18.09.2013 Views

Digital bild - Multimediabyrån

Digital bild - Multimediabyrån

Digital bild - Multimediabyrån

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Digital</strong>a <strong>bild</strong>er<br />

för tryck och skärm<br />

<strong>Digital</strong>a <strong>bild</strong>er<br />

Vad är det? Bildformat. Hur får jag tag i <strong>bild</strong>er?<br />

Från kamera till dokument<br />

Fototips. Ta in <strong>bild</strong>en i datorn. Redigera, spara, infoga.<br />

Bildredigeringsprogram<br />

Photoeditor. Paint Shop Pro. Elements. Photoshop. Irfan.<br />

<strong>Digital</strong>kameror<br />

Fördelar. Hur fungerar de? Vilken ska man välja? Bildkvalitet.<br />

Skanner<br />

Hur fungerar den? Så skannar du. Upplösning.<br />

2004 Thomas Samuelsson


<strong>Digital</strong>a <strong>bild</strong>er<br />

”En <strong>bild</strong> säger mer än tusen ord”. Den digitala tekniken öppnar fantastiska möjligheter<br />

att utnyttja <strong>bild</strong>ens kommunikativa kraft.<br />

Vad är en digital <strong>bild</strong>?<br />

En digital <strong>bild</strong> byggs upp av <strong>bild</strong>punkter (pixlar),<br />

ungefär som kornen i en vanlig fi lm. Varje pixels ljusvärde<br />

representeras i datorn som en kod av ettor och<br />

nollor. Storleken på <strong>bild</strong>en anges i pixlar, exempelvis<br />

300x300, vilket betyder 300 pixlar på bredden och 300<br />

på höjden.<br />

En skanner används för att översätta ljusinformationen<br />

i ett vanligt foto till digitala koder. I en digitalkamera<br />

sker omvandlingen via en ljuskänslig cell när du tar<br />

fotot. Detsamma gäller digitala videokameror.<br />

Det fi nns två helt olika principer för att lagra <strong>bild</strong>er:<br />

punktgrafi k och vektorgrafi k.<br />

En vektorgrafi k<strong>bild</strong> är uppbyggd av matematiskt<br />

defi nierade linjer och kan förstoras utan kvalitetsförlust.<br />

Exempel på program du kan skapa vektorgrafi k i<br />

är Flash, Illustrator och CAD-program. Ett nytt vektorformat<br />

för webben är under utveckling, SVG (Scalable<br />

Vector Graphics).<br />

Exempel på användningsområden: Clipart-<strong>bild</strong>er,<br />

loggor, texteffekter, ritningar och fl ash-animationer.<br />

En punktgrafi k<strong>bild</strong> (bitmapp) är uppbyggd av<br />

<strong>bild</strong>punkter (pixlar) och kan påverkas i detalj ner<br />

till enskilda pixlar. Det gör man i <strong>bild</strong>behandlings-<br />

program. Inskannade <strong>bild</strong>er och digitalfoton blir<br />

punktuppbyggda. En punktuppbyggd <strong>bild</strong> förlorar<br />

kraftigt i kvalitet om den förstoras. Vanliga format för<br />

att lagra punktuppbyggda <strong>bild</strong>er: bmp, gif, tiff, jpg.<br />

Bildformat för tryck<br />

Vid tryckning betyder inte <strong>bild</strong>fi lens storlek något,<br />

endast tryckresultatet räknas. Man väljer därför ett<br />

okomprimerat <strong>bild</strong>format, vanligen tiff. Bilden består<br />

av ett stort antal pixlar, vid höga krav på trycket<br />

använder man upplösningen 300 dpi, se Skanna <strong>bild</strong>er.<br />

Bildfi lerna blir ofta mycket stora.<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

2<br />

En digitaliserad <strong>bild</strong>. Vid normal storlek syns inte<br />

<strong>bild</strong>punkterna men vid förstoring framträder de<br />

aDenna bokstav är i vektorformat (skapad i desktopprogrammet)<br />

och kan förstoras utan att bli taggig i<br />

kanterna<br />

Denna bokstav är importerad från ett <strong>bild</strong>redigeringsprogram<br />

i punktgrafi kformat. Vid normal storlek ser<br />

den bra ut, vid förstoring börjar de enskilda <strong>bild</strong>punkterna<br />

att synas<br />

Ett bra sätt att distribuera dokument för utskrifter är<br />

Adobes Acrobat-format (.pdf). Formateringen behålls<br />

oavsett dator, operativsystem och skrivare


Bildformat på Internet<br />

För snabb visning på Internet måste <strong>bild</strong>fi lerna vara så<br />

små som möjligt. De två vanligaste komprimeringsformaten<br />

för <strong>bild</strong>er är jpg och gif.<br />

JPG<br />

Detta format klarar att visa miljontals färger och går<br />

att packa mycket kraftigt. Det är rätt format för foton<br />

och andra <strong>bild</strong>er med många färger. Jpg-<strong>bild</strong>er kan<br />

ofta packas till 5% av ursprunglig storlek utan tydlig<br />

kvalitetsförlust.<br />

Den stora kompressionen uppnås genom att slå<br />

samman pixlar som är lika. Om du sparar om en jpg<strong>bild</strong><br />

fl era gånger tappar den i detaljskärpa. Bearbeta<br />

därför färdigt <strong>bild</strong>en och spara som jpg som sista steg.<br />

Spara alltid originalet, helst i Photoshop-format, ifall<br />

du vill göra om <strong>bild</strong>en senare.<br />

GIF<br />

Formatet kan maximalt hantera 256 färger och passar<br />

bäst för <strong>bild</strong>er med få färger, exempelvis loggor. Bildexemplen<br />

visar att jpg både ger ett bättre resultat<br />

och packar mycket bättre än gif för <strong>bild</strong>er med många<br />

färger.<br />

Gif ger bättre skärpa än jpg och är rätt format för <strong>bild</strong>er<br />

som innehåller text eller tydliga konturer. Formatet<br />

kan ge transparent (genomskinlig) bakgrund. Man kan<br />

också göra animationer av en serie <strong>bild</strong>er (gif-animationer).<br />

