 5-10<br />
procent.
7. Investeringar för planperioden<br />
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Enligt givna direktiv till budgeten har angetts att investeringar ska minimeras och endast<br />
redovisas om det kan anses vara av hög prioritet.<br />
Här redovisas investeringarna som föreslås under planperioden, i prioriteringsordning inom<br />
varje grupp och enhet.<br />
7.1 Absolut nödvändiga investeringar<br />
Gata och trafik<br />
<strong>Lidingö</strong>bron, reparationer 2009 2010 2011<br />
12 500 12 500 12 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
<strong>Lidingö</strong> och Stockholms <strong>stad</strong> delar underhållsansvaret för <strong>Lidingö</strong>bron. Trafikkontoret i<br />
Stockholm <strong>stad</strong> upprättar årligen förslag till arbetsprogram för kommande års broarbeten att<br />
godkännas av <strong>Lidingö</strong>. En underhållsplan för åren 2008-2011 har upprättats av Trafikkontoret<br />
vilken ligger till grund för dessa budgetäskanden.<br />
Under år 2008 har arbetena påbörjats vad avser mittbarriären och omisolering av körbaneytorna<br />
närmast mittbarriären. Arbetena kommer att fortgå under 2009.<br />
Under 2008 och 2009 omisoleras körbaneytor på bron samt avfartsramp till Norra Kungsvägen.<br />
Mittbarriären på bron byggs om. Kostnaden för <strong>Lidingö</strong> beräknas uppgå totalt till 17 500 tkr.<br />
Den tidigare planerade ommålningen av lådbalkarna kommer att utföras under åren 2010 och<br />
2011. Kostnaden för detta arbete beräknas till totalt 38 000 tkr varav <strong>Lidingö</strong>s del utgör 22 000<br />
tkr. I budgetförslaget för åren 2009-2011 ingår löpande underhållsinsatser för cirka 1 000<br />
tkr/år.<br />
Konsekvens<br />
Underhåll av broarna har högsta prioritet. De måste underhållas årligen för att anläggningen ska<br />
vara tekniskt fullgod.<br />
Gamla <strong>Lidingö</strong>bron, reparationer 2009 2010 2011<br />
21 500 5 000 7 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
<strong>Lidingö</strong> äger Gamla <strong>Lidingö</strong>bron, vilket innebär att <strong>stad</strong>en har det totala drift- och underhållsansvaret.<br />
Åren 1985-86 totalrenoverades bron. Vid de årliga inspektionerna av bron har<br />
konstaterats reparationsbehov såsom rostskyddsmålning, stålarbeten m m vilket åtgärdats<br />
under hand.<br />
Utifrån genomförda inspektioner och utredningar har ett åtgärdsförslag upprättats för<br />
kommande år vilket ligger till grund för budgetförslaget 2009-2011.<br />
122
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
De investeringskostnader för åren 2009-2011 som redovisas ovan avser planerade reparationsarbeten<br />
enligt upprättat arbetsprogram för åren 2006-2015. Mindre underhållsarbeten ingår i<br />
driftbudgeten liksom kostnader för inspektioner och besiktningar.<br />
Miljööverdomstolens dom i april 2008 medför att bron åter måste kunna öppnas för båttrafik.<br />
Staden överklagade 2008-04-28 Miljööverdomstolens beslut till Högsta domstolen. En renovering<br />
av broklaffen har tidigare kostnadsberäknats till 35 000 tkr. Senare utredning har<br />
kostnadsberäknat en ombyggnad av broklaffen till cirka 25 000 tkr. För övriga reparationsarbeten<br />
på bron budgeteras 4 000 tkr i 2009 års budget. 7 500 tkr finns upptaget i tidigare års<br />
budget och föreslås överföras till 2009 varvid 21 500 tkr måste tillföras budgeten. Högsta<br />
domstolen har ännu inte, i augusti 2008, avkunnat dom i ärendet.<br />
Konsekvens<br />
Löpande underhåll av broarna är en viktig verksamhet, broarna måste underhållas årligen för att<br />
bibehålla en tekniskt fullgod anläggning. Den årliga driftkostnaden på grund av löpande underhållsinsatser<br />
är oförändrad.<br />
Broar, gångtunnlar, stödmurar 2009 2010 2011<br />
exkl lidingöbroarna 2 500 2 500 2 500<br />
Motiv och beskrivning<br />
Under år 1998, 2001 och mindre del 2005 utförde tekniska förvaltningen genom en konsult<br />
inspektion av totalt 52 konstbyggnader. Utifrån dessa inspektioner upprättades en plan för<br />
renoveringsarbeten. År 2007 upphandlades en annan konsult, Ramböll, som under året utför<br />
inspektioner av konstbyggnaderna. Resultatet av dessa inspektioner kan medföra att omprioriteringar<br />
i planen måste ske. Enligt beslut i kommunstyrelsen den 1 juni 1999 skall<br />
kostnader för dessa åtgärder tas upp som investeringsobjekt.<br />
Program för perioden 2009-2013 är under framtagande och redovisas i september.<br />
Konsekvens<br />
Besiktningar och underhållsarbeten måste kontinuerligt utföras på befintliga broar och övriga<br />
konstbyggnader för att säkerställa säkerhet och en fullgod funktion. Genom planerade<br />
underhållsarbeten kan nuvarande driftkostnad minska med cirka 15 tkr per år.<br />
Gatu- och parkbelysning, förnyelse 2009 2010 2011<br />
6 000 8 000 12 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
<strong>Lidingö</strong> har cirka 10 500 offentliga ljuspunkter på vägar, parkvägar, gång- och cykelvägar och<br />
torgytor. För att strömförsörja dessa ljuspunkter finns cirka 26 mil markförlagda kablar vilka<br />
kontinuerligt måste förnyas.<br />
Det finns ett stort reinvesteringsbehov i den befintliga belysningsanläggningen, då tidigare års<br />
förnyelse- och underhållsinsatser varit för små. På uppdrag av kommunstyrelsen genomfördes<br />
en utredning under 2007 för att redovisa storleken och effekterna av ett under flera år eftersläpat<br />
underhåll (slutrapport november 2007).<br />
123
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Det årliga investeringsbehovet enligt ovan nämnd rapport uppgår till cirka 10 900 tkr per år<br />
under den närmaste tioårsperioden. Prisläget avser entreprenadåret 2007/08, sedan 1 juli 2008<br />
är priserna höjda med 9,9 procent vilket ger ett årligt behov på cirka 12 000 tkr. För att på sikt<br />
nå detta mål föreslår tekniska förvaltningen att 6 000 tkr budgeteras för år 2009, samt 8 000<br />
tkr för år 2010 och 12 000 tkr år 2011.<br />
Byte av armaturer, kablar och stolpar<br />
Under de kommande åren kommer en hög andel av de tilldelade anslagen att riktas på att byta<br />
armaturer. En hög andel av armaturerna har passerat den tekniska livslängden (20 år) då armaturerna<br />
har många fel, ger lite ljus och förbrukar mycket energi. De nya armaturerna förbrukar<br />
ungefär hälften så mycket energi mot de gamla vilket ger en relativt snabb avbetalningstid<br />
med stigande elpriser.<br />
Varje år byts en fjärdedel av lamporna på <strong>Lidingö</strong> som är uppdelat i fyra s k seriebytesområden.<br />
Armaturbytena kommer att ha fokus på respektive område som får nya lampor vart<br />
år så att så många lampor som möjligt kommer i fas med bytena. År 2009 planeras armaturbyten<br />
på <strong>Lidingö</strong>bron samt i Torsvik och Mosstorp som alla ligger inom årets seriebytesområde.<br />
Efter 2009 planeras armaturbyten i bl a Islinge, Sticklinge, Hersby och Gångsätra.<br />
De kablar och stolpar som förvaltningen planerar att byta under 2009 är vid Hersby backe och<br />
Hersby åker. Efter 2009 är behoven som störst i övriga Hersby, Torsvik, Askrike och Brevik<br />
där en stor del av belysningsnätet har nått den tekniska livslängden på cirka 40 år.<br />
Trygghet och säkerhet<br />
Den offentliga belysningen upplevs av många som en viktig del av den kommunala verksamheten<br />
då man anser att belysningen ger trygghet och säkerhet. Många invånare framför önskemål<br />
om förbättrad och utökad belysning inom <strong>Lidingö</strong>. Under 2007 inkom 744<br />
felanmälningar av olika karaktär rörande den offentliga belysningen vilket är en hög siffra.<br />
Sedan felanmälan kan göras på <strong>stad</strong>ens hemsida har antalet anmälningar ökat. Antalet<br />
felanmälningar hittills i år tyder på en liknande nivå som föregående år.<br />
Konsekvens<br />
Utebliven energikostnadsbesparing blir följden om inte förnyelse av belysningen sker som<br />
planerat. Antalet släckta ljuspunkter blir fler. Drift- och underhållskostnaderna ökar för en<br />
åldrad belysningsanläggning. Driftkostnadsbesparingen med äskade medel år 2009 beräknas<br />
till cirka 200 tkr.<br />
Trafiksignaler, ombyggnad, utbyte 2009 2010 2011<br />
500 500 500<br />
Motiv och beskrivning<br />
Arbetet med att förnya de befintliga trafiksignalanläggningarna pågår. De äldre lamporna byts ut till<br />
så kallade diodlampor som är driftsäkrare, energieffektivare och ger bättre ljus. Härigenom ökar<br />
trafiksäkerheten avsevärt. Äldre styrutrustningar måste också bytas ut. För att minska antalet<br />
trafiksignaler kan signalreglerade vägkorsningar byggas om till cirkulationsplatser (rondeller) där<br />
utrymme finns.<br />
124
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Konsekvens<br />
Synbarheten innebär ökad trafiksäkerhet. Driftsäkerheten förbättras och energieffektivare lampor<br />
beräknas ge en årlig driftkostnadsbesparing med cirka 40 tkr.<br />
Fordon och maskiner, utbyte 2009 2010 2011<br />
3 000 3 000 3 500<br />
Motiv och beskrivning<br />
Investeringen omfattar utbyte och inköp av fordon för <strong>stad</strong>ens behov av servicebilar. Tekniska<br />
förvaltningen köper in och svarar för drift och underhåll av dessa bilar. Antalet fordon och då<br />
speciellt servicebilar har ökat med cirka 20 procent per år under de senaste åren. Inom <strong>stad</strong>ens<br />
verksamheter finns för närvarande 125 fordon.<br />
Konsekvens<br />
Vid en nedskärning av investeringen kvarstår ändå behovet av servicefordon. Dessa måste då<br />
hyras in eller hyras med någon form av leasing. Behovet är för närvarande som störst inom<br />
äldre- och handikappomsorgen både för daglig verksamhet och för natt- och kvällspatrull.<br />
Staden verkar för att successivt få bilar som uppfyller de allt viktigare miljökraven, vilket kan<br />
fördröjas vid en minskad budget. Den nu gällande utbytesplanen gör att ’normalbilen’ blir<br />
utbytt efter cirka 8 år. Stadens målsättning är att antalet miljöbilar skall öka kommande år och<br />
utgöra 50 procent av personbilsbeståndet till år 2010.<br />
Handikappolitiskt program, åtgärder 2009 2010 2011<br />
3 000 5 000 2 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
I regeringens handlingsplan finns ett mål uppställt att hela Sverige ska vara tillgänglighetsanpassat<br />
till år 2010. Detta innebär bland annat att <strong>stad</strong>ens vägar och offentliga rum ska vara<br />
tillgängliga för alla, även för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ingen ska behöva<br />
vara utestängd från yrken, samhällsfunktioner och sociala kontakter på grund av brister i den<br />
fysiska utformningen. I den nationella handlingsplanen betonas särskilt vikten av att kommunerna<br />
upprättar övergripande åtgärdsprogram med riktlinjer för hur villkoren för personer med<br />
funktionsnedsättningar kan förbättras.<br />
Staden har också antagit ett handikappolitiskt program där bland annat uttalas att åtgärder ska<br />
vidtas för att förbättra tillgängligheten till och på allmänna platser.<br />
Hittills har ombyggnad av busshållplatser varit en prioriterad åtgärd för vilket <strong>stad</strong>en erhållit<br />
50 procent i statsbidrag. Ombyggnad av busshållplatser kommer att fortsätta under planperioden<br />
men även andra åtgärder planeras för att anpassa trappor, räcken, bänkar och<br />
övergångställen till funktionshindrades behov.<br />
Inventering av brister i den yttre miljön på vägar och allmänna platser har genomförts.<br />
Erforderliga åtgärder har kostnadsbedömts till cirka 11 Mkr (år 2005). Första året som<br />
åtgärder har utförts utifrån framtaget program var 2006.<br />
Konsekvenser<br />
Om medel inte anslås kan ambitionerna i <strong>stad</strong>ens handikappolitiska program inte förverkligas.<br />
Behoven kan bli mycket omfattande inför 2010 om lag<strong>stad</strong>gade krav på åtgärder skjuts upp.<br />
125
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Bryggor, murar, pirar och strandskoningar 2009 2010 2011<br />
2 500 2 500 2 500<br />
Motiv och beskrivning<br />
Underhållet av bryggor, murar, pirar och strandskoningar utmed stränderna runt <strong>Lidingö</strong> har<br />
under många år varit eftersatt. En kartläggning av erforderliga åtgärder genomfördes under<br />
2004, kompletterat med dykundersökningar under 2005. År 2007 upphandlades en ny konsult<br />
för konstbyggnader och andra betongkonstruktioner, till exempel bryggor. Översiktlig bedömning<br />
av bryggornas tekniska status har påbörjats. Det är möjligt att den nya översynen kan<br />
påverka tidigare planerade insatser.<br />
År 2007 har även begreppet pirar tillförts; sex av <strong>stad</strong>ens elva småbåtshamnar har utbyggda<br />
skyddande pirar. Pirarna, som successivt byggts ut av tekniska förvaltningen under perioden<br />
1950 till 1980, är till stora delar uppbyggda på tippmassor och ingår inte i båtklubbarnas<br />
arrendeområden. Områdena är i detaljplan definierade som parkmark och/eller område för<br />
småbåtshamn med fri tillgänglighet för allmänheten. Åtgärder för dessa pirar finansieras av<br />
medel ur tekniska förvaltningens budget.<br />
År 2007 åtgärdades Klippuddens brygga som är ett betongfundament med ingjutna träpålar.<br />
Bryggan har skyddats genom en kringgjutning ned till en meter under normal vattenyta.<br />
Bryggan vid Uddvägen som används i den reguljära båttrafiken till Storholmen är i stort<br />
behov av upprustning och planeras genomföras under 2008, väntkuren renoverades 2007.<br />
Islingevikens kaj är i stort behov av åtgärder, bland annat är träpålarna rötangripna och<br />
betongen måste repareras. För dessa arbeten behövs en detaljerad plan som tas fram under<br />
2008 för att kunna genomföras under 2008 och 2009. Elfviksbryggan vid Söderås är i stort<br />
behov av åtgärder, eventuellt måste bryggan byggas upp på nytt för att få den bra och för att<br />
få ett tillräckligt vattendjup. Även centralbryggan i Brevik är omgående i behov av åtgärder,<br />
till exempel är kallmuren underspolad och måste undergjutas.<br />
Konsekvens<br />
Reparationsinsatser är oundvikliga om dessa anläggningar skall bevaras. Kostnader för<br />
reparationsarbeten är oftast höga. Om inga reparationsåtgärder utförs kommer dessa<br />
konstbyggnader att på sikt falla sönder vilket innebär att vissa promenadvägar utefter<br />
strandlinjen måste stängas av för att förhindra olyckor. Bryggor måste stängas av eller rivas<br />
på grund av säkerhetsrisker etc.<br />
Landtipp för snö 2009 2010 2011<br />
5 000 - -<br />
Motiv och beskrivning<br />
Idag finns tre snötippar på <strong>Lidingö</strong>, i första hand används Larsbergskajen, dessutom finns<br />
tippmöjlighet vid Klippuddens brygga för södra ön samt en landtipp för norra ön vid<br />
’Bosösvackan’. Behovet av att samla upp, transportera bort och tippa snö från <strong>Lidingö</strong>s<br />
centrala delar kommer att finnas även i framtiden. Framkomlighet och trafiksäkerhet måste<br />
garanteras även vid stora snömängder.<br />
126
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Enligt Miljöbalken är det förbjudet att såsom idag tippa snö vid Larsbergskajen. Förvaltningen<br />
ansökte och erhöll dispens hos Naturvårdsverket för vintersäsong 2007-2008.<br />
Förvaltningen har under 2007-2008 genomfört en utredning om en framtida hantering av<br />
snömassor i <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>. Utredningen föreslår att snödeponering vid Trolldalstippen bedöms<br />
vara det ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt mest fördelaktiga alternativet. (Dispens avses<br />
sökas även för kommande vinter 2008/2009 för tippning av snö i vatten).<br />
Konsekvens<br />
Dispensen är tidsbegränsad och förenas med villkor om framtida hanteringen av snömassor<br />
till tipp. Om en framtida landtipp anläggs måste även någon form av rening av smältvattnet<br />
göras innan det når recipienten. Beroende på slutlig eller tillfällig lösning blir driftkostnaderna<br />
olika. Även tillstånd för deponeringsverksamhet måste erhållas för att verksamheten skall<br />
kunna bedrivas.<br />
Rondeller, Grönstav, Askrikev, Läroverksv-<br />
Vasav<br />
127<br />
2009 2010 2011<br />
8 500 7 000 10 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
För att öka trafiksäkerheten och framkomligheten har förvaltningen föreslagit att en rondell<br />
byggs varje år de kommande åren. För år 2009 är korsningen Norra Kungsvägen och<br />
Grönstavägen planerad för ombyggnad. Här har bland annat busstrafiken klagat på<br />
framkomligheten och trafikanterna upplever långa väntetider vid signalregleringen. År 2010<br />
föreslås att korsningen Norra Kungsvägen och Askrikevägen byggs om till rondell samt 2011<br />
den starkt trafikerade korsningen mellan Vasavägen och Läroverksvägen.<br />
Konsekvens<br />
Trafikanterna upplever en bättre trafikrytm och mindre störningar. Driftkostnaderna för<br />
befintliga trafiksignalanläggningar upphör.<br />
Elfviksvägen, upprustning 2009 2010 2011<br />
1 000 1 000 1 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
Elfviksvägen är en väg med låg standard enligt dagens mått och vägen är trafikerad med buss<br />
i linjetrafik. Klagomål från busstrafiken har framställts om vägens standard. Förvaltningen<br />
planerar att etappvis förbättra vägstandarden med olika åtgärder; breddning av vägen,<br />
vägräcke, breddad vägren och förändrade slänter mm. Delar av Elfviksvägen saknar idag<br />
dessutom belysning.<br />
Målsättningen är att öka trafiksäkerheten och samtidigt förändra så lite som möjligt av<br />
Elfviksvägens karaktär som en mindre landsväg.<br />
Konsekvens<br />
Trafiksäkerheten ökar när vägens standard förbättras på de sämsta delarna av Elfviksvägen.
