19.09.2013 Views

Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51

Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51

Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Grundbok</strong> <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />

<strong>2006</strong>


2<br />

© <strong>2006</strong> Landsorganisationen i Sverige<br />

Produktion Bilda Idé<br />

Grafiskform Ulrika Lönnberg<br />

Foto Gunilla Welin<br />

Tryck 08 Tryck, Stockholm, mars <strong>2006</strong><br />

12 000 ex<br />

ISBN 91-566-22<strong>51</strong>-1


Innehåll<br />

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5<br />

Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6<br />

Försäkringar vid<br />

Sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18<br />

Försäkringar vid<br />

Arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64<br />

Försäkringar vid<br />

Arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100<br />

Försäkringar vid<br />

Ålderdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126<br />

Försäkringar vid<br />

Dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162<br />

Övrigt<br />

Utomlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184<br />

Överklaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190<br />

Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196<br />

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204<br />

Index . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .208


4<br />

Mia Lindquist, Handels


Förord<br />

Välkommen som <strong>för</strong>säkringsrådgivare – ett av de viktigaste fackliga uppdragen. För<br />

vad kan vara viktigare än att hjälpa sina arbetskamrater när det händer något som<br />

hotar deras trygghet?<br />

Alla kan råka ut <strong>för</strong> o<strong>för</strong>utsedda händelser som kan äventyra hushållsekonomin.<br />

Hur ska man klara ekonomin om man blir sjuk, om man skadas i jobbet eller invalidiseras<br />

i en trafikolycka? Vad ska man leva på om man blir arbetslös och hur ska<br />

familjen klara sig om man avlider i yrkesverksam ålder? Hur fungerar det här med<br />

avtalspension och premiepension och vad ska man tänka på när man ska placera sina<br />

pensionspengar? Det är exempel på sådant som dina kamrater kan behöva hjälp och<br />

råd med. Det är sådant ditt uppdrag som <strong>för</strong>säkringsrådgivare handlar om.<br />

Om den vanliga inkomsten av någon anledning rycks bort under en längre tid riskerar<br />

hushållsekonomin att raseras. Genom arbetarrörelsens arbete <strong>för</strong> ekonomisk<br />

trygghet <strong>för</strong> de många har vi fått den typiska svenska välfärdsmodellen med de lagstadgade<br />

social<strong>för</strong>säkringarna.<br />

Fack<strong>för</strong>eningsrörelsen har från början sett som en viktig uppgift att stärka medlemmarnas<br />

ekonomiska trygghet genom <strong>för</strong>säkringar. Där<strong>för</strong> har vi kunnat komplettera<br />

grundtryggheten med kollektivavtalade avtals<strong>för</strong>säkringar. Som ytterligare<br />

tillägg i trygghets<strong>för</strong>säkringarna finns de fackliga medlems<strong>för</strong>säkringarna i de olika<br />

LO-<strong>för</strong>bunden.<br />

Försäkringsfrågorna är ett bra exempel på hur vi tillsammans kan verka <strong>för</strong> solidaritet<br />

och rättvisa i praktiken. Det gör vi på flera plan, både centralt och lokalt, och<br />

ett viktigt verktyg i arbetet att stärka medlemmarnas ekonomiska trygghet har varit<br />

och är kollektivavtalet. Lokalt, på arbetsplatserna, 5 är det du och alla andra <strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />

som är ryggraden i detta arbete.<br />

Välkommen till grundutbildningen <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkringsrådgivare – och till ett mycket<br />

viktigt fackligt uppdrag!<br />

Wanja Lundby-Wedin<br />

LOs ord<strong>för</strong>ande<br />

Förord<br />

5


Innehåll<br />

Introduktion<br />

Välkommen till grundutbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />

Om denna bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />

Denna bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />

Ny information i denna upplaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />

Tidigare regler – finns numera på webben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />

Övriga utbildningsmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9<br />

www.alla.lo.se . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9<br />

LO-distribution. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9<br />

Social<strong>för</strong>säkringslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10<br />

Försäkrad genom bosättning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10<br />

Försäkrad genom arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11<br />

Efterskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12<br />

EU-samordning av social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<br />

Vilka <strong>för</strong>måner omfattas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<br />

Fyra principer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<br />

Mer information finns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<br />

Avtals<strong>för</strong>säkringar i utländska <strong>för</strong>etag med tillfällig verksamhet i sverige . . . . . . .14<br />

Huvudregel och undantag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14<br />

Fora administrerar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15


8 Introduktion<br />

Välkommen till grundutbildningen<br />

Du har nu börjat din grundutbildning till <strong>för</strong>säkringsrådgivare. Hur utbildningen är<br />

upplagd varierar med lokala <strong>för</strong>hållanden men syftet är detsamma: Du får en grundläggande<br />

introduktion till social<strong>för</strong>säkringar och avtals<strong>för</strong>säkringar på sakområdena<br />

sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet, ålderdom och dödsfall. Du får också inblick i vad<br />

ditt uppdrag kommer att innebära, tips om olika sätt att jobba och kunskap om din<br />

plats i den fackliga gemenskapen.<br />

Du kommer också att kunna få vidareutbildning varje år. Den ger <strong>för</strong>djupade<br />

kunskaper och information om nyheter och <strong>för</strong>ändringar inom ditt arbetsområde<br />

– <strong>för</strong>säkringsrådgivarens. Det är viktigt att delta i vidareutbildningen. Förändringstakten<br />

är snabb på <strong>för</strong>säkringsområdet.<br />

Utbildare vid rådgivarutbildningen är fackliga <strong>för</strong>eträdare och personal från<br />

Folksam, arbetarrörelsens <strong>för</strong>säkringsbolag.<br />

Om denna bok<br />

Försäkring är ett ämne som kan verka svårt, åtminstone i början, med många detaljer<br />

att hålla reda på i varje <strong>för</strong>säkring. I den här boken hittar du svaret på de flesta av<br />

medlemmarnas frågor kring vårt gemensamma <strong>för</strong>säkringsskydd genom lag och kollektivavtal.<br />

Boken redovisar också huvuddragen i medlems<strong>för</strong>säkringarna.<br />

Denna bok<br />

<strong>Grundbok</strong>en är ditt utbildningsmaterial – men också ett uppslagsverk som du kan<br />

använda aktivt i ditt uppdrag som <strong>för</strong>säkringsrådgivare.<br />

Boken är uppdelad i sakområdena<br />

• sjukdom<br />

• arbetsskada<br />

• arbetslöshet<br />

• ålderdom<br />

• dödsfall<br />

Därutöver finns några andra kapitel. Bland annat ett som beskriver hur man överklagar<br />

beslut och ett kapitel med en historisk översikt.<br />

Ny information i denna upplaga<br />

I slutet av detta kapitel finns några nya avsnitt från och med <strong>2006</strong> års <strong>Grundbok</strong>. Det<br />

handlar om översiktlig information om<br />

– social<strong>för</strong>säkringslagens bestämmelser om bosättnings- respektive<br />

arbetsbaserad <strong>för</strong>säkring<br />

– EU-<strong>för</strong>ordningar som gäller samordning av social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner<br />

mellan länderna i EU/EES-området<br />

– avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv om hur våra avtals<strong>för</strong>säkringar<br />

ska gälla i utländska <strong>för</strong>etag med tillfällig verksamhet i Sverige.<br />

Tidigare regler – finns numera på webben<br />

Du som har läst och använt LOs ”<strong>Grundbok</strong> <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkringsrådgivare” tidigare vet<br />

att det länge har funnits ett kapitel med titeln ”Tidigare regler”. Där har alla ”gamla”<br />

regler funnits kortfattat beskrivna. Omfånget på detta kapitel har varierat mellan<br />

upplagorna av grundboken. Under årens lopp har allt fler nya regelverk trätt i kraft


Introduktion<br />

och därmed har allt fler gamla placerats i kapitlet ”Tidigare regler”.<br />

Från och med 2005, har vi flyttat över de tidigare reglerna till www.alla.lo.se –<br />

alltså på den webbplats där du som <strong>för</strong>säkringsrådgivare finner pdf-filer, OH-bilder<br />

och annat användbart material som du behöver <strong>för</strong> ditt uppdrag.<br />

De tidigare reglerna är viktiga, trots att de inte tillämpas <strong>för</strong> skade- och <strong>för</strong>säkringsfall<br />

som inträffar nu. Du behöver alltså inte plugga in de gamla reglerna – men<br />

behöver ha tillgång till en sammanfattning av dem när du stöter på ”äldre” skade-<br />

och <strong>för</strong>säkringsfall. Dessa gamla regler finns, som sagt, nu på www.alla.lo.se.<br />

Övriga utbildningsmaterial<br />

När du går grundutbildningen får du, <strong>för</strong>utom denna bok, också materialet ”Ditt<br />

uppdrag som <strong>för</strong>säkringsrådgivare”. Där beskrivs ditt uppdrag, din utbildning och<br />

hur du bör lägga upp ditt arbete med <strong>för</strong>säkringsfrågorna.<br />

Hur själva utbildningen är upplagd och vilka arbets- och handlingsplaner som<br />

ingår, beskrivs i häftet ”Grundutbildning <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkringsrådgivare”.<br />

www.alla.lo.se<br />

Tidningen ”Alla” med tillhörande webbplats på Internet (www.alla.lo.se) är ditt<br />

verktyg <strong>för</strong> fortlöpande information om vad som händer på <strong>för</strong>säkringsområdet.<br />

På www.alla.lo.se hittar du en mängd olika verktyg som underlättar ditt uppdrag<br />

som <strong>för</strong>säkringsrådgivare. Bland annat finns där många av LOs <strong>för</strong>säkringsmaterial.<br />

LO-distribution<br />

Tips på skriftligt informations- och <strong>för</strong>djupningsmaterial 9<br />

hittar du också i utbildningsmaterialet<br />

”Ditt uppdrag som <strong>för</strong>säkringsrådgivare” och i ”Materialnytt”.<br />

De flesta material kan du beställa från LO-distribution, tel: 026-24 90 26, fax:<br />

026-24 90 10, e-post: lo@strombergdistribution.se. Om inget annat anges i ”Materialnytt”<br />

är själva materialen gratis, men LO-distribution skickar en faktura på fraktoch<br />

expeditionsavgiften.<br />

Hjälp oss att göra nästa upplaga av grundboken ännu bättre!<br />

Hör gärna av dig med synpunkter på innehållet och uppläggningen i denna bok – i<br />

smått och i stort! Dina reaktioner och <strong>för</strong>slag till <strong>för</strong>bättringar hjälper oss att göra<br />

materialet ännu bättre nästa år.<br />

Skicka dina synpunkter till:<br />

Grundutbildning <strong>för</strong> LOs <strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />

LO, Informationsenheten<br />

105 53 Stockholm<br />

9


10<br />

Introduktion<br />

Social<strong>för</strong>säkringslagen<br />

Vem som är <strong>för</strong>säkrad och som har rätt till social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner regleras i social<strong>för</strong>säkringslagen.<br />

Enligt den lagen delas social<strong>för</strong>säkringen in i två delar. I den ena<br />

delen är man <strong>för</strong>säkrad genom bosättning i Sverige och i den andra genom <strong>för</strong>värvsarbete<br />

i Sverige.<br />

Här beskrivs huvudreglerna i social<strong>för</strong>säkringslagen. Specialregler finns <strong>för</strong> till exempel<br />

utlandsstuderande, sjömän, utsända, asylsökande och biståndsarbetare. Försäkringskassan<br />

har exakta uppgifter om vad som gäller <strong>för</strong> vem. Läs också mer i<br />

Folksams bok Vår trygghet, där det i början finns ett kapitel som heter ”Den svenska<br />

social<strong>för</strong>säkringen”.<br />

Observera att social<strong>för</strong>säkringslagen inte omfattar arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen eftersom<br />

den inte är en obligatorisk <strong>för</strong>säkring. För den gäller särskilda regler enligt lagen<br />

om arbetslöshets<strong>för</strong>säkring och lagen om arbetslöshetskassor.<br />

Försäkrad genom bosättning<br />

Den som är bosatt i Sverige (har ”sin egentliga hemvist”, alltså ”dygnsvilan”, här)<br />

omfattas av de bosättningsbaserade <strong>för</strong>månerna.<br />

Den som kommer till Sverige och avser att stanna här mer än ett år anses bosatt i<br />

Sverige direkt vid ankomsten. Om en person, som är bosatt i Sverige, lämnar landet<br />

anses hon/han vara bosatt här om utlandsvistelsen inte varar längre än ett år. Bosättningsbaserad<br />

<strong>för</strong>säkring upphör när en person inte längre är bosatt i Sverige.<br />

Bosättningsbaserade <strong>för</strong>måner<br />

Bosättningsbaserade <strong>för</strong>måner gäller garantibelopp och bidrag. Dessa är :<br />

Vid sjukdom eller skador<br />

• sjukvård, rehabilitering och särskilt bidrag<br />

• subvention av tandvård <strong>för</strong> vuxna<br />

• sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning<br />

För funktionshindrade<br />

• assistansersättning<br />

• handikappersättning<br />

• vårdbidrag<br />

• bilstöd<br />

För barnfamiljer<br />

• <strong>för</strong>äldrapenning på garantinivå<br />

• barnbidrag<br />

• <strong>för</strong>längt barnbidrag<br />

• bidrag vid adoption<br />

• underhållsstöd<br />

• bostadsbidrag


För pensionärer<br />

• garantipension<br />

• pensionstillägg till ålderspension <strong>för</strong> långvarig vård av sjukt eller handikappat barn<br />

• bostadstillägg till pensionärer (BTP)<br />

• äldre<strong>för</strong>sörjningsstöd<br />

För efterlevande<br />

• garantipension i form av änkepension eller omställningspension<br />

• efterlevandestöd till barn<br />

Försäkrad genom arbete<br />

Den som <strong>för</strong>värvsarbetar i en verksamhet i Sverige omfattas av den arbetsbaserade<br />

<strong>för</strong>säkringen oberoende av om hon/han är bosatt i Sverige eller inte.<br />

Den som behöver arbetstillstånd eller uppehållstillstånd i Sverige har inte rätt<br />

till arbetsbaserade <strong>för</strong>måner <strong>för</strong>rän sådant tillstånd beviljats.<br />

För anställda gäller den arbetsbaserade <strong>för</strong>säkringen från och med den <strong>för</strong>sta anställningsdagen.<br />

För egen<strong>för</strong>etagare och uppdragstagare gäller <strong>för</strong>säkringen från och<br />

med den dag då arbetet påbörjats.<br />

Självklart måste man också uppfylla kraven som gäller <strong>för</strong> den speciella <strong>för</strong>månen<br />

som man ansöker om. Exempelvis krävs <strong>för</strong> rätt till sjukpenning, <strong>för</strong>utom att<br />

ha <strong>för</strong>värvsarbetat, att arbets<strong>för</strong>mågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund<br />

av sjukdom.<br />

Arbetsbaserade <strong>för</strong>måner<br />

Vid sjukdom eller skador<br />

• sjukpenning<br />

• rehabiliteringspenning<br />

• arbetsskadeersättning<br />

• inkomstrelaterad sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

Vid graviditet<br />

• havandeskapspenning<br />

För barnfamiljer<br />

• <strong>för</strong>äldrapenning över garantinivån<br />

• tillfällig <strong>för</strong>äldrapenning<br />

Vid vård av nära anhörig<br />

• närståendepenning<br />

För pensionärer<br />

• tilläggspension (tidigare ATP)<br />

• inkomstpension<br />

• premiepension<br />

För efterlevande<br />

• barnpension<br />

• omställningspension<br />

• änkepension<br />

11<br />

Introduktion<br />

11


12<br />

Introduktion<br />

Efterskydd<br />

Arbetsbaserad <strong>för</strong>säkring upphör i regel tre månader efter det att arbete i Sverige<br />

upphört. Efterskydd <strong>för</strong> inkomstrelaterad sjukersättning/aktivitetsersättning gäller<br />

dock i tolv månader.<br />

Efterskydd gäller också <strong>för</strong> den som uppbär en arbetsbaserad <strong>för</strong>mån när arbetet<br />

upphör. Då fortsätter <strong>för</strong>säkringen gälla så länge <strong>för</strong>månen betalas ut. Exempel:<br />

sjukpenning betalas så länge som sjukdomen varar även om arbetet har upphört.<br />

Försäkringen fortsätter också att gälla under tid då någon genomgår viss utbildning<br />

eller är arbetslös och står till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande.<br />

Introduktion


EU-samordning av social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner<br />

Det finns regler inom EU <strong>för</strong> samordning av social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner och motsvarande.<br />

De EU-gemensamma <strong>för</strong>ordningarna 1408/71 EEG och 574/72 EEG styr<br />

detta.<br />

Syftet med regelverket är att se till att den som har tjänat in <strong>för</strong>måner, till exempel<br />

pension, i ett land inom EU och EES-området inte går miste om dem om<br />

hon/han flyttar till ett annat land.<br />

Vilka <strong>för</strong>måner omfattas?<br />

En lång rad svenska <strong>för</strong>måner och deras motsvarigheter i andra EU-länder omfattas.<br />

Här är några exempel:<br />

Sjuklön, sjukpenning, rehabiliteringsersättning, ersättning vid arbetsskada, sjuk-<br />

/aktivitetsersättning, läkarvård, sjukhusvård, tandvård, läkemedel, ålderspension<br />

inklusive tilläggspension och garantipension, efterlevandepension, <strong>för</strong>äldrapenning<br />

i samband med barns födelse, barnbidrag, flerbarnstillägg, studiebidrag samt arbetslöshetsersättning<br />

i vissa fall.<br />

Fyra principer<br />

• Likabehandling. Om du är bosatt eller arbetar i ett annat EU-/EES-land har du<br />

rätt till samma <strong>för</strong>måner som det landets egna medborgare. Familjemedlemmar<br />

och efterlevande ska också behandlas lika.<br />

• Sammanläggning. Om det finns krav på att<br />

1<br />

du ska ha varit <strong>för</strong>säkrad en viss tid<br />

<strong>för</strong> att få en <strong>för</strong>mån, får du lägga ihop <strong>för</strong>säkringstid som du fullgjort i andra EU-<br />

/EES-länder också.<br />

• Exportabilitet. Du får ta med dig <strong>för</strong>måner över gränserna i EU-/EES-området.<br />

Det gäller till exempel pension, efterlevande<strong>för</strong>måner, arbetsskade<strong>för</strong>måner och<br />

liknande.<br />

• Andelsberäkning. Om du har tjänat in rätt till ålderspension i mer än ett land, har<br />

du rätt till en proportionellt beräknad pension från varje land.<br />

Mer information finns<br />

Introduktion<br />

Försäkringskassan har alla uppgifter om vad som gäller <strong>för</strong> olika <strong>för</strong>måner och olika<br />

grupper av personer (anställda, utsända, familjemedlemmar, gränsarbetare, studerande,<br />

pensionärer, medborgare/tredjelandsmedborgare och så vidare). Arbets<strong>för</strong>medlingen<br />

och a-kassan vet vad som gäller beträffande arbetslöshets<strong>för</strong>säkring.<br />

