Ladda ner "Blixtpatrullen på nya äventyr" (pdf) - Håll Sverige Rent

Blixtpatrullen
på nya äventyr
Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna
piratskatter och sopiga presenter

2
© Stiftelsen Håll Sverige Rent
Januari 2012
Författare: Lisa Adelsköld, Stiftelsen Håll Sverige Rent
Illustrationer: Patricia Rawecka, Gro Play
Grafisk form: Stiftelsen Håll Sverige Rent

Innehåll
Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Det här är Blixtpatrullen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Skräpplockardagarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Grön Flagg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Så fungerar materialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Bilder och flano . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Läroplanen för förskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
De nationella miljömålen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Konsumtion . Presenterna som blev skräp . . . . . .7
Klimat & energi . Energi i soptunnan . . . . . . . . . .12
Vattenresurser . Syns inte - finns inte? . . . . . . . .18
Närmiljö . Plocka inte upp skräpet! . . . . . . . . . . .24
Livsstil & hälsa . Äta bör man, annars . . .blir man
jättetrött . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30
Kretslopp . Nedbrytning av skatter . . . . . . . . . . . 36
Håll Sverige Rent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
3

4
Introduktion
Här kommer Blixtpatrullen igen! Till de Nationella Skräpplockardagarna 2011
tog Håll Sverige Rent fram ett pussel med en handledning som innehåller
experiment, lekar och skapande aktiviteter . I centrum står barnen i
Blixtpatrullen och deras vardag . Materialet fick stor spridning och användes av
tusentals förskolor under året . En enkät bekräftade det positiva mottagandet och
många ville höra av Blixtpatrullen igen, gärna i form av berättelser eller nya
upptåg . Så, på begäran kommer här nytt material om Blixtpatrullen!
Materialet innehåller sex berättelser med bilder som
alla tar upp nedskräpning ur olika perspektiv men
även konsumtion, återanvändning, återvinning
och nedbrytning. Berättelserna är tänkta att användas
för att fördjupa och utveckla arbetet med
Skräpplockardagarna men kan självklart användas
även i andra sammanhang. Eftersom många förskolor
använder pusslet och handledningen i sitt arbete med
Grön Flagg har vi gjort en berättelse per Grön Flaggtema.
Läs mer om Grön Flagg på sidan 5.
Genom att använda detta material bidrar ni också till
arbetet med de nationella miljömålen. Sist i varje kapitel
har vi därför räknat upp vilka miljömål ni genom att
arbeta med temat och berättelsen kan aktivt bidra till
att uppnå.
Det här är Blixtpatrullen
Berättelserna i det här materialet handlar om elva barn
som träffas och har roligt tillsammans. De är alla med
i en klubb som heter Blixtpatrullen. Tillsammans löser
de svåra problem och hjälper både människor, djur och
växter. Vännerna i Blixtpatrullen är ofta ute i naturen
där de bor och hittar på en massa roligt.
Vi hoppas att ni på er förskola vill följa med på
Blixtpatrullens äventyr! Vi vill att dessa äventyr blir
era äventyr. Gå med i Blixpatrullen eller starta en helt
egen klubb. Då kan ni tillsammans hjälpa till att lösa
knivigheterna och räta ut frågetecknen i berättelserna.
När hjältarna i Blixtpatrullen är ute på uppdrag har
de mantlar på sig. Kanske kan ni också ha mantlar
eller något annat tecken på att ni är ute på uppdrag.
Tillverka egna pannband, broscher, medaljer eller
ordensband med blixtar på!
Blixtpatrullen har även ett hemligt tecken eller en
hälsning som de gör när de sätter igång. De gör en
blixt i luften med fingret. Det tecknet kan ni också
använda för att skapa stämning och sammanhållning
under ert äventyr. Ni kan också använda Blixtpatrullens
egna lockrop som de använder när de ska samlas. Då
gör de ett ”indianrop” och klappar med handen över
munnen. Här presenterar vi barnen i Blixtpatrullen:
Kalle gillar att ha det lugnt och skönt. Bäst gillar han
att ligga på rygg i gräset och titta upp på himlen där
molnen far fram och måsarna flyger.
Benjamin dansar helst fram och sjunger högt för
sig själv när han är ute. Ibland sjunger han för träden
också för det tror han att de tycker om.
Zoe är ofta ute i skogen. Hon vet mycket om djur
eftersom hon har en egen hund som hon har lärt sig
att ta hand om.
Kristoffer älskar att klättra i träd och han är jättebra
på det. Han kan klättra i stora träd, i små träd, i tjocka
träd och i ganska smala träd också. Han vet precis vilka
grenar han kan stå på för att inte skada trädet eller
ramla ner.
Henrik är superbra på att smyga tyst och han kan ta
sig fram utan att någon hör honom. Han är också bra
på att se spår på marken från djur och människor.
Jakob har full koll på alla de ställen Blixtpatrullen
brukar vara på för han gillar att rita bilder och kartor.
Dem har han alltid med sig så att han vet var han är.
Hans dröm är att hitta en hemlig skatt.