För <strong>bild</strong>er med stora enfärgade ytor kan man få<br />

mycket små <strong>bild</strong>fi ler genom att reducera antalet färger<br />

Den övre rubrik<strong>bild</strong>en är jpg-optimerad, den undre gif-optimerad<br />

(8 färger). Trots att jag sparat jpg-<strong>bild</strong>en i låg kvalitet blir<br />

<strong>bild</strong>fi len för jpg-<strong>bild</strong>en dubbelt så stor som för gif-<strong>bild</strong>en.<br />

Slutsats: använd gif för text och <strong>bild</strong>er med få färger!<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

3<br />

<strong>Digital</strong>kamera<strong>bild</strong> optimerad med jpg, kvalitet 60% i<br />

Photoshop. Bildfi lens storlek 60 kB<br />

Samma <strong>bild</strong> optimerad med gif-inställningen 64<br />

färger. Bildfi len blev drygt 100 kB.<br />

Slutsats: använd jpg för foton och andra <strong>bild</strong>er med<br />

många färger!


Från kamera till dokument<br />

Hur du tar en <strong>bild</strong>, för över den till datorn, bearbetar den i ett <strong>bild</strong>redigeringsprogram,<br />

monterar den i Offi ce-dokument eller webbeditor eller gör kort via Internet-beställning.<br />

I texten och bilagorna fi nns mer om <strong>bild</strong>behandlingsprogram,<br />

digitalkameran och skannern.<br />

Att tänka på när du plåtar (mer fototips i bilaga 1)<br />

– Gå nära, låt motivet fylla displayen. Låt huvudet<br />

vara nära fotots överkant när du tar porträtt.<br />

Zooma endast med optiska zoomen.<br />

– Undvika rörig bakgrund, kanske räcker det att<br />

fl ytta sig lite för att bli av med störande detaljer.<br />

– Välja goda ljusförhållanden, <strong>bild</strong>kvaliteten försämras<br />

rejält vid svagt ljus.<br />

Så för du över <strong>bild</strong>erna till datorn<br />

Koppla in kameran i usb-porten och kopiera<br />

<strong>bild</strong>erna till en mapp för original<strong>bild</strong>er.<br />

Behåll alltid originalfi lerna oförändrade!<br />

Förbättra <strong>bild</strong>en i Photoshop Elements 2<br />

Se också kursen i Elements på <strong>Multimediabyrån</strong>.<br />

1. Klicka på symbolen Bläddra (Filläsaren) och<br />

markera mappen med original<strong>bild</strong>erna.<br />

2. Titta igenom <strong>bild</strong>erna. Välj ut och marker de<br />

<strong>bild</strong>er du vill förbättra. Klicka OK.<br />

3. Beskär <strong>bild</strong>en med Beskärningsverktyget i verktygspaletten<br />

genom att dra en ruta runt det du<br />

vill behålla och dubbelklicka.<br />

4. Med Snabbkorrigeringsverktyget kan du utföra<br />

en rad <strong>bild</strong>korrigeringar i samma ruta, viktigast<br />

är Autonivåer.<br />

5. Klicka på ikonen Spara för webb. För foton<br />

väljer du jpg-optimering och kvalitet 60 %<br />

(80 % om du ska skicka <strong>bild</strong>en till fotolabb).<br />

Bilder för webb måste krympas, för utskrift<br />

och foton behåller du alla pixlar. Filnamn för<br />

webben bör inte innehålla å, ä, ö eller mellanslag.<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

4


Montera <strong>bild</strong>en på hemsida<br />

Kopia <strong>bild</strong>en till din <strong>bild</strong>mapp. Öppna webbprogrammet<br />

och montera <strong>bild</strong>en. Behöver du ändra storlek på<br />

<strong>bild</strong>en så gör det i <strong>bild</strong>redigeringsprogrammet, inte i<br />

