Länk till produktdatablad - Webbutik

© Svenska Kommunförbundet 1998 

Andra upplagan 1999 

Adress: 11882 Stockholm, tfn 08-772 41 00 

Epost: gata@svekom.se • Webbplats: www.svekom.se 

ISBN: 91-7099-724-1 

Text: Leif Akerlöf, Ulla Byman m fl 

Illustrationer: Gjuseppe Grosso, Atelje Pontvik m fl 

Form, produktion & bearbetning av illustrationer: Björn C Hårdstedt och Ulla Meier 

Omslag: Nyuppförda bullerskyddsskärmar längs Bergslagsvägen, Stockholm 

Tryck: Tryckindustri AB, Solna • Distribution: Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90 

2

Förord 

Buller har stor inverkan på vår livskvalitet. Omkring 2 miljoner 

människor i Sverige utsätts för bullernivåer över 55 dB(A). Vägtrafiken 

är den vanligaste bullerkällan och ca 1/6 miljoner människor 

utsätts dagligen för störande vägtrafikbuller. Resterande 

andel kommer från tåg och flyg. De årliga kostnaderna för bullerstörningar 

i Sverige har beräknats till ca 2 miljarder kronor. 

Samhällets insikt om bullrets inverkan har ökat. Ett antal kommuner 

arbetar med bullersaneringsprogram och de statliga verken 

ökar sina insatser för att minska miljöeffekterna av stora infrastrukturåtgärder. 

Bullerfrågan måste beaktas i all planering. 

Riksdagen anslog 1997 i Infrastrukturpropositionen 8/5 miljarder 

kronor för bl a miljöförbättrande åtgärder på statliga vägar under 

planperioden 1998-2007. Särskilda statsbidrag för åtgärder på 

kommunala gator för perioden 1998-2002 infördes samtidigt. Även 

Banverket har anvisats medel till bullerskydd under planperioden. 

För att underlätta planering, genomförande och underhåll av 

bullerskydd har Svenska Kommunförbundet tagit fram denna ideskrift 

och handbok. Syftet med boken är att sammanställa dagens 

kunskap om buller, redovisa gällande riktvärden och policys, samt 

att förmedla goda exempel på utformning. Boken kan också användas 

som en utgångspunkt för diskussioner mellan kommuner 

och statliga myndigheter eller med fastighetsägare om samprojekt. 

Författare är Leif Åkerlöf och Ulla Byman vid Ingemansson 

Technology AB i samarbete med Alexis Pontvik Atelje Pontvik och 

Tommy Fransson VBB VIAK. Kapitel 3 om ansvar har skrivits av 

Guldner Hornsved, Svenska Kommunförbundet. 

Arbetet har skett under ledning aven styrgrupp bestående av: Rolf 

Adenfors Banverket, Bengt Andersson Vägverket, Håkan Johansson 

Svenska Kommunförbundet (ordförande), Lennart Karlsson 

Trafikkontoret Göteborg, Bengt Persson Movium, Bo Svenson 

Gatukontoret Västerås, Hans Söderström Gatu- och fastighetskontoret 

Stockholm och Monica Waaranperä Vägverket Region Stockholm. 

Boverket och Naturvårdsverket har beretts tillfälle att lämna 

synpunkter på materialet. 

Svenska Kommunförbundet i juli 1998 

3

Innehåll 

1. Vad är ljud? 5 

Ljudvågor - Bullers inverkan på människor - Störningsmått 

Addition av ljud - Akustiska nyckeltal- Störningen värre på natten 

2. Bedömningsgrunder för trafikbuller 13 

Riksdagsbeslut - Boverkets byggregler - Rekommendationer och 

praxis - Handlingsplan mot buller - Vägverkets policy - Banverkets 

policy - Luftfartsverkets policy 

3. Ansvar för bullerskyddsåtgärder 26 

Ansvar - Tillsyn - Skyldighet att vidta åtgärder -Tillstånd för bullerskydd 

- Skadestånd - Avtal med fastighetsägare 

4. Bullersaneringsplaner 34 

EU:s Grönbok - Statliga medel- Kommunala bullersaneringsplaner 

Organisation - Kartläggning - Genomförande - Kostnadsfördelning 

5. Trafikbuller utomhus.................................................. 46 

Bullera1string -Vägtrafik -Spårburen trafik -Flygtrafik - Bullerspridning 

-Bullerdämpning -Bullerberäkning 

6. Åtgärder mot trafikbuller utomhus 54 

Bullerreducerande planering - Hastighetsreducering - Trafikreglering 

- Vegetationens betydelse - Gatubeläggningens betydelse - Krav på 

fordon - Bullerskyddsvallar - Bullerskyddsskärmar 

7. Estetiska synpunkter 78 

Förplanering - Trafikantens och boendes upplevelse - Bilistens miljö 

Utgångspunkter - Utformning - En estetisk intention 

8. Säkerhetskrav på bullerskyddsåtgärder 95 

9. Kostnader och underhåll 98 

Anläggningskostnader - Driftkostnader -Underhåll av bullerskyddsskärmar 

- Klotter - Underhåll av bullerskyddsvallar 

10. Trafikbuller inomhus - ljudisolering 104 

Buller via fönster, - via uteluftdon, - via ytterväggen, - via vindsbjälklag 

- Rummets storlek och möblering - Åtgärder 

11. Checklista 114 

Bilaga 1 Exempel på avtal med fastighetsägare 117 

Bilaga 2 Exempel på redovisning av bullerkartläggningar 119 

Bilaga 3 Bullera1string vid olika vägbeläggningar 124 

Bilaga 4 Internationell standardisering av bullerskyddsskärmar 126 

Referenser.................................................................. 130 

Register...................................................................... 131 

4

Kapitel 1. 

Vad är ljud? 

En sommardag i trädgården, några hundra meter från trafikleden, 

hörs bara vindens sus i grenar och löv, vinden som blåser mot 

trafikleden, och så emellanåt en bil på lokalgatan eller grannarnas 

gräsklippare. På natten, med öppet fönster i sovrummet, hörs 

emellertid ett evigt brus från trafiken. Det har många noterat och 

undrat varför trafikbullret hörs mer på natten trots glesare trafik 

än på dagen. Förklaringar till fenomenet finns i ljudets olika egenskaper. 

Ljudvågor 

Om du kastar en sten mot en lugn vattenyta bildar stenens fall ett 

jämnt rörelsemönster på vattenytan. Träffpunkten blir centrum för 

cirkulära vågor som snabbt avlägsnar sig och åter lämnar en lugn 

vattenyta bakom sig. 

Stenen ger en vågrörelse som kan 

följas med ögat, men stenens fall 

medför också en vågrörelse som inte 

syns men hörs. De båda vågrörelserna 

har många likheter. De är 

svängningsrörelser i ett elastiskt medium 

och de uppstår båda genom 

någon störning av mediets jämvikt, 

den plana vattenytan och den stillastående 

luften. 

Vattenvägor 

När vattenvågorna träffar ett stort 

hinder, som exempelvis en pir, reflekteras vågorna respektive böjs 

av runt pirens spets. På samma sätt böjs ljudvågorna av då de träffar 

en bullerskyddsskärm. Avböjningen kallas diffraktion. Träffar 

vattenvågorna ett litet hinder, som en stolpe, kan de passera i stort 

sett oförhindrat. 

Vattenvågorna förflyttar sig över vattenytan med en konstant lutstighet. 

Avståndet mellan två vågtoppar betecknas som våglängden. 

5

• sömnstörningar 

+10 

• koncentrationssvårigheter 

o 

• irritation • 

-10 

annan medicinsk påverkan -20 

Risk för hörselskador föreligger enligt svensk standard 

vid 8 timmars daglig exponering av ljudnivåer över 

85 dB(A) eller vid kortvarigare exponeringar av högre 

ljudnivåer. Dessa höga ljudnivåer förekommer i trafiksammanhang 

endast på mycket korta avstånd till flygplan 

och inte längs våra trafikleder. 

Talmaskering, d v s att bullernivån blir så hög att det blir svårt att 

uppfatta tal, uppkommer då nivåskillnaden mellan tal och buller 

blir för liten (mindre än 10 dB). Vid ljudnivåer över ca 60 dB(A) 

krävs förhöjd röststyrka för samtal på 2 m avstånd. 

Sömnstörningar. Vid höga maximalnivåer kvälls- och nattetid finns 

risk för att utsatta personer väcks eller får försämrad sömnkvalitet. 

Påverkan på sömnen (hjärnaktivitet, hjärtfrekvens och andningsförändringar) 

har konstaterats vid bullertoppar från trafik över 

40 dB(A). Risken för sömnstörningar ökar med antalet bullerhändelser. 

Väckningseffekter har konstaterats vid fler än fem 

bullertoppar på 45 dB(A). 

Irritation eller störning av buller är inte enbart en fråga om för hög 

ljudnivå. Även inställningen till bullerkällan har stor betydelse. 

Den flygintresserade upplever exempelvis ofta även kraftigt flygplansbuller 

som något positivt. 

Flera störningsundersökningar med avseende på trafikbuller har 

genomförts. Resultaten är inte alltid entydiga men här ges en översiktlig 

sammanfattning som anger andelen störda i relation till 

ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder. 

EkvIvalent ljudnivå 

dB(A) 

S55 

56-60 

61-65 

66-70 

>70 

Andelen störda med avseende 

på buller trAn vligtraftk 

9 

10" 

25" 

45" 

70" 

100" 

dB 

Ref ens ivå -- 

Hz 

63 125 250 500 lk 2k 4k 8k 

C-vägning eller ·C-kurvan". C-fillrets 

dämpning av ljudet vid olika frekven· 

ser. dB(C) används bland annal för 

bedömning av venlilationsbuller.

Sammanfattning av kapitel l: 

• För beskrivning av trafikbuller används ljudnivån i dB(A). 

• Ekvivalent ljudnivå är en typ av medelljudnivå under exempelvis 

ett dygn. 

• Maximal ljudnivå är den högsta ljudnivån under en viss tidsperiod. 

• Flygbullemivån, FBN, är en vägd ekvivalentnivå för ett år. 

• Då två lika bullerkällor adderas fås 3 dB(A) högre total ljudnivå, 

dvs 30 + 30 =33. 

• 3 dB(A) kan förnimmas som en knapp hörbar förändring. 

• 8-10 dB(A) upplevs som en fördubbling/halvering av ljudet. 

• Bullerskyddsskärmar bör för största effekt placeras nära bullerkällan 

eller mottagaren. 

12

Kapitel 2. 

Bedömningsgrunder för trafikbuller 

Det finns för närvarande inga bindande sifferkrav på högsta trafikbullernivåer 

i Sverige. Genom åren har ett stort antal förslag till 

riktvärden utarbetats men inga krav 

har fastställts. Aktuella regler, riktlinjer 

och rekommendationer har en 

oklar rättslig status. Vi har ändå valt 

att sammanfatta dem nedan. 

Riksdagens beslut i Infrastrukturpropositionen 

avseende riktvärden 

för trafikbuller är bindande för 

statens verksamhet men kommer 

troligen att bli vägledande för all 

bedömning av trafikbuller. 

Ett löst liggande brunnslock kan ge kraftigt buller. 

Boverkets byggregler, BBR 94, som 

ligger till grund för bedömningar vid byggiov och byggsamråd, 

ska alltid följas då nya byggnader uppförs. 

Rekommendationer och praxis innebär att hänsyn till trafikbuller 

ska tas vid allt byggande. Trafikbullerfrågorna behandlas och 

bedöms av kommunens nämnder och förvaltningar samt av länsstyrelsen. 

Bedömningen och hanteringen varierar från kommun till 

kommun och mellan olika länsstyrelser. Viss praxis har i många 

fall utarbetats och även om dessa kanske inte är juridiskt bindande 

är det få fall som prövas av högre instanser. 

Kommunerna kan i sin planering ange bestämmelser om högsta 

ljudnivåer i en detaljplan. Dessa bestämmelser blir enligt plan och 

bygglagen, PBL, bindande gränsvärden i bygglov. 

Riktvärden är vägledande men ej bindande. 

Riksdagsbeslut 

I samband med Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53, som antogs 

i mars 1997, fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. 

13

I beslutet anges också att: "Vid tillämpning av riktvärdena i trafikinfrastrukturpropositionen 

bör hänsyn tas till vad som är tekniskt 

möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan 

reduceras till riktvärdesnivåerna bör inriktningen vara att inomhusvärdena 

inte överskrids." 

Riktvärden för buller från vägtrafik 

Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid 

nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig 

ombyggnad av trafikinfrastruktur 

Inomhus 

Utomhus (frIfIItsvIrden) 

Vidf888d 

På utepllts 

Hcipta traflkbuUemlvå dB(A) 

EkYIVaIeIltnIvA MaxImaInIvA 

30 45 (natteUd) 

65 

Riktvärden för buller från spårburen trafik 


nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad 

av trafikinfrastruktur 

Inomhus 

UtomhUS (frlfIlt8v1rden) 

Vidfa88d 

Pi uteplats 

Bostadsområdet16WIgt 

70 

30 45 (natbftId) 

60 

55 

eo 

Riktvärden tör buller från flygtrafik 


nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad 

av trafikinfrastruktur 

14 

70

Naturvårdsverkets förslag till riktvärden för buller från spårburen trafik 

Lokaltyp eller områdestyp Ekvivalent ijudnivå 

i dB(A) för dygn 

Utomhus 1) 

Fritidsboståder och vårdlokaler 

Maximal ljudnivå 

i dB(A) 

Vid byggnaden 55 

På uteplats 70 

I bostads-/nårområdet i övrigt 60 

Rekreationsområden i tätbebyggelse 55 

Inomhus 

Fritidsbostäder och vårdlokaler 30 45 2 

Undervisningslokaler 45 

Utomhus där tystnaden är en väsentlig del av upplevelsen 1 

Friluftsområden avsatta I 

kommunal översiktsplanering 40 

1) Riktvärdena avser frifältsvärde utanför fönster/fasad eller till frifältsförhållanden 

korrigerade värden. 

2) Avser sovrum nattetid kl 22-06. 

Naturvårdsverkets förslag till riktvärden för buller från flygtrafik 

Lokaltyp eller områdestyp Ekvivalent ljudnivå 

i dB(A) för dygn (FBN) 

Utomhus 1) 


i dB(A) 

Fritidsbostäder 55 70 

Inomhus 

Fritidsbostäder 30 45 

Undervisningslokaler 45 

Utomhus där tystnaden är en väsentlig del av upplevelsen 1 

Friluftsområden avsatta I 

kommunal översiktsplanering 40 

1) Riktvärdena avser frifältsvärde utanför fönster/ fasad eller till frifältsförhållanden 

korrigerade värden. 

Källa Förslag till miljökvalitetsmål. Regeringsuppdraget 30 juni 1995. 

17

Boverkets byggregler, 88ft 94 

I Boverkets Byggregler BBR 94 anges följande om trafikbuller: 

Föreskrifterna gäller vid uppförande av byggnader och tillbyggnader 

som kräver bygglov. 

7:2 Bostäder 

7:21 Ljudisolering 

Bostäder inklusive deras ytterväggar, bjälklag och tak, dörrar, 

fönster och luftintag, ska utformas så att buller utomhus och i angränsande 

utrymmen dämpas och inte i besvärande grad påverkar 

dem som vistas i bostaden. Om bullrande verksamhet gränsar till 

bostäder, ska särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas. 

Råd: Dygnsekvivalent ljudnivå på grund av vägtrafik bör i 

bostadsrum inte överstiga LA =30 dB(A). Maximal ljudnivå på 

grund av vägtrafik nattetid mellan kl. 22:00 och 06:00 bör dessutom 

inte överstiga LA,max = 45 dB(A) mer än fem gånger per natt i utrymme 

avsett för sömn och vila. 

7:3 Lokaler 

7:31 Ljudisolering 

Vårdlokaler, fritidshem, daghem o.d., undervisningsrum i skolor 

samt rum i arbetslokaler avsett för kontorsarbete, samtal o d, ska 

utformas så att buller utomhus och i angränsande utrymmen dämpas 

i den omfattningen som verksamheten kräver och inte i besvärande 

grad påverkar dem som arbetar eller vistas i lokalen. 

Råd: Dygnsekvivalent ljudnivå, LA, samt maximal ljudnivå, 

LA,max, på grund av vägtrafik bör inte överstiga de i nedanstående 

tabell (a) angivna värdena. 

Tabell a. Högsta rekommenderade värde på ljudnivå från vägtrafik, 

LA och LA,max. 

Källa BBR 1994 

18

Rekommendationer och praxis 

Möblerade rum och kök 

I riktvärdena ovan liksom i motsvarande värden i andra förslag 

anges endast ett värde för trafikbullernivån inomhus i bostäder. 

Enligt praxis avser det värdet trafikbullernivån i möblerade sovoch 

vardagsrum. I exempelvis kök accepteras normalt 5 dB(A) högre 

nivå på grund av den mindre ljudabsorptionen här, trots i övrigt 

lika förhållanden. Även i omöblerade sovoch vardagsrum 

blir trafikbullernivåerna högre. 

Nivå utomhus 

Målen för högsta trafikbullernivåer utomhus avser, där inget annat 

anges, så kallade "frifältsvärden", dvs bullernivå utan inverkan av 

ljudreflexer från den egna byggnaden. Vid mätning av trafikbullernivå 

2 m framför en byggnad fås 3 dB(A) högre värde än det så 

kallade frifältsvärdet på grund av fasadreflexen. 

Sammansatt trafikbuller 

Många byggnader utsätts för buller från flera trafikslag, vägtrafik, 

spårburen trafik och flygtrafik. Den sammanlagrade bullernivån 

kan inte, på grund av bland annat bullrets skilda karaktär, störningsmässigt 

adderas, utan ska behandlas var för sig. Vid prioritering 

av åtgärder bör dock samtliga trafikslag tas med i bedömningen. 

Rent matematiskt kan ekvivalentnivåerna i dB(A) adderas 

men det finns inga fastställda samband mellan den totala nivån 

och störningen, det kan dock påverka en byggnads prioritet i 

bullersaneringsplanen. 

Vägtrafiken i huvudgatunätet ger ett över tiden relativt jämnt buller, 

med måttlig ökning vid rusningstid och måttlig minskning 

kvälls- och nattetid. Den spårburna trafiken och även flygtrafiken 

ger relativt sett mycket höga bullernivåer då tåg eller flygplan passerar, 

men mellan passagerna är det tyst. 

Riktvärden 

De av riksdagen antagna riktvärdena för trafikbuller gäller vid nybyggnad 

av bostäder eller nybyggnad eller väsentlig ombyggnad 

av trafikinfrastruktur (Prop 1996/97:53). Riktvärdena utgör även 

långsiktiga mål för befintlig bebyggelse och trafikinfrastruktur. 

19

-------------- 

60 dB 

57 dB 57 dB 

Vägverkets policy 

Vägverkets bullerpolicy överensstämmer med riksdagens beslut. 

Banverkets policy 

Banverket har tillsammans med Naturvårdsverket i februari 1997 

antagit en bullerpolicy som omfattar planeringsrnål (Riktvärden 

för god miljökvalitet), åtgärdsnivåer (Nivåer för övervägande av 

åtgärder) i tre fall och högsta acceptabla värden som redovisas i 

sammanfattningen nedan. Denna policy överensstämmer i planeringsrnålen 

med riksdagens beslut i Infrastrukturpropositionen. 

Innan åtgärder vidtas ska alltid en ekonomisk beräkning göras för 

att konstatera om åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam. Det 

gäller dock inte åtgärder för högsta acceptabla nivå som kan vidtas 

utan att de är samhällsekonomiskt lönsamma. 

Bullerpolicyn sammanfattas översiktligt nedan. För mer detaljerade 

beskrivningar hänvisas till Banverkets publikation. 

Planeringsmål - Riktvärde för miljökvalitet och 

Åtgärdsnivåer - Nybyggnad av bana (Nivåer för övervägande av åtgärder) 

Lokaltyp eller områdestyp Ekvivalent ljudnivå I dB(A) 

för vardagsmedelc:tygn 

Pennanentboetider, MIIdsboatäder och vinllolc8ler 

Uteplats 55 

utomhus I övrigt (frlfiltsvirden) 60 

Inomhus. sovrum 30 

Inomhus. övriga boningsrum 

UndervIMIngsIoIader 

Inomhus. under lektionstid 

Arbetslokaler för tyst verksamhet 

Inomhus 

om..... med .................. 

Rekreatlonsytor I tAtort (frlfittsvlrden) 

Friluftsområden 

30 

55 

40 


dB(A) -fast- 

70 

45 kl 22-oe 

Vid nybyggnad av bana kan riktvärdena vara svåra att innehålla. 

Följande Högsta acceptabla värden gäller dock. (Vid högre nivåer 

ska åtgärder vidtas.) 

21 

45 

45 

60

Högsta ekvivalenta/maximala Ijudni,vå från trafik, dB(A) 

lJudklassA 

ekv/max 

dB(A) 

Ljudklass B 

ekv/max 

dB(A) 

lJudklass C 

ekv/max 

dB(A) 

Boetider 

lnomJtus 

Sov- och vardagsrum 22/37 26/41 30/45 

Kök och WC 27/50 31/55 35/55 

UtomIIus 

Utanför minst hälften av boningsrummen I varje Ilgenhet 

46/51 50/55 54/- 

På minst en uteplats/balkong I anslutning tIlllAgenheten 

46/- 50/- 54/- 

Vårdbycgneder 

lnomh.. 

Undersökningsrum, vårdrum,jourrum etc 30/45 

Samtalsrum, konferensrum, kontorsrum. vilrum etc 40/55 

Dagrum, personalrum. matsal. gymnastiksal etc 40/- 

F6n1kaIor och MIIdIIIeIn 

Inomhus 

Rum avsett för vila 30/45 

Lekrum, kontorsrum. personalrum, matsal etc 35/55 

Gymnastiksal etc 40/utomINI8 

Gård för lugna lekar 55/70 

övrtga lekytor 60/75 

,,,.,,,,,,. 

U............... 

Basutrymme.lärosal. samlingssal konferensrum 30/45 

Grupprum. bibliotek, 1IratTum. personalrum. 

samtatsrum. vilrum etc 35/50 

Matsal. gymnastIks8J, slöjdsal etc 40/lnomfIUB 

På minst halva skolg6rden 55/70 

,..... 

GIstrum 30/45 

Kantar 

".",. 

Kontorsrum. mlndie konIerensruril. sarmaI8rum. 

vilrum,18C8ptIon etc 40/55 

Korridor. entr6. omklAcMlnprum etc 50/- 

24

Sammanfattning av kapitel 2: 

• Inga bindande sifferkrav på buller från trafik finns för närvarande 

i Sverige. 

• Riksdagen har i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53, som 

antogs 20 mars 97, fastställt riktvärden för buller från trafik. 

För buller från vägtrafik, spårburen trafik och flygtrafik gäller 

följande "Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas 

vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller 

väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur". 

Utrymme Högsta trafikbullemlvå dB(A) 

Ekvlvalentnivå MaxImainivå 

Inomhus 30 45 (nattetid. kl 22-06) 

Utomhus (frifältsvärden) 

Vid fasad 55 1 

På uteplats 70 

1 För flygtrafik avses flygbullernivån, FBN, för spårburen trafik 60. 

• Inomhus gäller riktvärdena i möblerade rum. 

• Vid utformning av ny bebyggelse eller åtgärder mot buller är 

det viktigt med"tyst sida". Minst hälften av boningsrummen 

bör alltid ha högst 55 dB(A) ekvivalentnivå utanför fönster. 

25

Kapitel 3. 

Ansvar för bullerskyddsåtgärder 

Ansvarsfrågor är alltid svåra att i korta ordalag beskriva. Det är av 

naturliga skäl inte möjligt att i den här handboken täcka alla juridiska 

aspekter på bullerskyddsåtgärder. Förutsättningarna är olika 

från fall till fall och lagtexter kan tolkas på olika sätt, men några 

punkter behandlas här översiktligt. Dessa är 

• väghållarens/banhållarens/flygplatsinnehavarens skyldigheter, 

• erforderliga tillstånd för att utföra bullerskyddet, 

• eventuella avtal med berörda fastighetsägare. 

Ansvar 

Drift och brukande av väg, järnväg och flygplats utgör miljöfarlig 

verksamhet i miljöskyddslagens mening. Det är innehavaren av 

den miljöfarliga anläggningen som har ansvaret för miljöstörningar 

som kan uppkomma till följd av drift och brukande. Buller 

är en typisk sådan miljöstörning och det innebär t ex att väg/banhållaren 

är ansvarig för trafikbuller från vägen/järnvägen och 

innehavaren av flygplats är ansvarig för buller från flygtrafiken 

vid flygplatsen. Den som trafikerar gatan eller flygplatsen är däremot 

inte ansvarig för trafikbullret. 

Eventuella krav på bullerskyddsåtgärder ska således riktas mot 

innehavaren av den miljöfarliga anläggningen. Det är också mot 

innehavaren som eventuella ersättningskrav enligt miljöskadelagen 

ska ställas för skada på grund av miljöstörningen. Förklaringen 

är att miljöskyddslagen (MU rör fasta anläggningar, dvs 

gator, vägar etc, inte bilar. 

lillsyn 

Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd är tillsynsmyndighet 

för anläggningar för samfärdsel, alltså även för kommunens egen 

väghållning. Undantaget är större flygplatser för vilka länsstyrelsen 

är tillsynsmyndighet. 

26

Skyldighet att vidta åtgärder 

Då bullernivåerna längs vägen, järnvägen eller vid flygplatsen är 

så höga att skadeståndsskyldighet föreligger på grund av miljöskadelagens 

regler bör det ligga i innehavarens intresse att på eget 

initiativ utföra åtgärder vilka minskar bullret till godtagbar nivå. 

Ett indirekt tvång kan föreligga. 