Mia gillar färger och lukter så hon brukar gå väldigt
långsamt när Blixtpatrullen är ute. Hon vill nämligen
stanna hela tiden och titta på blommor med vackra
färger och lukta på allt hon ser.
Josefin gillar småkryp och hon brukar ta med sig
burkar och förstoringsglas så att hon kan spana på alla
små djur hon hittar under stenar och i stubbar.
Siri tycker att det är kul att bygga saker. När hon är
ute gör hon kojor och båtar och dinosaurier av saker
hon hittar i naturen.
Filip är en fena på att simma. Bäcken i parken där
Blixtpatrullen brukar hålla till är lite för liten för att
bada i, men ibland åker Filip med sina föräldrar till
havet och där simmar han och dyker som en fisk!
Clara är nästan alltid först på plats när det händer
något för hon gillar att springa och skutta fram. Hon
älskar att hoppa på stenar och balansera på stockar.
Mer om Blixtpatrullen kan ni läsa i
”Blixtpatrullens äventyr: Lek och lär
om nedskräpning, allemansrätt och
om skräpet som resurs” som finns att
ladda ner på www .hsr .se/blixtpatrullen .
Skräpplockardagarna
Varje vår utlyser Håll Sverige Rent Nationella
Skräpplockardagar för alla som vill säga nej till
skräpet och ta ansvar för sin närmiljö. Alla kan delta
i Skräpplockardagarna, stor som liten, men särskilt
viktiga för oss är barn och unga. Vi vet nämligen att
det gör skillnad att få med sig budskapet i tidig ålder.
Vi tror också att det stora kan börja i det lilla – att
det är lättare att utveckla en ansvarskänsla för den
globala miljön om man förstår vilken påverkan man
kan ha på den egna närmiljön. Skräpplockardagarna
syftar till att få så många som möjligt att se skräpet
och vilja göra något åt det. Själva plockningen blir
en symbolhandling som påminner både oss själva
och andra om att nedskräpning är onödigt och fel.
Det är också viktigt att involvera barnen i ett positivt
förändringsarbete när så mycket idag fokus ligger på
globala miljöproblem. Genom Skräpplockardagarna
kan de få en känsla av att vara med i något större än
den vardagliga skräpplockning som många förskolor
och skolor är jätteduktiga på.
Grön Flagg
Grön Flagg är ett verktyg och en certifiering anpassad
för förskola och skola. Verktyget är till för att förenkla
arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling.
Ledorden är demokrati och delaktighet där praktisk
handling är grunden. Grön Flagg ingår i det
internationella nätverket Eco­Schools. Att arbeta med
Grön Flagg bidrar till att:
•
•
•
•
förstärka handlingskompetensen och
framtidstron hos barn, elever och personal
ge struktur och kontinuitet i verksamheten
skapa en tydlig profil till förskolan eller skolan
underlätta att nå mål i styrdokumenten
Inom Grön Flagg bedrivs arbetet tematiskt och det
finns sex teman att arbeta med: klimat och energi,
kretslopp, vattenresurser, livsstil och hälsa, närmiljö
och konsumtion. Dessa teman är breda och ska fungera
som inspiration för att hitta roliga mål i miljöarbetet.
När förskolan har valt ett tema skrivs en handlingsplan
med mål, aktiviteter och en plan på hur arbetet ska
synliggöras. Målen står för de förändringar och
förbättringar som ni vill sträva efter i verksamheten.
Har förskolan eller skolan stor spridning på åldrarna
är det viktigt att målen är sådana att de fungerar för
alla åldrar. Sedan anges minst en aktivitet per mål som
beskriver mer konkret vad som ska göras för att arbeta
mot målen. Dessa aktiviteter kan vara anpassade efter
barnens ålder. Tanken är att alla på förskolan ska vara
aktiva.
Det här materialet är anpassat för att användas inom
Grön Flagg. Berättelserna utgår från Grön Flaggs
sex teman och visar på hur nedskräpningsfrågan kan
kopplas till många ämnen och frågor. Är ni intresserade
av att gå med i Grön Flagg, passa på att göra det innan
ni inleder arbetet med det här materialet. För att läsa
mer om hur Grön Flagg fungerar och för att anmäla
er, besök Håll Sverige Rents webbplats www.hsr.se/
gronflagg.
5

