Nr5 oktober 2006 - Tillbaka till start

jordnära 

stefan gustavsson lär oss leva livet 

jourhemmet 

Familj tar emot ungdomar 

kreativ sorg 

En möjlighet till utveckling 

En tidning från Svenska kyrkan Sollentuna Nummer 5 oktober 2006

KYRKTORGET 

En fortsättning 

från Sandlund 

Menar Jesus verkligen allvar när 

han säger att vi inte får Guds förlåtelse 

om vi inte förlåter varandra? 

Är det rätt eller fel att tjäna 

pengar som kristen? Ska kyrkan 

och enskilda kristna placera 

pengar i aktier? Vad är egentligen 

Bibeln – ett litterärt mästerverk 

eller en handbok för livet eller 

kanske både ock? Vad har kyrkan i 

politiken att göra? Och hör politi- 

Elisabeth Sandlund tar i sin nya bok 

upp aktuella ämnen från debatten. 

ken hemma i kyrkan? Hur kan den 

kristna tron förbli jordens salt 

samtidigt som den är samtidsrelevant? 

Elisabeth Sandlund tog i ”Drabbad 

av det oväntade” som utkom 

2004, sin väg till Gud och kyrkan 

som utgångspunkt för att beskriva 

vad kristen tro kan vara på 2000talet 

för en så kallad modern människa. 

I ”Fortsättning följer…” behandlar 

hon, med Bibeln som utgångspunkt, 

en rad teman som 

hamnat i fokus i debatten och som 

många inom och utanför kyrkan 

funderar över. 

Elisabeth Sandlund har tidigare 

varit ekonomijournalist på Svenska 

Dagbladet under 25 år och är 

nu redaktionschef på Kyrkans 

Tidning. 

Boken säljs på förlaget Cordia, 

www.cordia.se 

2 

Rockbandet Ideell Rebell uppträder på internationella festen 11 november. 

Fest med rockmusik och afrikansk dans 

Med mat från fyra världsdelar, 

afrikansk dans och musikunderhållning 

bjuder Svenska kyrkan 

Sollentuna in till ännu en internationell 

fest, 11 november i S:t 

Larsgården. 

– Förra årets fest var ju en 

succé med över 200 gäster, säger 

Charlotte Jigin, planeringssamordnare 

i församlingen och en av 

de som är med och arrangerar 

festen. 

Festen vill sätta Svenska kyrkans 

internationella arbete på 

200 000 kr till 

katastrofhjälp 

Kyrkorådet i Svenska kyrkan 

Sollentuna beslöt i början av 

hösten att ge 200 000 kronor till 

Lutherhjälpen (Svenska kyrkans 

biståndsorgan) för katastrofhjälp 

i krigets Mellanöstern. 

Lutherhjälpen stöder kyrkornas 

katastrofallians Action by Churches 

Together (ACT) katastrofhjälp 

till den krigsdrabbade 

befolkningen. Stödet går framförallt 

till att säkra människors 

överlevnad genom att distribuera 

matpaket och extra näringsersättning 

till småbarn samt säkra 

tillgången till rent vatten. 

Svenska kyrkan Sollentuna avsätter 

i år 600 000 kr för hjälpoch 

katastrofbidrag. 

kartan. Själva lokalen kommer 

att vara indelad i fyra världsdelar: 

Asien, Afrika, Latinamerika 

och Europa. Vid varje världsdel 

kommer gästerna att kunna köpa 

mat och få information om vilka 

projekt som Svenska kyrkan 

stödjer i dessa länder. 

– Kom hungrig och köp din 

kvällsmat, uppmanar Charlotte. 

Vid årets internationella fest 

kommer rockbandet Ideell Rebell 

att uppträda, med bland 

annat sollentunabon Kristofer 

Runow. Ideell Rebell har under 

20 år spelat för en rättvisare 

värld med bland annat en turné 

till Etiopien som resulterade i 

skivan och filmen ”Med tre 

ackord för en snällare värld”. 

En nyhet på årets fest är att 

det blir ingen sittning vid bord. 

– Det är mer som ett öppet hus 

där gästerna får mingla runt och 

ha trevligt, förklarar Charlotte. 

Festen börjar 17.00 med musikunderhållning 

av några av 

församlingens barnkörer. Vid 

18.00 spelar Ideell Rebell och 

19.00 blir det afrikansk dans. Allt 

avslutas med Sondomässa 20.00 

i Sollentuna kyrka. I mässan används 

svensk-zimbabwiska sånger 

för kör och församling sammanställda 

av Martin Svensson. 

Är det svårt att få folk att engagera 

sig för det internationella arbetet? 

– Att ta ett långvarigt ansvar 

som till exempel att bli ett internationellt 

ombud kan vara svårt. 

Men samtidigt ser vi att antalet 

människor i några av församlingens 

internationella grupper 

växer, säger Charlotte. 

Läs mer om festprogrammet 

under På gång på sid 21. 

Anders Wejryd installerades som ny ärkebiskop 2 september i Uppsala domkyrka. 

Svenska kyrkans nye ärkebiskop mottagen 

Mottagningsgudstjänsten av Anders 

Wejryd som ny ärkebiskop samlade 

en mycket stor församling med 

bland andra kungaparet. Gudstjänsten 

präglades av värme och världs- 

vid gemenskap, och ärkebiskopen 

själv strålade av glädje när han gick 

ut ur kyrkan med hela processionen. 

– Det känns bra att ha tagit över 

”stafettpinnen”, sa Anders Wejryd. 

Foto Anders Tukler/IKON

”Om en person 

har bott länge 

hos oss har det 

skapats starka 

relationer och när 

de ska flytta kan 

det vara svårt. 

Om det då blir ett 

boende som inte 

känns bra är det 

inte så roligt. En 

del kanske inte 

ens vill flytta.” 

läs mer på sidan 8 

redaktör: johan wessel 

johan.wessel@svenskakyrkansollentuna.com 

grafisk form: johan wessel 

ansvarig utgivare: anders roos 

medarbetare i detta nummer: 

johannes nordemar, 

ulrika lokrantz, eva kihlström, 

iréne bond, ulla arvidsson 

kyrkporten finns som taltidning. 

distribution: postens gruppförsändelser, 

tel 020-23 22 20. 

upplaga: 26 000 ex. 

tryck: arkpressen i västerås. 

omslagsfoto: johan wessel 

Nummer 5, oktober 2006, Årgång 47. 

Utges av Svenska kyrkan Sollentuna, 

Box 13, 191 21 Sollentuna. 

Tel: 505 513 00. Fax: 505 513 19. 

Besöksadress: Sköldvägen 10. 

E-post: sollentunaforsamling@ 

svenskakyrkansollentuna.com 

www.svenskakyrkansollentuna.com 

5LEDARE 

Centrum 

Det rivs och byggs. Sollentuna centrum ska bli nytt. Ett av Storstockholms 

bästa – och häftigaste – planerar man för. Ritningarna och 

beskrivningarna är intressanta och roliga. Och visst behövs det. Det 

centrum som finns nu börjar ju bli gammalt, mätt med centrumåldrars 

mått. Och visst – det handlar både om att få oss att stanna kvar i 

Sollentuna och att få nya människor hit. Inte bara för att shoppa utan 

också för att bo. Det byggs lägenheter också i centrum. När allt blir färdigt 

kommer det att vara nytt på båda sidor av järnvägen. Förhoppningsvis 

hänger de båda sidorna ihop. Bostäder, affärer, restauranger, häkte, 

ungdomens hus, Malmvägen, pendeltågstation, bussar, torghandel och 

människor av olika slag och från olika håll i världen. En verklig utmaning 

för oss alla. 

Men var finns kyrkan? Pingstkyrkan ligger åt norr, Missionskyrkan 

åt sydost och S:t Erik uppe på höjden. Men var i centrum? Det 

finns en plats där något nytt skulle kunna finnas. Kontakter finns 

mellan Svenska kyrkan och kommunen om vad vi skulle kunna göra. 

De olika kyrkorna pratar om det. De förtroendevalda och anställda i 

Svenska kyrkan Sollentuna funderar och undersöker. Kan det bli 

verklighet – med en kyrka i centrum? För dem som minns – kan det 

bli en Turebergskyrkan? Men vad händer med de andra? 

4 

8 

Intervju 

Stefan Gustavsson 

tycker kristen tro inbjuder 

oss att ta del 

av livet i dess fullhet. 

reportage 

Att vara jouroch 

familjehem är en 

livsstil, tycker familjen 

Trillkott. Genom 

åren har de haft 

uppåt 30 tonåringar 

boende hos sig. 

18 aktuellt 

För tio år sedan hölls 

den första Alphakursen 

i Kummelby kyrka. 

I början av september 

var det jubileumsfest 

med Göran Skytte. 

Det är en spännande tid – och det går fort! 

Men en sak är säker – hur det än blir. Centrum blir detsamma – 

eller Den Samme. Oavsett hur ett kyrkorum ser ut, vilka ord som finns 

i böner, vilka melodier vi har till psalmer och visor, vilka behov människor 

och samhälle har. Kyrkorna har det gemensamt att hela livet har 

Jesus Kristus som centrum. Att bygga en kyrka i Sollentuna centrum 

handlar om inget mer eller mindre än att göra Gud tydlig mitt i centrum 

och den tydligaste, mänskligaste och mest kärleksfulla bild vi har 

av Gud har Jesus Kristus gett till alla människor. 

Vi är olika och har olika traditioner. Vi kommer från olika håll i 

världen. Ändå är vår längtan efter Gud gemensam och Guds längtan 

efter oss. Till och med så gemensam att följande bön är naturlig för 

många: 

Vår Fader, du som är i himlen. 