Natur och park<br />
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Lekplatser och lekredskap, upprustning 2009 2010 2011<br />
1 500 1 500 1 500<br />
Motiv och beskrivning<br />
Tekniska förvaltningen har tagit fram ett program för att åtgärda brister avseende säkerheten<br />
på <strong>stad</strong>ens lekplatser. Här redovisas kostnader för såväl avveckling av oprioriterade lekplatser<br />
som upprustning/utbyggnad av de prioriterade lekplatserna. Antalet prioriterade lekplatser år<br />
2009 kommer att vara 35 st. Vidare finns underhållsavtal med föreningar om drift av tre lekplatser.<br />
Dessutom finns 10 oprioriterade lekplatser som är under avveckling med skiftande<br />
antal lekredskap.<br />
Preliminärt åtgärdsprogram för åren 2009-2011:<br />
Upprustning av prioriterade lekplatser:<br />
2009: Skärsätra centrum, Södra Sticklinge, Breviks centrum, Golfbanan, Törnersväg.<br />
2010: Östra Rudboda (södra), Näset (kv Kaninen), Sälgstigen/Tallrisstigen.<br />
2011: Fregattvägen, Bo Gärde, Larsberg.<br />
Konsekvens<br />
Åtgärderna innebär att samtliga prioriterade lekplatser kommer att uppfylla gällande standard<br />
år 2011. Uteblir investeringsmedlen, eller om investeringsbeloppet skärs ner, finns inga ekonomiska<br />
möjligheter att fortsätta genomföra framtaget program eller att åtgärda de säkerhetsbrister<br />
som framkommit vid besiktning.<br />
När ovanstående program är genomfört finns 35 prioriterade lekplatser som kräver årliga<br />
drift- och underhållsinsatser. Drift/underhållskostnaden för dessa kan beräknas till cirka 17 tkr<br />
per år och lekplats eller totalt cirka 600 tkr per år. (Driftbudget år 2009 uppgår till 600 tkr).<br />
De oprioriterade lekplatserna avvecklas successivt och olämplig och icke fullgod utrustning<br />
tas bort. På sikt måste budgeten för drift- och underhåll höjas för att kunna hålla dessa 35<br />
prioriterade lekplatser i ett fullgott skick.<br />
Strandpromenad Dalénum - Baggeby Gård 2009 2010 2011<br />
2 000 1 000 1 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
Som ett led i en sammanhängande strandpromenad med närkontakt med vattnet föreslås att<br />
dagens gångväg som slutar nedanför Dalénum, på ett par års sikt etappvis förlängs till<br />
Baggeby Gård. Terrängen är svårframkomlig men exempelvis konsolbryggor kan möjliggöra<br />
en lämplig lösning på vissa delsträckor. En förutsättning för att kunna bygga ut strandpromenadens<br />
hela sträckning är att överenskommelse kan träffas med en privat markägare.<br />
Konsekvens<br />
Här kan en attraktiv strandpromenad i söderläge skapas utmed Värtans strand.<br />
128
Torg, upprustning<br />
Källängen, Larsberg<br />
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
129<br />
2009 2010 2011<br />
800 400 -<br />
Motiv och beskrivning<br />
De äldre <strong>stad</strong>sdelstorgen har under åren rustats upp, senast Baggebytorg år 2008.<br />
Källängstorgets plattsättning är ojämn och har varit föremål för stark kritik från de boende.<br />
Orsaken till ojämnheterna är bland annat de senaste årens renoveringar av intilliggande hus<br />
med transporter av tyngre maskiner och fordon på torgytorna. Larsbergs torg kommer att<br />
behöva rustas upp efter pågående arbeten kring torget. Upprustning föreslås av Källängstorget<br />
2009 och Larsbergs torg 2010.<br />
Konsekvens<br />
Mera inbjudande och trevliga torg som anpassats till omgivningen.<br />
Skyltar för parker och grönområden, skyltpolicy 2009 2010 2011<br />
400 400 400<br />
Motiv och beskrivning<br />
Parkerna och grönområdena föreslås namnsättas. Skyltar föreslås sättas upp som informerar<br />
om parkens namn, historik m m. Skyltarnas utformning ska vara av hög standard (Djurgårdsförvaltningens<br />
skyltsättning på Djurgården). Samarbete med exempelvis Hembygdsföreningen<br />
bör här kunna ske.<br />
Konsekvens<br />
Trevligare och mer inbjudande hänvisningar till grönområden och parker, med i vissa fall<br />
historiska beskrivningar av platserna.<br />
Elfviks gård - Utbyte av lantbruksmaskiner 2009 2010 2011<br />
300 200 200<br />
Motiv och beskrivning<br />
Ett utbyte av vallskördemaskiner planeras för 2009. Slåtterkrossen är gammal och bör bytas ut<br />
och en ny stor balvagn behöver köpas in för att minska antalet körningar på vägarna under<br />
skördearbetet.<br />
Konsekvens<br />
Investeringen ökar effektiviteten i vallskördearbetet.<br />
7.2 Delfinansierade projekt (statsbidragsgrundande)<br />
Trafiksäkerhetsåtgärder enligt program 2009 2010 2011<br />
2 000 2 700 3 000
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Motiv och beskrivning<br />
Tekniska nämnden har antagit en trafiksäkerhetspolicy som tillsammans med tidigare genomförd<br />
trafiknätsanalys skall ligga till grund för åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten på<br />
<strong>stad</strong>ens vägnät. Ett åtgärdsprogram för kommande år har tagits fram med trafiksäkerhetspolicy<br />
och trafiknätsanalys som grund. Anlitad konsult i projektet har genomfört en studie av<br />
vägnätet avseende framkomlighet och trafiksäkerhet varvid stor vikt lagts på den oskyddade<br />
trafikantgruppen (cyklister och gående) och då speciellt barnens skolvägar. Åtgärderna i<br />
programmet är normalt statsbidragsberättigade.<br />
Beroende på statsbidragets omfattning är det svårt att ange vilka objekt som kan komma att<br />
bli utförda respektive år. Under planperioden 2009-2011 planeras utbyggnad av cykelvägar,<br />
t ex utmed Ekholmsnäsvägen och Elfviksvägen samt vid Furutorp.<br />
Målsättningen är dock att åtgärdsprogrammets föreslagna objekt på sikt skall genomföras och<br />
där prioriteringen av objekten skall vara vägledande. Akuta åtgärder kan dock uppkomma<br />
som måste utföras utanför åtgärdsprogrammets planerade åtgärder.<br />
Ansökan om statsbidrag kommer att inlämnas till Vägverket. Statsbidrag utgår med som mest<br />
50 procent av den totala kostnaden för respektive objekt.<br />
Konsekvens<br />
Genom satsning på åtgärder som ökar trafiksäkerheten kan olyckstalen i trafiken hållas nere.<br />
GC-väg Ekholmsnäsv, delen Båtsmansv –<br />
Ekebov, Båtsmansv - infart skidbacken samt<br />
Skidbacken – Björkhagen<br />
130<br />
2009<br />
2010<br />
2011<br />
2 500 3 800 4 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
I anslutning till detaljplaneläggning av området norr om kvarteret Båtsman Hersberg och en<br />
föreslagen utökning av området för Fortums fördelningsstation vid Koltorp, har i detaljplanen<br />
redovisats en ny gång- och cykelväg utmed Ekholmsnäsvägen på delen Båtsmansvägen-<br />
Ekebovägen. Gång- och cykelvägen kommer att utgöra en viktig förbindelselänk mellan<br />
befintliga gång- och cykelvägar.<br />
I samband med förläggning av en ny 220 kV högspänningsledning utmed Ekholmsnäsvägen,<br />
på delar av Ekebovägen-Båtsmansvägen, bör samordning ske för byggande av den nya gång-<br />
och cykelvägen.<br />
Resterande delar av Ekholmsnäsvägen bör också anläggas med gc-väg för att ge de<br />
oskyddade trafikanterna bättre möjligheter att utnyttja området.<br />
Ansökan om statsbidrag kommer att inlämnas till Vägverket.<br />
Konsekvens<br />
Ekholmsnäsvägen på det aktuella vägavsnittet är smal och med begränsad sikt vilket innebär<br />
en påkörningsrisk för oskyddade trafikanter. Med en friliggande gång- och cykelbana förbättras<br />
trafiksäkerheten avsevärt.
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
GC-vägar, Islingeviken och Brogrenen 2009 2010 2011<br />
- 1 000 6 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
De primära gång- och cykelvägarna från och till <strong>Lidingö</strong> måste vara inbjudande och med hög<br />
standard ur såväl trafiksäkerhets- som framkomlighetssynpunkt samt gärna vara skilda från<br />
bil- och tågtrafiken.<br />
Den nuvarande cykelvägen utmed Islinge Hamnväg vid OKQ8-stationen används inte av<br />
cyklister då den har en dålig anslutning till övriga cykelvägar. Följden blir att cyklisterna<br />
istället kör ut på Islinge Hamnväg. Åtgärder föreslås 2010.<br />
Vid Brogrenen har tidigare studerats en lösning för gångtrafikanter och cyklister att kunna nå<br />
den primära cykelvägen till södra ön utan att i plan passera järnvägen. Åtgärder föreslås 2011.<br />
Ansökan om statsbidrag kommer att inlämnas till Vägverket.<br />
Konsekvens<br />
Säkrare primära gång- och cykelvägar på de mest trafikerade sträckorna.<br />
7.3 Exploateringar<br />
Gåshaga 2009 2010 2011<br />
200 0 0<br />
Motiv och beskrivning<br />
Exploateringen av Gåshagaområdet är ännu inte slutförd. Behov av åtgärder på <strong>stad</strong>ens mark i<br />
anslutning till exploateringsområdet kommer att erfordras i mindre omfattning.<br />
Dalénum 2009 2010 2011<br />
1 000 1 000 1 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
Exploateringen i Dalénumorådet kommer att medföra behov av åtgärder i anslutning till<br />
exploateringsområdet. Tidpunkten för när dessa arbeten kommer att genomföras och<br />
kostnaderna för dessa är dock osäker.<br />
Larsbergs centrum 2009 2010 2011<br />
300 0 0<br />
Motiv och beskrivning<br />
Nya bostäder byggs i Larsbergs centrum i anslutning till befintligt parkeringsgarage.<br />
Nuvarande torgyta föreslås upprustas och utvidgas. Huvuddelen av dessa arbeten regleras i<br />
avtal mellan <strong>stad</strong>en och exploatören. Parkmark utanför exploateringsområdet kommer att<br />
behöva anpassas till exploatörens arbeten.<br />
131
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Kv. Taljan och Lagern äldreboenden 2009 2010 2011<br />
0 500 500<br />
Motiv och beskrivning<br />
Inom kvarteret Taljan (Brevik) och Lagern (Rudboda) planeras byggande av äldreboenden<br />
men det är osäkert om och när dessa projekt kommer att genomföras. I anslutningen till<br />
byggnationen erfordras vissa arbeten på <strong>stad</strong>ens mark avseende park- och gatumark. Det är<br />
osäkert när dessa projekt kommer att utföras.<br />
Bodals Gård 2009 2010 2011<br />
300 0 0<br />
Motiv och beskrivning<br />
En ny detaljplan har utarbetats för området kring Bodals Gård. I anslutning till projektets<br />
genomförande erfordras vissa arbeten på <strong>stad</strong>ens mark.<br />
8. Personal<br />
Personalstyrkan på tekniska förvaltningen beräknas 2009 uppgå till 31 personer, 28 tjänstemän<br />
(varav 11 kvinnor) och 3 fältpersonal (män). Minskningen av fältpersonal beror på att<br />
hela va-verksamheten läggs ut på entreprenad år 2009 vilket medför överflyttning av personal<br />
till den nya entreprenören.<br />
Under 2009 beräknas 2 personer avgå med pension och under planperioden kommer cirka 5<br />
pensionsavgångar att ske förutsatt att personerna arbetar tills de är 65 år.<br />
Flera nyanställningar efter pensionsavgångar har skett under 2008. I budgeten för 2009 har en<br />
ny befattning som natur- och parkchef tillsatts, som ett resultat av den nya organisationen.<br />
Budgeten innehåller även anslag för en ny projektledare och en informatör.<br />
På förvaltningen bedrivs ett aktivt hälsoarbete inom ramen för arbetsmiljön. Under 2007 blev<br />
förvaltningen hälsodiplomerad efter att ha arbetat målinriktat och strukturerat med hälsa under<br />
cirka två år. Förvaltningens hälsogrupp arbetar utifrån en hälsopolicy och ett antal hälsomål.<br />
Personalen erbjuds möjlighet att gå på både fasta motionsaktiviteter och prova-på-aktiviteter.<br />
De främsta målen med hälsoarbetet är att öka det fysiska och psykiska välbefinnandet hos de<br />
anställda samt ge tillfälle till ökad samvaro på förvaltningen.<br />
Personalen fördelas i budget för år 2009 på de olika avdelningarna enligt följande:<br />
Förvaltningsledning 3<br />
Administration 11<br />
Gator och trafik (varav 1 fältpersonal) 6<br />
Natur och Park 3<br />
Elfviks gård (varav 1 fältpersonal) 2<br />
Va och Avfall (varav 1 fältpersonal) 6<br />
Totalt 31<br />
132
9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
I stort sett all skattefinansierade verksamhet är utlagd på entreprenad. Verksamheten är<br />
upphandlad i ett flertal entreprenader som utförs av olika entreprenörer.<br />
Vinterväghållning utförs av Vägverket produktion. (budget 2009, 9,2 mkr)<br />
Sandupptagning och slamsugning av rännstensbrunnar utförs av Stockholm Entreprenad AB<br />
(budget 2009, 2,0 mkr).<br />
Barmarksunderhåll/renhållning samt parkskötsel inklusive á-prisarbeten för park/natur<br />
(exklusive centrum) utförs av <strong>Lidingö</strong> Trädgårdscenter AB (budget 2009, 4,0 mkr).<br />
Centrum, barmark/renhållning/park utförs av ISS Landscaping AB (budget 2009, 2,0 mkr).<br />
Beläggningar och á-prisarbeten gata utförs av NCC Construction Sverige AB (budget 2009,<br />
14,0 mkr). Nuvarande avtal gäller till och med 2008-12-31. Ny upphandling gällande á-pris<br />
gata samt beläggning kommer att ske under hösten 2008.<br />
Drift och underhåll av gatu- och parkbelysning, inklusive påkörda belysningsstolpar, utförs av<br />
E.ON ES Trafik och Belysning AB (driftbudget 2009, 2,5 mkr).<br />
Trafikkontoret i Stockholms <strong>stad</strong> svarar för drift- och underhåll av <strong>Lidingö</strong>bron enligt särskild<br />
överenskommelse mellan <strong>Lidingö</strong> och Stockholm. <strong>Lidingö</strong> har 58 procent av dessa kostnader<br />
(driftbudget 2009, 0,4 mkr).<br />
Waterjet AB har upphandlats för mindre löpande underhållsarbeten på Gamla <strong>Lidingö</strong>bron.<br />
Kostnaden för dessa arbeten uppgår till cirka 0,7 mkr per år.<br />
Skogsskötseln utförs av Skogssällskapet AB med nytt avtal från och med 2008-07-01 och<br />
uppgår till 1,1 mkr per år.<br />
Klotterborttagning kommer att utföras av två entreprenörer, Mälarsanering i Sverige AB och<br />
All Remove Sweden AB. Entreprenadkostnaden uppgår till 1,0 mkr i budget 2009.<br />
10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />
I enlighet med <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s strategi kring hälsa beskrivs några projekt nedan som kommer<br />
att prioriteras inom tekniska förvaltningen.<br />
De mål i strategin som berör tekniska verksamheten är<br />
- buller på utsatta platser ska minskas<br />
- trafiken vid <strong>stad</strong>ens skolor ska minskas och barnens motion stimuleras<br />
- den yttre miljön ska förbättras<br />