I denna grundbok har vi sedan 2005 ett kapitel som heter ”Utomlands”, där du<br />

kan läsa mer om vad som gäller vid arbete utomlands.<br />

Läs också kapitlet ”EU och social<strong>för</strong>säkringen” som finns i början av Folksams<br />

årligen utkommande bok Vår trygghet.<br />

1


14<br />

Introduktion<br />

Avtals<strong>för</strong>säkringar i utländska <strong>för</strong>etag<br />

med tillfällig verksamhet i Sverige<br />

LO och Svenskt Näringsliv har slutit ett avtal vars innebörd är att avtals<strong>för</strong>säkringarna<br />

– med vissa undantag – ska gälla <strong>för</strong> alla, även <strong>för</strong> anställda i utländska <strong>för</strong>etag<br />

som driver tillfällig verksamhet i Sverige. Det kan ske genom att <strong>för</strong>etaget blir medlem<br />

i en arbetsgivarorganisation och då blir man ju bunden av kollektivavtal direkt.<br />

Eller så tecknar <strong>för</strong>etaget hängavtal eller avtal med Fora om <strong>för</strong>säkringarna.<br />

LOs och Svenskt Näringslivs avtal trädde i kraft den 1 september 2005. Motsvarande<br />

avtal har slutits på tjänstemannasidan, mellan PTK och Svenskt Näringsliv.<br />

Med tillfällig verksamhet menas verksamhet som avses bedrivas i Sverige under<br />

högst tolv månader, räknat från den dag då <strong>för</strong>etaget började sin verksamhet i Sverige.<br />

Om tidsperioden blir längre än tolv månader, ska <strong>för</strong>etaget omfattas av samtliga<br />

<strong>för</strong>säkringar from månad 13. Om <strong>för</strong>etaget redan från början vet att tiden i Sverige<br />

kommer att överstiga tolv månader ska samtliga <strong>för</strong>säkringar tecknas att gälla från<br />

och med kollektivavtalsdatum.<br />

Huvudregel och undantag<br />

På alla <strong>för</strong>etag som är verksamma i Sverige ska avtals<strong>för</strong>säkringarna och Avtalspension<br />

SAF-LO gälla.<br />

Premien <strong>för</strong> Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, TFA, och Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen,<br />

TGL, ska alltid betalas. Dessa <strong>för</strong>säkringar omfattas alla av, alltså även<br />

<strong>för</strong>etag som är verksamma här kortare tid än tolv månader.<br />

För Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen, AGS, Omställnings<strong>för</strong>säkringen och Avtalspension<br />

SAF-LO samt premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen kan undantag medges i de situationer<br />

som sammanfattas nedan.<br />

Undantag från AGS<br />

Om en anställd i ett utländskt <strong>för</strong>etag fortfarande omfattas av sitt hemlands sjuk<strong>för</strong>säkring,<br />

behöver <strong>för</strong>etaget inte betala premien <strong>för</strong> AGS <strong>för</strong> henne/honom. Arbetsgivaren<br />

ska <strong>för</strong> Fora visa upp ett intyg från hemlandets motsvarighet till Försäkringskassan.<br />

Skälet till att undantag kan beviljas i den här situationen är att AGS är<br />

utformad så att den bara kan komplettera den svenska sjuk<strong>för</strong>säkringens <strong>för</strong>måner,<br />

till exempel sjukpenning.<br />

Undantag från omställnings<strong>för</strong>säkringen<br />

Om ett utländskt <strong>för</strong>etag ska vara verksamt i Sverige kortare tid än tolv månader,<br />

behöver <strong>för</strong>etaget inte betala premien <strong>för</strong> omställnings<strong>för</strong>säkringen, alltså Avgångsbidrags<strong>för</strong>säkringen,<br />

AGB, och omställningsstödet.<br />

Undantag från Avtalspension SAF-LO och premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />

Om <strong>för</strong>etaget fortsätter att betala premier i hemlandet till ett kompletterande pensionssystem<br />

<strong>för</strong> en viss anställd som är utstationerad i Sverige behöver <strong>för</strong>etaget inte<br />

betala premien till Avtalspension SAF-LO <strong>för</strong> henne/honom. Arbetsgivaren måste<br />

visa intyg på detta <strong>för</strong> Fora.


Fora administrerar<br />

15<br />

Introduktion<br />

Blanketter och mer information finns hos Fora AB. På www.fora.se finns bland annat<br />

blanketterna ”Försäkringsanmälan <strong>för</strong> utländska <strong>för</strong>etag med tillfällig verksamhet<br />

i Sverige” och ”Ansökan om undantag från Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring, AGS och<br />

Avtalspension SAF-LO”<br />

Om <strong>för</strong>etaget inte är bundet av kollektivavtal, kommer <strong>för</strong>säkringarna att gälla<br />

från den dag då Fora tar emot anmälan. Om <strong>för</strong>etaget har kollektivavtal, är <strong>för</strong>etaget<br />

skyldigt att teckna <strong>för</strong>säkringarna från den dag då kollektivavtalet börjar gälla.<br />

Försäkringsavtalet måste sägas upp <strong>för</strong> att upphöra. För detta har Fora blanketten<br />

”Uppsägning av <strong>för</strong>säkringsavtal <strong>för</strong> utländska <strong>för</strong>etag” som ska skickas in till Fora<br />

när <strong>för</strong>etagets verksamhet i Sverige har upphört.<br />

15


16<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


INTrODUkTION<br />

Dina avtals<strong>för</strong>säkringar<br />

Arbetslöshet<br />

Arbetsskada<br />

Sjukdom<br />

AGB<br />

TFA<br />

AGS<br />

Dödsfall<br />

Ålderdom<br />

TGL<br />

Avtalspension<br />

SAF-LO<br />

Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />

1


Sjukdom<br />

Jaana Åsberg, SEkO Sjöfolk


Innehåll<br />

Om innehållet i detta kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21<br />

Försäkringskassan = ny statlig myndighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21<br />

Allmänna regler om hur sjukdom och arbets(0-)<strong>för</strong>måga bedöms . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22<br />

Försäkringskassan beslutar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22<br />

Från sjukpenning till sjukersättning/aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22<br />

En samlad bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23<br />

Sjuklön. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24<br />

Vem har rätt till sjuklön?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24<br />

När och hur länge får man sjuklön?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24<br />

Hur stor är sjuklönen?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25<br />

Karensdagsregler – sjuklön. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25<br />

Högriskskydd <strong>för</strong> den som är sjuk ofta eller har längre sjukperioder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26<br />

Specialregler – sjuklön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26<br />

Arbetsgivarens skyldigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27<br />

Tvist om sjuklön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27<br />

Sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29<br />

Särskild sjuk<strong>för</strong>säkringsavgift (medfinansiering) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29<br />

Allmänna <strong>för</strong>utsättningar – sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30<br />

Har du rätt till sjukpenning? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31<br />

Karensdagsregler – sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31<br />

Hur stor är sjukpenningen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31<br />

Timberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32<br />

Specialregler – sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33<br />

Förebyggande sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34<br />

Sammanfattning – Sjuklön/sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36<br />

Vad får du göra under sjukskrivningstiden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37<br />

Rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37<br />

Sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension) . . . . . 40<br />

Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40<br />

Saklig grund? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40<br />

Aktivitetsersättning (<strong>för</strong> 19–29-åringar) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40<br />

Tidsbegränsad sjukersättning (tidigare: sjukbidrag) <strong>för</strong> 30–64-åringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40<br />

Sjukersättning (tidigare: <strong>för</strong>tidspension) <strong>för</strong> 30–64-åringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41<br />

Ersättningsnivåer i sjukersättning/aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41<br />

Så beräknas sjukersättning/aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41<br />

Sjukersättning/aktivitetsersättning i form av garantiersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43<br />

Sjukersättning och aktivitetsersättning är pensionsgrundande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44<br />

Sjukdom 19


20<br />

Sjukdom<br />

Bostadstillägg till den som har sjukersättning/aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45<br />

Vilande sjukersättning (tidigare: vilande <strong>för</strong>tidspension) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45<br />

Övriga ersättningar från sjuk<strong>för</strong>säkringssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47<br />

Sjukvårdsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47<br />

Ersättning vid vård av närstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47<br />

Handikappersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47<br />

Bilstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48<br />

Assistansersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48<br />

Ersättning <strong>för</strong> felbehandling m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48<br />

Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen – AGS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49<br />

Dagsersättning under sjukpenningtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49<br />

Månadsersättning under tid med aktivitetsersättning/sjukersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49<br />

Värdesäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50<br />

Skatteregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50<br />

Kvalifikationstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50<br />

Försäkringsgrundande anställningstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<strong>51</strong><br />

Efterskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<strong>51</strong><br />

Medlems<strong>för</strong>säkringar . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52<br />

Gruppliv<strong>för</strong>säkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52<br />

Trygghets<strong>för</strong>säkring – fritidsskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52<br />

Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – sjukdom . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53<br />

Sammanfattning – sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53<br />

Praktiska anvisningar – Sjuklön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54<br />

Praktiska anvisningar – Sjukpenning (när sjuklön upphört)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54<br />

Praktiska anvisningar – Sjukersättning/aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54<br />

Praktiska anvisningar – Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen, AGS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55<br />

Råd till en sjukskriven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56<br />

Checklista – sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56<br />

OH-bilder <strong>för</strong> kopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58


Sjukdom<br />

Om innehållet i detta kapitel<br />

I detta kapitel får du information om ersättningar vid sjukdom och om de <strong>för</strong>säkringar<br />

och motsvarande anordningar som styr dessa ersättningar.<br />

Lagstadgade <strong>för</strong>säkringar Sjuklön enligt SjLL Läs på sidan<br />

och motsvarande Sjukpenning 24 – 48<br />

Sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

Övriga ersättningar enligt<br />

lagen om allmän <strong>för</strong>säkring (AFL)<br />

Avtals<strong>för</strong>säkringar Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring, AGS Läs på sidan<br />

Ersättningarna genom lag och kollektivavtal vid sjukdom gäller oavsett orsaken till<br />

sjukdomen och den arbetso<strong>för</strong>måga eller nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan som den<br />

har lett till.<br />

Informationen i detta kapitel gäller alltså även om du har drabbats av ett olycksfall<br />

på fritiden eller en arbetsskada. De särskilda ersättningar som lämnas vid arbetsskada<br />

(och som du kan läsa om i nästa kapitel, sid 64-99) fungerar som komplement.<br />

Försäkringskassan = ny statlig myndighet<br />

49 – <strong>51</strong><br />

Medlems<strong>för</strong>säkringar Gruppliv med sjukkapital Läs på sidan<br />

Trygghets<strong>för</strong>säkring-Fritid, TFF 52<br />

Den 1 januari 2005 fick Sverige en ny statlig myndighet: Försäkringskassan. Den ersatte<br />

det tidigare Riks<strong>för</strong>säkringsverket och de tidigare 21 självständiga länsvisa allmänna<br />

<strong>för</strong>säkringskassorna.<br />

Syftet med den nya myndigheten är att skapa bättre <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en enhetlig<br />

rättstillämpning och en bättre samsyn inom organisationen.<br />

Försäkringskassans centrala ledning finns på huvudkontoret i Stockholm. På regional<br />

nivå finns 21 länskontor med samma geografiska indelning som de tidigare<br />

allmänna <strong>för</strong>säkringskassorna. På lokal nivå finns cirka 240 <strong>för</strong>säkringskontor.<br />

Sjukdom 21


22<br />

Om du är arbetslös<br />

Arbets<strong>för</strong>mågan hos en arbetslös<br />

bedöms i <strong>för</strong>hållande till:<br />

• det arbetsmarknadspolitiska<br />

program som du genomgår<br />

eller<br />

• arbetsmarknaden som<br />

helhet (dvs ”normalt <strong>för</strong>ekommande<br />

arbeten”) – om<br />

du efter tillfrisknandet inte<br />

kan återgå till den aktuella<br />

åtgärden eller om du inte<br />

genomgår ett arbetsmarknadspolitiskt<br />

program.<br />

Sjukdom<br />

Allmänna regler om hur sjukdom<br />

och arbets(0-)<strong>för</strong>måga bedöms<br />

Sjukdom i social- och avtals<strong>för</strong>säkringarna ersätts om den leder till arbetso<strong>för</strong>måga<br />

eller ”nedsatt <strong>för</strong>värvs<strong>för</strong>måga”. Rätten till ersättning <strong>för</strong> <strong>för</strong>lorad inkomst grundar<br />

sig alltså på att man på grund av sjukdomen inte kan <strong>för</strong>sörja sig genom <strong>för</strong>värvsarbete<br />

helt eller delvis.<br />

De regler som beskrivs nedan är i praktiken möjliga att tillämpa <strong>för</strong>st när Försäkringskassan<br />

har ansvaret <strong>för</strong> att betala ut sjukpenning eller andra ersättningar vid<br />

sjukdom. Reglerna gäller dock i princip också <strong>för</strong> sjuklöneperioden på 14 dagar, när<br />

– <strong>för</strong> de flesta anställda – arbetsgivaren betalar sjuklön.<br />

Försäkringskassan beslutar<br />

Två krav måste vara uppfyllda <strong>för</strong> att du ska ha rätt till sjukpenning – och i <strong>för</strong>längningen<br />

eventuellt tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller aktivitetsersättning<br />

(de nya ersättningsformer som från och med år 2003 har ersatt de tidigare<br />

begreppen sjukbidrag eller <strong>för</strong>tidspension). Du ska<br />

• lida av en sjukdom<br />

• denna sjukdom ska nedsätta arbets<strong>för</strong>mågan så att en inkomst<strong>för</strong>lust uppkommer.<br />

Försäkringskassan – alltså inte den sjukskrivande läkaren – fattar beslut om arbetso<strong>för</strong>måga.<br />

Läkarintyget (”sjukskrivningen”) är ett underlag <strong>för</strong> Försäkringskassans<br />

beslut.<br />

Från sjukpenning till sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

Arbets<strong>för</strong>mågan och därmed rätten till ersättning prövas sedan 1997 enligt en ”steg<strong>för</strong>-steg-modell”<br />

i sju steg.<br />

Steg 1. Kan den <strong>för</strong>säkrade ut<strong>för</strong>a sitt vanliga arbete efter nödvändig behandling<br />

och konvalescens?<br />

Steg 2. Kan den <strong>för</strong>säkrade ut<strong>för</strong>a sina nuvarande arbetsuppgifter efter viss rehabilitering<br />

eller anpassning av arbetsuppgifterna?<br />

Steg 3. Kan den <strong>för</strong>säkrade ut<strong>för</strong>a och erhålla andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare<br />

utan extra insatser?<br />

Steg 4. Kan den <strong>för</strong>säkrade erhålla andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare efter<br />

viss utbildning, anpassning av arbetsuppgifter eller liknande rehabiliterande<br />

insatser?<br />

Steg 5. Kan den <strong>för</strong>säkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt <strong>för</strong>ekommande<br />

arbete, utan extra insatser?<br />

Steg 6. Kan den <strong>för</strong>säkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt <strong>för</strong>ekommande<br />

arbete efter vissa rehabiliterande insatser, till exempel utbildning eller<br />

omskolning?<br />

Steg 7. Är den <strong>för</strong>säkrade varaktigt arbetso<strong>för</strong>mögen eller arbetso<strong>för</strong>mögen under<br />

en begränsad tid på minst ett år?<br />

Om svaret blir JA på den <strong>för</strong>sta frågan, har du rätt till ersättning (i regel sjukpenning)<br />

och någon mer prövning behöver inte göras. Om svaret blir NEJ, går man<br />

vidare till nästa steg och så vidare. Ett JA på den sista frågan brukar <strong>för</strong>anleda Försäkringskassan<br />

att ta ställning till att byta ut sjukpenningen mot sjukersättning/aktivitetsersättning.


Vad är ett ”normalt <strong>för</strong>ekommande arbete”?<br />

Ett nyckelbegrepp i prövningsmodellen är ”normalt <strong>för</strong>ekommande arbete”. Prövningen<br />

av arbets<strong>för</strong>mågan görs ju i <strong>för</strong>sta hand i <strong>för</strong>hållande till ditt vanliga arbete<br />

eller annat arbete hos din egen arbetsgivare.<br />

Saknas annat arbete hos arbetsgivaren, eller om det krävs långa rehabiliteringsinsatser<br />

<strong>för</strong> att du ska kunna klara ett sådant arbete, ska din arbets<strong>för</strong>måga prövas i<br />

<strong>för</strong>hållande till arbetsmarknaden i övrigt.<br />

Om du, trots din sjukdom, bedöms kunna klara ett på arbetsmarknaden ”normalt<br />

<strong>för</strong>ekommande arbete” <strong>för</strong>eligger inte rätt till ersättning. Kan du inte få ett sådant<br />

arbete anses du som arbetslös. Bedömningen ska alltså inte göras endast i <strong>för</strong>hållande<br />

till arbeten som är lediga och direkt tillgängliga.<br />

I begreppet ”normalt <strong>för</strong>ekommande arbete” ligger att arbets<strong>för</strong>mågan ska bedömas<br />

i <strong>för</strong>hållande till den nationella arbetsmarknaden. Bedömningen ska alltså inte<br />

begränsas till att endast omfatta arbetsmarknaden på lokal eller regional nivå. För att<br />

ett arbete ska anses som ”normalt <strong>för</strong>ekommande” måste det finnas på arbetsmarknaden<br />

i en inte allt<strong>för</strong> begränsad omfattning.<br />

Om Försäkringskassan bedömer att du har <strong>för</strong>måga att klara ett ”normalt <strong>för</strong>ekommande<br />

arbete” på heltid ska du anses ha full arbets<strong>för</strong>måga. Det spelar ingen roll<br />

om inkomsten i det nya arbetet är lägre än den som du tidigare haft.<br />

En samlad bedömning<br />

Huvudregel: endast medicinska skäl<br />

Huvudregeln är att endast medicinska skäl räknas.<br />

Försäkringskassan ska alltså bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska,<br />

sociala och liknande <strong>för</strong>hållanden. Om kassan bedömer att du har en del arbets<strong>för</strong>måga<br />

kvar (så kallad ”restarbets<strong>för</strong>måga”), lämnas ersättning bara <strong>för</strong> den medicinskt<br />

grundade arbetso<strong>för</strong>mågan – även om det skulle innebära att du blir arbetslös till<br />

exempelvis 25 procent.<br />

Särskilda skäl<br />

Om det finns särskilda skäl får det vid bedömningen dock tas hänsyn till annat än<br />

medicinska <strong>för</strong>hållanden. De särskilda skälen kan vara din ålder, bosättnings<strong>för</strong>hållanden,<br />

utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter. Sådana<br />

särskilda skäl kan <strong>för</strong>eligga om du har nära till den allmänna pensionsåldern och om<br />

du befinner dig i en socialt och arbetsmarknadsmässigt utsatt situation.<br />

En samlad bedömning i det enskilda fallet kan alltså leda till att Försäkringskassan<br />

beslutar att du har rätt till ersättning, trots att du kanske rent medicinskt har en<br />

viss arbets<strong>för</strong>måga. Kassan kan, efter en samlad bedömning, komma fram till att du<br />

ändå inte kommer att kunna <strong>för</strong>sörja dig på rimliga villkor och där<strong>för</strong> har rätt till<br />

ersättning. Åldersfaktorn ska väga tyngst.<br />

Sjukdom 23<br />

Sjukkontroll<br />

Försäkringskassan får göra<br />

sjukkontroll även under sjuklöneperioden.<br />

Kontrollen kan<br />

innebära kontakt med arbetsgivaren,behandlande/sjukskrivande<br />

läkare eller annan<br />

som kan antas kunna lämna<br />

nödvändiga uppgifter. Kassan<br />

kan också göra hembesök hos<br />

den sjuka.<br />

Försäkringskassan har rätt att<br />

lämna ut uppgifter till arbetsgivaren<br />

om vad som framkommit<br />

vid sjukkontrollen.