Låt ditt namn bli helgat. 

Låt ditt rike komma. 

Låt din vilja ske på jorden så som i himlen. 

Ge oss i dag det bröd vi behöver. 

Och förlåt oss våra skulder, 

liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. 

Och utsätt oss inte för prövning, 

utan rädda oss från det onda. 

Ditt är riket, 

din är makten och äran 

I evighet. Amen. 

Gud älskar dig och vill ditt väl! 

Anders Roos 

prost 

3

STEFAN GUSTAVSSON 

STEFAN 

”gud är en livsnjutare” 

Frågan om Guds existens intresserar många människor i dag och det andliga sökandet är stort. 

Men leder sökandet, efter den Gud som är stor och oändlig, människor bort från livet här och 

nu? Är kristen tro världsfrånvänd och livsfientlig? Den 29 oktober kommer Stefan Gustavsson 

till Sollentuna för att tala utifrån sin nya bok ”Gör som Gud – bli människa”, som fått mycket 

goda omdömen i pressen. 

Från att ha varit ett folk som 

tvingats att gå till kyrkan, döpa sig och 

konfirmera sig har svenskarna under de 

senare decennierna skilt sig allt mer från 

den kristna tron. Stefan Gustavsson, författare 

och lärare, ser det som en uppgörelse 

mot kristendomen som lett till att människor 

i dag inte lever under ett kristet förtryck. 

Men nu när människorna inte längre 

tvingas till kyrkan verkar det som om de 

börjar söka sig tillbaka av egen vilja. 

– Själva livsfrågorna försvinner inte. De är 

4 

Av Johannes Nordemar Fotografi Johan Wessel 

allmänmänskliga och eviga: Vad är meningen? 

Finns det något mer än pengar och upplevelser? 

Stefan beskriver andlighet som något väldigt 

viktigt för människor i den kultur vi 

lever i, något som intresserar många. Men 

han har genom åren stött på kristna som 

haft en livsfrånvänd syn på livet, som sett 

ner på skapelsen och bara strävat efter det 

himmelska. 

– När vi människor anar att det finns 

något större, något mer, då blir vi väldigt fas- 

cinerade. Vi vill ta oss ännu närmare det vi 

söker. Då är det lätt att livet här och nu förminskas, 

att himlen blir det viktiga och att 

livet på jorden bara räknas som en transportsträcka. 

En av anledningarna till att Stefan tog 

initiativet till den nya boken är just att denna 

uppfattning finns hos människor. Redan 

i förordet citerar han filosofen Michael Onfray, 

som karaktäriserar kristen tro som ”en 

nedvärdering av livet här på jorden till för- >

Stefan Gustavsson är lärare vid bibelskolan 

Credoakademin i Stockholm. Med sin nya bok 

”Gör som Gud – bli människa” vill han ta död på 

uppfattningen att kristen tro begränsar.

STEFAN GUSTAVSSON 

mån för ett kommande liv; en avsky för det 

kroppsliga och för sexualiteten; ett motstånd 

mot intelligens och vetenskap till förmån 

för lydnad och underkastelse.” 

Många har en bild av andlighet som något 

som strävar bort från kroppen, förnuftet och 

den yttre världen. Det mänskliga livet nedvärderas 

till förmån för något högre. Men 

var det Guds tanke? 

– En del tänker sig att man vänder sig bort 

från Gud när man vänder sig till världen. Ett 

liv med skaparen har ställts i motsats till ett 

liv i skapelsen. Då ser man också ner på 

mänskligt förnuft, vetenskap och forskning, 

menar Stefan. 

Bibelverser ryckta ur sitt sammanhang 

har också fått kristen tro att framstå som 

världsfrånvänd. Låt bli, rör inte, smaka inte, 

har för en del människor blivit synonymt 

med kristen tro. Men Stefan hävdar motsatsen. 

– Om man läser de bibliska texterna, utan 

att ha bestämt sig i förväg, så ser man att 

Gud vill ha oss här. Han har skapat världen 

för att vi ska vara här, lära känna honom och 

uppleva gemenskapen med honom i det 

verkliga livet. Gud vill inte att vi ska fly. 

Stefan menar att det mänskliga livet, på 

jorden och i världen, hör ihop med Gud och 

att det blir fyllt med mening när vi lever här 

som både kropp, själ och ande. Därför blir 

den högsta formen av andlighet världstillvänd 

och livsbejakande. 

– Vi ska älska Gud, men också det han har 

gjort. Bibeln börjar med att Gud säger: inta 

skapelsen! Vi ska råda ansvarigt över den. 

Han tror att många egentligen är omedvetna 

om vad kristen tro säger om denna 

värld. 

– Det finns en uppfattning att kristen tro 

begränsar och förminskar livet. Men den 

bygger på en felaktig bild. Kristen tro inbjuder 

oss att ta del av livet i dess fullhet. 

Stefan tycker sig också se att det finns 

en uppfattning bland människor, både utanför 

och inom kyrkan, att vissa yrken eller 

livskallelser skulle vara mer andliga än 

andra. Det anses till exempel mer andligt att 

vara präst eller nunna i jämförelse med ett 

mer ”världsligt” yrke. Och att leva i celibat 

ses av många som mer andligt än att leva 

som gift. 

Men även högst vardagliga ting, som bilden 

av några vänner som möts kring ett 

vackert dukat bord och njuter av livet, har 

lika mycket med Gud att göra som något 

annat, enligt Stefan. 

6 

”Vilodagen 

finns inte för 

att vi människor 

ska orka 

med att utstå 

livet, utan 

för att vi ska 

fira att livet 

finns.”

– När vi människor anar att det finns något 

större är det lätt att livet här och nu förminskas, 

säger författaren och läraren Stefan Gustavsson. 

Den 29 oktober talar han i Pingstkyrkan. 

– Gud har skapat oss för skönhet. Sann 

andlighet gör människor mer mänskliga och 

det leder till en djupare bejakelse av världen. 

Han drar en parallell till skapelseberättelsen 

och den sjunde dagen – vilodagen. 

– Att söndagen är Guds dag då allt ska avstanna 

är egentligen ett världsfrånvänt sätt 

att se det. På den sjunde dagen vilade Gud, 

men jag tänker det mer som ett firande, att 

Gud högtidlighöll den dagen. Vilodagen 

finns inte för att vi människor ska orka med 

att utstå livet, utan för att vi ska fira att livet 

finns. 

– Han finns mitt i det livet. Gud är en livsnjutare, 

säger Stefan. 

Att Gud ser det mänskliga livet som något 

mycket viktigt och värdefullt bekräftas 

också i kristendomen av att Gud upptagit en 

människas natur, i Jesus. Han har på så sätt 

blivit en del av sin skapelse. 

– Gud blir lätt abstrakt, men när han agerar 

på min planhalva så är det lättare att förstå. 

I Jesus blir Gud konkret. 

Stefan refererar till ett bibelord: Johannes 

1:18. Ingen har någonsin sett Gud. Den ende 

sonen, själv Gud och alltid nära Fadern, Han 

har förklarat Honom för oss. 

– Gud blev själv människa. Det är det 

yttersta sättet att visa att mänskligt liv är 

viktigt och värdefullt. 

I Bibeln talar Jesus också om framtiden 

och om den nya skapelsen. 

– Allt detta är ett bejakande av denna 

värld, som ska helas och återupprättas. 

Stefan är i dag lärare vid Credoakademin 

(bibelskola) i Stockholm. Han är även generalsekreterare 

för Svenska Evangeliska 

Alliansen, som jobbar med kristen opinionsbildning. 

Varje år möter han nya studenter 

och deras frågor, svar och tankar kring andlighet 

och kristen tro. Det har hjälpt honom 

att förstå och kunna bemöta de frågor och 

ibland även felaktiga bilder som människor 

har av andlighet. 

En stor del av det han jobbar med handlar 

om att kommunicera, att nå fram till en 

annan människa och att beröra. 

– Jag vill utmana till att tänka kring det 

man inte tänkt tidigare, säger Stefan. 

Han tycker att det är viktigt att kommunicera 

den kristna tron till människor utanför 

kyrkan på ett bra sätt, så att fler kan ta ställning 

till vad det är. 

– Flertalet av svenskarna har inte fått 

chansen att ta ett personligt beslut. Jag vill 

vara med och ge människor den chansen, 

säger han. 

7

Iwan har tillhört familjen Trillkott i tre och ett halvt år. Om ett 

år, när han fyller 20, flyttar han förhoppningsvis till eget. 

– Då vill jag prova att vara självständig, säger Iwan som tycker 

att han fått mycket hjälp genom att leva hos familjen. 

Middagen står serverad på bordet i 

det ganska stora villaköket. Kassler, 

kokt potatis och sås med dagens skörd av 

Karl-Johan. En tonårsgrabb i svarta kläder 

och långt hår, slår sig ner och börjar äta med 

god aptit. Ytterligare två tonåringar släntrar 

in i köket. För det mesta äter hela familjen 

Trillkott tillsammans, mamma Elisabeth, 

pappa Stefan, dottern Malin och Iwan, som 

är familjehemsplacerad (se fakta sid 13), och 

de tonåringar som är jourhemsplacerade. 

Denna dag är ett undantag. Kyrkporten är 

på plats och Trillkotts tar emot i vardagsrummets 

stora, bruna soffa. Den engelska 

springer spanieln Spencer vill också vara 

med. Sedan 1999 har familjen Trillkott varit 

jourhemsfamilj. Elisabeth är ”mamma på 

8 

heltid”. Får betalt av kommunen för att alltid 

vara på plats och beredd att ta emot en tonåring 

akut som av olika anledningar inte kan 

bo kvar hemma. Stefan arbetar som forskare 

inom brokonstruktioner på KTH. 

