Digital bild - Multimediabyrån
Digital bild - Multimediabyrån
Digital bild - Multimediabyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Digital</strong>a <strong>bild</strong>er<br />
för tryck och skärm<br />
<strong>Digital</strong>a <strong>bild</strong>er<br />
Vad är det? Bildformat. Hur får jag tag i <strong>bild</strong>er?<br />
Från kamera till dokument<br />
Fototips. Ta in <strong>bild</strong>en i datorn. Redigera, spara, infoga.<br />
Bildredigeringsprogram<br />
Photoeditor. Paint Shop Pro. Elements. Photoshop. Irfan.<br />
<strong>Digital</strong>kameror<br />
Fördelar. Hur fungerar de? Vilken ska man välja? Bildkvalitet.<br />
Skanner<br />
Hur fungerar den? Så skannar du. Upplösning.<br />
2004 Thomas Samuelsson
<strong>Digital</strong>a <strong>bild</strong>er<br />
”En <strong>bild</strong> säger mer än tusen ord”. Den digitala tekniken öppnar fantastiska möjligheter<br />
att utnyttja <strong>bild</strong>ens kommunikativa kraft.<br />
Vad är en digital <strong>bild</strong>?<br />
En digital <strong>bild</strong> byggs upp av <strong>bild</strong>punkter (pixlar),<br />
ungefär som kornen i en vanlig fi lm. Varje pixels ljusvärde<br />
representeras i datorn som en kod av ettor och<br />
nollor. Storleken på <strong>bild</strong>en anges i pixlar, exempelvis<br />
300x300, vilket betyder 300 pixlar på bredden och 300<br />
på höjden.<br />
En skanner används för att översätta ljusinformationen<br />
i ett vanligt foto till digitala koder. I en digitalkamera<br />
sker omvandlingen via en ljuskänslig cell när du tar<br />
fotot. Detsamma gäller digitala videokameror.<br />
Det fi nns två helt olika principer för att lagra <strong>bild</strong>er:<br />
punktgrafi k och vektorgrafi k.<br />
En vektorgrafi k<strong>bild</strong> är uppbyggd av matematiskt<br />
defi nierade linjer och kan förstoras utan kvalitetsförlust.<br />
Exempel på program du kan skapa vektorgrafi k i<br />
är Flash, Illustrator och CAD-program. Ett nytt vektorformat<br />
för webben är under utveckling, SVG (Scalable<br />
Vector Graphics).<br />
Exempel på användningsområden: Clipart-<strong>bild</strong>er,<br />
loggor, texteffekter, ritningar och fl ash-animationer.<br />
En punktgrafi k<strong>bild</strong> (bitmapp) är uppbyggd av<br />
<strong>bild</strong>punkter (pixlar) och kan påverkas i detalj ner<br />
till enskilda pixlar. Det gör man i <strong>bild</strong>behandlings-<br />
program. Inskannade <strong>bild</strong>er och digitalfoton blir<br />
punktuppbyggda. En punktuppbyggd <strong>bild</strong> förlorar<br />
kraftigt i kvalitet om den förstoras. Vanliga format för<br />
att lagra punktuppbyggda <strong>bild</strong>er: bmp, gif, tiff, jpg.<br />
Bildformat för tryck<br />
Vid tryckning betyder inte <strong>bild</strong>fi lens storlek något,<br />
endast tryckresultatet räknas. Man väljer därför ett<br />
okomprimerat <strong>bild</strong>format, vanligen tiff. Bilden består<br />
av ett stort antal pixlar, vid höga krav på trycket<br />
använder man upplösningen 300 dpi, se Skanna <strong>bild</strong>er.<br />
Bildfi lerna blir ofta mycket stora.<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
2<br />
En digitaliserad <strong>bild</strong>. Vid normal storlek syns inte<br />
<strong>bild</strong>punkterna men vid förstoring framträder de<br />
aDenna bokstav är i vektorformat (skapad i desktopprogrammet)<br />
och kan förstoras utan att bli taggig i<br />
kanterna<br />
Denna bokstav är importerad från ett <strong>bild</strong>redigeringsprogram<br />
i punktgrafi kformat. Vid normal storlek ser<br />
den bra ut, vid förstoring börjar de enskilda <strong>bild</strong>punkterna<br />
att synas<br />
Ett bra sätt att distribuera dokument för utskrifter är<br />
Adobes Acrobat-format (.pdf). Formateringen behålls<br />
oavsett dator, operativsystem och skrivare
Bildformat på Internet<br />
För snabb visning på Internet måste <strong>bild</strong>fi lerna vara så<br />
små som möjligt. De två vanligaste komprimeringsformaten<br />
för <strong>bild</strong>er är jpg och gif.<br />
JPG<br />
Detta format klarar att visa miljontals färger och går<br />
att packa mycket kraftigt. Det är rätt format för foton<br />
och andra <strong>bild</strong>er med många färger. Jpg-<strong>bild</strong>er kan<br />
ofta packas till 5% av ursprunglig storlek utan tydlig<br />
kvalitetsförlust.<br />
Den stora kompressionen uppnås genom att slå<br />
samman pixlar som är lika. Om du sparar om en jpg<strong>bild</strong><br />
fl era gånger tappar den i detaljskärpa. Bearbeta<br />
därför färdigt <strong>bild</strong>en och spara som jpg som sista steg.<br />
Spara alltid originalet, helst i Photoshop-format, ifall<br />
du vill göra om <strong>bild</strong>en senare.<br />
GIF<br />
Formatet kan maximalt hantera 256 färger och passar<br />