- idrotten ska leda till hälsa<br />
Projekt i enlighet med <strong>stad</strong>ens hälsoprofil genomförs i samverkan mellan förvaltningarna för<br />
att nå kostnadseffektiva lösningar.<br />
133
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
• En trafikbullerutredning pågår som ska ge förslag till åtgärder.<br />
• En kartläggning av trafiksituationen vid <strong>stad</strong>ens skolor pågår.<br />
• Distribution av dricksvatten av god kvalitet till <strong>Lidingö</strong>borna och hantering av<br />
förorenat vatten genom funktionsdugliga avloppspumpstationer.<br />
• En aktiv skogsskötsel som befrämjar lidingöbornas möjligheter till rekreation.<br />
• Översyn av tillgänglighet i <strong>stad</strong>en. Handikappanpassning och förbättring av gång- och<br />
cykelvägar, trappor och busshållplatser mm.<br />
• Utveckling och bevarande av kulturmiljöer.<br />
• Involvera boende i skötsel av närmiljön.<br />
• Kontinuerlig bekämpning av klotter för att förbättra miljön.<br />
• Säkerhetsanpassning och underhåll av <strong>stad</strong>ens lekplatser för att främja barnens<br />
fritidsmiljö.<br />
• Tillgodose behovet av önskade cykelparkeringsplatser till exempel vid Gåshagabryggan,<br />
Larsbergsbryggan och vid <strong>Lidingö</strong>banans hållplatser.<br />
11. Miljöarbete<br />
Sedan 1999 har tekniska förvaltningen bedrivit arbete med införande av ett miljöledningssystem<br />
med syfte att strukturera och effektivisera miljöarbetet inom förvaltningens verksamhetsområden.<br />
Tekniska förvaltningen arbetar efter standarden ISO 14001. Tekniska nämnden<br />
antog en miljöpolicy den 17 maj 2000.<br />
11.1 Miljöpolicy för tekniska förvaltningen<br />
Tekniska förvaltningen ansvarar för <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s gator, parker, skog, va-anläggningar samt<br />
trafikplanering, avfallsverksamhet, försäljning av dricksvatten och mottagande av avloppsvatten.<br />
Ansvaret medför att tekniska förvaltningen utför verksamheter som har direkt eller<br />
indirekt stor påverkan på miljön. Tekniska förvaltningen skall därför:<br />
• driva miljöarbetet så att ständig miljöförbättring uppnås,<br />
• arbeta förebyggande så att spridning och uppkomst av föroreningar direkt eller indirekt av<br />
kontorets verksamhet, minskar,<br />
• motverka utarmning av den biologiska mångfalden samt tillse att användning av ändliga<br />
resurser sker sparsamt,<br />
• väga in relevanta miljöaspekter lika tungt som ekonomiska och kvalitativa aspekter vid<br />
planering, upphandling och genomförande av arbete,<br />
• minst uppfylla gällande miljölagstiftning och i övrigt uppfylla nationella, regionala och<br />
lokala miljömål samt övriga föreskrifter, krav och myndigheters beslut som tekniska<br />
förvaltningen berörs av,<br />
134
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
• öka kunskapen bland anställda om miljöfrågor i allmänhet och om det miljöarbete som<br />
bedrivs inom kontoret,<br />
• tillse att denna miljöpolicy är välbekant hos anställda samt att den är tillgänglig inom och<br />
utom <strong>stad</strong>en,<br />
• utifrån denna miljöpolicy fastställa övergripande och detaljerade miljömål samt att tillse att<br />
dessa mål är specifika, mätbara, användbara och realistiska samt att de lätt går att följa upp.<br />
Denna miljöpolicy skall utgöra grunden för tekniska förvaltningens miljöarbete och skall<br />
dokumenteras, införas och underhållas enligt standarden - ISO 14001.<br />
11.2 Följande miljömål för tekniska förvaltningen gäller för 2009:<br />
Övergripande mål<br />
• Verksamheterna inom <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> ska vara en förebild för miljö- och hållbarhets<br />
utvecklingen på <strong>Lidingö</strong>. Till grund för miljöarbetet både externt och internt ska<br />
handlingsprogrammet Agenda 21 ligga.<br />
Inriktningsmål<br />
Utifrån det övergripande målet har tekniska förvaltningen formulerat tre inriktningsmål.<br />
• Miljöarbetet på tekniska förvaltningen ska utvecklas och ingå som en naturlig del i<br />
verksamheten.<br />
• Miljöarbetet ska vara resultatinriktat så det kontinuerligt går att visa minskad<br />
miljöbelastning.<br />
• Miljöarbetet ska underlättas av att personalen på tekniska förvaltningen är miljömedveten.<br />
Följande verksamhetsmål för tekniska förvaltningens miljöarbete har fastställts av tekniska<br />
nämnden:<br />
1. Minska energianvändningen<br />
2. Minska utsläpp till luft<br />
3. Minska utsläpp till vatten<br />
4. Minska användningen av ändliga resurser<br />
Miljöledningsprogram för 2009<br />
Miljömålen har satts in i ett miljöledningsprogram. Programmet (ej miljöredovisningen) anger<br />
vem som är ansvarig för att målet uppfylls, när det ska vara klart och vilka resurser som<br />
krävs. De mål som finns i miljöledningsprogrammet ska vara mätbara för att man ska kunna<br />
avgöra om de har uppfyllts.<br />
135
Tekniska nämnden – Gator och natur<br />
Kolumnen ”verksamhetsmål” anger vilket av verksamhetsmålen som man genom produktionsmålet<br />
vill uppnå. Den ansvarige för varje mål kan delegera det måluppfyllande arbetet.<br />
Mätbara produktionsmål Verksam<br />
1 *) Offentlig belysning. Vid byte av armatur<br />
byts till sådan armatur där energisnåla och<br />
miljöanpassade lampor kan användas.<br />
2 *) Ersätta lampor i trafiksignaler med<br />
diodlampor.<br />
3 *) Effektivisering av pumpstationer genom<br />
renovering och utbyte av pumpar.<br />
4 Minska avfallstransporter till förbränning.<br />
Logistik.<br />
5 Förbättrad dagvattenhanteringen,<br />
genomförande av förslag från utredning<br />
som genomförs 2004.<br />
6 Utveckla förvaltningens miljöledningssystem.<br />
7 Hålla en miljöpolicy tillgänglig inom och<br />
utom <strong>stad</strong>en.<br />
8 Följa upp och vidareutveckla kontrollen av<br />
TF:s entreprenörers miljöarbete.<br />
9 Minska miljöbelastningen genom utbyte<br />
till miljöbilar och utbyte av gamla<br />
maskiner.<br />
10 Förbättra källsorteringen bland <strong>stad</strong>ens<br />
egna verksamheter.<br />
136<br />
hetsmål<br />
Åtgärder<br />
1 Cirka 750 armaturer ska bytas<br />
under år 2009<br />
1 Vid utbyte av armatur.<br />
1,3 Två pumpstationer ska byggas<br />
om.<br />
1,2,4 Ny omlastningsstation tas i<br />
bruk 2009<br />
3 Reningsanläggning vid<br />
Kyrkviken och centrum kan<br />
byggas<br />
1-4 Genomförs under 2009.<br />
1-4 Skickas med vid upphandling.<br />
1-4 Ska ingå i kontrollantens<br />
uppgifter.<br />
1,2,4 Öka antalet miljöbilar.<br />
1,4 Projekt riktat mot skolor<br />
påbörjat.<br />
*) Energibesparande åtgärder ska prioriteras inom alla verksamheter men speciellt inom dessa<br />
tre områden. En mer specificerad uppföljning av förvaltningens energiförbrukning kommer<br />
att utföras under 2009. I <strong>stad</strong>ens nyligen antagna energiplan finns delmål avseende energiförbrukningen<br />
som anger riktlinjer för beräknad minskning av energianvändningen.
Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />
Avgiftsfinansierad verksamhet: Vatten och avlopp<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Tekniska nämnden, Vatten och avlopp är en industriell verksamhet för vilken inga<br />
skattemedel tillförs.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker att förslaget till resultatbudget inklusive taxor och avgifter<br />
fastställs.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2009 om 9,5 mkr.<br />
Nämndens förslag<br />
1. Uppdraget<br />
Vatten och avloppsenheten ska tillgodose efterfrågan på vatten av god kvalitet samt ansvara<br />
för transport av avloppsvatten till reningsverk. Verksamheten finansieras genom en av kommunfullmäktige<br />
antagen taxa.<br />
Verksamheten innebär förnyelse, underhåll och drift av anläggningar för vatten och avlopp<br />
såsom ledningar, tryckstegringsstationer, vattentorn och pumpstationer.<br />
Dricksvatten köps in från Stockholm Vatten och avloppsvatten transporteras till Käppalaverket<br />
för rening. Dagvatten ska omhändertas och renas enligt en framtagen dagvattenplan<br />
innan utsläpp till recipient sker.<br />
Vattentjänstlagen ställer krav på en strikt ekonomisk avgränsning för va-kollektivet. Verksamheten<br />
tillämpar en sluten budgetering och redovisning. Eventuella över- och underskott<br />
regleras mot en särskild resultatutjämningsfond.<br />
Kottlasjöns vattenkvalitet förbättras sakta men säkert på naturlig väg. Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
sköter provtagningen av vattnet två gånger om året. För närvarande finns<br />
det ett antal förslag att med olika metoder påskynda reningen av sjön men inget beslut är ännu<br />
fattat av tekniska nämnden.<br />
2. Året som kommer<br />
• Drift och underhåll är utlagd på entreprenad i sin helhet.<br />
• Utförande av reningsanläggning för dagvatten från centrumområdet.<br />
• Infodring av avloppsledningar, enligt förslag i genomförd utredning, fortsätter för att<br />
minska tillskottsvattnet i ledningarna.<br />
• Omläggning av uttjänta ledningar i Kolmårdsområdet.<br />
• Renovering av två avloppspumpstationer, P55 i Rudboda och P40 vid Sveavägen.<br />
137
Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />
• Personal som utför upphandlingar och har kontakt med entreprenörer ska<br />
kompetensutvecklas.<br />
3. Målformulering<br />
Stadens övergripande mål för tekniska nämndens verksamheter:<br />
• Se till att <strong>Lidingö</strong>borna i efterfrågad utsträckning har en säker tillgång till rent vatten<br />
och avlopp.<br />
Tekniska nämndens övergripande mål<br />
• Anläggningarna ska förvaltas på ett tekniskt och ekonomiskt sätt så att <strong>stad</strong>en<br />
tillhandahåller ett godkänt och bra vatten med hög säkerhet i leveransen.<br />
• Enheten ska bidra till minskad miljöbelastning på mark och sjöar genom att minska<br />
tillförseln av miljöfarliga ämnen och tillskottsvatten till reningsverk och recipienter.<br />
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning (mkr)<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2008 2009 2010 2011 2012<br />
statsbidrag<br />
taxor och avgifter 45,7 44,1 44,7 44,7 47,7<br />
övriga intäkter 4,3 4,2 4,4 4,4 4,4<br />
Summa intäkter 50,0 48,3 49,1 49,1 52,1<br />
kostnader för arbetskraft 4,3 5,0 2,3 2,3 2,4<br />
varor och material 7,0 7,4 7,6 7,7 7,8<br />
entreprenad och köp av verksamhet 7,3 9,2 15,3 15,4 14,4<br />
tjänster och avgifter 23,5 25,0 23,5 22,6 22,7<br />
hyror 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5<br />
bidrag 0 0 0 0 0<br />
avskrivningar 1,7 2,0 2,3 2,7 3,2<br />
internränta - 2,5 - - -<br />
Summa kostnader -44,4 -51,6 -51,5 -51,2 -51,0<br />
finansiella intäkter - 0,2 0,1 - -<br />
finansiella kostnader 1,4 - 3,1 3,5 4,1<br />
Årets resultat 4,2 -3,1 -5,4 -5,6 -3,0<br />
Resultatutjämningsfond 10,3 7,2 1,8 -3,8 -6,8<br />
138
4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />
Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />
Budget 2009<br />
Intäkterna från va-taxan består av tre delar; brukningsavgift 28,5 mkr, årsavgift 8 mkr samt<br />
mätaravgift 4,2 mkr. Va-taxans brukningsavgifter föreslås vara oförändrade 2009 i syfte att<br />
successivt minska resultatutjämningsfonden. Fonden räcker även för en eventuell kostnadsökning<br />
på grund av upphandlingen av va-driften. Inför 2010 års budgetarbete kan en höjning<br />
bli aktuell när man vet den exakta kostnaden för driftentreprenaden.<br />
Kostnaden för arbetskraft har minskat jämfört med föregående år eftersom hela va-verksamheten<br />
från och med 2009 är utlagd på entreprenad vilket medför att fältpersonalen överförs till<br />
entreprenör.<br />
I varor och material ingår främst inköp av distributionsvatten från Stockholm, 7,5 mkr.<br />
Entreprenadkostnaderna för drift och underhåll av va-anläggningar beräknas uppgå till cirka<br />
9 mkr, varav 1 mkr avser ommålning av vattentornet i Mosstorp. Vidare beräknas kostnaderna<br />
för utbyte av uttjänta va-anläggningar uppgå till 5,7 mkr.<br />
I tjänster och avgifter ingår främst avgiften till Käppalaförbundet som uppgår till 18,5 mkr<br />
samt intern ersättning för overheadkostnader, 3,4 mkr.<br />
Budget 2010<br />
Minskningen av entreprenadkostnader beror på att ommålning av vattentorn inte utförs detta<br />
år. Taxan föreslås vara oförändrad men måste ses över då kostnaderna för driftentreprenaden<br />
blivit kända. Entreprenadkostnaderna har indexuppräknats, i övrigt planeras inga större<br />
förändringar jämfört med 2009.<br />
Budget 2011<br />
Under taxor och avgifter har preliminärt 3 mkr tagits upp som ökade anläggningsavgifter från<br />
Dalénumområdet. Den negativa resultatutjämningsfonden för vatten och avlopp kommer<br />
framöver att kompenseras av att anläggningsavgifter för Dalénumområdet erhålls. Byggnationen<br />
kommer att pågå under en tioårsperiod och total beräknad intäkt uppgår till cirka 11<br />
mkr som kommer att erläggas successivt när bygglov blivit beviljat för varje etapp. I exploateringsavtalet<br />
kommer tid för utbetalningarna att regleras.<br />
Taxan föreslås vara oförändrad och entreprenadkostnaderna har indexuppräknats, i övrigt<br />
planeras inga större förändringar jämfört med 2010.<br />
139
Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />
Andel av bruttokostnader 2009, vatten och avlopp<br />
(Siffror inom parentes avser budget 2008)<br />
Käppalaförbundet<br />
34% (34%)<br />
5. Nyckeltal<br />
Verksamhet<br />
Vattendistribution<br />
15% (15%)<br />
Administration<br />
12% (11%)<br />
Drift vaanläggningar<br />
18% (19%)<br />
140<br />
Avskrivningar<br />
och internränta<br />
10% (9%)<br />
Utbyte vaanläggningar<br />
10% (12%)<br />
Bokslut<br />
2007<br />
Budget<br />
2008<br />
Budget<br />
2009<br />
54 Vatten och avlopp<br />
Inköpt mängd i miljoner m³ 3,48 3,60 3,50<br />
Försåld mängd i miljoner m³ *) 2,95 3,13 3,10<br />
Bruttokostnad per m³ levererat och renat vatten 15:05 16:48 17:63<br />
Intäkt per m³ levererat och renat vatten 17:43 15:49 15:84<br />
Försåld mängd i procent av inköpt vatten 85 87 88<br />
*) Den försålda vattenmängden baseras på abonnenternas beräknade normala årsförbrukning.<br />
En tillfälligt ökad vattenförbrukning hos en abonnent påverkar således inte direkt den försålda<br />
kvantitet vatten som här redovisas.
