Söndag - Kumla kommun
Söndag - Kumla kommun Söndag - Kumla kommun
- Page 4: CA Jonssons skofabrik Av byggledare
- Page 12: UPPSLAGET - ett par sidor för kons
- Page 18: vid årsskiftet uppgick till 18.932
CA Jonssons skofabrik<br />
Av byggledare Göran Fagerström<br />
Många funderingar har föregått det<br />
beslut som nu är fattat - alt delvis riva<br />
byggnaden, så att Ivå huskroppar återstår.<br />
PEAB, som är rivningsenlreprenör.<br />
kommer aU påbörja rivningen under<br />
maj/juni. Rivningsarbetena beräknas<br />
vara avslutade ca 5-6 månader senare.<br />
Det som händer är följande:<br />
Den ursprungliga ca 40 ffi långa huskroppen<br />
behålles, dock med översta<br />
våningen avriven och ersatt med aonan<br />
takutronnning.<br />
Östra fasaden och ca 15 ffi in mot<br />
väster behålles som ett tvåvåningshus.<br />
Övriga delar rivs. Tanken är att den<br />
gamla skofabriken så långt som möjligt<br />
skall bevara sin gamla utseende.<br />
Nord-nordost om skofabriken kommer<br />
under sommaren att anläggas en<br />
helt ny park med bland annat en vattenspegel.<br />
O<br />
forts. frdn sid. 3<br />
dra. Det är givetvis också en balansgång<br />
i politiska ambitioner-om vilken<br />
inriktning och färdväg vi önskar för<br />
vår <strong>kommun</strong>.<br />
Vi har många krav och förväntningar<br />
på oss. Men vi har också mycket goda<br />
förutsättningar. En god ekonomi, som<br />
sagt, och ett bra geografiskt läge .i. regionen<br />
och landet med storebror Orebro<br />
nära intill oss. Ett blomstrande näringsliv<br />
med Ericsson som lokomotiv<br />
och en hel mängd av mycket goda<br />
medelstora och små företag gör förutsättningarna<br />
för <strong>Kumla</strong>s vidkommande<br />
väldigt gynnsamma.<br />
4<br />
Del av den nuvarande vackra fasaden.<br />
Vi har inte heDer en massa tomma<br />
lägenheter stående. Vårt problem är<br />
kanske i stället att kunna få tillgång till<br />
fler bostäder i <strong>Kumla</strong>.<br />
Som politiker är vi också vana att<br />
balansera oss fram. Det är vi i den<br />
politiska debatten och det är vi i det<br />
handfasta arbetet med den <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheten. Det är spännande<br />
och det är roligt i en bra och trivsam<br />
<strong>kommun</strong> som <strong>Kumla</strong>. D<br />
Bild \.h.: PEAB bygger tre flerbostadshus åt<br />
HSB vid HagcndalsvägenfJohllnnes Kyrkogllta.
l<br />
I<br />
Vy hörnel KyarngatanlNygatan.<br />
Vy [rån Sl:olyligen sell (lyer Parl:gatan mot del bliyande bibliolekslorgel.<br />
-,..r<br />
Nya biblioteket<br />
Av byggledare Göran Fagersrröm<br />
Så ärdå merparten avprojekteringsar·<br />
betet avslutat. Våren har varit en intensiv<br />
period för alla inblandade där<br />
möten i olika grupper avlöst varandra.<br />
Byggnationen kommer att påbörjas i<br />
slutet av juni och i september år 2001<br />
beräknas det nya biblioteket stå klart.<br />
Utformning<br />
Arkitekt Stefan Bofeldt från FFNS<br />
Arkitekter i Örebro har samlat byggnaderna<br />
runt en atriumgård som är<br />
uppdelad i tre delar- en grund vattenyta,<br />
en gräsyta med vårlökar samt en<br />
cafe- och läsetecrass.<br />
Det nya biblioteket och det befintliga<br />
Folkets hus/teatern sammanlänkas<br />
med en huskropp som bland annat inrymmeren<br />
utställningshall. Förbindelsen<br />
förlängs in i Folkets hus och växer<br />
till en "galleria" varifrån entreer leder<br />
till en livsmedelsbutik, teatern samt<br />
samlingslokaler en trappa upp.<br />
Huskropparna uppföres både i ett<br />
och två plan. Merparten av stommen<br />