bäst för <strong>bild</strong>er med få färger, exempelvis loggor. Bildexemplen<br />
visar att jpg både ger ett bättre resultat<br />
och packar mycket bättre än gif för <strong>bild</strong>er med många<br />
färger.<br />
Gif ger bättre skärpa än jpg och är rätt format för <strong>bild</strong>er<br />
som innehåller text eller tydliga konturer. Formatet<br />
kan ge transparent (genomskinlig) bakgrund. Man kan<br />
också göra animationer av en serie <strong>bild</strong>er (gif-animationer).<br />
För <strong>bild</strong>er med stora enfärgade ytor kan man få<br />
mycket små <strong>bild</strong>fi ler genom att reducera antalet färger<br />
Den övre rubrik<strong>bild</strong>en är jpg-optimerad, den undre gif-optimerad<br />
(8 färger). Trots att jag sparat jpg-<strong>bild</strong>en i låg kvalitet blir<br />
<strong>bild</strong>fi len för jpg-<strong>bild</strong>en dubbelt så stor som för gif-<strong>bild</strong>en.<br />
Slutsats: använd gif för text och <strong>bild</strong>er med få färger!<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
3<br />
<strong>Digital</strong>kamera<strong>bild</strong> optimerad med jpg, kvalitet 60% i<br />
Photoshop. Bildfi lens storlek 60 kB<br />
Samma <strong>bild</strong> optimerad med gif-inställningen 64<br />
färger. Bildfi len blev drygt 100 kB.<br />
Slutsats: använd jpg för foton och andra <strong>bild</strong>er med<br />
många färger!
Från kamera till dokument<br />
Hur du tar en <strong>bild</strong>, för över den till datorn, bearbetar den i ett <strong>bild</strong>redigeringsprogram,<br />
monterar den i Offi ce-dokument eller webbeditor eller gör kort via Internet-beställning.<br />
I texten och bilagorna fi nns mer om <strong>bild</strong>behandlingsprogram,<br />
digitalkameran och skannern.<br />
Att tänka på när du plåtar (mer fototips i bilaga 1)<br />
– Gå nära, låt motivet fylla displayen. Låt huvudet<br />
vara nära fotots överkant när du tar porträtt.<br />
Zooma endast med optiska zoomen.<br />
– Undvika rörig bakgrund, kanske räcker det att<br />
fl ytta sig lite för att bli av med störande detaljer.<br />
– Välja goda ljusförhållanden, <strong>bild</strong>kvaliteten försämras<br />
rejält vid svagt ljus.<br />
Så för du över <strong>bild</strong>erna till datorn<br />
Koppla in kameran i usb-porten och kopiera<br />
<strong>bild</strong>erna till en mapp för original<strong>bild</strong>er.<br />
Behåll alltid originalfi lerna oförändrade!<br />
Förbättra <strong>bild</strong>en i Photoshop Elements 2<br />
Se också kursen i Elements på <strong>Multimediabyrån</strong>.<br />
1. Klicka på symbolen Bläddra (Filläsaren) och<br />
markera mappen med original<strong>bild</strong>erna.<br />
2. Titta igenom <strong>bild</strong>erna. Välj ut och marker de<br />
<strong>bild</strong>er du vill förbättra. Klicka OK.<br />
3. Beskär <strong>bild</strong>en med Beskärningsverktyget i verktygspaletten<br />
genom att dra en ruta runt det du<br />
vill behålla och dubbelklicka.<br />
4. Med Snabbkorrigeringsverktyget kan du utföra<br />
en rad <strong>bild</strong>korrigeringar i samma ruta, viktigast<br />
är Autonivåer.<br />
5. Klicka på ikonen Spara för webb. För foton<br />
väljer du jpg-optimering och kvalitet 60 %<br />
(80 % om du ska skicka <strong>bild</strong>en till fotolabb).<br />
Bilder för webb måste krympas, för utskrift<br />
och foton behåller du alla pixlar. Filnamn för<br />
webben bör inte innehålla å, ä, ö eller mellanslag.<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
4
Montera <strong>bild</strong>en på hemsida<br />
Kopia <strong>bild</strong>en till din <strong>bild</strong>mapp. Öppna webbprogrammet<br />
och montera <strong>bild</strong>en. Behöver du ändra storlek på<br />
<strong>bild</strong>en så gör det i <strong>bild</strong>redigeringsprogrammet, inte i<br />
webbeditorn.<br />
Infoga <strong>bild</strong>en i Word eller PowerPoint<br />
Välj Infoga > Bildobjekt > Från fi l, leta upp rätt mapp<br />
och dubbelklicka på <strong>bild</strong>en. Bilden hamnar på markörens<br />
plats i dokumentet. Dra i ett hörn för att förminska<br />
<strong>bild</strong>en (för utskrift blir skärpan bäst om du halverar<br />
den). Vill du fi gursätta den så att den ligger bredvid<br />
texten så börjar du med att markera <strong>bild</strong>en, då dyker<br />
verktygsfältet för Bildobjekt upp (högerklicka annars<br />
och välj Verktygsfält för Bildobjekt). Klicka på symbolen<br />
för fi gursättning (streckad hund) och välj Tätt.<br />
Undvik att montera <strong>bild</strong>er via Kopiera och Klistra in!<br />
Bilderna blir i bmp-format som är mycket tyngre i kB<br />
än jpg-<strong>bild</strong>er, vilket gör dokumentet svårhanterligt.<br />
Foton via Internet<br />
Nyare digitalkameror med minst 2 megapixel ger<br />
utmärkta <strong>bild</strong>er på vanligt fotopapper 11x15 cm. Större<br />