webbeditorn.<br />

Infoga <strong>bild</strong>en i Word eller PowerPoint<br />

Välj Infoga > Bildobjekt > Från fi l, leta upp rätt mapp<br />

och dubbelklicka på <strong>bild</strong>en. Bilden hamnar på markörens<br />

plats i dokumentet. Dra i ett hörn för att förminska<br />

<strong>bild</strong>en (för utskrift blir skärpan bäst om du halverar<br />

den). Vill du fi gursätta den så att den ligger bredvid<br />

texten så börjar du med att markera <strong>bild</strong>en, då dyker<br />

verktygsfältet för Bildobjekt upp (högerklicka annars<br />

och välj Verktygsfält för Bildobjekt). Klicka på symbolen<br />

för fi gursättning (streckad hund) och välj Tätt.<br />

Undvik att montera <strong>bild</strong>er via Kopiera och Klistra in!<br />

Bilderna blir i bmp-format som är mycket tyngre i kB<br />

än jpg-<strong>bild</strong>er, vilket gör dokumentet svårhanterligt.<br />

Foton via Internet<br />

Nyare digitalkameror med minst 2 megapixel ger<br />

utmärkta <strong>bild</strong>er på vanligt fotopapper 11x15 cm. Större<br />

förstoringar kräver en kamera på 3-4 megapixel. Viktigt<br />

är att du ställt kameran på högsta upplösning och<br />

bästa kvalitet. Bilderna tar då ganska mycket plats och<br />

du behöver säkert ett större minneskort.<br />

Forskning har visat att Fujis fotopapper har bäst hållbarhet,<br />

minst 60 år. Det kostar 2.95 per kopia att få<br />

<strong>bild</strong>er via Fujifi lm, http://sverige.fujifi lmnet.com/.<br />

Välj ut de <strong>bild</strong>er du vill ha och lägg dem i en mapp.<br />

Via Fujifi lms hemsida överför du <strong>bild</strong>erna med deras<br />

program. Bilderna hämtas efter några dagar hos den<br />

handlare du valt.<br />

Utskrifter från bläckstråleskrivare har visserligen bra<br />

<strong>bild</strong>kvalitet men betydligt kortare hållbarhet än foton.<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

5


<strong>Digital</strong>kameran<br />

Med en digitalkamera blir du en bättre fotograf! De ger lika bra resultat på fotopapper som<br />

motsvarande analoga småkameror och är mycket enklare att hantera. Du ser ju <strong>bild</strong>en direkt!<br />

Fördelar med digitalkameran<br />

– Displayen visar <strong>bild</strong>en exakt som den blir, det är<br />

mycket lättare att ta bra <strong>bild</strong>er. Kameran ger i makroläge<br />

skärpa på mycket nära håll, bra för när<strong>bild</strong>er.<br />

– Bilden syns direkt efter tagning, det är enkelt att ta<br />

bort dåliga <strong>bild</strong>er, ingen väntan på framkallning och<br />

inga fi lmkostnader.<br />

– Det går snabbt att överföra <strong>bild</strong>en till datorn, där<br />

den kan användas direkt eller bearbetas i <strong>bild</strong>behandlingsprogram.<br />

Du kan skapa överskådliga<br />

<strong>bild</strong>banker på hårddisk eller cd.<br />

– Du kan spela in videoklipp med ljud.<br />

Agfa har en ambitiös kurs om digitalt foto:<br />

http://www.agfanet.com.<br />

Bildkvalitet i digitalkameran (för detaljer se bilaga 2)<br />

De billigaste digitalkamerorna brukar ha en upplösning<br />

på 2 megapixel. Det motsvarar 1800x1600 pixlar och<br />

räcker för visning på dator, tv och utskrifter upp till<br />

A4. Det fungerar också bra för fotokopior 11x15 cm.<br />

En kamera med 4 megapixel har ungefär 2300x1700<br />

pixlar, det räcker gott till fotokopior i A4 (20x30).<br />

Bildchipsen är små och ju fl er pixlar kameran har desto<br />

tätare ligger de. Optiken i småkameror kan förmodligen<br />

inte av<strong>bild</strong>a mindre detaljer än vad som motsvarar<br />

3-4 megapixel. För att det ska vara någon mening med<br />

högre upplösning krävs större <strong>bild</strong>chip som bara de<br />

större digitalkamerorna har. Tester har visat att de bästa<br />

digitalkamerorna ger bättre <strong>bild</strong>kvalitet än de bästa<br />

analoga.<br />

För att ta mindre plats är <strong>bild</strong>erna packade i jpg-format.<br />

Välj den högsta kvalitetsinställningen (Fine). Bilderna<br />

tar mer plats men skärpan förbättras. Välj också högsta<br />

upplösning, du vet ju inte i förväg vilken <strong>bild</strong> som<br />

blir så bra att du vill göra en fotokopia av den. I en<br />

4-megapixelkamera blir <strong>bild</strong>erna med bästa kvalitetsinställning<br />

runt 1,5 MB.<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

6<br />

En enkel och bra digitalkamera kan du få för dryga<br />

1000-lappen<br />

Extra minneskort behövs. Olika<br />

kameror har olika typer. Här en av de<br />

vanligaste SD (Secure <strong>Digital</strong>)<br />

Tillbehör<br />

– Extra minneskort, välj helst 256 MB.<br />

– Extra batterier. <strong>Digital</strong>kameror drar<br />

mycket ström, särskilt displayen. Slå av<br />

den när den inte behövs.<br />

– Stativ för bättre skärpa i dåligt ljus.<br />

– Vidvinkeltillsats. Kamerorna har ofta bra<br />

zoom, men saknar tillräcklig vidvinkel<br />

för inomhus<strong>bild</strong>er.<br />

– Skyddande väska eller fordral.<br />

Köpråd<br />

Alla har olika intressen och behov, men här<br />

är ett försök till generella tips. Välj i första<br />

hand en liten, tålig kamera med runt 3x<br />

optisk zoom (digital zoom är meningslös).<br />

Tänk på att den bästa kameran är den man<br />

har med sig! Exempel:<br />

Under 1500 kr: Olympus C-350<br />

Under 3000 kr: Minolta Dimage Xt<br />

Under 4000: Minolta/Konica G400


Skanna <strong>bild</strong>er<br />

Vill du hämta in vanliga foton eller teckningar i datorn är skannern ett bra hjälpmedel.<br />