Verksamhet<br />
Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />
141<br />
Bokslut<br />
2007<br />
Budget<br />
2008<br />
Budget<br />
2009<br />
542 Drift och underhåll av va-anläggningar<br />
Vattenledningar i meter (exkl. serviser) 207 279 209 000 209 100<br />
Kostnad per meter vattenledning 7:34 8:06 8:62<br />
Antal vattenläckor per kilometer ledning 0,048<br />
Avloppsledningar i m (exkl. serviser, dagvatten) 184 527 185 200 185 300<br />
Kostnad per meter avloppsledning 8:07 7:94 7:61<br />
Antal avloppsstopp per kilometer ledning 0,054<br />
Antal brandposter 1 030 1 042 1 045<br />
Kostnad per brandpost (kr) 118 384 383<br />
Antal avloppspumpstationer (inkl. dagvatten) 45 46 46<br />
Kostnad per avloppspumpstation (kr) 47 111 44 261 44 783<br />
Antal vattentorn 3 3 3<br />
Kostnad per vattentorn, kr (exkl. målningskostn-09) 57 000 70 333 60 000<br />
543 Vattendistribution<br />
Antal vattenmätare 7 239 7 325 7 355<br />
Kostnad per mätare, kr (inkl. avläsn. och debitering) 125 118 116<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />
Entreprenaden för drift och underhåll av va-anläggningarna påbörjas under 2009.<br />
Avgiften för dagvatten i taxan kommer att omfördelas i enlighet med en utredning som utförts<br />
under 2008. Frågan behandlas i tekniska nämnden under hösten 2008.<br />
6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010-2011<br />
Ett övertagande av Storholmen från Vaxholm medför stora arbeten med vatten och avlopp.<br />
Arbetet med ledningar i och omkring Dalénum är påbörjat. Vidare kan reningsanläggningen i<br />
Kyrkviken påbörjas.<br />
7. Investeringar för planperioden<br />
Här redovisas de investeringar som föreslås under planperioden.
Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />
Lokala ledningar och serviser 2009 2010 2011<br />
800 800 1 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
Kostnad för anslutning och utläggning av nya serviser för tillkommande fastigheter. En<br />
anläggningsavgift tas ut enligt taxa.<br />
Konsekvens<br />
Utebliven investering medför att anslutning av begärda va-serviser inte kan utföras.<br />
Förnyelse av pumpstationer och vattentorn 2009 2010 2011<br />
1 500 1 500 2 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
En till två pumpstationer förnyas varje år efter en upprättad utbytesplan. Förnyelsen omfattar<br />
pumpar, rörgalleri och el-anläggning. Syftet är att öka driftsäkerheten och samtidigt spara<br />
energi med effektivare pumpar.<br />
Ventiler och övrig armatur i vattentornen ses över och byts ut vid behov.<br />
Konsekvens<br />
I och med att pumparna byts ut minskas energikostnaderna och driftsäkerheten ökar med färre<br />
driftstörningar som kan orsaka bräddningar av avloppsvatten till recipient.<br />
Förnyelse av huvudavloppsledning 2009 2010 2011<br />
2 000 2 500 3 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
Tillskottsvattnet i avloppsledningarna minskas med infodring (nytt rör) enligt en framtagen<br />
plan. Avloppsledningarna i äldre bo<strong>stad</strong>sområden är i behov av att förnyas. Ett utbyte sker<br />
successivt efter prioriteringar som sker med hjälp av tv-filmning av ledningarna och driftstatistik.<br />
Konsekvens<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> betalar idag för tillskottsvatten som belastar Käppalaverkets reningsprocess<br />
varför en investering att minska tillskottsvattnet i <strong>Lidingö</strong>s ledningar på sikt medför en lägre<br />
kostnad. Omläggning av uttjänta ledningar minskar risken för stopp och källaröversvämningar.<br />
Förnyelse av huvudvattenledning 2009 2010 2011<br />
1 000 1 500 2 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
Enligt en framtagen utbytesplan förnyas huvudledningar för att säkerställa leveransen av<br />
dricksvatten. I investeringen ingår även en översyn av ventilerna på huvudledningsnätet.<br />
142
Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />
Konsekvens<br />
Ett brott på huvudledningar kan, på grund av rörstorleken, medföra risk för utebliven<br />
vattenleverans, källaröversvämningar och skador på omgivningen.<br />
Reningsanläggningar för sjöar och dagvatten 2009 2010 2011<br />
700 2 700 1 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
Enligt miljöbalken ska förorenat dagvatten renas innan det släpps till recipient. <strong>Lidingö</strong> har en<br />
dagvattenplan för rening av utsläppt förorenat dagvatten som har som mål att förbättra miljön<br />
i sjöar, i Kyrkviken och vattnet kring <strong>Lidingö</strong>. Kostnaden för en reningsanläggning varierar<br />
med vald metod. Under 2010 planeras åtgärder i Kyrkviken.<br />
Konsekvens<br />
Dagens krav från myndigheter på rening av dagvatten måste kunna uppfyllas.<br />
Dalénum, va-arbeten vid exploateringen 2009 2010 2011<br />
3 000 4 000 4 000<br />
Motiv och beskrivning<br />
I och med utbyggnaden av Dalénum kommer det befintliga ledningsnätet ses över. I vissa fall<br />
måste nya ledningar byggas ut för att minimera driftproblem med den ökade belastningen på<br />
nätet som uppkommer i och med den nya bebyggelsen. Anläggningsavgifter för exploateringsområdet,<br />
vilka bokförs som intäkter i driftbudgeten, kommer på sikt att täcka dessa<br />
investeringskostnader.<br />
Konsekvens<br />
Åtgärder på ledningsnätet eller anläggningar i samband med utbyggnaden av Dalénum är mer<br />
kostnadseffektiva än om de utförs vid ett senare tillfälle, i nya iordningställda markytor.<br />
Larmanläggningar driftövervakning utbyggn. 2009 2010 2011<br />
500 1 000 200<br />
Motiv och beskrivning<br />
För att göra övervakningssystemet för avloppspumpstationer komplett ska resterande pumpstationer<br />
kopplas upp till det nya systemet. Därmed minskar risken för driftstopp och oönskad<br />
bräddning av avloppsvatten till recipienten. Den sista pumpstationen planeras kopplas in på<br />
det nya systemet år 2010.<br />
Konsekvens<br />
Utsläpp av avloppsvatten är inte tillåtet enligt miljöbalken och kan leda till åtal för miljöbrott.<br />
Ett väl utbyggt övervakningssystem minimerar riskerna.<br />
143
8. Personal<br />
Tekniska nämnden – Vatten och avlopp<br />
All driftpersonal kommer att erbjudas övergång till den upphandlade entreprenören.<br />
Kundtjänsten för vatten och avlopp ligger organisatoriskt under administrativa enheten och<br />
kommer fortsättningsvis att ha kvar sina uppgifter förutom felanmälan och en viss<br />
kundkontakt som sköts av entreprenören.<br />
9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />
Förvaltningen kommer ha kvar administrativ kontrollpersonal i egen regi. All övrig verksamhet<br />
ska bedrivas med entreprenör. Kostnaden är svår att uppskatta då en upphandling<br />
genomförs under 2008 med en planerad entreprenadstart 2009-03-02.<br />
144
Tekniska nämnden – Avfall<br />
Avgiftsfinansierad verksamhet: Avfall<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Tekniska nämnden, Avfall är en industriell verksamhet för vilken inga skattemedel tillförs<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker att förslaget till resultatbudget inklusive taxor och avgifter<br />
fastställs.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2009 om 0,5 mkr<br />
Nämndens förslag<br />
1. Uppdraget<br />
Avfallsenheten ansvarar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall och jämförligt<br />
avfall från verksamheter på <strong>Lidingö</strong>. Verksamheten finansieras genom en av kommunfullmäktige<br />
antagen taxa.<br />
I hushållsavfall ingår:<br />
• säck- och kärlavfall från hushåll och verksamheter<br />
• farligt avfall, inklusive batterier<br />
• grov- och elavfall<br />
• trädgårdsavfall<br />
• slam och latrin från hushållen<br />
Avfallsenheten ansvarar även för insamlingen av slam från fettavskiljare.<br />
Hushållsavfall hämtas i säck eller kärl varje vecka, var fjortonde dag eller en gång per månad<br />
från småhus. I flerbo<strong>stad</strong>shus och verksamheter hämtas hushållsavfall en till tre gånger per<br />
vecka. Från verksamheter hämtas även utsorterat matavfall som behandlas biologiskt.<br />
Farligt avfall hämtas fastighetsnära hos småhusen i så kallade miljöboxar. För boende i<br />
flerbo<strong>stad</strong>shus finns ett system med en ambulerande miljöbil som kör runt i <strong>stad</strong>en fyra<br />
gånger per år. Farligt avfall kan även lämnas på återvinningscentralen.<br />
Slam och latrin hämtas från de fastigheter som inte är anslutna till kommunalt avlopp.<br />
All insamling av hushållsavfall är organiserad genom entreprenörer. Nuvarande avtal gäller<br />
till och med den 31 mars 2010.<br />
Staden är delägare i Söderhalls renhållningsverk AB, Sörab, som totalt har tio medlemskommuner.<br />
Sörab har till uppgift att organisera och tillhandahålla möjlighet för ägarkommunerna<br />
att få en såväl ekonomisk som rationell behandling av insamlat avfall. Sörab<br />
driver även återvinningscentralen och anläggningen för trädgårdsavfall som finns i <strong>Lidingö</strong>.<br />
Arbetet pågår med att planera för en ny, större återvinningscentral i Stockby.<br />
145
Tekniska nämnden – Avfall<br />
Förpackning- och tidningsinsamlingen, FTI AB, ansvarar för insamling av förpackningar och<br />
tidningar. Kommunen har ett informationsansvar gällande sortering och återvinningen av<br />
förpackningar och tidningar. På <strong>Lidingö</strong> finns i dagsläget 19 återvinningsstationer. Målet är<br />
att det ska etableras en ny station per år. För verksamheten tillämpas en sluten budgetering<br />
och redovisning. Eventuella över- och underskott regleras mot en särskild resultatutjämningsfond.<br />
1.1 Avfallsenhetens ansvarsområde<br />
Avfallsenheten handlägger och rådgör i frågor rörande bland annat avfallslösningar och<br />
arbetsmiljö samt ansvarar för att ta fram avfallstaxa, lokala föreskrifter och avfallsplan.<br />
Enheten tar årligen fram och ger ut avfallsinformation till samtliga hushåll och verksamheter<br />
på <strong>Lidingö</strong>. Aktuell information om avfallshanteringen finns tillgänglig på <strong>stad</strong>ens webbplats.<br />
Enheten arbetar även med upphandlingar, statistik samt kontakter med interna och externa<br />
aktörer. Uppdraget utförs i samarbete med ett tiotal entreprenörer.<br />
Enheten har även ansvar för förvaltningens miljöledningsarbete.<br />
2. Året som kommer<br />
• Återvinningscentralen i Stockby planeras för grov- och elavfall, farligt avfall samt<br />
trädgårdsavfall. Pengar finns i Sörabs budget för 2008 men byggstart blir tidigast<br />
2009.<br />
• En omlastningsstation byggs under senhösten 2008 och kommer att börja användas<br />
under 2009.<br />
• Avgiften i taxan höjs med 25 procent för att minska underskottet i budgeten.<br />
• Upphandling av en ny renhållningsentreprenör görs under 2009. Den nya entreprenaden<br />
innehåller ett nytt insamlingssystem. Entreprenaden börjar gälla först 2010.<br />
• En gemensam avfallsplan för Sörabs medlemskommuner kommer att gälla från 2009.<br />
• Personal som utför upphandlingar och har kontakt med entreprenörer ska<br />
kompetensutvecklas.<br />
3. Målformulering<br />
Stadens övergripande mål för avfallshanteringen:<br />
• Ta hand om avfall på ett miljömässigt riktigt sätt.<br />
Tekniska nämndens övergripande mål:<br />
• Kunskap om vad som händer med avfallet på lång och kort sikt ska öka – alla ska ta<br />
ett ökat ansvar<br />
• Arbetsmiljön ska vara god för dem som hämtar avfall på <strong>Lidingö</strong>.<br />
• Materialåtervinningen ska öka.<br />
146
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning (mkr)<br />
Tekniska nämnden – Avfall<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2008 2009 2010 2011 2012<br />
statsbidrag<br />
taxor och avgifter 21,6 22,0 28,0 33,6 33,6<br />
övriga intäkter 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5<br />
Summa intäkter 22,0 22,4 28,5 34,1 34,1<br />
kostnader för arbetskraft 1,0 1,1 1,1 1,2 1,2<br />
varor och material 0,1 0 0 0 0<br />
entreprenad och köp av verksamhet 22,3 22,6 24,9 25,6 25,9<br />
tjänster och avgifter 3,0 2,9 3,5 3,6 3,7<br />
hyror 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3<br />
bidrag - - - - -<br />
avskrivningar - 0,2 0,2 0,3 0,3<br />
internränta - 0,1 0,2 0,2 0,2<br />
Summa kostnader -26,7 -27,2 -30,3 -31,2 -31,6<br />
finansiella intäkter 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0<br />
Årets resultat -4,5 -4,7 -1,8 2,9 2,5<br />
resultatutjämningsfond 5,4 0,7 -1,1 1,8 4,3<br />
4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />
Budget 2009<br />
Avgifterna i avfallstaxan föreslås öka med 25 procent dels för att täcka de ökade entreprenörs-<br />
och behandlingskostnaderna, dels för att kompensera de minskade intäkter som blivit resultatet<br />
av att fler abonnenter gått över till kärl.<br />
Intäkterna från avfalltaxan består av två delar. En fast avgift på 7,6 mkr som täcker bl a<br />
administration, hantering av farligt avfall och kostnader för återvinningscentralen. En rörlig<br />
avgift på 20,4 mkr som täcker hämtning och destruktion av hushållsavfall samt destruktion av<br />
grov- och matavfall.<br />
Entreprenader och köp av verksamhet består av ersättning till avfallsentreprenören för insamling<br />
och borttransport av hushållsavfall, 14,5 mkr, avgift till Sörab för destruktion av<br />
hushållsavfall 6,5 mkr samt avgift till Sörab för drift av återvinningscentralen 3,5 mkr.<br />
Entreprenadkostnaderna är höjda med cirka 3 procent för index medan avgifterna till Sörab är<br />
beräknade utifrån preliminära uppgifter från Sörab.<br />
147
Tekniska nämnden – Avfall<br />
I tjänster och avgifter ingår overheadkostnader på 2,6 mkr samt annonser, hyra, porto, datorstöd<br />
m m.<br />
Budget 2010<br />
Avgifterna i avfallstaxan beräknas höjas med 20 procent för att verksamheten ska få ett<br />
positivt resultat för året.<br />
Entreprenadkostnaderna ökar med index. I övrigt planeras inga större förändringar jämfört<br />
med 2009.<br />
Budget 2011<br />
Taxan beräknas vara oförändrad.<br />
Entreprenadkostnaderna ökar med index. I övrigt planeras inga större förändringar jämfört<br />
med 2010.<br />
Andel av bruttokostnader 2009, avfall<br />
(Siffror inom parentes avser budget 2008)<br />
Ersättning till<br />
renhållningsentreprenör<br />
48% (48%)<br />
Farligt avfall<br />
1% (3%)<br />
Övrigt<br />
2% (4%)<br />
148<br />
Administration<br />
17% (12%)<br />
Avgift till Sörab<br />
33% (32%)
5. Nyckeltal<br />
561 Hushållsavfall<br />
Tekniska nämnden – Avfall<br />
Bokslut<br />
2007<br />
149<br />
Budget<br />
2008<br />
Budget<br />
2009<br />
Antal ton avfall 15 970 17 000 18 000<br />
Kostnad/ton (exkl FA) (kr) 1 639 1 551 1 669<br />
Intäkt/ton 1 289 1 327 1 582<br />
Totalkostnad i mkr (exkl FA) (kr) 26,2 mkr 26,4 mkr 30,0 mkr<br />
Total intäkt i mkr 20,6 mkr 22,5 mkr 28,5 mkr<br />
5.1 Kommentarer till nyckeltalen<br />
Avfallsmängden är räknad som summa säck- och kärlsopor, grovavfall från villor och flerbo<strong>stad</strong>shus<br />
samt grovavfall från återvinningscentralen.<br />
Mängden avfall år 2007 består av 10 459 ton säck- och kärlavfall, och 5 643 ton grovavfall<br />
från återvinningscentralen.<br />
564 Farligt avfall<br />
Bokslut<br />
2007<br />
Budget<br />
2008<br />
Budget<br />
2009<br />
Antal ton FA från hushåll inklusive<br />
bortforsling och destruktion<br />
116 110 118<br />
Kostnad/ton (kr) 1 931 4 545 2 119<br />
Totalkostnad i mkr 0,2 mkr 0,5 mkr 0,3 mkr<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />
Ändring av abonnemang från säck till kärl kan medföra att intäkterna minskar. Avgiften för<br />
kärl kommer att ses över i nya taxan.<br />
Entreprenadkostnader för insamling och transport ökade enligt index med 6,61 procent 2008.<br />
En höjning av index 2009 är att förvänta med bland annat ökade bränslekostnader. I övrigt är<br />
inga större förändringar planerade.<br />
En höjning av taxan med 25 procent är budgeterad för 2009 för att minska den negativa<br />
resultatutjämningsfonden.<br />
6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010-2011<br />
En ny upphandling av insamlingen av hushållsavfall påbörjas under 2009 och träder i kraft<br />
under våren 2010. Kostnaden för den nya entreprenaden och det föreslagna insamlingssystemet<br />
är svår att beräkna.<br />
Avgifterna i taxan ses över och 2010 föreslås en höjning med 20 procent. För 2011 föreslås<br />
taxan vara oförändrad om resultatutjämningsfonden då är i balans.