Trillkotts har plats för två jourhemsplacerade 

tonåringar åt gången. I dag har de 

också Iwan hos sig. Som familjehemsplace- 

”De får berätta 

så mycket eller 

så lite de vill.” 

när ung 

rad hos Trillkotts sedan tre och ett halvt år är 

han en del av familjen. 

Men hur kommer man på att vilja bli jourhemsfamilj? 

Och öppna sitt hem för en eller 

flera ganska trassliga ungdomar? Elisabeth 

berättar att hon länge varit intresserad av 

barn och ungdomar med särskilda behov. En 

tid arbetade hon på ett skoldaghem för barn 

och ungdomar som inte klarade av att vara i 

den vanliga skolan, något hon trivdes mycket 

bra med. Men så lades skoldaghemmet 

ner. 

– Då blev vi ombedda att bli kontaktfamilj 

för en pojke på elva år. Han var med oss 

varannan helg. Det gick jättebra och vi fick 

god kontakt med honom och en bra relation

Att vara jouroch familjehem är en livsstil, tycker familjen 

Trillkott. Genom åren har de haft uppåt 30 tonåringar boende 

hos sig. Visst kan det uppstå konflikter, som i alla tonårsfa- 

miljer, men för det mesta flyter vardagen på utan några större 

missöden. Av Ulrika Lokrantz Fotografi Johan Wessel 

JOURHEM 

domar behöver ett 

HEM 

till hans föräldrar. Det var också så vi kom i 

kontakt med socialtjänsten. 

När fyra nordvästkommuner startade jourhemspoolen 

1998 blev Trillkotts tillfrågade 

om de ville bli jourhemsfamilj. Stefan var 

till en början lite betänksam. 

– Vi bodde i ett lite mindre hus förut, och 

jag tänkte att det kunde bli trångt. 

Samtidigt var erfarenheten av att vara 

kontaktfamilj positiv. Dottern Malin och då 

även den hemmavarande sonen Marcus fick 

vara med och bestämma. 

– Jag tyckte nog att det var spännande och 

roligt, minns Malin. Vi hade ju varit kontaktfamilj 

och den pojken hade blivit nästan 

som en storebror åt mig. 

Alltså tog familjen gemensamt beslutet 

om att bli jourhem för tonåringar. 

En jourhemsplacering ska normalt sett 

vara max fyra månader. Under den tiden ska 

socialtjänsten utreda hur tonåringen fortsatt 

ska bo. Om han eller hon kan flytta hem igen. 

Om ett institutionsboende är bäst. Ungdomarna 

som kommer till familjen Trillkott 

har den gemensamma nämnaren att de inte 

kan bo kvar hemma. Problem i förhållande 

till föräldrarna, missbruk eller ett dåligt 

mönster som behöver brytas är några orsaker. 

Det låter som en utmaning att vara jourhemsföräldrar? 

Elisabeth funderar, och kommer fram till 

att de under alla år bara haft en person som 

inte fungerat i familjen. 

Stefan säger att tonåringar som betraktas 

som stökiga, ändå är lugna när de kommer 

till dem. 

– De flesta som haft de här problemen har 

det rörigt hemma, men när de kommer hit 

och det är lugnt påverkar det dem. 

– Men vi får ta duster. Som när de inte följer 

regler och kommer hem för sent. Eller 

umgås med personer de inte får umgås med. 

Det har vi ju ibland olika åsikter om, och då 

får vi diskutera saken och ha en dialog, säger 

Elisabeth. 

Hur har det påverkat er att vara jourhemsföräldrar? 

– Vi håller oss unga. Jag är väldigt intresserad 

av musik. Nu får jag hänga med i ungdomsmusiken 

av i dag. Man lär sig mycket > 

9

JOURHEM 

Elisabeth är ”mamma på heltid”. Hon får betalt av kommunen för att alltid vara på plats och beredd att ta emot en tonåring akut som av olika anledningar inte kan bo kvar hemma. 

”Det ska vara så syskonlikt som möjligt. Det går inte 

om sig själv, vad man klarar och vad man 

inte klarar. Ibland försöker man ändra på 

sig, men det går sällan, säger Stefan. 

Genom åren har de hunnit ha 30 tonåringar 

boende hos sig. De har mer eller mindre 

kontakt med omkring hälften. En del kommer 

på besök för att visa att det gått bra för 

dem, andra för att få tröst när det gått dåligt. 

– Till jul brukar det vara många som kommer 

hem hit. Då brukar det bli väldigt trevligt, 

säger Elisabeth. 

Stefan tror också att det har haft stor bety- 

10 

delse att de egna barnen, Malin och även 

Marcus, som nu är utflugen, varit intresserade 

och velat vara delaktiga. 

Men är det inte jobbigt att under sina egna 

känsliga tonår, dela föräldrarna med andra 

tonåringar? 

Malin tycker definitivt att fördelarna överväger 

nackdelarna med att vara jourhemsfamilj. 

Att möta andra kulturer, traditioner, 

åsikter, maträtter och musik på hemmaplan 

är spännande tycker hon. 

– Det är jättekul med det som de har med 

sig. Jag har lärt mig så mycket, blivit öppen, 

säger Malin. Hon tror att hon är mer tolerant 

än andra jämnåriga och att hon har lättare 

att vilja se under ytan hos människor. 

På minussidan är komplicerade relationer 

till jourbarnen. Det har hänt att hon involverat 

sig i någon person och dennes problem 

alldeles för djupt. Att hon velat hjälpa och 

istället blivit bunden till personen på ett 

negativt sätt. 

– Då har vi tagit in en expert för att få 

hjälp, säger Elisabeth. 

– Eller om någon blir kär i en, säger Malin 

lite dröjande.

Pappa Stefan vid den gemensamma familjedatorn. Bild ovan: Malin, 19 år, tyckte att det var spännande och roligt när de blev jourhemsfamilj. Tack vare det är hon i dag mer tolerant. 

att ha kärleksrelationer bland dem som bor i familjen.” 

Har du blivit kär i någon? 

– Ja, det har hänt. Det var inte bra. Den 

personen fick flytta. 

Elisabeth förklarar: 

– Om det uppstår en laddning, då måste 

en flytta. Det ska vara så syskonlikt som 

möjligt. Det går inte att ha kärleksrelationer 

bland dem som bor i familjen. 

Åsidosatt har Malin sällan känt sig, 

säger hon. Men visst händer det att alla 

behöver hjälp och stöd samtidigt. Att det då 

finns andra tonåringar nära, med kanske 

ännu större behov, det kan såklart kännas 

påfrestande. 

– Till exempel perioder när jag själv haft 

det jobbigt eller om jag behöver hjälp med 

läxorna, säger Malin. 

Strategin för att hantera situationen är 

dock tydlig: 

– Vi delar upp oss. Stefan tar hand om Malin 

och jag är med den andra som behöver 

hjälp. Eller också gör vi tvärtom. Om inte vår 

familj fungerar har vi inget att bjuda in till, 

säger Elisabeth. 

Tack vare att Elisabeth arbetar i hemmet 

är vardagen oftast harmonisk. Hennes jobb 

är att ta sig an de jourhemsplacerade ungdomarna. 

När någon ny kommer finns hon till 

hands. Försöker möta behoven: Är personen 

hungrig eller trött? Vill den prata eller vara 

för sig själv? 

– De får berätta så mycket eller så lite de 

vill. Frågorna om vad som gäller här i hemmet 

kommer efter ett tag. 

Reglerna är enkla: Om man inte kommer 

hem till middagen måste man ringa och tala 

om det. Man hjälper till, plockar undan efter 

sig, tvättar sin egen tvätt och städar sitt rum. 

11 

>

Förutom gemensam middag på vardagarna, försöker man också 

hitta på något tillsammans som alla kan delta i. Kortspel, pingis, 

biljard eller film. Här är det Iwan och Malin som spelar biljard. 

jourhemspoolen söker e 

Hur ska en familj vara för att kunna bli familje- eller jourhem? 

Är det bara tomtebolyckade familjer som kan bli det? Absolut 

inte, menar Elisabeth Melin, enhetschef på Jourhemspoolen 

& familjepoolen nordväst i Sollentuna. 

– Det vi helst vill ha är vanliga familjer som har tid, utrymme, 

och ork över för ett extra barn. Av Ulrika Lokrantz 

12 

På jouroch familjehemspoolen i 

Sollentuna samarbetar Sigtuna, Solna, 

Sollentuna, Järfälla och Sundbybergs kommuner 

om familjehemsverksamheten. Också 

inom jourhemsverksamheten samarbetar 

dessa kommuner plus Upplands-Väsby och 

Ekerö kommun. Här arbetar sammanlagt 

sex personer med att rekrytera, utbilda och 

handleda familjehem, jourhem och kontaktfamiljer. 

Uppdragsgivare är respektive kommuners 

socialtjänster som ansvarar för jouroch 

familjehemsplaceringar.

På vardagarna ska det vara tyst vid elva på 

kvällen. Förutom gemensam middag på vardagarna, 

försöker man också hitta på något 

tillsammans som alla kan delta i. Kortspel, 

pingis, biljard eller film. 

– Vi ser mycket film tillsammans. Då 

hjälps vi åt att välja film, och det kan vara en 

utmaning, ler Elisabeth. 

Vad är det svåraste med att vara jourhemsfamilj? 

– Om en person har bott länge hos oss har 

det skapats starka relationer och när de ska 

flytta kan det vara svårt. Om det då blir ett 

boende som inte 

”Kanske kan 

personen 

blicka tillbaka 

senare i livet 

och minnas 

att det var en 

bra period.” 

känns bra är det 

inte så roligt. En 

del kanske inte 

ens vill flytta, vi 

önskar att det 

fanns fler familjehem 

(för långvarigt 

boende), 

säger Stefan. 