24<br />

Sjukdom<br />

Sjuklön<br />

Enligt lagen om sjuklön (SjLL), ska arbetsgivaren betala sjuklön under de <strong>för</strong>sta 14<br />

dagarna i en sjukperiod. Dessa dagar kallas sjuklöneperioden.<br />

Vem har rätt till sjuklön?<br />

Om du är anställd har du som regel rätt till sjuklön från och med den <strong>för</strong>sta anställningsdagen.<br />

Om anställningen gäller <strong>för</strong> en kortare tid än en månad, har du rätt till<br />

sjuklön <strong>för</strong>st efter 14 dagars anställning. Vid kortvariga återkommande anställningar<br />

hos samma arbetsgivare kan samtliga anställningar medräknas så länge tiden mellan<br />

anställningarna inte överstiger 14 dagar.<br />

Du har rätt till sjuklön så länge anställningen varar. Det finns ingen övre åldersgräns,<br />

utan även personer över 65 år som är anställda har rätt till sjuklön.<br />

Om anställningen upphör<br />

Om anställningen upphör under en period när du har rätt till sjuklön, upphör alltså<br />

arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön. Har du avtalat om en ny anställning hos<br />

en annan arbetsgivare, börjar en ny sjuklöneperiod att löpa hos den nya arbetsgivaren.<br />

Om anställningen upphör medan du är sjuk och du inte har avtal om någon ny<br />

anställning, kan du i stället ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan.<br />

När och hur länge får man sjuklön?<br />

Arbetso<strong>för</strong>måga definieras på samma sätt i lagen om sjuklön, SjLL, som i lagen om<br />

allmän <strong>för</strong>säkring, AFL. Arbets<strong>för</strong>mågan måste alltså vara nedsatt på grund av sjukdom.<br />

Arbets<strong>för</strong>mågan ska bedömas i <strong>för</strong>hållande till ditt vanliga arbete eller ett jäm<strong>för</strong>ligt<br />

sådant.<br />

Sjuklöneperioden börjar räknas från och med den <strong>för</strong>sta dagen då du är frånvarande<br />

från arbetet på grund av sjukdom och får ett inkomstbortfall och de därpå<br />

följande 13 kalenderdagarna, det vill säga i sammanlagt 14 dagar. Den <strong>för</strong>sta dagen är<br />

karensdag.<br />

Efter karensdagen betalas sjuklönen ut <strong>för</strong> de dagar du skulle ha <strong>för</strong>värvsarbetat<br />

om du inte varit sjuk.<br />

En skillnad i <strong>för</strong>hållande till sjukpenningen är att sjuklön betalas ut steglöst <strong>för</strong><br />

det inkomstbortfall som uppkommer. Det innebär till exempel att sjuklön kan betalas<br />

ut även <strong>för</strong> en mindre del av arbetsdagen än en fjärdedel (som är den lägsta<br />

nivån i sjukpenningen). Du kan alltså i princip ha rätt till exempelvis 1/10 eller 9/10<br />

sjuklön.<br />

Läkarintyg efter sju dagar<br />

Från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen krävs läkarintyg <strong>för</strong> att du<br />

ska ha rätt till sjuklön. Du ska lämna läkarintyget till din arbetsgivare. Observera att<br />

läkarintyget enligt huvudregeln inte behöver innehålla uppgift om sjukdomsorsaken<br />

(diagnos).<br />

Undantag från denna huvudregel:<br />

• Bestämmelse kan finnas i kollektivavtalet om att anställda är skyldiga att lämna<br />

läkarintyg tidigare än den sjunde dagen.<br />

• Kollektivavtalet kan också stadga att läkarintyget måste innehålla uppgift om<br />

sjukdomsorsak.


• Även Försäkringskassan kan, efter begäran från en arbetsgivare, kräva att du lämnar<br />

läkarintyg tidigare än den sjunde dagen – ibland från <strong>för</strong>sta sjukdagen (så<br />

kallat <strong>för</strong>stadagsintyg).<br />

• Försäkringskassan kan också besluta om läkarintygs<strong>för</strong>eläggande om du har upprepad<br />

korttidssjukfrånvaro. Föreläggandet innebär att du måste lämna läkarintyg<br />

från <strong>för</strong>sta dagen.<br />

Hur stor är sjuklönen?<br />

Ersättningsnivån under sjuklöneperioden är 80 procent av lönen. Observera att sjuklön<br />

betalas även på eventuella lönedelar över sjuk<strong>för</strong>säkringens inkomsttak (se sid<br />

31).<br />

Karensdagsregler – sjuklön<br />

Huvudregel<br />

Karensdagen är den <strong>för</strong>sta dagen i sjuklöneperioden, det vill säga den <strong>för</strong>sta dagen<br />

då du är frånvarande från arbetet och har ett inkomstbortfall. Karensdag ska där<strong>för</strong><br />

räknas även om du är frånvarande på grund av sjukdom under bara en del av arbetsdagen.<br />

Löne<strong>avd</strong>rag görs naturligtvis endast <strong>för</strong> frånvarotiden.<br />

Flera arbetsgivare<br />

Om du har flera arbetsgivare, räknas karensdag hos varje arbetsgivare.<br />

Återinsjuknanderegel<br />

En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod har<br />

avslutats, betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller<br />

karensdag och sjuklöneperiodens längd. Det krävs inte att du återinsjuknar i samma<br />

sjukdom.<br />

EXEMPEL:<br />

Ulla är sjuk i fyra arbetsdagar. Ersättningen blir som följer: Den <strong>för</strong>sta dagen är karensdag,<br />

dag 2, 3 och 4 får Ulla sjuklön med 80 procent. Efter att ha varit frisk i tre dagar<br />

blir Ulla sjuk på nytt. Ersättningen <strong>för</strong> den <strong>för</strong>sta sjukdagen i den nya perioden blir 80<br />

procent och sjukdagen ska räknas som den femte dagen i sjuklöneperioden.<br />

Sjukperiod 1 Sjukperiod 2<br />

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag<br />

sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk<br />

karensdag 80% 80% 80% 80%<br />

= 0%<br />

EXEMPEL:<br />

Jonas har varit sjuk och börjar arbeta igen en torsdag. För att återinsjuknanderegeln ska<br />

gälla, måste han bli sjuk på nytt senast följande måndag.<br />

Om återinsjuknandet inträffar på en arbetsfri dag, fortsätter inte sjuklöneperioden<br />

att löpa <strong>för</strong>rän den <strong>för</strong>sta dag då den anställde skulle ha arbetat.<br />

Sjukdom 25


26<br />

Sjukdom<br />

Högriskskydd <strong>för</strong> den som är sjuk ofta eller har längre sjukperioder<br />

För den som ofta är sjuk eller har längre sjukperioder finns det tre olika typer av högriskskydd<br />

inbyggda i systemet: allmänt högriskskydd, särskilt högriskskydd och utökat<br />

särskilt högriskskydd.<br />

Allmänt högriskskydd<br />

Detta skydd är utformat så att antalet karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod.<br />

Högriskskyddet gäller varje anställning <strong>för</strong> sig och är oberoende av<br />

orsaken till sjukfrånvaron.<br />

Tolvmånadersperioden börjar räknas den <strong>för</strong>sta dag som du inte får sjukersättning<br />

på grund av reglerna om karensdag.<br />

Arbetsgivaren är ansvarig <strong>för</strong> att sjuklön betalas ut <strong>för</strong> den <strong>för</strong>sta dagen i sjukfallet<br />

när du har haft så många sjukperioder att du omfattas av högriskskyddet.<br />

Särskilt högriskskydd<br />

Det särskilda högriskskyddet ska motverka allt<strong>för</strong> stora inkomst<strong>för</strong>luster <strong>för</strong> personer<br />

med sjukdomar som med<strong>för</strong> återkommande sjukfrånvaro. För att du ska omfattas<br />

av det särskilda högriskskyddet krävs att antalet avslutade sjukdomsfall under en<br />

tolvmånadersperiod bedöms bli fler än tio i samma sjukdom.<br />

Det är Försäkringskassan som fattar beslut om att en anställd ska omfattas av reglerna<br />

om särskilt högriskskydd. I ett sådant fall betalar arbetsgivaren sjuklön med 80<br />

procent från och med den <strong>för</strong>sta dagen och får sedan ersättning från Försäkringskassan.<br />

Du måste själv ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Beviljas<br />

skyddet, har din arbetsgivare rätt att få sjuklönekostnaden ersatt av Försäkringskassan.<br />

De ökade kostnader som arbetsgivaren drabbas av med anledning av att särskilt<br />

högriskskydd beviljats ersätts av Försäkringskassan efter ansökan av arbetsgivaren.<br />

Utökat särskilt högriskskydd<br />

Kroniker och andra som riskerar att drabbas av en eller flera längre sjukperioder på<br />

minst 28 dagar under tolv månader kan få ett utökat särskilt högriskskydd enligt sjuklönelagen.<br />

Sjukdomstillståndet ska vara medicinskt väl dokumenterat. I likhet med<br />

det särskilda högriskskyddet måste du själv ansöka om det hos Försäkringskassan. Ett<br />

beslut om beviljat utökat särskilt högriskskydd innebär att arbetsgivaren får ersättning<br />

från Försäkringskassan <strong>för</strong> utgiven sjuklön <strong>för</strong> den person som beslutet avser.<br />

Arbetsgivaren slipper också medfinansieringsansvaret som motsvarar 15 procent av<br />

sjukpenningen.<br />

Reglerna om en karensdag gäller dock (se sid 25).<br />

Specialregler – sjuklön<br />

Ersättning <strong>för</strong> resekostnader i stället <strong>för</strong> sjuklön<br />

För att underlätta <strong>för</strong> sjuka att börja arbeta igen finns från och med den 1 juli 2000<br />

möjligheten att få ersättning <strong>för</strong> merutgifter <strong>för</strong> resor till och från arbetet i stället<br />

<strong>för</strong> sjuklön. Du kan få sådan reseersättning om du på grund av sjukdom eller skada<br />

inte kan ta dig till och från arbetsplatsen men klarar av att arbeta när du väl har<br />

kommit dit.<br />

Karensdagen tillämpas även vid reseersättning. Dagar då arbetsgivaren betalar<br />

reseersättning i stället <strong>för</strong> sjuklön räknas dessutom som ”sjuklönedagar” när man<br />

beräknar sjukperiodens längd. Om denna period varar utöver 14 dagar, tar Försäkringskassan<br />

över ansvaret från och med sjukdag 15, enligt samma regler som om vanlig<br />

sjuklön betalats.


Försäkringskassan kan, från och med sjukdag 15, fortsätta att betala reseersättning<br />

i stället <strong>för</strong> sjukpenning. (Se vidare på sid 33.)<br />

Sjuklön under semester och ledighet<br />

Sjuklön betalas normalt <strong>för</strong> de dagar som du skulle ha arbetat. Du har dock rätt till<br />

sjuklön under semestern om du har rätt till semesterlön och begär att sjukdag inte<br />

ska räknas som semesterdag. Sjuklönen beräknas i så fall på semesterlönen.<br />

Sjukdom under annan ledighet ger rätt till sjuklön endast om ledigheten är <strong>för</strong>enad<br />

med rätt till lön, till exempel vid viss ledighet <strong>för</strong> fackliga uppdrag eller dag då<br />

permitteringslön skulle ha betalats.<br />

Arbetsgivarens skyldigheter<br />

Anmälan till Försäkringskassan<br />

Om du fortfarande är sjuk efter de <strong>för</strong>sta 14 dagarna, är arbetsgivaren skyldig att<br />

göra anmälan om sjukfallet till Försäkringskassan. En sådan anmälan ska göras inom<br />

sju dagar efter det att sjuklöneperioden är slut. Genom denna anmälan får kassan<br />

kännedom om sjukfallet och kan betala sjukpenning enligt AFL <strong>för</strong> resten av sjukskrivningstiden.<br />

Det är alltså arbetsgivaren och inte du som anställd som ska göra<br />

anmälan om fortsatt sjukskrivning till Försäkringskassan.<br />

Undantag: Om en anställds rätt till sjuklön upphör på grund av att anställningen<br />

upphör, är arbetsgivaren inte skyldig att anmäla sjukfallet till Försäkringskassan. Då<br />

måste den <strong>för</strong>säkrade själv göra anmälan till kassan <strong>för</strong> att ha rätt till sjukpenning<br />

enligt AFL.<br />

Tystnadsplikt<br />

Arbetsgivare är bunden av tystnadsplikt beträffande uppgifter som kan komma<br />

fram om en anställds hälsotillstånd eller personliga <strong>för</strong>hållanden genom uppgifter i<br />

läkarintyg eller i en <strong>för</strong>säkran. Detsamma gäller den som i arbetsgivarens personaladministrativa<br />

verksamhet tagit del av sådana uppgifter. Brott mot tystnadsplikten<br />

bestraffas enligt brottsbalken.<br />

Tvist om sjuklön<br />

Exempel på tvister om sjuklön kan vara om det <strong>för</strong>eligger ett anställnings<strong>för</strong>hållande<br />

eller inte eller på vilket inkomstunderlag som sjuklönen ska beräknas. Tvist<br />

om sjuklön är en arbetsrättslig tvist, vilket innebär att lagen om rättegång i arbetstvister<br />

gäller. Ärendet kan avgöras av tingsrätt (som <strong>för</strong>sta instans) och/eller av Arbetsdomstolen.<br />

Om tvisten gäller frågan om den anställdas arbets<strong>för</strong>måga varit nedsatt på grund<br />

av sjukdom ska Försäkringskassan avge yttrande i frågan om det kommer en begäran<br />

om detta från arbetsgivare, arbetstagare, arbetstagarorganisation eller domstol.<br />

Tvisten kan dock också gälla beslut som fattats av Försäkringskassan, till exempel<br />

om <strong>för</strong>stadagsintyg. I så fall gäller de vanliga omprövnings-/överklagandereglerna i<br />

social<strong>för</strong>säkringsärenden (se kapitlet ”Att överklaga beslut – så här gör man” på sid<br />

190-195.).<br />

Sjuklönegaranti från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön<br />

Om du tvistar med arbetsgivaren om rätten till sjuklön, kan Försäkringskassan gå in<br />

och betala ersättning i stället. Gäller tvisten något annat, till exempel storleken på<br />

sjuklönen, lämnar kassan inte någon ersättning.<br />

Sjukdom 27


28<br />

Sjukdom<br />

Den högsta ersättningen från Försäkringskassan är 80 procent av maximal SGI<br />

delad med 365. (Om sjukpenninggrundande inkomst, SGI, se sid 31-32.). Ersättning<br />

lämnas om kassan finner att det finns sannolika skäl <strong>för</strong> att du har rätt till den begärda<br />

sjuklönen. Vid beräkningen ska Försäkringskassan göra <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> karensdagen.


Sjukpenning<br />

Särskild sjuk<strong>för</strong>säkringsavgift (medfinansiering)<br />

Från och med den 1 januari 2005 har arbetsgivare ett medfinansieringsansvar <strong>för</strong><br />

sjukpenningkostnader. Medfinansieringen tas ut i form av en särskild sjuk<strong>för</strong>säkringsavgift<br />

på 15 procent <strong>för</strong> anställda som har hel sjukpenning. Regering och riksdag<br />

har uttryckt att syftet med nyordningen är att skapa ”ekonomiska drivkrafter” <strong>för</strong><br />

att göra det lönsamt <strong>för</strong> arbetsgivarna att vidta åtgärder <strong>för</strong> att minska de långa<br />

sjukskrivningarna.<br />

När behöver arbetsgivaren inte betala?<br />

• Vid sjukskrivning på deltid, till exempel 75 procent eller 50 procent, blir det ingen<br />

medfinansiering. Arbetsgivaren <strong>för</strong>väntas ju dock ordna arbetsuppgifter åt<br />

den deltidssjukskrivna, vilket i praktiken <strong>för</strong>utsätter att arbetsgivaren anstränger<br />

sig att anpassa arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsorganisation m m – något<br />

som även kan fungera ohälso<strong>för</strong>ebyggande.<br />

• Om den sjukskrivna får rehabiliteringspenning från <strong>för</strong>säkringskassan, upphör<br />

arbetsgivarens medfinansieringsansvar.<br />

• Om den anställda har ett så kallat utökat särskilt högriskskydd (enligt sjuklönelagen),<br />

behöver arbetsgivaren inte betala de 15 procenten. Denna regel har in<strong>för</strong>ts<br />

<strong>för</strong> att kroniskt sjuka inte ska diskrimineras på arbetsmarknaden.<br />

• Så kallad <strong>för</strong>ebyggande sjukpenning enligt lagen om allmän <strong>för</strong>säkring tredje kapitlet,<br />

paragraf 7b, är en situation när arbetsgivaren varken behöver betala sjuklön<br />

eller medfinansiera sjukpenningen. Förebyggande sjukpenning kan betalas<br />

<strong>för</strong> tid då en person deltar i medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering<br />

<strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga att ohälsa uppstår eller <strong>för</strong>värras.<br />

• Vid sjukskrivning på grund av organdonation uppkommer inget medfinansieringsansvar<br />

<strong>för</strong> arbetsgivaren.<br />

Flera begränsningsregler<br />

Arbetsgivarnas skyldighet att medfinansiera sjukpenningen har både ett golv och<br />

ett tak.<br />

”Golvet” innebär att arbetsgivaren inte behöver betala särskild sjuk<strong>för</strong>säkringsavgift<br />

<strong>för</strong>rän Försäkringskassan har betalat ut mer än sammanlagt 80 000 kronor i<br />

sjukpenning till <strong>för</strong>etagets anställda. Annorlunda uttryckt finns det ett fribelopp på<br />

12 000 kronor per kalenderår i särskild sjuk<strong>för</strong>säkringsavgift (15 procent av 80 000<br />

kronor i sjukpenning = 12 000 kronor.) Fribeloppet motsvarar ungefär ett halvårs<br />

sjukskrivning <strong>för</strong> en anställd.<br />

”Taket” innebär att arbetsgivaren inte behöver betala medfinansieringskostnader<br />