Den kan också användas för att skanna andra föremål.<br />

Så här skannar du med fl atbäddsskanner<br />

1. Kontrollera att skannern är på och att kabeln<br />

sitter i.<br />

2. Välj ett foto med bra skärpa, färg och kontrast.<br />

Placera det i skannern (tryck det mot kanten).<br />

3. Starta <strong>bild</strong>behandlingsprogrammet och välj<br />

Arkiv > Hämta > Twain32.<br />

4. Klicka på Förhandsgranska (Prewiev).<br />

5. Dra ihop ramen som markerar skannat område<br />

så du bara får med det du vill ha.<br />

6. Ställ in upplösning och skala för att få rätt storlek<br />

på <strong>bild</strong>en, se Skanna för skärm och tryck.<br />

7. Använd skannerns automatik för att ge bästa<br />

inskanning. Alternativt: ställ in svart- och vitpunkt<br />

i histogrammet (om funktionen fi nns).<br />

8. Klicka på Final, välj namn, mapp och <strong>bild</strong>format<br />

(tiff för tryck, jpg för webb). Klicka OK.<br />

9. Stäng skannrutan och börja bearbeta <strong>bild</strong>en<br />

i Photoshop (eller motsvarande). Som sista<br />

åtgärd använder man skärpefi ltret Oskarp mask<br />

i Photoshop: Filter > Skärpa > Oskarp Mask.<br />

Skanna för skärmen<br />

Ofta sägs att man ska skanna i 72 dpi (dots per<br />

inch, punkter per tum) för skärm, men det är ett<br />

felaktigt resonemang. Rätt dpi-värde räknar du ut<br />

genom att dela den storlek i pixlar du ska ha med<br />

<strong>bild</strong>ens storlek i tum. Exempel:<br />

Vi vill ha en <strong>bild</strong> på 300x300 pixlar. Bilden som<br />

ska skannas mäts till 2x2 tum. Upplösningen du<br />

ska skanna i blir 300 pixlar/2 tum = 150 dpi.<br />

Normalt skannar man direkt i den storlek man vill<br />

ha. Öka aldrig storleken på en skannad <strong>bild</strong> i efterhand,<br />

det försämrar kvaliteten!<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

7<br />

De röda ringarna visar svart- och vitpunkt och gamma-värde<br />

Övre <strong>bild</strong>en: Jag har använt histogramfunktionen i<br />

Photoshop: Bild > Justera > Nivåer. Histogrammet visar<br />

att <strong>bild</strong>tonerna från svart till vitt ligger samlade i mitten<br />

(många pixlar i <strong>bild</strong>en är mellangrå). Det svarta blir inte<br />

svart utan grått och på motsvarande sätt med det vita.<br />

Undre <strong>bild</strong>en: Jag har dragit in svartpunkt respektive<br />

vitpunkt där svärtan börjar och slutar, vilket ger mycket<br />

bättre kontrast. Ljusheten, gammavärdet, ändras genom<br />

att dra mittpilen åt vänster (ljusare) eller höger (mörkare)<br />

Här är <strong>bild</strong>en justerad med Photoshops Autonivåer:<br />

Bild > Justera > Autonivåer, som oftast gör ett gott jobb!


