Tilläggsisolering av kalla vindar - SISAB

sisab.se

Tilläggsisolering av kalla vindar - SISAB

SISABs Referenser

Referenser

Rådgivande, ska ses som goda exempel

TILLÄGGSISOLERING AV KALLA VINDAR

Datum: 2013-08-01

Bakgrund

I SISAB:s bestånd finns 180 skolor, 380 förskolor och 96 fritidshem. Totalt blir det ca 950

byggnader. De flesta av dessa byggnader har en takkonstruktion med ett kallt yttertak, dvs.

ett isolerat vindsbjälklag, en uteluftventilerad kall vind och ett vattenavledande yttertak. Av

miljö- och kostnadsskäl måste SISAB på olika sätt minska energianvändningen. Ett relativt

enkelt sätt är att tilläggsisolera vinden. Fukttekniskt kan detta innebära negativa konsekvenser

för yttertakskonstruktionen. Ingemar Samuelson på Statens Provnings – och

Forskningsinstitut AB har gjort långtidsmätningar på ett antal tilläggsisolerade vindar med

olika utföranden. Resultatet av dessa mätningar finns sammanställt i en SP RAPPORT

1995:68. ”Fuktbalans i kalla vindsutrymmen.” Denna referens är en kortfattad

sammanfattning av SP:s rapport och även riktlinjer/arbetsgång för vad som ska undersökas

innan tilläggsisoleringen utförs.

Allmän beskrivning

En mycket vanlig uppfattning idag är att ju mer en kall vind ventileras med uteluft desto

mindre blir risken för att takkonstruktionen på vinden ska få mögelpåväxt. SP:s undersökning

visar att detta är en missuppfattning. Ju kallare vinden blir desto större blir risken för

mögelväxt. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av SP:s rapport.

SP undersökning, som nämnts i föregående stycke, av vindskonstruktioner visar att:

• Oventilerade vindarna är de torraste, dock under förutsättning att vindsbjälklaget

mellan vind och vistelsezon är konvektionstätt (i princip lufttätt).

• Värmeisoleringsgraden av vindsbjälklag har ökat för att spara energi. Detta har i sin

tur åstadkommit kallare klimat på vindarna.

• Är det varmare på vinden än utomhus blir vinden torrare. För varje grads

temperaturhöjning på vinden gentemot utomhus kan man grovt räkna med att relativa

fuktigheten blir 5 % lägre. Det innebär att hålls den kalla vinden några grader varmare

än utomhus kan detta till viss del kompensera för luftläckage från vistelsezon.

• Uteluftventilering skapar ett klimat på vinden mycket likt utomhusklimatet. Detta i

kombination med ökad värmeisoleringsgrad i vindsbjälklagen har bidragit till att

skapat problem med mögelväxt på kalla vindar.

• En bra ventilation i vistelsezonen så att fukttillskottet till inomhusluften av människor

och verksamhet hålls på en måttlig nivå minskar risken för mögelväxt på den kalla

vinden när vindsbjälklaget är otätt.

• På sommaren när solen värmer taket torkar takkonstruktionen och torkeffekten blir

mycket långsam om vinden är helt oventilerad. Slutsatsen är således att vinden ska

uteluftventileras när solen värmer yttertaket. D.v.s. idealet är att vinden

uteluftventileras på sommaren men inte på vintern.

KALLA VINDAR 1 (3)


• Isoleras yttertaket på ovansidan (mellan takpannor och underlagspapp respektive

omedelbar undertakplåten) blir undersidan på yttertaket (råspont, plywood mm.)

varmare och därmed torrare. Vanligtvis är det huvudsakligen råspont respektive

plywood som får mögelpåväxt.

• Slutsatserna blir att:

o Vindsbjälklaget ska vara så lufttätt som möjlig.

o Vistelsezon ska ventileras så att frånluften är något större än tilluften.

o Den kalla vinden ska ventileras så lite som möjligt vid kall väderlek,

och ventileras när solen värmer taket, solen värmer taket i viss mån även vid

molnigt väder under dagar på sommaren. Se förslaget till arbetsgång vid

tilläggisolering nedan.

o Yttertaket bör värmeisoleras på utsidan. Enligt SP får redan 10 mm isolering

på takets utsida märkbart positiv effekt.

Hur har idén att ventilera en byggnads takfot uppstått?