förstoringar kräver en kamera på 3-4 megapixel. Viktigt<br />
är att du ställt kameran på högsta upplösning och<br />
bästa kvalitet. Bilderna tar då ganska mycket plats och<br />
du behöver säkert ett större minneskort.<br />
Forskning har visat att Fujis fotopapper har bäst hållbarhet,<br />
minst 60 år. Det kostar 2.95 per kopia att få<br />
<strong>bild</strong>er via Fujifi lm, http://sverige.fujifi lmnet.com/.<br />
Välj ut de <strong>bild</strong>er du vill ha och lägg dem i en mapp.<br />
Via Fujifi lms hemsida överför du <strong>bild</strong>erna med deras<br />
program. Bilderna hämtas efter några dagar hos den<br />
handlare du valt.<br />
Utskrifter från bläckstråleskrivare har visserligen bra<br />
<strong>bild</strong>kvalitet men betydligt kortare hållbarhet än foton.<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
5
<strong>Digital</strong>kameran<br />
Med en digitalkamera blir du en bättre fotograf! De ger lika bra resultat på fotopapper som<br />
motsvarande analoga småkameror och är mycket enklare att hantera. Du ser ju <strong>bild</strong>en direkt!<br />
Fördelar med digitalkameran<br />
– Displayen visar <strong>bild</strong>en exakt som den blir, det är<br />
mycket lättare att ta bra <strong>bild</strong>er. Kameran ger i makroläge<br />
skärpa på mycket nära håll, bra för när<strong>bild</strong>er.<br />
– Bilden syns direkt efter tagning, det är enkelt att ta<br />
bort dåliga <strong>bild</strong>er, ingen väntan på framkallning och<br />
inga fi lmkostnader.<br />
– Det går snabbt att överföra <strong>bild</strong>en till datorn, där<br />
den kan användas direkt eller bearbetas i <strong>bild</strong>behandlingsprogram.<br />
Du kan skapa överskådliga<br />
<strong>bild</strong>banker på hårddisk eller cd.<br />
– Du kan spela in videoklipp med ljud.<br />
Agfa har en ambitiös kurs om digitalt foto:<br />
http://www.agfanet.com.<br />
Bildkvalitet i digitalkameran (för detaljer se bilaga 2)<br />
De billigaste digitalkamerorna brukar ha en upplösning<br />
på 2 megapixel. Det motsvarar 1800x1600 pixlar och<br />
räcker för visning på dator, tv och utskrifter upp till<br />
A4. Det fungerar också bra för fotokopior 11x15 cm.<br />
En kamera med 4 megapixel har ungefär 2300x1700<br />
pixlar, det räcker gott till fotokopior i A4 (20x30).<br />
Bildchipsen är små och ju fl er pixlar kameran har desto<br />
tätare ligger de. Optiken i småkameror kan förmodligen<br />
inte av<strong>bild</strong>a mindre detaljer än vad som motsvarar<br />
3-4 megapixel. För att det ska vara någon mening med<br />
högre upplösning krävs större <strong>bild</strong>chip som bara de<br />
större digitalkamerorna har. Tester har visat att de bästa<br />
digitalkamerorna ger bättre <strong>bild</strong>kvalitet än de bästa<br />
analoga.<br />
För att ta mindre plats är <strong>bild</strong>erna packade i jpg-format.<br />
Välj den högsta kvalitetsinställningen (Fine). Bilderna<br />
tar mer plats men skärpan förbättras. Välj också högsta<br />
upplösning, du vet ju inte i förväg vilken <strong>bild</strong> som<br />
blir så bra att du vill göra en fotokopia av den. I en<br />
4-megapixelkamera blir <strong>bild</strong>erna med bästa kvalitetsinställning<br />
runt 1,5 MB.<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
6<br />
En enkel och bra digitalkamera kan du få för dryga<br />
1000-lappen<br />
Extra minneskort behövs. Olika<br />
kameror har olika typer. Här en av de<br />
vanligaste SD (Secure <strong>Digital</strong>)<br />
Tillbehör<br />
– Extra minneskort, välj helst 256 MB.<br />
– Extra batterier. <strong>Digital</strong>kameror drar<br />
mycket ström, särskilt displayen. Slå av<br />
den när den inte behövs.<br />
– Stativ för bättre skärpa i dåligt ljus.<br />
– Vidvinkeltillsats. Kamerorna har ofta bra<br />
zoom, men saknar tillräcklig vidvinkel<br />
för inomhus<strong>bild</strong>er.<br />
– Skyddande väska eller fordral.<br />
Köpråd<br />
Alla har olika intressen och behov, men här<br />
är ett försök till generella tips. Välj i första<br />
hand en liten, tålig kamera med runt 3x<br />
optisk zoom (digital zoom är meningslös).<br />
Tänk på att den bästa kameran är den man<br />
har med sig! Exempel:<br />
Under 1500 kr: Olympus C-350<br />
Under 3000 kr: Minolta Dimage Xt<br />
Under 4000: Minolta/Konica G400
Skanna <strong>bild</strong>er<br />
Vill du hämta in vanliga foton eller teckningar i datorn är skannern ett bra hjälpmedel.<br />
Den kan också användas för att skanna andra föremål.<br />
Så här skannar du med fl atbäddsskanner<br />
1. Kontrollera att skannern är på och att kabeln<br />
sitter i.<br />
2. Välj ett foto med bra skärpa, färg och kontrast.<br />
Placera det i skannern (tryck det mot kanten).<br />
3. Starta <strong>bild</strong>behandlingsprogrammet och välj<br />
Arkiv > Hämta > Twain32.<br />