Skanna <strong>bild</strong>er för utskrift<br />

Vid utskrift placerar skrivaren ut tryckpunkterna så<br />

tätt som den inskannade <strong>bild</strong>ens dpi-värde anger.<br />

Bildens storlek i tum förblir samma, dpi-värdet<br />

styr enbart hur tätt <strong>bild</strong>punkterna trycks. Bildens<br />

storlek ändras genom skalning med en procentsats<br />

i skannerprogrammet.<br />

Den digitala teorin säger att man ska skanna med<br />

dubbla den upplösning skrivaren har. För laserskrivare<br />

i svart-vitt ska man skanna med 150 dpi (se<br />

bilaga 3). För färglaser och bläckstråleskrivare kan<br />

man skanna i 200 dpi.<br />

Skannar man med för låg dpi hamnar<br />

tryckpunkterna längre isär och utskriften blir<br />

oskarp. Skannar man med för hög dpi klarar<br />

skrivaren inte att sätta ut alla punkter utan<br />

hoppar över en del av <strong>bild</strong>fi lens information.<br />

Skanna <strong>bild</strong>er för tryck<br />

Bilder för tryck skannas normalt i 300 dpi. Det<br />

är meningslöst att skanna papperskopior av foton<br />

med högre dpi, de har inte mer <strong>bild</strong>information.<br />

Skanna text och linjegrafi k<br />

Ställ in för 1-bits-återgivning (svart-vitt). Nu kan<br />

du utnyttja printerns hela upplösning eftersom den<br />

inte behöver slösa punkter för att återge gråskalor.<br />

Skanna i 600 dpi.<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

8<br />

Skanna text för OCR-program<br />

Text för OCR-program (översätter <strong>bild</strong>en till<br />

editerbar text) skannas normalt med 300 dpi,<br />

programmet utgår från det. Om papperet har<br />

färgad bakgrund behöver man ofta ändra skannerprogrammets<br />

tröskelvärde (threshold) för<br />

ljusa och mörka toner för att få bort bakgrunden<br />

i den skannade texten.<br />

Skanna <strong>bild</strong>er ur böcker<br />

Tryckta <strong>bild</strong>er ger problem med fula rasterlinjer,<br />

moire-mönster vid inskanning. Det beror på att<br />

trycksaken är satt med ett raster och skannern<br />

digitaliserar med ett annat, och då uppstår interferens.<br />

Lösningen är att använda fi lter mot moire-effekten<br />

(Descreen-fi lter om skannerprogramvaran<br />

har det) samt att skanna in i dubbel eller tredubbel<br />

upplösning. Man räknar sedan ner <strong>bild</strong>en till<br />

rätt storlek igen i Photoshop, det kallas resampling.<br />

Använd slutligen fi ltret Oskarp mask som<br />

kompenserar för förlorad skärpa vid omräkningen.<br />

Det mesta om skanning hittar du på:<br />

http://www.scantips.com.


Lathund för digitala <strong>bild</strong>er<br />

En sammanfattning av inställningar för skanner och digitalkamera.<br />

Ställ in digitalkameran så här<br />

Bilder för webb – minst 640x480 pixlar, kvalitet Fin.<br />

Bilder för tryck – maximal upplösning och kvalitet.<br />

Om du skannar ...<br />

Linjegrafi k (ritningar) och text (som <strong>bild</strong>)<br />

Text för OCR-program (editerbar text)<br />

Bilder för tryck i fyrfärg<br />

Bilder för utskrift på färglaser eller<br />

bläckstråleskrivare<br />

Bilder för utskrift på svartvit laser<br />

Bilder för skärmvisning (webb, presentationer)<br />

Bilder ur böcker<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

9<br />

Ställ skannern på ...<br />

600 dpi, svart-vitt<br />

300 dpi, svart-vitt<br />

300 dpi, 32-bits färg<br />

200 dpi, 32-bits färg<br />

150 dpi, färg eller gråskalor<br />

x dpi, x = önskat antal <strong>bild</strong>pixlar x 2,5<br />

<strong>bild</strong>storlek i cm<br />

600 dpi + descreen-fi lter. Omsampla <strong>bild</strong>en till<br />

rätt dpi efteråt i Photoshop (exempelvis 200)


Hur får jag tag i <strong>bild</strong>er<br />

Roligast är naturligtvis att skapa egna <strong>bild</strong>er genom att rita eller fotografera.<br />

Internet är den främsta källan för att leta efter färdiga <strong>bild</strong>er.<br />

Skapa egna <strong>bild</strong>er<br />

Enklast är att använda digitalkameran. Har man en<br />

vanlig kamera kan man skanna in foton, detsamma<br />

gäller teckningar. Det är också roligt att skapa <strong>bild</strong>erna<br />

direkt i något program i datorn. När man gör manualer<br />

behövs skärmdumpar, en kopia av dialogrutor och liknande.<br />

För att ta en kopia av hela skärmen trycker du<br />

på PrintScreen-tangenten, för att fånga aktiv dialogruta<br />

trycker du Alt-PrintScreen. Bilden hamnar i urklippsminnet<br />

och du kan klistra in den i <strong>bild</strong>behandlingsprogrammet<br />

för bearbetning. Du kan i nödfall klistra in<br />

den direkt i ordbehandlaren, men det blir stora fi ler!<br />

Bildarkiv med fria <strong>bild</strong>er på Internet<br />

– <strong>Multimediabyrån</strong>s Bildarkiv:<br />

http://www.multimedia. skolverket.se<br />

– Pics4Learning:<br />

http://www.pics4learning.com<br />

– Yahoo Picture Gallery:<br />

http://gallery.yahoo.com/<br />

Bildarkiv på cd<br />

Enklast är att använda Offi ce-paketets <strong>bild</strong>er och clipart.<br />

Du kan köpa royalty-fria <strong>bild</strong>er från en mängd<br />

leverantörer.<br />

Bildsökning på Internet<br />

Bäst för <strong>bild</strong>er är Google, http://www.google.com.<br />

Klicka på Bilder och skriv in dina söktermer.<br />

En annan bra tjänst är Alltheweb,<br />

http://www.alltheweb.com<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

10


Bildredigeringsprogram<br />

Med ett <strong>bild</strong>redigeringsprogram har du tillgång till ett proffsigt digitalt fotolabb i datorn.<br />

I det mest avancerade programmet Adobe Photoshop går det att göra allt!<br />

Vanliga åtgärder som du behöver kunna är beskärning<br />

och förminskning av <strong>bild</strong>en, troligen kan kontrast,<br />

färger och skärpa förbättras. Du ska också spara i ett<br />

format som passar för tryck eller webb.<br />

Microsoft Photo Editor (ingår i Offi ce)<br />

Den version som fi nns i Offi ce för Windows XP klarar<br />

man sig riktigt långt med. Man kan skanna in, beskära,<br />

rotera, ändra storlek, färgbalans och öka skärpan.<br />

Mediehanteringen i Windows XP är kraftigt förbättrad<br />

jämfört med tidigare versioner. Utforskaren har nu<br />

inbyggd <strong>bild</strong>spelsfunktion för överskådlig visning av<br />

<strong>bild</strong>er. Dubbelklicka på en <strong>bild</strong> för att starta visningsprogrammet.<br />