utföres i lättbetong och tegel. Färgsättningen<br />
är djärv med en grovstrukturerad<br />
grön puts såväl in- som utvändigt<br />
samt i vissa delar svart tegel. In mot<br />
atriumgården blir det mycket glas i ytterväggarna.<br />
Invändigt används miljövänliga<br />
material. Golven kommer i<br />
publika delar genomgående att bestå<br />
av trä och kalksten. Akustikmässigt<br />
kompenseras de hårda materialen av<br />
dels inredningen med mängder av<br />
böcker och dels akustikdämpande innertak.<br />
Konstruktion<br />
Den lilla källardelen (som kommer att<br />
fungera som undercentral) gjutes i<br />
betong. Grundläggning i övrigt utföres<br />
med kantbalkar och längsgående sulor<br />
samt en flytande betongplatta. Bärande<br />
ytterväggar består av 350 mm tunnfogad<br />
lättbetong med armerad tjockputs<br />
på båda sidor. Stomme i glasade<br />
fasader utgöres bland annat av limträpelare.<br />
Lokalt utföres komplettering<br />
med pelare av limträ eller stål. Takbjälklagen<br />
består av träelement.<br />
vvs och el<br />
Värme levereras via kulvert från intilliggande<br />
undercentral i Kvamgården<br />
och distribueras vidare genom ett<br />
golvvärmesystem. Sommartid omvandlas<br />
golvvärmen till golvkyla.<br />
Tilluften kommer bland annat att tillföras<br />
lokalerna under fasadorienterade<br />
bokhyllor. Byggnaden kommer att<br />
förses med ett heltäckande vattensprinklersystem.<br />
Lokalerna skall utformas med avse·<br />
ende på flexibilitet samt förmåga att<br />
uppfylla framtida krav på utveckling<br />
och förändring av verksamheten.<br />
Markplanering<br />
Nuvarande Parkgatan kommer att förses<br />
med betongmarksten, träd i gatans<br />
längdriktning samt utefter östra fasaden<br />
med en grund spegeldamm.<br />
Bibliotekstorget beläggs med smågatsten<br />
och granithällar. På central<br />
plats på torget planteras ett vårdträd.<br />
Kvarngatan och Nygatan kommer att<br />
förses med gång- och cykelbana, trädplanteringar<br />
m m. En parkeringsplats<br />
för ca 100 bilar kommer att anläggas<br />
öster om nya biblioteket. D<br />
9
UPPSLAGET<br />
- ett par sidor för konsumenterna<br />
Allt billigare att ringa<br />
De flesta teleoperalörer harsänkt sina<br />
priser på samtal inom landet. Men del<br />
är fortfarande dyrt all ringa frän den<br />
vanliga telefonen till mobiltelefon <br />
det är dyrare än att ringa till Finland<br />
eller Storbritannien.<br />
I mars sänkte Telia priserna på sverigesamialen<br />
till samma nivå som lokalsamtalen.<br />
Andra operatörer var inte<br />
sena all följa efter. Samtidigt höjde<br />
flera öppningsavgiftcn - eller startavgiften<br />
som en del operatörerkallar den<br />
- så del är framför allt de längre samtalen<br />
som blir billigare.<br />
De billigaste s\'crigesarnlalen har de<br />
operatörer som har taxor ulan äppningsavgifl<br />
- Tele 8 och Telenordia <br />
om man ringer korta samtal. Tele 8 hör<br />
däremot till de dyraste av alla på samtal<br />
till mobil. Dessutom tar de ut en<br />
minimiavgift på 80 kronor per månad.<br />
Unga sverigesamtal är billigast hos<br />
Glocalnet och Teleman. Av de operatörer<br />
som fortfarande har skilda taxor<br />
för lokal- och rikssamtal är det bara<br />
Universal Telecoms lokaltaxa som kan<br />
ha betydclse och då bara för den som<br />
ringer länga lokalsamtal under kvällar<br />
och helger.<br />
Priserna för samtalen till mobil ligger<br />
i allmänhct en aning lägre än de gjorde<br />
i Räd & Röns förra prisundersökning<br />
(nummer 8/99). men det är fortfarande<br />
väldigt dyrt att ringa till mobil.<br />
