Med karriären i portföljen, nr 2, 2013 - LSR

KARRIÄRPORTFÖLJEN Text & foto: Hilda Zollitsch Grill
FOTO:LOIS STEEN
Anna Pettersson är projektledare för LSR:s
Karriärportföljen som lanseras senare i vår.
Med karriären
i portföljen
I Kalmar kommun tar sjukgymnasterna det livslånga
lärandet på allvar. I ett pilotprojekt testar de LSR:s
Karriärportfölj, ett verktyg som håller koll på kunskapen.
Fysioterapi följde med LSR:s professionsutvecklare
Anna Pettersson när
hon åkte till Kalmar för att träffa en grupp
kommunsjukgymnaster som ville veta mer
om professionsutveckling. Hon mötte ett
gäng som tar det livslånga lärandet på allvar.
Sedan hösten 2012 ingår de i en pilotgrupp
som arbetar med lärande i Karriärportföljen,
ett verktyg för lärande som LSR
kommer att lansera under 2013.
Att sjukgymnastyrket utvecklats snabbt
råder det ingen tvekan om. I PEDro, Physiotherapy
Evidence Database, kan man se att
antalet publicerade RTC-studier av relevans
24 fysioterapi 2.2013
Agneta Höglund handleder en grupp på
sex kolleger som testar Karriärportföljen
som lärandeverktyg.
för sjukgymnaster/fysioterapeuter har ökat
från några hundra för trettio år sedan (1982)
till drygt 18 000 i dag (2012). Det visar tydligt
att kunskap är färskvara. Nya studier
ger nya kunskaper, och nya riktlinjer och
vårdprogram formuleras och uppdateras
ständigt. Som legitimerad sjukgymnast har
man en lagstadgad skyldighet att arbeta
utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
Man är alltså ålagd att hålla sina kunskaper
uppdaterade, påpekar Anna Pettersson.
– Tänk er att ni tar sjukgymnastexamen
vid 25 och jobbar tills ni är 65, det är 40 år.
Det är lätt att i det perspektivet inse
Professionsutveckling är viktigt tycker
sjukgymnasterna Pontus Filipsson, t v och
Fredrik Thunberg i Kalmar.
vikten av det livslånga lärandet. Men hur
gör man då?
Anna Pettersson tycker det är viktigt att
man strukturerar och systematiserar sitt
lärande. Det rimmar väl med den i Europa
pågående Bolognaprocessen som syftar till
att göra högskoleutbildningar lättare att
jämföra länderna emellan i EU. Därmed
underlättas den rörlighet och det utbyte
mellan länderna som är en av grundtankarna
inom EU. Bolognaprocessen har också lett
till en annan syn på kunskap, en ganska
omvälvande förändring, där utfallet sätts
i fokus snarare än vägen dit. Det betyder

Gänget på rehabenheten
i Kalmar kommun reflekterar
ofta gemensamt.
” Tänk er att ni tar
sjukgymnastexamen
vid 25 och jobbar
tills ni är 65, det
är 40 år.”
att det kan finnas många sätt att uppnå
kompetens, inte bara genom exempelvis
ett antal kurstimmar eller en viss mängd
litteratur. Anna Pettersson påpekade också
att det finns en skillnad mellan erfarenhet
och lärande.
– Det är ungefär som skillnaden mellan
fysisk aktivitet och träning. Precis som
träning bör lärande vara regelbundet,
systematiskt och kopplat till ett specifikt
syfte. Lärande är utfallet av erfarenheten,
förtydligar hon.
I Kalmar kommun jobbar man aktivt
med utbildning, berättar Agneta Höglund
Petersson, sjukgymnast vid omsorgsförvaltningens
rehabenhet och en av de drivande
krafterna i utbildningsfrågor. Det finns ett
utbildningsråd och man har tillsammans
med arbetsgivaren tagit fram en utbildningspolicy.
Vid Rehabenheten i Kalmar
har man också valt att delta i LSR:s pilotprojekt
med Karriärportföljen.
– Karriärportföljen har kommit helt rätt
i tiden för oss. Med hjälp av den kan vi visa
arbetsgivaren hur mycket lärande vi ägnar
oss åt som inte hör ihop med högskolepoäng,
säger Agneta Höglund Petersson.