över 4 procent av lönesumman.<br />

Sjukdom 29


30<br />

Sjukdom<br />

Allmänna <strong>för</strong>utsättningar – sjukpenning<br />

Kvalifikation<br />

Sjukpenning är en rättighet som är inskriven i lagen om allmän <strong>för</strong>säkring (AFL).<br />

För att ha rätt till sjukpenning måste du<br />

• arbeta i Sverige<br />

• ha en årsinkomst på minst 24 procent av prisbasbeloppet (9 528 kronor år <strong>2006</strong>)<br />

• vara arbetso<strong>för</strong>mögen till minst en fjärdedel på grund av sjukdom.<br />

Sjukpenningen är skattepliktig och pensionsgrundande.<br />

Nivåer<br />

Sjukpenningen kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning.<br />

Sjukpenningnivåerna, en fjärdedels och tre fjärdedels, har in<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> att<br />

göra systemet mera flexibelt och därmed öka <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> rehabilitering.<br />

Har du varit sjukskriven en längre tid kan du till exempel återgå i arbete på kvartstid<br />

och på så sätt få en ”mjukstart”.<br />

Deltidssjukskrivning – den nya normen<br />

Deltidssjukskrivning ska vara utgångspunkten vid sjukskrivning. Syftet är att främja<br />

och stödja en successiv återgång i arbete. Det ska vara normal rutin <strong>för</strong> Försäkringskassan<br />

att i samband med deltidssjukskrivning upprätta en plan <strong>för</strong> återgång i<br />

arbete. Arbetsgivaren ska ta ett aktivt ansvar <strong>för</strong> att anpassa arbetsuppgifterna till<br />

den anställdas ändrade <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att deltidssjukskrivningen ska bli en reell<br />

möjlighet.<br />

Det finns två typer av läkarintyg: ett <strong>för</strong> heltidssjukskrivning och ett <strong>för</strong> deltidssjukskrivning.<br />

Läkaren ska i intyget ange det medicinska syftet med sjukskrivningen<br />

och särskilt motivera var<strong>för</strong> du av medicinska skäl bör avhålla dig från arbete. Om läkaren<br />

har skäl att anta att dina besvär i <strong>för</strong>sta hand gäller den psykosociala arbetsmiljön,<br />

arbets<strong>för</strong>hållanden, allmän olust, existentiella problem, missnöje med arbetsuppgifterna<br />

eller liknande, bör läkaren hänvisa till andra åtgärder än sjukskrivning.<br />

Utredning innan beslut fattas om sjukpenning<br />

Försäkringskassan ska utreda din medicinska situation och utreda dina möjligheter<br />

att arbeta helt eller delvis trots sjukdomen. Denna utredning ska göras innan kassan<br />

fattar beslut om sjukpenning.<br />

Om det läkarintyg som du skickat in inte ger Försäkringskassan tillräckligt underlag,<br />

kommer kassan inte att betala ut sjukpenning innan underlaget kompletteras.<br />

När kassan behöver en sådan komplettering ska du ges en tydlig information<br />

om det. Av den informationen ska det framgå att de handlingar som kommit in inte<br />

är tillräckliga som underlag <strong>för</strong> beslut och att beslut om sjukpenning inte kan fattas<br />

<strong>för</strong>rän komplettering inkommit till kassan (oftast från den behandlande läkaren).<br />

När en sådan komplettering begärs, ska Försäkringskassan i sin handläggning<br />

prioritera ett sådant ärende.<br />

Vid långvarig sjukdom<br />

Vid långvarig sjukdom ska Försäkringskassan undersöka dina möjligheter att genom<br />

olika rehabiliterande åtgärder återgå i arbete. Om din arbetso<strong>för</strong>måga kan bedömas<br />

bli bestående <strong>för</strong> avsevärd tid eller bli varaktig, kan Försäkringskassan byta ut<br />

sjukpenningen mot aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning.<br />

(Läs mer på sid 40-44.) Senast ett år efter sjukanmälningsdagen ska För-


säkringskassan ha utrett om det finns <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att ge dig sjuk- eller aktivitetsersättning<br />

i stället <strong>för</strong> att betala ut sjukpenning.<br />

Har du rätt till sjukpenning?<br />

Anställd med rätt till sjuklön<br />

Om du har rätt till sjuklön i din anställning, träder Försäkringskassan in och betalar<br />

sjukpenning <strong>för</strong>st efter sjuklöneperiodens slut, det vill säga från och med dag 15 i<br />

sjukperioden.<br />

Anställd utan rätt till sjuklön<br />

Om du saknar rätt till sjuklön, till exempel beroende på att den avtalade anställningstiden<br />

är kortare än en månad, kan du i stället ha rätt till sjukpenning från<br />

Försäkringskassan.<br />

Sjukpenning till korttidsanställda<br />

Är du dag-<strong>för</strong>-dag-anställd eller anställd under kortare tid än en månad, har du ju<br />

inte rätt till sjuklön. I så fall kan du, enligt regeln ovan, ha rätt till sjukpenning.<br />

Om det kan antas att du skulle ha arbetat under de <strong>för</strong>sta 14 dagarna i sjukfallet,<br />

betalar Försäkringskassan tim- eller dagberäknad sjukpenning efter vad som anses<br />

skäligt med ledning av hur du arbetat <strong>för</strong>e insjuknandet.<br />

Karensdagsregler – sjukpenning<br />

Även <strong>för</strong> sjukpenning gäller motsvarande karensdagsregler som <strong>för</strong> sjuklön – inklusive<br />

specialreglerna om återinsjuknande, allmänt högriskskydd, särskilt högriskskydd<br />

och utökat särskilt högriskskydd.<br />

Se avsnittet ”Karensdagsregler – sjuklön” på sid 25.<br />

Hur stor är sjukpenningen?<br />

Sjukpenninggrundande inkomst – SGI<br />

Sjukpenningen beräknas utifrån din sjukpenninggrundande inkomst, SGI.<br />

Ersättningsnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.<br />

Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av Försäkringskassan. Den lägsta<br />

sjukpenninggrundande inkomsten är 24 procent av prisbasbeloppet (9 528 kronor<br />

år <strong>2006</strong> vilket avrundas till 9 600 kronor).<br />

Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten har länge legat på 7,5 prisbasbelopp,<br />

vilket avrundat år <strong>2006</strong> motsvarar 297 750 kronor eller 24 812 kronor i månaden.<br />

Från och med den 1 juli <strong>2006</strong> höjs detta inkomsttak till 10 prisbasbelopp, dvs 397 000<br />

kronor eller 33 083 kronor i månaden.<br />

Arbetsgivaren ska anmäla till Försäkringskassan om sjukfallet fortsätter efter det<br />

att sjuklöneperioden har tagit slut. I en sådan situation får din SGI ändras från och<br />

med den <strong>för</strong>sta dagen med rätt till sjukpenning från den allmänna <strong>för</strong>säkringen.<br />

Omräkning av SGI<br />

Om du är anställd, anpassas SGI till den löne<strong>för</strong>ändring som sker inom yrkesområdet.<br />

Om du är arbetslös, gäller andra regler.<br />

Om du saknar anställning och har din SGI skyddad, får du SGIn omräknad efter<br />

prisutvecklingen. Omräkningstidpunkten infaller ett år efter den dag då den an-<br />

Sjukdom 31<br />

Detta ingår i SGI<br />

• Den beräknade årslönen eller<br />

annan årlig framtida inkomst<br />

i pengar från <strong>för</strong>värvsarbete.<br />

• Ersättning <strong>för</strong> regelbundet<br />

återkommande övertid, ersättning<br />

<strong>för</strong> jour, beredskap<br />

och liknande.<br />

• Semesterersättning till den<br />

del som den motsvarar den<br />

lön som du skulle ha haft<br />

om du hade arbetat under<br />

motsvarande tid.<br />

Detta ingår inte i SGI<br />

• Semesterlönetillägg.<br />

• Natura<strong>för</strong>måner som till<br />

exempel kost och logi.


32<br />

Sjukdom<br />

ställning upphörde som du senast haft fastställd SGI i. Till grund <strong>för</strong> omräkningen<br />

ligger <strong>för</strong>ändringen av konsumentprisindex, KPI, under den närmaste tremånadersperioden<br />

<strong>för</strong>e omräkningstidpunkten.<br />

Prisutvecklingen används <strong>för</strong> omräkning av SGI också om du <strong>för</strong>lorar din anställning<br />

under en pågående ersättningsperiod. I så fall görs omräkningen efter ett år, räknat<br />

från den dag då den anställning upphörde som du senast haft fastställd SGI i.<br />

Minskning av sjukpenningen i vissa fall<br />

Sjukpenning från Försäkringskassan är 80 procent av SGI. Genom kollektivavtal<br />

kompletteras sjukpenningen med dagsersättning från Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen,<br />

AGS (eller, på vissa avtalsområden, med kollektivavtalad sjuklön).<br />

Sjukpenning plus kollektivavtalad ersättning får inte ge en högre ersättningsnivå<br />

än 90 procent. Annars har Försäkringskassan rätt att minska sjukpenningen så att<br />

den högsta sammanlagda ersättningsnivån blir 90 procent.<br />

Detta gäller dock inte individuella sjuk<strong>för</strong>säkringar eller gruppsjuk<strong>för</strong>säkring.<br />

Timberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning<br />

Du kan antingen få timberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning.<br />

Timberäknad sjukpenning<br />

Om du inte har rätt till sjuklön, kommer Försäkringskassan att betala en timberäknad<br />

sjukpenning <strong>för</strong> de <strong>för</strong>sta 14 kalenderdagarna.<br />

Timberäknad sjukpenning används <strong>för</strong> anställda som vid frånvaro på grund av<br />

sjukdom får ett löne<strong>avd</strong>rag som beror på antalet frånvarotimmar. Den timberäknade<br />

sjukpenningen betalas endast <strong>för</strong> de dagar då du skulle ha arbetat om du inte blivit<br />

sjuk.<br />

För att kunna bestämma den timberäknade sjukpenningen måste kassan fastställa<br />

din årsarbetstid. Årsarbetstiden är den enligt avtal gällande ordinarie arbetstiden<br />

med tillägg <strong>för</strong> semesterledighet.<br />

Ersättning lämnas <strong>för</strong> varje timme som du är frånvarande på grund av sjukdom.<br />

Den <strong>för</strong>sta dagen är alltså karensdag. Under de därpå följande dagarna med rätt till<br />

ersättning är ersättningsnivån 80 och ersättningen beräknas så att den sjukpenninggrundande<br />

inkomsten divideras med årsarbetstiden i timmar.<br />

SGI<br />

80% x = ersättningen per timme<br />

årsarbetstid<br />

Dagsjukpenningen = ersättningen per timme multiplicerad med antalet timmar<br />

du skulle ha arbetat under sjukfrånvarodagen.<br />

Kalenderdagsberäknad sjukpenning<br />

I de allra flesta fall beräknas sjukpenningen enligt en kalenderdagsmodell. Sådan<br />

beräkning gäller efter karensdagen under samtliga dagar i ett sjukfall även <strong>för</strong><br />

• egen<strong>för</strong>etagare<br />

• uppdragstagare<br />

• arbetslösa<br />

• personer med aktivitetsstöd.


Den kalenderdagsberäknade sjukpenningen beräknas så att 80 procent av SGIn divideras<br />

med 365. Ersättning lämnas <strong>för</strong> alla dagar i sjukfallet, dock inte <strong>för</strong> karensdagen,<br />

alltså inte bara <strong>för</strong> de dagar du skulle ha arbetat om du inte blivit sjuk. Ersättningsnivån<br />

är 80 procent.<br />

För den som har en SGI på 200 000 kronor beräknas den kalenderdagsberäknade<br />

sjukpenningen så här:<br />

200 000<br />

80% x = 438 kr/dag<br />

365<br />

Specialregler – sjukpenning<br />

Reseersättning i stället <strong>för</strong> sjukpenning<br />

För att underlätta återgång i arbete kan Försäkringskassan betala ersättning <strong>för</strong> merutgifter<br />

<strong>för</strong> resor till och från arbetet (jfr motsvarande möjlighet enligt lagen om<br />

sjuklön på sid 26). Merutgifterna – till exempel kostnader <strong>för</strong> taxiresor – ska ha<br />

uppkommit till följd av att ditt hälsotillstånd inte gör det möjligt <strong>för</strong> dig att ta dig<br />

till arbetet på normalt sätt.<br />

Sjukpenning under semester<br />

Ledighet <strong>för</strong> semester jämställs med <strong>för</strong>värvsarbete. Under semester betalas sjukpenning<br />

<strong>för</strong> den ordinarie arbetstid som du skulle ha haft om du inte haft semester.<br />

Nedsättningen av din arbets<strong>för</strong>måga under semester bedöms i <strong>för</strong>hållande till de<br />

ordinarie arbetsuppgifterna.<br />

Sjukpenning vid studieledighet<br />

Under studieledighet är den sjukpenninggrundande inkomsten vilande. Det innebär<br />

att du inte får sjukpenning på grundval av den vilande SGIn under studietiden. När<br />

studietiden är avslutad eller du gör ett definitivt studieavbrott, gäller den vilande<br />

SGIn igen.<br />

Under studietiden kan du i stället få sjukpenning beräknad enbart på den inkomst<br />

av arbete som du har under studietiden, så kallad studietids-SGI. Denna SGI<br />

fastställs i regel <strong>för</strong>st när du blir sjuk.<br />

Om du har studietids-SGI får du tim- eller dagberäknad sjukpenning <strong>för</strong> hela<br />

sjukperioden. Den betalas bara <strong>för</strong> de dagar som du skulle ha <strong>för</strong>värvsarbetat om du<br />

inte hade blivit sjuk.<br />

Om du blir sjuk under sommarferier ska den vilande SGIn aktiveras och kalenderdagsberäknad<br />

sjukpenning betalas från sjukdag 2 i sjukperioden.<br />

Sjukpenning vid arbetslöshet<br />

Du har rätt till sjukpenning även som arbetslös. Förutsättningen är att du är anmäld<br />

som arbetssökande på arbets<strong>för</strong>medlingen och din sjukdom hindrar dig från att stå<br />

till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande.<br />

Sjukpenningen ska kalenderdagsberäknas <strong>för</strong> de dagar när du är helt eller delvis<br />

arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbets<strong>för</strong>medlingen och är beredd att<br />

anta ett erbjudet arbete. Den som är permitterad jämställs med en arbetslös när det<br />

gäller bedömning av rätten till sjukpenning.<br />

Från och med den 1 juli 2003 gäller att sjukpenning till arbetslös inte får överstiga<br />

521 kronor om dagen.<br />

Denna maximering av sjukpenningen till 521 kronor om dagen beror på att sjukpenningen<br />

<strong>för</strong> arbetslösa enligt lagen om allmän <strong>för</strong>säkring, AFL, högst får motsvara<br />

Sjukdom 33


34<br />

Sjukdom<br />

det högsta möjliga ersättningsbeloppet från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen. Det beloppet<br />

är 730 kronor om dagen och det betalas – som all ersättning från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />

– ut <strong>för</strong> fem dagar i veckan. Sjukpenning, däremot, betalas ut <strong>för</strong> sju dagar i<br />

veckan. 730 kronor om dagen i fem dagar per vecka motsvarar 521 kronor om dagen<br />

som betalas ut <strong>för</strong> sju dagar i veckan.<br />

EXEMPEL:<br />

Du är arbetslös och blir sjuk. Din sjukpenning – som tidigare var 17 000 kronor i månaden<br />

– blir nu 15 630 kronor. Om du däremot har en a-kasseersättning som understiger<br />

maxbeloppet, till exempel 14 000 kronor i månaden, berörs du inte, utan får samma sjukpenning<br />

som du skulle ha haft när du arbetade.<br />

Sjukersättning under arbetskonflikt<br />

Den sjuklön som arbetsgivaren normalt betalar under de <strong>för</strong>sta 14 dagarna bortfaller<br />

om arbetsplatsen berörs av en konflikt, till exempel en strejk eller en lockout. Blir du<br />

sjuk under en konflikt, skulle du ju inte ha arbetat, och där<strong>för</strong> är arbetsgivaren inte<br />

heller skyldig att betala sjuklön.<br />

Från och med den 15:e dagen i sjukfallet betalas kalenderdagsberäknad sjukpenning<br />

från Försäkringskassan. Sådan sjukpenning betalas <strong>för</strong> alla kommande dagar i<br />

sjukperioden, oavsett om du skulle ha arbetat eller inte. Den kalenderdagsberäknade<br />

sjukpenningen från Försäkringskassan från och med den 15:e dagen betalas alltså<br />

även om du omfattas av en konfliktåtgärd.<br />

Sjukpenning samtidigt med ålderspension<br />

Om du kombinerar <strong>för</strong>värvsarbete med ålderspension har du i princip rätt till sjukpenning<br />

om du blir sjuk. Det finns dock ett antal inskränkningar.<br />

Den viktigaste är att du inte har rätt till sjukpenning om du månaden innan du<br />

börjar lyfta din ålderspension har uppburit till exempel hel sjukersättning.<br />

Om du fortfarande arbetar efter det att du har fyllt 70 år har du bara rätt till 180<br />

dagar med sjukpenning under hela din pensionsperiod. Men även tidigare, från 65<br />

års ålder, kan Försäkringskassan pröva din rätt och besluta att du bara har rätt till 180<br />

dagar med sjukpenning under hela din pensionsperiod.<br />

Förebyggande sjukpenning<br />

Förebyggande sjukpenning är en – nästan okänd – möjlighet som in<strong>för</strong>des i lagen<br />

om allmän <strong>för</strong>säkring år 1992 och som avser medicinsk behandling (även psykosocial<br />

sådan).<br />

Lagrummet är lagen om allmän <strong>för</strong>säkring 3 kap 7b§. Där står att Försäkringskassan<br />

kan betala sjukpenning i syfte att <strong>för</strong>ebygga sjukdom, att <strong>för</strong>korta sjukdomstid<br />

eller att helt eller delvis häva nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan.<br />

Om du riskerar att bli sjuk och arbetso<strong>för</strong>mögen kan du alltså få sjukpenning,<br />

helt eller delvis, om du behöver vara borta från ditt arbete <strong>för</strong> att delta i medicinsk<br />

behandling. Även om du redan har eller har haft besvär av något slag kan du få sjukpenning<br />

i <strong>för</strong>ebyggande syfte. Då ska behandlingen syfta till att besvären inte ska<br />

<strong>för</strong>värras eller återkomma så att du blir o<strong>för</strong>mögen att arbeta.<br />