Miljöbalken (fr O m 1 jan 1999) 

En 1 januari 1999 ersätts bl a miljöskyddslagen och hälsoskyddslagen 

av miljöbalken. Genom miljöbalken införs gemensamma 

hänsynsregler för miljö- och hälsoskyddet. Det tidigare begreppet 

"sanitär olägenhet" ersätts i miljöbalken av begreppet "olägenhet 

för människors hälsa", varmed avses en störning som enligt 

medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt 

och som inte är ringa eller helt tillfällig. För all verksamhet gäller 

att den skall bedrivas på plats som är lämplig och att de skyddsåtgärder, 

begränsningar och andra försiktighetsmått skall vidtas 

som behövs för att lundra eller motverka skada eller olägenhet för 

människors hälsa. Den som bedriver verksamheten har bevisbördan 

för att hänsynsreglerna iakttas. Ingripande mot verksamhet 

som orsakar buller kommer således att kunna ske med stöd av 

miljöbalkens regler så snart det finns skäl att anta att bullret kan 

medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 

Miljöskyddslagen It o m 31 dec 1998) 

Har tillstånd enligt miljöskyddslagen givits till en miljöfarlig verksamhet, 

exempelvis en flygplats, är frågan om skyddsåtgärder i 

princip avgjord för den närmaste tioårsperioden efter det tillståndsbeslutet 

vunnit laga kraft. Innehavaren är i normalfallet 

skyddad från krav på ytterligare åtgärder. Miljöskyddslagen innehåller 

dock vissa bestämmelser om omprövning av villkoren för 

tillståndsgivna verksamheter. Tillståndsskyldigheten enligt ML 

finns reglerad i miljöskyddsförordningen. Där finns lista över 

tillståndspliktiga anläggningar. Vägar ingår ej. 

Om det inte är tillståndshavaren själv som gör ansökan kan omprövning 

ske endast efter framställning av Naturvårdsverket eller, 

om länsstyrelsen är prövningsmyndighet, på initiativ av länsstyrelsen. 

En enskild fastighetsägare har inte själv någon laglig rätt att 

27

påkalla omprövning utan är beroende av att först få gehör för sin 

sak hos Naturvårdsverket respektive länsstyrelsen. 

För gator och vägar är tillståndsbeslut enligt miljöskyddslagen 

ovanliga. Föreligger inte tillstånd enligt miljöskyddslagen kan 

tillsynsmyndigheten meddela föreläggande om skyddsåtgärder för 

att verksamheten ska uppfylla lagens tillåtlighetsregler. Sakägare 

som anser att bullerförhållandena vid en trafikanläggning är 

oacceptabla och som inte kan förmå myndigheterna att besluta om 

åtgärder kan hos fastighetsdomstolen väcka talan om skyddsåtgärder 

eller förbud. Bestämmelsen finns i 34 § miljöskyddslagen 

och gäller för anläggningar som inte är tillståndsprövade. En stämningsansökan 

kan av anläggningens ägare mötas med en tillståndsansökan 

och frågan om åtgärder avgörs då vid behandlingen 

av tillståndsansökan. 

Skärm på vall mellan hårt trafikerad gata och lokalgata för bostäder. 

Skärmen skiljer här verkligen två helt olika miljöer från varandra. 

Bergslagsvägen, Vällingby, Stockholm. 

28 

Hälsoskyddslagen It O m 31 jan 19981 

Trafikbuller kan vara sanitär olägenhet 

i hälsoskyddslagens mening. Ett 

ingripande kan ske med stöd av 

denna lag om tillstånd enligt miljöskyddslagen 

inte meddelats. Miljöskyddslagen 

är emellertid en bättre 

utväg för en tillsynsmyndighet som 

vill framtvinga åtgärder. Finns tillstånd 

enligt miljöskyddslagen utgör 

detta tillstånd hinder mot tiUämpning 

av hälsoskyddslagen utom vid 

omprövning. 

Vägtagen, banlagen, plan- och bygglagen 

Ovan behandlas främst befintliga 

trafikanläggningar. Redan vid planeringen 

aven trafikanläggning eller 

vid upprättande av detaljplan ska 

emellertid frågan om trafikbullerskydd 

behandlas. 

Bestämmelser härom finns t ex i väglagen, 

banlagen och plan- och bygg-

lagen. Enligt 15 § väglagen ska arbetsplan för allmän väg innehålla 

en miljökonsekvensbeskrivning vilken i sin tur ska innehålla förslag 

om skyddsåtgärder som behövs för att förebygga störningar 

från trafiken. Motsvarande gäller enligt 2 § lagen om byggande av 

järnväg även för en järnvägsplan. 

Enligt 5 kap 7 § plan- och bygglagen får i en detaljplan meddelas 

bestämmelser om skyddsanordningar för att motverka störningar 

från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, bestämmelser 

om högsta värden för bl a bullerstörningar. Skyddsanordningarna 

kan bestå av skyddsvallar/ skärmar eller av skydds- och säkerhetsområden. 

Detta gäller all störande markanvändning men i denna 

handbok behandlas enbart trafikbuller. 

Det bör observeras att arbetsplan för allmän väg respektive järnvägsplan 

inte får strida mot bestämmelser i detaljplan enligt PBL. 

Ett praktiskt sätt att lösa tillkomsten 

av bullerskyddsanordningar vid genomförande 

aven detaljplan är att 

exploatören tar ansvar också för genomförandet 

av dessa. De kan lämpligen 

tas in i ett exploateringsavtal. 

När krävs bullerskyddsåtgärder 

Vid nyanläggning av väg, järnväg 

eller flygplats är det klart fastlagt 

när bullerskyddsåtgärder ska vidtas. 

Finns åtgärder angivna i arbetsplan 

för allmän väg, järnvägsplan eller i detaljplan måste skyddsåtgärderna 

utföras när planen genomförs. 

För befintliga anläggningar är det svårare att ange när bullerskyddsåtgärder 

ska utföras. Det gäller även ny trafikled inom 

befintlig bebyggelse om det saknas bestämmelser om skyddsåtgärder 

i en detaljplan eller arbetsplan. Riksdagen har emellertid i 

Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53 som antogs i mars 1997, 

fastställt riktvärden för buller från trafik som inte bör överskridas 

under olika förutsättningar. I mindre omfattning finns också 

rättspraxis att tillgå. 

Utan att närmare gå in på riksdagsbeslutet eller de rättsfall som 

finns på området kan dock konstateras att för vägtrafikbuller har 

29

ändring av höjdläget till nivå som anges i detaljplanen. Anläggandet 

av bullerskyddsvallar bör dock föregås av information till 

kringboende. 

Skadestånd 

Syftet med bullerskyddsåtgärder är att förbättra förhållandena i 

omgivningen, t ex på en närliggande fastighet. Trots det goda syftet 

kan åtgärderna, om det vill sig illa, även medföra skada. Det är 

inte meningsfullt att här försöka ange alla fall där skadeståndsskyldighet 

kan tänkas uppkomma. Helt allmänt kan dock sägas att 

skada av bullerdämpande åtgärder är sällsynt. Ett tänkbart skadefall 

kan vara en bullerskyddsvall 

som läggs upp vid gränsen till ett 

kvarter med bostadsbebyggelse. 

Genom sin tyngd kan vallen ge 

sättningar och förorsaka skador på 

närliggande byggnader. För sådan 

skada är vallens ägare ansvarig. 

Ägaren aven bullerskyddsskärm 

som är uppförd intill en väg är skyldig 

se till att skärmen inte blåser 

omkull och orsakar trafikolycka på 

vägen. Skärmen måste också placeras 

på sådant sätt att den inte gör 

vägen trafikfarlig i övrigt. 

Avtal med fastighetsägare 

Träskärm som genomgående tema vid genomfartsgata. här framför 

radhus. Umeå. 

Då trafikanläggningens ägare ska utföra bullerdämpande åtgärder 

på en fastighet som han inte äger eller disponerar (t ex med vägrätt) 

måste fastighetsägarens och eventuellt nyttjanderättshavarens 

medgivande inhämtas. Det gäller även för det fall åtgärden utförs i 

enlighet med ett föreläggande. Normalt är det ingen svårighet att 

få ett medgivande eftersom åtgärden oftast sker efter krav från 

fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Det är dock viktigt att 

tänka på att fastighetsägaren kan ha synpunkter på hur, var och 

när arbetena ska utföras. Dessutom är det inte ovanligt att flera berörda 

fastighetsägare kan ha olika uppfattningar i dessa frågor. Det 

kan förekomma att någon fastighetsägare inte alls vill ha åtgärden 

utförd, i vart fall inte på sin fastighet. Trafikanläggningens ägare 

31

kan normalt inte tvinga sig fram. I mera extrema fall kan dock 

tillämpning av 2 kap 2 och 5 § expropriationslagen vara tänkbar. 

Ett indirekt tvång kan åstadkommas om de sanitära förhållandena 

är sådana att miljö- och hälsoskyddsnämnden med stöd av hälsoskyddslagen 

exempelvis kan förbjuda att fastigheten används som 

bostad. Bestämmelser om högsta bullernivåer i ny detaljplan för 

trafikanläggningen är ett stöd i genomförandet av avtalet. 

Medgivandet från fastighetsägaren bör anges i ett skriftligt avtal. 

Innebär åtgärden att en bullerskyddsvall eller en bullerskyddsskärm 

ska placeras på annans fastighet bör avtalet helst ges formen 

av servitutsavtal till förmån för den fastighet där trafikanläggningen 

ligger. Det är viktigt att avtalet ger möjlighet till obehindrat 

tillträde till fastigheten för underhåll, tillsyn och förnyelse. 

Normalt bör ett avtal om utplacering aven bullerskyddsvall eller 

en bullerskyddsskärm klargöra att inga ersättningar ska ges ut i 

någondera riktningen. Möjligen kan det vara befogat med en bestämmelse 

om att anläggningens ägare ska återställa marken i godtagbart 

skick och betala ersättning för skada vid utförande, underhåll 

och förnyelse. Ur fastighetsägarens synpunkt kan det också 

vara behövligt med bestämmelser om att anläggningens ägare ska 

hålla vallen eller skärmen i vårdat skick. Servitutsavtalet bör 

inskrivas i fastighetsregistret hos Tingsrätten. 

Tänkbart är att trafikanläggningens ägare efter överenskommelse 

med fastighetsägaren uppför bullerskyddsvallen eller bullerskyddsskärmen, 

men att den sedan överlämnas med full äganderätt 

till fastighetsägaren. Överenskommelsen kan också utformas 

så att fastighetsägaren mot viss engångssumma åtar sig att stå för 

framtida underhåll m m. Ett sådant tillvägagångssätt är möjligt, 

men de framtida underhållskostnaderna är svåra att beräkna. 

Detta gäller exempelvis kostnader för eventuell klottersanering. 

Det kan också vara svårt att förmå en fastighetsägare att fullgöra 

sina avtalade underhållsskyldigheter. En annan risk som inte bör 

helt negligeras är att fastighetsägaren på något sätt förstör den 

bullerhämmande anläggningen om han är ägare till den. Han kan 

t ex riva ner den. Det innebär att även när anläggningen överlåts 

till fastighetsägaren måste det finnas ett avtal som klargör att 

fastighetsägaren är skyldig att bibehålla anläggningen. 

32

Åtgärder på byggnad kan utföras på tre olika sätt. 

• Trafikanläggningens ägare och fastighetsägaren kan gemensamt 

anlita en entreprenör. 

Anläggningens ägare kan svara för utförandet. 

• Fastighetsägaren kan själv svara för utförandet. 

Vilket alternativ som än tillämpas är det viktigt att parternas åtaganden 

och medgivanden samt fördelningen av kostnaderna blir 

klart angivna i skriftligt avtal. Eftersom förbättringarna på byggnaden 

kommer att ingå i den fasta egendomen är det närmast 

självklart att fastighetsägaren i fortsättningen ska svara för framtida 

underhåll m m. Det skadar dock inte att det framgår av 

avtalet. En annan fråga som kan uppstå är i vad mån part ska 

lämna garanti för arbetenas fackmässiga utförande och förväntad 

effekt. Även sådant bör klargöras i avtalet. 

Uppförande av bullerskyddsvall eller bullerskyddsskärm på en 

fastighet har knappast någon värdehöjande effekt på fastigheten. 

Fastighetsvärdet kan i bästa fall återgå till den nivå det skulle haft 

om inte trafikbullret sänkt värdet. 

Bullerhämmande åtgärder på byggnad som exempelvis komplettering 

eller byte av fönster, bättre fasa disolering etc kan innebära 

värdehöjning, lägre energiförbrukning och minskade underhållskostnader 

för fastighetsägaren. Det kan därför vara skäligt att fastighetsägaren 

betalar en del av kostnaderna för åtgärderna. En sådan 

fördelning fordrar naturligtvis överenskommelse med fastighetsägaren 

och fördelningen bör klargöras i ett skriftligt avtal. 

Exempel på avtal med fastighetsägare ges i Bilaga 1. 

Framtida ansvar för kraftigt ökande trafik och åtföljande störningar 

bör uppmärksammas i parternas hantering av skyddet mot 

trafikbuller. 


• Ansvaret för bullerskyddsåtgärderna åligger väg- eller 

banhållaren respektive flygplatsinnehavaren. 

• Vid byggandet av nya bostäder, lokaler etc ligger ansvaret på 

byggherren. 

33

Kapitel 4. 

Bullersaneringsplaner 

Uppmärksamheten på bullerfrågorna har ökat de senaste åren. 

Statliga utredningar samt EU-dokument har fastlagt att buller är 

ett av våra större miljöproblem. För att bullersaneringsarbetet ska 

bli effektivt och pengarna användas på ett optimalt sätt krävs noggrann 

planering och ett systematiskt arbete. I detta kapitel ges 

några ideer till planeringen och arbetet. 

Två aktuella dokument som behandlar bullerfrågorna i Sverige och 

övriga Europa är EUs "Grönbok" och den statliga utredningen 

"Handlingsplan mot buller" SOU 1993:65. 

EU:s Grönbok 

Buller som förorsakas av trafik, industrier och fritidsaktiviteter är 

ett av de stora miljöproblemen i Europa och en källa till ett ökande 

antal klagomål från allmänheten. EU:s femte miljöhandlings-program 

från 1993 omfattar ett antal grundläggande mål för bullerreducering 

som ska uppnås före år 2000, medan det nyligen framlagda 

förslaget om översyn av det femte miljöhandlingsprogrammet 

(KOM (95)647) omfattar ett bullerbekämpningsprogram 

som ska bidra till att uppnå dessa mål. 

Uppskattningsvis 20 procent av befolkningen inom EU, eller nästan 

80 miljoner människor, exponeras för bullernivåer som forskare 

och hälsoexperter anser vara oacceptabla, bullernivåer som 

hos de flesta människor leder till irritation, sömnstörningar och 

risk för negativa hälsoeffekter. Ytterligare 170 miljoner invånare 

bor i områden där ljudnivåerna är sådana att de leder till irritationer 

under dagtid. 

En rad olika studier har genomförts för att belysa frågan om vilka 

externa kostnader som uppstår i samhället på grund av buller, speciellt 

trafikbuller. Olika metoder för beräkning av dessa kostnader 

finns. De mest använda metoderna utgår från 

• viljan att betala för bättre ljudmiljö, 

34

• förändring av marknadsvärdet för egendom, 

• kostnader för bekämpningsåtgärder, 

• kostnader för undvikande eller förhindrande, 

• kostnader för medicinsk vård och produktionsförluster. 

Utgående från en översikt av dessa studier uppskattas att kostnaderna 

varierar från 0,2 till 2,0 % av BNP. Den lägre uppskattningen 

innebär en årlig kostnad inom EU på drygt 100 miljarder svenska 

kronor. 

I EU-kommissionens grönbok "Framtidens bullerpolitik" (nov 

1996) anges förslag till ny ram för bullerbekämpningen inom EV. 

Den nya ramen omfattar en rad alternativ för framtida åtgärder. 

Bland annat kan förslaget komma att innefatta rekommendationer 

om bullerkartläggning. 

"Handlingsplan mot buller" 

I den statliga utredningen "Handlingsplan mot buller" SOU 

1993:65 med professor Tor Kihlman som särskild utredare, konstateras 

att antalet människor i Sverige som exponeras för ekvivalentnivåer 

över 55 dB(A) har minskat sedan 1970-talet trots att transportarbetet 

har ökat. Den viktigaste orsaken till denna minskning 

är att större hänsyn numera tas till trafikbullret vid planering och 

byggande av bostäder och vägar. 

Den vanligaste bullerkällan i vår miljö är vägtrafikbuller med ca 

1,6 miljoner exponerade människor. Buller från tåg och flyg berör 

ett förhållandevis mindre antal personer. Det sammanlagda antalet 

människor som utsätts för bullernivåer över 55 dB(A) uppskattas 

till 2 miljoner. 

Samhällets kostnader på grund av buller kan uppskattas till 2 miljarder 

kronor per år. 

Statliga medel 

Riksdagen anslog i Infrastrukturpropositionen 8,5 miljarder kronor 

till trafiksäkerhets- och miljöförbättrande åtgärder avseende vägtrafik 

under perioden 1998-2007 och särskilda statsbidrag för kommunerna 

avseende perioden 1998-2002. Även Banverket har i sina 

planer anslagit medel för motsvarande åtgärder. 

35

Kommunala bullersaneringsplaner 

För att erhålla statliga bidrag till bullersaneringen är det ofta en 

fördel att ha ett kommunalt bullersaneringsprogram. Programmet 

kan tas fram och utformas på olika sätt och här ges några ideer och 

råd. 

Organisation 

Bullersaneringsplaner omfattar ofta flera av kommunens förvaltningar 

eller kontor som t ex tekniska kontoret, gatukontoret, fastighetskontoret, 

stadsbyggnadskontoret, miljökontoret och finanskontoret. 

Inför arbetet med en plan kan det vara lämpligt att bilda 

en speciell referensgrupp/arbetsgrupp för samordningsarbetet. 

Referensgruppen styr verksamheten medan det praktiska arbetet 

genomförs av respektive kontor och eventuellt aven konsult. 

En klar och entydig organisation underlättar genomförandet av 

bullersaneringen. Det gäller såväl vid upprättandet av plan som i 

genomförandefasen. Exempelvis bör uppdelningen mellan kommunens 

förvaltningar/kontor göras klar: 

• Ansvaret för bulleråtgärderna åligger väghållaren. 

• Tillsynen för effekten av åtgärderna åligger miljöförvaltningen. 

Kartläggning 

Grunden för en bullersaneringsplan är en kartläggning av samtliga 

bullerkällor i kommunen. Trafiken brukar utgöra de största bullerkällorna 

och de som är enklast att kartlägga på ett överskådligt och 

entydigt sätt. De tre trafikslagen, vägtrafik, spårburen trafik och 

flygtrafik behandlas var för sig. Utöver trafiken kan kartläggningen 

även omfatta externt industribuller, buller från motorsportbanor, 

skjutbanor och idrottsanläggningar. 

Frågor som bör besvaras innan kartläggningen börjar är: 

• Vilka trafikuppgifter ska gälla för kartläggningen? 

• Vilka lägsta ljudnivåer ska kartläggas? 

• Ska andra byggnader än bostäder kartläggas? 

• Uppgiftsinsamling av antal fönster per byggnad. Schablon, 

okulärbesiktning utifrån eller utgående från ritningar eller 

okulärbesiktning inomhus (typ av rum etc). 

36

• Ska både ekvivalent och maximal ljudnivå kartläggas? 

• Ska schablonvärden för byggnadernas trafikbullerisolering 

användas? 

• Ska ljudnivåerna inomhus mätas eller bedömas utgående från 

okulärbesiktning? 

• Hur noggrant ska kartläggningen göras? 

• Hur ska redovisningen ske? Ljudnivåer 1,5 m över mark, ljudnivåer 

vid fasad, ljudnivåer inomhus? Skala på kartorna etc? 

• Vilka ska kunna ta del av kartläggningen? 

• Kan praxis från genomförda bullersaneringsplaner med steg 

om 5 dB användas? 

Syftet med kartläggningen är av stor betydelse för noggrannheten 

och ambitionsnivån. Följande syften kan förekomma: 

• Uppskattning av antalet bullerutsatta i kommunen. 

• Förteckning över de mest bullrande lederna/gatorna/järnvägarna. 

• Förslag till eventuella åtgärder. 

• Grov uppskattning av kostnaderna för eventuella åtgärder. 

• Underlag för detaljdimensionering av åtgärder, skärmar, 

fönsteråtgärder etc. 

• Underlag för förfrågningsunderlag för åtgärder. 

Redovisningen är normalt den största kostnadsposten för bullerkartläggningar. 

Det kan dels bero på ett heterogent kartunderlag 

för redovisningen (och beräkningarna) och dels på att kostnaderna 

för mångfaldigandet är stor. Det är därför viktigt att tidigt i processen 

besluta om ambitionsnivån. 

I en mycket översiktlig kartläggning 

kan en redovisning av trafikbullernivån 

vid körbanekant vara tillräcklig. 

Kartredovisningen av kommunens 

gator kan då göras i skala 

1:10000 eller i ännu mindre skala, 

men med färgläggning av berörda 

gator. Denna redovisning är många 

gånger tillräcklig då bebyggelsen är 

sammanhängande längs gatorna. 

70 dB(A) - 65 dB(A) - 60 dB(A) 

Exempel på redovisning av buller vid tät stadsbebyggelse. Ekvivalent 

ljudnivå på 10 m avstånd från vägmitt. 

37

------- 60 dB{A) •••• ,•••""",. 55 dB(A) 

Exempel på redovisning av buller vid gles bebyggelse. Gränslinjer för 

ekvivalent ljudnivå 1,5 m över mark. 

Prioritering i program 

I områden med mer spridd bebyggelse, 

villabebyggelse etc, och/eller 

då en mer detaljerad kartläggning 

erfordras kan redovisningen av bullret 

ske i form av iso-dB linjer 1,5 m 

över mark och/eller vid de enskilda 

byggnadernas fasader. Vid denna 

redovisning av trafikbullernivåer har 

kartskalan 1:4000-1:5000 visat sig ge 

tydliga resultat. Ljudnivåkurvor i flerfärg 

ger en avsevärt mycket tydligare 

redovisning än enbart svartvitt. 

Kartor i A4 format är enklare att 

kopiera och binda samman, men de 

ger sämre översikt än kartor i större 

format. 

Olika prioriteringsordningar för bullerskyddsåtgärder kan diskuteras. 

Nedan ges förslag till några alternativ som har olika steg och 

bygger på lokala förutsättningar. De kan ge viss vägledning för 

motsvarande arbete i den egna kommunen. 

Vägtrafik 

FörslagsaHernativ 1 för prioritering 

Detta prioriteringsalternativ används helt eller delvis för prioritering 

av åtgärder i kommuner med relativt stor genomfartstrafik. 

• Prioritet 1 - Boningsrum med över 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå 

utomhus vid fönster, frifältsvärde. 

• Prioritet 2 - Lägenheter med över 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå 

utomhus utanför samtliga fönster, frifältsvärde. 


utomhus vid fönster, frifältsvärde. 

• Prioritet 4 - Uteplatser och utemiljöer i anslutning till bostäder 

med över 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå, frifältsvärde. 

• Prioritet 5 - Parkmiljöer/ grönområden med över 60 dB(A) ekvivalent 

ljudnivå, frifältsvärde. 

38

Förs/agsalternativ 2 för prioritering, storstadskommun 

Detta alternativ kan helt eller delvis rekommenderas för att prioritera 

åtgärder i en storstadskommun. 


utomhus vid fönster, frifältsvärde och över 33 dB(A) 

ekvivalentnivå inomhus. 

• Prioritet 2 - Bostäder med över 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå 

utomhus på uteplatser, frifältsvärde. 

• Prioritet 3 - Bostäder med över 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå 

utomhus på uteplatser, frifältsvärde. 

Förslagsalternativ 3 för prioritering, låg och gles bebyggelse 

Detta alternativ används helt eller delvis för prioritering av åtgärder 

i en kommun med övervägande låg och gles bebyggelse. 

• Prioritet 1 - Boningsrum med över 50 dB(A) maximal ljudnivå 

inomhus och över 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus vid 

fönster, frifältsvärde. 


inomhus och över 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus vid 

fönster, frifältsvärde. 


inomhus. 

Spårburen trafik 

Gemensam rekommendation för prioritering av åtgärder mot buller 

från spårburen trafik. 


inomhus. 

• Prioritet 2 - Bostäder med över 70 dB(A) ekvivalentnivå vid 

fasad, frifältsvärde. 

• Prioritet 3 - Bostäder med över 50 dB(A) maximal ljudnivå inomhus. 

• Prioritet 4 - Bostäder med över 65 dB(A) ekvivalentnivå vid 

fasad, frifältsvärde. 

Flygtrafik 

Gemensam rekommendation för prioritering av åtgärder mot buller 

från flygtrafik. 

39

• Prioritet 1- Bostäder med över 60 dB(A) maximal ljudnivå inomhus 

kvällar och/eller nätter eller över 40 dB(A) flygbullernivå 

inomhus. 

• Prioritet 2 - Bostäder med över 55 dB(A) maximal ljudnivå inomhus 

kvällar och/eller nätter. 

• Prioritet 3 - Bostäder med över 60 dB(A) maximal ljudnivå inomhus 

dagtid och/eller nätter eller över 35 dB(A) flygbullernivå 

inomhus. 

• Prioritet 4 - Bostäder med över 55 dB(A) maximal ljudnivå 

inomhus dagtid. 

Sammanlagt buller 

Byggnader eller områden som utsätts för buller från flera trafikslag 

bör prioriteras högre. Prioriteringen utgående från det mest bullrande 

trafikslaget kan skärpas ett steg om bullret från annat trafikslag 

är så högt att det finns med i prioriteringslistan för det trafikslaget. 

Exempel 

Bullersaneringsplaner har upprättats av ett antal kommuner. 

Planerna innehåller i de flesta fall förteckningar över antalet bullerstörda 

lägenheter. Några exempel ges nedan. 

Ar Kommun Antalligenheter med högre ttaflkbullernlvå vid fasad än 

Ekvivalent ljudnivå, dB(A) Maxlmalljudnlvå, dB(A) 

65 60 55 80 75 70 

1988 Falun 280 930 2460 - 800 1760 

1995 Huddinge 315 1238 3592 - - - 

1983 Solna 1400 4300 7400 - - - 

1991 Nacka 525 1450 3300 760 1600 2600 

1987 Udingö 126 571 1388 - - - 

1990 Österåker 79 374 757 278 558 707 

1991 Luleå 483 - 1967 - - - 

1992 Lund 990 2480 3540 350 1340 1800 

1995 Danderyd - 1130 - - 566 942 

1995 Uppsala 3400 10852 18680 - - - 

Delar ur redovisningen av bullerkartläggningar för fem kommuner 

ges i bilaga 2. Kommunerna är Stockholm, Sollentuna, Lidingö, 

Göteborg och Västerås. 

40

Genomförande 

Strategi 

Inför genomförandet av planerade 

bullerskyddsåtgärder är det viktigt 

att diskutera och bestämma lämplig 

strategi. Många olika varianter förekommer 

beroende bland annat på 

typ och omfattning av åtgärderna. 

Några exempel refereras nedan. Det 

är också viktigt att bestämma hur 

kostnaderna för åtgärderna ska fördelas. 