4. Klicka på Förhandsgranska (Prewiev).<br />
5. Dra ihop ramen som markerar skannat område<br />
så du bara får med det du vill ha.<br />
6. Ställ in upplösning och skala för att få rätt storlek<br />
på <strong>bild</strong>en, se Skanna för skärm och tryck.<br />
7. Använd skannerns automatik för att ge bästa<br />
inskanning. Alternativt: ställ in svart- och vitpunkt<br />
i histogrammet (om funktionen fi nns).<br />
8. Klicka på Final, välj namn, mapp och <strong>bild</strong>format<br />
(tiff för tryck, jpg för webb). Klicka OK.<br />
9. Stäng skannrutan och börja bearbeta <strong>bild</strong>en<br />
i Photoshop (eller motsvarande). Som sista<br />
åtgärd använder man skärpefi ltret Oskarp mask<br />
i Photoshop: Filter > Skärpa > Oskarp Mask.<br />
Skanna för skärmen<br />
Ofta sägs att man ska skanna i 72 dpi (dots per<br />
inch, punkter per tum) för skärm, men det är ett<br />
felaktigt resonemang. Rätt dpi-värde räknar du ut<br />
genom att dela den storlek i pixlar du ska ha med<br />
<strong>bild</strong>ens storlek i tum. Exempel:<br />
Vi vill ha en <strong>bild</strong> på 300x300 pixlar. Bilden som<br />
ska skannas mäts till 2x2 tum. Upplösningen du<br />
ska skanna i blir 300 pixlar/2 tum = 150 dpi.<br />
Normalt skannar man direkt i den storlek man vill<br />
ha. Öka aldrig storleken på en skannad <strong>bild</strong> i efterhand,<br />
det försämrar kvaliteten!<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
7<br />
De röda ringarna visar svart- och vitpunkt och gamma-värde<br />
Övre <strong>bild</strong>en: Jag har använt histogramfunktionen i<br />
Photoshop: Bild > Justera > Nivåer. Histogrammet visar<br />
att <strong>bild</strong>tonerna från svart till vitt ligger samlade i mitten<br />
(många pixlar i <strong>bild</strong>en är mellangrå). Det svarta blir inte<br />
svart utan grått och på motsvarande sätt med det vita.<br />
Undre <strong>bild</strong>en: Jag har dragit in svartpunkt respektive<br />
vitpunkt där svärtan börjar och slutar, vilket ger mycket<br />
bättre kontrast. Ljusheten, gammavärdet, ändras genom<br />
att dra mittpilen åt vänster (ljusare) eller höger (mörkare)<br />
Här är <strong>bild</strong>en justerad med Photoshops Autonivåer:<br />
Bild > Justera > Autonivåer, som oftast gör ett gott jobb!
Skanna <strong>bild</strong>er för utskrift<br />
Vid utskrift placerar skrivaren ut tryckpunkterna så<br />
tätt som den inskannade <strong>bild</strong>ens dpi-värde anger.<br />
Bildens storlek i tum förblir samma, dpi-värdet<br />
styr enbart hur tätt <strong>bild</strong>punkterna trycks. Bildens<br />
storlek ändras genom skalning med en procentsats<br />
i skannerprogrammet.<br />
Den digitala teorin säger att man ska skanna med<br />
dubbla den upplösning skrivaren har. För laserskrivare<br />
i svart-vitt ska man skanna med 150 dpi (se<br />
bilaga 3). För färglaser och bläckstråleskrivare kan<br />
man skanna i 200 dpi.<br />
Skannar man med för låg dpi hamnar<br />
tryckpunkterna längre isär och utskriften blir<br />
oskarp. Skannar man med för hög dpi klarar<br />
skrivaren inte att sätta ut alla punkter utan<br />
hoppar över en del av <strong>bild</strong>fi lens information.<br />
Skanna <strong>bild</strong>er för tryck<br />
Bilder för tryck skannas normalt i 300 dpi. Det<br />
är meningslöst att skanna papperskopior av foton<br />
med högre dpi, de har inte mer <strong>bild</strong>information.<br />
Skanna text och linjegrafi k<br />
Ställ in för 1-bits-återgivning (svart-vitt). Nu kan<br />
du utnyttja printerns hela upplösning eftersom den<br />
inte behöver slösa punkter för att återge gråskalor.<br />
Skanna i 600 dpi.<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
8<br />
Skanna text för OCR-program<br />
Text för OCR-program (översätter <strong>bild</strong>en till<br />
editerbar text) skannas normalt med 300 dpi,<br />
programmet utgår från det. Om papperet har<br />
färgad bakgrund behöver man ofta ändra skannerprogrammets<br />
tröskelvärde (threshold) för<br />
ljusa och mörka toner för att få bort bakgrunden<br />
i den skannade texten.<br />
Skanna <strong>bild</strong>er ur böcker<br />
Tryckta <strong>bild</strong>er ger problem med fula rasterlinjer,<br />
moire-mönster vid inskanning. Det beror på att<br />
trycksaken är satt med ett raster och skannern<br />
digitaliserar med ett annat, och då uppstår interferens.<br />
Lösningen är att använda fi lter mot moire-effekten<br />
(Descreen-fi lter om skannerprogramvaran<br />
har det) samt att skanna in i dubbel eller tredubbel<br />
upplösning. Man räknar sedan ner <strong>bild</strong>en till<br />
rätt storlek igen i Photoshop, det kallas resampling.<br />
Använd slutligen fi ltret Oskarp mask som<br />
kompenserar för förlorad skärpa vid omräkningen.<br />
Det mesta om skanning hittar du på:<br />
http://www.scantips.com.