Hon är handledare för den grupp på sex
sjukgymnaster på Rehabenheten i Kalmar
som valt att sedan i höstas använda Karriärportföljen
för att dokumentera sitt lärande
och sin kompetensprofil.
Just att använda Karriärportföljen tillsammans
i grupp har varit en framgångsfaktor
i Kalmar enligt deltagarna. Alla
sjukgymnasterna har olika inriktning på
sina lärandeaktiviteter: Någon har valt att
göra studiebesök i en grannkommun som
tillämpar valfrihetsmodell enligt LOV (lagen
om valfrihet), en jobbar med sittande och
sittanpassning och två arbetar tillsammans
med förflyttningsutbildning. ➤
fysioterapi 2.2013 25

KARRIÄRPORTFÖLJEN
Det är lite tungt att jobba med portföljen
själv. Jobbar man i grupp blir det av, säger
Tommy Gran.
➤
– Sådant man gått och tänkt på att man
borde ta tag i blir nu verkligen av. Man kan
samarbeta och peppa varandra och vara
varandras critical friend, säger Tommy Gran
som valt att tillsammans med kollegan
Viktoria Andersson jobba med förflyttningsutbildning.
De kunde utnyttja kompetensen hos sin
sjukgymnastkollega Niclas Petersson som
varit förflyttningsutbildare länge, men
också ge honom återkoppling på sitt sätt att
leda utbildningen, samla erfarenheterna
och gemensamt reflektera. Allt ger poäng
i portföljen.
– En fördel med portföljmodellen är att
man börjar där man är. Ett viktigt steg är
ju att synliggöra sin egen kompetensnivå
för att hitta starten, säger Niclas Petersson.
Gruppen i sig, liksom att ha den samlande
kraften och motorn i gruppen som
Agneta Höglund Petersson varit, är en stor
fördel, det är alla deltagarna eniga om.
Även verksamhetsledningens stöd har
mycket stor betydelse.
– Ledningen måste efterfråga portföljen,
” Karriärportföljen har kommit
helt rätt i tiden för oss.”
26 fysioterapi 2.2013
Caroline Fryklund uppskattar att kunna
jobba med lärandet på arbetstid.
säger Agneta Höglund Petersson och får
medhåll av Anna Pettersson som är projektledare
för Karriärportföljen på LSR.
– Det är jätteviktigt att det finns ett incitament
att använda Karriärportföljen, till
exempel att den efterfrågas av ledningen
som ett verktyg i medarbetarsamtal.
Johanna Skarsgård är enhetschef för
de 14 sjukgymnasterna på Rehabenheten
i Kalmar och hon håller med.
– Det är en bra bild med de 40 aktiva åren
efter grundutbildningen. Den tydliggör
verkligen behovet av att hela tiden uppdatera
sin kompetens och jag tycker att det
är jättespännande med portföljen. Tidigare
hade vi ett annat system där jag skulle lägga
in alla medarbetarnas kompetenser men det
blev väldigt svårhanterligt med 40 medarbetare.
Det är bättre att individen styr sitt
eget lärande med hjälp av portföljen. Jag
får ju överblick över gruppens samlade
kompetens genom att efterfråga medarbetarnas
Karriärportfölj, så det ska vi börja
med i våra medarbetarsamtal nu.
Hon ser ett problem i hur man ska hantera
de medarbetare som inte vill medverka
Viktoria Andersson upptäckte det smarta i
att dokumentera allt lärande, till exempel
studiebesök och litteraturstudier.
och menar att det därför måste finnas en
försiktighet kring hur Karriärportföljen
påverkar lönen. Samtidigt kan portföljen
tydligt visa hur ett lärande kan sammanfalla
med verksamhetens uttalade satsningar
och behov.
– ISO-certifiering inkluderar ju även
medarbetarkompetens så det är en kvalitetsfråga
som helt klart ligger i tiden, menar
Johanna Skarsgård och tillägger att själva
grupprocessen också är viktig.
För henne är det självklart att låta medarbetarna
använda tid till Karriärportföljen
i den mån arbetet tillåter det.