Exempel storstad - Fönsteråtgärder 

Bullernivån längs de olika gatorna i 

kommunen har kartlagts och utgör 

underlaget för prioriteringen. I första 

prioritet behandlas bostadshus med 

över 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå 

vid fasad. 

Ansvarig för åtgärderna är väghållaren. 

Genomförandet styrs aven 

arbetsgrupp med representanter från 

stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, 

gatukontoret och miljöförvaltningen. 

Åtgärderna delas upp så 

att varje del omfattar 50-100 fastighetsägare 

och det praktiska arbetet 

sköts av konsult. 

I steg 1 får berörda fastighetsägare 

ett informationsbrev där erbjudandet 

om bidrag till bullerdämpande 

åtgärder beskrivs. Intresserade fastighetsägare 

inbjuds då även till ett 

informationsmöte. 

Exempel på bullerskyddsskärmar där kommunen samordnat utförandet 

kvartersvis. Tätning med mineritskiva som går ner i marken. Avtäckning 

på tolpar och skärm med lutande bräda som skydd upptill. Infart med 

grind indragen från vägen. Enebybergsvägen. Danderyd. 

41

Exempel på bullerskyddsskärm där fastighetsägaren fått svara för 

utformningen på den egna tomt n. Träskärm som ansluter till förråd. 

Det är skydd upptill och offerplanka nertill men det behövs fyllas på med 

grus för bättre tätning nertill. Häradsvägen, Huddinge. 


utformningen på den egna tomten. Träskärm som slutar vid tomtgräns. 

När Inte grannen vill ha skydd så att skärmen fortsätter utmed vägen, 

behöver skärmen vikas av in mot tomten cirka 7 m för att inte försämra 

den effekt som skärmen annars ger. Häradsvägen, Huddinge. 


utformningen på den egna tomten. Träskärm med port. Häradsvägen. 

Huddinge. 

42 

Informationen till fastighetsägarna 

anger kraven för att få bidrag, bidragets 

storlek (högsta belopp eller 

procent av kostnaden), exempel på 

åtgärder och exempel på entreprenörer 

som kan genomföra dessa 

åtgärder. 

Fastighetsägarna tar själva kontakt 

med lämpliga entreprenörer för att 

få anbud på åtgärderna. Entreprenören 

gör provmontage varefter 

resultatet kontrolleras med ljudmätning. 

Om mätningen ger godkänt 

resultat är den aktuella åtgärdsmetoden 

bidragsberättigad. 

Efter genomförda åtgärder görs 

stickprovskontroll av resultaten och 

vid godkända värden betalas bidraget 

ut. 

Exempel förortskommun 

Bullerskyddsskärmar eller fönster 

Arbetet leds av gatukontoret. Kartläggning 

av bullerstörda hus ligger 

till grund för erbjudande om åtgärder. 

Samtliga berörda hushåll informeras 

per brev. 

Fastighetsägarna får välja mellan 

åtgärder i form av bullerskyddsskärmar 

eller fasadåtgärder. Överenskommelse 

träffas mellan kommunen 

och varje fastighetsägare. Allt 

arbete utförs i fastighetsägarens regi. 

Ingen samordning av bullerskyddsskärmarnas 

utformning sker mellan 

de olika fastighetsägarna. 

Efter besiktning från kommunen 

betalas bidraget ut.

Vid nivåer över 65 dB(A) betalar kommunen hälften av schablonkostnaden 

för åtgärderna. Vid nivåer 61-65 dB(A) 25 procent. 

Exempel förortskommun - Bullerskyddsskärmar och fönsteråtgärder 

Beräknade trafikbullernivåer utomhus, ekvivalent och maximal 

ljudnivå, vid de olika bostadshusen ligger till grund för prioriteringen. 

Ansvarig för åtgärderna är väghållaren, tekniska kontoret. 

Arbetet leds aven representant från tekniska kontoret och en från 

miljökontoret. Åtgärderna delas upp per vägsträcka och en del av 

det praktiska arbetet sköts av konsulter. 

Kommunen har beslutat att bullernivåerna på uteplatser om möjligt 

ska reduceras till högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå med måttligt 

höga bullerskyddsskärmar 0,1-1,6 m höjd). Vidare ska den 

maximala ljudnivån inomhus begränsas till 45 dB(A). I samtliga 

fall förutsätts att byggnadernas trafikbullerisolering uppgår till 

eller med enkla medel kan bli lägst 30 dB(A). 

I ett första steg utarbetas förslag till bullerdämpande åtgärder i 

form av låga skärmar och där dessa inte ger tillräcklig effekt fönsteråtgärder. 

Samtliga fastighetsägare kallas till informationsmöte 

där förslaget och principerna för genomförandet presenteras. 

Vid ett ytterligare möte med en mindre grupp av fastighetsägare, 

kvartersvis, diskuteras åtgärdsförslaget mer i detalj. Det är exempelvis 

viktigt att bullerskyddet blir sammanhängande. 

Efter synpunkter från fastighetsägarna upprättas det slutliga förslaget 

till åtgärder och kommunen upphandlar dessa. 

För att kontrollera effekterna av åtgärderna genomförs bullermätningar. 

I en sista etapp planteras växter på lämpliga ytor mellan 

bullerskyddsskärmarna och vägen. Kommunen står för samtliga 

kostnader för åtgärderna. 

Kostnadsfördelning 

Kostnad för bullerskyddsåtgärderna och eventuell fördelning 

mellan väghållaren och fastighetsägaren påverkar i stor omfattning 

åtgärderna. De bullerdämpande åtgärderna påverkar fastighetens 

värde. Åtgärder i form av exempelvis fönsterkompletteringar eller 

fönsterbyten förbättrar normalt byggnadens värmeisolering. Det 

kan därför anses rimligt att fastighetsägaren står för en del av kost- 

43


utformningen på den egna tomten. Fint arbetad träskärm under 

byggnad ännu inte tät nertill. Huddinge. Häradsvägen. 


utformningen på den egna tomten. Träskärm på betongsockel. tät nertill 

och skyddad upptill.Huddinge, Häradsvägen. 


utformningen på den egna tomten. Träskärm på betongsockel. Bräderna 

nerdragna så att de går omlott med betongen och samtidigt bildar 

mönster. Huddinge, Häradsvägen. 

44 

naderna. Kostnadsfördelningen 

mellan fastighetsägare och väghållare 

skiljer från kommun till kommun 

och nedan ges några exempel 

som tillämpas i olika kommuner. 

Exemplen visar att bidragsdelen kan 

ligga mellan 10 och 100 procent av 

kostnaderna. 

Exempel förorlskommun med låg och 

gles bebyggelse 

Kommunen önskar en enhetlig behandling 

av buJlerskyddsfrågan och 

vill tillsammans med fastighetsägarna 

styra åtgärderna så att de 

kan anpassas till bebyggelsen och 

terrängen. Samtliga kostnader för 

anläggning av bullerskyddsskärmar 

och fönsterbyten står kommunen för. 

Exempel förorlskommun med låg och 

tät bebyggelse 

Fastighetsägarna får själva utforma 

bullerskyddet utgående från vissa 

kriterier. Kommunen betalar 50 procent 

av kostnaderna enligt schablon 

för bullerskyddsskärmar. 

Exempel storstadskommun 

Endast fönsteråtgärder förekommer 

och kommunen betalar 90 procent av 

kostnaderna för dessa, dock högst 

900 kr/kvm. 

Exempel större kommun 

Kommunen betalar 75 procent av 

godkända kostnader för bullerskyddsåtgärder.


• Det sammanlagda antalet personer i Sverige med bullernivåer 

utomhus över 55 dB(A) uppskattas till cirka 2 miljoner. 

• Samhällets kostnader på grund av buller uppskattas i Sverige 

till cirka 2 miljarder kronor per år. Inom hela EU drygt 

100 miljarder svenska kronor. 

• Riksdagen har anslagit 8,5 miljarder kronor till trafiksäkerhetsoch 

miljöförbättrande åtgärder avseende vägtrafik under närmaste 

tioårsperiod 0998-2007). 

• En klar och entydig organisation underlättar genomförandet av 

bullersaneringen. Det gäller såväl vid upprättandet av plan som 

igenomförandefasen. 

• Ansvaret för bulleråtgärderna åligger väghål1aren/banhållaren. 

• Tillsynen för åtgärderna åligger miljöförvaltningen. 

• Grunden för en bullersaneringsplan är en kartläggning av samtliga 

bullerkällor i kommunen. Vägtrafiken brukar vara den 

största. I en översiktlig kartläggning kan en redovisning av 

trafikbul1ernivån på 10 m avstånd från vägmitt vara tillräcklig. 

• Inför genomförandet av planerade bullerskyddsåtgärder är det 

viktigt att diskutera prioriteringsordningar utgående från 

lokala förutsättningar, exempelvis antalet störda och störningsnivån. 

Det är dessutom viktigt att bestämma lämplig strategi 

avseende bland annat kostnadsfördelning mellan väghållare 

och fastighetsägare i förekommande fall. 

45

KapitelS. 

Trafikbuller utomhus 

För att på ett effektivt sätt kunna angripa bullerproblemen utomhus 

krävs viss kunskap om bullera1string och bullerspridning samt 

bullerberäkningar. I detta redogör vi för vissa huvudprinciper. 

Bullera1string 

Bullera1stringen hos olika typer av fordon varierar med fordonstyp, 

hastighet, körsätt och vägens/banans utformning och underhåll. 

Vägtrafik 

Bullret från vägtrafik är sammansatt främst av motorbuller, avgasbuller, 

vindbuller och däcksbuller. Motor- och avgasljud är dominerande 

bullerkällor vid 30 km/h. Redan vid 50 km/h är däcksbullret 

ungefär lika starkt som motorbullret tack vare allt tystare 

motorer och mer strömlinjeformade fordon. Vid 70 km/h är däcksbullret 

det dominerande bullret från vägtrafiken. 


Bullera1stringen sker främst i kontakten mellan hjul och räls. Av 

stor betydelse för ljudnivån är ytjämnheten hos hjulen. De flesta 

andra bullerkällor är, vid hastigheter under 250 km/h, av underordnad 

betydelse. Det gäller exempelvis vindbrus och buller från 

strömavtagarna. Motor/ fläktbuller kan dock noteras då tågen går 

med låg hastighet eller står stilla, även slammer från passerande 

godståg kan noteras, framförallt om de är tomma. 

Ett annat ljud från spårburen trafik är gnissel och skrammel. Gnissel 

uppstår främst i snäva kurvor vid den relativa rörelsen mellan 

hjul och räls, som i sin tur är beroende av hastighet, kurvradie, 

boggikonstruktion och hjulupphängning. 

Gnissel eller s k "slip stick" förekommer främst hos spårvagnar 

delvis på grund av mindre radier hos banan och en stel boggi hos 

vagnen och de egenljud som uppstår i hjulet när det tvingas följa 

46

älsen. Nya spår- och tunnelbanevagnar kan förses med 

dämpanordningar på hjulen, vagnarna har mjuk boggi 

och hjulaxlarna mjukare infästning än tidigare. Dessa 

åtgärder kommer att minska risken för rälsgnissel. 

Flygtrafik 

Ljudalstringen hos flygplan varierar beroende på flygplanstyp. 

För jetplan kommer bullret främst från 

motorns fläkt och turbin samt från själva jetstrålen. 

Propellerplanens dominerande bullerkälla är själva 

propellern. 

Bullerspridning 

Vägen, järnvägen och flygleden är, med avseende på 

den ekvivalenta ljudnivån, s k linjekällor. Det betyder 

att ekvivalentnivån teoretiskt sprids halvcylindriskt 

från trafikleder på mark. Ekvivalentnivån avtar med 

3 dB(A) per avståndsfördubbling. 

Med avseende på den maximala ljudnivån består vägtrafik 

och flygtrafik av punktkällor. Den maximala 

vägtrafikbullernivån avtar med 6 dB(A) per avståndsfördubbling. 

När det gäller maximal ljudnivå från spårburen trafik 

är förhållandena mer komplexa. På grund av tågens 

längd, sprids ljudet halvcylindriskt, som för en linjekälla 

på korta avstånd, för att på större avstånd, då tåglängden 

blir kortare i förhållande till avståndet, övergå 

till halvsfärisk spridning. 

Bullerdämpning 

Den ekvivalenta trafikbullernivån längs en väg- eller 

järnvägssträcka dämpas beroende på följande faktorer: 

• avstånd, a 

• sektorsvinkel, a 

• markdämpning 

• skärmdämpning 

47 

HalvcylIndrisk utbredning av ekvivalent 

ljudnivå från vägtrafik och från spårburen 

trafik. a = avstånd. 

Halvsfärisk utbredning av maximal ljudnivå 

från vägtrafik. 

-------------- 

" a: 

Beräkning av trafikbuller. avståndsdämpning 

och sektorsdämpning.

Mätning av buller från vägtrafik. Vid mätningen 

ska minst 500 fordon passera. 

Skillnad mellan beräkningar och mätningar 

En stor mängd mätningar som genomförts vid olika terrängförhållanden 

och under olika meteorologiska situationer ligger till grund 

för beräkningsmodellerna för trafikbuller. Beräknade värden ger 

resultat som gäller för de vädersituationer som riktvärdena avser. 

Beräkningsmodellen avser exempelvis en kontrollerad vädersituation 

med svag vind från bullerkällan mot beräkningspunkten. 

Beräkningar ger därför oftast större noggrannhet än enstaka mätningar. 

Det gäller framförallt vid större avstånd (>30 m) mellan 

bullerkällan och beräknings-/ mätpunkten. 

I mer komplicerade situationer kan dock mätningar ge ett mer tillförlitligt 

resultat. Det gäller då att ha noggrann kontroll över de 

parametrar som kan påverka mätresultaten och utföra mätningarna 

enligt svensk standard. 

Bullermätningar 

För mätning av trafikbuller finns standarder, som exakt 

anger hur mätningen ska utföras, krav på instrument 

som ska användas samt behörighet hos mätpersonalen. 

Vägtrafik 

Vägtrafikbuller mäts enligt Naturvårdsverkets rapport 

3298. "Buller från vägtrafik - Mätmetod". Mätningar 

ska utföras vid svag medvind, dvs vind från bullerkällan 

mot mätpunkten. 


Tågtrafikbuller mäts enligt rapport 1995:40 från Sveriges 

provnings- och forskningsinstitut. "Buller från spårburen trafik 

Förslag till mätmetod". 

Mätförfarandet är i princip lika som för vägtrafikbuller men ljudnivåerna 

mäts endast då tåg passerar. Minst tre tåg av den mest 

bullrande typen ska passera vid mätningen. 

Mättoleranser 

Ett ljudnivåkrav är uppfyllt om uppmätta värden, inklusive mättoleranser, 

inte i något fall överskrider kravet, dvs uppmätt värde 

52

gäller utan korrektioner för mättoleranser. De inomhusvärden som 

normalt föreskrivs avser möblerade rum. I omöblerade sovoch 

vardagsrum kan 3 dB(A) högre värden accepteras. 


• Bullret från vägtrafik domineras vid låga hastigheter, under 

30 km/h, av motor- och avgasbuller. Vid höga hastigheter 

dominerar däckbuller. 

• Buller från spårburen trafik domineras helt av kontakten mellan 

hjul och räls. 

• Trafikbuller är en linjekälla. Den ekvivalenta ljudnivån avtar 

med 3 dB(A) per avståndsfördubbling från ljudkällan. 

• Trafikbullernivån vid sidan aven trafikled (järnväg) bestäms av 

antalet fordon (tåglängd), hastighet, avståndet, markdämpning 

eventuell skärmdämpning och hur stor synvinkel vägen täcker 

sett från beräkningspunkten. 

• Samnordiska beräkningsmodeller för trafikbuller finns och ska 

användas exempelvis för att kunna bedöma behovet av skyddsåtgärder. 

• Buller från olika trafikslag kan inte adderas med avseende på 

störningen. De måste behandlas var för sig. 

• Beräkningar ger oftast större noggrannhet än enstaka mätningar. 

Det gäller framförallt vid större avstånd (> 30 m). 

Beräkningar ska i de flesta fall användas medan mätningar 

används i mer komplicerade situationer. 

• För mätning av trafikbuller finns fastställda metoder som ställer 

stora krav på instrument, mätbetingelser och mätpersonal. 

53

Kapitel 6. 

o 

Atgärder 010t trafikbuller utomhus 

Vid nybyggnad ska bullerfrågan beaktas på planeringsstadiet för 

att minimera problemen. Men även i befintlig miljö finns flera möjligheter 

att dämpa buller. 

Innan omfattande bullerdämpande åtgärder i form av bullerskyddsskärmar 

och bullerskyddsvallar planeras bör dock andra 

bullerdämpande åtgärder diskuteras. Exempel på lämpliga aspekter 

som i första hand bör beaktas är: 

• planering av bebyggelse för att reducera bullerstörningar, 

• hastighetssänkande åtgärder och minskning av trafikflödet med 

trafiksanering, 

• vägbeläggningens betydelse, 

• banans konstruktion och underhåll, 

• krav på rullande materiel, 

• körrytmen. 

Ovanstående åtgärder ger var för sig endast några dB(A) sänkning 

av ljudnivån vilket är knappt uppfattbart. En kombination av två 

eller fler åtgärder kan dock ge en påtaglig effekt. 

För flygbuller kan ändrat flygsätt sänka bullernivåerna. Exempel 

kan vara: 

• ökad glidbanevinkel, 

• ändrad landningskonfiguration, 

• ändrade flygvägar, 

• ändrade uppställningsplatser. 

Bullerreducerande planering 

Användningen av bullerskydd bör alltid avvägas mot andra miljöaspekter 

innan beslut tas att genomföra dem. Innan en skärm 

byggs, bör andra metoder för att dämpa bullret övervägas. Exempelvis 

genom att dämpa vid källan, flytta bullerkällan, disponera 

om berörda fastigheter eller ändra användningen. 

54

Bullerproblemet får inte ersättas av 

andra problem. Skärmar skapar 

barriäreffekter, som kan bli förödande 

och baksidan av bullerskyddsskärmar 

kan skapa instängda eller 

inhägnade områden med försämrad 

miljö för de boende. 

Vid utformning av nya detaljplaner 

ska bullerfrågan särskilt beaktas. 

Buller är ett problem bland många 

som ska lösas. Buller och vibrationer 

från trafik är en viktig del i den 

miljökonsekvensbeskrivning, MKB, 

som ska upprättas vid detaljplaner 

som får en betydande påverkan på 

miljön, hälsan eller hushållningen 

med naturresurser. En bra detaljplan 

ska följas av god byggprojektering, 

där man är uppmärksam på ljudisolerings- 

och bullerfrågor vid planering 

av nya bostäder. 

Vid upprättandet av översiktsplaner 

och detaljplaner ska man beakta 

buller orsakat av trafik. Det är alltid 

mycket mer ekonomiskt fördelaktigt 

att förebygga ett problem, än att 

rätta till det i efterhand. 

Den absolut lägsta ambitionen vid 

bostadsprojektering, t ex vid komplettering 

av befintlig bebyggelse i 

städer, bör vara att någonstans erbjuda 

lugn och ro. En tyst sida, 

ostörda sovrum och en lugn uteplats 

kan i undantagsfall vara minimikrav 

på en bostad. Transportalstrande anläggningar 

ska inte lokaliseras till 

bostadsområden eller använda ett 

bostadsområde som genomfart. 

Bilderna ovan är exempel på hastighetsdämpande åtgärder på lång rak 

gata. Mjukt rundad, överkörningsbar mittrefuge av smågatsten, upphöjda 

övergångsställen med refuger i mitten, styrning med kullersten 

för att gatan ska korsas på rätt ställe. Minirondell, dekoration och 

fartbromsare. Hägerstensvägen, Stockholm. 

Tunnelöppning, murade väggar, partier med håltegel och bakomllgg· 

ande ljudabsorbent. (Här valdes av tråuIIsplattor. Effekten hade blivit 

bättre med mineralull.) Även I tunnelmynningen har ljudabsorbenter 

monterats på väggarna, Fredhållstunneln, E4 Essingeleden, Stockholm. 

55

Det krävs oftast mycket stora avstånd mellan trafik och bostäder för att 

uppnå acceptabla bullernivåer. Tumba, Botkyrka. 

Bostadshus. Trapphus, badrum och kök mot järnväg. 

Ljudabsoroerande betongskärm med glasöverdel. Bakom skärmen 

grönska och en strandpromenad. Klarastrandsleden. Stockholm. 

56 

Exempel på planeringsåtgärder är: 

• skyddsavstånd till bebyggelsen, 

• bullerokänslig bebyggelse, 

• bulleravskärmande bebyggelse, 

• tunnel. 

Skyddsavstånd 

Genom att förlägga trafikleden/järnvägen 

och bebyggelsen på tillräckligt 

stort avstånd från varandra kan 

lämpliga bullernivåer uppnås. För 

att vid trevånings bostadsbebyggelse 

erhålla högst 55 dB(A) ekvivalentnivå 

krävs ca 70 m skyddsavstånd 

till en väg med 12000 fordon och 

50 km/h. Motsvarande avstånd till 

en järnväg med 8 tågpassager per 

timme blir över 300 m. 

Bullerokänslig bebyggelse 

Skyddsområdet längs vägen/järnvägen 

kan utnyttjas för bullerokänslig 

bebyggelse, exempelvis för industrioch 

handelsändamål. Denna lösning 

påverkar emellertid många trafikanters 

upplevelse av kommunen på ett 

icke önskvärt sätt. 

Bulleravskännande bebyggelse 

Genom lämpligt valda byggnadsutformningar 

och planlösningar kan 

kontor och även bostäder placeras 

relativt nära vägen/järnvägen. 

Denna bebyggelse utgör även skärm 

för bakomliggande bebyggelse. På så 

sätt kan mark bebyggas som annars 

skulle behövas till skyddsavstånd.

Ny trafIkmängd i relation 

till den ursprungliga 

35-45% 

45-60% 

60-70% 

70-90% 

90-110% 

110-140% 

150-180% 

180-220% 

Minskad nattrafik 

förändringar av 

ekvivalentnivån d8(A) 

Dagens riktvärden och beräkningsmetoder avser ekvivalent ljudnivå 

för dygn. Tidigare användes olika värden för dag och natt. 

Vid övergången till dygnsvärde diskuterades en viss bestämd 

dygnsfördelning av trafiken. Aktuell dygnsfördelning är vardag 

(kl 06-18) 72 procent, kväll (kl 18-22) 20 procent och natt (kl 22-06) 

8 procent av dygnstrafiken. 

Vid annan andel av främst trafiken nattetid än schablonvärdet 

8 procent kan vid mycket noggrann dimensionering korrigering 

av framräknad ekvivalent ljudnivå för dygn göras enligt en särskild 

formel. 

Utgående från två alternativa dygnsfördelningar har korrektionsfaktorerna 

för dygn, samt för de olika delarna av dygnet beräknats. 

Antagen dygnsfördelning och därtill hörande korrektionsfaktorer 

för ekvivalentnivån för hela och delar av dygnet redovisas 

nedan: 

-4 

-3 

-2 

-1 

tO 

+1 

+2 

+3 

Tidsrymd Andel av dygnstrafIken för dygn, dB(A) 

Dygn 

Dag 

Kväll 

Natt 

100% 

72% 

20% 

8% 

10 %tunga 

10%tunga 

10 %tunga 

o % tunga 

Detta innebär att dygnsekvivalentnivån kan minskas med 1 dB(A). 

59

Dygn 

Dag 

KvAD 

Natt 

Detta innebär att dygnsekvivalentnivån kan minskas med 2 dB(A). 

Järnvägstrafik har ofta en helt annan dygnsfördelning än vägtrafik 

och skiljer sig från fall till fall. Det är exempelvis inte ovanligt med 

högre trafikmängd per timme nattetid än dagtid på grund av 

exempelvis stor andel godstrafik. Om trafiken nattetid är liten, 

högst 5 tågpassager, kan målet för högsta maximala ljudnivå inomhus 

mildras. 

Vegetationens betydelse 

Träd och buskar mellan vägen/järnvägen och bebyggelsen har försumbar 

inverkan på trafikbullernivån. Vid stora avstånd, minst 

100 m, och tät vegetation kan 1-2 dB(A) ökad bullerdämpning 

uppnås. Vegetationen medför emellertid att störningen i många 

fall kan upplevas mindre när trafiken inte syns. 

Gatubeläggningens betydelse 

Fordonsbullret påverkas av förarens körsätt, fordonets skick, 

däcken och vägbeläggningen. Vid låga hastigheter dominerar motorbullret, 

men redan vid 50 km/h är bullret från däck-vägbana 

ungefär lika starkt. 

Lösa brunnslock i körbanan och fogar i brobanor kan vid olämpligt 

utförande och/eller bristande underhåll ge kraftigt buller. Brunnslocken 

kan för att minska risken för onödigt buller placeras på 

gummimellanlägg. Fogar i brobanor måste underhållas regelbundet 

så att eventuella glapp vid fogen kan åtgärdas i god tid. 

En ojämn vägbana ger upphov till vibrationer i däcket som avger 

ett lågfrekvent buller. Bullret hörs både utanför och inne i fordonet. 

En slät vägbana ger vid större hastigheter högfrekvent buller, som 

hörs mest utanför fordonet. 

60

Exempel på korrektioner av bullernivån vid olika vägbeläggningar 

ges i bilaga 3. Dränerande asfalt kan nylagd ge ca 3 dB(A) tystare 

trafik än asfaltbeläggning. Effekten försvinner efter cirka 5 år på 

grund av att hålrummen i asfalten blir tilltäppta. På mycket starkt 

trafikerade vägar kan effekten vara borta redan efter 1-2 år. Metoder 

att renovera sådana beläggningar finns ännu inte utvecklade. 

Korrektioner för olika vägbeläggningar, enligt bilaga 3, ingår i 

version 8.3 av Trivectors beräkningsprogram för trafikbuller. 

Forskning avseende ännu tystare vägbeläggningar och tystare 

däck pågår men avvägningen mellan bullera1string och hållbarhet 

är svår. Exempel på vägbeläggningar som ger upp till 10 dB(A) 

lägre buller finns, men de håller kortare tid än en månad. 

Banans konstruktion och underhåll 

Rälsgnissel, s k "slip stick", förekommer hos främst spårvagnar på 

grund av mindre radier hos banan och en stel boggi hos vagnen 

samt de egenljud som uppstår i hjulet när det delvis glider längs 

rälsen i stället för att rulla helt idealt. Genom att bygga med större 

banradier minskar risken för rälsgnissel. Även rälssmörjning och 

regelbundet underhåll minskar denna risk. 