Historiskt sett har våra hus haft dåligt isolerade vindsbjälklag, vilket innebar att mycket värme

läckte upp på vinden och värmde yttertaket, vilket var positivt för att mögelpåväxt inte skulle

uppstå. Emellertid uppstod besvärande bildning av istappar längs takkanten. Ursprungsidén

med takfotsventilation är således att hålla taket kallt för att förhindra bildning av istappar

d.v.s. inte för att förhindra mögelväxt på vinden.

Emellertid är mögelväxt på vindar ett problem som uppmärksammats först de senaste 15-20

åren. Detta beror på att vi i Sverige har värmeisolerat vindsbjälklagen bättre, vi har haft en

lång rad vintrar med hög luftfuktighet och tilläggsisoleringen har inneburit kallare vindar och

därmed högre relativ fuktighet på vindarna.

Förslag till arbetsgång vid framtida tilläggsisolering av kalla vindar

• Kontakta alltid byggteknisk expertis på projektavdelningen eller miljökoordinatorerna

innan tilläggsisolering utförs för råd och stöd inför arbetet.

• Vinden statusbesiktas och fotodokumenteras som första åtgärd i planeringen av

tilläggisoleringen. Vid denna statusbesiktning noteras okulära iakttagelser och

fuktkvotsmätningar görs med förslagsvis en mätpunkt per 100 m² takyta. Några

takytor på varje vind bör märkas upp för framtida uppföljning genom

fotodokumentation. Observera! Fuktmätningar på kalla vindar ger relevant

information endast vid mätningar under senhöst, vinter och vårvinter.

• Byggnaden lufttäthetsprovas med tillhörande termografering som andra åtgärd inför

tilläggsisoleringen. Detta måste göras under årstid då erforderlig temperaturdifferens

föreligger mellan utomhusklimatet och inomhusklimatet. Syftet med denna åtgärd är

att försöka utreda byggnadens lufttäthet och vilka åtgärder som kan vidtas innan

tilläggsisoleringen utförs. Detta kan också påvisa andra luftläckage, som relativt enkelt

kan åtgärdas och ge betydande minskning av energiförluster.

• Kontrollera att ventilationen inne i vistelsezon är justerad så att frånluftsflödet är något

större än tilluftflödet. För stor obalans mellan till och frånluft kan skapa

inomhusmiljöproblem alternativ skada takkonstruktionen beroende på för stort

undertryck alternativt övertryck i vistelsezon.

• Takfotsventilationen och eventuell nockspalt byggs igen.

• Gavelventiler tas upp i de fall sådana inte redan finns.

KALLA VINDAR 2 (3)


• Beroende på resultatet av lufttäthetsmätningen och på iakttagelser från inledande

statusbesiktning övervägs behovet av vindsventilation av typen Trygghetsvakten, se

www.trygghetsvakten.se eller motsvarande vilket innebär att vinden ventileras

mekaniskt vid gynnsamma väderleksförhållanden, som torkar vinden. Detta är en

relativt billig och enkel installation.

• Uppföljningsprogram upprättas. En viktig uppgift i detta uppföljningsprogram är att

ange vem/tjänstekategori som ska ha ansvaret för att uppföljningen utförs.

• I de fall vindar har så stora skador att taket måste bytas ut helt eller delvis ska

väderskydd anordnas under ombyggnationen.

• Byts yttertaket ska yttertaket värmeisoleras med minimum 30 mm värmeisolering

mellan underlagspappen och taktäckningen.

Lämplig konstruktion då man isolerat både vindsbjälklaget och yttertaket.

Objektreferenser:

För tillfället finns inga referensobjekt, som är tilläggsisolerad enligt beskrivningen ovan.

Ovanstående grundar sig på SP RAPPORT 1995:68 och mätningar som SISAB gjort vid

tillbyggnad av två flyglar hus G och H på Södra Ängby skola.

På hus G och H har yttertaket värmeisolerats med 30 mm Paroc RO80 mellan underlagspapp

och den falsade plåtbeklädnaden. Registrerande mätningar har visat att takets råspont är torr,

klart under fuktvärden då mikrobiell påväxt skulle kunna uppkomma.

SISAB:s Hållbarhets-, utvecklings och kommunikationsavdelningen har det samordnande ansvaret för

Referenser. Om du har synpunkter på Referenser, kontakta oss via mail.

KALLA VINDAR 3 (3)

More magazines by this user
Similar magazines