7. Investeringar för planperioden<br />
Tekniska nämnden – Avfall<br />
Här redovisas den investering som föreslås under planperioden.<br />
Omlastningsstation för hushållsavfall 2009 2010 2011<br />
500 - -<br />
Motiv och beskrivning<br />
Bygglov för omlastningsstationen för hushållssopor är beviljat och en byggstart är beräknad<br />
till hösten 2008. Omlastningsstationen uppförs inom det område som <strong>stad</strong>ens renhållningsentreprenör<br />
disponerar i Stockby. Investeringen avser kompletterande åtgärder i samband med<br />
färdigställandet av anläggningen. Av det anslag på 2,9 mkr som är budgeterat för omlastningsstationen<br />
2008 föreslås resterande medel överföras till 2009.<br />
Konsekvens<br />
En omlastningsstation kommer att minska antalet transporter med sopbil till och från behandlingsanläggningen<br />
i Högdalen. Idag går mellan tre och sju transporter per dag med sopbil<br />
vilket skulle minska till en till två transporter per dag med lastväxlarfordon. Transportarbetet<br />
minskar från cirka 5 100 mil per år till 1 200-1 900 mil per år.<br />
Med minskat transportarbete minskar utsläppen av kväveoxider och kolväten samt användning<br />
av fordonsbränslen. Även trafiksäkerhetsaspekterna måste beaktas med det minskade<br />
transportarbetet. Abonnenternas samlade kostnader beräknas minska med cirka 500 tkr per år.<br />
8. Personal<br />
Bemanningen på avfallsenheten består av enhetschef och två handläggare, varav en nyanställd<br />
sedan våren 2008.<br />
9. Entreprenader och köp av verksamhet<br />
Renhållningsverket anlitar entreprenörer för all verksamhet. Den största entreprenaden är<br />
insamling och transport av hushållsavfall som är budgeterad till 14,5 mkr 2009.<br />
Sörab sköter behandling av hushållsavfall samt drift av återvinningscentralen. Omfattningen i<br />
budget 2009 är 10 mkr.<br />
Insamling, transport och behandling av farligt avfall, slam, latrin och fettavfall. Kostnaden för<br />
dessa uppgår till 0,3 mkr i budget 2009.<br />
För hämtning av grovavfall från flerbo<strong>stad</strong>shus väljer fastighetsägaren själv vilken av <strong>stad</strong>ens<br />
fyra godkända entreprenörer de vill anlita.<br />
150
Tekniska nämnden – Jord- och stentipp<br />
Avgiftsfinansierad verksamhet: Jord- och stentipp<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Tekniska nämnden, Sten- och jordtippar är en industriell verksamhet för vilken inga<br />
skattemedel tillförs<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker att förslaget till resultatbudget inklusive taxor och avgifter<br />
fastställs.<br />
Nämndens förslag<br />
1. Uppdraget<br />
Trolldalstippen hanterar sten och jordmassor från anläggningsarbeten på <strong>Lidingö</strong>. Berg och<br />
sten krossas och jordmassor sållas och återanvänds sedan som fyllnadsmaterial.<br />
Lakvattnet från den nedlagda hushållstippen tas om hand i de nya lakvattendammarna.<br />
För verksamheten tillämpas en sluten budgetering och redovisning. Eventuella över- och<br />
underskott regleras mot en särskild resultatutjämningsfond.<br />
2. Året som kommer<br />
• Verksamheten på tippen bedrivs av entreprenör.<br />
• Större mängd av jordfyllning återvinns genom effektivare sållning av massorna.<br />
• Fler fraktioner av krossmaterial finns till försäljning.<br />
• Om möjligt ska ris och grenar, mm från trädgårdsentreprenörer tas om hand vid<br />
Trolldalstippen för flisning när Södergarnstippen stängs, vilket kommer att ske när den<br />
nya återvinningscentralen vid Stockby tas i bruk.<br />
3. Målformulering<br />
Tekniska nämndens övergripande mål:<br />
• Möjligheten att fortsättningsvis tippa massor ska säkerställas genom sortering och återvinning<br />
av massor så långt som möjligt med hänsyn tagen till villkoren i erhållet tillstånd<br />
för utökad verksamhet.<br />
151
4. Ekonomisk plan<br />
4.1 Resultaträkning (mkr)<br />
Tekniska nämnden – Jord- och stentipp<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2008 2009 2010 2011 2012<br />
statsbidrag<br />
taxor och avgifter 1,4 1,6 2,7 2,7 2,7<br />
övriga intäkter 3,8 2,5 3,3 3,4 3,5<br />
Summa intäkter 5,2 4,1 6,0 6,1 6,2<br />
kostnader för arbetskraft 0,9 0,8 - - -<br />
varor och material 2,0 0,7 1,0 1,0 1,0<br />
entreprenad och köp av verksamhet 1,7 1,2 3,6 3,6 3,6<br />
tjänster och avgifter 1,1 1,1 0,8 0,8 0,8<br />
hyror - - - - -<br />
bidrag - - - - -<br />
avskrivningar 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3<br />
internränta 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3<br />
Summa kostnader -6,1 -4,4 -6,0 -6,0 -6,0<br />
finansiella intäkter - - - - -<br />
Årets resultat -0,9 -0,3 0,0 0,1 0,2<br />
resultatutjämningsfond 0,0 -0,3 -0,3 -0,2 0,0<br />
4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />
För att återvinna så mycket material som möjligt ökar kostnaderna för inhyrda maskiner som<br />
hanterar det tippade materialet. Samtidigt ökar försäljningen vilket medför större inkomster.<br />
Målet för 2009 är att tippen ska göra ett nollresultat eller gå med en liten vinst.<br />
5. Nyckeltal<br />
57 Jord- och stentipp<br />
Bokslut<br />
2007<br />
152<br />
Budget<br />
2008<br />
Budget<br />
2009<br />
Antal lass<br />
6 892 6 000 7000<br />
Kostnad/lass (kr) 891 740 851<br />
Intäkt/lass (kr) 758 683 857<br />
Totalkostnader i mkr 6,1 mkr 4,4 mkr 6,0 mkr<br />
Totala intäkter i mkr 5,2 mkr 4,1 mkr 6,0 mkr
Tekniska nämnden – Jord- och stentipp<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2009<br />
En större omsättning av jord och krossmaterial medför högre kostnader och inkomster.<br />
6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2010-2011<br />
Arbetet bedrivs så att tippens livslängd kan öka något och att endast godkända massor tillförs<br />
tippen.<br />
7. Personal<br />
Ingen egen personal finns på tippen.<br />
8. Entreprenader och köp av verksamhet<br />
All verksamhet bedrivs av entreprenör.<br />
153
Tekniska nämnden – Jord- och stentipp<br />
154
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämndens budget utgörs av sammanträdesarvoden för<br />
förtroendevalda och har budgeterats på en förväntad nivå enligt kommunstyrelsens<br />
anvisningar.<br />
Nämndens förslag<br />
Resultaträkning (mkr)<br />
Bokslut<br />
2007<br />
155<br />
Budget<br />
2008<br />
Budget<br />
2009<br />
Budget<br />
2010<br />
Budget<br />
2011<br />
kommunalskattebidrag 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6<br />
statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
taxor och avgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
Summa intäkter 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6<br />
kostnad för arbetskraft 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5<br />
varor och material 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
entreprenad och köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
tjänster och avgifter 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1<br />
hyror 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
Summa kostnader -0,4 -0,5 -0,6 -0,6 -0,6<br />
Årets resultat 0,1 0 0 0 0<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämndens budget utgörs av sammanträdesarvoden för<br />
förtroendevalda och har budgeterats på förväntad nivå enligt kommunstyrelsens<br />
anvisningar.
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden<br />
156
Räddningstjänst<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.<br />
Kommunstyrelsens förslag<br />
Räddningstjänsten har upprättat ett budgetförslag vilket bygger på en fortsatt entreprenad<br />
genom Stockholms brandförsvar. Staden har att ta ställning till ett samgående med 11 andra<br />
kommuner i ett kommunalförbund för räddningstjänsten. Skulle <strong>stad</strong>en komma att ingå i det<br />
nya kommunalförbundet föreslås kommunstyrelsen uppdras att vidta erforderliga<br />
budgetmässiga justeringar.<br />
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2009 inklusive taxor och avgifter<br />
och anslår kommunalskattemedel om 24,5 mkr.<br />
Nämndens förslag<br />
1. Uppdraget<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden ansvarar för den förebyggande och skadeavhjälpande<br />
verksamheten som regleras i lagen om skydd mot olyckor. I uppdraget ingår<br />
myndighetsutövning inom det förebyggande verksamhetsområdet och att följa upp den<br />
verksamhet som Stockholms brandförsvar bedriver åt <strong>Lidingö</strong> genom avtal sedan den 1/1<br />
2001.<br />
Från och med 1/1 2009 kommer räddningstjänsten att ingå i ett kommunalförbund<br />
tillsammans med räddningstjänsten för ytterligare 10 kommuner. Kommunalförbundet övertar<br />
då den myndighetsutövning och det ansvar för räddningstjänst och förebyggande arbete till<br />
skydd mot olyckor som nu utövas av miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden.<br />
Räddningstjänsten redovisas som en egen resultatenhet inom miljö- och<br />
<strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden i avvaktan på att de formella besluten tagits i respektive<br />
medlemskommuns kommunfullmäktige. I förbundsdrift kommer <strong>stad</strong>en att betala en årlig<br />
avgift till förbundet.<br />
2. Året som kommer<br />
• Samgående i ett räddningstjänstförbund<br />
I enlighet med den utredning och de principbeslut som tagits kommer<br />
räddningstjänsten att övergå i ett kommunalförbund med sammanlagt 11 kommuners<br />
räddningstjänster. Förbundet övertar ansvaret för räddningstjänst och förebyggande<br />
arbete till skydd mot olyckor.<br />
• Fortsatt satsning på förebyggande arbete<br />
En viktig uppgift i det förebyggande arbetet är att på olika sätt och i olika<br />
sammanhang ge invånarna grundläggande brandskyddskunskap. I avtalet med<br />
Stockholm regleras att de utåtriktade utbildnings- och informationsverksamheter, som<br />
157
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden - Räddningstjänst<br />
tidigare har bedrivits, ska fortsätta och i takt med Stockholms brandförsvars egen<br />
organisationsutveckling ytterligare utvecklas. I förbundsdrift kommer det<br />
förebyggande arbetet att vara en viktig del i verksamheten.<br />
3. Målformulering<br />
Enheten verkar för att uppfylla kommunens övergripande mål genom att:<br />
• Förebygga brand och begränsa skador på människor och egendom vid brand och<br />
olycksfall.<br />
• Planera och förbereda skydd för befolkningen under beredskap och krig.<br />
4. Resultaträkning<br />
4.1 Räddningstjänst i fred och under höjd beredskap (881+890)<br />
Bokslut Budget Budget Plan Plan<br />
2007 2008 2009 2010 2011<br />
kommunalskattebidrag 23,5 23,9 24,5 25,1 25,7<br />
statsbidrag 0,3 0,4 0,4 0,4 0,4<br />
taxor och avgifter 0,4 0,2 0,2 0,2 0,2<br />
övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
Summa intäkter 24,2 24,5 25,1 25,7 26,3<br />
kostnader för arbetskraft 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1<br />
varor och material 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
entreprenad och köp av verksamhet 19,9 20,5 21,1 21,8 22,4<br />
tjänster och avgifter 2,2 2,8 2,7 2,7 2,6<br />
hyror 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1<br />
bidrag 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1<br />
avskrivningar 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1<br />
internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
Summa kostnader 23,2 24,6 25,1 25,9 26,4<br />
Årets resultat 1,0 0 0 0 0<br />
4.2 Kommentarer till resultaträkningen<br />
Driftbudget 2009 och budgetplan för 2010 och 2011 för räddningstjänsten<br />
Under 2007 och 2008 har det pågått ett utredningsarbete angående en sammanslagning av i<br />
nuläget 11 kommuners räddningstjänster i ett gemensamt kommunalförbund. Slutliga beslut<br />
ska tas i respektive kommuns fullmäktige senast under oktober månad i år. Eftersom de 11<br />
kommunerna har tagit principbeslut på ett samgående är det högst troligt att sammanslagningen<br />
i ett kommunalförbund blir av. Om så är fallet kommer <strong>stad</strong>en att betala en årlig avgift<br />
158
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden - Räddningstjänst<br />
till förbundet för de tjänster som förbundet ska utföra åt <strong>stad</strong>en. Som en gardering till att<br />
sammanslagningen inte skulle bli av har en budget för 2009 och en plan för 2010 och 2011<br />
upprättats.<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden är sedan årsskiftet 2006/2007 den nämnd som har till<br />
uppgift att bestämma om och följa upp den verksamhet som Stockholms brandförsvar<br />
bedriver i <strong>Lidingö</strong> genom avtal sedan den 1 januari 2001.<br />
Avtalet med Stockholms brandförsvar omförhandlades under 2005. Det förnyade avtalet<br />
gäller sedan 1 januari 2006 och fem år framåt med möjlighet att därefter förlänga avtalet i<br />
treårsperioder så länge ingen av parterna säger upp avtalet. De ekonomiska villkoren i avtalet<br />
reglerar att grundbeloppet som är fastställt till 18 975 tusen kronor gällde för år 2006. De<br />
efterföljande åren ska grundbeloppet justeras med index som utgörs av dels arbetskostnadsindex<br />
(AKI) på 85 % av grundbeloppet dels konsumentprisindex (KPI) på 15 % av grundbeloppet.<br />
Resultaträkningen för miljö– och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden har hittills grundat sig på i första<br />
hand tre stora delposter. Två av delposterna är reglerade i avtal med Stockholms brandförsvar<br />
respektive SOS Alarm AB. Kostnaderna för de båda avtalen justeras årligen med index (AKI<br />
och KPI) i enlighet med avtalsvillkoren.<br />
Den tredje delposten är kostnaderna för brandvatten som nämnden betalar till tekniska kontoret<br />
i <strong>Lidingö</strong>. Denna kostnad justeras årligen från och med 2005 med nettokostnadsindex.<br />
Från och med 2006 har en fjärde stor kostnadspost särredovisats i miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämndens<br />
budget. Kostnaden gäller regleringen av de kapitalkostnader som uppstår för<br />
Stockholms brandförsvar vid de investeringar som brandförsvaret genomför inom ramen för<br />
räddningstjänstavtalet.<br />
Intäkter<br />
Intäkten från onödiga automatiska brandlarm har anpassats efter antagandet att 20 debiterbara<br />
onödiga automatiska brandlarm inträffar per år. Avgiften för onödiga automatiska<br />
brandlarm föreslås vara 10 200 kronor för 2009, 10 500 kronor för 2010 och 10 800 kronor<br />
för 2011.<br />
Grundavgiften för tillsyn föreslås vara 1025 kronor för 2009, 1060 kronor för 2010 och 1100<br />
kronor för 2011.<br />
I avtalet med Stockholm som gäller från och med 1/1 2006 upplåter <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> brandstationslokalerna<br />
utan vederlag och erhåller därmed ingen intäkt från och med verksamhetsåret<br />
2006.<br />
Kostnader<br />
Kostnader för arbetskraft utgörs av 0,1 tjänst som sakkunnig till nämnden i räddningstjänstfrågor<br />
och handläggare av nämndens räddningstjänstärenden som inte handläggs av<br />
Stockholms brandförsvar.<br />
Entreprenad och köp av verksamhet har räknats upp med 3 procent för de avtal som <strong>stad</strong>en<br />
har med Stockholms brandförsvar och SOS Alarm AB.<br />
Arbetskostnadsindex (AKI) har de senaste årens varierat mellan 2 och 6 procent per år.<br />
159
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden - Räddningstjänst<br />
Tjänster och avgifter inrymmer dels kostnaden för brandvatten dels teleavgifter för <strong>stad</strong>ens<br />
tyfoner. I posten ingår även de kostnader som <strong>stad</strong>en enligt räddningstjänstavtalet ska betala<br />
till Stockholm för de investeringar som brandförsvaret genomför.<br />