6
Så fungerar materialet
I detta material hittar ni korta berättelser om Blixtpatrullen som alla tar upp
nedskräpning ur olika synvinklar . De sex berättelserna utgår ifrån temana i
Grön Flagg; konsumtion, kretslopp, klimat och energi, vattenresurser, närmiljö
och livsstil och hälsa . Det går naturligtvis att arbeta med materialet även om
man inte är ansluten till Grön Flagg . Det är framtaget för att fördjupa och
utveckla arbetet med de nationella Skräpplockardagarna som infaller på våren,
men går att använda året om .
Bilder och flano
Till varje berättelse finns två bilder. Den första visar
inledningen på berättelsen och den andra visar en
situation som Blixtpatrullen hamnat i och inte förstår,
eller ett knivigt problem som behöver lösas. Tanken
är att barnen på er förskola ska vara delaktiga och
fundera på vad som händer i berättelserna och om det
kan finnas några lösningar. Det kanske till och med är
läge att rycka ut med er egen blixtpatrull!
Ni kan även välja att använda de flanobilder som finns
till varje berättelse. Flanobilderna till kapitlen på tema
konsumtion, vattenresurser och livsstil och hälsa
bygger alla på att ni tillsammans visualiserar berättelsen
genom att barnen eller pedagogerna sätter upp bilderna
på en tavla samtidigt som ni läser berättelsen. Det gör
barnen mer delaktiga och ni kanske till och med kan
måla egna flanobilder för att fortsätta berättelsen!
Flanobilderna till kapitlen om kretslopp, klimat och
energi och närmiljö bygger istället på sorteringsövningar
som går ut på att sortera skräp till exempel efter vad
som bryts ner fortast eller vad som ska hamna i de olika
återvinningsbehållarna.
Ni kan laminera flanobilderna och klippa ut dem och
sätta dubbelhäftande tejp på baksidan och sätta upp
på valfri bakgrund. Den finns också dubbelhäftande
magnetband att sätta på baksidan så att de kan användas
på magnetiska tavlor.
Läroplanen för förskolan
I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98
(reviderad 2010) står det under ”Förskolans uppdrag”:
Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö­ och
naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt
och en positiv framtidstro ska prägla förskolans
verksamhet. Förskolan ska medverka till att barn en
tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur
och miljö och förstår sin delaktighet i naturens
kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att
förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så
att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och
i framtid.
Materialet bygger på att barnen på ett lustfyllt sätt
kan närma sig vardagliga miljöfrågor och ämnen som
rör samhällsfunktioner tydligt kopplade till miljö och
hållbarhet. Genom att diskutera och skapa utrymme
för barnen att fråga och formulera egna antaganden,
kan ni fånga upp det som upptar barnens tankar och
koppla detta till miljö­ och livsstilsfrågor. På så sätt blir
barnens erfarenheter integrerade i arbetet och det aktiva
deltagandet ger möjligheter att skapa framtidstro.
De nationella miljömålen
Genom att använda detta material och arbeta med
områden som nedskräpning, konsumtion, resurs–
hushållning, vattenresurser och återvinning bidrar ni
också till arbetet med de nationella miljömålen. De
anger inriktningen för den samhällsomställning som
behöver ske för att lösa våra viktigaste miljöproblem.
Genom och se till att barn och unga blir delaktiga i
miljöarbetet och vara en del av måluppfyllelsen av
Sveriges miljömål kan detta arbete skapa handlings–
kompetens och framtidstro.
Under varje kapitel hittar ni de miljömål som ni kan
bidra aktivt till att nå genom att arbeta med temat och
berättelsen.
Mer om miljömålen hittar ni här:
www .miljomal .nu