Elisabeth fortsätter: 

– När det inte 

känns tryggt med 

hur det blir, då kan det ibland kännas lite 

meningslöst. 

Kan ni bli besvikna när det inte går bra för 

en tonåring som bott hos er? 

– Ja, det kan vi. Men vi får bra hjälp och 

handledning för att hantera det. Vet jag om 

att den tiden vi hade ihop här var bra och att 

vi gjort något gott, då bär jag med mig det. 

Stefan: 

– Kanske kan personen blicka tillbaka 

senare i livet och minnas att det var en bra 

period. 

Fakta 

JOURHEM 

Ett jourhem är en familj där minst en 

vuxen är hemma på heltid och finns 

tillgänglig för den placerade. Om man 

är gift, sammanboende eller ensamstående 

är inte avgörande. 

Jourhemmen som ingår i jourhemspoolen 

träffas regelbundet för extern 

handledning och regelbundna träffar 

för att stärka gruppkänsla och att 

man ingår i ett arbetslag. Man erbjuds 

en grundutbildning och kontinuerlig 

fortbildning. Ersättning utgår för de 

omkostnader man har för barnet, 

samt arvode som baseras på att man 

avstår från annat förvärvsarbete. En 

jourhemsplacering ska normalt vara 

max fyra månader. 

I ett familjehem stannar barnet ofta 

flera år, och blir en del av familjen. 

Som familjehem får man en grundutbildning 

och därefter kontinuerligt 

stöd av socialtjänsten och handledning 

i grupp. Båda föräldrarna kan 

arbeta och ersättning utgår för omkostnaderna 

för barnet samt ett arvode 

som är skattefritt. 

fter VANLIGA familjer 

Hur gör man för att bli familje- eller jourhem? 

– Då ska man vända sig till någon av våra 

familje- eller jourhemskonsulenter, beroende 

på vad man vill bli. Vi ger då information 

om vad det innebär och vilket stöd och 

ersättning man kan få. Sedan följer en telefonintervju 

för en första bedömning och 

därefter ett första möte i familjens hem. 

När det gäller familjehem föreslår familjeoch 

jourhemspoolen den familj som de tror 

skulle passa bäst för ett visst barn. Alltid 

> 

med barnets bästa i centrum. Därefter tar 

kommunen över och gör en mer omfattande 

familjehemsutredning. 

– Vi letar efter vanliga familjer som har 

plats för ytterligare ett barn, och som känner 

att de vill ställa upp för ett barn som under 

en period inte kan bo hemma. Man behöver 

ha viss barnerfarenhet, vara i balans med sig 

själv och sin tillvaro, kunna samarbeta med 

många (biologiska föräldrarna, socialtjänsten, 

skola och ofta barnpsykiatrin) och ha 

känslomässigt utrymme för barnet. Många 

familjer har detta, men man tror att det är 

mycket svårare än det är. 

Vilka barn kommer till familje- eller jourhem? 

– Det kan vara problem i familjen med en 

sviktande omsorgsförmåga från föräldrarna 

som kan bero på psykisk sjukdom, missbruk 

och relationsproblem. Man kommer till ett 

jourhem när det är omöjligt att bo kvar hemma, 

och familjen inte har ett eget nätverk 

som kan hjälpa till. Många barn som varit på 

jourhem, går vidare till familjehem. 

13

– Sorgen kan vara den största möjlighet till 

utveckling som händer en människa under hela 

hennes levnad. Det säger UllaBritt Berglund, 

författare och präst från Storkyrkan i Gamla Stan. 

SORG 

en kreativ kraft 

Av Eva Kihlström Fotografi Johan Wessel 

I sin nya bok Utan mörker inget ljus skriver UllaBritt Berglund 

att det finns en inbyggd skaparkraft i sorgeprocesser och att 

sorg förlöser kreativitet. Det låter provocerande att ens säga något 

sådant till en människa som just förlorat en älskad närstående och 

tycker att livet tagit slut. Vad menar hon? 

– Naturligtvis kan man inte tala om sorg och kreativitet i det akuta 

stadiet till en som sörjer, säger hon. Då gäller bara att finnas till – lyssna, 

stanna upp och vara närvarande. Men jag har sett i så många livsöden 

hur sorg fördjupat en kreativ kraft. 

– Människor som upplevt en stor sorg beskriver i efterhand hur den 

fick dem att omvärdera sina liv. Ofta har de växlat spår, kanske gjort 

något annat. Långt efteråt inser de att livet faktiskt tog en ny väg i samband 

med det som hände. 

Är sorgens kreativa kraft förbehållet konstnärer? 

– Nej, inte alls, människor gör sina liv mer skapande på olika sätt 

för att känna större tillfredsställelse, säger UllaBritt Berglund. Det kan 

vara så enkelt som att odla ett eget grönsaksland eller skriva dikter. Då 

jag var präst i Roslagen såg jag hur kvinnorna på landsbygden vävde 

sig till frid och broderade sig till friskhet. 

Sorg är ett så stort ämne att vi kan behöva utbildning i det, menar 

hon. Vi har klippt bort lidande och död i vårt samhälle, därför finns 

ingen själslig beredskap. 

> 

SORG 

15

SORG 

– Alla drabbas vi av förluster någon gång. 

Hur kan vi skaffa oss en inre beredskap? För 

sorgen går inte att undfly. Den finns där, fast 

vi vill inte se den. Det finns ett odödlighetssyndrom 

i vår kultur som om vi glömmer 

bort att livet faktiskt är ändligt, att vi alla ska 

dö. Den som bara ser sorgen som något negativt 

riskerar att bli känslomässigt avstängd. 

Sorgen kan lära oss att bli tacksamma 

över det vi har. Vi får en större ödmjukhet 

och tar inte allt för givet. Vi ser vardagens 

små mirakler. 

– Den som inte går igenom processen 

stannar lätt i förlustkänsla och ältande, säger 

UllaBritt Berglund. Eller helgonförklarar en 

avliden, det är plågsamt för alla när så sker. 

Självfallet behöver den som blir djupt deprimerad 

och stannar kvar i mörkret medicinsk 

hjälp. Man ska inte idyllisera eller tro att 

”Gud löser allting” utan söka läkare när det 

behövs. Men vid en ”normal” sorg är förloppet 

inte farligt. 

Ett sätt att skaffa sig en mental beredskap 

är att inte undfly människor som sörjer. 

”Glädje och sorg går hand i hand 

och går inte att skilja åt.” 

– Bara lyssna och var medmänniska – det 

räcker till 99 procent, säger UllaBritt Berglund. 

Olyckor och andra stora dramatiska händelser 

blir ofta kanaler att nå sin egen sorg. 

– Det är vanligt vid kollektiva trauman i 

ett land att privata sorger poppar upp, säger 

UllaBritt Berglund. Fler kommer till själavårdande 

samtal efter nationella katastrofer. Så 

skedde till exempel efter tsunamin, mordet 

på Anna Lind och Estonia. 

Platser där någon dragit sitt sista andetag 

förvandlas i dag ofta till ett offentligt an- 

Vi behöver lära oss hur vi ska hantera 

våra förluster. Om vi stänger av sorgen 

tappar vi bort glädjen, säger prästen 

och författaren UllaBritt Berglund. 

daktsrum. Sörjande fyller det med blommor, 

tänder ljus, skriver en sista hälsning. Så 

skedde också vid den tragiska trafikolyckan 

vid korsningen Edsviksvägen och Hedvigsdalsvägen 

i Helenelund i somras. Direkt 

lades färska blommor, fotografier och personliga 

hälsningar ut på platsen där tre unga 

människor miste sina liv. 

– Sådana handlingar tycks ha blivit 

kutym och kan betyda mer än vi tror, säger 

UllaBritt Berglund. Dels är det nyttigt att ge 

utlopp för sin saknad, dels blir platser som 

dessa en tankeställare även för oss som passerar. 

Så att vi alla lever ett riktigare liv, tar 

vara på det och gör de rätta prioriteringarna. 

Det hör till kyrkans uppgifter att hjälpa 

människor igenom sorgeprocesser så att 

den kreativa kraften kan verka. 

– Ljus, lyrik, musik, stillhet och meditation 

kan vara hjälp på vägen. Ibland är tystnad 

bäst. Många söker sig till kyrkorummen 

– tegel och murbruk kan också förmedla 

tröst. 

Allt som är en förlust kan bli föremål för 

sorg – att förlora hälsan, sitt arbete, sin tro, 

sin kärlek, sin ekonomi, skriver UllaBritt 

Berglund i boken Utan mörker inget ljus. En 

sorgeprocess ska inte påskyndas, men 

genom att lyssna till den som sörjer hjälper 

vi sorgen att få sitt förlopp. Stänga av är inte 

hälsosamt även om det kan vara anstötligt 

rent fysiskt när saknaden tar sig starka fysiska 

uttryck. 

Sorgen är en viktig förutsättning också för 

glädjen. 

– Glädje och sorg går hand i hand och går 

inte att skilja åt. Det är hälsosamt att fälla 

tårar, det ger plats åt lust och välbefinnande. 

Glädje är en bärande kraft som gör oss mer 

stresståliga. Medicinsk forskning visar att 

förlöst gråt påverkar astma gynnsamt och de 

som gråter mycket får inte lika ofta magsår. 

– Jag är glad för att känslor börjar få mera 

status i vår kultur. Men tyvärr är det fortfarande 

ganska låg toleransnivå för känslomässiga 

uttryck i prestationsinriktade sammanhang, 

säger UllaBritt Berglund. 