Ett klick på rödmarkerad symbol (se <strong>bild</strong>)<br />

lyfter in <strong>bild</strong>en i Photo Editor.<br />

Paint Shop Pro (pris runt 350 kr per licens)<br />

Är ett prisvärt och mycket avancerat program, just nu<br />

uppe i version 8, med många av de funktioner som<br />

Photoshop har. Ett program med en stor och trogen<br />

användarskara. Läs mer och gå interaktiv kurs här:<br />

http://www.jasc.com/products/psp/. <strong>Multimediabyrån</strong><br />

har också en: http://www.multimedia.skolverket.se,<br />

leta under Kurser - Multimedia.<br />

Adobe Photoshop Elements 2 (pris runt 200 kr per licens)<br />

Är en lågprisvariant av Photoshop med speciellt fokus<br />

på digitalfotografen. Många av Photoshops funktioner<br />

fi nns kvar, men fl er malla, guider och automatiserade<br />

funktioner ska göra programmet så enkelt som möjligt<br />

för användaren. Läs mer om Photoshop Elements på<br />

Adobes webb:<br />

http://www.adobe.se/products/photoshopel/main.html<br />

Gå också <strong>Multimediabyrån</strong>s kurs, adress enligt ovan.<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

11<br />

Microsoft Photo Editor –<br />

det enkla alternativet ...<br />

Paint Shop Pro – kronprinsen ...<br />

Elements –<br />

det bästa valet<br />

för de fl esta<br />

skolor ...


Adobe Photoshop (pris för uppgradering 300 kr)<br />

Photoshop är det marknadsledande <strong>bild</strong>behandlingsprogrammmet<br />

och proffsens val. Arbetar man på<br />

skolan mycket och ambitiöst med <strong>bild</strong>behandling är det<br />

rätt program. Nuvarande version är 8 (Photoshop CS).<br />

Vettiga skolpriser, en uppgradering kostar 300 kr per<br />

licens . Just nu har Adobe specialpris på helas sin CSsvit,<br />

som innehåller programmen Photoshop, Illustrator,<br />

InDesign, Acrobat, GoLive och Version Cue. Mer<br />

information hittar du på Adobes webb:<br />

http://www.adobe.se.<br />

På webben fi nns rader av Photoshop-skolor. En bra<br />

fi nns på: http://www.webdesignskolan.com/photoshop/<br />

index.htm. <strong>Multimediabyrån</strong> har en äldre Photoshop–<br />

kurs.<br />

Irfan View (freeware = gratis)<br />

Det fi nns många gratisprogram på webben, Irfan är ett<br />

av de bättre. Fördelar är att man kan få upp miniatyr<strong>bild</strong>er<br />

av innehållet i mapparna, det är enkelt att göra<br />

<strong>bild</strong>spel och enklare <strong>bild</strong>manipuleringar. Ett alternativ<br />

om budgeten är pressad.<br />

Du hittar programmet på: http://www.irfanview.com/.<br />

<strong>Multimediabyrån</strong> har en kurs, adress enligt tidigare.<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

12<br />

Photoshop – kungen ...<br />

Irfan View– gratisalternativet ...


Bilaga 1. Fem tips för bättre <strong>bild</strong>er 1<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

13


Bilaga 1. Fem tips för bättre <strong>bild</strong>er 2<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

14


Bilaga 2. Så fungerar digitalkameran. Vilken ska man välja?<br />

Så fungerar digitalkameran<br />

Ljusinformationen tas emot i ett chip som består av<br />

upp till 6 miljoner ljuskänsliga fotodioder (den vanligaste<br />

typen heter CCD). Informationen digitaliseras i<br />

en Analog-<strong>Digital</strong>-omvandlare och lagras i ett minneschip.<br />

En mikroprocessor kodar av informationen och<br />

visar den på kamerans display.<br />

Minneschipen är löstagbara och fi nns i olika utföranden:<br />

SD (Secure <strong>Digital</strong>), CompactFlash, SmartMedia<br />

och Memory Stick (Sony). Sony har också lösningar<br />

med vanlig diskett och med mini-cd.<br />

Enklare digitala kameror har 2-3 megapixel och automatiska<br />

inställningar för skärpa, bländare och slutartid.<br />

Dyrare kameror har minst 3 megapixel, många manuella<br />

möjligheter och minst tre gånger optisk zoom.<br />

Läs mer om digitalkamerans funktion på:<br />

http://www.howstuffworks.com/digital-camera.htm<br />

Vilken digitalkamera ska man välja?<br />

I stort sett alla kameror är tillräckligt bra för skolbruk.<br />

Man behöver alltså inte välja någon av de dyraste<br />

modellerna. Utvecklingen går mycket snabbt, det fi nns<br />

många kameror under 2000 kr. En checklista för valet:<br />

– Hur många megapixel behöver du? Tester visar att<br />

kvaliteten inte förbättras över 3–4 megapixel.<br />

– Är kameran tålig? Väderskyddad? Liten och lätt att<br />

ta med? Lättanvänd? Av känt märke?<br />

– Startar den snabbt? Är tiden mellan avtryck och till<br />

<strong>bild</strong>en tas kort?<br />

– Ger den bra <strong>bild</strong>kvalitet? Bra närgräns? Bra skärpeinställning?<br />