Vid <strong>för</strong>ebyggande sjukpenning slipper du karensdagen och arbetsgivaren behöver<br />

inte betala sjuklön.<br />

Arbetsgivaren eller sjukvården ska dock bekosta den aktuella behandlingen, eftersom<br />

det handlar om medicinsk behandling. Försäkringskassan har bara rätt att<br />

upphandla arbetslivsinriktad rehabilitering.<br />

För att få <strong>för</strong>ebyggande sjukpenning måste du själv skaffa ett läkarintyg på att en<br />

viss <strong>för</strong>ebyggande behandling behövs. Läkaren ska ha konstaterat att du har en <strong>för</strong>-


höjd sjukdomsrisk som kan leda till en nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan. Risken måste<br />

vara ”<strong>för</strong>höjd”, men det handlar inte bara om faktorer hos dig själv, som exempelvis<br />

sjukdomsanlag eller riskbeteende. Det räcker att din fysiska eller psykosociala miljö<br />

utgör risk.<br />

När läkarutlåtandet kommit in till Försäkringskassan, utreds ärendet. Om <strong>för</strong>ebyggande<br />

sjukpenning beviljas, gör kassan upp en plan <strong>för</strong> den <strong>för</strong>ebyggande behandlingen.<br />

Enstaka besök <strong>för</strong> behandling ger ingen ersättning.<br />

Du behöver inte genomgå behandlingen i ett svep, utan det går bra att göra det<br />

etappvis med mellanliggande uppehåll. Under behandlingsuppehållen kan du i många<br />

fall vara i fullt arbete.<br />

Sjukdom 35


36<br />

Sjukdom<br />

Sjuklön/sjukpenning – Sammanfattning<br />

Karensdag<br />

LÖN Sjuklön enligt lag Sjukpenning AFL<br />

80% av lönen 80% av SGI<br />

Dag 2 – 14 Dag 15 –<br />

Ersättning till anställd som saknar rätt till sjuklön enligt lag<br />

Karensdag<br />

LÖN 80% av SGI 80% av SGI<br />

Karensdag<br />

(timberäknas) (dagsberäknas)<br />

Dag 2 – 14 Dag 15 –<br />

Ersättning arbetslös <strong>för</strong>säkrad<br />

Sjukpenningen kalenderdagsberäknas under hela perioden<br />

LÖN Sjukpenning AFL<br />

80% av SGI (kalenderdagsberäknad)<br />

Dag 2 –<br />

Sjukpenning enligt AFL


Vad får du göra under sjukskrivningstiden?<br />

Du får inte arbeta medan du uppbär sjukpenning. Sysslor i hemmet i mindre omfattning<br />

får dock ut<strong>för</strong>as utan att detta påverkar rätten till sjukpenning.<br />

Detsamma gäller fritidssysselsättningar. Det kan ju ofta vara önskvärt att man i<br />

rehabiliteringssyfte <strong>för</strong>söker vara fysiskt och psykiskt aktiv. Men aktiviteterna får<br />

inte vara av en sådan art att de kan påverka tillfrisknandet negativt. Aktiviteterna får<br />

inte heller strida mot de <strong>för</strong>eskrifter som givits av behandlande läkare.<br />

EXEMPEL:<br />

Anna Larsson är helt sjukskriven efter ett benbrott. Hon är anställd som sjuksköterska.<br />

Dessutom har hon olika <strong>för</strong>troendeuppdrag inom kommunen, bland annat som ord<strong>för</strong>ande<br />

i socialnämnden. Ungefär en femtedel av Annas SGI baseras på de arvoden som<br />

hon får <strong>för</strong> sina <strong>för</strong>troendeuppdrag.<br />

Under sjukskrivningstiden kan hon inte ut<strong>för</strong>a sitt arbete som sjuksköterska men fullgör<br />

sina arbetsuppgifter som ord<strong>för</strong>ande i socialnämnden genom att delta i ett antal sammanträden.<br />

Anna Larssons arbets<strong>för</strong>måga kan inte anses vara fullständigt nedsatt men till minst<br />

tre fjärdedelar. Där<strong>för</strong> kan hon få endast tre fjärdedels sjukpenning.<br />

Rehabilitering<br />

Arbetsgivaren har ett <strong>för</strong>stahandsansvar <strong>för</strong> din rehabilitering. Arbetsgivaren ska i<br />

samråd med dig klarlägga behovet av rehabilitering i ett tidigt skede och svara <strong>för</strong> att<br />

de åtgärder vidtas som behövs <strong>för</strong> en effektiv rehabilitering.<br />

Du ska lämna de upplysningar som behövs <strong>för</strong> att klarlägga ditt behov av rehabilitering<br />

och efter bästa <strong>för</strong>måga aktivt medverka i den. Det är viktigt att facket<br />

medverkar i utredningen.<br />

Försäkringskassan ansvarar <strong>för</strong> samordningen av rehabiliteringen så att den fungerar<br />

på ett smidigt sätt.<br />

Målsättningen med rehabiliteringen ska vara att du kan fortsätta att arbeta hos<br />

arbetsgivaren. Det är <strong>för</strong>st då alla möjligheter hos din egen arbetsgivare är uttömda<br />

som andra åtgärder blir aktuella.<br />

Rehabiliteringsutredning<br />

Numera gäller att arbetsgivaren alltid ska genom<strong>för</strong>a en rehabiliteringsutredning.<br />

Den tidigare regeln om att det inte behöver göras ”om det framstår som obehövligt”<br />

togs bort från den 1 juli 2003. I övrigt gäller samma regler som tidigare, alltså att<br />

arbetsgivaren ska utreda ditt rehabiliteringsbehov i följande situationer:<br />

• Du har varit helt eller delvis frånvarande till följd av sjukdom i fyra veckor.<br />

• Du har upprepad korttidsfrånvaro på grund av sjukdom (sex sjukfall under en<br />

tolvmånadersperiod).<br />

• Du själv begär det.<br />

Om det inte finns något rehabiliteringsbehov kan rehabiliteringsutredningen göras<br />

i en enklare form – men den måste göras och skickas in till Försäkringskassan.<br />

Arbetsgivaren och andra inblandade, till exempel <strong>för</strong>etagshälsovården, har tystnadsplikt.<br />

Uppgifter som framkommer i samband med utredningen får inte lämnas<br />

ut till annan än Försäkringskassan utan att du ger ditt medgivande.<br />

Utredningen ska lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor från sjukanmälningsdagen.<br />

Om det handlar om många korta sjukfall, ska tiden räknas från den<br />

senaste sjukanmälningsdagen. Om du själv har begärt utredningen, ska den lämnas<br />

till kassan inom åtta veckor från den dag då begäran gjordes. Om utredningen inte<br />

Sjukdom 37<br />

Viktig bok från LO<br />

Skaffa och använd LOs bok ”Åter<br />

till arbetet”. Den kom ut under<br />

2004 och innehåller LOs och<br />

LO-<strong>för</strong>bundens gemensamma<br />

riktlinjer <strong>för</strong> <strong>för</strong>ebyggande arbetsmiljöarbete,arbetsanpassning<br />

och rehabilitering.


38<br />

Dåliga relationer<br />

arbetsgivare – anställd?<br />

Enligt huvudregeln ska<br />

arbetsgivaren göra rehabiliteringsutredningen.<br />

Men det<br />

kan finnas situationer när detta<br />

är mindre lämpligt (om du till<br />

exempel har en dålig relation<br />

till arbetsgivaren). I så fall ska<br />

Försäkringskassan ta över<br />

ansvaret <strong>för</strong> rehabiliteringsutredningen.<br />

Sjukdom<br />

är avslutad vid denna tidpunkt, är arbetsgivaren skyldig att anmäla detta till kassan.<br />

Orsaken till dröjsmålet ska anges liksom tidpunkten <strong>för</strong> när utredningen beräknas<br />

vara avslutad.<br />

Om arbetsgivaren är ansluten till <strong>för</strong>etagshälsovård, kan denna hjälpa till att ut<strong>för</strong>a<br />

utredningen. Utredningen kan också ut<strong>för</strong>as på arbetsplatsen av till exempel<br />

arbetsledare, personalansvarig eller annan person som känner till den anställdas <strong>för</strong>hållanden.<br />

Rehabiliteringsutredning ska alltså alltid göras – och den ska in till Försäkringskassan<br />

senast inom åtta veckor. Försäkringskassan blir i sin tur skyldig att upprätta<br />

en rehabiliteringsplan senast två veckor efter att arbetsgivaren har lämnat in rehabiliteringsutredningen.<br />

För sjukskrivna som saknar arbetsgivare ska Försäkringskassan<br />

upprätta en sådan plan inom tio veckor.<br />

Om det anses nödvändigt ska Försäkringskassan kalla till ett så kallat avstämningsmöte<br />

(läs mer under den rubriken längre fram) <strong>för</strong> berörda parter.<br />

Arbetsgivaren är skyldig att betala den särskilda sjuk<strong>för</strong>säkringsavgiften (medfinansieringen<br />

– se sid 29) även under den tid som löper fram tills rehabiliteringsåtgärderna<br />

har påbörjats.<br />

Facklig medverkan – en självklarhet<br />

Fackets uppdrag i individärenden som gäller arbetsanpassning och rehabilitering är<br />

att driva på, komma med idéer, bevaka att arbetsgivaren och myndigheterna uppfyller<br />

sina skyldigheter – och att hjälpa och stödja medlemmen/medlemmarna som det<br />

berör.<br />

Observera att det bara är den enskilda medlemmen som kan neka facklig medverkan.<br />

Ingen annan.<br />

Avstämningsmöten<br />

Försäkringskassan kan kalla dig till så kallade avstämningsmöten under din sjukperiod.<br />

Det kan ske flera gånger under en sjukskrivning men ska – om det inte är obehövligt<br />

– ske senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning<br />

har kommit in till Försäkringskassan.<br />

Observera att du får ha med dig facklig representant om du vill.<br />

Till dessa avstämningsmöten kan också den sjukskrivande läkaren, arbetsgivaren,<br />

<strong>för</strong>etagshälsovården och arbets<strong>för</strong>medlingen kallas.<br />

Syftet med avstämningsmöten är att klarlägga hur din arbets<strong>för</strong>måga bäst ska<br />

kunna tas tillvara.<br />

Rehabiliteringsplan<br />

Försäkringskassan ska upprätta en rehabiliteringsplan när det är klarlagt att du är i<br />

behov av rehabiliteringsåtgärder och det kan bli aktuellt med rehabiliteringsersättning<br />

under hela eller delar av rehabiliteringsperioden. En sådan plan ska upprättas<br />

senast två veckor efter det att rehabiliteringsutredningen inkommit från arbetsgivaren.<br />

Av rehabiliteringsplanen ska målen <strong>för</strong> rehabiliteringen framgå, vilka åtgärder<br />

som behövs, vem som ansvarar <strong>för</strong> dem och när de ska genom<strong>för</strong>as. Det ska också<br />

framgå vilka åtgärder som ersätts från Försäkringskassan, liksom hur mycket rehabiliteringen<br />

kommer att kosta. Försäkringskassan ska noga följa rehabiliteringen och<br />

ändra planen vid behov.<br />

Rehabiliteringsplanen har dubbla syften. Den ska dels tjäna som underlag <strong>för</strong><br />

kassans beslut om rehabiliteringsersättning, dels göra det möjligt <strong>för</strong> kassan att bevaka<br />

att rehabiliteringen framskrider planenligt.


Rehabiliteringsersättning<br />

Rehabiliteringsersättning kan betalas om du genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering.<br />

Du måste själv ansöka om rehabiliteringsersättning.<br />

Ersättningen består av rehabiliteringspenning och ett särskilt bidrag. Rehabiliteringspenningen<br />

utgör 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och kan<br />

betalas som en fjärdedels, halv, tre fjärdedels och hel ersättning. Samma regler gäller<br />

alltså <strong>för</strong> rehabiliteringspenningen som <strong>för</strong> sjukpenning.<br />

Det särskilda bidraget kan lämnas <strong>för</strong> kostnader som du har under rehabiliteringsperioden,<br />

till exempel kursavgifter, kostnader <strong>för</strong> läromedel och resekostnader.<br />

Arbetsmiljölagen och rehabilitering<br />

Enligt arbetsmiljölagen, AML, är arbetsgivaren skyldig att se till att det finns en<br />

lämpligt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen.<br />

Skyddskommittén ska delta i planering av rehabiliteringsverksamheten<br />

samt bevaka och följa upp detta arbete.<br />

Sjukdom 39<br />

Rehabiliteringspenningens<br />

inkomsttak är detsamma som<br />

sjukpenningens. Det innebär<br />

att även rehabiliteringspenning<br />

betalas med 80 procent av högst<br />

10 prisbasbelopp (33 083 kronor<br />

i månaden) från och med den<br />

1 juli <strong>2006</strong> (dess<strong>för</strong>innan 80 procent<br />

av högst 7,5 prisbasbelopp).


40<br />

Sjukdom<br />

Sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

(tidigare: sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension)<br />

Allmänt<br />

Från och med den 1 januari 2003 flyttades ersättningarna <strong>för</strong> långvarig sjukdom ut<br />

från pensionssystemet och in i sjuk<strong>för</strong>säkringssystemet. Där<strong>för</strong> ändrades också regelverket<br />

<strong>för</strong> det som tidigare kallades <strong>för</strong> sjukbidrag och <strong>för</strong>tidspension.<br />

En sammanfattning av de gamla reglerna hittar du på www.alla.lo.se under kapitlet<br />

Sjukdom i dokumentet ”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade <strong>för</strong>säkringar.<br />

De nya ersättningarna är:<br />

• Aktivitetsersättning kan beviljas till personer mellan 19 och 29 år.<br />

• Tidsbegränsad sjukersättning motsvarar det tidigare sjukbidraget. Den kan betalas<br />

i åldersintervallet 30 till och med 64 år.<br />

• Sjukersättning motsvarar den tidigare <strong>för</strong>tidspensionen. Den kan betalas i åldersintervallet<br />

30 till och med 64 år.<br />

Även fortsättningsvis gäller att arbets<strong>för</strong>mågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel<br />

på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska<br />

prestations<strong>för</strong>mågan.<br />

Saklig grund?<br />

Observera att sjukdom normalt inte utgör saklig grund <strong>för</strong> uppsägning. Även långtidssjuka<br />

skyddas av lagen om anställningsskydd, LAS. Undantaget är hel sjukersättning<br />

som inte är tidsbegränsad, vilket innebär att arbetsgivaren har rätt att säga upp<br />

dig om du har beviljats hel sjukersättning.<br />

Aktivitetsersättning (<strong>för</strong> 19–29-åringar)<br />

Aktivitetsersättning är ersättningsformen <strong>för</strong> unga vuxna. Den kan betalas från<br />

halvårsskiftet det år då du fyller 19 år.<br />

Om vårdbidrag betalas ut <strong>för</strong>längs det till att gälla perioden 16–19 år, närmare<br />

bestämt till och med juni månad det år då den unga fyller 19 år.<br />

Den nya ersättningsformen aktivitetsersättning har tillskapats <strong>för</strong> att unga<br />

människor inte ska behöva ”dömas” till livslång inaktivitet som <strong>för</strong>tidspensionärer<br />

utan få en chans att utbilda sig och/eller pröva på att arbeta. Försäkringskassan ska<br />

tillsammans med den unga lägga upp en individuell aktivitetsplan <strong>för</strong> exempelvis<br />

studier eller arbete. Men aktivitetsplanen kan också gälla <strong>för</strong>eningsliv, hobbyverksamhet<br />

osv. Eventuella kostnader i samband med aktiviteterna kan betalas av Försäkringskassan.<br />

OBS! Regeringen och riksdagen framhåller att aktiviteterna är en möjlighet och<br />

inte ett tvång. Aktivitetsersättningen betalas ut i alla fall, även om du väljer att avstå<br />

från de <strong>för</strong>eslagna aktiviteterna.<br />

Tidsbegränsad sjukersättning (tidigare: sjukbidrag) <strong>för</strong> 30–64-åringar<br />

Om Försäkringskassan bedömer att din arbetso<strong>för</strong>måga kommer att vara nedsatt<br />

under minst ett år, kan kassan besluta att byta ut din sjukpenning mot tidsbegränsad<br />

sjukersättning. Det är samma regler som tidigare gällde <strong>för</strong> utbyte av sjukpen-


ning mot sjukbidrag. Skillnaden är den nya nedre åldersgränsen på 30 år. Är du yngre,<br />

beviljas du aktivitetsersättning i stället.<br />

Observera att du själv kan ansöka om sjukersättning/aktivitetsersättning.<br />

Sjukersättning (tidigare: <strong>för</strong>tidspension) <strong>för</strong> 30–64-åringar<br />

Sjukersättning beviljas om Försäkringskassan bedömer att nedsättningen av din arbets<strong>för</strong>måga<br />

är varaktig. Det är samma regler som tidigare gällde <strong>för</strong> utbyte av sjukpenning<br />

mot sjukbidrag. Skillnaden är den nya nedre åldersgränsen på 30 år. Är du<br />

yngre, beviljas du aktivitetsersättning i stället.<br />

Förnyad utredning vart tredje år<br />

Försäkringskassan ska vart tredje år göra en <strong>för</strong>nyad utredning av arbets<strong>för</strong>mågan<br />

hos personer med en icke tidsbegränsad sjukersättning. Detta gäller dock inte personer<br />

som fick sin icke tidsbegränsade ersättning <strong>för</strong>e den 1 januari 2005 och personer<br />

som är äldre än 60 år.<br />

Ersättningsnivåer i sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

Ersättningsnivåerna är desamma oavsett om det gäller aktivitetsersättning, tidsbegränsad<br />

sjukersättning (tidigare: sjukbidrag) eller sjukersättning (tidigare: <strong>för</strong>tidspension).<br />

Aktivitetsersättning/sjukersättning kan betalas som hel, tre fjärdedels, halv eller<br />

en fjärdedels <strong>för</strong>mån.<br />

• Hel ersättning betalas om din arbets<strong>för</strong>måga är helt eller i det närmaste helt nedsatt.<br />

Det innebär att arbets<strong>för</strong>mågan ska vara nedsatt med minst 7/8-delar <strong>för</strong> att<br />

100 procents ersättning ska kunna beviljas.<br />

• Tre fjärdedels ersättning betalas om din arbets<strong>för</strong>måga inte är helt nedsatt men<br />

är nedsatt med minst tre fjärdedelar.<br />

• Halv ersättning betalas om din arbets<strong>för</strong>måga är nedsatt i mindre grad men med<br />

minst hälften.<br />

• En fjärdedels sjukersättning/aktivitetsersättning utges om arbets<strong>för</strong>mågan är<br />

nedsatt med minst en fjärdedel. Enligt lagstiftaren bör en fjärdedels <strong>för</strong>mån betalas<br />

ut med restriktivitet.<br />

Enligt tidigare regler kunde man få två tredjedels <strong>för</strong>tidspension. Om du har sjukersättning<br />

som bygger på ett beslut enligt dessa regler, behåller du den nivån på<br />

sjukersättningen till dess att en omprövning blir aktuell.<br />

Så beräknas sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

Det nya systemet <strong>för</strong> sjukersättning och aktivitetsersättning är utformat enligt inkomstbortfallsprincipen.<br />

Dessutom finns garantiersättning som utfyllnad.<br />

Den inkomstrelaterade ersättningen ska baseras på en bedömning av den inkomst<br />

som du skulle ha haft om du inte fått din arbets<strong>för</strong>måga nedsatt. Grunden <strong>för</strong><br />

beräkningen är de inkomster du haft under åren närmast <strong>för</strong>säkringsfallet.<br />

Antagandeinkomst – huvudregel<br />

Sjukersättningen/aktivitetsersättningen ska beräknas på grundval av en antagandeinkomst.<br />

Antagandeinkomsten grundas på genomsnittet av de tre högsta så kallade bruttoårsinkomsterna,<br />

BÅI, som tillgodoräknats dig under en viss ramtid <strong>för</strong>e det år då<br />

<strong>för</strong>säkringsfallet inträffade. Om du inte haft inkomst under hela denna tid utan ex-<br />

Sjukdom 41<br />

O<strong>för</strong>ändrad bedömningsgrund<br />

Bedömningsgrunden <strong>för</strong> rätten<br />

till aktivitetsersättning/sjukersättning<br />

<strong>för</strong>ändras inte i <strong>för</strong>hållande<br />

till tidigare regler <strong>för</strong><br />

sjukbidrag och <strong>för</strong>tidspension.<br />

Se avsnittet ”Allmänna regler<br />

om hur sjukdom och arbets-<br />

(o-)<strong>för</strong>måga bedöms” i början<br />

av detta kapitel!<br />

I korthet: För att sjukpenningen<br />

ska bytas mot sjukersättning<br />

krävs arbetso<strong>för</strong>måga<br />

– och den ska vara medicinskt<br />

grundad. Du ska ha minst<br />

en fjärdedels nedsättning av<br />

arbets<strong>för</strong>mågan och denna<br />

nedsättning ska antas bestå<br />

under minst ett år.