Underhållet av rälsen har även i övrigt stor betydelse för bulleralstringen, 

exempelvis ger regelbunden rälsslipning lägre buller. 

Även byte till kraftigare räler kan minska bullera1stringen, men här 

föreligger inga entydiga resultat. Kraftigare räler förändrar dessutom 

bullerspektrum så att bullret blir mer högfrekvent. 

Krav på fordon 

Vägverket ställer ljudkrav på de fordon som får trafikera landets 

vägar. En ny mätmetod och skärpta ljudkrav skulle medverka till 

att bullernivåerna sänktes ytterligare. 

Mätning av buller vid typgodkännande av bilmodeller sker i dag 

med accelerationsprov. Det betyder att motorbullret ger störst utslag 

och däcksbullret får mindre betydelse. En ändrad mätmetod 

som även tar hänsyn till däcksbullret skulle ställa större krav på 

61

Lite väl närgången bullerskyddsvall 

Träskärm på vall, plåtavtäckning på ett skärmkrön ökar livslängden. 

Bullerskyddsvallar 

bil- och däckstillverkarna. Dessutom 

borde krav finnas på att endast för 

bilmodellen typgodkända däck får 

användas. 

I Banverkets sektorsansvar ingår att 

ställa krav på trafikföretagen att 

dessa använder så lite störande fordon 

som möjligt. 

Alternativt kunde differentierade 

banavgifter införas på samma sätt 

som Luftfartsverket gör för den som 

nyttjar flygplatserna. 

Körrybn 

Körsättet och/eller körrytmen har 

betydelse för fordonens bullera1string. 

Täta accelerationer och 

inbromsningar ger högre buller än 

trafik som flyter jämnt. Bilförarnas 

individuella körsätt kan endast till 

viss del påverkas med åtgärder i 

eller längs vägen. En jämn körrytm 

kan till exempel åstadkommas med 

hjälp av så kallad "grön våg" med 

lämpliga intervaller. 

Speciell uppmärksamhet bör riktas på vägar med 

genomfart av tung trafik nattetid. Om trafiksignalerna 

släcks på natten kan följden bli att trafiken passerar med 

mycket hög hastighet vilket medför höga bullernivåer. 

Å andra sidan kan onödiga accelerationer vid start efter 

en ljussignal undvikas med släckta signaler. 

Exempel på utformningavbullerskyddsvall. De flesta byggnads- och infrastrukturprojekt medför att 

en stor mängd massor måste transporteras bort till temporära 

eller slutliga upplag. Transportsträckorna blir 

ofta långa. För att minska transportavstånden och sam- 

62

tidigt få nytta av dessa massor i form 

av bullerskyddsvallar kan kommunen 

upprätta en plan över hanteringen 

av massorna. Platser för blivande 

bullerskyddsvallar bör inventeras 

så att de massor som är lämpliga 

kan läggas upp på anvisade 

platser. För dessa upplag krävs 

normalt marklov. 

Massorna i en vall kan i kärnan bestå 

av överskottsmassor, som är tillräckligt 

grova för att bli stabila. Om massorna 

läggs ut något eller några år i 

förväg eller läggs ut och packas i 

omgångar kan sättningar minimeras. 

De översta 0,5 m ska inte komprimeras, 

för att vegetationen ska ha möjlighet 

att etablera sig. Även om massorna 

packas noggrant bör höjden 

efter sista jordskiktet överstiga planerad 

sluthöjd på grund av sättningar. 

Geotekniker kan ange storleksordningen 

på förväntade sättningar. 

Vallarna kan planteras med 

ettåriga växter för att bli mer tilltalande. 

För att skapa en brant vall kan uppbyggnad 

ske med armerad jord eller 

stödmurar. Sådana konstruktioner 

måste dimensioneras med hänsyn 

till bland annat stabilitet, sättningar 

och typ av armeringsmaterial samt 

vibrationer från trafiken. 

Ur trafiksäkerhetssynpunkt utformas 

vallar med flacka lutningar mot 

trafiken och utan konstruktioner som 

kan utgöra en risk för trafikanter. 

Brant vall kan fås om slänten förstärks med geotextil som slitsas för 

plantering, på sikt binder växternas rötter jorden. E4 vid Västberga i 

Stockholm. 

Mycket brant vall kan fås med stöd av gabioner (nätkorgar fyllda med 

sten). 

Värmdöieden, brant vall med armering för plantering mellan väg och 

trädgård. 

63

Utmed järnväg eller hårt trafikerad landsväg är ofta möjligheten 

att bygga en vall större än inne i ett samhälle. Projekteras och 

byggs vallen samtidigt med vägen kan ofta kostnaden reduceras 

avsevärt med avseende på schaktmassor och transporter. 

Vallen kan vara böljande både i höjd och sidled. Vegetation planeras 

med hänsyn till växtzon och skötsel. 

Behövs höga skydd kan en kombination av vall och skärm byggas. 

Erforderligt markområde för en bullerskyddsvall: 

Normalt vägutrymme för dagvattenavrinning i dike mellan väg och 

bullerskyddsvall erfordras dessutom. 

Geotekniska undersökningar och bedömningar av grundförhållanden 

ska alltid utföras vid anläggning aven bullerskyddsvall med 

hänsyn till närliggande väg och andra konstruktioner. Det kan 

också vara fråga om ledningar i mark som korsas eller påverkan av 

dagvattenavrinning i närområdet. 

Skärmen följer terrängen. MIneritskivor trästomme. glas för sikten 

upptill med varning för fåglar. Väg 73 Huddinge. 

64 

Bullerskyddsskännar 

En bullerskyddsskärm ska vara tät, 

något som är helt avgörande för den 

bullerreducerande effekten. Skärmens 

funktion försämras särskilt 

mycket av långsmala otätheter som 

exempelvis springor vid mark eller 

mellan skärmelementen. 

Flera faktorer är av betydelse för den 

totala effekten aven bullerskyddsskärm, 

såsom täthet, material och 

grundläggning. I en otät skärm, eller 

i en skärm som byggs med olämpligt 

material, går bullret rakt igenom

• Motfyllning med kapillärbrytande material, skärmen motfylls 

med singel (8-14) eller liknande. 

• Offerplanka, en särskild skärmdel som är lätt utbytbar 

monteras mellan övrig skärm och ner i marken. 

• Fuktokänsligt material, den nedre delen av skärmen byggs av 

icke fuktkänsligt material, exempelvis Minerit eller plåt. 

Materialval 

Exempel på minsta virkesdimensioner och 

regelavstånd vid stående panel. 

Exempel på minsta regelavstånd vid 

liggande panel. 

Bullerskyddsskärmen kan av ljudskäl utföras av valfritt material 

med tillräcklig ljudreduktion. Kravet på ljudreduktion är måttligt, 

eftersom det oftast är skärmens höjd, placering och utsträckning, 

som dimensionerar dämpningen. 

Bullerskyddskärmen bör ha en ljudisolering motsvarande 

minst Rw = 25 dB. (Rw =vägt reduktionstal mätt i 

laboratorium.) Uttryckt i standardiserad term ska 

bullerskyddskärmen vara av lägst klass B2 enligt EU 

regler, jfr bilaga 4. 

Den enda tumregel som egentligen behövs beträffande 

-t materialvalet är att skärmen bör ha en ytvikt av minst 

I 15 kg/kvm. 

Skännar av träpanel 

Skännar av skivmaterial 

Tätheten är avgörande för skärmens effekt. Vid skärmar 

som byggs upp av skivmaterial, glas, Minerit, plåt, 

plywood etc är det skarvarna mellan skivorna och anslutningen 

mot marken som bestämmer tätheten. Tillräcklig 

täthet kan erhållas med gummilister eller med 

drevningsremsor av glasull. Tillräckligt långt överlapp, 

och samtidigt god anliggning mellan skivorna kan 

också ge erforderlig täthet. Exempelvis minst 30-50 mm 

överlapp. Mindre överlapp kräver tätare underhållsintervaller. 

Bullerskyddsskärmar av lockpanel eller av spontat virke är vanligt 

förekommande och relativt enkla att bygga även för privatpersoner. 

För att vara säker på att skärmen håller sig acceptabelt tät 

66

genom åren, ges här några rekommendationer. 

Bullerskyddsskärm som byggs och underhålls av t ex 

småhusägare kan ha något klenare dimensioner. Det 

medför emellertid ökat krav på årligt underhåll, efterjusteringar 

etc. 

Rekommenderade virkesdimensioner 

Minsta virkestjocklek 32 mm 

Största panelbredd 150 mm 

Minsta regeldimension 70 x120 mm 

Största regelavstånd 600 mm (vid skärm av stående 

panel) 

400 mm (vid skärm av liggande 

panel) 

Skärm av lockpanel 

Minsta överlapp 

Skärm av falsat virke 

Minsta fals 

32 mm 

30 mm 

Montagesätt 

Panelen skruvas med montageskruv eller s k trallskruv 

(en skruv som saknar gängor närmast huvudet och har 

stort huvud), varmförzinkad eller rostfri. Exempelvis 

"Grabber BH 100 Utv" för att skruva 32 mm panel i 

70 mm regel. 

Val av paneltyp 

Vid skärm av falsat virke måste paneltyp väljs med omsorg 

så att träets fuktrörelse inte medför springor. Fukthalten 

vid montage av panelen påverkar framtida rörelser 

i träkonstruktioner. Av årsringarna, som syns i ändträ, 

framgår i vilken riktning panelerna rör sig vid ändring 

av fukthalt. Årsringarna strävar att räta ut sig vid 

uttorkning/lägre fukthalt och tvärt om vid ökad fukthalt. 

Lämpligt är att, om skärmen byggs av fuktigt virke 

utforma och vända panelbrädorna enligt exemplet till 

höger. Gäller både falsad panel och lockpanel. 

Byggs skärmen av torrt virke är det lämpligt är att 

utforma och vända panelbrädorna enligt exemplet till 

höger. 

67 

Exempel på p nel med minsta fals. 

Exempel på lämplig skruvtyp. 

... 

Då trä torkar vill årsringarna räta ut sig. 

... 

Da trä blir fuktigare böjs årsringarna mer 

ihop. 

Exempel på lämplig typ av falsat virke. 

50 x 150 eller 50 x 200 för bullerskyddsskärm 

som byggs av fuktigt virke. 

Exempel på lämplig typ av falsat virke, 

50 x 150 eller 50 x 200, för bullerskyddsskärm 

som byggs av torrt virke.

Gul träskärm med liggande brädor, krönbräda av trä b de på element 

och stolpar. Dekoration röd spalje. 

Faluröd träskärm på planterad 

vall. fasad mot trafik och 

fasad och detalj mot lugn 

sida. Vägsträckan har fått 

vackra vägars pris. 

E4 Sollentuna. 

68 

Byggtoleranser 

Vid anläggning av bullerskyddsskärm 

på entreprenad bör följande 

toleranser krävas: 

Maximal avvikelse per ståndare, 

(stolpe), 0-5 m långa, är ±10 mm i 

plan i överkant skärm. Det gäller 

såväl i längsled som i tvärled. Dessutom 

får ståndare längre än 5 m 

maximalt luta 1:500 från lodlinjen 

dvs en 6 m lång ståndare få luta 

12 mm från lodlinjen. 

Lägre krav kan vara aktuella beroende 

på plats och utformning av 

skärmen. Dessutom kan vid enskilt 

byggande lägre toleranskrav ställas 

om det inte av den enskilde upplevs 

som negativt. 

Träskydd 

Bullerskyddsskärmar kan skyddas 

och dess livslängd förlängas genom 

att följande möjligheter utnyttjas: 

• Konstruktivt träskydd tillvaratas. 

Tillämpas alltid. 

• Impregnering av virket. 

• Bestrykning eller doppning av 

träytor utförs; det gäller både för 

laserande och täckande färg. 

• Val av träslag, exempelvis lärk. 

De två sistnämnda avser kemiskt 

träskydd mot angrepp av svampar, 

bakterier och insekter. Bekämpningsmedlen 

(träskyddsmedel) kan appliceras 

antingen genom bestrykning, 

sprutning, doppning eller genom 

impregnering. Impregnering som är

effektivast bör följas av bestrykning 

som regelbundet underhåll. 

Konstruktivt träskydd 

Några grundråd beträffande konstruktivt 

träskydd: 

Undvik träkonstruktioner i mark. 

• Trä bör inte ha direktkontakt 

med fuktig betong eller asfaltbeläggning. 

• Vattenavrinning ska säkras på 

samtliga träytor. 

• Ändträytor ska skyddas speciellt. 

Stående bräder kan lämpligen 

skyddas med plåt upptill. 

Målning och doppning av trä 

Målning av bullerskyddsskärmar 

blir allt vanligare både av utseendeskäl, 

för träskydd och som klotterskydd. 

Några exempel på färgtyper 

som används är: 

• Slamfärg, exempelvis Falurött. 

Billig färgtyp som ger träskydd 

och försvårar klotter. 

• Linoljefärg. Miljövänlig färg som 

ger träskydd. 

Några allmänna råd avseende målning: 

• Målningbehandlingar bör utföras 

innan skärmen monteras så att 

skyddet blir så heltäckande som 

möjligt. 

• Ändträytor ska behandlas extra. 

Klotter och klotterskydd behandlas 

utförligare under Kapitel 9, Kostnader 

och underhåll. 

Träskärm på sockel. plåtavtäckning på stolpar och krönbräda på 

skärmen. 

Träskärm. övergång mellan skärm och vall. 

Träskärm på vall. plåtavtäckning på ett skärmkrön ökar livslängden. 

69

Första pris i inbjuden tävling om trafikbullerskydd. 

Vejdirektoratet i samarbete 

med Dansk Design Center. Design: 

Holscher Industriel Design. 

Impregnering av trä 

Impregnerat trä är oftast furu. Arbetet utförs industriellt. Svenska 

Träskyddsinstitutet har registrerat godkända impregneringsverk. 

De träskyddsmedel som kan användas finns registrerade och är 

indelade i två lösningsmedelklasser: 

• Vattenlösliga medel (salter), t ex koppar- och kromhaltiga 

medel. 

• Oljor och oljelösliga medel, t ex kreosot respektive 

tennorganiska medel. 

Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1990:10) reglerar 

användning av impregnerat trä. Trä som är impregnerat 

med krom eller arsenik får endast användas i mark, vatten 

och till säkerhetsanordningar samt delar som är svåra att 

byta ut. Dit hör vanligen inte bullerskyddsskärmar. 

Impregnerat trä kan ytbehandlas på samma sätt som 

oimpregnerat trä. Saltutfällningar på färskt impregnerat 

trä tvättas eller borstas bort före målning om man inte kan 

vänta med målningsbehandlingen ett år. Då har i regel 

saltutfällningarna försvunnit från ytan. 

Impregnering av träkonstruktioner som är hårt utsatta för 

väder och vind samt är svåråtkomliga för underhåll, t ex 

bullerskärmar, bör vara impregnerade i lägst klass AB. 

Klass AB innebär "Impregnerat med full inträngning i 

splintveden och med en lägre upptagning av träskyddsmedlet. 

Används till träkonstruktioner ovan mark". 

Efterbearbetning av impregnerat virke i träskyddsklasserna 

M, A och AB ska undvikas så långt det är möjligt. 

De bearbetade ytorna bör efterbehandlas med träskyddsmedel 

avsett för bestrykning eller doppning. 

Genomsiktliga skärmar 

Genomsiktliga skärmar tillverkas av glas eller plastmaterial. Några 

av de kvaliteer som förekommer redovisas nedan. 

Glas 

Glas kan fås i enskikt eller laminerat och kan härdas. Följande glastyper 

förekommer. 

70

Ordinärt planglas - Förekommer i de flesta fönster. Om glaset 

krossas blir de olika bitarna stora och vassa. 

Halvhärdat glas - Tål större påfrestningar än vanligt glas. I övrigt 

lika ovan. Dyrt glas. Halvhärdat glas är dyrare än härdat glas och 

håller sämre. 

Härdat glas - Tål stora påfrestningar. 

Då glaset krossas faller det 

samman i mycket små bitar. 

Laminerat glas - Laminerade glas 

består av två eller flera planglas med 

mellanliggande plastfolie. Om glaset 

krossas håller ofta folien samman 

glasskärvorna. Beroende på glastyp i 

övrigt fås följande effekter: 

Laminerat ordinärt planglas - Vid 

skada hålls glasskivan ihop och sitter 

ofta kvar i sin ram. 

Laminerat halvhärdat glas - Tål större 

påfrestningar än vanligt laminerat 

glas. Sitter oftast kvar i sin ram vid 

skada. Relativt dyrt glas. 

Laminerat härdat glas - Tål mycket 

stora påfrestningar. Vid skada faller 

dock glaset ur sin ram eftersom de 

olika glas-skivorna går sönder i 

mycket små bitar. 

Glasskärm vidjärnväg på hög bro. Fungerar även som vindskydd. På hela 

bron en låg betongskärm nära räls. Södertälje Syd. 

Laminerat planglas + härdat glas - Ett 

härdat glas och ett ordinärt planglas 

Genomsiktlig skärm. 

lamineras. Det härdade glaset placeras 

på den mest utsatta sidan. Tål stora påfrestningar. Vid skada 

sitter glaset normalt kvar i sin ram. Rekommenderas för bullerskyddsskärmar. 

Lämplig tjocklek 5 + 5 mm. 

Rekommendation 

För bullerskyddsskärmar rekommenderas 10 mm laminerat glas 

bestående av 5 mm härdat glas + 5 mm planglas. 

71

Tumregler 

Några grova tumregler att användas, vid diskussion om 

absorberande eller reflekterande bullerskyddsskärmar 

ska väljas, ges nedan. Situationen kan dock variera från 

fall till fall och noggranna beräkningar rekommenderas. 

Bullerskyddsskärmen ska vara försedd med absorbenter 

vid placering som s k perrongskärm vid järnväg. 

Bullerskyddsskärmen bör även vara absorberande vid 

placering på båda sidor om en trafikled, för att eliminera 

risken för minskad bullerdämpande effekt på 

grund av ljudreflexer i motstående skärm. Det gäller 

även stödmurar på båda sidorna om en trafikled, vid 

tunnelmynning etc. Den försämrande effekten varierar 

från fall till fall och vid skärmar på båda sidor aven väg 

eller järnväg fordras specialberäkningar med hänsyn till 

reflexer. 

Bullerskyddsskärmen bör vidare vara absorberande vid 

öppningar. Överlappet kan, om skärmen utförs absorberande, 

minskas till endast dubbla avståndet mellan 

skärmarna. 

Bullerskyddsskärm med absorbent kan ha mätbar effekt 

vid placering längs järnväg med få spår och vid placering 

som "mittskärm" vid järnväg. 

I övriga fall kan absorbenten bidra till, att minska risken 

för läckage genom springor i bullerskyddsskärmen. 

Absorbenter i väg- eller järnvägstunnel har god effekt 

och minskar ljudutstrålningen. Absorbenten bör då 

placeras från tunnelmynningen och ca 50 m in. 

Absorbenttyper 

För att absorbenten ska ge tänkt effekt bör absorptionen 

motsvara minst klass B enligt svensk standard, 

SS-EN ISO 11 654. Alternativt ska absorptionsfaktorn, a, 

vid olika frekvenser, Hz, lägst uppgå till värdena enligt 

tabellen nedan. Absorbenten bör ha ett tåligt ytskydd 

som inte får försämra absorptionen. 

73 

Ljudreflexer da skärmar placeras på bada 

sidor om vägen. 

Ljudreflexer mellan järnvägsvagnar och 

bullerskyddskärm. 

Perrongskärm. En låg skärm nära tågen, i 

"perrongläge ". 

Absorbent minskar ljudreflexerna mellan 

tåg och skärm.

Bullerskyddsskärm med breddad topp för 

ökad effekt. 

Bullerskyddsskärm kompletterad med extra 

skärmelement för ökad effekt utan att höja 

skärmen. 

Lutande skärm för ökad effekt. 

Frekvens, Hz 125 250 

Absorptlonsfaktor, a 0,4 0,6 

Alternativt uttryckt i standardiserade termer ska 

bullerskyddskärmen vara av lägst klass A3 enligt EV 

regler. 

Exempel på absorbenter är: 

• akustisk betong, 

• 50 mm mineralull med ytskydd av sträckmetall, 

• 50 mm mineralull med gles träpanel, ex 22 x 70 mm 

panel c 120 mm, 

• kantställt håltegel + 50 mm mineralull, 

• 30 mm träullsskivor + 50 mm mineralull, 

• lättklinkerelement, t ex Leca. 

För absorbent av mineralull bör ytskyddet utformas så 

att det försvårar för fåglar att ta mineralullen till 

bobygge. Sträckmetall eller klippnät kan exempelvis 

placeras på avstånd från mineralullen. 

Åtgärder för högre skänndämpning 

500 1 000 2 000 4 000 

0,7 0,8 0,8 0,8 

Absorbent på bullerskyddsskärmen kan i vissa fall öka 

skärmdämpningen. Även andra metoder finns. Vissa av 

metoderna kan utföras på redan byggda bullerskyddsskärmar 

och påverkar därvid utseendet på ett 

mycket påfallande sätt. Estetiken bör därför beaktas 

innan åtgärder vidtas. Även provrnontage rekommenderas 

eftersom effekten varierar för olika situationer. 

"Tak" på skärmen 

Genom att förse överkanten på bullerskyddsskärmen 

med ett horisontellt element kan bulleravskärmningen 

ökas med upp till 3 dB(A). Bredden på elementet bör 

vara minst 500 mm. Det kompletterande elementet kan 

luta ca 10 %. 

Dubbla skärmar 

Placeras en extra skärm framför huvudskärmen, avstånd 

minst 300 mm och höjd 600 mm, kan upp till 

74

3 dB(A) ökad skärmeffekt fås. Den 

extra skärmen ska ha samma överkantshöjd 

som huvudskärmen. 

Lutande skärmar 

Lutas bullerskyddsskärmen utåt i 

10:1 kan ljudreflexerna minskas och 

skärmeffekten ökas. 

Prefabricerade skärmar 

Ett stort antal typer av prefabricerade 

bullerskyddsskärmar finns på 

marknaden. Utöver de rent estetiska 

aspekterna bör tekniska krav ställas 

på skärmarna. Kraven bör omfatta 

täthet och ljudreduktion och gälla 

både vid monteringen och under 

skärmens livslängd som kan anges i 

samband med upphandlingen. 

Ljuddata 

Var uppmärksam på redovisningen 

av tekniska data. En skärm med 

ljudreduktion 30 dB minskar inte 

ljudnivån med 30 dB(A). Det är ett 

laboratorievärde, där en skärmsektion 

är monterad i en väggöppning, 

med en bullerkälla på ena sidan. 

Ljudet mäts på båda sidor och 

inget ljud kan passera utanför skärmen. 

Utomhus kan ljudet passera 

över skärmen, vid ändarna och vid 

öppningar. I praktiken kan en skärm 

dämpa 12-15 dB(A). Normalfallet är 

snarare 6-8 dB(A), som även det är 

en fullt märkbar förbättring. 

Dimensionering 

Dimensionering av skärm med avseende 

på hållfasthet och grundlägg- 

Faluröd träskärm med stående bräder. Skärmen går i svagt meandermönster 

och är försedd med valmat tegeltak. Väg 80 Borlänge. 

Exempel på prefabskärm. Skärm på vall. plåtavtäckning upptill och tät 

nertill. Marktextilen. som försvårar ogrästillväxt. skall senare täckas 

med bark. E4 Fittja. Botkyrka. 

Provskärmar. Träribbor över mineralullabsorbenter. Grundläggning 

kraftigt betongfundament eller betongplintar och mineritskiva som 

tätning mellan skärm och mark. 

75

Murad skärm på betongsockel. Danmark. 

Vågad betongskärm med runda glasförsedda titthål. Danmark. 

Betongelementskärm, stomme av betongstolpar, elementen ligger an 

mot mark. Mörk vid mark och successivt ljusare uppåt, det får skärmen 

att se lättare och lägre ut. Sidney, Australien. 

76 

ning ska göras med hänsyn till 

markförhållandena, skärmens höjd, 

vindkrafter m m. 

Kraven på stabilitet är större utmed 

järnväg än utmed väg. 

Vindlast 

Bullerskyddsskärmar vid vägar och 

järnvägar bör dimensioneras för 

vindlasten minst 1,45 kN/kvm, vid 

skärm på broar med höjden 20-50 m, 

1,75 kN/kvm, 

För järnvägar gäller dessutom att 

beklädnader på skärmar, stödmurar 

etc ska dimensioneras för en minsta 

sugkraft på 0,75 kN/kvm vid 

skärm/stödmur på båda sidorna av 

järnvägen resp 0,55 kN/kvm vid 

skärm/stödmur på en sida. 

Snölast 

Skärmar som placeras nära vägen 

eller järnvägen utsätts för stora krafter 

vid snöröjning. Det är i huvudsak 

de dynamiska belastningarna som är 

av intresse, dvs snösprut från plogar 

och snöslungor. 

Mer om belastningsberäkningar 

finns att läsa i BRO 94. 

Grundläggning 

För stolpar till bullerskyddsskärmar 

kan fundament gjutas, som grundläggs 

frostfritt eller på högre nivå i 

icke tjälskjutande material. Alternativt 

utförs en grundmur av betong 

längs bullerskyddsskärmen med 

samma krav på grundläggning.

Fundamentet ska dimensioneras för vindkraft och 

andra laster som kan vara aktuella. Det är viktigt att 

dimensioneringen görs så att fundament och grundmur 

blir korrekt utformade. Vid grundläggning i utfylld 

mark krävs geoteknisk kompetens för att säkerställa en 

stabil konstruktion. 

För bullerskyddsskärmar med högsta höjden ca 2 m, 

som byggs på tomtmark och där vid behov möjligheter 

finns att justera skärmen, kan typfundamentet i figuren 

till höger användas. 

Normalt krävs betydligt mer omfattande grundläggning 

av bullerskyddsskärmen. I vissa extrema fall kan 

pålning erfordras. 


• Innan bullerskyddsskärmar beslutas bör andra bullerdämpande 

åtgärder övervägas, exempelvis: 

• Planering av bebyggelse för att reducera bullerstörningar. 

• Trafikreglering. 

• Annan vägbeläggning och/eller bättre underhåll av vägen/ 

banan. 

De två senare åtgärderna ger endast var och en några dB 

dämpning men kan tillsammans ge märkbar effekt. 

En bullerskyddsskärm ska för att fungera vara helt tät under 

hela sin livslängd, det gäller även anslutningen mot mark. 

• En bullerskyddskärm bör ha en ytvikt av minst 15 kg/kvm. 

• Absorberande bullerskyddsskärmar kan ge ökad effekt i vissa 

lägen. 