Kostnaden för brandvatten är oförändrad för de kommande tre åren.<br />
Kostnaden för hyror har räknats om och ger en ökning till 1034 tkr för 2009, 1065 tkr för<br />
2010 och 1097 för 2011.<br />
Kostnaderna för internränta minskar med cirka 3 tkr per år.<br />
Bidrag till frivilligorganisationerna är oförändrat. Samtliga kostnader som är hänförliga till<br />
beredskapshöjande åtgärder täcks med anslag från de riktade statsbidrag som <strong>stad</strong>en även<br />
framledes kommer att erhålla.<br />
5. Nyckeltal<br />
2006 2007<br />
Antal inkomna larm 285 340<br />
- varav hjälpa till annan kommun 53 104<br />
Antal utbildade/informerade i brandskydd 1700 900<br />
Nettokostnad i kronor per invånare 522 532<br />
6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser<br />
Av miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämndens budget för räddningstjänst är det endast en mindre<br />
del, 0,4 procent av nettobudgeten, som är påverkbar utan att säga upp eller ändra<br />
ikraftvarande avtal.<br />
De index som de tre största kostnadsposterna är reglerade med utgör en osäkerhet i<br />
kostnadsutvecklingen i både kort och långt perspektiv. Varje procentenhets förändring för de<br />
tre indexerade kostnadsposterna innebär en ökning alternativt en minskning av kostnaderna<br />
med ca 200 tkr.<br />
Avtalet med SOS Alarm AB löper med ett års uppsägningstid.<br />
7. Investeringar för planperioden<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> ska enligt räddningstjänstavtalet ersätta Stockholms brandförsvar för de<br />
kapitalkostnader som brandförsvaret ådrar sig vid investeringar i fordon och materiel som<br />
erfordras för utförande av tjänsten. Beloppet för kapitalkostnaderna sjunker successivt under<br />
en åttaårsperiod i takt med att ränteandelen minskar och inga ytterligare större investeringar<br />
behöver göras. För 2009 är beloppet 1755 tusen kronor.<br />
160
8. Personal<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden - Räddningstjänst<br />
Staden har ingen egen personal inom räddningstjänstverksamheten.<br />
9. Entreprenad och köp av verksamhet<br />
Räddningstjänstverksamheten bedrivs till 100 % av Stockholms brandförsvar i enlighet med<br />
räddningstjänstavtalet mellan Stockholm och <strong>Lidingö</strong>. Från 1/1 2009 kommer driftformen att<br />
var kommunalförbund.<br />
10. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s hälsoprofil<br />
Inom ramen för hälsoprofilarbetet kan nämnas att räddningstjänsten arbetar med att minska<br />
antalet arbetsskador på den egna personalen och speciellt de som uppstår i samband med den<br />
fysiska träningen. Inom de fyra arbetsgrupperna finns utsedda idrottsinstruktörer med uppgift<br />
att bland annat stimulera personalen till en allsidig och skonsam fysisk träning och att<br />
genomföra konditions- och styrketester på personalen.<br />
Räddningstjänsten utbildar på efterfrågan människor i hjärt- och lungräddning (HLR) och i<br />
grundläggande förstahjälpeninsats (LABC). Detta kan ses som ett bidrag till att dels minska<br />
risken för att människor råkar ut för skador men också att en skadad får ett bra<br />
omhändertagande i ett tidigt skede vilket i många fall minskar på vårdtid, rehabiliteringstid<br />
och mänskligt lidande.<br />
11. Miljöarbete<br />
Räddningstjänsten kan påverka miljön med sin verksamhet både förebyggande och operativt.<br />
Sedan flera år tillbaka köper räddningstjänsten miljöfordon när det gäller personbilar som<br />
nyanskaffas.<br />
När det gäller de tunga fordonen så ska de vid nyanskaffning uppfylla de miljökrav som är<br />
gällande vid aktuell tidpunkt.<br />
Räddningstjänsten har numera en bättre helhetssyn när gäller miljöpåverkan vid operativa<br />
insatser. I större grad än tidigare görs överväganden om metod- och teknikval vid insats för att<br />
minska den miljömässiga effekten. Även vid praktiska övningar och utbildning försöker<br />
räddningstjänsten minimera en negativ miljöpåverkan. Bland annat har räddningstjänsten<br />
övergått från flytande bränsle till gas i eldningsanordningen som används vid<br />
handbrandsläckarövningar.<br />
12. Taxor och avgifter<br />
2008 2009 2010 2011<br />
Grundavgift för tillsyn 980 kr 1 025 kr 1 060 kr 1 100 kr<br />
Avgift för felaktiga automatlarm 9 800 kr 10 200 kr 10 500 kr 10 800 kr<br />
161
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden - Räddningstjänst<br />
162
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
Stadsledningskontoret<br />
Stadsledning<br />
Målet är att kommunstyrelsen och dess ordförande via <strong>stad</strong>sledningskontoret ska få ett effektivt<br />
stöd i att uppfylla ålagda uppgifter enligt kommunallag och gällande reglemente.<br />
Information<br />
Verksamheten utgår ifrån <strong>stad</strong>ens strategiska kommunikationsplan.<br />
Stadsledning, samordning av brottsförebyggande åtgärder<br />
Samordnarens arbete utgår ifrån <strong>Lidingö</strong>s brottsförebyggande råds övergripande mål:<br />
• Öka tryggheten och minska brottsligheten på <strong>Lidingö</strong>.<br />
• Förbättra samarbete och resursutnyttjande inom de kommunala, statliga och privata<br />
verksamheterna som arbetar brottsförebyggande.<br />
• Verka aktivt för ett ökat medborgarengagemang.<br />
Konsult- och servicekontoret<br />
Ledning<br />
Stadens administration ska vara professionell och kostnadseffektiv, vilket ställer krav på ständig<br />
utveckling och anpassning. Ledningen ska verka för att följande mål uppfylls:<br />
• En minskad sjukfrånvaro inom kontoret<br />
• En god arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat<br />
• Att stärka enhetscheferna – den goda ledaren<br />
• Att säkerställa ett effektivt och säkert resursutnyttjande<br />
• Att ha en fullgod omvärldsbevakning<br />
Sekretariatet<br />
Sekretariatet ska:<br />
• bistå de politiska organen och förvaltningarna med effektivt och korrekt stöd<br />
• bistå <strong>stad</strong>sledningskontoret med ärendeberedning<br />
Arkivet ska:<br />
• vara rådgivande mot <strong>stad</strong>ens förvaltningar samt bistå allmänheten med forskarservice i<br />
den omfattning som efterfrågas<br />
Överförmyndaren ska:<br />
• utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning av<br />
omyndigas/huvudmäns tillgångar.<br />
Ekonomi- och redovisningsenheterna<br />
• Förvaltningarna ska vara nöjda med den service, rådgivning och utbildning som<br />
enheterna tillhandahåller.<br />
• Stadsledningskontoret och förvaltningarna ska få tillgång till den ekonomiska<br />
information de behöver på ett lättillgängligt sätt.<br />
163
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
Informationsenheten<br />
• Ge anställda och lidingöbor korrekt, begriplig och snabb information via rätt kanal.<br />
• Stödja förvaltningarna i deras arbete med information.<br />
• Öka tillgängligheten för lidingöborna att nyttja <strong>stad</strong>ens service.<br />
• Ge kunskap till anställda och lidingöbor om den nya hälsoprofilen.<br />
Enheten för arbetsmarknadsåtgärder, budget- och skuldrådgivning samt bo<strong>stad</strong>s- och<br />
invandrarfrågor<br />
• Invandrarbyrån ska ge bästa möjliga samhällsinformation till invandrare och andra<br />
lidingöbor.<br />
• Flyktingmottagningens verksamhetsmål är att uppfylla avtalet med Migrationsverket<br />
om att ta emot flyktingar och att introducera flyktingarna på ett sådant sätt att de så<br />
snart som möjligt efter inflyttningen till kommunen blir självförsörjande och kan delta<br />
i samhället på samma villkor som övriga lidingöbor.<br />
• Budget- och skuldrådgivaren ska hitta bästa möjliga helhetslösning för gäldenärer och<br />
fordringsägare på lokal nivå, på frivillig väg. Rådgivningsansvaret omfattar inte bara<br />
dem som är berättigade till skuldsanering enligt lagen, utan alla skuldsatta som är i<br />
behov av att finna lösningar på sina skuldsättningsproblem. Råd och stöd ska erbjudas<br />
under hela skuldsaneringsförfarandet hos Kronofogdemyndigheten eller i domstol och<br />
under hela löptiden för betalplanen. Större stöd ska ges åt de resurssvaga grupperna,<br />
med syfte att stärka resurserna och verka för möjligheter till ett självständigt liv, det<br />
vill säga ge hjälp till självhjälp.<br />
• Personer som är aktuella för arbetsmarknadsåtgärder i <strong>stad</strong>en ska bli placerade på<br />
lämplig arbetsplats.<br />
• Verksamhetsmål för bo<strong>stad</strong>senheten är att ge säker handläggning av ansökningar om<br />
bo<strong>stad</strong> på grund av sociala och/eller medicinska skäl. Vad gäller administration av<br />
seniorbo<strong>stad</strong>skön är målet att genomföra tillförlitlig förmedling av seniorbostäder.<br />
Personalenheten<br />
Arbetsmiljö<br />
Chefer, arbetsledare och övrig personal ska vara nöjda med det stöd personalenheten erbjuder<br />
för att tillsammans skapa den hälsosamma arbetsplatsen.<br />
Ledarskapsutveckling<br />
• Chefer som vänder sig till enheten ska vara inspirerade av och nöjda med enhetens<br />
stöd i ett utvecklande ledarskap.<br />
• Alla chefer ska ha deltagit i flera erbjudna aktiviteter och uppleva att det bidragit till<br />
en ökad kompetens och professionalism i ledarskap.<br />
• Alla chefer i <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> ska uppleva att deras behov av nätverk och kollegialt stöd<br />
har tillgodosetts.<br />
Hälsa<br />
• Genom ett promotivt hälsoarbete och ett aktivt och tidigt rehabiliteringsarbete ska<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> fortsätta att vara den arbetsgivare som har det lägsta sjuktalet bland<br />
kommunerna i länet, samt arbeta för att höja frisktalet. Uppföljning sker genom att<br />
mäta sjuktalet och frisktalet per 30 augusti samt 31 december. Via medarbetarenkäten<br />
mäts nöjdheten med <strong>stad</strong>ens friskvårdssatsningar och målet är att talet ska öka mellan<br />
två mätningar.<br />
164
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
Personalförsörjning<br />
• Chefer och personalkonsulter inom förvaltningarna ska vara nöjda och inspirerade av<br />
det stöd de erhåller i sitt rekryteringsarbete.<br />
• Genom att stödja verksamheterna med arbetsmiljöarbete, likabehandling, hälsoprofil<br />
och ledarutveckling verka för att <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> är en attraktiv arbetsplats.<br />
Löneenheten<br />
• Ett fullt och kvalitetssäkert nyttjande av det personaladministrativa systemet Heroma.<br />
• Stadens anställda ska få service i pensions- och försäkringsfrågor.<br />
• Chefer, arbetsledare och övriga som arbetar med personal ska få ett bra stöd för att öka<br />
kompetensen i lag och avtal samt handhavandefrågor i Heroma.<br />
• Vara omvärldsorienterade genom att vara insatta i utvecklingen inom ämnesområdet<br />
och ta initiativ till utveckling.<br />
Enheten för upphandling, telefonväxel, reception och kontorsservice<br />
• Den som kontaktar växel och reception ska uppleva att de får god service<br />
• Kontaktpersoner på alla förvaltningar i upphandlingsfrågor<br />
• Öka avtalstroheten vid inköp<br />
• Vaktmästeriet, kopiering och tryckeri – god efterlevnad av avtalen<br />
Verksamhetsuppföljning måltidsservice<br />
• Kunderna ska uppleva att de får ett bra stöd i kost- och näringsfrågor, samt frågor om<br />
utrustning i kök<br />
• Ekonomi, kostnadseffektiva upphandlingar<br />
• Kompetens, hålla sig ajour med utvecklingen inom området<br />
• Process, att entreprenörerna uppfyller avtalet<br />
It-enheten<br />
• Minst 95 procent av <strong>stad</strong>ens datorer ska ha Windows XP och Office XP<br />
• Minst 80 procent av inkomna ärenden ska levereras i tid<br />
• Minst 90 procent av <strong>stad</strong>ens kritiska system ska ha övervakning som möjliggör<br />
proaktiva åtgärder vid fel eller risk för störning<br />
Miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret<br />
Kontorets generella verksamhetsmål<br />
Tillförlitlighet och sakkunskap utvecklas genom intern och extern utbildning i den<br />
utsträckning som behövs med hänsyn till den enskilde medarbetarens erfarenhet och<br />
arbetsuppgifter. Som stöd för att uppnå korrekt myndighetsutövning med god begriplighet ska<br />
finnas textmallar och manualer.<br />
För intern samordning/information ska hållas gemensamma möten för all personal en gång i<br />
månaden och möten med funktionsansvariga chefer var fjortonde dag. Därutöver ska<br />
respektive enhet ha arbetsplatsträff minst en gång per månad.<br />
För att uppnå kvalitetsmål om tjänstvillighet, vänlighet och god serviceanda krävs<br />
arbetsglädje, god hälsa och trivsel. För att uppnå detta ska genomföras minst två<br />
165
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
gemensamma aktiviteter per år och hälsa/trivsel ska följas upp i samband med<br />
utvecklingssamtal.<br />
God tillgänglighet uppnås bland annat genom att expeditionen är bemannad och öppen under<br />
kontorstid och då nås även per telefon. För bygglov ska finnas särskild telefontid, minst 1,5<br />
tim tre dagar i veckan per handläggare.<br />
Information ska ges via informationsblad och <strong>stad</strong>ens hemsida. På hemsidan ska finnas<br />
uppgifter om pågående planärenden. Bekräftelser på inkomna ansökningar och förfrågningar<br />
ska ges inom 10 dagar.<br />
Verksamhetens kvalitet ska följas upp ur kundens perspektiv.<br />
Kontorets verksamhetsmål för <strong>stad</strong>sbyggnad<br />
Övergripande <strong>stad</strong>sbyggnadsfrågor<br />
Kontoret ska aktivt företräda <strong>stad</strong>en i markärenden.<br />
För att uppnå en effektiv <strong>stad</strong>sbyggnadsprocess ska finnas tydlig ledning och samordning av<br />
<strong>stad</strong>ens förvaltningar. En gång per månad ska anordnas förvaltningsövergripande träffar<br />
”samordning <strong>stad</strong>sbyggnad”.<br />
Detaljplaner och fastighetsplaner<br />
För planarbeten/planärenden ska finnas tidplaner.<br />
Mål för handläggningstider:<br />
• normalt planförfarande<br />
förslag till detaljplan ska vara godkänd av miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden inom ett<br />
år från det att nämnden fått planuppdrag<br />
• enkelt planförfarande<br />
detaljplan ska vara antagen av miljö- och <strong>stad</strong>sbyggnadsnämnden senast 9 månader<br />
från förfrågan.<br />
Ändringar i fastighetsindelningen<br />
• Förtätning ska vara prövad inom 3 månader efter ansökan.<br />
• Åtgärder i samband med fastighetsbildning ska vara klara inom en månad från lantmäterimyndighetens<br />
beställning.<br />
Bygglov<br />
Enkla ärenden och ärenden kopplade till näringslivet ska handläggas snabbt.<br />
Mål för handläggningstider:<br />
• ärenden på delegation<br />
bygglov expedieras inom sex veckor från ansökan<br />
• ärenden i nämnd<br />
beslut expedieras inom tre månader från ansökan<br />
166
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
Tillsyn och kontroll enligt plan- och bygglagen<br />
Kallelse till byggsamråd ska ske inom 3 veckor från bygganmälan eller omedelbart efter<br />
bygglov.<br />
Beslut om kontrollplan ska fattas inom 2 veckor från byggsamråd.<br />
Brandfarliga varor<br />
Nya tillstånd, avsyn och löpande kontroll av intyg från återkommande besiktningar.<br />
Hissar<br />
Genom stickprov ska följas upp hur bestämmelserna om besiktning iakttas av fastighetsägare.<br />
Ventilation (OVK)<br />
Löpande kontroll av intyg från återkommande besiktningar.<br />
Kartproduktion och mätningsverksamhet<br />
• Aktuell digital primärkarta ska finnas för hela kommunen.<br />
• Adresskarta och översiktskarta ska revideras i takt med förändringar i <strong>stad</strong>sbilden och<br />