42<br />

Även sjukpenning är<br />

pensionsgrundande inkomst<br />

Tänk på att även sjukpenning<br />

(liksom, som nämnts,<br />

pensionsgrundande belopp vid<br />

exempelvis sjuk-/aktivitetsersättning)<br />

är pensionsgrundande<br />

inkomst och kan ligga till<br />

grund <strong>för</strong> beräkning av BÅI.<br />

Sjukdom<br />

empelvis bara under ett eller två av dessa år, så ska BÅI <strong>för</strong> dessa ”nollår” sättas till 0<br />

kronor. Minst ett år med pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp<br />

behövs <strong>för</strong> att du ska kunna få inkomstrelaterad ersättning.<br />

Med bruttoårsinkomst, BÅI, menas<br />

• pensionsgrundande inkomst + den allmänna pensionsavgiften <strong>för</strong> det aktuella<br />

året<br />

och/eller<br />

• pensionsgrundande belopp som tillgodoräknats dig om du haft <strong>för</strong>tidspension<br />

respektive sjukersättning/aktivitetsersättning.<br />

Pensionsgrundande belopp <strong>för</strong> barnår, studier och plikttjänstgöring ska inte beaktas<br />

vid beräkningen av BÅI.<br />

BÅI får vara högst 7,5 prisbasbelopp (297 750 kronor år <strong>2006</strong>), dvs samma inkomsttak<br />

som gäller <strong>för</strong> sjukpenningen fram till den 1 juli <strong>2006</strong> när SGI-taket höjs.<br />

Observera dock att den höjningen bara tillämpas <strong>för</strong> bland annat sjukpenning, rehabiliteringspenning<br />

och <strong>för</strong>äldrapenning, inte <strong>för</strong> sjuk- och aktivitetsersättning.<br />

De bruttoårsinkomster som ingår i beräkningen räknas om efter prisbasbeloppet<br />

det år då ersättningen börjar betalas.<br />

Antagandeinkomst – alternativ beräkningsregel<br />

Om du är mellan 19 och 29 år och kan beviljas inkomstgrundad aktivitetsersättning<br />

finns en alternativ beräkningsregel. Den regeln innebär att ersättningen kan beräknas<br />

på genomsnittet av de två högsta bruttoårsinkomsterna under ramtiden, om det<br />

blir <strong>för</strong>delaktigare <strong>för</strong> den <strong>för</strong>säkrade än en beräkning enligt huvudregeln. Om du<br />

bara har tillgodoräknats BÅI <strong>för</strong> ett år, ska inkomsten <strong>för</strong> det andra året upptas till<br />

0 kronor.<br />

Om det är <strong>för</strong>delaktigare <strong>för</strong> dig får dock den pensionsgrundande inkomsten <strong>för</strong><br />

det sista året under ramtiden ersättas med den sjukpenninggrundande inkomst som<br />

gällde vid <strong>för</strong>säkringsfallet.<br />

Ramtidens längd<br />

Ramtiden varierar med den <strong>för</strong>säkrades ålder. Är du 54 år eller äldre är den fem år. Är<br />

du yngre än 53 år kan ramtiden <strong>för</strong>längas, dock längst till åtta år. Den längsta ramtiden<br />

gäller om du inte har fyllt 47 år.<br />

Skälet till att man har en ramtid <strong>för</strong> att få fram de tre BÅI som grundar antagandeinkomsten<br />

är att det i <strong>för</strong>sta hand är arbetsinkomster som ska ligga till grund <strong>för</strong><br />

beräkningen. Historiskt har det visat sig att den som tidigare beviljades sjukbidrag/<br />

<strong>för</strong>tidspension ofta hade haft sjukpenning – och alltså inte arbetsinkomst – i två<br />

eller fler år <strong>för</strong>e beslutet.<br />

Följande ramtider gäller:<br />

Ålder då <strong>för</strong>säkrings-<br />

fallet inträffar Ramtid<br />

Yngre än 47 år 8 år<br />

Fyllt 47 men inte 50 år 7 år<br />

Fyllt 50 men inte 53 år 6 år<br />

Fyllt 53 år 5 år<br />

Vid beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning där underlaget är grundat<br />

på endast två bruttoårsinkomster ska ramtiden vara tre år.


Exempel på beräkning av antagandeinkomst<br />

Lena Pettersson, 52 år, beviljas hel sjukersättning från och med maj <strong>2006</strong>.<br />

Den allmänna pensionsavgiften var 6,95 procent år 1999 och 7,0 procent sedan år<br />

2000. Från och med 1999 gäller att den allmänna pensionsavgiften ska dras av innan<br />

den pensionsgrundande inkomsten, PGI, fastställs.<br />

För att beräkna PGI med tillägg <strong>för</strong> den allmänna pensionsavgiften, ska PGI divideras<br />

med 0,93 <strong>för</strong> åren 2000, 2001, 2002, 2003, 2004 och 2005. Omräknad bruttoårsinkomst<br />

beräknas efter prisbasbeloppet <strong>för</strong> <strong>2006</strong> dividerat med prisbasbeloppet<br />

<strong>för</strong> respektive inkomstår.<br />

År i Prisbas- Pensionsgrundande PGI + allmän Omräknad<br />

ramtiden belopp inkomst, PGI pensionsavgift bruttoårsinkomst<br />

2005 39 400 265 000 284 946 287 116<br />

2004 39 300 260 000 279 570 282 415<br />

2003 38 600 255 000 274 194 282 008<br />

2002 37 900 250 000 268 817 281 584<br />

2001 36 900 240 000 258 065 277 647<br />

2000 36 600 235 000 252 688 274 091<br />

Lena Petterssons antagandeinkomst blir:<br />

287 116 kr + 282 415 kr + 282 008 kr<br />

3<br />

Ersättningsnivå <strong>för</strong> inkomstrelaterad ersättning<br />

= 283 846 kr<br />

Ersättningsnivån är 64 procent av antagandeinkomsten. Om du beviljas partiell ersättning<br />

(till exempel halv sjukersättning), betalas den med tillämplig andel av hel<br />

ersättning.<br />

Om du uppbär motsvarande <strong>för</strong>måner från andra länder, minskas den svenska<br />

ersättningen med dessa.<br />

I vårt personexempel ovan blir beräkningen:<br />

Antagandeinkomst 283 846 kr<br />

Hel ersättning 283 846 kr x 0,64 = 181 661 kr/år (dvs 15 138 kr/mån)<br />

Sjukersättning/aktivitetsersättning i form av garantiersättning<br />

Garantiersättning betalas om du inte har rätt till inkomstrelaterad ersättning eller<br />

endast har låga sådana <strong>för</strong>måner.<br />

Blanda inte ihop garantiersättning i sjukersättning/aktivitetsersättning med garantipension!<br />

Garantiersättningen är lika <strong>för</strong> gifta och ogifta.<br />

Garantiersättningen vid sjukersättning är 2,40 prisbasbelopp (vilket år <strong>2006</strong><br />

motsvarar 95 280 kr/år).<br />

Garantiersättningen vid aktivitetsersättning varierar med åldern. Följande nivåer<br />

gäller:<br />

Sjukdom 43


44<br />

Sjukdom<br />

Ålder Garantinivå<br />

Inte fyllt 21 år 2,10 prisbasbelopp<br />

Fyllt 21 eller 22 år 2,15 prisbasbelopp<br />

Fyllt 23 eller 24 år 2,20 prisbasbelopp<br />

Fyllt 25 eller 26 år 2,25 prisbasbelopp<br />

Fyllt 27 eller 28 år 2,30 prisbasbelopp<br />

Fyllt 29 år 2,35 prisbasbelopp<br />

Försäkringstid<br />

Garantiersättningen är beroende av <strong>för</strong>säkringstid, med vilket i detta sammanhang<br />

menas hur länge du varit bosatt i Sverige. För att över huvud taget kunna få garantiersättning<br />

måste du ha varit bosatt här i minst tre år. För oavkortad garantiersättning<br />

krävs 40 års <strong>för</strong>säkringstid, dvs bosättning.<br />

Försäkringstiden – och därmed garantiersättningen – räknas i 40-delar. Det innebär<br />

att ersättningen avkortas med 1/40-del <strong>för</strong> varje år som saknas upp till 40 år.<br />

Försäkringstid kan beräknas som faktisk <strong>för</strong>säkringstid eller som framtida <strong>för</strong>säkringstid.<br />

Som faktisk <strong>för</strong>säkringstid räknas tiden från och med det år då du fyllde 16 år till<br />

och med året <strong>för</strong>e det år då <strong>för</strong>säkringsfallet inträffar.<br />

Framtida <strong>för</strong>säkringstid tillgodoräknas från och med det år då <strong>för</strong>säkringsfallet<br />

inträffar till och med det år då du ska fylla 64 år. För att kunna tillgodoräkna dig<br />

all framtida <strong>för</strong>säkringstid måste du ha varit bosatt i Sverige minst fyra femtedelar<br />

(4/5) av tiden från 16 års ålder till och med året <strong>för</strong>e det år då <strong>för</strong>säkringsfallet inträffar.<br />

Har bosättningstiden varit kortare än fyra femtedelar av den möjliga tiden,<br />

görs en proportionering. Den framtida <strong>för</strong>säkringstiden minskas då i <strong>för</strong>hållande till<br />

hur många år du faktiskt bott i Sverige jäm<strong>för</strong>t med fyra femtedelar av den möjliga<br />

tiden.<br />

Beräkning av garantiersättning<br />

Du har rätt till garantiersättning om din inkomstrelaterade sjuk- eller aktivitetsersättning<br />

är lägre än garantinivån. Garantiersättningen blir då ett belopp som motsvarar<br />

skillnaden mellan garantinivån och din inkomstrelaterade ersättning. Även<br />

utländsk <strong>för</strong>mån minskar garantiersättningen.<br />

Om du inte har någon inkomstrelaterad ersättning alls, får du garantiersättning<br />

med hela garantinivån.<br />

Har du en kortare <strong>för</strong>säkringstid än 40 år, minskas beloppet med hänsyn till antalet<br />

<strong>för</strong>säkringsår. Därefter görs <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> inkomstrelaterad ersättning.<br />

Sjukersättning och aktivitetsersättning är pensionsgrundande<br />

Inkomsten som du uppbär i form av aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning<br />

eller sjukersättning ger pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet. Skillnaden<br />

i <strong>för</strong>hållande till <strong>för</strong>värvsinkomster är att staten betalar pensionsavgiften, som<br />

är 18,5 procent. Ålderspensionsrätten beräknas på antagandeinkomsten efter <strong>avd</strong>rag<br />

<strong>för</strong> ett belopp som motsvarar den allmänna pensionsavgiften. Den är 7,00 procent<br />

även under <strong>2006</strong> (och kompensation ges genom att löntagaren får en skatterabatt på<br />

samma belopp som den inbetalade pensionsavgiften). Vid partiell <strong>för</strong>mån beräknas<br />

ålderspensionsrätten efter graden av ersättning som betalas ut.


Bostadstillägg till den som har sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

Bostadstilläggen BTP och SBTP kan betalas också till den som har aktivitetsersättning,<br />

tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning. Du kan också få handikappersättning<br />

(se sid 47-48).<br />

Bostadstillägg till pensionärer – BTP<br />

Bostadstillägg till pensionärer är ett bidrag till boendekostnaderna. BTP är inkomstprövat.<br />

På ansökan ska du uppge din inkomst, <strong>för</strong>mögenhet och skulder. Observera<br />

att alla numera måste ansöka på nytt varje år om BTP, även om det inte skett någon<br />

<strong>för</strong>ändring i de ekonomiska <strong>för</strong>hållandena.<br />

Om du är yngre än 65 år och uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning, är BTP-beloppen<br />

något lägre än <strong>för</strong> ålderspensionärer (se sid 141).<br />

Ersättningsnivå Takbelopp, dvs Högsta BTP-belopp<br />

högsta ersättningsbara per månad<br />

bostadskostnad<br />

Ogift person som uppbär 91% 4 500 kr 4 095 kr/mån<br />

sjuk-/aktivitetsersättning<br />

Gift person som uppbär 91% 2 250 kr 2 048 kr/mån<br />

sjuk-/aktivitetsersättning<br />

Bostadstillägg till pensionärer är skattefritt.<br />

Särskilt bostadstillägg till pensionärer – SBTP<br />

Syftet med det särskilda bostadstillägget är att garantera en skälig levnadsnivå efter<br />

betald boendekostnad upp till en viss nivå. År <strong>2006</strong> kan boendekostnad upp till<br />

högst 5 700 kronor i månaden beaktas <strong>för</strong> ogift som inte fyllt 65 år. För gift person<br />

som inte fyllt 65 år gäller boendekostnad upp till högst 2 850 kronor i månaden.<br />

Som ”skälig levnadsnivå” år <strong>2006</strong> anses <strong>för</strong> ogift vara 4 280 kronor i månaden och<br />

<strong>för</strong> gift 3 586 kronor i månaden. Det motsvarar en tolftedel av 1,294 prisbasbelopp<br />

respektive 1,084 prisbasbelopp.<br />

SBTP betalas ut automatiskt om du har rätt till det.<br />

Vilande sjukersättning (tidigare: vilande <strong>för</strong>tidspension)<br />

Rätten till vilande <strong>för</strong>tidspension in<strong>för</strong>des <strong>för</strong> att stimulera till återgång i arbetslivet<br />

och ett aktivt liv i övrigt.<br />

Reglerna om vilande sjukersättning eller vilande aktivitetsersättning innebär att<br />

du ska kunna pröva på att arbeta när du uppburit sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

i minst ett år.<br />

Under de <strong>för</strong>sta tre månaderna får du behålla både sjukersättningen/aktivitetsersättningen<br />

och inkomsterna från arbetet.<br />

Fortsätter du att arbeta sedan den <strong>för</strong>sta tremånadersperioden <strong>för</strong>flutit ska Försäkringskassan<br />

besluta att sjukersättningen/aktivitetsersättningen görs vilande under<br />

så många månader som återstår av 24 månader. Under denna tid har du möjlighet<br />

att pröva i vilken utsträckning du kan arbeta på längre sikt, samtidigt som du behåller<br />

rätten att få tillbaka sjukersättningen/aktivitetsersättningen om du själv vill. Det<br />

enda som krävs är att du anmäler till Försäkringskassan att du har slutat arbeta och<br />

vill ha tillbaka din sjukersättning/aktivitetsersättning. Under de två <strong>för</strong>sta åren med<br />

arbete är rätten till sjukersättning/aktivitetsersättning fredad.<br />

Sjukersättning/aktivitetsersättning som <strong>för</strong>klarats vilande ska inte betalas ut <strong>för</strong><br />

Sjukdom 45<br />

Både den inkomstrelaterade<br />

ersättningen och garantiersättningen<br />

värdesäkras med<br />

prisbasbeloppet.<br />

Du måste ansöka<br />

om BTP varje år<br />

Från och med 2003 gäller den<br />

nya huvudregeln att bostadstillägget<br />

alltid är tidsbegränsat.<br />

Det beviljas bara <strong>för</strong> ett år i<br />

taget, vilket innebär att du<br />

måste skicka in en ny ansökan<br />

varje år.


46<br />

Sjukdom<br />

den tid som vilande<strong>för</strong>klaringen avser. Sjukersättningen/aktivitetsersättningen kan<br />

vara vilande helt, till tre fjärdedelar, halvt eller till en fjärdedel.<br />

Fortsätter du att arbeta efter de <strong>för</strong>sta två åren kan sjukersättningen/aktivitetsersättningen<br />

vara vilande längst under ytterligare ett år. Till skillnad från vad som<br />

gäller under det <strong>för</strong>sta året, då full trygghet att få tillbaka sjukersättningen/aktivitetsersättningen<br />

finns, ska under det andra eller tredje året Försäkringskassan göra<br />

en prövning innan vilande sjukersättning/aktivitetsersättning åter betalas ut helt<br />

eller delvis i enlighet med det ursprungliga beslutet.<br />

Det ska alltså under det tredje året med vilande sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

vara möjligt att efter prövning dra in eller minska sjukersättningen/aktivitetsersättningen<br />

om utredning visar att arbets<strong>för</strong>mågan <strong>för</strong>bättrats väsentligt. När tre år<br />

har <strong>för</strong>flutit ska rätten till sjukersättning/aktivitetsersättning alltid prövas om.<br />

Även arbetsskadelivränta som samordnats med sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

ska <strong>för</strong>klaras vilande när sjukersättningen/aktivitetsersättningen <strong>för</strong>klaras vilande<br />

på grund av <strong>för</strong>värvsarbete.<br />

Under de <strong>för</strong>sta två åren med <strong>för</strong>värvsarbete kan du behålla rätten till bostadstillägg.<br />

Även om du har fått hela sjukersättningen/aktivitetsersättningen <strong>för</strong>klarad<br />

vilande har du rätt att uppbära bostadstillägg när reglerna <strong>för</strong> inkomstprövning<br />

medger det.<br />

Sjuklön och sjukpenning som grundas på det arbete som ut<strong>för</strong>s under tid med<br />

vilande sjukersättning/aktivitetsersättning betalas ut på vanligt sätt vid tillfällig<br />

sjukdom.<br />

Blir nedsättningen av arbets<strong>för</strong>mågan långvarig ska dock Försäkringskassan kunna<br />

upphäva beslutet om vilande sjukersättning/aktivitetsersättning och betala ut<br />

sjukersättningen/aktivitetsersättningen i stället.<br />

De som arbetar och har vilande sjukersättning/aktivitetsersättning omfattas av<br />

reglerna om anställningsskydd (LAS) på samma sätt som övriga anställda.