Lathund för digitala <strong>bild</strong>er<br />
En sammanfattning av inställningar för skanner och digitalkamera.<br />
Ställ in digitalkameran så här<br />
Bilder för webb – minst 640x480 pixlar, kvalitet Fin.<br />
Bilder för tryck – maximal upplösning och kvalitet.<br />
Om du skannar ...<br />
Linjegrafi k (ritningar) och text (som <strong>bild</strong>)<br />
Text för OCR-program (editerbar text)<br />
Bilder för tryck i fyrfärg<br />
Bilder för utskrift på färglaser eller<br />
bläckstråleskrivare<br />
Bilder för utskrift på svartvit laser<br />
Bilder för skärmvisning (webb, presentationer)<br />
Bilder ur böcker<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
9<br />
Ställ skannern på ...<br />
600 dpi, svart-vitt<br />
300 dpi, svart-vitt<br />
300 dpi, 32-bits färg<br />
200 dpi, 32-bits färg<br />
150 dpi, färg eller gråskalor<br />
x dpi, x = önskat antal <strong>bild</strong>pixlar x 2,5<br />
<strong>bild</strong>storlek i cm<br />
600 dpi + descreen-fi lter. Omsampla <strong>bild</strong>en till<br />
rätt dpi efteråt i Photoshop (exempelvis 200)
Hur får jag tag i <strong>bild</strong>er<br />
Roligast är naturligtvis att skapa egna <strong>bild</strong>er genom att rita eller fotografera.<br />
Internet är den främsta källan för att leta efter färdiga <strong>bild</strong>er.<br />
Skapa egna <strong>bild</strong>er<br />
Enklast är att använda digitalkameran. Har man en<br />
vanlig kamera kan man skanna in foton, detsamma<br />
gäller teckningar. Det är också roligt att skapa <strong>bild</strong>erna<br />
direkt i något program i datorn. När man gör manualer<br />
behövs skärmdumpar, en kopia av dialogrutor och liknande.<br />
För att ta en kopia av hela skärmen trycker du<br />
på PrintScreen-tangenten, för att fånga aktiv dialogruta<br />
trycker du Alt-PrintScreen. Bilden hamnar i urklippsminnet<br />
och du kan klistra in den i <strong>bild</strong>behandlingsprogrammet<br />
för bearbetning. Du kan i nödfall klistra in<br />
den direkt i ordbehandlaren, men det blir stora fi ler!<br />
Bildarkiv med fria <strong>bild</strong>er på Internet<br />
– <strong>Multimediabyrån</strong>s Bildarkiv:<br />
http://www.multimedia. skolverket.se<br />
– Pics4Learning:<br />
http://www.pics4learning.com<br />
– Yahoo Picture Gallery:<br />
http://gallery.yahoo.com/<br />
Bildarkiv på cd<br />
Enklast är att använda Offi ce-paketets <strong>bild</strong>er och clipart.<br />
Du kan köpa royalty-fria <strong>bild</strong>er från en mängd<br />
leverantörer.<br />
Bildsökning på Internet<br />
Bäst för <strong>bild</strong>er är Google, http://www.google.com.<br />
Klicka på Bilder och skriv in dina söktermer.<br />
En annan bra tjänst är Alltheweb,<br />
http://www.alltheweb.com<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
10
Bildredigeringsprogram<br />
Med ett <strong>bild</strong>redigeringsprogram har du tillgång till ett proffsigt digitalt fotolabb i datorn.<br />
I det mest avancerade programmet Adobe Photoshop går det att göra allt!<br />
Vanliga åtgärder som du behöver kunna är beskärning<br />
och förminskning av <strong>bild</strong>en, troligen kan kontrast,<br />
färger och skärpa förbättras. Du ska också spara i ett<br />
format som passar för tryck eller webb.<br />
Microsoft Photo Editor (ingår i Offi ce)<br />
Den version som fi nns i Offi ce för Windows XP klarar<br />
man sig riktigt långt med. Man kan skanna in, beskära,<br />
rotera, ändra storlek, färgbalans och öka skärpan.<br />
Mediehanteringen i Windows XP är kraftigt förbättrad<br />
jämfört med tidigare versioner. Utforskaren har nu<br />
inbyggd <strong>bild</strong>spelsfunktion för överskådlig visning av<br />
<strong>bild</strong>er. Dubbelklicka på en <strong>bild</strong> för att starta visningsprogrammet.<br />
Ett klick på rödmarkerad symbol (se <strong>bild</strong>)<br />
lyfter in <strong>bild</strong>en i Photo Editor.<br />
Paint Shop Pro (pris runt 350 kr per licens)<br />
Är ett prisvärt och mycket avancerat program, just nu<br />
uppe i version 8, med många av de funktioner som<br />
Photoshop har. Ett program med en stor och trogen<br />
användarskara. Läs mer och gå interaktiv kurs här:<br />
http://www.jasc.com/products/psp/. <strong>Multimediabyrån</strong><br />
har också en: http://www.multimedia.skolverket.se,<br />
leta under Kurser - Multimedia.<br />
Adobe Photoshop Elements 2 (pris runt 200 kr per licens)<br />
Är en lågprisvariant av Photoshop med speciellt fokus<br />
på digitalfotografen. Många av Photoshops funktioner<br />
fi nns kvar, men fl er malla, guider och automatiserade<br />
funktioner ska göra programmet så enkelt som möjligt<br />
för användaren. Läs mer om Photoshop Elements på<br />
Adobes webb:<br />
http://www.adobe.se/products/photoshopel/main.html<br />
Gå också <strong>Multimediabyrån</strong>s kurs, adress enligt ovan.<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
11<br />
Microsoft Photo Editor –<br />
det enkla alternativet ...<br />
Paint Shop Pro – kronprinsen ...<br />
Elements –<br />
det bästa valet<br />
för de fl esta<br />
skolor ...