Konsumtion
Presenterna som blev skräp
Den här berättelsen tar upp frågor som vad en bra present är och hur många
leksaker man egentligen behöver . Berättelsen handlar om ett födelsedagskalas
där presenterna som var så fina från början snabbt går sönder . Kanske var de av
för dålig kvalitet eller kanske behövde barnen tagit bättre vara på presenterna .
Och ska de köpa nya presenter nu när de gamla gått sönder?
Läs berättelsen för barnen och titta
på bilderna . Använd de föreslagna
diskussionsfrågorna för att uppmuntra
barnen att fundera och berätta vad de
vet eller undrar över . Ni kan också
använda flanobilderna och berätta
sagan tillsamman med barnen .
Benjamins skräpiga kalas
Benjamin fyller år och kompisarna i Blixtpatrullen är på hans kalas i parken bredvid
huset där han bor . Alla barn har med sig en liten födelsedagspresent till Benjamin .
Kalle har med sig en röd och blank vindsnurra, Henrik en liten apa som spelar trumma
när man trycker på en knapp . Filips present är ett flygplan som man bygger ihop
själv, Josefin har med sig en liten spindel i plast som ser helt riktig ut, och Siri en
vattenpistol som kan spruta jättelångt . Benjamin blir glad för presenterna och alla på
kalaset springer runt och leker med dem tillsammans i flera timmar .
När de sätter sig ner för att äta tårta ser de plötsligt att det ser skräpigt ut runt omkring
dem . Presentpappret och snörena har blåst iväg och hamnat lite här och där . Flygplanet
har landat i en vattenpöl och blivit blött så att vingarna hänger ner som öronen på
en hund . Vindsnurran har blåst sönder, spindeln har helt plötsligt bara fem ben (hur
många ben har en spindel, förresten?) och ligger på marken . Apan trummar inte längre
även om man trycker jättehårt på knappen . Det har blivit ett hål i vattenpistolen så nu
sprutar den bara jättekort .
Först var de fina presenter och nu har de bara blivit
skräp! Benjamin är ledsen såklart . Hans kompisar
vill gärna trösta honom . Hur kunde det bli så här?
7

8
Mer om . . .
Förslag på mer hållbara presenter:
•
•
•
Ätbara presenter – baka något smarrigt,
till exempel fina muffins eller en
dekorerad limpa .
Ge bort en upplevelsepresent – till
exempel en skattkarta med en nedgrävd
skatt eller ett presentkort på en rolig
utflykt .
Skapa något själv av återvunnet
material – kanske en snygg
glitterkula, ett eget bowlingspel eller
en insektsfälla (se instruktioner i
handledningen till ”Blixtpatrullens
äventyr”) .
•
•
•
Förslag på diskussionsfrågor
•
•
•
•
•
•
Vad tycker ni är en bra present eller en bra leksak?
Hur länge är en leksak rolig att leka med?
När tycker ni att man kan slänga en leksak?
Hur många leksaker behöver man?
Har alla lika många leksaker?
Leker man med samma saker överallt på jorden?
Plantera en växt i en fin kruka – kanske
en växt som man kan äta eller varför
inte ett helt träd .
Köp något på en loppmarknad eller
second hand-butik .
Ge bort en fin sak du har hemma men
som du inte använder .
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål:
Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö .

Konsumtion — Presenterna som blev skräp
9

10
Konsumtion — Presenterna som blev skräp

Konsumtion — Presenterna som blev skräp
11

12
Klimat & energi
Energi i soptunnan
Den här berättelsen handlar om återvinning och om att energi och återvinning
faktiskt hör ihop . Genom att bränna upp skräp istället för att återvinna det
förlorar vi en massa energi!
Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna . Använd de föreslagna diskussionsfrågorna
för att uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar
över . Ni kan också använda flanobilderna och sortera soporna så de hamnar i rätt
återvinningsbehållare eller i papperskorgen . Vill ni som pedagoger ha lite mer information
om energi och återvinning så finns det under rubriken Mer om . . .
Blixtpatrullen tömmer papperskorgen
Kompisarna i Blixtpatrullen är i parken och går på småkrypsjakt . De har gjort små
fällor för att fånga småkryp . Småkrypen lägger de i glasburkar för att titta på dem lite
närmare . Sedan släpper de ut dem igen så att de får krypa tillbaka ner i jorden eller
under en sten . En gång hittade de en ekoxe som är en sorts skalbagge och kan bli större
än en vuxen människas knutna näve!
Plötsligt får de syn på en papperskorg som är helt överfull med skräp . Det ligger saker
på marken nedanför och saker står staplade ovanpå papperskorgen .
— Men hallå, hur tänker folk? Man kan väl inte slänga saker i en papperskorg som redan
är full! utbrister Kristoffer .
— Och titta, det de har slängt är ju inte ens skräp, säger Siri .
— Vadå vad menar du? undrar Kalle .
— Jo men kolla, det är ju glasburkar och metallburkar och gamla tidningar . Det ska ju
inte ligga i papperskorgen . Om man gör nya tidningar, glasburkar och metallburkar av
de gamla sparar man en massa energi! Och så slipper man såga ner träd och gräva upp
metall ur jorden också .
Kompisarna i Blixtpatrullen bestämmer sig för att rycka ut, de sätter på sig sina mantlar
och sätter igång . De tar med metallburkarna, glasburkarna, tidningarna och annat som
de hittar till återvinningsstationen .
– Så där ja, nu har vi gjort planeten en tjänst och sparat en massa
energi! säger Siri .
– Men hur går det till egentligen? undrar Kristoffer . Hur sparar
man energi när man återvinner?