Övriga ersättningar från sjuk<strong>för</strong>säkringssystemet<br />

Sjukvårdsersättning<br />

Rätten till olika typer av sjukvårdsersättning är en del av lagen om allmän <strong>för</strong>säkring.<br />

Följande omfattas av rätten till sjukvårdsersättning:<br />

• läkarvård<br />

• sjukvårdande behandlingar<br />

• prisnedsatta eller kostnadsfria läkemedel<br />

• sjukhusvård<br />

• sjukresor<br />

• sjukvård utomlands (gäller vissa länder).<br />

Patientavgifter och högkostnadsskydd<br />

Sjukvårdshuvudmannen (landstinget) har rätt att själv besluta om patientavgifternas<br />

storlek. Samma patientavgifter ska sedan gälla även inom den privata vården <strong>för</strong><br />

läkare och sjukgymnaster som ingått vårdavtal med landstinget.<br />

Högkostnadsskyddet <strong>för</strong> behandlingskostnader är 900 kronor per tolvmånadersperiod.<br />

För läkemedel gäller ett högkostnadsskydd på 1 800 kronor <strong>för</strong> en tolvmånadersperiod.<br />

Landstinget tar ut en avgift om du vårdas på sjukhus. Avgiften varierar mellan<br />

landstingen men får aldrig vara högre än 80 kronor per dag.<br />

Ersättning vid vård av närstående<br />

Om du är hemma och vårdar en närstående, har du rätt till ersättning <strong>för</strong> detta under<br />

vissa <strong>för</strong>utsättningar. Förutsättningarna är att den närstående är svårt sjuk och att<br />

både den närstående och du som vårdar är <strong>för</strong>säkrade enligt social<strong>för</strong>säkringslagen.<br />

Ytterligare krav är att du avstår från <strong>för</strong>värvsarbete och att vården ges i Sverige.<br />

Ersättningen, som kallas närståendepenning, beräknas på samma sätt som tim-<br />

eller dagberäknad sjukpenning. Ersättningsnivån är 80 procent av din sjukpenninggrundande<br />

inkomst. Ersättning kan utges som hel, halv eller en fjärdedels närståendepenning.<br />

Du kan få närståendepenning under sammanlagt 60 dagar <strong>för</strong> varje<br />

person som vårdas.<br />

När du vårdar en svårt sjuk närstående som fått HIV genom smitta vid användning<br />

av blod eller blodprodukter, utges ersättningen <strong>för</strong> högst 240 dagar.<br />

Handikappersättning<br />

Du kan få handikappersättning från och med juli månad det år då du fyller 19 år och<br />

längst till 65 år. Förutsättningen är att du har fått din funktions<strong>för</strong>måga nedsatt <strong>för</strong><br />

avsevärd tid (minst ett år).<br />

Det krävs att du behöver mera tidskrävande hjälp av en annan person <strong>för</strong> att klara<br />

din dagliga livs<strong>för</strong>ing, ditt arbete, dina studier eller att du har betydande merutgifter.<br />

Om du är blind, döv eller svårt hörselskadad har du alltid rätt till handikappersättning.<br />

Beroende på hjälpbehovets omfattning och merkostnadernas storlek kan du få 69,<br />

53 eller 36 procent av prisbasbeloppet i handikappersättning per år.<br />

Om du är blind får du alltid 69 procent av prisbasbeloppet så länge som du inte<br />

har hel aktivitetsersättning/sjukersättning eller hel ålderspension. Från den månad<br />

du får aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller ålders-<br />

Sjukdom 47


48<br />

Sjukdom<br />

pension, minskas handikappersättningen till 36 procent av prisbasbeloppet, om inte<br />

ditt behov av stöd motiverar en högre ersättning.<br />

Om du är döv eller gravt hörselskadad får du alltid minst 36 procent av prisbasbeloppet.<br />

Du kan få en högre ersättning, beroende på hur stort behovet av stöd är.<br />

Handikappersättningen är skattefri.<br />

Bilstöd<br />

Bilstöd kan utges till handikappad och <strong>för</strong>äldrar till handikappade barn. Förutsättningen<br />

är att den handikappade på grund av varaktigt funktionshinder har väsentliga<br />

svårigheter att <strong>för</strong>flytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer.<br />

Bidraget är uppdelat i ett grundbidrag på högst 60 000 kronor, ett anskaffningsbidrag<br />

som är inkomstprövat samt ett anpassningsbidrag <strong>för</strong> att ändra bilen så att den<br />

handikappade kan använda den.<br />

Assistansersättning<br />

Lagen om assistansersättning är en rättighetslag som omfattar personer (även barn)<br />

som har svåra funktionshinder.<br />

För att få assistansersättning ska du vara funktionshindrad och behöva personlig<br />

hjälp i det dagliga livet med i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka, exempelvis<br />

med att klara din hygien, av- och påklädning, äta och kommunicera med andra. Assistans<br />

kan då också ges i andra situationer, såsom när du arbetar eller utövar en<br />

fritidssysselsättning.<br />

Det är Försäkringskassan som beslutar om och betalar ut assistansersättning.<br />

Timbeloppet <strong>för</strong> den statliga assistansersättningen är 219 kronor per timme. Om<br />

det finns särskilda skäl, kan ett högre timbelopp, dock högst 12 procent mer, eller<br />

ca 245 kronor, betalas ut.<br />

En nyhet som började gälla år 2001 är att rätten till personlig assistans inte längre<br />

upphör vid fyllda 65 år. Ansökan om assistans måste dock ha kommit in till Försäkringskassan<br />

senast dagen innan den funktionshindrade fyller 65 år.<br />

Ersättning <strong>för</strong> felbehandling m m<br />

I vissa fall kan du få ekonomisk ersättning om du skadas eller felbehandlas på sjukhus,<br />

hos läkare, tandläkare eller skadas av läkemedel som sålts i Sverige. Ersättning<br />

kan i sådana fall lämnas av patient<strong>för</strong>säkringen eller läkemedels<strong>för</strong>säkringen.


Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen – AGS<br />

AGS kompletterar sjukpenning, tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller<br />

aktivitetsersättning från Försäkringskassan. För att <strong>för</strong>säkringsskyddet ska inträda<br />

ska du som anställd bland annat fullgöra kvalifikationstid och ha sjukpenninggrundande<br />

inkomst eller omfattas av reglerna <strong>för</strong> efterskydd. Se respektive avsnitt om<br />

detta nedan.<br />

Ersättning till anställd som saknar rätt till sjuklön enligt lag<br />

Karensdag<br />

LÖN 80% av SGI 80% av SGI Sjukpenningersättning<br />

(timberäknas) (dagsberäknas) aktivitetsersättning<br />

från Försäkringskassan<br />

Dag 2 – 14 Dag 15 – 360 Längst till 65 år<br />

Dagsersättning under sjukpenningtid<br />

AGS, 12,5% av sjukp. Månadsersättning från AGS<br />

Om du får kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliteringspenning, får du<br />

också dagsersättning från AGS. AGS-ersättningen betalas från och med den 15:e dagen<br />

i sjukperioden och är 12,5 procent av sjukpenningen eller rehabiliteringspenningen.<br />

12,5 procent motsvarar ett tillägg på 10 procent av din sjukpenninggrundande<br />

inkomst.<br />

Efter 360 dagar (räknat från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän<br />

<strong>för</strong>säkring) lämnas ingen dagsersättning från AGS.<br />

Om du har haft dagsersättning i 360 dagar och blir sjuk på nytt, kan du kvalificera<br />

dig till en ny ersättningsperiod på högst 360 dagar genom att vara frisk, det vill<br />

säga arbets<strong>för</strong>, i mer än fem dagar.<br />

Månadsersättning under tid med aktivitetsersättning/sjukersättning<br />

Om du uppbär aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning,<br />

har du rätt till månadsersättning från AGS med hänsyn till din sjukpenninggrundande<br />

inkomst vid insjuknandet.<br />

Vid hel aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning<br />

betalas hel månadsersättning, vid 3/4 aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning<br />

eller sjukersättning betalas 3/4 månadsersättning och så vidare. Månadsersättningen<br />

betalas i regel från och med månaden efter den månad då Försäkringskassan<br />

beslutade om aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning.<br />

Ersättningen lämnas längst till och med kalendermånaden <strong>för</strong>e 65-årsdagen.<br />

Försäkrad som insjuknat 1997<br />

eller senare och fått aktivitetsersättning/sjukersättning<br />

Tabellen på nästa sida ger exempel på ersättningens storlek <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkrad som<br />

insjuknat efter den 31 december 1996 och beviljats hel aktivitetsersättning, tidsbegränsad<br />

sjukersättning eller sjukersättning enligt AFL. Vid del av <strong>för</strong>mån från<br />

Sjukdom 49<br />

Även sjukdom på deltid<br />

ger rätt till AGS-ersättning<br />

Du får AGS-ersättning i <strong>för</strong>hållande<br />

till graden av arbetso<strong>för</strong>måga.<br />

Om du exempelvis<br />

uppbär 50 procents sjukpenning,<br />

aktivitetsersättning, tidsbegränsad<br />

sjukersättning eller<br />

sjukersättning, har du rätt till<br />

50 procents AGS-komplettering.


50<br />

Sjukdom<br />

Försäkringskassan, betalas månadsersättning till motsvarande del. Ersättningen är<br />

skattepliktig.<br />

Hela tabellen finns i <strong>för</strong>säkringsvillkoren <strong>för</strong> AGS, § 18.<br />

Sjukpenninggrundande Månadsersättning<br />

inkomst vid insjuknandet från AGS, kr<br />

- 71 000 75<br />

90 000 999<br />

100 000 1 159<br />

120 000 1 443<br />

140 000 1 778<br />

160 000 2 165<br />

180 000 2 449<br />

200 000 2 646<br />

Sjukpenninggrundande Månadsersättning<br />

inkomst vid insjuknandet från AGS, kr<br />

219 000 2 880<br />

230 000 2 940<br />

240 000 3 000<br />

250 000 3 125<br />

260 000 3 250<br />

270 000 3 375<br />

276 700 3 459<br />

OBS! Om du blev sjuk <strong>för</strong>e den 1 maj 2001 och därefter beviljats aktivitetsersättning,<br />

tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning (eller de tidigare gällande formerna<br />

sjukbidrag eller <strong>för</strong>tidspension) kan du inte få en högre månadsersättning än 2 880<br />

kronor. Resten av tabellen tillkom efter avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv våren<br />

2001 och gäller bara <strong>för</strong> sjukfall inträffade efter den 1 maj 2001.<br />

Värdesäkring<br />

Den maximala höjningen av månadsersättningen från AGS är fyra procent per ersättningsår<br />

eller det (lägre) tal som motsvarar den procentuella ökningen av prisbasbeloppet.<br />

Högre värdesäkringstillägg kan emellertid beslutas, vilket också har skett.<br />

Skatteregler<br />

För <strong>för</strong>säkrad som insjuknat senast den 31 december 1990 är ersättningen från AGS<br />

skattefri.<br />

För <strong>för</strong>säkrad som insjuknat den 1 januari 1991 eller senare är ersättningen från<br />

AGS skattepliktig.<br />

Kvalifikationstid<br />

Du måste ha varit anställd i sammanlagt 90 dagar <strong>för</strong> att <strong>för</strong>säkringsskyddet i AGS<br />

ska börja gälla.<br />

Vid beräkning av denna så kallade kvalifikationstid tillgodoräknas även tidigare<br />

anställningstid i sin helhet hos arbetsgivare, som tecknat <strong>för</strong>säkringsavtal om AGS,<br />

AGS-KL, ITP eller KTP under <strong>för</strong>utsättning att du hade någon del av den tidigare<br />

anställningen senast under de två år som närmast <strong>för</strong>egått den pågående anställningen.<br />

Anställd > 30 dagar Ej anställd Anställd 60 dagar AGS gäller<br />

2 år 1 januari <strong>2006</strong>


EXEMPEL<br />

Johanna började hos A-bolaget den 1 januari <strong>2006</strong>. Under år 2005 var hon anställd 60<br />

dagar hos Y-kommun. Den 31 januari 2004 slutade Johanna en anställning som varat<br />

mer än 30 dagar hos en privat arbetsgivare med AFA-<strong>för</strong>säkring.<br />

Johanna har därmed <strong>för</strong>säkringsskydd från och med <strong>för</strong>sta dagen hos A-bolaget.<br />

Försäkringsgrundande anställningstid<br />

Efter kvalifikationstiden, det vill säga de <strong>för</strong>sta 90 anställningsdagarna, gäller <strong>för</strong>säkringsskyddet<br />

så länge som du är anställd hos arbetsgivaren.<br />

Frånvarotid: Frånvaro utöver sex månader i följd av annan orsak än sjukdom, ledighet<br />

med bibehållen lön eller hel ledighet enligt <strong>för</strong>äldraledighetslagen räknas inte<br />

som kvalifikationstid eller <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid.<br />

Efterskydd<br />

AGS ger skydd också under en viss tid efter det att anställningen har upphört eller<br />

vid frånvaro som inte räknas som <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid. Nya, <strong>för</strong>bättrade,<br />

regler <strong>för</strong> efterskyddet vid arbetslöshet trädde i kraft den 1 januari 2004.<br />

Vad gäller <strong>för</strong> arbetslösa?<br />

Vid arbetslöshet fortsätter AGS att gälla i 720 ”friska” dagar. Blir du sjuk under efterskyddstiden<br />

(och uppfyller kraven <strong>för</strong> AGS i övrigt), har du rätt till ersättning<br />

från AGS som om du vore anställd. Efterskyddstiden <strong>för</strong>längs med det antal dagar<br />

som du varit sjuk under de 720 dagarna. Som arbetslös under efterskyddstiden, gör<br />

följande:<br />

Bifoga ett arbetsgivarintyg på den senaste anställningen. Saknas arbetsgivarintyg,<br />

ange i stället under ”Övriga upplysningar”: anställningstid samt namn, adress och<br />

telefon till den senaste arbetsgivaren.<br />

Om du var arbetslös vid insjuknandet bifogar du intyg som visar vilka dagar du<br />

fått ersättning från a-kassan eller besökskort från arbets<strong>för</strong>medlingen <strong>för</strong> den aktuella<br />

perioden.<br />

För att omfattas av de nya efterskyddsreglerna måste du uppfylla följande krav:<br />

• Du ska ha en sjukpenninggrundande inkomst, SGI (du får alltså inte vara/bli<br />

nollklassad av Försäkringskassan).<br />

• Du ska stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande, dvs vara inskriven som arbetssökande<br />

vid arbets<strong>för</strong>medlingen.<br />

• Du måste ha haft anställningen som du lämnar i minst 90 dagar.<br />

Med arbetslöshet jämställs att du genomgår utbildning och uppbär aktivitetsstöd<br />

eller att du är <strong>för</strong>äldraledig och uppbär hel <strong>för</strong>äldrapenning.<br />

Arbetslöshet – några specialfall<br />

Om du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program omfattas du inte av AGS. Du<br />

har dock efterskydd som övriga <strong>för</strong>säkrade under <strong>för</strong>utsättning att du tidigare varit<br />

anställd hos en arbetsgivare som tecknat AFA-<strong>för</strong>säkring.<br />

Beredskapsarbetare omfattas av AGS på samma sätt som övriga anställda. Har<br />

du beredskapsarbete, har du alltså rätt till dagsersättning från och med den 15:e dagen.<br />

Observera dock att beredskapsarbetare hos kommuner, landsting, regioner och<br />

Svenska Kyrkan omfattas av AGS-KL från och med år 2000.<br />

Sjukdom <strong>51</strong>


52<br />

Sjukdom<br />

Medlems<strong>för</strong>säkringar<br />

Samtliga LO-<strong>för</strong>bund har en eller flera medlems<strong>för</strong>säkringar som kompletterar social<strong>för</strong>säkringarna<br />

och avtals<strong>för</strong>säkringarna. Vilka medlems<strong>för</strong>säkringarna är, skiljer<br />

sig från <strong>för</strong>bund till <strong>för</strong>bund. Gruppliv<strong>för</strong>säkring och TFF är två av de vanligaste.<br />

Make eller sammanboende kan vara med<strong>för</strong>säkrad i både gruppliv<strong>för</strong>säkring med<br />

sjukkapital och TFF.<br />

Gruppliv<strong>för</strong>säkring<br />

Fack<strong>för</strong>bund, <strong>avd</strong>elning eller arbetsplats kan ha tecknat gruppliv<strong>för</strong>säkring. Denna<br />

<strong>för</strong>säkring kan också omfatta sjukkapital. Förutsättningen <strong>för</strong> att du ska kunna omfattas<br />

av <strong>för</strong>säkringen <strong>för</strong> <strong>för</strong>tidskapital är att du är fullt arbets<strong>för</strong> vid tidpunkten<br />

när avtalet träder i kraft.<br />

Det som kallas ”Sjukkapital 1” är tio procent av <strong>för</strong>säkringsbeloppet (20 procent<br />

om <strong>för</strong>säkringen gäller med dubbelt sjukkapital). Det betalas i proportion till arbetso<strong>för</strong>mågan<br />

om du varit arbetso<strong>för</strong>mögen till minst hälften i minst 1,5 år inom en<br />

tvåårsperiod. Ytterligare åtta procent betalas om du har barn under 20 år.<br />

Det som kallas ”Sjukkapital 2” är 100 procent av <strong>för</strong>säkringsbeloppet (200 procent<br />

vid dubbelt sjukkapital) och betalas i proportion till arbetso<strong>för</strong>mågan om du varit<br />

arbetso<strong>för</strong>mögen till minst hälften i minst tre år under en fyraårsperiod. Efter fyllda<br />

40 år trappas ersättningen ned med stigande ålder.<br />

Trygghets<strong>för</strong>säkring – fritidsskador (TFF)<br />

Den medlems<strong>för</strong>säkring som gäller vid skador under fritid, Trygghets<strong>för</strong>säkring – fritidsskador<br />

(TFF), kan också omfatta ersättning <strong>för</strong> rehabilitering. Sådan ersättning<br />

kan du få också i det fall behovet av rehabilitering är <strong>för</strong>anlett av sjukdom.<br />

Från <strong>för</strong>säkringen lämnas ett schablonbelopp på 2 procent av prisbasbeloppet<br />

(794 kronor år <strong>2006</strong>) <strong>för</strong> rehabiliterande behandling. Förutsättningen är att en legitimerad<br />

läkare skrivit en remiss eller ett intyg om behovet av rehabiliterande behandling.<br />

Ersättningen kan betalas ut <strong>för</strong> högst tre perioder på ett år vardera.<br />

2 procent av prisbasbeloppet motsvarar lite drygt 85 procent av gränsen <strong>för</strong> frikort<br />

(enligt reglerna <strong>för</strong> högkostnadsskyddet i den allmänna <strong>för</strong>säkringen) och ger alltså<br />

ett bidrag till ”självrisken” <strong>för</strong> den som väljer rehabilitering i den offentliga sjukvårdens<br />

regi.