Adobe Photoshop (pris för uppgradering 300 kr)<br />
Photoshop är det marknadsledande <strong>bild</strong>behandlingsprogrammmet<br />
och proffsens val. Arbetar man på<br />
skolan mycket och ambitiöst med <strong>bild</strong>behandling är det<br />
rätt program. Nuvarande version är 8 (Photoshop CS).<br />
Vettiga skolpriser, en uppgradering kostar 300 kr per<br />
licens . Just nu har Adobe specialpris på helas sin CSsvit,<br />
som innehåller programmen Photoshop, Illustrator,<br />
InDesign, Acrobat, GoLive och Version Cue. Mer<br />
information hittar du på Adobes webb:<br />
http://www.adobe.se.<br />
På webben fi nns rader av Photoshop-skolor. En bra<br />
fi nns på: http://www.webdesignskolan.com/photoshop/<br />
index.htm. <strong>Multimediabyrån</strong> har en äldre Photoshop–<br />
kurs.<br />
Irfan View (freeware = gratis)<br />
Det fi nns många gratisprogram på webben, Irfan är ett<br />
av de bättre. Fördelar är att man kan få upp miniatyr<strong>bild</strong>er<br />
av innehållet i mapparna, det är enkelt att göra<br />
<strong>bild</strong>spel och enklare <strong>bild</strong>manipuleringar. Ett alternativ<br />
om budgeten är pressad.<br />
Du hittar programmet på: http://www.irfanview.com/.<br />
<strong>Multimediabyrån</strong> har en kurs, adress enligt tidigare.<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
12<br />
Photoshop – kungen ...<br />
Irfan View– gratisalternativet ...
Bilaga 1. Fem tips för bättre <strong>bild</strong>er 1<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
13
Bilaga 1. Fem tips för bättre <strong>bild</strong>er 2<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
14
Bilaga 2. Så fungerar digitalkameran. Vilken ska man välja?<br />
Så fungerar digitalkameran<br />
Ljusinformationen tas emot i ett chip som består av<br />
upp till 6 miljoner ljuskänsliga fotodioder (den vanligaste<br />
typen heter CCD). Informationen digitaliseras i<br />
en Analog-<strong>Digital</strong>-omvandlare och lagras i ett minneschip.<br />
En mikroprocessor kodar av informationen och<br />
visar den på kamerans display.<br />
Minneschipen är löstagbara och fi nns i olika utföranden:<br />
SD (Secure <strong>Digital</strong>), CompactFlash, SmartMedia<br />
och Memory Stick (Sony). Sony har också lösningar<br />
med vanlig diskett och med mini-cd.<br />
Enklare digitala kameror har 2-3 megapixel och automatiska<br />
inställningar för skärpa, bländare och slutartid.<br />
Dyrare kameror har minst 3 megapixel, många manuella<br />
möjligheter och minst tre gånger optisk zoom.<br />
Läs mer om digitalkamerans funktion på:<br />
http://www.howstuffworks.com/digital-camera.htm<br />
Vilken digitalkamera ska man välja?<br />
I stort sett alla kameror är tillräckligt bra för skolbruk.<br />
Man behöver alltså inte välja någon av de dyraste<br />
modellerna. Utvecklingen går mycket snabbt, det fi nns<br />
många kameror under 2000 kr. En checklista för valet:<br />
– Hur många megapixel behöver du? Tester visar att<br />
kvaliteten inte förbättras över 3–4 megapixel.<br />
– Är kameran tålig? Väderskyddad? Liten och lätt att<br />
ta med? Lättanvänd? Av känt märke?<br />
– Startar den snabbt? Är tiden mellan avtryck och till<br />
<strong>bild</strong>en tas kort?<br />
– Ger den bra <strong>bild</strong>kvalitet? Bra närgräns? Bra skärpeinställning?<br />
Bra ljusstyrka? Stort zoomomfång?<br />
– Finns det manuella möjligheter? Är menyerna lättförståeliga?<br />
Är den bra att hålla? Avtrycket?<br />
Ovärderlig varu- och prisinformation hittar du på<br />
http://www.pricerunner.com<br />
Smartson har många tester: http:www.smartson.com<br />
Cyberphoto: http://www.cyberphoto.se har bra info.<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
15<br />
Lins RGB-fi lter<br />
Fotodioder<br />
A/D<br />
Minneschip<br />
<strong>Digital</strong>omvandlare<br />
<strong>Digital</strong>kamerans principiella funktion. Ljusstrålarna<br />
bryts av linsen och fi ltreras i ett RGB-fi lter som delar<br />
upp ljuset i Rött, Grönt och Blått. Detta ljus träffar<br />
de ljuskänsliga fotodioderna som kodar ljuset som<br />
en spänning. Spänningen omvandlas i digitalomvandlaren<br />