Förslag på diskussionsfrågor
•
•
•
•
•
•
Vad händer med det som vi lägger i soptunnan?
Vad händer med tidningar, glas och metall när
man lägger dem i återvinningsbehållarna?
Hur tror ni det går till när trä blir till papper?
Vad är energi egentligen?
Varför kan det vara bra att spara energi?
Det finns fler återvinningsbehållare på våra
återvinningsstationer än de som är med på flanoarket,
vilka är det?
Mer om . . .
•
•
•
•
Nedsmält stål blir till nytt stål . Insamlade
kapsyler blir till järnvägsräls och armeringsjärn
som bland annat används till broar . Vid
omsmältning av insamlade stålförpackningar
sparas 75 procent av energin som behövs för att
framställa stål från järnmalm .
Aluminium smälts ned och gjuts till
aluminiumtackor som används som ny råvara för
till exempelvis motordelar eller nya konservburkar .
Metallen kan användas om och om igen och hela 95
procent av energin sparas .
Glas går att återvinna hur många gånger som helst
utan att kvaliteten försämras . När återvunnet glas
används som råvara krävs 20 procent mindre energi
jämfört med ny råvara .
Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till
sju gånger innan den är utsliten och förbränns .
Energibesparingen vid användning av returfibrer
(återvinning) är 70 procent jämfört med användning
av ny fiber vid tillverkningen .
Källa: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen,
www .ftiab .se
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål:
Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö .
13

14
Klimat & energi — Energi i soptunnan
SCHAMPO
TANDKRÄM
matros

MAT
Klimat & energi — Energi i soptunnan
metro
TANDKRÄM
15

16
GLAS
Klimat & energi — Energi i soptunnan
METALL
PANT
PAPPERS-
KORG
PLAST
MATAVFALL

Mia
JÄ T T EG O D
K R Y D D M I X
Klimat & energi — Energi i soptunnan
Barnmat
TANDKRÄM
Pingvinens
Iste
SC HAMPO
17

18
Vattenresurser
Syns inte — finns inte?
Det här kapitlet berättar om att skräp kan finnas även om det inte syns och
att skräp i våra hav och sjöar gör skada trots att det inte syns ovan ytan .
Berättelsen handlar om när barnen i Blixtpatrullen upptäcker skräp i vattnet
och om deras funderingar kring hur det hamnat där .
Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna . Använd de
föreslagna diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att
fundera och berätta vad de vet eller undrar över . Ni kan också
använda flanobilderna och berätta sagan tillsammans med barnen .
Blixtpatrullen går under ytan
Clara, Filip och Mia i Blixtpatrullen har gått ner till vattnet för att testa sina nya
vattenkikare . De har gjort dem själva av konservburkar genom att ta bort botten och
toppen och sätta fast genomskinlig plast över ena öppningen .
Det är en solig dag och vattnet ligger spegelblankt och glänser som silver . De tar av sig
skor och strumpor och springer runt i den varma sanden .
— Åh, vad härligt att känna sanden mellan tårna! ropar Filip .
— Tänk vad rent och fint det är här, säger Mia . Här trivs både människor och djur!
Kompisarna vadar ut i vattnet och börjar spana under ytan med sina vattenkikare . Det
är som att komma till en helt ny värld . Som att åka ut i rymden eller vara inne i ett
dataspel . De ser växter som vajar i strömmarna, och fiskar och småkryp som simmar
omkring .
Men plötsligt upptäcker de en massa andra saker när de vadar runt med sina kikare . Det ligger
skräp överallt på botten! Plastskräp och burkar . Det ligger nergrävt i sanden, ovanpå botten
och flyter i vattnet .
— Men, utbrister Mia, jag som först trodde att det var så rent och fint här och så är det
fullt av skräp som inte syns!
Kompisarna börjar fundera . Hur har skräpet hamnat där och hur blir man av med
skräp som inte syns?