77 

Betong!undament 

111400 mm 

alt 200 x 1600 mm 

Exempel på grundläggningavenklare buller· 

skyddsskärm.

Kapitel 7. 

Estetiska synpunkter 

Bullerskyddsåtgärder behandlar ett symptom och bör betraktas 

som ett nödvändigt ont och inte något eftersträvansvärt. Bullerskyddsanordningar 

byggs för att lindra i miljömässigt svåra situationer. 

Användningen av bullerskydd bör begränsas och alltid 

avvägas mot andra miljöaspekter 

innan beslut tas att genomföra dem. 

Alternativa åtgärder bör tidigt övervägas. 

Höjden aven skärm bör bestämmas 

av den bullerdämpande effekten. Åtgärder 

som bör prövas innan beslut 

tas att bygga bullerskyddsskärmar 

behandlas i kapitel 6 "Åtgärder mot 

trafikbuller utomhus." 

En framtid där större delen av vägarna 

i bebyggda områden i Sverige 

är försedda med bullerskyddsskärmar 

är inte tilltalande. Vägarna skärmas 

av visuellt från omgivande miljöer 

och problemet med buller ersätts 

av andra problem. Exempelvis 

blir vägarna genom bullerskyddsåtgärderna 

storformer i tre dimensioner. 

Dessa storformer skapar 

barriäreffekter, som kan bli förödande 

för småskaliga miljöer. Bak 

Färdiga element av aluminium och absorptionsmaterial. Perforerad sida sidan av bullerplank kan skapa inmot 

trafiken. Färgsättningen bygger på förbipasserande bilåkare skall 

uppleva skärmen. De gröna och gula färgerna kan tänkas symbolisera stängda eller inhägnade områden 

de skogar och fält som funnits här tidigare. Huddingevägen. Huddinge. med försämrad miljö för de boende. 

För att alla aspekter ska tas med vid projekteringen av bullerskydd 

bör frågan hanteras aven tvärvetenskaplig grupp bestående av 

bland annat gatuprojektör, trafikplanerare, geotekniker, konstruk- 

78

tör, arkitekt, landskapsarkitekt, biolog, stadsplanerare och ljudkonsult. 

Gruppens sammansättning bestäms av frågans komplexitet. 

Förplanering 

Bullerfrågor behandlas i förebyggande syfte. Redan i översiktlig 

planering bör bullerkällor identifieras och analyser bör genomföras 

för att undvika framtida problem. Den berör inte bara planering av 

vägar och spår utan också allt annat byggande. 

Bullerskyddsåtgärder lyckas oftast lösa de akustiska kraven som 

specificeras, men först om de också kan lösa den specifika situationen 

på ett tilltalande sätt, kan resultatet betraktas som lyckat. 

Tillföra kvaliteter 

Bullerskyddsåtgärder påverkar en stor del av landets tätorter. Upplevelsen 

av att färdas mellan bullerskyddsskärmar måste göras 

positiv, så att den inte bara tar bort, utan också tillför kvaliteter. 

Kvaliteter som kan tillföras är att kombinera bullerskyddsåtgärden 

med andra element som landskapsgestaltning, arkitektur etc. 

E4:an vid Haga Norra i Solna visar 

på ett exempel där en sänkning av 

vägbanan kombinerad med broar för 

bilar och fotgängare utgör en helhet. 

Skärningens murar har klätts med 

tegel och gestaltats av konstnären 

Sievert Lindblom. Utförandet är 

gediget, tidlöst. Med användning av 

kantställt håltegel med bakomliggande 

effektiv absorbent hade 

bullerskyddseffekten kunnat förbättras, 

men med sämre möjlighet att 

rengöra och underhålla murarna. 

Trafikantens och boendes upplevelse 

Utbyggnad av bullerskydd förändrar miljön både utanför och 

innanför skyddet. 

Nedsänkt mycket hårt trafikerad väg med broar över för lokaltrafiken. 

Kostnärlig utformning Sievert Undblom. E4 Solna 

Bullerskyddsskärmen kan blir ett utsiktshinder för de boende och 

ge försämrad visuell miljö. En bullerskyddsskärm bidrar till att för- 

79

Vackra ändamålsenliga träskärmar med framsida åt båda hållen. E4, 

Umeå. 

Med en 2 m hög bullerskyddsskärm minskas 

bilpassagerarens möjligheter att se omgivningen. 

Med högst 1,5 m hög bullerskyddsskärm 

kan bilpassageraren fortfarande se delar 

av omgivningen, men skärmeffekten minskar 

2 dB(A) för en mottagare två meter över 

mark på 25 meters avstånd. 

bättra den akustiska miljön. I förlängningen 

kan uterum tas i bruk, 

som tidigare inte varit trevliga att 

använda. 

Bilistens miljö 

Orienteringen kan försämras betydligt 

genom ett bullerskydd. Relationen 

till det intilliggande landskapet 

eller staden förändras och kontakten 

blir avskuren. En medveten gestaltning 

av bullerskyddet kan minska 

det problemet. Åtgärder kan skapa 

en bild av miljön "på andra sidan" 

och därigenom förbättra orienteringen 

och bidra till att ge "gatusidan" 

identitet. 

Hastighetens inflytande på vad som 

och hur miljön kan upplevas är relativ 

på grund av ögonens rörlighet. 

Grafiska bearbetningar och yttexturer 

är inte alltid avläsbara. Det handlar 

inte om vilken detaljeringsgrad som kan uppfattas 

utan vilken detaljeringsgrad som är meningsfull att 

uppfatta i sammanhanget. 

Vägens geometri är en viktig faktor som ger variation 

och upplevelse. För bullerskyddsåtgärder som följer 

vägens form gäller samma sak. 

Tågresenärernas miljö 

För spårburen trafik gäller andra regler. Skyddets finsida 

vätter här alltid utåt. Skyddets utseende på spårsidan 

har mindre betydelse, då det enbart kommer i 

tågresenärens synfält vid en höjd över 2 m. 

Utgångspunkter 

Anpassning av bullerskyddet till lokala uttryck och med 

användning av lokala material är av intresse framförallt 

80

som metod. Den undersökning som 

då behöver genomföras synliggör de 

fysiska förhållandena som föreligger. 

Exempel: 

• En kuperad terräng kan inspirera 

till vallar och en landskapsmässig 

lösning. 

• Ett lokalt dominerande och/eller 

förankrat material kan användas i 

utformningen. 

• Vyer kan påverka utformningen 

och användningen av exempelvis 

genomsiktliga skärmar. 

• En historisk eller på annat sätt 

känd anläggning kan bidra med 

designelement ur en tolkning av 

omgivningens former. 

• En lokal arkitektur kan inspirera 

till utformningen. 

Detta är exempel på arbetssätt, som 

kan bidra till att förankra bullerskyddens 

form i den lokala miljön, men 

som inte självklart medför en god 

lösning. Uppgiften är en avvägning 

mellan att anpassa bullerskyddet till 

omgivningen och att bullerskyddet 

inte utformas till något konstlat. Varken en faluröd 

byggnad eller en anpassning till lokal träarkitektur, 

som saknar sammanhang med miljön i övrigt, garanterar 

en lyckad lösning. 

Omgivningen 

Vägar och spårområden är i sin utformning relaterade 

till de fordon för vilka de är konstruerade. Gatu- och 

spårbredder, svängradier m m gör att vägar och spårområden 

i stort inte skiljer sig från varandra, motsatsen 

gäller för den omgivande miljön. Varje plats är unik. 

Det ställer stora krav på utformning av bullerskydd. De 

Faluröd skärm som följer landskapet. skärmens element har variation 

i mönstringen. nitning mot mark och skydd upptill. Falun. 

Träskärm som följer terrängen. Skärmen har nischer för plantering eller 

bara för att göra skärmen mer levande med ett varierande skuggspel. 

Göteborg. 

81 

Med högst 2 m hög bullerskyddsskärm kan 

tågresenärerna fortfarande se utöver landskapet.

Ny planering av bostäder vid befintlig gata. Huskroppen bildar skärm 

mot trafiken. Planlösningen är utförd med sluten sida och mindre 

bullerkänsliga utrymmen mot gatan. Öppen skyddad trädgårdssida. 

Segeltorp. Huddinge. 

Trappstenslagd stenmur. Stenmuren är tänkt att symbolisera berget som 

sprängdes bort för att vägen skulle kunna byggas. Turebergs trafikplats. 

E4 Sollentuna. 

82 

likartade kraven ska kunna anpassas 

till helt olikartade landskaps- och 

arkitektoniska miljöer, därför måste 

den omgivande miljön alltid vara 

utgångspunkten i formgivningen. 

Det som gäller för arkitektonisk 

formgivning bör därför också gälla 

för bullerskydd. Varje ny situation 

måste studeras på nytt. 

Stadsmiljön 

I stadsmiljön ligger det nära till att 

finna lösningar för att minska 

bullereffekter, genom element som 

relaterar till omgivningen. Byggnader 

som bullerskyddsskärmar 

kan vara en möjlig lösning i stadsmiljöer. 

Beroende på bullernivåer 

är vissa funktioner mindre lämpliga. 

Exempelvis är bostadsbebyggelse 

olämpligt vid ekvivalentnivåer 

över 65 dB(A). Däremot kan 

arbetsplatser eller sekundärutrymmen 

i bostadshus komma i fråga 

vid nivåer över 65 dB(A). 

Exemplet Segeltorp visar en speciell 

bebyggelse, som är anpassad till att 

fungera som bullerskyddsskärm. De 

slutna byggnadskropparna skärmar 

av bullret så att ljudnivån bakom 

dem blir godtagbar. 

Landskapet 

Utgångspunkten är det berörda 

landskapets egenart, topografi och 

den lokala vegetationen. Användningen 

av landskapliga teman för 

gestaltningen kan skapa accenter i 

landskapet, till exempel vid Ture-

ergs trafikplats där en kraftfull mur 

av sprängsten svarar mot bergskärningen 

på andra sidan om E4:an. Det 

finns ett stort antal lösningar att tillgå 

och huvuduppgiften är att avväga 

vilka lösningar som är lämpade för 

den tilltänkta miljön. Det är framför 

allt miljön som måste skonas och 

dess behov tillgodoses. Varierande 

landskapstyper kan själva generera 

olika lösningar, som passar bäst till 

deras karaktär: orörd natur, skogslandskap, 

åkerlandskap, industrilandskap. 

Om vägen gränsar till 

åkerlandskap bör det påverka val av 

åtgärd. Gärdsgårdskaraktär på bullerskydd 

kanske kombinerat med 

genomblickar på specifika platser. 

Öppna landskap är känsliga för uppbyggnader, 

en möjlighet är att sänka 

vägen. 

Historiska miljöer 

I värdefulla historiska miljöer är ofta 

konvenhonella bulleravskärmningar 

svåra att använda med bibehållna 

estetiska värden. Utformningen bör 

anpassas till omgivningens landskap, 

befintliga element som murar, 

gärdsgårdar eller vallar kan utnyttjas 

i bullerskyddsåtgärderna för att 

skapa dialog med omgivningen. 

Att reproducera ett äldre formspråk 

med användning av fabriksproducerade 

element är svårt. Ett försök 

att relatera en bullerskyddsåtgärd 

till Nationalstadsparkens historiska 

miljö är den glasade skärmen med 

dubbla pilastrar på E4:an vid 

Fasad mot väg bullerokänsliga lokaler innanför. nästa bild samma hus 

fasad mot park. Trehjulingen skvallrar om att huset innehåller bostäder. 

Idyllen på nästa bild är utsiken (rån entren. Så skilda miljöer så nära. 

E18. Inverness vid Stocksundet, Danderyd. 

Mycket påkostad skärm mellan E4 och nationalstadsparken. Trafikanten 

kan sikta Brunnsvikens blå vatten genom skärmen. Solna. 

83

Faluröd träskärm framför faluröda kulturhus. Bollnäs. 

Järnvägsstation Södertälje Syd. Genomsiktlig glasskärm. 

84 

Brunnsviken. Skärmen är en nytolkning 

av klassiska arkitekturelement 

kombinerade med glas som tydligt 

uttrycker parkens betydelse. 

Teknik 

Bullerskyddet kan behandlas främst 

som en teknisk lösning, där de tekniska 

lösningarna och detaljerna får 

sitt genomslag i estetiken. Ett gott 

exempel på detta är bullerskyddskärmen 

som utformats av Knud 

Holscher Industrial Design, se bild 

sid 70. 

I anslutning till broar, tunnlar, 

viadukter och andra konstbyggnader 

ligger det nära till hands att 

tekniska lösningar tillåts påverka 

eller dominera utformningen av 

bullerskyddet. 

Utfonnning 

Olika utformningsstrategier kan tillämpas. 

Bullerskyddsåtgärden kan: 

infogas som en del av vägen eller 

järnvägen, 

• infogas som en del av den omgivande 

naturen, 

• anpassas till murar eller stängsel i 

omgivningen, vilket skapar en 

dialog, 

• infogas som en del av stadsmiljön 

och den närliggande bebyggelsen, 

• utformas som ett självständigt 

byggnadsverk, 

• utformas som ett landmärke med 

anknytning till omgivningen.

Rönn som blommar vackert på våren och 

har vackra bär på hösten. 

Plantering i tråg vid nedsänkt väg 

Växtmaterial 

Med växtkvalitet menas både yttre egenskaper, som 

proportioner och storlek och inre egenskaper som genetisk 

härkomst och vitalitet. Det är väsentligt att rätt artval 

görs till särskilt utsatta lägen som i mittremsor och 

planteringstråg. Vegetationen skildrar årstiderna, ger 

identitet och variation, samt är starkt miljöskapande. 

Vegetation är dessutom luftförbättrande på så vis att 

den binder stoft och omvandlar gaser. Anpassning ska 

göras till de lokala förutsättningarna som varierar från 

plats till plats vad gäller landskapets karaktär, befintlig 

vägmiljö, närhet till bebyggelse osv. Gemensamt för all 

plantering bör vara att välja växter som har tydliga årstidskaraktärer. 

Helhetsmiljön blir på så sätt mera varierad 

och säsongernas skiftningar understryks. Exempel 

är sorbusarter (oxel och rönn) som uppfyller önskemålen 

om rik vårblommning, frisk sommargrönska och 

tydlig höstfärg. 

Växtkvalitet och odlingssystem 

Yttre och inre växtegenskaper. Ett högkvalitativt växtmaterial 

är en förutsättning för en lyckad etablering av 

växtlighet i vägmiljön. De mindre lyckade etableringsresultat, 

som ibland kan observeras i grönytor kring 

större vägprojekt har troligen sin viktigaste förklaring i 

bristande växtkvalitet. 

För att ett växtmaterial ska fungera på lång och kort 

sikt, krävs att det har genetiska egenskaper som passar 

för regionen. En skogslönn uppdragen ur frö från ett i 

Mälarregionen vildväxande träd, har en helt annan förutsättning 

att klara det svenska klimatet än ett träd från 

samma art uppdragen ur frö från t ex Italien. Det finns 

sedan några år ett för ändamålet fungerande kvalitetssäkringssystem, 

E-systemet, plantor märkta med "E" 

efter art- och sortnamn har egenskaper som passar för 

svenska förhållanden. 

86

Val av växter 

Val av växter bör ske efter följande kriterier: 

• vårblomning, sommargrönska, fruktsättning och 

höstfärg, 

• salttålighet, 

• låga underhållskostnader, 

arter bör i första hand sökas bland E-plantor. 

Det finns ytor där växtförhållandena är speciellt ogynnsamma 

genom bl a föroreningar och salt, samt genom 

att växtbäddarna ofta anläggs på berg. Extra stora krav 

ställs då på växternas etablering och tillväxt. En god 

etablering och tillväxt är också viktig med hänsyn till att 

ytor nära körbanor är dyra och svåra att sköta. 

Utmed järnvägar och spårvägar kan valet av växter 

ställa till säkerhetsproblem i form av s k lövhalka. Den 

kan uppstå när träden fäller sina löv. Fuktiga löv fastnar 

lätt vid rälen och bildar ett tjockt lager. När tåget passerar 

bildas en slipprig massa mellan hjul och räl. Tåget 

som normalt kan dra fördel av den låga friktionen, förlorar 

nu en betydande del av sin dragkraftt och bromsverkan. 

Vid planteringar nära järnvägar bör Banverket 

vara remissinstans. 

Snöbär dekorativa och tåliga. Buskarna 

håller sig lagom stora. 

Övriga ytor för växtetablering på befintliga J'ordar och på Marktäckning med krypoxbär. Röda bär till 

längre avstånd från en trafikled, behandlas individuellt hösten, men fäller bladen under vintern. 

med hänsyn till lokala omständigheter. 

För val av växter för ett speciellt område bör trädgårds- eller landskapsarkitekt 

anlitas. 

Inför upphandlingen bör kontrollprogram upprättas och minst två 

års garanti fås från växtleverantören. Vidare bör växterna kontrolleras 

hos leverantören och vid leverans, av fackman på uppdrag av 

byggherren. 

Val av jord 

Valet och kontrollen av jorden är minst lika viktig som växtvalet 

för bra resultat. 

87

Ogräshämmande och fuktbevarande marktäckning 

med bark i plantering. geotextil 

skiljer jord och täcklager. Nyplanterat, levande 

material som växter, är föränderliga 

och inte färdiga från början. 

Marktäckning med tegelkross. Marktäckningen 

skall vara så tjock att inte ogräs 

växter igenom eller att jorden under tittar 

fram. 

Marktäckning med singel. Marktäckningen 

skall vara så tjock att inte ogräs växer 

igenom eller att jorden under tittar fram. 

Mål 

Snabb och säker växtetablering. 

• Låga skötselkostnader. 

• God tillväxt på kort och lång sikt. 

Krav 

• Jord med förmåga att på lång sikt hålla en hög och 

stabil nivå på näringsämnen, dvs god näringsbuffert. 

• Stabil mullhalt på lång sikt. 

• God vattenhålIande förmåga. 

Vid jorddjup på upp till 1 m bör växtbädden läggas ut 

som ett homogent skikt. Vid jorddjup över 1 m, ska en 

underliggande mullfattig jord användas. Minsta godtagbara 

tjocklek på växtbädd för planteringsyta är 0,6 m 

när det finns underliggande jord. Delar av volymen kan 

ersättas med skelettjord. Skelettjord är ett material som 

inte kan komprimeras och som växtjord blandas in i. 

Syftet är att skelettjorden ska ta upp laster utan att växtjorden 

komprimeras. 

Inför upphandlingen bör kontrollprogram upprättas 

och minst två års garanti fås från jordleverantören. 

Marktäckning 

För att motverka ogräsuppslag och förbättring av 

mikroklimatet kan jorden i planteringsytor täckas med 

olika material. 

• Bark, ett 100 mm tjockt lager av täckbark i fraktion 

10--100 mm påförs jorden. Barktäckning används på 

ytor som ej är så branta att marken kan erodera. 

• Mineralmaterial, täckning med sand, grus, singel 

eller makadam är ett alternativ som en del av gestaltningen 

i t ex mittsträngen. För att undvika blandning 

med underliggande växtjord kan man lägga väv 

mellan skikten. 

• Kokosmatta, vid kraftigare slänter, där bark lätt 

eroderar, kan ytorna täckas med matta av kokosfibrer, 

som förankras med trä eller stålkrokar enligt 

88

leverantörens rekommendation. 

Mattan bryts ner på cirka fem år. 

• Väv, används för att undvika 

blandning med underliggande 

växtjord. Väven förankras och 

snittas vid plantering. Den är ej 

nedbrytningsbar. 

Skötsel och underhåll 

Det är särskilt viktigt att satsa resurser 

på skötseln under växternas etableringsperiod, 

då grunden till växter- Marktäckare av fiberduk med hål för plantor. 

nas utveckling läggs. Etableringsperioden 

för buskar och träd är cirka 

fem år. En god och för växterna avpassad 

etableringsskötsel, ger friska 

och starka träd och täta buskplanteringar 

med ett minimum av ogräs. 

Ett vägområdes grönytor utgörs av: 

• Mittremsor, buskplantering med 

marktäckare, om bredden är tillräcklig, 

träd. 

• Vägkanter, buskplanteringar, 

marktäckare och klängväxter. Marktäckare av vävda fibrer med hål för plantor. 

Vegetationen anpassas till omgivande 

grönytor. 

• Vägrenar, diken, gräsytor. 

• Vallar, gräsytor, buskplanteringar, träd, naturlika planteringar. 

Skötselplan 

Skötselplanen är en teknisk beskrivning av hur och när åtgärder, 

som krävs för att en vald standard ska uppnås, ska utföras. 

Skötselkostnaderna påverkas mycket av utformningen av ytorna, 

innehållet, underbyggnaden och att projektören har tagit all den 

skötselhänsyn som förväntas. Kostnader påverkas också i hög grad 

av tillgängligheten och om arbetet kan utföras utan att det påverkar 

trafiken. 

89

Träskärm mot lugn sida. Avbrott för träd med en glasinbyggnad ger 

trevliga ljusinsläpp. 

Skärm med utsikt. 

Träskärm på betongsockel, utförd som "husgavel" framför öppning i 

skärm. 

90 

Genom regelbunden kontroll kan 

man inte bara se till att skötseln 

utförs enligt givna föreskrifter, man 

kan även se om grönytorna utvecklas 

på ett tillfredsställande sätt. En 

god kontroll ger möjligheter att på 

ett tidigt stadium upptäcka och rätta 

till svagheter. 

Dubbelsidig lösning 

Flertalet bullerskyddslösningar har 

inte utformats med tanke på den 

bakomliggande miljön. I vägsammanhang 

betraktas i allmänhet vägsidan 

som framsida. Det kan ifrågasättas. 

Den visuella effekten bör 

avvägas mot den akustiska förbättringen. 

Genom att skapa genomsikt 

på strategiska ställen kan exempelvis 

utblickar i fonden av gator fås och 

miljön bakom skärmar vidgas. Färg 

och textur kan variera mellan de 

olika sidorna. Vid järnvägar är det 

oftast, utom vid stationer, skärmens 

utsida som är framsida. 

Variation eller identiska element 

Produktions- och kostnadsskäl gör 

att bullerskyddsskärmar ofta byggs 

upp av identiska element. Om dessa 

är omsorgsfullt utformade behöver 

upprepning i sig inte vara negativt. 

Variation garanterar inte ett lyckat 

resultat. Tvärtom kan en okontrollerad 

följd av olika skärmelement vara 

förödande. Plottrigheten kan väl 

mäta sig med monotonin som förmedlare 

av förfulande och tråkiga 

intryck.

I en mycket kuperad terräng kan det vara svårt att uppnå 

ett gott resultat med prefabricerade element då de 

kräver en anpassning som kan vara svår att kombinera 

med elementens begränsningar. 

En estetisk intention 

En estetisk intention, en ide eller ett tema måste ligga 

till grund för ett så stort ingrepp i miljön som bullerskyddsåtgärder 

i allmänhet medför. 

En ide som ligger till grund för utformningen av bullerskydd 

är en förutsättning för att lyckas. 

Formgivning 

Formgivningen aven lång bullerskyddsskärm 

är en gestaltningsuppgift. 

Att göra ett urval ur den 

stora variation av material och produkter 

som finns på marknaden, är 

en uppgift som kräver speciella kunskaper. 

Förmågan att kombinera 

upprepade element så att de skapar 

en vacker helhet, som i sin tur medvetet 

förhåller sig till den omgivande 

miljön är en kvalificerad 

gestaltningsuppgift, som bör 

genomföras i samverkan med ingenjörer, 

arkitekter, landskapsarkitekter 

och formgivare. 

Färdiga produkter på marknaden är 

ibland mindre lyckade än individuellt 

bearbetade lösningar. Lösningen 

kan exempelvis fånga ortens byggnadstradition 

och formspråk. 

Element och material 

Bullerskyddsskärmars konstruktion 

baserar sig oftast på längden av 

element i relation till en stomme 

Betongelementskärm med blå keramisk dekorlinje. Sockel av betong. 

vattengenomsläppligt stenmaterial som ljudtätning vid mark. Skärm 

mellan villatomter och hårt trafikerad väg. Skärmen har fönster med 

utsikt över Vättern. Skärmarkitekten har fått diplom från Jönköpings 

komrmm för värdefullt tillskott till den byggda miljön. E4, Jönköping. 

Omväxlande mur· och träskärm på betongsockel mellan hårt trafikerad 

gata och park. Västerås. 

91

Skärm av fiberbetongskivor och trä. Herdinvägen, Falun. 

Träskärm, grundlagd på betongplintar och stomme av galvaniserat stål 

utfört som dekoration tillsammans med ribbor som gör skärmen 

levande med sitt skuggspel. Offerplanka och grussträng utgör effektiv 

tätning nertill. Nya Bromstensvägen, Spånga. 

Träskärm på betongsockel, skärmen följer bostadsgatan i höjdläge och 

kommer därför att ibland gå på vall. Dag Hammarskjölds väg, Göteborg. 

92 

eller pelare. Längderna varierar med 

val av material och konstruktion. 

Elementens storlek och proportioner 

påverkar utseendet. 

Ytor 

Materialets yta och struktur blir synlig 

genom olika sätt att reflektera 

ljuset. Strängpressade aluminiumprofiler 

eller grovt sågad råspont ger 

helt olika effekter. 

I ännu högre grad synliggörs materiatet 

genom dess struktur. Panelbredder 

och fogar i vertikala eller 

horisontella skiktningar ger bullerskyddsskärmarna 

möjlighet till olika 

uttryck. 

Rytm 

Upprepning av identiska element på 

långa sträckor kan, om terrängen är 

platt, upplevas som monotont men 

också lugnt och behagligt. En variation 

av elementen kan bidra till att 

bryta monotonin. Sekundära 

element kan tillföras för att skapa 

önskad rytmisk effekt. 

Olika material 

Åldrandes påverkan på det synliga 

intrycket och funktionen bör urskiljas. 

Meningen med skärmen är att i 

första hand bibehålla funktionen. 

Det estetiska intrycket kan vara 

ganska oberoende av funktionen. 

Medvetenhet från början till slutet 

Bulleravskärmningar är ofta mycket 

långa men slutar abrupt. Många

ullerskyddsåtgärder beaktar inte 

behovet av att skyddets början och 

slut är tydligt avläsbara. Där så är 

möjligt, bör början och slut medvetet 

gestaltas exempelvis genom successiv 

upp- eller nedtrappning. En omsorgsfull 

utformning är viktig både 

med utgångspunkt från trafikantens 

upplevelse av bullerskyddet men 

även av trafiksäkerhetsskäl. Risken 

för påkörning minskar om skärmens 

början är tydlig. 