till koder av ettor och nollor och lagras i<br />
minneschipet<br />
Olympus C-150 är exempel på en enkel, billig<br />
och för många tillräckligt bra digitalkamera med 2<br />
megapixel<br />
En del kameror klarar fl era olika minnestyper.<br />
Det är en fördel med tanke<br />
på hur många minnestyper det fi nns.<br />
SD är populär eftersom den är liten<br />
Usb-anslutning har blivit standard<br />
för att föra över <strong>bild</strong>er till datorn. En<br />
del datorer har kortläsare där man<br />
placerar minneschipet direkt
Bilaga 3. Så fungerar skannern<br />
Så fungerar skannern<br />
Det fi nns olika typer, den dominerande idag är fl atbäddsskannern,<br />
oftast för A4-format. Den är både<br />
billig och ger ett mycket bra resultat, om man<br />
följer de enkla råden nedan. Vill man ha ännu<br />
bättre resultat skaffar man en fi lmskanner och<br />
skannar fi lmen eller diat direkt utan att gå<br />
omvägen via papperskopia. Den grundläggande<br />
funktionen är densamma oavsett skannertyp:<br />
1. Fotot du placerat på skannerns glasskiva belyses<br />
med ett starkt ljus från ett lysrör som rör sig<br />
förbi hela skannerytan.<br />
2. Ljuset refl ekteras från fotot via speglar till en<br />
lins som koncentrerar ljuset mot ett ljuskänsligt<br />
chip, en CCD lik den i digitalkameran.<br />
3. Varje refl ekterad <strong>bild</strong>punkt ger ett ljusvärde i de<br />
ljuskänsliga fotodioderna. Värdet omvandlas via<br />
en digitalomvandlare till en kod av ettor och<br />
nollor. För att även återge färgen så fi ltreras<br />
ljuset i ett rött, grönt och blått fi lter så att man<br />
får tre separata ljusvärden i RGB-skalan.<br />
4. Koderna överförs via datorns USB-port (Universal<br />
Serial Bus, en standardingång som fi nns på<br />
alla nya datorer) och översätts av skannerprogramvaran<br />
till motsvarande färger på skärmen.<br />
Avskanningen sker rad för rad. Fotodioderna tar<br />
in ljusvärden från ett visst antal punkter per rad.<br />
Avståndet mellan läspunkterna ställer man in i skannerprogrammet<br />
genom att välja dpi-värde (dots per<br />
inch = punkter per tum). Ett värde på 100 dpi<br />
innebär att skannern gör 100 avläsningar på varje<br />
tum av fotot, både på bredd och höjd. Ett högre dpivärde<br />
ger tätare avläsning och mer <strong>bild</strong>information.<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
16<br />
Flatbäddsskanner<br />
Foto Glasskiva<br />
Lysrör<br />
Lins Fotodioder<br />
Speglar<br />
A/D Till dator<br />
Analog-digitalomvandlare<br />
Skannerns principiella funktion. De röda linjerna<br />
symboliserar ljus som refl ekteras från fotot och via<br />
speglar träffar linsen. De röda, gröna och blå linjerna<br />
symboliserar det fi ltrerade ljus som träffar fotodioderna<br />
Skannern läser av ljusvärden punktvis från fotot. Dpivärdet<br />
styr hur tätt läspunkterna ligger
Bilaga 4. Bilder för utskrift och på skärm<br />
Bilder för utskrift och på skärm<br />
Laserskrivarens upplösning<br />
Bilder för utskrift har både storlek i tum och en<br />
upplösning i dpi kopplad till sig. För skrivare<br />
anges också en upplösning i dpi, som dock är en<br />
helt annan sak. En laserskrivare för svartvitt kan<br />
bara sätta svarta punkter. Gråskalor återges genom<br />
ett mönster av punkter. För att återge 64 gråtoner<br />
behövs en fyrkant på 8x8 punkter, om hälften är<br />
fyllda blir det mellangrått, om alla är fyllda blir det<br />
svart. Bilden illustrerar hur lasern gör mellangrått.<br />
Skrivarens upplösning är alltså 600/8 = 75 lpi<br />
(linjer per tum, verklig tryckskärpa).<br />
Färgskrivare behöver inte riktigt så många punkter<br />
för att återge alla färger, den verkliga upplösningen<br />
är högre och man kan skanna i 200 dpi.<br />
Bildens storlek vid utskrift<br />
Skannerns dpi-inställning påverkar inte <strong>bild</strong>ens<br />
storlek, däremot tryckskärpan. Bild 1 visar utskrift<br />
av en <strong>bild</strong> inskannad med 2 dpi och <strong>bild</strong> 2 visar<br />
samma <strong>bild</strong> skannad med 4 dpi. Skrivaren sätter<br />
tryckpunkterna tätare och <strong>bild</strong>en blir skarpare.<br />
Bildens storlek vid skärmvisning<br />