Förslag på diskussionsfrågor
•
•
•
•
•
Hur tror ni skräp hamnar i vattnet?
Om skräpet inte syns är det inte dåligt då?
Vad tror ni händer med skräp som hamnar i vattnet?
Om man slänger skräp där det är jättedjupt, är det okej?
Vad får man slänga i vattnet? Vad försvinner?
Mer om . . .
Två gånger, 2005 och 2009, har Håll Sverige Rent organiserat undersökningar av skräpet under ytan
vid Slussen i Stockholm . Fem lag med dykare fick då tävla om att få upp skräp från botten under 45
minuter . Tillsammans hann de plocka upp totalt 1 ton skrot per gång!
Det här hittade vi
Vid dyket som gjordes 2005 plockade dykarna upp bland annat det här:
1 TV
18 cyklar
7 kundvagnar
1 parksoffa
5 mobiltelefoner
1 skateboard
1 bok
33 burkar
37 bil- och cykeldäck
1 ankare
14 trafikkoner .
113 tomglas
1 MP3-spelare
10 fiskedrag
2 bilbatterier
1 hushållsbatteri
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål:
Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö .
19

VATTENRESURSER
20
Vattenresurser — Syns inte, finns inte?

Vattenresurser — Syns inte, finns inte?
BUBBEL
GUM
MAT
21

22
Vattenresurser — Syns inte, finns inte?

MAT
BUBBEL
GUM
Vattenresurser — Syns inte, finns inte?
23

24
Närmiljö
Plocka inte upp skräpet!
Den här berättelsen tar upp frågan om vilka skräpföremål man kan plocka
upp och vilka barnen ska undvika . På så vis kan ni förbereda er inför
skräpplockningen så att det inte händer några olyckor! Berättelsen handlar om
när barnen i Blixtpatrullen plockar skräp och ställs inför valet att plocka upp
en krossad glasflaska och en färgburk eller att låta bli .
Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna . Använd diskussionsfrågorna
för att uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller
undrar över . Ni kan också använda flanobilderna och sortera dem efter
vad barnen och ni pedagoger tycker är okej att plocka och vad barnen ska
undvika när ni är ute .
Blixtpatrullen hittar farligt skräp
Idag är kompisarna i Blixtpatrullen vid mataffären i staden där de bor . De har pantat
burkar och flaskor som de har samlat in och fått ihop 30 kronor som de köpt glass för .
— Bra grej det här med att panta, säger Henrik . Man får en glass och samtidigt gör man
något bra för miljön!
— Det är gott att panta! Säger Zoe och slickar på sin glass .
På väg hem går de över torget .
— Men vad skräpigt här är, säger Zoe . Vad säger ni, ska Blixtpatrullen rycka ut?
— Jaa, säger Jakob, det gör vi! Kompisarna sätter på sig sina mantlar och gör
utryckningsropet . (Kommer ni ihåg utryckningsropet? Se sidan 4 .)
De sätter igång och samlar skräp så att mantlarna fladdrar där de far fram . Men efter
ett tag ropar Henrik på sina vänner .
— Jag vet inte vad jag ska göra, säger Henrik . Jag har hittat en massa krossat glas med
jättevassa bitar . Tänk om jag skär mig när jag plockar upp det!
— Och jag har hittat en konstig burk som läcker något med en läskig, blå färg, säger
Jakob . Tänk om jag får det på fingrarna när jag plockar upp den!
Hmm, funderar kompisarna . Ska man verkligen plocka upp alla sorters skräp? Vad gör
man med sådant som kan vara farligt?

Mer om . . .
Förslag på diskussionsfrågor
•
•
•
•
•
Vilket skräp är det okej att plocka upp?
Vilket skräp ska man akta sig för, tror ni?
Nedan ser ni exempel på farosymboler som kan vara bra att känna till .
Vad ska man göra med farligt skräp? Ska man bara låta det ligga
kvar?
Kan skräp vara farligt för djur?
Är det samma skräp som är farligt för djur som är farligt för
människor?
Miljöfarlig Hälsofarlig Giftig Frätande Brandfarligt
OBS! Dessa symboler kommer att bytas ut successivt fram till 2015 med liknande rödvita symboler som
är gemensamma för hela EU . Mer information finns på www .kemi .se
Källa: Kemikalieinspektionen
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: God
bebyggd miljö, Giftfri miljö .
25