Bra ljusstyrka? Stort zoomomfång?<br />

– Finns det manuella möjligheter? Är menyerna lättförståeliga?<br />

Är den bra att hålla? Avtrycket?<br />

Ovärderlig varu- och prisinformation hittar du på<br />

http://www.pricerunner.com<br />

Smartson har många tester: http:www.smartson.com<br />

Cyberphoto: http://www.cyberphoto.se har bra info.<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

15<br />

Lins RGB-fi lter<br />

Fotodioder<br />

A/D<br />

Minneschip<br />

<strong>Digital</strong>omvandlare<br />

<strong>Digital</strong>kamerans principiella funktion. Ljusstrålarna<br />

bryts av linsen och fi ltreras i ett RGB-fi lter som delar<br />

upp ljuset i Rött, Grönt och Blått. Detta ljus träffar<br />

de ljuskänsliga fotodioderna som kodar ljuset som<br />

en spänning. Spänningen omvandlas i digitalomvandlaren<br />

till koder av ettor och nollor och lagras i<br />

minneschipet<br />

Olympus C-150 är exempel på en enkel, billig<br />

och för många tillräckligt bra digitalkamera med 2<br />

megapixel<br />

En del kameror klarar fl era olika minnestyper.<br />

Det är en fördel med tanke<br />

på hur många minnestyper det fi nns.<br />

SD är populär eftersom den är liten<br />

Usb-anslutning har blivit standard<br />

för att föra över <strong>bild</strong>er till datorn. En<br />

del datorer har kortläsare där man<br />

placerar minneschipet direkt


Bilaga 3. Så fungerar skannern<br />

Så fungerar skannern<br />

Det fi nns olika typer, den dominerande idag är fl atbäddsskannern,<br />

oftast för A4-format. Den är både<br />

billig och ger ett mycket bra resultat, om man<br />

följer de enkla råden nedan. Vill man ha ännu<br />

bättre resultat skaffar man en fi lmskanner och<br />

skannar fi lmen eller diat direkt utan att gå<br />

omvägen via papperskopia. Den grundläggande<br />

funktionen är densamma oavsett skannertyp:<br />

1. Fotot du placerat på skannerns glasskiva belyses<br />

med ett starkt ljus från ett lysrör som rör sig<br />

förbi hela skannerytan.<br />

2. Ljuset refl ekteras från fotot via speglar till en<br />

lins som koncentrerar ljuset mot ett ljuskänsligt<br />

chip, en CCD lik den i digitalkameran.<br />

3. Varje refl ekterad <strong>bild</strong>punkt ger ett ljusvärde i de<br />

ljuskänsliga fotodioderna. Värdet omvandlas via<br />

en digitalomvandlare till en kod av ettor och<br />

nollor. För att även återge färgen så fi ltreras<br />

ljuset i ett rött, grönt och blått fi lter så att man<br />

får tre separata ljusvärden i RGB-skalan.<br />

4. Koderna överförs via datorns USB-port (Universal<br />

Serial Bus, en standardingång som fi nns på<br />

alla nya datorer) och översätts av skannerprogramvaran<br />

till motsvarande färger på skärmen.<br />

Avskanningen sker rad för rad. Fotodioderna tar<br />

in ljusvärden från ett visst antal punkter per rad.<br />

Avståndet mellan läspunkterna ställer man in i skannerprogrammet<br />

genom att välja dpi-värde (dots per<br />

inch = punkter per tum). Ett värde på 100 dpi<br />

innebär att skannern gör 100 avläsningar på varje<br />

tum av fotot, både på bredd och höjd. Ett högre dpivärde<br />

ger tätare avläsning och mer <strong>bild</strong>information.<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

16<br />

Flatbäddsskanner<br />

Foto Glasskiva<br />

Lysrör<br />

Lins Fotodioder<br />

Speglar<br />

A/D Till dator<br />

Analog-digitalomvandlare<br />

Skannerns principiella funktion. De röda linjerna<br />

symboliserar ljus som refl ekteras från fotot och via<br />

speglar träffar linsen. De röda, gröna och blå linjerna<br />

symboliserar det fi ltrerade ljus som träffar fotodioderna<br />

Skannern läser av ljusvärden punktvis från fotot. Dpivärdet<br />

styr hur tätt läspunkterna ligger


Bilaga 4. Bilder för utskrift och på skärm<br />

Bilder för utskrift och på skärm<br />

Laserskrivarens upplösning<br />

Bilder för utskrift har både storlek i tum och en<br />

upplösning i dpi kopplad till sig. För skrivare<br />

anges också en upplösning i dpi, som dock är en<br />

helt annan sak. En laserskrivare för svartvitt kan<br />

bara sätta svarta punkter. Gråskalor återges genom<br />

ett mönster av punkter. För att återge 64 gråtoner<br />

behövs en fyrkant på 8x8 punkter, om hälften är<br />

fyllda blir det mellangrått, om alla är fyllda blir det<br />

svart. Bilden illustrerar hur lasern gör mellangrått.<br />

Skrivarens upplösning är alltså 600/8 = 75 lpi<br />

(linjer per tum, verklig tryckskärpa).<br />

Färgskrivare behöver inte riktigt så många punkter<br />

för att återge alla färger, den verkliga upplösningen<br />

är högre och man kan skanna i 200 dpi.<br />

Bildens storlek vid utskrift<br />

Skannerns dpi-inställning påverkar inte <strong>bild</strong>ens<br />

storlek, däremot tryckskärpan. Bild 1 visar utskrift<br />

av en <strong>bild</strong> inskannad med 2 dpi och <strong>bild</strong> 2 visar<br />