Det finns en känslomässig utsvultenhet i 

svenskt arbetsliv, är hennes erfarenhet. Hon 

är ofta ute och föreläser på olika arbetsplatser 

och har hittills besökt över femhundra 

företag. 

– Jag ser många svåra situationer. Människor 

upplever att de inte får vara hela sitt 

jag på jobbet. Chefer som inte ger utrymme 

för egen sorg kör gärna över andras. Kvinnor 

har lättare att prata men i manliga strukturer 

får känslor mindre plats.

KYRKA I CENTRUM 

En kyrka mitt i kommersen 

möjligheten finns att bygga en ny kyrka i centrum 

Sollentuna centrum håller 

på att förändras. Bland 

annat ska köpcentrumet 

bli större och det ska 

byggas nya bostäder för 

cirka 3 000 personer. 

Kanske blir det även aktuellt 

med en kyrka mitt 

i centrum. 

Av Johan Wessel 

En kyrka som rymmer 

250 personer kan bli verklighet 

när Sollentuna centrum 

byggs om. Sollentuna kommun 

har erbjudit Svenska kyrkan Sollentuna 

att bygga en kyrka på ett 

område vid nuvarande Turebergs 

torg (se skiss). Församlingens 

kyrkoråd har tillsatt en arbetsgrupp 

för att fundera över hur 

ett eventuellt bygge skulle kunna 

se ut. 

– Det är väldigt intressant med 

en kyrka som finns belägen där 

människor uppehåller sig, säger 

kyrkorådets ordförande Pär Åkerström 

som sitter med i arbetsgruppen. 

Församlingen har under de år 

som planeringen av en ombyggnad 

av Sollentuna centrum pågått, 

önskat att det ska finnas 

plats för meditation, andakt och 

stillhet i centrum. Detta skulle 

kunna bli verklighet med ett 

andaktsrum. Men nu kretsar tankarna 

mycket kring en kyrka. Pär 

Åkerström förklarar det med: 

– Det tenderar att svälla när 

många tycker till. Människor har 

olika ambitioner och intressen. 

Att tänka nytt är roligt. 

Men Pär betonar att det just 

Köpcentrum 

nu bara är tankar och idéer det 

handlar om. Han menar också 

att frågan starkt hänger ihop 

med S:t Eriks kyrkas utbyggnadsplaner, 

som har pågått i 

minst 15 år. I dag finns det ett 

bygglov för en utbyggnad vid S:t 

Erik. 

– Men där har vi bland annat 

inte löst parkeringsfrågan. När 

nu erbjudandet om att bygga en 

kyrka i centrum har dykt upp så 

ser vi en möjlighet att åtminstone 

ställa frågorna och fundera 

över olika alternativ. Men inget 

är avgjort. 

Kan det bli aktuellt att avveckla 

S:t Eriks kyrka? 

– Blir det bara ett andaktsrum 

i centrum så måste ju verksamheten 

fortsätta som vanligt i S:t 

Eriks kyrka. Men om det byggs 

en kyrka i centrum så är ju frågan 

vad som händer. Men det 

finns i dag ingen intention att 

stänga ner S:t Erik. Och om man 

fortsätter med befintlig verksamhet 

så kvarstår frågan om att 

Församlingshuset 

Kyrka 

Järnvägen 

En arkitektritning över Sollentuna centrum som visar var en eventuell ny kyrka 

skulle kunna ligga. Ritningen visar bara läget av en ny kyrka, inte utseendet. 

Kyrkan skulle kunna rymma 250 personer. 

”Det finns 

i dag ingen 

intention 

att stänga 

ner S:t Erik” 

bild read arkitekter 

bygga samlingslokaler i anslutning 

till S:t Eriks kyrka. 

Sollentuna kyrka och S:t Eriks 

kyrka är de två kyrkor i församlingen 

som har flest förrättningar. 

Församlingsborna vill gifta 

sig, döpa sina barn och ha begravning 

i församlingens äldsta 

kyrkor. Skulle en nybyggd kyrka 

mitt i centrum vara intressant 

för till exempel brudpar, Pär tror 

det. 

– Människor har synpunkter 

på kyrkorummet och miljön runt 

omkring. Om en kyrka i centrum 

blir tilltalande kommer brudpar 

att vilja gifta sig där. Men inte 

om vi misslyckas och kyrkan 

upplevs som en bunker på en 

bakgård. Det måste så klart bli en 

varm, öppen och modern kyrka. 

Församlingen har också påbörjat 

samtal med övriga kristna församlingar 

i området, till exempel 

Pingstkyrkan och Missionskyrkan, 

för att se om det finns ett 

intresse att samarbeta i en ny 

centrumkyrka. Att arbeta ekumeniskt 

tycker Pär känns intressant, 

men han tror personligen 

inte på att vidga det ytterligare 

till att bli ett mångreligiöst centrum. 

– Det vi diskuterar är en kristen 

lokal, med kors och andra 

kristna symboler. Däremot skulle 

lokalen kunna ha en mångfunktionsmöjlighet 

så att den kan 

fungera för uthyrning. 

Förutom S:t Erik så ligger även 

Livscentrum nära den eventuella 

nya kyrkan. Hur påverkas deras 

verksamhet? 

– Självklart kommer en ny 

kyrka att påverka all verksamhet. 

Om det här blir aktuellt så tror 

jag att S:t Eriks och Livscentrums 

verksamheter kommer att 

sys ihop och organiseras om. Vi 

kommer troligtvis att se det som 

en helhet. 

Hur ska en ny kyrka finansieras? 

– En sådan här investering 

kommer att föregås av en grannlaga 

ekonomisk kalkylering. Finansieringsformerna 

måste lösas 

om det ska bli någon ny kyrka. 

Det vi vet i dag är att det finns 

medel avsatta för en byggnation 

vid S:t Erik, så där har vi ett visst 

handlingsutrymme. 

Någon tidsplan för hur länge 

diskussionen om en ny kyrka får 

fortgå finns i dag inte. Pär förklarar 

att församlingen har täta kontakter 

med kommunen. 

17

ALPHA 10 ÅR 

Till Alphas jubileumsfest var journalisten Göran Skytte inbjuden som talare. Efteråt var det många som ville köpa hans nya bok ”Ett år med Jesus”, Titti Nordemar var en av dem. 

tio år med ALPHA 

För tio år sedan hölls den första Alphakursen i Kummelby 

kyrka. Kursen var dessutom en av de första i Sverige. Sedan 

dess har många sollentunabor gått grundkursen i kristen tro 

och i dag erbjuds Alpha på över 600 platser i Sverige. I början 

av september var det jubileumsfest. Av Johan Wessel med fotografi 

160 personer sitter runt borden i 

Kummelby kyrka. Den traditionella 

uppstartskvällen för en ny kurs med Alpha 

har utökats till att bli en jubileumsfest. Här 

blandas nya och gamla deltagare för att äta 

18 

gott, lyssna till musikunderhållning och 

höra journalisten Göran Skytte prata om 

huruvida kristen tro är trist, tråkig och irrelevant. 

Efter föredraget var det nog ingen 

som kunde tro att Göran Skytte tycker krist- 

en tro är trist. Och flera gamla alphadeltagare 

vittnade om det samma under kvällen. 

Första Alphakursen som hölls våren 1996 

var trögstartad. 400 inbjudningar gav noll 

anmälningar. Men personalen i Kummelby 

kyrka gav inte upp, för de hade sett hur bra 

kursen fungerade i hemlandet England. Till 

slut var det tolv personer som dök upp på 

premiärkursen. 

– Vi hade länge funderat på hur vi skulle 

nå människor i medelåldern. I kyrkan fanns 

det inte så mycket för den gruppen, säger 

distriktspräst Gita Andersson. 

Alpha blev svaret och antalet deltagare 

växte för varje termin. 

– I dag sprids Alpha främst genom de som

Prästen Staffan Stadell intervjuar Susanne Danielsson om vad Alpha har betytt för henne. Journalisten Göran Skytte föreläser, Gunnel Meyer sitter och samtalar vid ett av borden. 

firades i kummelby 

redan har gått en kurs, förklarar prästen 

Staffan Stadell. Det är mycket lättare att gå 

till en verksamhet som rekommenderas av 

någon som man känner. 

– Att många går Alphakursen beror på att 

det finns en längtan efter det andliga och att 

samtala om frågor som; Vem är jag? Finns 

Gud? Dessutom lider människor brist på 

personliga möten. Alphakursen blir ett andrum 

för allt detta, säger Gita. 

Gita och Staffan menar att arbetet med 

Alpha bygger på uppdraget från Jesus, att gå 

ut och göra alla människor till lärjungar. 

– Men det handlar inte om att vi som 

leder Alpha ska slå människor i huvudet 

med undervisningen, säger Gita. Det är helt 

okej att gå kursen och därefter inte se någon 

fortsättning i kyrkan. Det ska råda frihet, vi 

kan inte bestämma om folk ska bli lärjungar. 

Det är något mellan människor och Gud, vi 

kan bara erbjuda möjligheten. 

– Huvudorsaken till att jag gillar Alphakonceptet 

är tydligheten och öppenheten, säger 

Staffan. Jag får vara tydlig med min tro 

samtidigt som jag är öppen för andras tankar. 

För många innebär Alpha en ny inriktning 

i livet. En tredjedel väljer efter kursen 

att bli aktiva i kyrkan. 

– Detta har inneburit att vi har tvingats 

förnya våra gudstjänster, förklarar Gita. Vi 

har sett till att gudstjänsterna bygger mer på 

relationer, med till exempel samtal i små bikupor. 

Vi har sett över språket i predikningarna 

och även valet av musikstilar. 