Ä ven om man ringer undcr den tid<br />
priserna är som lägst. GTS har de lägsta<br />
priserna på samtal till mobil.<br />
Det är dyrare att ringa till mobil än<br />
12<br />
att ringa till utlandet - ett femtonmi·<br />
nuterssamtal kan till exempel kosta<br />
11-13 kronor till Finland eller Storbri·<br />
tannien. medan det är dubbelt så dyrt<br />
att ringa med de billigaste operatörerna<br />
till mobil.<br />
Det är billigt att ringa till USA också.<br />
annars är det betydligt dyrare all ringa<br />
mer avlägsna länder och skillnaden<br />
mellan operatörerna är stora. Femtonminuterssamtal<br />
till Iran kostar 93·210<br />
kronor. Ännu större är skillnaden på<br />
samtal till Chile. Det finns cirka 30.000<br />
chilenare i Sverige. För dem är det<br />
verkligen mödan värt att jämföra taxorna.<br />
Ett samtal på femton minuter<br />
kostar 42.50 kronor om man ringer<br />
med Xtelecom och 270.50 med Tclia.<br />
Råd & RÖII 5/00<br />
Fotboll flest skador hos barn<br />
När barn och och yngre tonåringar<br />
uppsöker akuten handlar det oftast om<br />
lättare skador. Vanligtvis får dc ska·<br />
darna när de leker eller sportar<br />
Fotboll är den sport som ger flest<br />
skador hos barn i allmänhet, men för<br />
nickar är det framför allt ridning och<br />
de skadorna blir ofta allvarliga.<br />
Under 1998 fick sjukhusen i Umeå,<br />
Skaraborg och Hudiksvall ta emot<br />
9612 skadade barn i åldrarna 0·16 år.<br />
Ungefär en fjärdedel av dem var<br />
idrottsskador. Fotbollsskadorna var<br />
vanligast men bland flickor var det i<br />
första hand ridsporten och i andra<br />
hand fotboll som orsakade skadorna.<br />
Fyra procent av barnen med fotbollsskador<br />
behövde läggas in på sjukhus<br />
•<br />
och av dem som skadades niir de red<br />
fick 12.5 procent läggas in.<br />
Tre av fyra flickor som fick ridskador<br />
hade fallit av hästen. En flicka beskri·<br />
ver till exempel hur hästen drog ner<br />
sitt huvud så att hon ramlade framstu·<br />
pa och landade på hjälmen. En annan<br />
ramlade av hästen när den snubblade<br />
och hjälmen tog emot stöten.<br />
Det är glädjande au se all ridhjälmen<br />
nu blivit helt accepterad.<br />
Ridolyckor och skidolyckor kan bli<br />
allvarliga och därför är det viktigt att<br />
använda skyddsutrustning. Hjälmen<br />
är det viktigaste och ett absolut krav.<br />
Mer än hälften av alla barn som får<br />
hjärnskakning läggs in på sjukhus.<br />
Den som rider löperstörre all få hjärnskakning<br />
visar skaderapponeringen.<br />
Ridskadorna bestod i nio procent av<br />
fallen av hjärnskakning, vilket kan<br />
jämföras med till exempel fotbollsskadorna<br />
där hjärnskakningar stod för två<br />
procent. Medan ridolyckor drabbar<br />
nästan enbart nickar är pojkarna i majoritet<br />
när det gäller fotboll. de står för<br />
cirka 70 procent av fotbollsskadorna<br />
När man jämför vilken typ av skador<br />
pojkar respektive flickor får när de<br />
sparkar fotboll, tycks pojkarna råka<br />
mer illa ut. De får i mycket större utsträckning<br />
[rakturer som är den vanligaste<br />
skadan för dem. För flickor är<br />
det i stället stukningar och blåmärken<br />
som är vanligast.<br />
Fallolyckor är inte lika vanligt i fotboll<br />
som i andra sporter. Flertalet fotbollsskador<br />
har uppstått när man<br />
krockat med någon eller fått bollen på<br />
sig.<br />
Rdd & RÖIl 5/00<br />
,<br />
•<br />
,<br />
.."...<br />
Vill Du veta mer kontakta<br />
Konsumentvägledningen<br />
019-588129<br />
13
Rapport från Brottsförebyggande<br />
rådet<br />
A v samordnare Solveig Eklllnd<br />