NÄRMILJÖ
26
CAFÉ
ORION
Närmiljö — Plocka inte upp skräpet!
TANDKRÄM

CAFÉ
ORION
Närmiljö — Plocka inte upp skräpet!
27

28
FÄRG
SPRAY
Närmiljö — Plocka inte upp skräpet!

Närmiljö — Plocka inte upp skräpet!
P
matros
29

30
Livsstil & hälsa
Äta bör man, annars . . .
blir man jättetrött
Den här berättelsen tar upp varför kroppen behöver energi för att fungera och
vad som kan ge oss energi att hoppa och skutta och plocka skräp . Berättelsen
handlar om när barnen är ute på Skräpplockardagarna men fröken har glömt
mellanmålet . När energin i kroppen tar slut händer plötsligt konstiga saker .
Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna . Använd de föreslagna
diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att fundera och berätta
vad de vet eller undrar över . Ni kan också använda flanobilderna och
berätta sagan tillsammans med barnen .
Katastrof i skräpplockningen
Alla hjältarna i Blixtpatrullen har mantlarna på sig och far runt och plockar skräp i en
park nära sin förskola . De blir förvånade över hur mycket skräp som finns överallt, på
gatan, på marken, i buskarna, ja till och med uppe i träden .
Det är i alla fall väldigt kul att plocka skräp . Siri balanserar på ett ben samtidigt som
hon böjer sig ner och plockar upp skräpet . Kristoffer försöker nå en plastpåse som har
hamnat uppe i ett träd . Clara bär sin soppåse på raka armar ovanför huvudet hur lätt
som helst . Hon känner sig som Pippi Långstrump som kan bära Lilla Gubben .
Alla på förskolan ska vara ute hela eftermiddagen och plocka skräp . De ska äta mellis ute
och sedan plocka ännu mer så att deras park blir den renaste och finaste i hela världen .
Men när det är dags för mellis upptäcks en katastrof . Fröken har glömt bananerna och
smörgåsarna på förskolan! Bara vattnet är med men det blir man ju inte mätt på .
— Vi stannar ett tag till och plockar, så äter vi mellis på förskolan sedan, säger fröken .
Alla plockar vidare, hoppandes och skuttandes . Men snart händer det något konstigt .
Plötsligt känner sig alla jättetrötta . Sopsäcken som Clara bär ovanför huvudet känns
dubbelt så stor och tung . Siri sätter sig på en bänk, för benen känns som om de är gjorda
av slajm och det snurrar i huvudet . Kristoffer lägger sig ner en stund i gräset och nästan
med en gång somnar han . Han som inte har sovit middag på förskolan på flera år!
Vad är det som händer?

Förslag på diskussionsfrågor
•
•
Hur känns det i kroppen när man inte har
ätit på länge?
Varför behöver vi äta mat?
Mer om . . .
En mackas väg genom kroppen:
1 . Matsmältningen börjar i munnen där tänderna tuggar sönder mackan . Spottet innehåller
enzymer som bearbetar mackan och gör den lättare att svälja ner .
2 . Matstrupen är ett långt rör med muskler på väggarna som pressar ner den söndertuggade mackan
från munnen till magsäcken . Man kan faktiskt svälja mat, fast man står på händer!
3 . Magsäcken är som en elastisk säck med starka muskler som knådar mackan under några
timmar . Syror och enzymer blandas i geggan som mackan har blivit .
4 . Sedan åker macksmeten ner i tunntarmen . Tarmen är fyra till fem meter lång och dess inre
yta är täckt av tarmludd som tar upp näringen . Det är inte förrän maten har kommit hit som
blodsockret stiger .
5 . När det som en gång var en macka går över i tjocktarmen sugs vatten ut från smeten och tas
tillbaka av kroppen .
6 . Resterna av mackan hamnar i ändtarmen, och där ligger de tills kroppen gör sig av med
innehållet, till exempel i en blöja eller i en toalett .
Källa: FASS
Vad händer i kroppen när vi äter?
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: God
bebyggd miljö, Giftfri miljö .
•
•
•
Tror ni att det spelar någon roll vad det är man
äter? Får man energi av all sorts mat?
Vad är ett bra mellis, tycker ni?
31

LIVSSTIL & HÄLSA
32
Livsstil & hälsa — Äta bör man, annars . . .