– Alla nya människor innebär också nya 

möjligheter, säger Staffan. Till exempel har 

höstens danskurs startats tack vare en person 

som blivit aktiv i kyrkan genom Alpha. 

Alpha finns kvar om ytterligare tio år tror 

Gita och Staffan, verksamheten har dessutom 

vuxit sig ännu större. 

– Det är allt fler som har gått kursen och 

allt fler som talar för varan. Så länge vi sköter 

oss så kommer verksamheten att växa, 

säger Staffan. 

Nya Alphakurser startar i januari, i Kummelby kyrka 

och i S:t Eriks kyrka. Info: Se församlingens hemsida. 

19

På gång... oktober & november 

Musik 

Helgsmålsmusik 

Musik, dikt- och textläsning, 

ljuständning och 

helsmålsringning. 

Nyckelharpa och orgel, 

David Stadell och Per Olsson 

Präst: Anna Ortner 

Tid: Lör 21/10 17.30–18.15 

Plats: S:t Eriks kyrka 

Musik i Kummelby 

W A Mozarts Requiem 

Kummelby kyrkokör 

Sopran: Anna Lindkvist 

Alt: Maria Lennartsson 

Tenor: Niklas Enqvist 

Bas: Ulf Lundmark 

Dir: Christer Wallström 

Biljetter: 100 kr. Förköp i 

Perssons bokhandel, Ekströms 

foto i Sollentuna 

centrum, samt i Kummelby 

kyrka, tel 505 514 33. 

Tid: Lör 28/10 15.00 

Plats: Kummelby kyrka 

Gospelmässa 

Sollentuna Gospel 

Dir: Karin Runow 

Präst: Göran Hansson 

Tid: Sön 29/10 11.00 


Missa inte 

Gospelmässor! 

Gospelmässa 

Sollentuna Gospel 

Dir: Karin Runow 

Präst: Bo Wessel 

Tid: Tis 14/11 19.00 


20 

Hitta rätt... 

På alla helgons dag är det öppet hus på 

Sollentuna kyrkogård och Silverdals griftegård. 


Bas och gitarr, Svante 

Söderqvist och Henrik 

Hallberg 

Tid: Lör 18/11 17.30–18.15 


Konsert 

”Tvinnat silke” 

Kören Cantabile Consort 

med gäster. 

Tid: Sön 19/11 18.00 

Plats: Rotebrokyrkan 

Adventskonsert 

Minikören, Kummelby gospel 

och Kummelby kyrkokör 

Dir: Maria Lennartsson, 

Monica Törnqvist, Christer 

Wallström 

Tid: Lör 2/12 14.00 



Diskantkören, Ceciliakören 

och Kummelby kyrkokör 

Dir: Maria Lennartsson, 

Christer Wallström 

Tid: Lör 2/12 16.00 



Kyrkokören och 

Församlingskören 

Dir: Birgitta Höök Seuffert, 

Robert Zelizi 

Präst: Per Setterhall 

Tid: Sön 3/12 16.00 

Plats: Edsbergskyrkan 

Allhelgona 

Alla helgons dag 

Lördag 4 november 

12.00–20.00 ”Öppet hus” 

på Sollentuna kyrkogård 

och Silverdals griftegård. 

Tid för samtal och frågor. 

Vid båda kyrkogårdarna 

finns präster, diakoner, kyrkogårdspersonal 

och för- 

Sollentuna kyrka: Kyrkvägen 2, S:t Larsgården: Prästgårdsvägen 4, Gamla prästgården: 

Prästgårdsvägen 6, S:t Eriks kyrka: Utsiktsvägen 8, Församlingshuset: Sköldvägen 10, 

Kummelby kyrka: Sollentunavägen 83, Edsbergskyrkan: Kaplansbacken 2, Livscentrum: 

Sköldvägen 12 C, Silverdals griftegård: Sollentunavägen 19, Sollentuna kyrkogård: Johan 

Berndes väg 1, Rotebrokyrkan: Ytterbyvägen 4 

Foto Jim Elfström/IKON 

troendevalda tillgängliga. 

12.00–18.00 Servering av 

kaffe i S:t Larsgården vid 

Sollentuna kyrkogård och i 

Silverdalssalen vid Silverdals 

griftegård. 

Andakter och gudstjänster 

Sollentuna kyrka 

Lör 4/11 11.00 

Mässa Anders Roos 

Choralen 

13.00 Andakt, Malin 

Gyllenhög 

14.00 Andakt, 

Ingrid Malm 

15.00 Andakt, Ingrid 

Karaduman Hansen 

16.00 Allhelgonakonsert 

Laurentii Cantores 

Dir: Ania Proskourina 

18.00 Musik till tröst 

och glädje Edsbergskyrkans 

församlingskör 

Dir: Robert Zelizi 

Silverdalskapellet 

Lör 4/11 14.00, 15.00 

Musikandakter, Christer 

Wallström 

16.00 ”Musik till glädje 

och tröst” 


Gita Andersson 

18.00 Musikandakt, 

Per Olsson 

Edsbergskyrkan 

Lör 4/11 16.00 

Musik till tröst och glädje 



Präst: Ingrid Malm 

Alla själars dag 

Söndag 5 november 

Kummelby kyrka 

10.00 Mässa Mia Jaederfeldt 


11.00 Mässa Ingrid Malm 


11.00 Mässa Anders Roos 

Kammarkören 

S:t Eriks kyrka 

11.00 Egil Hovlands Pilgrimsmässa 

– för kör, församling, 

blåsare och orgel. 

S:t Eriks kyrkokör 

Södertörns brass 

Orgel: Magnus Sköld 

Dir: Per Olsson 

Präst: Bo Wessel 

Basar 

Höstförsäljning 

Tid: Lör 28/10 11.00–14.00 

Plats: Rotebrokyrkan 

Adventsbasar 

Försäljning av handarbeten, 

bröd och julpynt 

Lotterier och café till förmån 

för Svenska kyrkans mission 

och Lettlandshjälpen 

12.00 Andakt, Per Setterhall, 

Kyrkokören 

Tid: Lör 2/12 11.00–13.30 


Barn 

barnverksamhet 

För information gå in på vår 

hemsida under rubriken 

”Barn” eller ring 505 513 05.

Körsång av Laurentii Gosskör, Cecilia- 

kören, Diskantkören och Minikören 

Ideell Rebell – rockbandet som rockat 

in massor av pengar till Lutherhjälpen, 

med sina underfundiga texter och 

härliga musik. 

Himla-kul 

Till förmån för Svenska kyrkans biståndsarbete 

i världen! Billig entré, mat från fyra världsdelar, 

Lär dig afrikansk dans med Klara 

Berggren och trummis. 

Mat från fyra världsdelar kommer att 

finns att köpa. 

Heldag med lek och pyssel 

för barn 6–9 år. 

Samla poäng till ditt lag 

genom, lek, drama, spänning 

med mera. Samtidigt får du 

lära dig mer om Jesu liv. 

Aktiviteter blir både inomoch 

utomhus. 

Vi äter lunch och mellanmål 

tillsammans. 

underhållning och lotterier! 

Kostnad: 100 kr, som 

faktureras 

Läs mer på hemsidan 

eller beställ folder på 

tel 505 513 00 (vx). 

Anmälan: Sista anmälningsdag 

24 oktober på talong i 

foldern. 

Tid: Tis 31/10. Drop in 9–9.15. 

Vi slutar 17.00. 


Vi avslutar med Sondomässa i Sollentuna 

kyrka. Sondo: Svensk-zimbabwiska 

sånger för kör och församling 

sammanställda av Martin Svensson. 

Entré: 20 kr (ett antal förköpsbiljetter 

finns att köpa i kyrkorna från 20 oktober), 

annars är det bara att komma. 

Allt överskott går till Lutherhjälpen 

och Svenska kyrkans Mission. 

Tid: Lör 11/11 17.00–21.00 

Plats: S:t Larsgården och 


Välkommen 11 november 17.00–21.00! 

Förälder 

Öppna träffar 

för ensamstående 

föräldrar 

Först gemensamt fika sedan 

finns möjlighet till samtal för 

föräldrarna. Barnen erbjuds 

aktiviteter samtidigt. Kvällarna 

avslutas med andakt. 

Info: Marie Elgqvist, socionom/diakon, 

tel 505 513 38. 

Tid: 17/10, 7/11 samt 28/11 

18.00–19.30 

Plats: Församlingshuset 

Arr: Livscentrum 

Ungdom 

Café Källan 

– Ungdomscafé 

Biljard, sällskapsspel, playstationspel, 

fotbollsspel, 

lyssna på musik, fika och 

umgås eller ta en stilla 

stund i andaktsrummet. 

Tid: Fredagar 19.00–23.30 


Ungdomsgrupper 

Ungdomsgrupper för 

ungdomar finns i alla våra 

kyrkor. För information gå 

in på vår hemsida under 

rubriken ”Ungdom” eller 

ring 505 513 00 (vx). 

Konst 

Konst i Kummelby 

Öppet: Mån 13.00–15.00, 

tis–fre 9.00–15.00 och sön i 

samband med gudstjänster. 

8/10–29/10 John Landenfeldt 

18/11 – 17/12 Cecilia Saller 

Vernissage 18/11 11.00–15.00 


Reservation för ändringar 

Dagledig 

Promenadgrupper 

Ta med barnvagnen eller 

hunden! Vi promenerar cirka 

en timme. Därefter fika och 

andakt. 

Info: Malin Gyllenhög, 

tel 505 514 07 

Plats: S:t Larsgården 

Tid: Onsdagar 13.30–15.00 

Café Blå 

Öppet hus i vilsam miljö. 