Visuella effekter 

Negativa visuella effekter kan uppstå 

vid användning av höga och 

enformiga skärmar. Dessa effekter 

kan mildras om skärmen kombineras 

med vegetation. Alternativt kan 

skärmens yta ges en "grafisk" bearbetning 

och skärmens höjd behöver 

då inte upplevas som någon nackdel. 

Träskärm. avtäckning upptill. offerplanka och makadamtätning 

nertill. Skärmen har gott om utsiktsfönster. Bullrig resp lugn 

sida. Särövägen. Hovås. 

Torsten Askergrens bullerskyddsskärmar vid Nya Bromstensvägen. 

Spånga. 

Skårm av betong. Växer fint ur marken och är bra underlag för klätter· 

växter som vill hänga över kanten. E4, Uppsala. 

93


• Varje plats är unik, vilket ställer stora krav på utformningen av 

bullerskydd. Den omgivande miljön måste alltid vara utgångspunkten 

i formgivningen. 

• Stad-Iandskapsanpassning. Bullerskyddet bör inte verka 

dominerande i omgivningen. 

• Bullerskyddet bör alltid ha två genomtänkta sidor. Skala/höjd/ 

material/färg. Dämpning av den visuella effekten aven hög 

skärm genom olika åtgärder såsom plantering, genomsiktlighet, 

snedställning. Avtrappning eller annan förändring, som tecken 

till bilisterna, att skärmen tar slut. 

• Placering i förhållande till körbanan. Sekundära/parallella 

funktioner. Detaljer i olika skalor för bilister och fotgängare/ 

cyklister. Optisk ledning. Åldringsegenskaper av material. 

• När- och fjärrupplevelse av bullerskyddsskärm. Hastighet 

vad hinner bli uppfattat av de förbipasserande bilisterna. 

• För de boende kan en bullerskyddsskärm förbättra den akustiska 

miljön men bli ett avsevärt utsiktshinder. 

• För bilisten kan bullerskyddsskärmen försämra orienteringen. 

• För tågresenärerna påverkas utsikten endast då bullerskyddsskärmen 

blir högre än 2 m. 

94

KapitelS. 

Säkerhetskrav på bullerskyddsåtgärder 

Bullerskyddet får inte utgöra en trafiksäkerhetsrisk. Krav på 

minsta avstånd, siktkrav etc presenteras översiktligt i detta avsnitt. 

Fört mer detaljerad information hänvisas till speciallitteratur. 

• Trafikantens siktförhållanden får inte försämras vid korsningar, 

övergångsställen och dylikt. 

• Skuggning kan resultera i isbeläggning och halka. 

• Påkörning av bullerskydd bör beaktas. Krockvänligt utförande 

rekommenderas. Jämför med vägräcken och belysningsstolpar. 

• Möjligheten till framtida byte av element, tillgänglighet, arbetsinsats, 

etc. 

• Undvik skyltning och belysning som kan komma i konflikt med 

skärmen. 

• Utforma så att monotoni inte försämrar bilistens uppmärksamhet. 

• Orientering - så att trafikanter behåller kontakt med karakteristiska 

landmärken. 

• Risk för bländning. Placering och utformning måste studeras 

noga vid ljusreflekterande skärmmaterial. 

• Utrymningsdörrar eller öppningar kan behövas på längre 

sträckor - slussar. 

• Drivande snö, behov av utrymme för snöröjning och isröjning 

bör beaktas. En generell rekommendation kan vara att 2 meter 

räcker för snöupplag. 

• Plantering på bullerskyddsvallar av växter som attraherar 

betande djur bör undvikas. 

Bullerskyddsskärmar och vallar längs vägar måste utformas på ett 

sådant sätt att de inte är siktskymmande i korsningar och kurvor, 

vid hållplatser, utfarter eller vid skyltar. Särskilda siktkrav bör 

ställas inom den yta som kallas korsningens siktområde. Siktområdets 

utsträckning bestäms av korsningens regleringsform, 

separeringsform och primärvägens referenshastighet. 

95

Säkerhetsavstånd för bullerskyddsskårmar 

vid järnväg. 

Siktområdet ska t ex ge sådan sikt att väntande förare 

vågar och kan köra ut i en korsning på ett trafiksäkert 

sätt. Dessutom ska förare på en primärväg ges möjlighet 

att i god tid upptäcka väntande fordon på sekundärvägar. 

Siktkraven på det kommunala vägnätet framgår av Allmänna 

Riktlinjer för Gators Utformning och Standard" 

(ARGUS) kapitel 8.23 samt på det statliga vägnätet av 

"Vägutformning 94" (VU 94) kapitel 7.6. 

Järnvägar 

För skärmar längs järnvägar, höjd högst 2 m över RÖK, 

gäller följande minsta avstånd: 

Barnyp 

Ny bana för hastigheter över 250 km/h 

Be1InUlga och ombyggda banor 

för hastigheter under 200 km/h 

Lokaltågsbanor 

Spårvagnsbanor 

Skärmslutlbörian 

Vägräcke och skärm är skilda. Lutande glasskårm försedd med list 

upptill för att skydda skärmens mest sårbara del. En lina är spänd just 

över glaset för att hindra fåglar från att slå sig ner på kanten. Hårdat och 

laminerat glas. E4 Vårbybron, Huddinge. 

Skyddsräcke 

Minsta avstånd, a 

4,5m 

3,5m 

3,2 m 

2,4 m 

Hur bullerskyddsskärmen börjar och slutar är inte bara 

en estetisk fråga utan är också av stor betydelse för 

trafiksäkerheten. Risken för påkörning av skärmen 

måste minimeras vid skärmslut/början såväl som längs 

hela skärmen, genom lämplig placering, 

utformning och/eller skyddsräcke. 

96 

Vid placering av skyddsräcke vid 

bullerskyddsskärm är de viktigt att 

avståndet mellan räcket och skärmen 

blir så stort att skärmen inte inkräktar 

på räckets utböjning eller 

"arbetsområde" vid en påkörning.

Vid exempelvis bullerskyddsskärm 

på bro ska bullerskyddskärmen inte 

fästas i räcket. 

Brand 

Bullerskyddsskärmar i trä bör förses 

med icke brännbara stolpar eller 

med icke brännbara element med 

högst ca 100 m avstånd. (Tyska 

rekommendationer.) 

Dörrar 

Service och utrymningsdörrar bör 

placeras på 200-300 m inbördes avstånd. 

(Tyska rekommendationer.) 

Skydd mot nedfallande skärmdelar 

Om risk finns att delar av bullerskyddsskärmar 

nära offentliga 

platser, på broar, bankar, stödmurar 

etc kan falla ned och skada personer 

och egendom så krävs, speciellt för 

skärmar i glas, särskilda skyddsanordningar, 

exempelvis: 

• Skärmen utförs av härdat glas, så 

att den vid skada faller sönder i 

mycket små bitar. 

• Skärmkonstruktionen hänger 

kvar i stolparna vid en skada, 

exempelvis med vajrar. 

• Skyddsnät som kan fånga upp 

fallande delar monteras utanpå 

skärmen. 

Tät träskärm med makadam som tätning nertill. Då avståndet till 

vägbanan är litet finns vägräcke. Räcket är helt skilt från skärmen.E4 

Västertorp. Stockholm. 

Träskärm under byggnad. Grundlagd på betongplintar, sockelelement av 

betong. Stomme av trästolpar, yta av stående bräder och partier med 

spaljeer. Avtäckning med svart plåt ökar livslängden. Plantering förbereds 

på den lugna sidan. Mönstringen i ytan gör att skärmens utseende 

förändras när skuggan vandrar. Skyddsräcke av nyare typ på grund av 

det korta avståndet mellan skärm och körbana. E4 Nyköping. 

Glasskärm på viadukt. Skärmen är försedd med nät på utsidan för att 

fånga upp eventuellt nedfallande bitar vid en olycka. Tyskland. 

97

på närliggande massor kan en bullerskyddsvall 

på 3-5 m åstadkommas 

till en kostnad av 4 000-6 000 

kronor per löpmeter. Ska massorna 

köpas eller fraktas kan motsvarande 

vall kosta upp till 12 000 kronor per 

löpmeter. 

Skärmar kan byggas av prefabricerade 

element, eller av löst material 

på plats. 

Material och grundläggning av 

stolpar ger kostnadsskillnader. Vid 

lämplig mark kan stål- och betongstolpar 

slås ned. Vid lösa jordar kan 

stolphöjden under mark behöva vara 

lika stor som skärmen över mark. 

Grundläggning av stolpar omedelbart 

utanför vägbanan kan fordra 

breddning av vägbanken, som medför 

ökad kostnad. Grundläggning 

med betong ökar också kostnaden. 

Totalkostnad för en 3-4 m hög 

skärm av trä är omkring 4 000-6 000 

kronor per löpmeter. Prefabricerad 

betongskärm, 2 m höjd, kostar ungefär 

lika mycket. 

Ä ven genomsiktliga bullerskyddsskärmar 

kostar ungefär lika mycket. 

Driftkostnader 

Driftkostnaderna är beroende av 

materialval, och ofta omvänt proportionellt 

till anläggningskostnaden. 

Skadegörelse är en varierande driftkostnad, 

som inte går att bortse från. 

Träskärm. Stomme av trästolpar. grund betongplintar. Avtäckning med 

trä. Skärmsegmenten är vända med godsidan mot vägen växelvis. 

Västerås. 

Individuellt bullerskydd för hörntoml. Danderyd. 

Driftkostnaderna kan variera inom 

ett mycket brett fält då det gäller Individuellt bullerskydd för hörntoml. Danderyd. 

99

Skärm vid järnväg, exempel på träskärm sedd från utsidan. Huddinge. 

Betongelementskärm dekorerad med keramikplattor och träspalje, mot 

järnväg. Sollentuna station. 

Betongelementskärm dekorerad med keramikplattor och träspalje, mot 

järnväg. Sollentuna station. 

100 

bullerskyddsvallar. Det kan vara 

fråga om 0,10-3,00 kr/kvm och år. 

Kostnaden för klippning av gräs en 

gång per år kan uppgå till lägst 

0,10 kr/kvm. Kostnaden ökar om 

buskar ska klippas och träd beskäras. 

Kostnaderna för städning kan 

variera från 0,30 till 4 kronor per 

meter bullerskyddsvall. Skillnaden 

beror på antalet städningar och i 

vilken omfattning arbetsmaskiner 

erfordras. Vid exempelvis en klippning 

och en städning per år blir 

driftskostnaden för en 3 m hög 

bullerskyddsvall lägst 3 kronor per 

löpmeter vall. 

Liksom för bullerskyddsvallar kan 

driftskostnaderna för bullerskyddsskärmar 

variera mycket. Kostnaderna 

kan bli mycket stora om klottersanering 

ska ske med korta intervaller, 

vilket har visat sig vara aktuellt 

i vissa fall. Kostnaderna för klottersanering 

på oskyddad yta uppgår 

till mellan 200-500 kr/kvm. Finns 

klotterskydd kan kostnaden stanna 

på 20-50 kr/kvm. Beträffande målning 

eller impregnering av bullerskyddsskärmar 

varierar kostnaden 

mellan 5 och 25 kronor per kvm 

målad yta. Exempel finns där en 

skärm renoverats efter 10 år utan 

underhåll. Kostnaden för detta har 

uppgått till ca 350 kr/kvm. Vid exempelvis 

målning eller impregnering 

vart tredje år blir driftskostnaderna 

för en 2 m hög bullerskyddskärm 

lägst 12 kr per löpmeter och 

år, exkl klottersanering.

Efter 20 eller 30 år kan önskemål komma om reinvestering 

i ny bullerskyddsskärm. Denna skärm blir billigare 

än det ursprungliga om befintliga stolpar och fundament 

kan utnyttjas. Sannolikt blir det aktuellt med ny 

utformning av själva skyddet om en nyanläggning ska 

byggas. 

Underhåll av bullerskyddsskärmar 

Underhållsbehov av träskärmar är beroende av läge, 

klimat och detaljutformning, som exempelvis topptäckning, 

fickor som samlar smuts och vatten etc. 

Det är väsentligt att tätheten bevakas. En skruvad 

skärm är säkrare än en spikad, eftersom träet alltid rör 

sig. Beroende på grundläggningsförhållanden kan det 

krävas insatser för att bibehålla en tät anslutning mot 

marken. 

En öppning i anslutning mot marken kan uppkomma 

genom att marken sätter sig mellan skärmens stöd 

eller att fundamenten till skärmens stolpar lyfts av 

tjälen. Dessutom kan skärmens nedre del skadas 

genom röta eller mekanisk åverkan. En lösning kan 

vara en särskild skärmdel i marken, offerplankan, som 

är lätt utbytbar. Skärmen ska gå ner minst 200 mm i 

marken för att säkerställa tätheten. 

Målning av skärmen är kanske mer 

en estetisk fråga än en funktionsfråga. 

Det är av vikt att skärmen utformas 

så att vatten inte blir stående 

så att virket börjar ruttna. 

Klotter 

Klotter är ett stort samhällsproblem 

med sociala och ekonomiska konsekvenser 

som inte kan överskattas. 

Det är viktigt att alla, även väghållare, 

tar ansvar för att förebygga och 

sanera klotter på sina anläggningar. 

Klotter har en tendens att sprida sig 

Träskärm i behov av funktionsunderhåll. 

Trä är ett levande material som alltid rör 

sig. Springor fördärvar skyddet. Danderyd 

Detalj. Grund: betongplint med ingjutna 

justerbara bultar. Stålplatta med fästelement 

för trästOlpe. Offerplanka som 

tätning nertill. 

Träskärm, fasad mot trafikerad sida Nya Bromstensvägen, offerplanka 

och makadam nertill som tätning. Slänt mot gatan med betongpiattor. 

101

Omålad träskärm med liggande bräder, sida vänd mot järnväg, Klottersanering 

pågår. Det finns firmor som har specialiserat sig på klottersanering 

med olika medel för olika ytor och färger. 

om det får vara kvar, vilket försvårar 

för dem som verkligen vill hålla sina 

anläggningar fria från klotter. 

Bullerskärrnar är av uppenbara skäl 

utsatta för klotter, vissa mer än 

andra. Det kan vara lämpligt att 

redan vid projekteringen räkna med 

kostnaden för klotterskydd av skärmen. 

Normalt gäller att ju mer genomarbetad 

och"finare" en skärm är 

desto mindre klotter. Målade skärmar 

tycks utsättas för mindre klotter 

än omålade. En typ av klotterskydd, 

där så är möjligt, är lämplig plantering 

framför skärmen. 

Det finns företag som har specialiserat 

sig på att förebygga och sanera 

klotter. Deras yrkeskunnande varierar 

dock, och man bör vara omsorgsfull 

när man handlar upp tjänsten. 

Möjlighet finns att skydda de flesta 

typer av ytor, genom att spruta på 

ett allvädersskydd i tre lager. Det 

skyddar mot luftföroreningar, väder 

och fukt i ca 5 år. Det hindrar sprayfärg 

och tusch att tränga in i en yta och har god mekanisk motståndskraft. 

För klotterskydd av betongytor gäller särskilda förutsättningar 

med avseende på betongens behov av att kunna andas. 

Se Svenska Kommunförbundets skrift "Bevare mig väl" (Kommentus 

Förlag 1997). 

Bullerskyddsskärm av betongelement med slät sida mot järnväg. 

Släta betongytor inbjuder till klotter. Stuvsta Huddinge. 

Hinnan är ett offerskydd som sköljs bort vid klottersaneringen. 

Klottersanering på oskyddad yta kostar mellan 200-500 kr/kvm. 

Finns ett klotterskydd kan kostnaden stanna mellan 20-50 kr/kvm. 

Begär alltid offert och garanti på arbetet, dokumentera med foto, 

före och efter. 

Olika skydd används på olika ytor. Det väsentliga är att det 

fungerar och är biologiskt nedbrytbart. 

102

Ersättningsinvestering kan bli aktuell om ca 20 år. Det innebär att 

alltför omfattande underhåll inte alltid är lönsamt. 

Polisanmäl allt klotter med fotografier! 

Underhåll av bullerskyddsvallar 

Kostnader för underhåll omfattar allmän skötsel och städning, dvs 

skräpplockning. Det behovet är tydligast på våren innan grönskan 

sätter fart. Till det kommer eventuellt gräsklippning någon eller 

några gånger om året eller beskärning av buskar och träd som sker 

årligen eller med längre intervaller. 

Vid rätt växtval och ambitionsnivå kan underhållet vara av relativt 

liten omfattning och kostnaderna mycket begränsade. Det kan vara 

fråga om att städa och slå gräs någon gång per år. 

Om sättningar av jordvallen fortskrider efter idrifttagande kan det 

bli fråga om mer eller mindre kostsamma kompletteringar av 

befintlig jordvall. 


• En grov tumregel är att en 3-5 m hög bullerskyddsvall kostar 

4000-8000 kr per löpmeter och en 1,5-2,5 m hög bullerskyddsskärm 

5 000 kr. 

• Underhållet av bullerskyddet får inte försummas. Dåligt underhåll 

påverkar utseendet och funktionen. 

• Skärmunderhåll av utseendeskäl gäller i första hand målningsunderhåll 

och riktning av skärmar som lutar, samt klottersanering 

där så behövs. 

• Skärmars ska vara täta, utan springor mellan bräder och med 

täthet mot mark. 

• Underhåll för vallar omfattar "vårstädning", gräsklippning och 

eventuell växtbeskärning. Vid stora sättningar i vallen, kan 

komplettering med jordmassor erfordras. 

Den genomsnittliga årliga underhållskostnaden för en 3 m hög 

bullerskyddsvall kan uppskattas till lägst 3 kronor per löpmeter 

och för en 2 m hög bullerskyddsskärm till lägst 12 kronor per 

löpmeter. 

103

Kapitel 10. 

Trafikbuller inomhus - ljudisolering 

Då bullerskyddet utomhus av praktiska eller estetiska skäl inte förmår 

att ge önskad effekt kan åtgärder på byggnaderna vara ett gott 

alternativ. I detta avsnitt behandlas olika aspekter på byggnaders 

trafikbullerisolering. 

Trafikbullernivån inomhus i ett rum bestäms, förutom av trafikbullernivån 

utomhus aven mängd faktorer. De viktigaste är: 

• Buller via fönster 

• Buller via uteluftdon (ventiler) 

• Buller via ytterväggens övriga delar 

• Buller via tak och vindsbjälklag 

• Rummets storlek och möblering 

Buller via fönster 

För att ett fönsters ljud- och trafikbullerisolering ska uppfyllas är 

väl fungerande tätningslister mellan båge och karm nödvändigt. 

Listerna ska vara av ett beständigt material, typ neoprengummi. 

Antalet glas, två- eller treglasfönster, har mindre betydelse, än 

om det finns fungerande tätningslister eller inte. Med väl fungerande 

tätningslister dämpar de flesta fönster trafikbuller med 

minst 30 dB(A). Ett fönster utan eller med dåliga tätningslister 

reducerar trafikbuller med endast 20-25 dB(A). 

Omsorgsfull tätning, med drevningsremsa mellan stomme och 

fönsterkarm, innan en list spikas över fogen, är viktig. 

Treglas isolerrutor, jämfört med tvåglas isolerrutor, gynnar i 

första hand värmeisoleringen. Treglasfönster innebär inte automatiskt 

bättre trafjkbullerisolering. 

Buller via uteluftdon 

Ventilationssystemet i många byggnader bygger på att luft tas in 

via springventiler etc eller genom luftläckage i fönstren. Ljudet via 

en springventil kan ibland vara av samma storleksordning som det 

104

via ett fönster. Det är därför av vikt att ställa krav även på uteluftdon. 

Buller via ytterväggen 

Trafikbullret via ytterväggens övriga delar har normalt liten 

betydelse om inga direkta otätheter förekommer. De flesta tunga 

ytterväggar (lättbetong, tegel betong etc) dämpar trafikbullret 

med minst 40 dB(A). För tunna träväggar kan dämpningen vara 

lägre. En vägg som består av träpanel, värmeisolering och en 

spån- eller gipsskiva dämpar inte trafikbullret mer än 30-35 dB(A). 

Vikt och täthet har betydelse. 

Buller via vindsbjälklag 

Buller via vindsbjälklag och snedtak har betydelse främst för 

buller från flygtrafik. I speciella fall, exempelvis rum med snedtak, 

då yttertaket sticker upp över bullerskyddsskärmen eller då åtgärder 

i övrigt vidtas, bör bullerbidraget via vindsbjälklag/snedtak 

tas med i beräkningarna även för väg- och spårburen trafik. 

Rummets storlek och möblering 

Möbleringen i rummet har betydelse för trafikbullernivån inomhus 

och därmed också för skillnaden i trafikbullernivå ute--inne. I ett 

omöblerat rum fås upp till 5 dB(A) högre trafikbullernivå än i ett 

möblerat rum. 

Även storleken på fönstren har betydelse. Ju större fönster desto 

högre blir normalt trafikbullernivån inomhus. De värden på trafikbullerisolering, 

skillnad ute--inne som anges i den här skriften och 

normalt även i övriga sammanhang förutsätter att förhållandet 

mellan fönsterytan och rumsytan är högst 1:6. Vidare förutsätts att 

rummen är möblerade. 

I kök blir trafikbullernivån normalt 5 dB(A) högre än i ett sovrum 

trots samma sorts fönster och lika hög trafikbullernivå utomhus. 

Det beror på den mindre möbleringen i köket och den normalt 

mindre volymen i förhållande till fönsterytan. 

Åtgärder mot trafikbuller inomhus 

Vid nybebyggelse erhålls alltid bullerskydd till lägsta kostnad om 

bullerfrågorna beaktas redan på planeringsstadiet. 

105

För att dämpa buller bör alltid den största bullerkällan dämpas 

först. För att förbättra ljudisolering bör den svagaste delen 

åtgärdas först. 

Vid fasadisolering är det ytan som har lägst ljudisolering som blir 

avgörande för helheten. Oftast är det fönster och uteluftdon, men 

även lätta träväggar kan ha låg ljudisolering. För att få mesta möjliga 

nytta aven isoleringsåtgärd, bör den vara av samma storleksordning 

som övriga byggnadsdelar. 

Vid nyprojektering ska trafikbuller kartläggas och beräknas i förhand, 

så att huset kan planeras och dimensioneras även med 

avseende på buller. 

Vid renovering är det ekonomiskt om flera åtgärder kan samverka. 

Olika krav, som löpande underhåll, förbättrad värmeisolering och 

ljudisolering, kan därvid komma i konflikt med varandra. Om 

ventilationssystemet bygger på otäta fönster måste ljudisolerande 

uteluftdon monteras då fönstren tätas eller byts. 

För att utröna det effektivaste sättet att komplettera konstruktionerna 

är det nödvändigt att mäta ljudisoleringen innan några åtgärder 

vidtas. Efter åtgärd mäts på nytt för att dokumentera förbättringen. 

Vid fönsterbyte bör hänsyn även tas till estetiken. Nya ljudisolerande 

fönster med utseende som överensstämmer med de gamla 

fönstren går att få om frågan uppmärksammas. 

Riktvärdena för högsta trafikbullernivåer inomhus kan, vid nyeller 

ombyggnad innehållas, med rimliga bullerdämpande åtgärder 

på byggnaden, vid utomhusnivåer upp mot 70 dB(A) ekvivalentnivå 

och 85 dB(A) maximalnivå. Exempel på åtgärder och konstruktioner 

för att uppnå högst 30 dB(A) ekvivalent och 45 dB(A) 

maximal ljudnivå inomhus i bostäder ges nedan. Exemplen anger 

riktvärden för "normala" rum och fönsterstorlekar och gäller där 

inget annat anges buller från vägtrafik. 

Fönster 

Renovering och ombyggnad 

Befintliga fönster kan justeras och kompletteras på olika sätt, för 

att förbättra trafikbullerisoleringen. Det slutliga resultatet beror 

på en mängd faktorer och vid större projekt bör alltid ett prov- 

106

montage göras, för att i förväg kunna mäta effekten aven föreslagen 

åtgärd. Fönsteråtgärder innebär dessutom i de flesta fall 

förbättrad värmeisolering. 

De värden på trafikbullerisolering och de kostnadsuppskattningar, 

som anges nedan hänför sig till ett ca 12 kvm stort sovrum 

med ett 1,2 x 1,4 m stort fönster. Värdena är översiktliga och 

avser isolering mot buller från vägtrafik och flygtrafik. Isoleringen 

mot buller från spårburen trafik är ca 3 dB(A) högre. 

Trafikbullerisolering 30 dBIAI 

Genom att vid behov justera, rikta, befintliga fönster och förse dem 

med fungerande tätningslister kan normalt en trafikbullerisolering 

på 30 dB(A) erhållas. 

Kostnaden uppskattas till 400 kr per fönster. Trafikbullernivån 

inomhus minskar med 2-4 dB(A) och värmeisoleringen förbättras. 

Åtgärden är alltid kostnadseffektiv. 

Trafikbullerisolering 35 dBIAI 

35 dB(A) trafikbullerisolering kan erhållas med väl tätade fönster 

enligt ovan och s k tillsatsruta. Det innebär att ett extra glas monteras 

på befintlig båge, alternativt byts det inre enkelglaset till 

isolerruta. Flera fabrikat finns och en viss variation i dämpning 

mellan dem förekommer. 

Kostnaden för dessa åtgärder uppskattas till 3 000 kronor per 

fönster. Trafikbul1ernivån inomhus minskar normalt med 

3-8 dB(A) och värmeisoleringen förbättras. Åtgärden kan betraktas 

som kostnadseffektiv om den vid behov kombineras med nytt uteluftdon 

och totalt ger minst 5 dB(A) lägre bullernivå inomhus. 

Trafikbullerisolering 40 dB(AI 

Genom att komplettera befintligt fönster med extra 

båge på stort avstånd kan 40 dB(A) trafikbullerisolering 

uppnås. Även högre isolering kan uppnås 

beroende på glastjocklek och avstånd till den nya 

bågen. System för montage aven extra båge finns 

på marknaden. 

Kostnaden uppskattas till 6 000 kronor per fönster. 

Trafikbullernivån inomhus minskar normalt med 

8-15 dB(A) och värmeisoleringen förbättras. 

Åtgärden är att betrakta som kostnadseffektiv, 

101 

Exempel på tätning av 

fönster för att uppnå god 

ljudisolering. För ventilation 

av spalten mellan gla· 

sen görs öppningar, bredd 

ca 20 mm, c 130 mm i 

tätningslisten mellan bå· 

garna i över· och under· 

kant. 

Exempel på fönster som 

kompletterats med extra· 

ruta på insidan. 