samma <strong>bild</strong> skannad med 4 dpi. Skrivaren sätter<br />

tryckpunkterna tätare och <strong>bild</strong>en blir skarpare.<br />

Bildens storlek vid skärmvisning<br />

En dubbling av dpi-värdet på skannern leder till en<br />

dubbling av <strong>bild</strong>ens storlek mätt i pixlar. I bilaga<br />

4 beskrivs hur <strong>bild</strong>ens pixlar vid skärmvisning<br />

hamnar på konstant avstånd från varandra. Det<br />

går inte att trycka ihop pixlarna genom att skanna<br />

med högre dpi, det blir bara fl er pixlar och därmed<br />

större <strong>bild</strong>yta.<br />

Bilder för tryck och utskrift<br />

Storleken anges i tum. Den ändras genom skalning<br />

i skannerprogrammet, påverkas inte av dpi-värdet.<br />

Bilderna trycks med färgmodellen CMYK (Cyan,<br />

Magenta, Yellow, blacK). Flera F bläckdroppar krävs<br />

för att ange färgen i en <strong>bild</strong>pixel.<br />

Bild 1 Bild 2<br />

Punkterna symboliserar tryckpunkter och skärmpixlar<br />

(nedan). Ramarna symboliserar en tum (2 tum i <strong>bild</strong> 4)<br />

Bild 3<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

17<br />

Bild 4<br />

Bilder för skärmvisning<br />

Storleken anges i pixlar. Ökar man dpi-värdet<br />

på skannern så ökar storleken. Kan i efterhand<br />

ändras genom omräkning i <strong>bild</strong>behandlingsprogrammet.<br />

Skärmen visar <strong>bild</strong>erna med färgmodellen<br />

RGB (Rött, Grönt, Blått). En <strong>bild</strong>pixel<br />

innehåller hela färginformationen.


Bilaga 5. Bildvisning på datormonitor<br />

Bildvisning på datormonitorn<br />

För att förstå vad som händer med en <strong>bild</strong> som<br />

visas på skärmen är det viktigt att känna till<br />

begrepp som upplösning och färgdjup.<br />

Upplösning<br />

Datormonitorns <strong>bild</strong>rör skickar elektroner mot<br />

ett material som lyser vid träff. Strålen styrs<br />

genom hål i en mask till fasta positioner. Antalet<br />

upplysta punkter kallas skärmens upplösning, vanligen<br />

800x600 eller 1024x768 (bredd x höjd).<br />

Ljuspunkternas storlek kan variera mellan olika<br />

skärmar. Det ändrar inte antal punkter, men kan<br />

göra att en <strong>bild</strong> ser skarpare ut på vissa skärmar.<br />

Ibland anges hur många punkter det fi nns per tum<br />

av skärmbredden, dpi (dots per inch). Det värdet<br />

ändras om du ändrar upplösning, dubblad upplösning<br />

ger dubbelt dpi-värde. Man bör dock endast<br />

tala om dpi för trycksaker, det som styr hur stor<br />

en <strong>bild</strong> blir på olika skärmar är antalet ljuspunkter.<br />

Pixlarnas färgrepresentation<br />

För att kunna visa <strong>bild</strong>ens pixlar på skärmen matas<br />

grafi kkortet med koder för varje pixels färgvärde.<br />

Koderna översätts till ljusvärden i de tre grundfärgerna<br />

Rött, Grönt, Blått (RGB). Genom att blanda<br />

dessa får varje skämpunkt rätt färgvärde.<br />

Grafi kminnets storlek avgör hur många digitala<br />

koder som kan lagras och därmed maximalt antal<br />

färger och högsta upplösning skärmen kan visa.<br />

Färgdjupet<br />

Äldre grafi kkort kan bara hantera färgkoder som<br />

är uppbyggda av av 8 ettor och nollor. Man säger<br />

att färgdjupet är 8 bitar. Varje bit kan anta två<br />

värden, 0 eller 1. Antalet kombinationsmöjligheter<br />

blir 2*2*2*2*2*2*2*2 = 2 8 = 256. Grafi kkort med<br />

8 bitars färgdjup återger alltså 256 färgnyanser.<br />

2004 Thomas Samuelsson<br />

18<br />

Datormonitorn har ett givet raster av ljuspunkter där <strong>bild</strong>pixlarna<br />

visas. Varje punkt har ett färgvärde i RGB-skalan<br />

Vanligt idag är 16 bitars färgdjup, som ger 2 16<br />

= 65 000 färger. Vanligt är också 24-bitars färg<br />

som ger 2 24 = 16 miljoner färgnyanser. Det<br />

kallas True Color eftersom det återger fl er färger<br />

än det mänskliga ögat uppfattar (10 miljoner).<br />

Bildens storlek på skärmen<br />

En <strong>bild</strong> på 400x400 pixlar fyller halva bredden<br />

på en 800x600-skärm, och drygt 1/3 av skärmbredden<br />

om upplösningen är 1024x768. Bilden<br />

ser alltså mindre ut med högre upplösning och<br />

upplevs som skarpare eftersom <strong>bild</strong>informationen<br />

är tätare packad.<br />

Observera att det endast är antalet pixlar som<br />

avgör <strong>bild</strong>ens storlek, att som vid tryck ange ett<br />

dpi-värde saknar relevans.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!