En dubbling av dpi-värdet på skannern leder till en<br />
dubbling av <strong>bild</strong>ens storlek mätt i pixlar. I bilaga<br />
4 beskrivs hur <strong>bild</strong>ens pixlar vid skärmvisning<br />
hamnar på konstant avstånd från varandra. Det<br />
går inte att trycka ihop pixlarna genom att skanna<br />
med högre dpi, det blir bara fl er pixlar och därmed<br />
större <strong>bild</strong>yta.<br />
Bilder för tryck och utskrift<br />
Storleken anges i tum. Den ändras genom skalning<br />
i skannerprogrammet, påverkas inte av dpi-värdet.<br />
Bilderna trycks med färgmodellen CMYK (Cyan,<br />
Magenta, Yellow, blacK). Flera F bläckdroppar krävs<br />
för att ange färgen i en <strong>bild</strong>pixel.<br />
Bild 1 Bild 2<br />
Punkterna symboliserar tryckpunkter och skärmpixlar<br />
(nedan). Ramarna symboliserar en tum (2 tum i <strong>bild</strong> 4)<br />
Bild 3<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
17<br />
Bild 4<br />
Bilder för skärmvisning<br />
Storleken anges i pixlar. Ökar man dpi-värdet<br />
på skannern så ökar storleken. Kan i efterhand<br />
ändras genom omräkning i <strong>bild</strong>behandlingsprogrammet.<br />
Skärmen visar <strong>bild</strong>erna med färgmodellen<br />
RGB (Rött, Grönt, Blått). En <strong>bild</strong>pixel<br />
innehåller hela färginformationen.
Bilaga 5. Bildvisning på datormonitor<br />
Bildvisning på datormonitorn<br />
För att förstå vad som händer med en <strong>bild</strong> som<br />
visas på skärmen är det viktigt att känna till<br />
begrepp som upplösning och färgdjup.<br />
Upplösning<br />
Datormonitorns <strong>bild</strong>rör skickar elektroner mot<br />
ett material som lyser vid träff. Strålen styrs<br />
genom hål i en mask till fasta positioner. Antalet<br />
upplysta punkter kallas skärmens upplösning, vanligen<br />
800x600 eller 1024x768 (bredd x höjd).<br />
Ljuspunkternas storlek kan variera mellan olika<br />
skärmar. Det ändrar inte antal punkter, men kan<br />
göra att en <strong>bild</strong> ser skarpare ut på vissa skärmar.<br />
Ibland anges hur många punkter det fi nns per tum<br />
av skärmbredden, dpi (dots per inch). Det värdet<br />
ändras om du ändrar upplösning, dubblad upplösning<br />
ger dubbelt dpi-värde. Man bör dock endast<br />
tala om dpi för trycksaker, det som styr hur stor<br />
en <strong>bild</strong> blir på olika skärmar är antalet ljuspunkter.<br />
Pixlarnas färgrepresentation<br />
För att kunna visa <strong>bild</strong>ens pixlar på skärmen matas<br />
grafi kkortet med koder för varje pixels färgvärde.<br />
Koderna översätts till ljusvärden i de tre grundfärgerna<br />
Rött, Grönt, Blått (RGB). Genom att blanda<br />
dessa får varje skämpunkt rätt färgvärde.<br />
Grafi kminnets storlek avgör hur många digitala<br />
koder som kan lagras och därmed maximalt antal<br />
färger och högsta upplösning skärmen kan visa.<br />
Färgdjupet<br />
Äldre grafi kkort kan bara hantera färgkoder som<br />
är uppbyggda av av 8 ettor och nollor. Man säger<br />
att färgdjupet är 8 bitar. Varje bit kan anta två<br />
värden, 0 eller 1. Antalet kombinationsmöjligheter<br />
blir 2*2*2*2*2*2*2*2 = 2 8 = 256. Grafi kkort med<br />
8 bitars färgdjup återger alltså 256 färgnyanser.<br />
2004 Thomas Samuelsson<br />
18<br />
Datormonitorn har ett givet raster av ljuspunkter där <strong>bild</strong>pixlarna<br />
visas. Varje punkt har ett färgvärde i RGB-skalan<br />
Vanligt idag är 16 bitars färgdjup, som ger 2 16<br />
= 65 000 färger. Vanligt är också 24-bitars färg<br />
som ger 2 24 = 16 miljoner färgnyanser. Det<br />
kallas True Color eftersom det återger fl er färger<br />
än det mänskliga ögat uppfattar (10 miljoner).<br />
Bildens storlek på skärmen<br />
En <strong>bild</strong> på 400x400 pixlar fyller halva bredden<br />
på en 800x600-skärm, och drygt 1/3 av skärmbredden<br />
om upplösningen är 1024x768. Bilden<br />
ser alltså mindre ut med högre upplösning och<br />
upplevs som skarpare eftersom <strong>bild</strong>informationen<br />
är tätare packad.<br />
Observera att det endast är antalet pixlar som<br />
avgör <strong>bild</strong>ens storlek, att som vid tryck ange ett<br />
dpi-värde saknar relevans.