Hembakat bröd, smörgåsar 

(måndagar soppa). Möjlighet 

till samtal och samvaro. Man 

kan även sitta och läsa i 

ett litet bibliotek. Andakt 

12.30–12.45. (6/11 och 20/11 

Mässa) 

Tid: Måndag–torsdag 

11.00–15.00 

Plats: Livscentrum 

Friskvårda hela dig 

Kom och gå när du vill. 

Ingen avgift eller anmälan. 

Program: 10.00 Uppmjukning, 

enkla rörelser för 

muskler och leder, 10.20 Avspänning, 

11.00 Tyst meditation, 

11.30 går det bra att 

stanna kvar i tystnad, 

12.30 Andakt. 

Tid: Måndagar t o m 11/12 

Plats: Livscentrum, nedre 

våningen 

Måndagsgrupp 

Vill du vara med? Vi stödjer 

projekt i Svenska kyrkans 

internationella missionsarbete. 

Vi fikar och handarbetar 

– syr, stickar, virkar, 

väver med mera. Man kan 

också ”bara vara”. 

Tid: Mån 30/10, 13/11, 27/11, 

11/12 10.30–12.30 

Plats: S:t Larsgården 

Tisdagscafé 

Vi fikar, pratar, spelar pingis 

och biljard inomhus. Vid 

lämpligt väder även boule 

utomhus. Träffarna har 

”öppet hus”, kom och gå 

som det passar dig. 

Info: Gustaf och Ingrid 

Svensson, tel 754 17 62 

Tid: Tisdagar t o m 12/12 

11.00–13.00 

Plats: S:t Larsgården, 

suterrängvåningen 

Öppen onsdag 

9.30–11.00 Samtalsgrupp 

kring boken ”Mer levande 

med åren” – tänkebok för 

mogna åldrar. 

Vi börjar med fika och fortsätter 

sedan att samtala 

kring boken och egna upplevelser. 

Samtalsledare diakon 

Ingrid Karaduman Hansen. 

11.30 Veckomässa 

21 

>

PÅ GÅNG 

Dagledig forts. 

> 12.00 Sopplunch med fika 

20 kr, 12.30 Skaparhörnan. 

Pyssla, handarbeta, samtala 

Tid: Onsdagar t o m 13/12 


Timmar för hela dig 

Du väljer att delta i det du 

önskar, men kom i tid. 

Ingen anmälan behövs. 

11.00 Vi mjukar upp kroppen. 

Enkla rörelser som kan göras 

sittande. Passar alla. 

11.45 Bibelmeditation/andakt 

12.15 Lunch (30 kr) 

13.00–14.00 ”Tid tillsammans”. 

Vi sjunger, spelar, 

målar med mera. 

Tid: Onsdagar t o m 13/12 

(ej 1, 8/11) 


Träffpunkt 

S:t Larsgården 

Ann-Sofie Nilsson inspirerar 

i hälsans och friskvårdens 

tecken. Kaffe, smörgås: 20 kr. 

Tid: Tis 7/11 13.00 

Träffpunkt 


Görel Karlin från IM (Individuell 

Människohjälp) 

berättar om IM. Det blir även 

försäljning av varor från IMs 

självhjälpsprojekt. 

Kaffe och smörgås: 20 kr 

Tid: Tis 14/11 13.30 

Dragspel, fiol, 

Träffpunkt 


Allan Edwall rakt in i hjärtat! 

Spelmanstrubaduren Hasse 

Lind kommer och förgyller 

vår tillvaro med dragspel, 

fiol, gitarr och sång. 

Kaffe och smörgås: 20 kr 

Tid: Tis 21/11 12.30 

Träffpunkt 


Monica Wallstedt, Lars-Åke 

Gustavsson och Lars Berggren 

sjunger och spelar visor 

i Advent. Julgröt: 40 kr 

Anmälan: Senast 1/12 till 

Lena Seveborg tel 505 514 68 

Tid: Tis 5/12 13.30 

Helig dans 

och meditation 

Börja helgen på ett nytt sätt. 

Info: diakon Anne Runesson 

tel 505 514 42, eller 

anne.runesson@ svenskakyrkansollentuna.com 

Tid: Fre 27/10, 24/11 18.00 


Blå vardagstimmar 

– tid till eftertanke 

Info angående program: 

Marie Elgqvist tel 505 513 38 

Kostnad: 25 kr inkl te/kaffe 

med smörgås. Kvällen avslutas 

med andakt. 

Anmälan: Senast 9/11 

tel 505 513 00 (vx) 

Tid: Mån 13/11 18.30–21.00 


Senaste... 

www.svenskakyrkansollentuna.com 

Kyrkluren: 505 513 45 

”Kom till ro” 

Välkommen till en halv dags 

vila utan några krav! Kom till 

ro innebär vistelse i vacker 

miljö där du erbjuds tystnad, 

ledd meditation, eftertanke, 

avslappning och massage. 

Du kan också läsa eller skapa 

med färg samt få enskilt 

samtal. 

Vi avslutar med mässa 

i Sollentuna kyrka. 

Sopplunch ingår i priset: 

250 kr (med massage) och 

50 kr (utan massage) 

Anmälan: Senast 8/11 på tel 

505 514 00. Uppge om du är 

matallergiker eller veg. 

Tid: Lör 18/11 12.30–17.30 

Plats: Sollentuna kyrka 

Retreat på 

Livscentrum 

Tema: ”Öken” – en dag 

med tystnad, meditation 

och avspänning. 

Medverkande: Gunnar Lind, 

Margaretha Hallman, Mick 

Lidbeck, Helena Lind. 

Avslutande mässa med 

förbön. 

Kostnad inkl lunch: 100 kr 

Anmälan: Senast 30/11 på tel 

505 513 00 (vx) eller e-post 

helena.lind@svenskakyrkansollentuna.com,mick.lidbeck@svenskakyrkansollentuna.com 

Tid: Lör 2/12 10.00–18.00 


Café Källan håller öppet varje fredag 

19.00–23.30. Läs mer under 

rubriken Ungdom. 

Foto johan wessel 

Gör som Gud 

– bli människa 

Leder andlighet människan 

bort från världen? Eller leder 

den till en djupare bejakelse 

av den? Kristen tro har ofta 

uppfattats som både världsfrånvänd 

och livsfientlig. Ett 

liv med Skaparen har ställts 

som motsats till ett liv i skapelsen. 

Lösryckta bibelord 

har också många gånger förstärkt 

det intrycket. 

Stefan Gustavsson tar oss 

den här kvällen med på jakt 

efter Bibelns grundtema, och 

här väntar spännande upp- 

täckter: Världen är Guds 

värld och frälsningen är en 

upprättelse av den – inte en 

befrielse från den! Utifrån sin 

nya bok ”Gör som Gud – bli 

människa” försöker han ge 

en helhetsbild av vad det innebär 

att vara kristen, med 

andra ord en sorts nutida 

troslära. Det handlar om 

andlighet med ett mänskligt 

ansikte. 

Tid: Sön 29/10 18.00–20.00 

Plats: Pingstkyrkan 

Arr: Sollentuna kristna råd 

och Cordia 

Skönlitteratur, 

livsfrågor och 

kristen tro 

Under fyra onsdagskvällar 

erbjuder vi en samtalsgrupp 

där vi läser vald skönlitteratur. 

Alla läser minst en bok. 

Anmälan: Fredrik Hamrén 

505 514 13 e-post: 

fredrik.hamren@svenskakyrkansollentuna.com 

Tid: Start 25/10. Därefter 

8/11, 22/11 och 6/12. För den 

som önskar börjar kvällen 

med veckomässan i kyrkan 

19.00. Samtalsgruppen börjar 

cirka 19.35 och avslutas 21.00. 

Plats: Sollentuna kyrka och 

S:t Larsgården 

gitarr och sång! Fira julafton! 

22 

Andrum 

Föredrag 

Samtal 

Med Svenska kyrkan Sollentuna 

Välkommen 12.30 

13.00 sätter vi oss till bords. 

Vi sjunger julsånger, dansar runt granen 

Så småningom kommer tomten och vi avslutar 

dagen med en kort andakt 16.30. 

Kostnad: 50 kr/vuxen, 100 kr/familj. 

Anmälan: Senast 13/12 till diakon 

Anne Runesson, tel 505 514 42. 

Antalet platser är begränsat och du måste själv 

ordna med resa till och från kyrkan. 