Brottsförebyggande rådet, BRÅ, bildades<br />
i juni 1996. Under 1999 framfördes<br />
kritik mot att det inte hände vad<br />
man förväntat sig med del brottsförebyggande<br />
arbetet. Orsaken var nog<br />
inte brist på engagemang och ideer,<br />
utan mer att det behövdes någon som<br />
samordnade och strukturerade arbetet<br />
för att få till stånd konkreta och långsiktiga<br />
handlingsplaner. En samordnartjänst<br />
inrättades därför från januari<br />
och ett år framåt.<br />
Vad är Brottsl'örcbyggandc rådets<br />
uppgift?<br />
Som ni alla vet kostar brott, såväl för<br />
den enskilde som för samhället. Nästan<br />
alla av oss har väl i någon form<br />
personligen blivit drabbade av cykel!<br />
bilstöld, inbrott i bil, källare eller vind,<br />
snatteri, klotter, sönderslagna lampor,<br />
drogmissbruk, våld i och utanför hemmet<br />
o.s.v. Listan kan göras lång.<br />
Som ni också vet är polisens resurser<br />
inte tillräckliga i dag och därför behövs<br />
hjälp från alla håll med det förebyggande<br />
arbetet, för all så långt det är<br />
möjligt förhindra att brott begås. Del<br />
arbetet är allas vårt anSV
vid årsskiftet uppgick till 18.932 personer.<br />
Den n.ärmaste framtiden<br />
Kommunens ekonomi har successivt<br />
förbättrats under de senaste åren<br />
främst genom att flera omfattande<br />
projekt i syfte att minska kostnaderna<br />
har genomförts. En förbättring har<br />
också skett på riksnivå vilket inneburit<br />
att riksdagen kunnat höja nivån på<br />
statsbidragen till <strong>kommun</strong>erna med<br />
början under år 1997 och med en stegvis<br />
ökning under ytterligare några år.<br />
Hur den <strong>kommun</strong>ala ekonomin kommer<br />
att utvecklas beror mycket på hur<br />
man på riksnivå lyckas med målet att<br />
hålla arbetslöshetssiffrorna på en fortsatt<br />
låg nivå och samtidigt öka sysselsättningen.<br />
Detta har mycket stor betydelse<br />
framför allt på de framtida<br />
skatteinkomsterna i <strong>kommun</strong>en men<br />
också på kostnaderna för bland annat<br />
socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska<br />
insatser. En annan viktig faktor<br />
är befolkningsutvecklingen och<br />
befolkningsstrukturen i <strong>kommun</strong>en.<br />
Vägunderhåll, barmark, kronor/kvadratmeter<br />
Gatubelysning, driftkostnad, kronor/beiysningspunkt<br />
Vatten- och avlopp, driftkostnad, kronor/kubikmeter<br />
Städkostnad, barnstugor, kronorlkvadratmeter<br />
Städkostnad, skolor. kronor/kvadratmeter<br />
Lokalkostnad, barnstugor, kronor/kvadratmeter<br />
Lokalkostnad, skolor. kronor/kvadratmeter<br />
<strong>Kumla</strong>haJJen, simhallen. kostnad/besök<br />
(1998=64.065 besök, 1999=56.007 besök), kronor<br />
<strong>Kumla</strong>hallen, sporthallen. kostnad/besök<br />
(200.000 resp, 200.000 st), kronor<br />
Djupadalsbadet. kostnadJbesök (28.034 resp 48.222 st), kr<br />
Campingen, kostnad/besök (7.809 resp 5.968 st), kr<br />
Biblioteket, kostnad/lån (265.000 resp 258.750 st), kr<br />
Ishallen, kostnad/besök (91.500 resp 91.500 st), kr<br />
Fritidsgårdar, kostnad/besök<br />
(109.000 resp 125.470 st), kr<br />
18<br />
Statistiskt nyckcltal: Kostnaden per besök på<br />
campingen vid DjlJpadalshadet sjönk 1999 till<br />
kronor 15,08 jämfört med 2U,90 året innan.<br />
De senaste årens negativa befolkningsutveckling<br />
måste permanent<br />
vändas för att i första hand skatteintäkterna<br />
i framtiden inte skall påverkas<br />
negativt.<br />
Några statistiska nyckeltal<br />
Förutom de nyckeJtal som angivits tidigare<br />
i artikeln kan följande statistiska<br />