100-200 mm 

Exempel på fönster som försetts med extra båge 

på stort avstånd invändigt.

Exempel på fönster med 

ca 30 dB(A) trafikbullerisolering. 



om den kombineras med nytt uteluftdon och ger totalt minst 

10 dB(A) lägre trafikbullernivå inomhus. Åtgärden kräver relativt 

djupa fönsternischer och används oftast i äldre byggnader. En 

K-märkt fasad kan på detta sätt bevaras. 

Byte av fönster 

Genom att byta fönster kan trafikbullerisolering över 40 dB(A) 

erhållas. Kostnaden för byte av fönster uppskattas till 7 000- 

10 000 kronor per fönster. Om byte av fönster är motiverat, även 

av andra skäl än trafikbullret, är åtgärden att betrakta som kostnadseffektiv. 

Byte enbart av trafikbullerskäl är att betrakta som 

kostnadseffektivt, om det kombineras med nytt uteluftdon och 

ger totalt minst 10 dB(A) lägre trafikbullernivå inomhus. 

Inglasning av balkonger 

Inglasning av balkonger kan i vissa fall vara en lämplig åtgärd 

för att sänka trafikbullernivån inomhus. Genom inglasning kan 

5-15 dB(A) lägre bullernivå inomhus fås i rum, som enbart har 

fönster/ fönsterdörr mot balkong. Det lägre värdet kan uppnås 

med alla typer av inglasningar som finns på marknaden. För att 

erhålla 15 dB(A) dämpning krävs att inglasningen är relativt tät. 

Inglasning är ofta billigare än att exempelvis byta fönster och balkongdörr. 

Kostnaden för inglasning aven balkong är 10 000 

15000 kronor. 

Nya fönster 

Fönster med mycket god trafikbullerisolering finns på marknaden. 

Ljudisoleringen anges normalt i form av laboratoriernätt ljudisolering, 

R w . R står för reduktionstal. 

Vid förfrågan och inköp av fönster, bör alltid mätprotokoll för 

den aktuella fönstertypen begäras. Några faktorer att komma 

ihåg är: 

• Fönster med mötande bågar har lägre trafikbullerisolering än 

fönster med fast mittpost. Begär alltid mätprotokoll på aktuellt 

utförande. 

• Utåtgående fönster med hög ljudisolering är svårt att erhålla. 

• Fönster med hög ljudisolering har formstabil ytterbåge eller 

separata bågar. 

108

• Balkongdörrar har ofta låg ljudisolering. Undantag är helt 

glasade dörrar. Skälet är att det täta partiet i en fönsterdörr ofta 

har mycket låg ljudisolering, lägre än den glasade delen. 

Trafikbullerisolering 30 dB(A) 

Fönster med ljudisolering Rw lägst 36 dB ger 30 dB(A) trafikbullerisolering. 


Trafikbullerisoleringen 35 dB(A) kan erhållas med "ljudisolerande 

standardfönster", dvs fönster med ljudisoleringen lägst Rw = 41 dB. 

De flesta fönsterfabrikanter tillverkar fönster med så god ljudisolering. 


Med de på marknaden förekommande fönstren med 

ljudisolering, Rw lägst 48 dB kan 40 dB(A) trafikbullerisolering 

uppnås. 


För att dämpa ljudnivån från trafik med 45 dB(A) finns 

inga standardfönster. Det krävs exempelvis fönster i 

separata bågar på stort avstånd. 

Tabell: Erforderlig ljudisolering hos fönster för att 

uppnå angiven trafikbullerisolering 

Tratikbullerlsolering. dB(A) 

30 dB(A) 

35dB(A) 

40 dB(A) 

45dB(A) 

Uteluftdon 

LJudlsolerlng,R,. dB 

36 

41 

48 

55 

Fönstertyp 

standard 

standard 

standard 

speciallösning 

Krav på ljuddämpande uteluftdon kan anges i form av lägsta 

laboratoriemätta luftljudsisolering Rw • Det är nödvändigt att ange 

vilken referensyta som använts vid mätningen. Vid kravskrivning 

bör 10 kvm referensyta anges. Det ger det siffermässigt högsta 

kravvärdet, och ett missförstånd leder inte till en underdimensionering. 

109 



Exempel på fönster försett med extra båge 

på stort avstånd för att uppnå ca 45 dB(A) 

trafikbullerisalering.

Kapitel 11. 

Checklista 

Bullerskyddsskärmar och vallar är bygglovspliktiga om ej detaljplan 

säger annat. 

Följande uppgifter bör lämnas in vid ansökan om bygglov eller 

marklov. 

• Beskrivning av nuvarande bullersituation och beräknad effekt 

av bullerskyddet. 

• Beskrivande ritningar, vy och tvärsektion. 

• Referenser för färdiga bullerskydd av samma typ. 

• Reduktionstalsuppgifter för erbjudna element. 

• Ritning på elementfogar. 

• Hållfasthet och skyddskonstruktioner på skärmelement för 

mittremsor och mellan körfält och gång/cykelbanor. 

• Tätningar eller överlappningar för att säkerställa 

ljuddämpningen. 

• Möjliga efterbesiktningssystem. 

• Skyddsåtgärder mot en konstruktionsskada vid inbyggnad av 

socklar och element. 

En arbetsbeskrivning som anger erforderlig skärmhöjd över närmaste 

körbana eller rälsöverkant upprättas. Beskrivning på följande 

fordras: 

• Sockelhöjder. 

• Utförande av grundläggning, t ex förankring av stolpar. 

• Utförande av vinklingar, nivåskillnader, skärmändar, övergångar 

och anslutningar till andra byggnadstyper. 

• Utförande av täckprofiler. 

Bedömningen av föreslaget bullerskydd kan ske efter följande 

checklista: 

114

Skärm av annat skivmaterial 

Ytvikt hos materialet: bör vara minst 10 kg/kvm) 

Skärm av betong, tegel etc 

Utformning av fogar: . 

Anslutning mot mark (Anslutningen mot mark ska vara helt tät) 

Aktuell utformning 

e-J utbytbar del 

LJ icke rötande del 

[l motfyllt med singel 

I' .. 

Klotterskydd 

L J Klotterskydd saknas 

L Klotterskydd genom konstruktionen . 

Klotterskydd genom målning med . 

Kemiskt klotterskydd , , . 

116

Bilaga 1 

Exenlpel på avtal med fastighetsägare 

Exempel avseende tillsatsruta i fönster: 

AVTAL 

Parter 

1 Avtalets omfattning 

2 Kostnad/Ersättning 

3 Framtida underhåll 

4 Efterkontroll 

5 Övrigt 

Mellan X-köping genom Gatukontoret, 

12345 X-köping, nedan kallad staden, och 

Ulla Person, p-nr 123456-8900 ägare av fastigheten 

Rudolf 14, nedan kallad fastighetsägaren, 

träffas följande avtal. 

Fastighetsägaren medger Fönsterfirman Fönster 

rätt att på uppdrag av staden på fastigheten 

installera bullerdämpande tillsatsrutor, 

"Rutan" till den omfattning som framgår av 

medföljande ritningsbilaga A. 

Staden betalar 75 % och fastighetsägaren 25 % 

av kostnaderna för varje fönster. Fördelningen 

gäller upp tillS 000 kronor/ fönster. 

Fastighetsägaren står för alla ev. kostnader 

som överstiger 5 000 kronor/fönster. Kostnader 

exklusive moms. 

Fastighetsägaren är medveten om att tillsatsrutan 

kommer att tillhöra byggnaden och förbinder 

sig att själv svara för allt framtida underhåll. 

Efter att samtliga rutor, enl bilaga A, installerats 

ska stadens gatukontor göra en efterkontroll 

med mätning av ljudnivån inomhus. Visar 

det sig vid denna mätning att ljudnivån 

överskrider angivna riktlinjer, förbinder sig 

staden att undersöka om ytterligare bullerdämpande 

åtgärder ska vidtas. 

Utöver vad som överenskommits i detta avtal 

ska ingen ersättning eller åtgärd av något slag 

utges eller utföras av staden med anledning 

av att bullerdämpande tillsatsrutor installeras. 

Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och mellan par 

terna växlade. 

X-köping 

För X-köping 

Bevittnas: 

NN 

117

Exempel avseende bullerskyddsskärm. 

AVTAL 

Parter 

1 Bakgrund 

2 Avtalets omfattning 

3 Stadens åtaganden 

4 Skötsel 

5 Tidplan 

Mellan X-köping genom Gatukontoret, 

12345 X-köping nedan kallad staden och Ulla 

Person, p-nr 123456-8900 ägare av fastigheten 

Rudolf 14, nedan kallad fastighetsägaren träffas 

följande avtal. 

Vägverket och X-köpings stad har beslutat att 

ställa medel till förfogande för att vidta 

bullerdämpande åtgärder på särskilt utsatta 

platser, under förutsättning att berörd fastighetsägare 

bidrar med en del av kostnaderna. 

Fastighetsägaren medger att entreprenör får 

rätt att på stadens uppdrag uppföra bullerskyddsplank 

i södra fastighetsgränsen, enligt 

bifogad karta. 

Staden ska ansöka om och bekosta bygglov 

för ett bullerskyddsplank enligt ritningar som 

konsultföretaget Skyddet i X-köping upprättar. 

Planket uppförs på entreprenad. 

Efter godkänd slutbesiktning övergår planket 

i fastighetsägarens ägo vilket innebär att fastighetsägaren 

svarar för all framtida skötsel 

och underhåll. Detta anses motsvara fastighetsägarens 

andel av kostnaden för bullerskydd. 

För att statliga medel ska erhållas för projektet 

måste detta vara slutfört senast 1998-12-31. 

6 Plantering Staden sköter erforderliga planteringar söder 

om planket. Plats lämnas intill planket för 

dess skötsel och underhåll. 

Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och mellan parterna 

växlade. 

X-köping 

För X-köping 

Bevittnas: 

NN 

118

Bilaga 2 

Exempel på redovisning av 

bullerkartläggningar 

Buller från järnvägstrafik - Stockholm, Riddarholmen 

och Gamla Stan 

Ekvivalent ljudnivå för dygn vid fasad 

Utan inverkan av sk fasadreflex 

_ 76 - 80 dB(A) 

_ 71- 75 dB(A) 

_ 66 - 70 dB(A) 

61- 65 dB(A) 

- 56 - 60 dB(A) 

Ekvivalent ljudnivå för dygn 

1,5 m över mark 

---- 

---- 

75 dB(A) 

-- - 70 dB(A) 

--- 65 dB(A) 

60 dB(A) 

••••••• 55 dB(A) 

119

Vägtrafikbuller - Sollentuna kommun 

Ekvivalentnivå 1,5 m över mark 

- GOdB(A) 

- 55dB(A) 

120

Bullernivåer vid bostäder, skolor, sjukhus. daghem mm 

Göteborg 

Ekvivalenta ljudnivåer tör dygn 

- 65 - 69 dB(A) 

- 70 dB(A) eller mer 

122

Trafikbuller - Västerås 

_ < 55 dB(A) 60 - 64 dB(A) - > 70 dB(A) 

- 55 - 59 dB(A) - 65 - 69 dB(A) 

123 

(> 

c 

QJ 

l'5 

:re 

L 

8t: 

D

Bilaga 3. 

Bullera1string vid olika vägbeläggningar 

Korrektioner för olika vägbeläggningar 

Vägbeläggning Korrektionsterm i dB(A) för viss andel ( %) tunga fordon 

Nr Typ Ålder 0-60 km/h 61-80 km/h 80-110km/h 

Max stenstorlek 0-5 6-19 >20 0-5 6-19 >20 0-5 >6 

1a Asfaltbetong, 1-20 ref ref ref ref ref ref ref ref 

tät, slät 

max 12-16 mm 

1b 0:0, nylagd

Vägbeläggning Korrektionsterm i dB(A) för viss andel ( %) tunga fordon 

Nr Typ Ålder Q.-60 km/h 61-80 km/h 80-110km/h 

Max stenstorlek 0-5 6-19 >20 0-5 6-19 >20 0-5 >6 

9b D:o, nylagd

Bilaga 4. 

Internationell standardisering av 

bullerskyddsskärmar 

För att försöka ta bort de tekniska handelshindren och få en inre 

marknad har EU och EFTA skapat organisationen European 

Comittee for Standardisation (CEN). CEN har i uppgift att harmonisera 

regler och krav inom en rad olika områden. Arbetet ska leda 

till Europastandarder som samtliga länder inom EU ska anpassa 

sig till. Inom CEN finns en rad olika Technical Comittees (TO däribland 

TC 226-Road equipment (Vägutrustning). Inom varje TC 

finns en rad olika Working Groups (WG). Arbetsgruppen CEN/TC 

226/WG 6-Noise Barriers arbetar med att ta fram förslag till 

Europastandarder med funktionella krav på bullerskyddsskärmar. 

CENlTC 226IWG G-Noise Barriers - Europastandard 

Följande Europastandard har antagits. 

EN 1793 Road traffic noise reducing devices - Test method for 

determining acoustic performance - Part 1, 2 and 3 

Denna standard beskriver testmetoder av bullerskyddsskärmars 

akustiska förmåga i laboratoriemiljö. Standarden låser fast en testmetod 

i laboratoriet och klassificerar skärmen utifrån ljudisolering 

respektive absorption, men anger inte vilken slutlig dämpning 

man får i en given situation. Den faktiska dämpningen avgörs 

främst av skärmhöjd och avstånd från bullerkälla och terrängen på 

plats. 

Mätningarna sker i laboratoriet med ett blandat bullerspektrum för 

vägtrafik inom frekvensområdet 100-5 000 Hz. Ljudisoleringen 

sammanfattas i entalsvärden, ett för insättningsdämpning, DLR, 

och ett för bullerskyddsskärmens absorberande förmåga, OLa' 

Utgående från dessa värden klassas bullerskyddsskärmarna enligt 

nedan. 

126

Den behandlar också allmänna krav och miljökrav: 

• Motståndsförmåga mot brand 

• Krav på rniljödeklaration 

• Nödutgångar 

• Bländning 

• Genomsiktlighet 

CENlTC 226IWG 6-Noise 8arriers - Förslag under 

arbete 

Arbetsgruppen kommer att utarbeta ytterligare förslag till standarder 

prEN **** Road traffic noise reducing devices 

Long tenn perfonnance - Part 1 and 2 

Dessa två förslag kommer att behandla bullerskyddsskärmars 

akustiska och mekaniska hållbarhet. Förslagen kommer att beskriva 

testmetoder av bullerskyddsskärmars akustiska hållbarhet i 

laboratoriemiljö. Innan bullerskyddsskärmarna kan testas ska de 

dock först ges en mekanisk åverkan. Det kan ske på tre olika sätt: 

• Accelererad föråldring i laboratorium för hela bullerskyddsskärmen. 

• Föråldring av enskilda material ingående i bullerskyddsskärmen. 

• Del av redan installerad bullerskyddsskärm som uppfyller 

vissa specifikationer. 

Den europeiska gruppen har tagit fram ett första utkast när det 

gäller den akustiska och mekaniska hållbarheten. Förslagen har 

ännu inte skickats på teknisk remissomgång. 

prEN 1793 Road traffic noise reducing devices - Test method for 

detennining acoustic perfonnance - Part 4 and 5 

Förslagen kommer att behandla mätmetoder av bullerskyddsskärmars 

förmåga i fält. Arbetet med dessa två förslag till standarder 

har ännu inte påbörjats. 

Sveriges utgångspunkt är att ansluta förslaget till ISO/CD 10847 

Acoustics - Insitu determination of insertion loss of outdoor noise 

128

arriers of all types, dvs mätning av bullerskyddsskärmars akustiska 

förmåga i fält. Till skillnad från prEN 1793-Part I, 2 and 3 så 

ska test ske från 50 Hz. 

ISO-standarden beskriver två olika metoder att mäta bullerskyddsskärmars 

förmåga i fält. En direkt metod och en indirekt metod. 

Den direkta metoden innebär att en mätning görs innan bullerskyddsskärmen 

har blivit installerad och en mätning efter det att 

bullerskyddsskärmen har blivit installerad. Den indirekta metoden 

kan användas om bullerskyddsskärmen redan har blivit installerad. 

Då görs de första mätningarna på en plats med samma förutsättningar 

eller så nära samma förutsättningar som möjligt. 

Standarden låser fast vilken typ av instrument, samt kvalitet hos 

instrumentet som mätningen ska genomföras med. Vidare fastslås 

vissa meteorologiska värden när mätningar kan genomföras, så 

som vind, temperatur, luftfuktighet, molnighet m m. 

129

Referenser 

Banverket, BVPO 724.001 

Boverkets Byggregler, BBR94. 

Buller och vibrationer från spårburen trafik, BVPO 724.001. 

Byggforskningsrådet. Ljudguiden. 

Byggvägledning 11 Bullerskydd. 

Handboken Bygg. 

Handlingsplan mot buller, SOV 1993:65. 

Ljudguiden, Byggforskningsrådet. 

Naturvårdsverket, Rapport 4653, Vägtrafikbuller, Nordisk 

beräkningsmodell, reviderad 1996. 

Nordic Council of ministers, Railway Traffic Noise - Nordic 

Prediction Method. 

Nordic Council of ministers, Road Traffic Noise - Nordic 

Prediction Method. 

Prop 1996/97:53. Infrastrukturinriktning för framtida transporter. 

Regeringsuppdrag rärande flygbuller, 1995-06-30. 

Saneringskonsulterna, Täby. 

Silentia Bullerskärmar, Falkenberg. 

Svensk Standard, SS 02 52 67. 

Trafiksäkerhetsverket, Trafikbyrån 1985, Effekter av olika fartdämpare 

på genomfartsgator. 

VTr rapport, Nr 388.1993 Lågbullerbeläggningar. 

Vägverket, Publ nr 1988:48. Bullerdämpande vallar och skärmar. 

Vägverket, PRO 1997:0006. Åtgärder mot buller i befintlig miljö. 

Västerås stad, Gatukontoret. 

ZTV-Lsw 88, Lärmschutzwänden an Straben. 

Vejdirektoratet, Stäjavskaermning - et idekatalog. 

Vejdatalaboratoriet, Rapp 81. 

130

Register 

A-kurvan 8 FBN 10 

absorbenttyper 73 flygbullernivå 10 

absorberande bullerskärm 73 fordonets konstruktion 61 

absorptionsfaktor 74 formgivning 91 

acrylglas 72 frekvens 6 

addition av buller 11 fönsters isolering 106,107 

allvädersskydd 102 fördubbling av ljud 11 

amplitud 6 förebyggande syfte 79 

anläggningskostnader 98 förhållningssätt 71 

ansvar 26 förortskommun exempel 42 

arbetsbeskrivning 114 

armerad jord 63 

avståndsdämpning 48 

gatubeläggningens betydelse 60 

genomförande 41 

gestaltningsuppgift 79,91 

banans konstruktion 61 glas 70 

Banverkets buUerpolicy 21 gnissel 61 

barriäreffekter 78 grafiska effekter 93 

befintliga element 83 grundläggning 76 

belysning 95 

beräkningsprogram 50 

bländning 95, 128 

bulleraIstring 46 

bullerberäkning 49 

bullerdämpning 47 

bullermätningar 52 

bullerreducerande planering 54 

bullersaneringsplan 34 

bullerskärmar 64 

bullerspridning 47 

bullervallar 62 

halvering av ljud 

halvhärdat glas 

handlingsplan mot buller 

hastighetsreducering 

hatt på skärmen 

historiska miljöer 

hälsoskyddslagen 

härdat glas 

högfrekvent buller 

hörbar förändring 

hörbara området 

11 

71 

20,35 

57 

74 

83 

28 

71,97 

8 

11 

6 

bygglovpliktig 30, 114 

byggregler 18 

C-kurvan 8,9 

checklista 114 

dagvattenavrinning 64 

diffraktion 5 

dimensionering 76 

driftkostnader 99 

dubbelsidiga 80,90 

dubbla skärmar 75 

ekvivalent ljudnivå 9, 10 

ekvivalent ljudnivå för dygn 10 

erforderlig fönster- 

isolering 107,108 

erforderligt markområde 

för bullervall 64 

EU kommissionens grönbok 34 

isoleringsåtgärd 

järnvägstunnel 

kartläggning 

klotter 

kommunala buller- 

saneringspianer 

korrektionsfaktorer 

kostnadsfördelning 

laminerat glas 

landskap 

landskapsgestaltning 

Ljudguiden 

ljudnivåer, exempel 

ljudnivåkrav 

ljudvågor 

longitudinalvåg 

105, 106 

57 

36,119 

101 

36 

57 

43 

71 

82 

82 

23 

10 

52 

5 

6 

131

Luftfartverkets policy 23 snölast 76, 127 

lutande skärmar 74, 75 spektrum 6 

lågfrekvent buller 6,8 spridning av ekvivalent 

läckage (ljud) 73 ljudnivå 49,50 

markdämpning 

marktäckning 

material 

materialval 

maximal ljudnivå 

miljöskyddslagen 

monotoni 

48 

88 

91,92 

66 

10 

27 

91 

spridning av maximal 

ljudnivå spårburen trafik 

stadsmiljöer 

statliga medel 

storstadsexempel 

säkerhetsavstånd 

stödmurar 

50,51 

82 

35 

41 

96 

63 

montagesätt 72,96 temperaturinversion 7 

Naturvårdsverkets förslag 

nedfallande skärmdelar 

nya fönster 

nöddörr 

16 

97 

108 

97, 128 

terrängen 

tillstånd 

tilläggsisolering 

trafikbuller inomhus 

trafikbullerisolering 

85 

30 

110 

104 

112 

orientering 80,95 trafikreglering 58 

transversalvåg 6 

planglas 71 

träskydd 68 

planteringar 85 tunnel 57 

plastmaterial 72 tätningslister 104,107 

polycarbonat 72 

prefabricerade skärmar 75 underhåll 101,102 

principlösningar 85 uteluftdon 109 

prioriteringsaltemativ 38 uterum 80 

prioriteringsexempel 38 utformningsstrategier 84 

proportioner 86,92 utgångspunkter 80 

utrymningsdörrar 97 

reflekterande bullerskärm 

73 

utsiktshinder 80,94 

renovering 106 

riktvärden för buller vegetationens betydelse 60 

från flygtrafik 

riktvärden för buller från spårburen 

trafik 

riktvärden för buller från 

vägrafik 

14 

14 

14 

vindlaster 

vindsbjälklag 

virkesdimensioner 

visuella effekter 

våglängd 

76, 127 

111 

67 

93 

5,7 

riktvärden för trafikbuller 

rytm 

sammanlagda ljudnivån 

14,15 

92 

88 

vägbanans geometri 

vägbeläggningar 

Vägverkets policy 

växtmaterial 

80 

124 

20 

86 

sammanlagt buller 51 

saneringskonsuJterna 102 ytor 68,69,87,88,89,92 

sektorsdämpning 48 yttervägg 110 

siktkrav 

skuggning 

skyddsavstånd 

skärmar, material 

95,96 

95 

56 

66 

åtgärder utomhus 

åtgärder mot trafikbuller 

åtgärdsprogram i befintlig 

miljö 

54 

54, 105 

86 

skärmdämpning 48 

skärmdämpning tågtrafik 48,49 öppningar i skärm 65 

skärmdämpning vägtrafik 48,49 översiktlig planering 54,56,79 

slip stick 61 

132

sa restprodukter från varor och 

förpackningar. Mallen omfattar 

specialbestämmelser för hämt 

ning av hushållsavfall, skrymman 

de avfall och slam, men kan även 

användas vid upphandling av 

hämtning av andra avfallsslag 

och återvinningsmaterial ur avfall. 

Den ger utrymme för lokala an 

passningar av avfallshanteringen. 

Mallar kan beställas på diskett 

eller hämtas gratis på Internet. 

7099-465-X • 275/225 kr 

Upphandling av skolskjutsar 

Handbok i upphandling av skol 

skjutsar, komplett med lagstift 

ning, mallar för annonser, förfrågningsunderlag 

och andra nödvän· 

diga dokument. Hjälp att höja 

kvaliteten på upphandlingen med 

avseende på t ex affärsmässig 

het, säkerhetskrav och tillsyn. 

Mallar kan beställas på diskett 

eller hämtas gratis på Internet. 

7099-420-6 • 250/175 kr 

Boken om P 

Parkering 

Grundläggande kunskaper om 

gällande lagstiftning inom parke 

ring, och om möjliga driftformer. 

Information även om tekniska 

lösningar, och resonemang kring 

etiska regler och policyfrågor. 

7099-518-4 • 175/125 kr 

Flyttning av fordon 

Fordon som parkerats eller över 

givits på olämpliga platser måste 

ibland flyttas. Men beslut om 

flyttning innebär svåra övervägan 

den. Handläggningen måste vila 

på strikt författningsenlig grund. 

Den kräver också förnuft och gott 

omdöme. Denna handbok baseras 

på de typfall som kan utgöra 

grund för flyttning, och är en god 

hjälp för handläggarna. 

7099-310-6 • 150/125 kr 

Parkering på gatumark 

Se under rubriken Nyckeltal. 

Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 

En fyllig handledning för alla led i 

hanteringen av parkeringstill 

stånd för rörelsehindrade och för 

övervakning av efterlevnaden. 

Skriften riktar sig alltså till leda 

möterna i beslutande nämnd, 

handläggare som bereder och ad 

ministrerar tillståndsgivningen, 

gatukontorets personal, som sva 

rar för parkeringsplanering och ut 

märkning, samt parkeringsvakter 

och polis, som övervakar efterlevnad 

och beivrar missbruk. 

7099-u02-4 • 175/125 kr 

Beläggning 

Bära eller brista - Tillståndsbedömning 

av asfaltbeläggningar 

Effektivt gatuunderhåll kräver god 

kunskap om gatornas tillstånd, 

både för gatunätet som helhet 

och för enskilda objekt. Nu finns 

ett bra hjälpmedel vid tillstånds 

bedömningen. Handboken Bära 

eller brista innehåller beskrivningar 

och färgfoton på typiska ska 

dor i asfalten, dess troliga orsa 

ker, och förslag till åtgärder. 

Dessutom ett standardiserat protokoll 

för klassificering av skador 

na. 

7099-148-0 • 125/100 kr 

Förseglingshandbok 

Slam- och bindemedelsförsegling 

av gator och flygfält är en enkel 

och billig underhållsmetod som 

ger beläggningen längre liv. Tekniken 

kan användas på åldrade och 

vittrade, men i övrigt intakta mas 

sabeläggningar på lågtrafikerade 

ytor. Exempel på sådana ytor är 

flygfält, bostadsgator, gem-vägar, 

parkeringsytor och vägrenar. 