Tid: Julafton 24/12 12.30–17.00 


Foto Ulrika Ekblom/bildhuset

Gudstjänster 

sollentuna kyrka 

Oktober 

Sön 22/10 11.00 

Familjegudstjänst 

Fredrik Hamrén 

Diskantkören 

Ons 25/10 19.00 

Veckomässa 

Sön 29/10 11.00 

Mässa Fredrik Hamrén 

November 

Ons 1/11 19.00 

Veckomässa 

Lör 4/11 11.00 


Choralen 

13.00 Andakt 

Malin Gyllenhög 

14.00 Andakt 

Ingrid Malm 

15.00 Andakt Ingrid 

Karaduman Hansen 

16.00 Allhelgonakonsert 

Cantores 

18.00 Musik till tröst 

och glädje Edsbergskyrkans 

församlingskör 


Sön 5/11 11.00 


Kammarkören 

Ons 8/11 19.00 

Veckomässa 


Sön 12/11 11.00 

Mässa Fredrik Hamrén 

18.00 Taizémässa 


Ons 15/11 19.00 

Veckomässa 

Anders Roos 

Lör 18/11 17.00 

Mässa ”Kom till ro” 

Mia Jaederfeldt 

Sön 19/11 11.00 


Fredrik Hamrén Upptakt 

för konfirmanderna 

Ons 22/11 19.00 

Veckomässa 

Sön 26/11 11.00 

Mässa Mia Jaederfeldt 

Gosskören 

Ons 29/11 19.00 

Veckomässa 

December 

Sön 3/12 09.30 


Diskantkören och 

Choralkören 

11.00 Mässa 

Anders Roos 

Kammarkören 

Ons 6/12 19.00 

Veckomässa 


s:t eriks kyrka 

Oktober 

Lör 21/10 17.30 


Nyckelharpa och orgel, 

David Stadell och Per 

Olsson, Anna Ortner 

Sön 22/10 11.00 

Mässa Anna Ortner 

Sång: Pär Åkerström 

Sön 29/10 11.00 

Gospelmässa 

Göran Hansson 

Sollentuna gospel 

November 

Sön 5/11 11.00 

Egil Hovlands 

Pilgrimsmässa 

Bo Wessel 

S:t Eriks kyrkokör 

Södertörns brass 

Orgel: Magnus Sköld 

Dir: Per Olsson 

Predikan: Erik Björck 

Sön 12/11 11.00 


Göran Hansson 

Minigospel 

Tis 14/11 19.00 

Gospelmässa 

Bo Wessel 

Karin Runow 

Sollentuna gospel 

Lör 18/11 17.30 


Bas och gitarr, Svante 

Söderqvist och Henrik 

Hallberg 

Sön 19/11 11.00 

Mässa Göran Hansson 

Juniorgospel 

Sön 26/11 11.00 

Mässa Anna Ortner 

December 

Sön 3/12 11.00 

Gudstjänst Bo Wessel 

Kyrkokören 

edsbergskyrkan 

Oktober 

Sön 22/10 11.00 

Gudstjänst Ingrid 

Malm Koralkören 

Ons 25/10 11.30 

Veckomässa 

Ingrid Malm 

Sön 29/10 11.00 


Per Setterhall Lilla och 

stora barnkörerna 

Tema: Leva tillsammans, 

FN-dagen 

November 

Ons 1/11 11.30 

Veckomässa 

Per Setterhall 

Lör 4/11 16.00 

Musik till tröst och 

glädje Församlingskören 

Ingrid Malm 

Sön 5/11 11.00 

Mässa Ingrid Malm 

Sön 12/11 11.00 

Gudstjänst Per 

Setterhall Kyrkokören 

Ons 15/11 11.30 

Veckomässa 


Sön 19/11 11.00 

Mässa 


Kyrkokören 

Ons 22/11 11.30 

Veckomässa 


Sön 26/11 11.00 


Ingrid Malm Mariakören. 

Tema: Kristi 

återkomst 

Ons 29/11 11.30 

Veckomässa 

Ingrid Malm 

December 

Sön 3/12 11.00 



Lilla och stora 

barnkörerna 

19.00 Adventskonsert 

Kyrkokören och 



Ons 6/12 11.30 

Veckomässa 


foto johan wessel 

kummelby kyrka 

Oktober 

Sön 22/10 10.00 

Gudstjänst 

Mia Jaederfeldt 

Kummelby Gospel 

Ons 25/10 07.00 

Veckomässa 

Lör 28/10 15.00 

Musik i Kummelby 

Mozarts Requiem 

Kummelby kyrkokör 

Solister: Sopran Anna 

Lindkvist, alt Maria 

Lennartsson, tenor 

Niklas Enqvist, bas Ulf 

Lundmark. Dir: Christer 

Wallström. Biljetter 100 

kronor, säljes på 

Perssons bokhandel, 

Ekströms foto och i 


Sön 29/10 10.00 

Mässa Gita Andersson 

Tema: Kyrka utan 

väggar 

November 

Ons 1/11 07.00 

Veckomässa 

Sön 5/11 10.00 

Mässa Mia Jaederfeldt 

Ons 8/11 07.00 

Veckomässa 

Sön 12/11 10.00 


Staffan Stadell Minioch 

diskantkörerna 

och KummelBabySång 

Tema: Jesus i lovsången 

Ons 15/11 07.00 

Veckomässa 

Sön 19/11 10.00 


Ons 22/11 07.00 

Veckomässa 

Sön 26/11 10.00 

Mässa Staffan Stadell 

Ons 29/11 07.00 

Veckomässa 

December 

Lör 2/12 14.00 

Adventskonsert Minikören, 

Gospelkören och 

Kummelby kyrkokör. 

Dirigenter: Maria 

Lennartsson, Monica 

Törnqvist, Christer 

Wallström 

16.00 Adventskonsert 

Diskantkören, Ceciliakören 

och Kummelby 

kyrkokör. Dirigenter: 

Maria Lennartsson, 


Sön 3/12 10.00 

Gudstjänst Gita 

Andersson Kyrkokören 

Ons 6/12 07.00 

Veckomässa 

rotebrokyrkan 

Oktober 

Sön 22/10 11.00 

Gudstjänst 

Henrik Hofling 

Elisabeth Tullhage 

Lör 28/10 11.00–14.00 

Höstförsäljning 

i Rotebrokyrkan 

Sön 29/10 11.00 

Gudstjänst 

November 

Lör 4/11 11.00 

Nattvardsgudstjänst 

Henrik Hofling Rakel 

Hjerpe Kören 

Sön 12/11 11.00 

Gudstjänst 

Helene Wallstedt 

Katarina Eklund 

Sång: Lisa Lannfjäll 

Sön 19/11 11.00 


med scoutinvigning 

Henrik Hofling Scoutledare 

Barnkörerna 

18.00 Konsert 

”Tvinnat silke” 

Kören Cantabile 

Consort med gäster 

Sön 26/11 11.00 

Gudstjänst 

December 

Sön 3/12 11.00 

Adventsgudstjänst 

Henrik Hofling 

Britt Donné Kören 

23

KYRKTORGET 

Ljuständning på ungdomsmässan i september. På Café Källan spelade och sjöng Nathalie Czarnecki. 

Fredagskväll med ungdomsmässa 

Fredag 22 september bjöds alla årets konfirmander 

i församlingen in till en ungdomsmässa 

i S:t Eriks kyrka. Styrelsen för SKUIS 

(Svenska Kyrkans Unga I Sollentuna) planerade 

och deltog under mässan. 

– Vi har haft ungdomsmässor tidigare som 

inte har varit gjorda av ungdomar. Men om vi 

tar en mer aktiv roll så blir det mer ungdomligt, 

säger SKUIS ordförande Erik Fasterius. 

I mässan ville SKUIS ta upp vad som är aktuellt 

för ungdomar i dag. Eftersom det var 

många konfirmander inbjudna så blev temat 

”Att komma hem”. 

– För många konfirmander är lägret något som 

har förändrat deras liv, säger Erik och förklarar 

att ungdomsmässan ville vara en möjlighet 

till att bygga vidare här hemma. 

I mässan spelade ungdomarna upp ett drama 

om ”Åke” som inte ville ha med Jesus på 

strandfesten som tuffa ”Berra” bjöd in till. 

– Dramat ville illustrera att man ska låta 

Gud var delaktig i alla skeden i livet, inte bara 

när man själv tycker det passar. Man ska inte 

heller vara rädd att prata om sin kristna tro, 

säger Erik. 

Fortsättningsvis är det inplanerat en ungdomsmässa 

per termin. 

Efter mässan höll Café Källan öppet där det 

bjöds på livemusik. Nathalie Czarnecki spelade 

gitarr och sjöng. Hiphopgruppen Alternativt 

Sällskap rappade om sin kristna tro. 

Foto johan wessel 

postens gruppförsändelser 

Välsignelseakt bearbetas 

De aktuella förslagen till ordning för välsignelse 

över registrerat partnerskap behöver 

ytterligare bearbetning, ansåg Svenska 

kyrkans Kyrkostyrelse vid ett sammanträde i 

slutet av september. Det betyder att beslutet 

om välsignelseakten kommer att fattas senare 

i höst. 

– Det är ingen som helst tvekan om att välsignelseakten 

kommer att införas. Däremot 

är vi ännu inte helt klara med den slutliga 

utformningen. Alla som är indragna i beredningen 

har inte hunnit färdigbehandla de 

båda förslag som finns, säger ärkebiskop 

Anders Wejryd, ordförande i Kyrkostyrelsen. 

Hösten 2005 beslutade Kyrkomötet (kyrkans 

riksdag) att i Kyrkoordningen införa 

bestämmelser som möjliggör kyrklig välsignelse 

för samkönade par som har ingått partnerskap. 

Beslutet innebär att en ordning för 

välsignelse av partnerskap ska utfärdas av 

Kyrkostyrelsen. Under våren 2006 var flera 

förslag på remiss i stiften. Kyrkostyrelsen 

väntas fatta beslut om två alternativa förslag 

vid sitt decembersammanträde. 

Charlotte Nilsson på ett konfirmandläger i somras. 

Vill du bli en konfirmand? 

Alla som är födda 1992 och medlemmar i Svenska 

kyrkan har fått en folder från Svenska kyrkan 

Sollentuna där ett flertal olika konfirmationsalternativ 

presenteras. Det finns både sommarläger 

och veckogrupper under läsåret. Konfirmationstiden 

är ett utrymme att fundera över mänsklighetens 

äldsta frågor – frågorna om livets mening, 

om rätt och fel, frågorna om Gud. 

Konfirmationsundervisningen är också mer än 

bara undervisning. Lek och allvar blandas. Roliga 

aktiviteter skapar en bra gemenskap i gruppen. 

Har du inte fått foldern så kan du beställa den 

på telefon 505 513 00 (vx) eller www.svenskakyrkansollentuna.com. 

Foto johan wessel

Nr5 oktober 2006 - Tillbaka till start

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?