ej vara äldre än 10 år.<br />
• Nybyggnadskarta ska levereras inom 4 veckor från beställning.<br />
• Utsättning ska ske inom en vecka från beställning.<br />
Bo<strong>stad</strong>sanpassning<br />
Ansökningar om bo<strong>stad</strong>sanpassningsbidrag ska behandlas inom 3 veckor.<br />
Kontorets verksamhetsmål för miljö- och hälsoskydd<br />
Mål för tillsynen antogs 2006-10-09 av dåvarande miljö- och hälsoskyddsnämnden, enligt<br />
”Mål för tillsynen 2007-2010. Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd<br />
tillsyn”. Målen är en lokal anpassning av de regionala miljömålen, vilka i sin tur är en<br />
anpassning till de nationella miljömålen. Livsmedelsverkets nationella mål om säkra<br />
livsmedel har inkluderats i måldokumentet. Utvärdering av angivna etappmål ska göras efter<br />
varje kalenderår.<br />
Fastighetskontoret<br />
• På ett kommunalekonomiskt lönsamt sätt och i samråd utveckla boendemiljöer<br />
I samtliga bo<strong>stad</strong>sprojekt på ett kostnadseffektivt sätt och i samråd beakta<br />
möjligheten att förbättra tillgängligheten och tryggheten för äldre och<br />
handikappade<br />
• Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler av god kvalitet<br />
- I samtliga projekt på ett kostnadseffektivt sätt skapa hälsosamma boende- och<br />
arbetsmiljöer som minst uppfyller myndigheters krav<br />
- I samtliga projekt på ett kommunalekonomisk lönsamt sätt och i samråd<br />
utveckla och verksamhetsanpassa <strong>stad</strong>ens lokalbestånd för förvaltningar<br />
167
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
• Verka för en ekologiskt hållbar utveckling<br />
- Energianvändningen i <strong>stad</strong>ens lokaler ska minskas<br />
- I samtliga projekt verka för att sunda byggmaterial och tekniker används<br />
- I samtliga projekt verka för att byggavfall hanteras på ett ekologiskt hållbart<br />
sätt<br />
- I varje enskilt projekt beakta möjligheten att förbättra brukarnas möjligheter att<br />
källsortera avfall på ett ekologiskt hållbart sätt<br />
• Bevara kulturellt värdefull miljö och kulturhistoriskt viktiga byggnader<br />
- På ett planmässigt och kostnadseffektivt sätt säkra och vidareutveckla<br />
kulturhistoriskt värdefulla miljöer och viktiga byggnader<br />
• Förvaltningen skall även samverka med näringslivet och beakta dess behov av lokaler<br />
och utveckling av pågående verksamheter.<br />
Utbildningsnämnden<br />
Skollag och läroplaner 1 anger mål för verksamheterna<br />
I skollagen anges skolans grundläggande uppdrag och de övergripande målen för förskolans<br />
och skolans verksamhet. I läroplanerna förtydligas verksamheternas värdegrund och uppdrag<br />
samt mål och riktlinjer för arbetet.<br />
Det finns tre läroplaner – en för förskolan (Lpfö 98), en för det obligatoriska skolväsendet,<br />
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och en för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).<br />
Läroplanerna länkar i varandra genom att de är uppbyggda på likartat sätt och uttrycker<br />
samma syn på kunskap, utveckling och lärande.<br />
Förskolan fick en egen läroplan 1998. Därmed markerades förskolans betydelse som ett steg i<br />
det livslånga lärandet. De pedagogiska principerna i förskolans läroplan bygger på att<br />
verksamheten präglas av en pedagogik där omvårdnad, fostran och lärande bildar en helhet.<br />
Den ska kännetecknas av att den är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.<br />
Förskolans läroplan har strävansmål som anger vad förskolan ska sträva efter när det gäller<br />
barns utveckling. Läroplanen ska även vara vägledande för familjedaghemmen.<br />
Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt främja elevernas utveckling till<br />
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Gymnasieskolan erbjuder utbildning<br />
för ungdomar som avslutat grundskolan fram till dess de fyller 20 år. Där ska elever tillägna<br />
sig kunskaper och utvecklas till ansvarskännande människor i yrkes- och samhällslivet. Alla<br />
ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning i gymnasieskolan. För de som fyllt 20 år finns<br />
möjlighet till kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå.<br />
Målen för grund- och gymnasieskolan är av två slag. Dels, på samma sätt som i förskolan, mål<br />
som skolan ska sträva efter att eleverna når – strävansmål. Dels mål som skolan ska se till att<br />
alla elever kan uppnå - uppnåendemål. I grundskolan och gymnasieskolan finns, förutom<br />
läroplaner, nationellt fastställda kursplaner och för gymnasieskolan del även programmål.<br />
1 En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas.<br />
168
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
Enskilda förskolor och fristående skolor har i huvudsak samma mål som kommunala<br />
förskolor och skolor men kan ha en annan inriktning.<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> visar i skolplanen och den årliga budgeten hur <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s skolväsende ska<br />
utvecklas på lång och kort sikt. Skolplanen och budgeten ger därmed, tillsammans med<br />
läroplanerna samt i förekommande fall programmålen och kursplanerna, utrymme för såväl<br />
förskolans som skolans personal och elever att anpassa verksamheten till egna önskemål och<br />
förhållanden vad gäller innehåll, organisation och arbetssätt. De slutliga planerna fastställs för<br />
skolans del årligen i en arbetsplan.<br />
Äldre- och handikappnämnden<br />
Nämndens verksamhetsmål<br />
Nöjda kunder:<br />
• 90 % av omsorgstagarna inom de olika verksamhetsområdena ska vara nöjda.<br />
Nöjda medarbetare:<br />
• 90 % av medarbetarna ska vara nöjda.<br />
Goda verksamhetsresultat:<br />
• 100 % av de nya omsorgstagarna ska ha en upprättad genomförandeplan inom fyra<br />
veckor.<br />
• 90 % av de tills vidare anställda medarbetarna ska ha adekvat kompetens.<br />
• Alla verksamheter ska minst en gång per år ha genomfört egenkontroll.<br />
•<br />
Ekonomi i balans<br />
• Resultatet för varje verksamhet ska motsvara 1 procent av budgetens bruttoomslutning<br />
för det aktuella året.<br />
• Alla medarbetare ska känna ansvar och vara delaktiga i det ekonomiska arbetet.<br />
Socialnämnden<br />
• Samtliga insatser som ges skall upplevas ge ett gott resultat.<br />
Godkänd måluppfyllelse: Utvärdering görs i verksamhetssystemet för alla insatser utom<br />
ekonomiskt bistånd, råd och stöd, familjerådgivning och samarbetssamtal. Minst 70 % skall<br />
efter avslutad insats av socialsekreteraren, efter samråd med klient, bedömas ha gett ett gott<br />
resultat. För vissa specifika insatser görs speciella uppföljningar (se övriga verksamhetsmål<br />
nedan).<br />
Avstämning hur/när? Utvärdering och redovisning till SN i anslutning till bokslut och<br />
delårsbokslut.<br />
• De personer som har eller har haft kontakt med socialförvaltningen ska:<br />
− om bistånd erhållits anse att socialförvaltningens insats lett till en förbättring av<br />
livssituationen, jämfört med om biståndet inte givits.<br />
169
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
− om utredning gjorts eller hänvisning till annan myndighet skett, alternativt<br />
myndighets- utövning (mot den enskildes egen vilja) utövats, ha förstått orsaken<br />
därtill.<br />
Godkänd måluppfyllelse: 90 % ska vara nöjda.<br />
Avstämning hur/när? Uppföljning genom enkät 2009 (uppföljning vartannat år).<br />
• De personer som har eller har haft kontakt med socialförvaltningen ska anse:<br />
- att deras förfrågan om hjälp blivit förstådd,<br />
- att de är nöjda med sin delaktighet vid planeringen och genomförandet av vården,<br />
- att de har fått ett korrekt och respektfullt bemötande,<br />
- att de är nöjda med väntetiderna,<br />
Godkänd måluppfyllelse: 90 % ska vara nöjda<br />
Avstämning hur/när? Uppföljning genom enkät 2009 (uppföljning vartannat år).<br />
• De som erhållit vård dygnet om eller strukturerad öppenvård, på grund av missbruk, ska<br />
själva vid uppföljning, liksom socialsekreteraren, anse att de är missbruksfria alternativt<br />
att de har minskat sitt missbruk väsentligt.<br />
Godkänd måluppfyllelse: Minst 50 % för godkänd måluppfyllelse.<br />
Avstämning hur/när? Uppföljningen ska ske i missbruksenheten under nov - dec av<br />
placeringar som avslutats föregående år. Redovisning i anslutning till bokslut<br />
• Ungdomar, 13-20 år, som erhållit vård dygnet om/strukturerad öppenvård/skolhem, och<br />
deras vårdnadshavare skall bedöma att placeringen positivt påverkat deras liv.<br />
Godkänd måluppfyllelse: Minst 75 % av de ungdomar som placerats och minst 75 % av deras<br />
vårdnadshavare för att resultatet ska anses godkänt.<br />
Avstämning hur/när? Uppföljningen ska ske i familjeenheten under nov - dec av placeringar<br />
som avslutats föregående år. Redovisning i anslutning till bokslut.<br />
• Par som erhållit familjerådgivning skall anse att de fått den hjälp de ville ha.<br />
Godkänd måluppfyllelse: Minst 75 % av dem som besökt familjerådgivningen.<br />
Avstämning hur/när? Utvärdering skall göras genom att enkäter delas ut under perioden 2009-<br />
01-01—2009-04-30.<br />
• Föräldrar som erhållit samarbetssamtal skall anse att de fått den hjälp de vill ha.<br />
Godkänd måluppfyllelse: Minst 60 % av dem som erhållit samarbetssamtal.<br />
Avstämning hur/när? Utvärdering skall göras genom att enkäter delas ut under perioden 2009-<br />
01-01—2009-04-30.<br />
• För att ett bra arbetsresultat ska kunna uppnås, är det viktigt att olika myndigheter/organisationer<br />
anser att samarbetet fungerar bra.<br />
Godkänd måluppfyllelse: 90 % ska vara nöjda.<br />
Avstämning hur/när? Uppföljning genom enkät 2010 (uppföljning vartannat år).<br />
• För att ett bra resultat ska kunna uppnås, är det viktigt att familjehemmen /kontaktpersonerna<br />
anser att samarbetet fungera bra.<br />
Godkänd måluppfyllelse: 90 % ska vara nöjda.<br />
Avstämning hur/när? Uppföljning genom enkät 2010 (uppföljning vartannat år).<br />
• Beslut ska följa gällande lagstiftning/rättspraxis<br />
170
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
Godkänd måluppfyllelse: Minst 95 % av de beslut som överklagas till förvaltningsdomstol ska<br />
inte slutligt ändras<br />
Avstämning hur/när? Enhetschef ska till socialchef rapportera eventuell avvikelse.<br />
Avstämning i ledningsgrupp och redovisning till SN i anslutning till bokslut.<br />
• Den som har behov av personlig kontakt med socialförvaltningen ska inte behöva vänta<br />
länge på tid för personligt besök. Gäller både biståndsansökan och andra skäl.<br />
Godkänd måluppfyllelse: Väntetiden ska ej överstiga<br />
− en dag vid allvarlig fysisk barnmisshandel/sexuella övergrepp och tre dagar vid<br />
övrig fysisk barnmisshandel<br />
− en vecka vid påtaglig risk för skada av hälsa eller utveckling hos den unge, som<br />
inte rör fysisk barnmisshandel,<br />
− tre dagar vid anmälan från Maria ungdom, (målen ej helt nya, delvis flyttade)<br />
− två dagar vid kvinno-/mans-misshandel,<br />
− 3 veckor vid familjerådgivning/samarbetsamtal,<br />
− två veckor vid övriga ärenden.<br />
Avstämning hur/när? Avvikelse skall rapporteras omgående till enhetschef samt vidare till<br />
socialchef. Avstämning i ledningsgrupp och redovisning till SN i anslutning till bokslut.<br />
• Föräldrar skall erbjudas utbildning om alkohol och droger.<br />
Godkänd måluppfyllelse: Samtliga föräldrar till barn i 7:e klass resp. 1:a årskursen på<br />
gymnasiet skall under skolåret erbjudas utbildning.<br />
Avstämning hur/när? Avstämning i ledningsgrupp och redovisning till SN i anslutning till<br />
bokslut<br />
• Den som ansöker om serveringstillstånd ska få sin ansökan skyndsamt behandlad.<br />
Godkänd måluppfyllelse: Handläggningstiden ska som längst vara:<br />
− tre månader vid ansökan om permanent tillstånd till allmänheten.<br />
− två månader vid ansökan om permanent tillstånd till slutna sällskap.<br />
− två månader vid tillfälliga tillstånd till allmänheten.<br />
− en månad vid tillfälliga tillstånd till slutna sällskap.<br />
Avvikelser från dessa tider accepteras om det beror på sökanden alternativt att<br />
andra myndigheter har längre handläggningstider än normalt.<br />
Avstämning hur/när? Avvikelse skall rapporteras omgående till socialchef. Avstämning i<br />
ledningsgrupp och redovisning till SN i anslutning till bokslut.<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Gemensam ledning<br />
- ha en hög tillgänglighet och kunna ge tydlig information och stöd till allmänhet,<br />
föreningar och egna fältenheter.<br />
- genom ledningsfunktionerna styra och anpassa inriktningen av arbetet så att den följer<br />
politiskt uppsatta mål inom ramen för de anslag som tilldelas kultur- och fritidsnämnden.<br />
- arbeta för att förbättra lidingöbornas möjligheter till en aktiv och hälsobefrämjande<br />
fritid där nya finansierings- och driftformer ska eftersträvas.<br />
171
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
Förvaltningsövergripande verksamhet<br />
- se till att förvaltningens verksamheter anpassas till samhällsutvecklingen och de behov<br />
som identifieras.<br />
- kontinuerligt utveckla säkerheten och säkerhetsrutinerna vid förvaltningens<br />
anläggningar och verksamheter.<br />
- bedriva en fortlöpande kompetenshöjande utbildning.<br />
Idrottsanläggningar<br />
- möta föreningslivets och allmänhetens efterfrågan på lämpliga lokaler.<br />
- se till att anläggningarna är bra utru<strong>stad</strong>e, i gott skick och tillgängliga.<br />
- prioritera verksamhet som verkar för bredd framför elitsatsningar.<br />
Friluftsanläggningar<br />
- skapa områden och anläggningar som främjar spontana aktiviteter och som bidrar till<br />
god hälsa.<br />
- skapa och driva anläggningar tillsammans med andra aktörer.<br />
Båtliv och småbåtshamnar<br />
- skapa och underhålla hamnar, båtplatser och uppläggningsområden för fritidsbåtar på<br />
<strong>Lidingö</strong> samt administrera den gemensamma båtkön.<br />
- genom arbete i båtrådet upprätthålla ett gott samarbete mellan båtägarna och <strong>stad</strong>en.<br />
- genom egna initiativ och i samverkan arbeta för att minska båtlivets negativa påverkan<br />
på miljön.<br />
Verksamhet för ungdomar<br />
- ha ett främjande perspektiv där man huvudsakligen utgår från ungdomarnas egna<br />
intressen och behov.<br />
- skapa verksamheter och mötesplatser som attraherar framför allt flickor och äldre<br />
ungdomar.<br />
- då det är möjligt samarbeta med och arbeta på uppdrag åt andra förvaltningar och<br />
organisationer.<br />
Verksamhet för funktionshindrade<br />
- för personer som berörs av LSS bedriva tillsynsverksamhet för skolungdom från 12 år<br />
och äldre.<br />
- för personer som berörs av LSS bedriva helgkorttidsverksamhet<br />
- i samarbete med föreningslivet bedriva kvälls- och helgverksamhet och även verksamheter<br />
som ger avlastning för föräldrar, enligt LSS.<br />
- samverka med och stötta föreningslivet och andra organisationer att bedriva egna och<br />
integrerade verksamheter för funktionshindrade.<br />
Övergripande ungdomsutveckling<br />
- skapa förutsättningar för nya verksamheter och aktiviteter för och med ungdomar<br />
speciellt inom områdena skapande kultur, attraktiva mötesplatser, fysisk aktivitet och<br />
ökad delaktighet, och då med särskilt prioritet på flickor och åldrarna 14 – 20 år.<br />
- föreslå omfördelningar av resurser för att främja en bättre ungdomsverksamhet i linje<br />
med livsstilsstudien och nämndens vision<br />
- på uppdrag av skolan driva verksamheten på Hustegaholm för skolungdom med<br />
särskilda behov.<br />
172