I många verksamheter är det svårt
att få tid och pengar till olika kurser och
utbildningar. Sparkrav gör att kompetensutveckling
ofta är ett eftersatt område, trots
att rätten till fortbildning finns inskrivet i
kollektivavtal. I mötet med sjukgymnastgruppen
i Kalmar blir det tydligt hur de
börjat betrakta lärande och kompetensutveckling
som något mycket vidare än
att ”gå på kurs”. Arbetet med Karriärportföljen
har synliggjort många moment som
tidigare underskattades som lärandeaktiviteter.
Studiebesök, litteraturstudier med
hjälp av till exempel Fysioterapis artikelserie
Forskning pågår är exempel på sådant
som portföljarbetet synliggjort som lärande-

Chefen Johanna Skarsgård tänker
börja använda Karriärportföljen i sina
medarbetarsamtal.
aktiviteter som ger poäng i Karriärportföljen.
Att reflektera tillsammans i gruppen är en
annan sådan aktivitet.
– Det finns mycket kunskapsresurser hos
verksamhetens medarbetare som är viktig
att utnyttja, påpekar Agneta Höglund
Petersson.
Anna Pettersson tipsar om hur kanske
någon specialistutbildad medarbetare kan
föreläsa, ställa upp som handledare eller
vara critical friend.
Karriärportföljen är fortfarande ett
pilotprojekt under utveckling. Användarna
i Kalmar har snubblat över en del barnsjukdomar
och krångligheter, men är i stort sett
nöjda med hur det webbaserade systemet
fungerar.
– Jag är jättetacksam över alla synpunkter,
säger Anna Pettersson och antecknar flitigt
kommentarer om inloggningar, poängräkning
och andra användarsynpunkter.
Hon ser som en möjlig framtid att
LSR ställer krav på dem som ansöker om
specialistkompetens att de använder
Karriärportföljen för att dokumentera
sin kompetens.
– Det är ju heller inget som hindrar att
arbetsgivare sätter egna kompetensmål och
använder Karriärportföljen som verktyg,
säger hon.
” En fördel med portföljmodellen
är att man börjar där man är.”
Anna Pettersson hoppas förstås att
Karriärportföljen kommit för att stanna,
men hon är medveten om att det är ett
riskprojekt.
– I Norge har en liknande portfoliomodell
inte alls fått fäste, och Läkarförbundet och
Läkarsällskapet har nyligen lagt ner sitt
gemensamma projekt Kompetensportföljen.
Ett problem är just avsaknaden av incitament,
varför ska jag använda portföljen?
Incitamenten är oerhört viktiga om Karriärportföljen
ska bli den framgång vi hoppas.
Då måste arbetsgivare och andra, till exempel
högskolor, använda och efterfråga
verktyget.
Redan nu är det dock tydligt att arbetsgivarna
i framtidens hälso- och sjukvård
kommer att kräva dokumentation av kompetens
i samband med ackrediteringar och
samarbeten av olika slag. I Stockholms läns
landsting är till exempel LSR:s specialistkompetens
ett ackrediteringskrav inom
Vårdval Stockholm, och intresset för
Karriärportföljen som verktyg är stort
från landstingshåll. Fler landsting ligger
i startgroparna att följa efter med ackrediteringskrav.
Skulle specialistordningen
på sikt bli lagreglerad som för läkare och
sjuksköterskor kan det öka incitamentet
att använda Karriärportföljen genom
exempelvis krav från Socialstyrelsen.
Karriärportföljen
Vad är det?
Karriärportföljen är ett webbaserat
verktyg för professionsutveckling som
synliggör alla typer av lärande som
sjukgymnasten ägnar sig åt.
Hur funkar det?
I Karriärportföljen kan du lägga en plan
för ditt lärande under en 12-månadersperiod.
Alla typer av lärande räknas:
internutbildning, kurser, egna litteraturstudier,
patientmöten i klinik och så
vidare. Varje lärandeaktivitet du också
reflekterat över ger poäng. Om du samlat
30 poäng inom 12 månader får du ett
intyg på din kompetensutveckling.
När kan jag börja?
Just nu testas verktyget av en pilotgrupp
från Reageraklinikerna i Stockholm,
Capio geriatrik i Stockholm, Kalmar
kommun, studenterna på Karolinska
Institutet samt ett antal enskilda sjukgymnaster.
LSR räknar med att kunna
erbjuda Karriärportföljen till alla medlemmar
under 2013.
Mer om Karriärportföljen hittar du på
www.sjugymnastforbundet.se/profession
fysioterapi 2.2013 27