Förseglingshandboken är en hjälp 

åt beställare för att kunna planera 

underhållet av belagda vägar 

på ett effektivt sätt. 

7099-610-5 • 175/125 kr 

Helgjutna lösningar 

Busshållplatser, bussgator, trafikljuskorsningar 

och industriplaner 

är exempel på utsatta ytor där 

spår och gropar orsakas av den 

tunga trafiken. Skadorna går 

ibland djupt ned ivägkroppen, 

och tvingar väghållaren till kostsamma 

underhållsåtgärder och 

reparationer. Betong är ett styvt 

material som med fördel kan an· 

vändas som beläggningsmaterial 

på platser där asfalt inte håller 

måttet. Betongen blir lite dyrare 

att anlägga, men ger lägre kost 

nad i längden. Nya material och 

metoder underlättar arbetet och 

ger snyggare ytor. Skriften Hel 

gjutna lösningar beskriver olika 

betongmaterial, och lämnar en 

rikligt illustrerad redogörelse för 

lyckade exempel från kommuner 

som satsat på betongbeläggning. 

7099-380-7 • 195/150 kr 

Helgjutna resultat 

Betong är ett miljövänligt och beständigt 

material som lämpar sig 

väl för användning i stadsmiljö. 

Platsgjuten betong lämpar sig 

särskilt väl för ytor som har pro 

blem med spårbildning från tung 

trafik. Betongen är beständig mot 

deformationer och bränslespill, 

och går dessutom numera att anlägga 

med mycket korta trafikav 

stängningar. Underhållet är minimalt. 

I denna rapport redovisas 

erfarenheten från cirka 300 busshållplatser, 

huvudsakligen plats 

gjutna, i sex svenska städer. Erfarenheterna 

har medfört att 

platsgjutna busshållplatser blivit 

ett naturligt val i dessa kommu 

ner. I rapporten ges också förslag 

på konstruktiva utföranden som 

är baserade på nämnda erfaren 

heter. 

7099-691-1 • 175/125 kr 

I valet och kvalet - Handbok för val 

av beläggningsåtgärd 

Ger ett bra beslutsunderlag vid 

val av beläggningsåtgärd. Med 

ledning av tillståndsbedömning 

som gjorts med hjälp av handboken 

Bära eller brista kan man i 

en lathund finna lämplig åtgärd

eroende på vilka funktionsegen 

skaper man prioriterar. 

7099-353-X • 175/125 kr 

Norrländsk gatusektion 

Tjälskador är ett stort problem för 

väghållare. I tätorterna är va-led 

ningar i gatorna en bidragande 

orsak till tjälproblemen. Dels kan 

ledningarna skapa ett ojämnt tjälförlopp 

och ge skador i vägkrop 

pen. Dels kan tjällossningen ställa 

till problem för vattenavrinning 

en och medföra översvämningar. 

Sedan slutet av 70-talet har man 

försökt utveckla en ny gatu 

konstruktion som löser dag 

vattenproblemen och minska 

tjälskadorna. En sådan ny gatu 

sektion har utvecklats, prövats 

och utvärderats för norrländska 

förhållanden av Luleå tekniska 

universitet i samarbete med 

framför allt Haparanda och Luleå. 

Denna skrift beskriver arbets 

gången för anläggandet aven 

sådan gata, från planering och 

projektering till drift och underhåll. 

Här presenteras också 

erfarenheterna från projekt i 

Haparanda och Luleå. 

7099--707-1 • 150/95 kr 

På väg igen - Ätenlinning av asfalt 

I stället för att slänga bort asfalt 

som man fräser upp vid gatu 

arbeten, kan man återanvända 

den, och därmed skapa ett kretslopp 

för beläggningsmaterialet. 

7099-388·2 • 150/125 kr 

Rätt och slätt - stålarmering mot 

tjälsprickor 

Tjälsprickor är ett välkänt pro 

blem. Ett sätt att hindra sprickor 

na att komma tillbaka år efter år 

är att armera asfalten på utsatta 

platser med stålnät. Ny teknik 

har gjort metoden mycket effek 

tiv. Skriften beskriver stålarmering 

både i teori och praktik, och 

är en användbar handbok för väghållare 

som tröttnat på att laga 

tjälsprickor. 

7099·552-4 • 175/125 kr 

Stensäkert val 

Handbok för val av stenmaterial i 

beläggningsmassor, för optimal 

kvalitet till lägsta årskostnad. 

7099-429-3 • 75/50 kr 

Tillbaka till stenåldern 

Sten är det vackraste och mest 

naturliga materialet för beläggning 

av gator och torg. Men under 

60- och 70-talens rekordår fanns 

det inte plats för något hantverk i 

gatubyggandet. Allt skulle gå fort, 

och stensättning ansågs föråldrat. 

När intresset för stensatta 

ytor nu återvänder, visar det sig 

att mycket av yrkeskompetensen 

gått förlorad. I ett stort projekt 

har Kommunförbundet samlat 

forskare och specialister inom er 

gonomi och arbetsvetenskap, till 

sammans med landets mest erfarna 

stensättare. Resultatet är 

Tillbaka till stenåldern, den första 

handboken i stensättning sedan 

1928. Den kan användas vid ut 

bildning av stensättare, och bidra 

till att rädda och utveckla ett 

ovärderligt hantverk. 

7099-404-8 • 195/150 kr 

Vägen tillbaka 

I väghållningens kretslopp ingår 

kretsloppsanpassning som en na 

turlig och nödvändig del. Denna 

skrift visar hur man hanterar och 

lagrar "begagnade" asfaltmassor 

på ett ekologiskt och ekonomiskt 

riktigt sätt i väntan på att lämpli 

ga objekt blir aktuella för att as 

falten ska kunna återanvändas. 

7099-720·9 • 75/50 kr 

Drift &underhåll 

Bevare mig väl - Skyddsbehandling 

av betong 

Fukt och salt förstör våra broar 

och andra betongkonstruktioner. 

Stora dyrbara reparationer väntar 

om vi inte gör något. Att impregnera 

betongen mot fukt förhindrar 

eller fördröjer skadorna. Det är 

mångdubbelt dyrare att reparera 

en bro än att impregnera den för 

att slippa skador. En ny metod 

gör dessutom att impregneringen 

håller mycket länge och inte behöver 

förnyas. Klotter är också 

ett problem för betongen. Saneringen 

kan skada betongen och 

klotterskyddsmedel kan slå ut 

skyddet mot fukt. I den här skrif 

ten få du veta varför betongen 

skadas, hur betongen kan be 

handlas mot fukt och hur klotter 

kan bekämpas utan att betongen 

tar skada. 

7099-637-7 • 175/125 kr 

Bättre cykeldetektorer 

I takt med att cyklandet ökar väx 

er behovet av förbättrad framkomlighet 

i trafiksignalanlägg 

ningarna. I signa/anläggningar 

med cykelbana måste cyklisten 

idag ofta stanna, trycka på en 

knapp och därefter invänta att 

det blir grönt. I signaIanläggning 

ar där cyklisten är hänvisad till 

körbana är fordonsdetektorerna 

ofta så utformade eller illa under 

hållna att de inte fungerar för cyk 

lar. Detta uppmuntrar till cyklan 

de mot rött. Denna skrift innehåller 

ett underlag för el-teknisk pro 

jektering av trafiksignalanlägg 

ningar med krav på detektering 

av cyklar. Rekommendationer 

lämnas beträffande val av sling 

konfigurationer och exempel ges 

på förstärkartyper. Rapporten 

behandlar också driftfrågor och 

riktar sig även till underhållsper 

sonaI. 

7099--569-9 • 175/125 kr 

Det kommunala underhållsberget 

Läckande ledningar, hål i gator 

na, klassrum där taken rasar in ... 

Hur är det egentligen ställt med 

kommunernas infrastruktur? Den 

här rapportserien slog hål på 

många myter när den kom 1991, 

och utgör fortfarande en utomor 

dentlig källa för dem som söker 

kunskap om det kommunala un 

derhållsbehovet. 

Rapport 1, gator & vägar 

7099-149--9 • 70/50 kr

Rapport 4, vatten & avlopp 

7099-164-2 • 90/70 kr 

Isotopmätare tör packningskontroll 

Ett stort problem för gatuunderhållet 

i många kommuner är att 

de många grävningrna ger upphov 

till kortare livslängd och ökade 

underhållskostnader. Ett avgöran 

de problem vid återställandet ef 

ter grävningar är packningen. Dålig 

packning kan ge svåra skador 

i form av sättningar. I den här 

skriften beskrivs hur isotopmäta 

re kan användas för en effektiv 

packn ingskontroll. 

7099-227-4 • 85/85 kr 

Ledning tör grävning 

I gator, vägar, gångbanor och 

parkmark finns ledningar av olika 

slag. Det är viktigt att ha tillgång 

till ledningarna för underhåll, reparationer 

och utbyggnader. Sam 

tidigt innebär arbeten med led 

ningarna risk för trafikstörningar, 

minskad framkomlighet och på 

verkan på vegetation. Det ställs 

också höga krav på återställning 

en efter arbetet. En gemensam 

syn hos alla berörda på hur arbe 

tena ska bedrivas kan minska 

problemen. "Ledning för gräv 

ning" handlar om grävning i allmän 

mark från det första plane 

ringsstadiet tills gatan eller mar 

ken är återställd. Den belyser 

problemen kring ledningsarbeten 

och ger vägledning om hur man 

ska minska dem. 

7099-701-2 • 95/75 kr 

Miljöanpassad galuskötsel 

Den första samlade informatio 

nen om vilka åtgärder som ge 

nomförts för att minska miljöpå 

verkan i den kommunala väghållningen. 

Skriften beskriver vilka 

nya möjligheter som finns att 

göra verksamheten ännu mer miljöanpassad. 

7099-496-X • 175/150 kr 

Nolltillväxten - Förebygg ogräset på 

hårda ytor 

Nya metoder och utrustningar har 

introducerats som alternativ till 

den kemiska ogräsbekämpning 

en, men det är tveksamt om det 

någonsin kan presenteras en me 

tod som kan lösa ogräsproblemet 

med samma resultat som de tidi 

gare tillåtna bekämpningsmed 

len. En konsekvens är att det bli 

vit absolut nödvändigt att förebyg 

ga ogräsproblemen redan vid pro 

jektering och anläggning, och det 

är detta som Nolltillväxten hand 

lar om. Skriften presenterar 01 ika 

möjligheter att förebygga ogräs 

problemen. I vissa fall är erfarenheterna 

mångåriga och väldoku 

menterade. medan det i andra 

handlar om tänkbara möjligheter 

för framtiden. 

7099-574-5 • 250/150 kr 

Skönheten och oljudet 

Denna handbok beskriver upp 

komsten och spridningen av tra 

fikbuller, och behandlar olika me 

toder att dämpa bullret. Stor vikt 

läggs på de möjligheter som 

finns att redan på planeringsstadiet 

eller med planeringsmedel 

begränsa bullerstörningarna. Väg 

trafiken är den bullerkälla som 

berör flest människor i Sverige 

varför handboken till största de 

len handlar om detta trafikslag. 

Buller från spårburen trafik kan 

till stor del behandlas lika som 

vägtrafikbuller medan buller från 

flygtrafik kräver delvis andra åt 

gärdsprinciper. Även de estetiska 

frågorna behandlas, och handboken 

innehåller fotografier på en 

stor mängd utförda bullerskydd. 

Handboken kan utgöra ett bra un 

derlag för att diskutera estetiken 

vid planeringen av trafikleder, 

byggnader och bullerskydd. 

7099-724-1 • 275/175 kr 

Slingriga detektorer 

Kvalitetssäkring av slingdetek 

torer för trafiksignaler (speciellt 

utarbetat detektorprotokoll med- 

följer), och erfarenheter av nya 

metoder att lägga slingorna för 

bästa livslängd. 

7099-460-9 • 95/75 kr 

Slurry Seal - Slamförsegling 

Asfalten på lågtrafikerade gator 

bryts ned av ålder snarare än av 

trafik. Slurry Seal, eller sIamför 

segling, är en ekonomisk metod 

för att underhålla sådana asfalt 

beläggningar. Tekniken har an 

vänts länge utomlands. men har 

nu börjat bli vanlig även i Sverige. 

Skriften informerar om vad tekni 

ken innebär, och ger praktiska 

råd för upphandling. 

7099-290-8 • 60/60 kr 

Saltstryparen 

Mindre vägsalt betyder mindre 

slask och smuts, mindre rost på 

bilarna. bättre miljö för gatu 

träden, minskade skador på broar 

och stolpar. I skriften Saltstry 

paren beskrivs hur saltanvänd 

ningen kan minskas dramatiskt 

utan att man äventyrar trafiksä 

kerheten. Saltstryparen vänder 

sig till alla som är intresserade 

av minskad saltanvändning - poli 

tiker såväl som arbetare i snö 

svängen. 

7099-173-1 • 75/50 kr 

Utmärkt! 

Tydlig utmärkning och säkra 

skyddsanordningar vid arbetsplat 

sen är viktiga medel för att undvika 

olyckor vid gatuarbeten. Hand 

boken Utmärkt! innehåller en 

mängd praktiska exempel på hur 

olika gatuarbeten kan skyltas. 

Dessutom diskuteras planering 

av arbetet och de formella beslut 

som krävs för vissa vägmärken. 

Boken är utmärkt både på konoret 

och ute på arbetsplatsen. Det 

finns kommuner som skaffar ett 

ex till varje arbetsfordon. 

7099-626-1 • 150/125 kr 

Väghållningens juridik 

(Ny reviderad upplaga hösten 95) 

En tant snubblar på en slang och

yter benet. En bi I slår sönder 

ett hjul när den kör ned i en grop 

i gatan. Sjukhuset kräver att kommunen 

sköter renhållningen på 

deras mark. Den här typen av juri 

diska problem brottas kommuner 

och andra väghållare ständigt 

med. Väghållningens juridik är 

handboken som kommer till undsättning. 

Med ett stort antal ex 

empel och rättsfall redogörs för 

väghållarens ansvar i denna färs 

ka tredje upplaga som reviderats 

och utökats bl a med avseende 

på nya ordningslagen. 

7099-498-6 • 195/150 kr 

Belysning 

Ljusa ideer - Gatubelysning till lägre 

kostnad 

Det finns många sätt att göra ga 

tubelysningen effektivare utan att 

kvaliteten märkbart sänks. Man 

kan också se över ambitionsni· 

vån - är det självklart att alltid ha 

ljust utomhus? Var skulle man 

kunna släcka? Och om det ska 

släckas, vilka trafikanter ska "off 

ras"? Ljusa ideer riktar sig till 

alla som har att göra med kommunens 

gatubelysning, från politi 

ker till servicetekniker. 

7099--153-7 • 95/75 kr 

Ljus över konkurrensen 

Se rubriken Upphandling & kon 

kurrens. 

Farligt nära 

Om farliga stolpar. Se rubriken 

Trafiksäkerhet. 

REBEL 91- Tekniska beskrivningar 

för vägbelysning 

Tillsammans med Vägverket har 

Kommunförbundet utarbetat de 

här nya beskrivningarna för an 

ordnande, drift och underhåll av 

gatubelysning. 

Del 1, Grundläggande principer 

7099--166-9 • 90/70 kr 

Del 2, Planering och projektering 

7099-437-4 • 350/250 kr 

Del 3, Drift och underhåll 

7099--225-8 • 50/50 kr 

Materialadministration 

Effektiva maskiner 

En praktisk handbok i effektivare 

maskinförsörjning, på alla de tre 

nivåerna systemutformning, pla 

nering och operativa uppgifter. 

7099-433-1 • 150/125 kr 

Fordons- och maskinkalkYlering 

En enkel och ändamålsenlig me 

tod för att ta fram ekonomiska 

kalkyler vid anskaffningar av for 

don och anläggningsmaskiner. 

Metoden kan också användas vid 

val mellan egen regi och entreprenad. 

Skriften innehåller ett 

specialutvecklat kalkylblad som 

underlättar arbetet med investe 

ringskalkylen. 

7099--185-5 • 85/50 kr 

Förrådsrationalisering 

En handbok i effektivare kommu 

nal förrådshantering. 

7099-012-3 • 100/75kr 

Hoppfulla transporter 

Effektiv materialadministration är 

en självklarhet i näringslivet. 

Kommuner och landsting däre 

mot, har i allmänhet gjort väldigt 

lite för att utveckla transportfunk 

tionerna. Hoppfulla transporter är 

en handbok i effektivare kommu 

nal transportverksamhet. Den är 

utformad som både idegivare och 

konkret hjälpmedel. 

7099-163-4 • 95/75 kr 

Farligt nära 

Trafiksäkerhet 

En vanlig trafikolycka - någon 

kör av vägen. Står det en stolpe, 

ett träd eller något annat fast hinder 

just där bilen hamnar kan av 

körningen få katastrofala följder. 

Ska det behöva vara så? Kan vi 

göra något åt det? Stolpar behövs, 

och vi vill inte hugga ned 

våra träd. Men måste de innebära 

fara för livet? Denna skrift re 

dovisar resultatet aven underök 

ning om vad som kan göras för 

att en avkörning inte ska behöva 

få så allvarliga följder. Skriften 

diskuterar hur man kan prioritera 

insatserna. Eftersom det finns 

omkring en miljon belysningsstol 

par i kommunerna är det ekonomiskt 

omöjligt att byta ut dem 

alla, utan man får börja där ris 

kerna är störst. 

7099-671-7 • 175/125 kr 

Gator för alla 

För att människor med rörelsehinder 

av olika slag - även sådana 

som beror på t ex låg eller hög ål 

der - ska kunna ta sig fram på 

egen hand, är det viktigt att gatumiljön 

och trafiksystemet tar hän 

syn till deras respektive funktionsnedsättningar. 

En gemen 

sam grundsyn mellan brukare, 

planerare, beslutsfattare, bygga 

re och väghållare är nyckeln till 

ett framgångsrikt arbete för att 

ge bättre gåytor för alla. Gator för 

alla är ett förträffligt hjälpmedel 

för att bygga, möblera och bibehålla 

gaturummet i ett sådant 

skick att alla kan utnyttja det. 

Skriften kan användas både som 

råd och anvisning om hur teknis 

ka problem kan lösas, och som 

gemensam plattform för brukare 

och beslutsfattare. 

7099--202-9 • 150/125 kr 

Gatuunderhåll för äldre 

Hög standard på gatuunderhållet 

är en förutsättning för att många 

äldre ska kunna lämna bostaden 

utan att göra illa sig. Den här videon 

handlar om de speciella krav 

som det ökande antalet äldre i 

samhället ställer på gångbane 

skötseln. Agneta Ståhl medver· 

kar. 

7099--428-5 • 100 kr Sänkt pris 

Lugna gatan! 

Lugna gatan! beskriver en plane 

ringsprocess för förnyelse av sta 

dens blandtrafikgator. Processen 

ska främja en planering som till 

godoser dagens anspråk på trafiksäkerhet, 

trygghet, låga buller 

nivåer och god luftkvalitet. och

som också tillgodoser olika trafi 

kantkategoriers behov av tillgäng 

lighet och framkomlighet på rimlig 

nivå. LG lyfter fram önskemå 

len om att bevara och återskapa 

historiskt eller stadsbildsmässigt 

värdefulla gatumiljöer samt att 

försköna stadens gaturum och ge 

dem identitet och karaktär. Dess 

utom ska information, delaktighet 

och medinflytande för alla berör 

da främjas. Processen säkerstäl 

ler att kvalitetskraven tillgodoses 

i lösningar som är kostnadseffek 

tiva, långsiktigt hållbara och inne 

bär god resurshushållning. 

7099- • 195/125 kr 

Möblering av gaturummet 

Många olika intressen slåss om 

att få utnyttja gaturummet. Resul 

tatet blir inte alltid så lyckat. 

Möblering av gaturummet ser ga 

tans möbler med fotgängares och 

cyklisters ögon. Allt fler föremål 

placeras på gång- och cykelytorna, 

och ibland kan de utgöra 

både ett besvär och en fara för 

de oskyddade trafikanterna. Skrif 

ten kan användas som handbok 

när man utformar och prioriterar 

bland gång- och cykelytornas 

möbler. 

7099-405-6 • 150/125 kr 

På rätt plats 

Våra gator, gångbanor, torg och 

parker används till mycket annat 

än det de från början upplåtits 

till. Trafikanterna får allt oftare 

försöka samsas med t ex 

reklamskyltar, försäljare, uteser 

veringar och containrar. På rätt 

plats vill ge kommunen stÖd i ar 

betet med att förbättra upplåt 

elserna, bl a mot bakgrund av ny 

lagstiftning. En praktisk beskriv 

ning hur kommunen kan utforma 

en upplåtelsepolicy ingår, liksom 

all relevant lagtext. 

7099-406-4 • 150/125 kr 

SÄTlK - Metodbok 

En handbok i hur man kan ta itu 

med den lokala trafiksäkerheten. 

Metodboken har utvecklats på 

basis av de senaste rönen inom 

metodutveckling, och har också 

dragit lärdom av praktiska erfa 

renheter i landets kommuner. 

Skriften är sprängfylld med ideer, 

uppslag och detaljerade metOd 

beskrivningar för dem som ansva 

rar för kommunernas trafiksäkerhetsarbete. 

7099-244-4 • 150/125 kr 

SÄTlK - Atgärdskatalog 

2:a reviderade upplagan. 

Oklarhet råder ofta om vilka lokala 

trafiksäkerhetsåtgärder som är 

lämpliga i olika fall. Ibland är 

man inte ens klar över vad åtgärden 

syftar till - vill man sänka 

hastigheterna, dämpa bullret eller 

skärpa uppmärksamheten vid 

en särskilt kritisk plats? Ätgärd 

skataiogen förklarar på ett tydligt 

och praktiskt sätt ett drygt trettiotal 

åtgärder som kan vara lämpli 

ga i det lokala trafiksäkerhetsarbetet. 

Detta är en omarbe 

tad och utökad upplaga av den ti 

digare skriften med samma 

namn. 

7099-563-X • 195/125 kr 

Management 

Kontoplan för kommunal väghållning 

Reviderad kontoplan från 1994 

med praktiskt utvik för snabb 

kontering. 

7099-358-0 • 85/70 kr 

Kritik på teknik 

Kundenkäter 1995 

Våren 1995 genomfördes kund 

enkäter i 42 kommuner, för att ta 

reda på vad medborgarna tycker 

om den tekniska servicen i kom 

munen, alltså gator, parker, vatten 

& avlopp samt sophämtning. 

Kritik på teknik ger en över 

skådlig jämförande redovisning 

av enkätsvaren, och kan vara till 

vägledning när tekniska kontor eller 

entreprenörer prioriterar i verk 

samheten. 

7099-528-1 • 125/75 kr 

ledning för att styra 

Ledning för att styra var tänkt 

som en ideskrift om målstyrning i 

kommunaltekniken, men kom att 

beskriva alla de nya styr- och led 

ningsformer som diskuteras i 

kommunerna. Med praktiska ex 

empel på hur politiker och an 

ställda arbetar med ledningsfrå 

gor inom kommunaltekniken, är 

Ledning för att styra en ound 

gänglig bok, en guldgruva för alla 

som är intresserade av kommu 

nalt förnyelsearbete. 

7099-252-5 • 150/125 kr 

Resultatmått 

Denna bok i serien från Kom 

munförbundets samarbete med 

Institutet för ekonomisk forskning 

vid Lunds Universitet, ger en bild 

av hur man utformar och använ 

der mått för prioriteringar i kom 

munal verksamhet. 

7099-490-0 • 175/125 kr 

Resultatansvar på 

olika vis 

Vilka intentioner ligger bakom in 

förandet av resultatansvar i kom 

munaltekniken, och hur har den 

verkliga tillämpningen av resultat 

ansvaret kommit att utformas? 

Svaren finns i denna skrift som 

bygger på djupstudier i tre kommuner. 

Skriften är ännu ett resul 

tat av Kommunförbundets samarbete 

med Institutet för Ekono 

misk Forskning vid Lunds Universitet. 

7099-531-1 • 175/125 kr 

Släpp fram ideema 

Inom industrin är förslagsverk 

samheten en självklarhet, men 

inom offentlig verksamhet för den 

tyvärr en tynande tillvaro. Det är 

synd, för de offentliganställda är 

naturligtvis lika kreativa som de 

privatanställda. Skriften Släpp 

fram ideerna är en av flera aktivi 

teter för att utveckla kommuner 

nas förslagsverksamhet. 

Parallellt ges också varje år ut en

Idekatalog med belönade förslag 

från landets gatukontor. 

7099-399-8 • 75/50 kr 

Idekatalog 1997: 

7099-667-9 • 50/35 kr 

Teknisk service i Europa 

En kartläggning av kommunalteknikens 

och den lokala demokra 

tins organisation i Tyskland. 

Frankrike, England. Wales och 

Sverige. Boken är en utmärkt 

översikt inte bara för den kom 

munaltekniskt intresserade, utan 

för alla som vill veta mer om 

europafrågor. 

7099-308-4 • 150/125 kr 

Tjäna på kvalitet 

Kvalitet i stället för kvantitet har 

blivit ett nyckelord även i kommu 

nalteknisk verksamhet. Att hålla 

rätt kval itet är numera en nödvän 

dighet, inte minst med tanke på 

den nya konkurrenssituationen. I 

Tjäna på kvalitet ges tips och ide 

er om hur den tekniska förvalt 

ningen utvecklar sitt kvalitets 

medvetande. Exempel från kvali 

tetsarbetet i Sundsvall och Göte 

borg. 

7099-143-X • 75/50 kr 

Nycke/tal 

Kommunernas parker 

En samlad bild av kommunernas 

parkskötsel. Redovisningen baseras 

på enkätsvar som kommunerna 

lämnat om föregående års 

kostnader. 1997 års utgåva med 

siffror för 1996. 

7099-669-5 • 250/195 kr 

Kommunernas väghållning 

Standardverket med jämförelse 

tal från den kommunala väghållningen. 

Presenteras vid Kommun 

förbundets Gatudriftdag varje 

höst. 1997 års utgåva med siffror 

för 1996. 

7099-668-7 • 250/195 kr 

Parkering på gatumark 

I denna rapport lämnas en sam· 

lad statistik över parkeringen på 

gatumark i Sveriges kommuner. 

Bland annat redovisas antalet 

parkeringsvakter samt vilka par· 

keringsavgifter och felparkering· 

savgifter som tas ut för olika ty· 

per av överträdelser. Uppgifterna 

i rapporten avser i huvudsak för· 

hållandena den 1.1.98. 

7099-723-3 • 125/75 kr

Länk till produktdatablad - Webbutik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?