Livsstil & hälsa — Äta bör man, annars . . .
z
zz..
z
33

34
Livsstil & hälsa — Äta bör man, annars . . .
z
z
z
z ..

Livsstil & hälsa — Äta bör man, annars . . .
35

36
Kretslopp
Nedbrytning av skatter
Det här kapitlet tar upp ämnen som nedbrytning och hur länge skräp som
hamnar på marken egentligen stannar kvar om ingen plockar upp det .
Berättelsen handlar om en nedgrävd piratskatt som delvis försvinner eftersom
vissa saker bryts ner i jorden och andra inte .
Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna . Använd de
föreslagna diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att
fundera och berätta vad de vet eller undrar över . Ni kan också
använda flanobilderna och sortera dem efter hur snabbt ni tror
att de olika sakerna som bilderna föreställer bryts ner . Vill ni
som pedagoger ha lite tips så kan ni läsa mer under rubriken Mer
om…
Piratskatten som blev uppäten
En varm och solig dag i somras lekte kompisarna i Blixtpatrullen pirater . De byggde
två supersnygga piratskepp av gamla grenar . Zoe, Jakob och Mia som seglade det ena
skeppet grävde ner en skatt på ett hemligt ställe . Sedan ritade de en skattkarta så att de
andra piraterna skulle kunna hitta skatten . Men precis när de skulle börja kom Jakobs
mamma och bjöd på nybakta bullar och saft . Så då glömde de bort hela skattletandet .
Men en blåsig höstdag kom Zoe på att de glömt den nedgrävda skatten . De hade till och
med glömt var de gömt den . Tur att de gjort en skattkarta . Jakob och Mia vill också
gärna ha tillbaka sakerna de grävde ner . Det var nämligen väldigt fina saker; en vacker
blå glasbit, en ring som Mia fått som säkert var i guld, ett litet rött äpple, en bild från
en tidning på fisken Nemo, en pinne som såg ut som en blixt och ett tuggummi som
bara var lite tuggat på . Alla grejer grävde de ner i en grop i marken .
Nu följer Zoe, Jakob och Mia skattkartan och hittar platsen där de minns att de grävde
ner skatten . De gräver och gräver men blir väldigt förvånade när de till slut hittar
skatten . Alla saker finns inte kvar i gropen! Har de andra piraterna hittat skatten
trots att de inte har kartan? Men några saker ligger ju fortfarande kvar, och det vore ju
konstigt att inte ta allt . Vad är det som har hänt? Vilka saker tror ni fanns kvar i gropen
och vilka är borta?

Förslag på diskussionsfrågor
•
•
•
Skräp som hamnat på marken kan bli kvar
väldigt länge. Vilken typ av skräp tror ni
stannar kvar längst?
Vad händer med saker som hamnar i jorden?
Vad är jord för någonting tror ni?
Mer om…
Nedbrytningstider för skräp:
Det tar olika lång tid för skräp att brytas ner beroende på
vilken miljö det hamnar i, så nedan är ungefärliga tider .
Glas, bryts inte ner!
Plast, 400 år
Aluminium, 300 år
Metallburkar, 100 år
Tuggummi, 25 år
Plastpåsar, 10–20 år
Plastbestruket papper
(t .ex . engångsmuggar), 5 år
Cigarettfimp, 3 år
Pappkartong, 0,5 år
Bananskal, 3 månader
Tidningspapper, 6 veckor
Apelsinskal, 2–5 veckor
Finns det djur som bor i jorden och vad tror ni
att de äter?
Hur skulle det se ut runt omkring oss om
ingenting blev jord, om alla äppelskrutt,
bananskal, pinnar och löv fanns kvar för evigt?
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: God
bebyggd miljö, Giftfri miljö, Ett rikt växt och djurliv .
•
•
37

38
Kretslopp — Nedbrytning av skatter

Kretslopp — Nedbrytning av skatter
39

40
matros
mjölk
Kretslopp — Nedbrytning av skatter
MAT
P
cider

Håll Sverige Rent
Sverige ska bli världens renaste land! Det är Håll Sverige Rents vision. Alla projekt vi driver
syftar till att göra verklighet av denna vision oavsett om det rör sig om kampanjer som
organiserar skräpplockning, om utbildningar på arbetsplatser eller om utmärkelser till olika
typer av verksamheter. Vi arbetar för att minska individens nedskräpning, främja återvinningen
och öka miljömedvetenheten i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Vi vill ge barn och
ungdomar kunskap och handlingskompetens för att kunna verka för ett hållbart samhälle.
Det vill vi åstadkomma genom att uppmuntra och stötta förskolor och skolor att arbeta
konstruktivt och handlingsinriktat med hållbar utveckling. Vår övertygelse är att om vi tidigt i
livet lär oss att bry oss om vår närmiljö, är chansen stor att vi också utvecklar en hållbar livsstil
som är skonsam för miljön.
41

Materialet är delfinansierat av EU:s fond Life+