uppgifter för åren 1998 och 1999<br />
hjälpa till att ge ytterligare information<br />
om den <strong>kommun</strong>ala verksamheten.<br />
1998<br />
8.81<br />
396,00<br />
5,48<br />
200.00<br />
159,00<br />
865,00<br />
630,00<br />
26,70<br />
6,43<br />
62,01<br />
20,90<br />
20.26<br />
21.21<br />
24,69<br />
1999<br />
8,68<br />
405,00<br />
5,24<br />
192,00<br />
165,00<br />
821,00<br />
651.00<br />
31,70<br />
6,28<br />
26.26<br />
15.08<br />
21.32<br />
23,39<br />
21,04<br />
1988 1999<br />
Grundskola, nettokostnad/elev<br />
(2.281 resp 2.351 st), kr 51.760,00 52.807,00<br />
Musikskola, nettokostnad/elev (491 resp 465 st), kr 6.732.00 7.198,00<br />
Barnomsorg, nettokostnad/barn (826 resp 844 st), kr<br />
Skolbarnsomsorg, nettokostnad/barn<br />
61.327,00 66.843,00<br />
(1.023 resp 1.024 st), kronor<br />
Försörjningsstöd, kostnad/hushåll<br />
16.686,00 20.725,00<br />
(289 resp 294 SI), kronor<br />
Försörjningsstöd flyktingar kostnad/hushåll<br />
17.548,00 16.570.00<br />
(79 resp 76 st), kronor<br />
Institution/faIniIje hem, kostnad/årsplaIs<br />
63.948,00 60.840.00<br />
(27 resp 33 SI), kronor<br />
Särskild boendeform, genomsnittlig nettokostnad/<br />
245.712,00 324.152,00<br />
vårdtagare (322 resp 328 st), kronor<br />
Hemtjänst, genomsnittlig kostnad/vårdtagare<br />
317.747,00 338.750.00<br />
(207 resp 194 st), kronor 186.637,00 192.928,00<br />
Statistiskt nyckcltal: Besöksantalet vid DjlJpadalsbadet ökade 1999 tiJI48 222jiimfört med 28 034 år<br />
1988. Kostnaden per besök sjönk därmed 1999 till kronor 26.26 från 62.01 året innan.<br />
19
Gruppkorsband<br />
Konstsidan<br />
Av Mats Runering<br />
Konstnär:<br />
Objekt:<br />
Titel:<br />
Teknik:<br />
.f.lacering:<br />
Agare:<br />
Storlek:<br />
Leif Bolter<br />
Skulptur<br />
Vindla<br />
Rostfritt stål med benställning<br />
i courtenstAI<br />
Kvarnlorpshögen<br />
<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> 1998<br />
9 meler hög<br />
Leif Balter var en av de deltagande<br />
konstnärerna i den första Konst på<br />
Hög utställningen 1998. Invigning en<br />
varm och solig sommardag med saxofonspel<br />
vid Vindla - alla tyckte aU<br />
Vindla funnit sin plats, den höjd hon<br />
behöver.<br />
Leif Bolter är född 1941 i Stockholm. Han<br />
gick Konstfackskolan 1963-65 och Konsthögskolan<br />
1965-70 med bl a Arne Jones<br />
Detalj av Vindla<br />
Leif Bolter: "Vindla är skapad för högen i <strong>Kumla</strong>,<br />
som en hyllning till elementen. till ljus, himmel<br />
och vind, till det vidsträckta landskapet, - en<br />
frihetens åtbörd som kanske kan stämma till<br />
stillhet och kontemplation."<br />
som lärare. Leif Balter har under mer än<br />
10 års tid kontinuerligt arbetat med byggnadsarkitektur,<br />
brodesign, landskapsgestaltning<br />
och konstnärliga projekt i samverkan<br />
med arkitekter, konstruktörer och<br />
beställare. Leif Balter har en omfattande<br />
utställningsverksamhet inom och utom<br />
landet samt föreläser på högskolor och<br />
universitet. Han är ledamot av Konstakademien<br />
och har/har haft ett nertal andra<br />
uppdrag inom konstområdet.<br />
Leif Bolter är representerad på bl a Moderna<br />
Museet och Göteborgs Konstmuseum.<br />
Han har utfört ett 3D-tal offentliga<br />
skulptur- och gestaltningsuppdrag runt om<br />
i Sverige. Leif Bolterarbetar för närvarande<br />
med en omfattande nygestaltning,<br />
konstnärligt och arkitektoniSkt, av Odenplan.<br />
Ett annat pågående uppdrag är<br />
konstnärligt arbete med gestaltningen av<br />
några av Södra Länkens väldiga bergrum.
Change language