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
- delta i det förebyggande ungdomsarbetet i nära samarbete med andra förvaltningar,<br />
myndigheter och organisationer.<br />
Föreningsstöd<br />
- främja föreningslivets verksamheter ur ett folkhälsoperspektiv och med beaktande av<br />
forskningsresultat (livsstilsstudien).<br />
- ge råd, stöd och hjälp när nya föreningar bildas.<br />
- stödja föreningslivet med bidrag, lokaler, rådgivning.<br />
- utveckla nya och gamla stödformer i takt med tiden.<br />
Biblioteket<br />
- vara tillgängligt dygnet runt via lokaler eller via webben och tillhandahålla ett brett<br />
utbud av böcker och andra medier för information, kunskap och läsupplevelse.<br />
- i sin verksamhet vända sig till alla invånare i <strong>Lidingö</strong> med särskild uppmärksamhet<br />
ägnad barn och ungdomar samt funktionshindrade i alla åldrar.<br />
- stimulera till kunskapssökande och läslust med aktiva insatser riktade till barn,<br />
ungdomar och vuxenstuderande, både direkt och via pedagoger samt till äldre och<br />
synskadade.<br />
Kulturavdelningen<br />
- samla och sprida kunskap om vårt lokala kulturarv.<br />
- vårda och aktualisera <strong>stad</strong>ens konstsamling.<br />
- erbjuda ett brett och varierat utbud av kvalitativa utställningar och program.<br />
- inom lämpliga projekt söka samarbete med andra aktörer.<br />
Tekniska nämnden<br />
Skattefinansierad verksamhet: Gator och natur<br />
Prioriterade verksamhetsmål 2009:<br />
• Asfaltera 5 % av de asfalterade ytorna och bidra till att höja medborgarnas betyg på<br />
vägunderhåll från 3,2 till 3,4 (Attitydmätningen 2007).<br />
• Aktivt bekämpa klottret enligt fastlagd policy och bidra till att höja medborgarnas betyg<br />
från 3,2 till 3,4 (Attitydmätningen 2007).<br />
• Höja renhållningsstandarden på gator, vägar och allmänna platser så att medborgarnas<br />
betyg höjs från 3,1 till 3,3 (Attitydmätningen 2007).<br />
• Höja standarden på den offentliga belysningen enligt plan.<br />
• Utöka och förbättra skötseln av natur och grönområden enligt program.<br />
• Öka antalet prioriterade lekplatser från 33 till 35 och bidra till att medborgarnas syn på hur<br />
lekplatser sköts höjs från betyget 3,3 till 3,5 (Attitydmätningen 2007).<br />
Verksamhet 005, 050 Administration och tekniska nämnden<br />
• snabbt, från snittbetyget 3,1 till minst 3,2 (Attitydmätningar, <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> 2007).<br />
• Bidra till att förbättra medborgarnas upplevelse av att få den information man behöver<br />
om <strong>stad</strong>ens verksamhet och service, från betyget 3,8 till minst 3,9<br />
(Attitydmätningen 2007).<br />
• Bidra till att skapa en bättre miljö genom att arbeta mer aktivt med information som<br />
kan påverka attityder och beteende.<br />
173
Sammanställning av nämndernas verksamhetsmål<br />
Verksamhet 311, 316, 319 Barmarksunderhåll, gångtunnlar m m<br />
• Asfaltera 5 % av de asfalterade ytorna och bidra till att höja medborgarnas betyg på<br />
vägunderhåll från 3,2 till 3,4 (Attitydmätningen 2007).<br />
• Aktivt bekämpa klottret enligt fastlagd policy och bidra till att höja medborgarnas betyg<br />
från 3,2 till 3,4 (Attitydmätningen 2007).<br />
Verksamhet 312 Offentlig renhållning<br />
• Höja renhållningsstandarden på gator, vägar och allmänna platser så att medborgarnas<br />
betyg höjs från 3,1 till 3,3 (Attitydmätningen 2007).<br />
Verksamhet 313 Vinterväghållning<br />
• Prioritera framkomligheten för kollektivtrafiken och de oskyddade trafikanterna bland<br />
annat genom att ploga och sanda gång-, regionala och primära cykelbanor före lokala<br />
körbanor.<br />
Verksamhet 314 Offentlig belysning<br />
• Höja standarden på den offentliga belysningen enligt plan.<br />
Verksamhet 321, 322 <strong>Lidingö</strong>broarna<br />
• Underhålla <strong>Lidingö</strong>broarna enligt upprättad åtgärdsplan.<br />
Verksamhet 411, 412 Underhåll av parkmark och lekplatser<br />
• Utöka och förbättra skötseln av natur och grönområden enligt program.<br />
• Öka antalet prioriterade lekplatser från 33 till 35 och bidra till att medborgarnas syn på hur<br />
lekplatser sköts höjs från betyget 3,3 till 3,5 (Attitydmätningen 2007).<br />
Verksamhet 417 Elfviks gård<br />
• Hålla markerna öppna genom djurhållning och vara självförsörjande av vallfoder.<br />
Avgiftsfinansierad verksamhet: Vatten och avlopp<br />
• Förnya och underhålla va-anläggningarna genom kostnadseffektiva metoder för att<br />
förhindra leveransavbrott mer än högst vart tionde år.<br />
• Reningsanläggningar för dagvatten, med en reningsgrad på minst 50 procent, ska anläggas<br />
enligt gällande dagvattenplan.<br />
Avgiftsfinansierad verksamhet: Avfall<br />
• Etablera ytterligare en återvinningsstation under året.<br />
• Öka medborgarnas medvetenhet, kunskap och ansvar angående återvinning genom<br />
aktiv och planerad information via relevanta kanaler.<br />
Avgiftsfinansierad verksamhet: Jord- och stentipp<br />
• 30 procent av det material som kommer in till tippen ska återanvändas genom sortering<br />
och krossning.<br />
174
Investeringsbudget 2009 Plan 2010-2011 (tkr)<br />
Investeringsbudget<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Text 2009 2010 2011<br />
Nytt intranät 500 0 0<br />
It-strategiska investeringar 2 000 2000 2 000<br />
KSK It-investeringar 600 600 600<br />
Ritskåp till <strong>stad</strong>sarkivet 50 0 0<br />
Div. fastighetsregleringar MSK 250 250 250<br />
Mätinstrument och utrustning MSK 400 100 0<br />
S:a kommunstyrelsen 3 800 2 950 2 850<br />
Förskolor<br />
Vattendroppens förskola<br />
Ny entré på övervåningen 300 0 0<br />
Fyrtornets förskola<br />
Ny hissdörr + korg. Myndighetskrav. 250 0 0<br />
Lejonets förskola<br />
Utbyggnad Till investeringsreserv<br />
Blåkulla förskola<br />
Byte från olja till bergvärme 150 0 0<br />
Ny avloppsanläggning. 125 0 0<br />
Nytt ventilationssystem från F till T/F 0 150 0<br />
Nallebjörnens förskola<br />
Nytt ventilationssystem till 3 st huskroppar 0 1 200 0<br />
Äppelbo förskola<br />
Byte UC med elpanna till bergvärme 350 0 0<br />
Stenbitens förskola<br />
Byte UC med elpanna till bergvärme 0 400 0<br />
Abborrens förskola<br />
Byte UC med elpanna till bergvärme 0 0 400<br />
Björklövets förskola<br />
Ombyggnad ventilation (värmeåtervinning) 0 300 0<br />
Förskolor lekutrustning 1 000 1 000 500<br />
S:a förskolor 2 175 3 050 900<br />
Alla skolor<br />
Utredning och projektering ombyggnad skolor 2 000 2 000 1000<br />
Källängens skola<br />
Åtgärder skolkök, kostutredningen 7 800 7 900 0<br />
Rudboda skola<br />
Åtgärder skolkök, kostutredningen 0 0 9 000<br />
Bo skola, hus C inv. ren<br />
Hus C invändig renovering (Gymnastikbyggnad) 3 500 0 0<br />
Hus A invändig renovering (Matsalsbyggnad) Utanför planperioden<br />
Skärsätra skola<br />
Nytt ventilationssystem hus B, C och D 0 0 1 400<br />
Byte ventagg, ombyggnad vent kök 0 1 000 0<br />
Ombyggnad ventilation högdelen, vinden 0 400 0<br />
Klockargårdens skola<br />
Gymnastikbyggnad ombyggnad 1 000 0 0<br />
Ombyggnad ventilation gymnastikbyggnad 250 0 0<br />
Värmekulvert till gymnastikbyggn (bergvärme) 400 0 0<br />
175
Investeringsbudget<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Text 2009 2010 2011<br />
Källängens skola<br />
Hus D ombyggnad Utanför planperioden<br />
Hus B1 ombyggnad Utanför planperioden<br />
Fasta solskydd på fasad (mot hus B2) hus A2 300 0 0<br />
Fasta solskydd på fasad nedre plan hus D 200 0 0<br />
Ombyggnad ventilation hus B1, B2 500 0 0<br />
Ombyggnad ventilation hus A2 300 0 0<br />
Rudboda skola<br />
Byte ventagg, ev system för hus B 0 0 1 200<br />
Sticklinge skola<br />
Hus D-E ny entredörr mot gård, tak, trappa 700 0 0<br />
Byte från elvärme till bergvärme 0 1 000 0<br />
Käppala skola<br />
Resterande trafikarbeten från-08 1 600 0 0<br />
Torsviks skola<br />
Byte avlopp dagvatten hus C och D 300 0 0<br />
Nytt ventilationssystem hus E, F, G 800 0 0<br />
Nytt ventilationssystem hus C 0 0 800<br />
Förbättring av belysning på skolgårdar 0 1 300 0<br />
Alla skolor<br />
Skolgårdar lekutrustn (nyanskaffning o reinv.) 1 000 1 000 1000<br />
Utreda och genomföra förbättr sophantering 1 000 1 000 1000<br />
Hissar i skolor, myndighetskrav 1 900 0 0<br />
Rudboda skola<br />
Ny- och ombyggnad. Ökat elevantal 100 st. Till investeringsreserven<br />
Torsviks skola<br />
Om- o utbyggnader. Ökat elevantal ca 200 st Till investeringsreserven<br />
Futura, förskola Till investeringsreserven<br />
Futuraskolan Till investeringsreserven<br />
Om- och ev. nybyggnad. Ökat elevantal 150 st Till investeringsreserven<br />
Dalénum<br />
Nyetablering. Elevantal ca 300 st Till investeringsreserven<br />
S:a skolor 23 550 15 600 15 400<br />
<strong>Lidingö</strong> sjukhus<br />
Ställverket, upprustning 500 500 0<br />
Hissupprustning pga myndighetskrav 600 600 0<br />
Armaturbyten (från UH) krav på rätt belysning 500 0 0<br />
Verksamhetsanpassningar 1 000 0 0<br />
Åtgärder inom park, GC-nät 150 150 150<br />
Parkeringsåtgärder 500 0 0<br />
Högsätra äldreboende<br />
Armaturbyte 200 200 0<br />
Verksamhetsanpassningar 500 650 650<br />
Högsätra skolor<br />
Avfallshant, ny gång o körväg, vändplaner 1 250 500 0<br />
Fasad- och fösterbyten. 500 500 500<br />
Utbyte lysrörsarmaturer 200 200 0<br />
Verksamhetsanpassningar 300 330 350<br />
Gårdsupprustning 300 0 0<br />
Byte ventilationsagg ev system, förskolan 0 0 800<br />
Hissupprustn pga myndighetskrav (från UH) 400 0 0<br />
176
Investeringsbudget<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Text 2009 2010 2011<br />
Högsätra Idrottshall 850 850 0<br />
Högsätra Idrottshall isrink 750 0 0<br />
Fyrvaktaren äldreboende 500 600 0<br />
Stadshuset<br />
Hissupprustning pga myndighetskrav 650 600 0<br />
Renovering toaletter plan 1 600 0 0<br />
Nya vikdörrar samlingsrum 205 & 206 350 0 0<br />
Ny utetrappa huvudentrén. 1 500 0 0<br />
Verksamhetsanpassningar 1 000 1 100 1100<br />
Nytt passersystem, flytt av reception 5 000 0 0<br />
Inredning, utrustning 200 200 200<br />
Avfallshantering, Ombyggnad lastkaj 400 0 0<br />
Byte ventagg hus D 1 000 0 0<br />
Ny uteentré restaurang. Kompl. Belysn. 600 0 0<br />
Takplattor 400 0 0<br />
Garageportar ev. IV 200 0 0<br />
Upprustning innergårdar (del från UH-budget) 0 1 050 0<br />
S:a Lö sjukhus, Högsätra, Fyrvaktaren, <strong>stad</strong>shus 20 900 8 030 3 750<br />
Elfviks Gård<br />
Torkrum mm för sadeltäcken o dyl 0 300 0<br />
Bodals tennis- & bollhall<br />
Kompletterande utebelysning mot klotter bl a Ev 2009 200 0<br />
Breviksbadet<br />
Byggnationen, bassänger, mark & reningsverk 100 Till investeringsres.<br />
Dalénhallen<br />
Kompl utebelysning mm mot klotter bl a 300 0 0<br />
Byte ventagg ishallen 0 600 0<br />
Sarg 0 750 0<br />
Dalénum, hall 0 24 000 0<br />
Konstgräsplan 0 7 000 0<br />
<strong>Lidingö</strong>vallen<br />
Upprustning 2100 0 0<br />
Färdigställande av befintligt kylrum för sopor 125 0 0<br />
Kylmaskiner 1 500 0 0<br />
Övriga lokaler<br />
Brandstationen<br />
Tillbyggnad vagnhall för utryckningsutrustning 3 000 0 0<br />
Nytt golv gymnastiksalen 200 0 0<br />
S:a kulturbyggnader och idrottsanläggningar 7 325 32 850 0<br />
Utredning äldre- och handikapp<br />
- Gruppbostäder LSS och äldreboende<br />
- Lokaler för daglig verksamhet, LSS<br />
2 000 2 000 2 000<br />
Byggnadsinvesteringar ÄHO-boende<br />
- Gruppbostäder LSS och äldreboende<br />
- Lokaler för daglig verksamhet, LSS<br />
- Korttidsvistelse (inom OSS), ny anläggning<br />
Till investeringsreserv<br />
Siggebogården<br />
Om- och tillbyggnad<br />
Till investeringsreserv<br />
177
Investeringsbudget<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Text 2009 2010 2011<br />
Parkvägen 16, Villa Skärsätra<br />
Byte elvärme till bergvärme<br />
200 0 0<br />
Kv Vassviken, lokal för hemtjänst<br />
Till investeringsreserv<br />
S:a äldreboende 2 200 2 000 2 000<br />
Gemensamt, alla objekt 2 000 2 000 0<br />
Tillgängligh (lagen om enkelt avhjälpta hinder)<br />
S:a fastighetskontoret 58 150 63 530 22 050<br />
Verksamhetsförändringar o miljökrav förskolor 1 200 1 200 1 200<br />
Inventarier och utrustning förskolor 500 500 500<br />
Verksamhetsförändringar och miljökrav skolor 1 500 1 500 1 500<br />
Inventarier och utrustning skolor 250 250 250<br />
S:a utbildningsnämnden 3 450 3 450 3 450<br />
It- stöd 0 3 100 100<br />
<strong>Lidingö</strong> sjukhem, inv 200 200 0<br />
Högsätra inventarier 200 200 200<br />
Ögruppen inventarier 200 100 100<br />
Rehabutrustning 200 100 100<br />
Fyrvaktaren inventarier 200 0 0<br />
Nya gruppboende LSS, inv 0 600 300<br />
Baggebygård, inv. 200 0 0<br />
S:a äldre- och handikappnämnden 1 200 4 300 800<br />
Investeringar i hamnanläggningar 1 500 1 500 1 500<br />
Investeringar i skyddsåtgärder 500 500 500<br />
Anläggningsmaskiner 250 500 500<br />
Lundbergare /frontlastare 0 800 0<br />
Grusbeläggning på 15 bollplaner + parkplaner 200 100 0<br />
Upprustning av motionsspår 500 500 0<br />
Upprustning av ridstigar 300 300 300<br />
Inredningsinvent. ungdomshall Gångsätrah. 0 200 0<br />
Klättervägg 0 0 400<br />
Spontanidrottsplatser m konstgräs o belysn 500 0 1 000<br />
S:a kultur- och fritidsnämnden 3 750 4 400 4 200<br />
Gator och trafik<br />
<strong>Lidingö</strong>bron, reparationer 12 500 12 500 12 000<br />
Gamla <strong>Lidingö</strong>bron, reparationer 21 500 5 000 7 000<br />
Broar, gångtunnlar, stödmurar 2 500 2 500 2 500<br />
Gatu- och parkbelysning, förnyelse 6 000 8 000 12 000<br />
Trafiksignaler, ombyggnad, utbyte 500 500 500<br />
Fordon o maskiner, nyanskaffn, utbyte enl plan 3 000 3 000 3 500<br />
Handikappolitiskt program, åtgärder 3 000 5 000 2 000<br />
Bryggor, murar, pirar och strandskoningar 2 500 2 500 2 500<br />
Landtipp för snö 5 000 0 0<br />
Elfviksvägen, upprustning 1 000 1 000 1 000<br />
Natur och park<br />
Lekplatser och lekredskap, upprustning 1 500 1 500 1 500<br />
Strandpromenad Dalénum - Baggeby Gård 200 0 0<br />
178
Investeringsbudget<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Text 2009 2010 2011<br />
Torgupprustning: Källängen-2009, Larsberg C-2010 800 400 0<br />
Elfviks gård<br />
Lantbruksmaskiner på Elfviks gård, utbyte 0 200 200<br />
S:a tekniska nämnden, skattefinansierat 60 000 42 100 44 700<br />
Trafiksäkerhetsåtgärder enligt program 2 000 2 700 3 000<br />
GC väg Ekholmsnäsv: Båtsmansv--Ekebov-2009, 1 500 0 0<br />
GC vägar: Islingeviken-2010, Brogrenen-2011 1 000 0<br />
S:a dito delfinansierade projekt(statsbidrag) 3 500 3 700 3 000<br />
Gåshaga 200 0 0<br />
Dalenum 1 000 1 000 1 000<br />
Larsbergs centrum 300 0 0<br />
Kv.Taljan och Lagern, äldreboenden 0 500 500<br />
Bodals Gård 300 0 0<br />
S.a exploateringar 1 800 1 500 1 500<br />
Lokala ledningar och serviser 800 800 1 000<br />
Förnyelse av pumpstationer och vattentorn 1 500 1 500 2 000<br />
Förnyelse av huvudavloppsledning 2 000 2 500 3 000<br />
Förnyelse av huvudvattenledning 1 000 1 500 2 000<br />
Reningsanläggningar sjöar, dagvatten 700 2 700 1 000<br />
Dalénum, va-arb i anslutning till exploatering 3 000 4 000 4 000<br />
Utbyggnad larmanläggningar för driftövervakning 500 1 000 200<br />
S:a vatten och avlopp 9 500 14 000 13 200<br />
Omlastningsstation för hushållsavfall 500 0 0<br />
S:a avfall 500 0 0<br />
S:a tekniska nämnden 75 300 61 300 62 400<br />
INVESTERINGSRESERV<br />
Skolor och förskolor 50000 150000 40000<br />
Äldre- och handikapplokaler 31000 15000 15000<br />
Kultur- och fritidsanläggningar 0 15000 0<br />
Övrig reserv 7000 7000 7000<br />
S:a investeringsreserv 88 000 187 000 62 000<br />
S:a investeringar <strong>stad</strong>en 233 650 326 930 157 750<br />
179