Praktiska anvisningar<br />

och annat stödmaterial – sjukdom<br />

Sammanfattning – sjukdom<br />

FÖRMÅN<br />

Sjuklön enligt lag<br />

Sjukvårdsersättning<br />

Sjukpenning<br />

Aktivitetsersättning<br />

Tidsbegränsad<br />

sjukersättning/sjukersättning<br />

(tidigare:<br />

sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension)<br />

Dagsersättning<br />

Månadsersättning<br />

Statlig ålderspensionsavgift<br />

på<br />

18,5 procent<br />

Premiebefrielse<br />

FÖRSÄKRING<br />

Lag om sjuklön<br />

Sjuk<strong>för</strong>säkring enligt<br />

AFL<br />

Sjuk<strong>för</strong>säkring enligt<br />

AFL<br />

Sjuk<strong>för</strong>säkring enligt<br />

AFL<br />

Sjuk<strong>för</strong>säkring enligt<br />

AFL<br />

Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring,<br />

AGS<br />

Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring,<br />

AGS<br />

Lag om statlig ålderspensionsavgift<br />

Avtalspension SAF-LO<br />

VEM HAR RÄTT TILL<br />

FÖRMÅN<br />

Anställd <strong>för</strong> längre tid<br />

än en månad.<br />

I annat fall efter 14<br />

dagars anställning.<br />

Bosatta i Sverige.<br />

Arbetar i Sverige, SGI<br />

minst 9 528 kr och<br />

arbetso<strong>för</strong>mögen till<br />

minst en fjärdedel<br />

p g a sjukdom.<br />

Fyllt 19 år (fr o m juli<br />

månad det året) men<br />

inte 30 år, arbets<strong>för</strong>mågan<br />

varaktigt eller<br />

<strong>för</strong> avsevärd tid nedsatt<br />

med minst 25 procent.<br />

Fyllt 30 år men inte 65<br />

år, arbets<strong>för</strong>mågan<br />

varaktigt eller <strong>för</strong> avsevärd<br />

tid nedsatt minst<br />

25 procent.<br />

Försäkrad som varit<br />

sjuk utöver sjuklöneperioden.<br />

Försäkrad som saknar<br />

sjuklön: sjukdom minst<br />

14 dagar.<br />

Försäkrad som beviljats<br />

aktivitetsersättning,<br />

tidsbegränsad<br />

sjukersättning eller<br />

sjukersättning (tidigare:<br />

sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension).<br />

Försäkrad som beviljats<br />

aktivitetsersättning,<br />

tidsbegränsad<br />

sjukersättning eller<br />

sjukersättning (tidigare:<br />

sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension).<br />

Anställd som omfattas<br />

av Avtalspension<br />

SAF-LO.<br />

ERSÄTTNING<br />

En karensdag. 80 procent<br />

av lönen.<br />

Läkarvård, sjukvårdande<br />

behandling, läkemedel,<br />

sjukhusvård<br />

samt sjukresor.<br />

80 procent av sjukpenninggrundande<br />

inkomst.<br />

Inkomstrelaterad<br />

ersättning: 64 procent<br />

av antagandeinkomsten<br />

vid hel ersättning.<br />

Samt ev garantiersättning<br />

som utfyllnad.<br />

Inkomstrelaterad<br />

ersättning: 64 procent<br />

av antagandeinkomsten<br />

vid hel ersättning.<br />

Samt ev garantiersättning<br />

som utfyllnad.<br />

12,5 procent av sjukpenningen<br />

t o m den<br />

360:e sjukdagen.<br />

75 – 2 880/3 459 kr<br />

per månad beroende<br />

på sjukpenninggrundande<br />

inkomst vid insjuknandet<br />

(det högre<br />

maxbeloppet gäller<br />

sjukfall fr o m<br />

1 maj 2001).<br />

Pensionsrätt i det nya<br />

allmänna pensionssystemet.<br />

Betalar pensionspremien<br />

vid sjukdom som<br />

överstiger 14 dagar.<br />

Sjukdom 53


54<br />

Sjukdom<br />

Praktiska anvisningar – Sjuklön<br />

Sjukanmälan till arbetsgivaren<br />

För att ha rätt till sjuklön måste du anmäla sjukfallet till din arbetsgivare. Om det<br />

inte finns andra rutiner <strong>för</strong> sjukanmälan på arbetsplatsen, borde det normalt vara<br />

tillräckligt med exempelvis ett telefonsamtal.<br />

Arbetsgivaren behöver normalt inte betala sjuklön <strong>för</strong> tid <strong>för</strong>e anmälan. Om du<br />

är <strong>för</strong>hindrad att göra sjukanmälan till exempel på grund av att sjukdomen gör det<br />

omöjligt <strong>för</strong> dig att själv, eller genom någon annan, göra sjukanmälan, ska du anmäla<br />

omedelbart när detta hinder upphör. Då kan du ändå ha rätt till sjuklön.<br />

Läkarintyg<br />

Läkarintyg, på blanketten ”Läkarintyg – bedömning av arbets<strong>för</strong>måga”, ska lämnas<br />

till arbetsgivaren från och med den sjunde sjukdagen. Intyget behöver inte innehålla<br />

uppgift om sjukdomsorsak (diagnos).<br />

Skriftlig <strong>för</strong>säkran till arbetsgivaren<br />

För att ha rätt till sjuklön måste du lämna en skriftlig <strong>för</strong>säkran till arbetsgivaren. De<br />

flesta arbetsgivare tillhandahåller en särskild blankett <strong>för</strong> detta ändamål. Arbetsgivaren<br />

är inte skyldig att betala sjuklön <strong>för</strong>rän du har lämnat in din <strong>för</strong>säkran.<br />

Du ska <strong>för</strong>säkra att du varit sjuk och att sjukdomen helt eller delvis <strong>för</strong>hindrat dig<br />

från att arbeta. Om kollektivavtalet inte stadgar annorlunda, behöver du inte uppge<br />

sjukdomsorsak.<br />

Praktiska anvisningar – Sjukpenning (när sjuklön upphört)<br />

Anmälan<br />

Om sjukfallet fortsätter sedan rätten till sjuklön upphört är arbetsgivaren skyldig att<br />

göra anmälan till Försäkringskassan. Den <strong>för</strong>säkrade får blanketten ”Försäkran <strong>för</strong><br />

sjukpenning” som ska fyllas i och sändas till kassan.<br />

Om du är anställd men inte omfattas av lagen om sjuklön, eller om du är arbetslös,<br />

ska du själv anmäla sjukfallet till Försäkringskassan. Du får blanketten ”Försäkran<br />

<strong>för</strong> sjukpenning” som ska sändas in när du blir frisk eller senast 14 dagar efter anmälningsdagen.<br />

Sjukanmälan kan göras per telefon. Sjukpenning <strong>för</strong> tid <strong>för</strong>e anmälan<br />

får betalas om det funnits hinder <strong>för</strong> dig att omedelbart anmäla sjukfallet eller om<br />

det annars finns särskilda skäl <strong>för</strong> att sjukpenning ändå ska betalas.<br />

Praktiska anvisningar – Sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

Ansökan<br />

För att få sjukersättning/aktivitetsersättning ska du göra en ansökan hos Försäkringskassan.<br />

Till ansökan bifogar du ett läkarutlåtande. Ersättningen kan betalas retroaktivt<br />

<strong>för</strong> högst tre månader <strong>för</strong>e ansökningsmånaden.<br />

Försäkringskassan kan också på eget initiativ ta upp frågan om sjukpenningen<br />

ska bytas ut mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. Detta sker normalt <strong>för</strong>st<br />

efter en längre tids sjukskrivning och då olika rehabiliterings<strong>för</strong>sök inte givit resultat<br />

eller då rehabilitering har bedömts som utsiktslös. Ersättningen betalas i detta<br />

fall från och med månaden efter den, då beslutet har meddelats den <strong>för</strong>säkrade.<br />

Beslut om sjukersättning/aktivitetsersättning fattas av Försäkringskassans social<strong>för</strong>säkringsnämnd.<br />

Om du beviljas tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller aktivitetser-


sättning får du från Försäkringskassan ett skriftligt beslut om detta. Spara beslutet!<br />

Du behöver det bland annat till att ansöka om månadsersättning från AGS.<br />

Praktiska anvisningar – Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen, AGS<br />

Sjukanmälan<br />

När sjukskrivningen varat utöver sjuklöneperioden på 14 dagar ska blanketten ”Anmälan,<br />

avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring (AGS) och premiebefrielse<strong>för</strong>säkring” fyllas i och<br />

skickas till AFA Försäkring.<br />

AGS-ersättning och premiebefrielse vid arbetsskada<br />

Vid arbetsskada kan dagsersättning betalas från AGS <strong>för</strong> dag 15–90 eller dag<br />

15–360 (beroende på typ av arbetsskada). Någon särskild sjukanmälan till AGS<br />

behöver du inte göra utan det räcker med skadeanmälan till TFA. Denna skadeanmälan<br />

till TFA gäller också som anmälan till premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />

som betalar din pensionspremie i Avtalspension SAF-LO under sjuktiden.<br />

Reglerna <strong>för</strong> olycksfall i arbetet som gäller fr o m den 1 maj 2001 innebär<br />

att TFA betalar den kompletterande inkomstersättningen från <strong>för</strong>sta sjukdagen<br />

vid sjukskrivning i minst 15 dagar (<strong>för</strong> detaljer i reglerna, se sid 75-77).<br />

Även <strong>för</strong> dessa skador gäller TFA-blanketten som samtidig ansökan om premiebefrielse.<br />

Gemensam blankett <strong>för</strong> AGS och Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />

AFA Försäkring har tagit fram en gemensam ansökningsblankett <strong>för</strong> AGS och Premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />

Premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen övertar premiebetalningen<br />

till Avtalspension SAF-LO när du är sjuk längre tid än sjuklöneperioden.<br />

Vid <strong>för</strong>äldraledighet med <strong>för</strong>äldrapenning i samband med barns födelse ska en<br />

särskild blankett användas <strong>för</strong> att få ersättning från premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />

Vid arbetsskada gäller TFA-blanketten som samtidig anmälan till premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />

Blanketthjälp<br />

Råd och anvisningar <strong>för</strong> hur du fyller i AGS-blanketten finns i LOs publikation ”Allas<br />

Blankettguide”, som kommer ut i en ny upplaga en gång om året. Blankettguiden kan<br />

beställas från LO-distribution. Blankettguiden är gratis, men frakt- och expeditionsavgift<br />

tillkommer.<br />

Om anställning saknas<br />

Bifoga ett arbetsgivarintyg på den senaste anställningen. Saknas arbetsgivarintyg,<br />

ange i stället under ”Övriga upplysningar”: anställningstid samt namn, adress och<br />

telefon till den senaste arbetsgivaren.<br />

Om du var arbetslös vid insjuknandet bifogar du antingen ett intyg som visar <strong>för</strong><br />

vilka dagar som du fått ersättning från arbetslöshetskassan eller ett besökskort från<br />

arbets<strong>för</strong>medlingen <strong>för</strong> den aktuella perioden.<br />

Om sjukskrivningstiden <strong>för</strong>längs<br />

Om sjukskrivningstiden <strong>för</strong>längs, ska en ny kopia av läkarintyget skickas till AFA<br />

Försäkring.<br />

Sjukdom 55


56<br />

Sjukdom<br />

Om Försäkringskassan beviljar sjuk-/aktivitetsersättning<br />

Om Försäkringskassan beslutar om aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning<br />

eller sjukersättning, ska du i stället omgående till AFA Försäkring skicka in<br />

• en kopia av Försäkringskassans skriftliga beslut om aktivitetsersättning, tidsbegränsad<br />

sjukersättning eller sjukersättning,<br />

• en kopia av det sista läkarintyget <strong>för</strong>e beslutet om sjuk-/aktivitetsersättning (läkarintyget<br />

ska omfatta hela den aktuella ersättningsperioden).<br />

Återbetalning av AGS-ersättning<br />

Om AGS-<strong>för</strong>måner har utgivits och inkomstersättning enligt lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring<br />

(LAF) senare utges <strong>för</strong> samma tid, är du skyldig att återbetala AGS-ersättningen<br />

till AFA Försäkring.<br />

Kontakter med AFA Försäkring i AGS-ärenden<br />

Vid kontakter per telefon med AFA Försäkring i AGS-ärenden ringer du 08-696 40 03.<br />

Råd till en sjukskriven<br />

• Behåll kontakten med din arbetsplats, dina arbetskamrater och facket.<br />

• Om du känner att du orkar börja arbeta på kvartstid eller mer, ta kontakt med din<br />

arbetsgivare så att man hinner planera <strong>för</strong> din återgång.<br />

• Om du känner att du inte kommer att kunna klara ditt gamla arbete, ta kontakt<br />

med Försäkringskassan, facket och arbetsgivaren.<br />

• Säg inte upp din anställning!<br />

• Stiger lönen i ditt arbete, har du rätt till högre sjukpenning. För den som saknar<br />

anställning räknas SGI om efter konsumentprisernas <strong>för</strong>ändring, alltså enligt<br />

konsumentprisindex, KPI.<br />

• Har du fyllt 61 år ska du inte börja ta ut ålderspension om du är sjuk. Den som på<br />

grund av sjukdom eller åldrande inte orkar arbeta mer än till exempel tre kvartstid<br />

ska söka en fjärdedels sjukersättning. Ekonomiskt är det stor skillnad; börjar<br />

du ta ut hela eller en del av din ålderspension <strong>för</strong>e 65 års ålder blir pensionen lägre<br />

– och <strong>för</strong>blir lägre livet ut.<br />

• Beror din sjukdom på ditt arbete? Eller har du blivit sämre på grund av dålig arbetsmiljö?<br />

Då ska du göra anmälan om arbetsskada.<br />

• Glöm inte att göra anmälan till avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen (AGS).<br />

Checklista – sjukdom<br />

Försäkringsrådgivaren<br />

• Ta kontakt med medlemmar som varit sjukskrivna längre tid än sjuklöneperioden<br />

och påminn dem om sjukanmälan till AFA Försäkring.<br />

• Ta kontakt med medlemmar som beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning<br />

och påminn dem om att de ska skicka en kopia av beslutet samt en kopia av<br />

det sista läkarintyget <strong>för</strong>e beslutet till AFA Försäkring.<br />

• Informera medlemmar som sagts upp om reglerna <strong>för</strong> efterskydd i AGS.<br />

• Samarbeta med skyddsombudet vid sjukdomar som kan vara orsakade av arbetet.


Den anställda<br />

• Gör vid sjukdom omedelbart anmälan till arbetsgivaren. Om sjukdomen varar<br />

längre tid än sjuklöneperioden, är det arbetsgivaren som anmäler till Försäkringskassan.<br />

Anmälan om ändrad inkomst lämnas på blanketten ”Försäkran <strong>för</strong><br />

sjukpenning” som Försäkringskassan skickar till den <strong>för</strong>säkrade.<br />

• Gör sjukanmälan till AFA Försäkring om sjukdomen varar längre tid än sjuklöneperioden.<br />

Bifoga kopia på läkarintyget.<br />

• Skicka vid beslut om sjukersättning/aktivitetsersättning omedelbart kopia av<br />

beslutet samt en kopia av det sista läkarintyget <strong>för</strong>e beslutet till AFA Försäkring.<br />

Arbetsgivaren<br />

• Är skyldig att anmäla sjukfall, som varar utöver sjuklönetiden, till Försäkringskassan.<br />

• Ska bestyrka anställnings<strong>för</strong>hållande m m på baksidan av blanketten ”Anmälan,<br />

avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring (AGS) och premiebefrielse<strong>för</strong>säkring” .<br />

• Ska påbörja rehabiliteringsutredning <strong>för</strong> anställd som varit frånvarande till följd<br />

av sjukdom i fyra veckor eller som har haft upprepad korttidsfrånvaro (sex sjukfall<br />

under en tolvmånadersperiod) eller som själv begär att rehabiliteringsutredning<br />

ska göras. Utredningen ska lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor<br />

räknat från sjukanmälningsdagen.<br />

Skyddsombudet<br />

• Skyddsombudet och <strong>för</strong>säkringsrådgivaren bör samarbeta. Det är viktigt att sjukdomar<br />

orsakade av arbetet anmäls på rätt sätt.<br />

Sjukdom 57


58<br />

Sjukdom<br />

Sammanfattning av ersättningar<br />

AGS 12,5 %<br />

av sjukpenning<br />

Månadsersättning<br />

AGS<br />

Tidsbegränsad<br />

sjukersättning,<br />

sjukersättning<br />

eller aktivitetsersättning<br />

från<br />

Försäkringskassan<br />

80 %<br />

Sjukpenning<br />

från Försäkringskassan<br />

80 %<br />

Sjukpenning<br />

från Försäkringskassan<br />

80 %<br />

Sjuklön från<br />

arbetsgivare<br />

Karensdag<br />

Lön<br />

Längst till 65 år<br />

Dag 361–<br />

Dag 15–360<br />

Dag 2–14<br />

Sjukpenning till arbetslös högst 521 kr/dag


SjuKDoM<br />

Ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust vid<br />

sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

Avtal<br />

AGS Månadsersättning<br />

Lön<br />

Lag<br />

AFL Tidsbegränsad sjukersättning,<br />

sjukersättning eller aktivitetsersättning<br />

59


60<br />

SjuKDoM<br />

Förebyggande arbetsmiljöarbete,<br />

arbetsanpassning och rehabilitering<br />

• Arbetsgivaren har huvudansvaret<br />

• Fackets uppgift: ligga steget <strong>för</strong>e, vara idégivare<br />

och stödja medlemmarna<br />

• oBS: bara medlemmen har rätt att neka facklig<br />

medverkan (inte arbetsgivaren eller annan<br />

aktör)


SjuKDoM<br />

När gäller AGS?<br />

• under anställning hos AGS-ansluten<br />

arbetsgivare<br />

• Kvalifikationstid 90 dagar. Tidigare anställningar<br />

med, AGS, AGS-KL, ITP eller<br />

KTP under de närmast <strong>för</strong>egående två åren<br />

får räknas in.<br />

• Förbättrat efterskydd fr o m 2004:<br />

• 720 friska dagar (sjukdagar hoppas över)<br />

• Krav: SGI + anmäld som arbetssökande<br />

61


62<br />

SjuKDoM<br />

Premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />

Betalar premien <strong>för</strong> Avtalspension SAF–Lo<br />

om du uppbär<br />

• sjukpenning<br />

• sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning<br />

eller aktivitetsersättning<br />

Andra situationer när premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen gäller är<br />

<strong>för</strong>äldraledighet vid barns födelse och LAF-livränta i vissa fall


Sjukdom 63<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Arbetsskada<br />

Andreas Norén, <strong>Pappers</strong>


Innehåll<br />

Om innehållet i detta kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66<br />

Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring – LAF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67<br />

Om de senaste årens ändringar i LAF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67<br />

Vem omfattas av LAF? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67<br />

Begreppet arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67<br />

Alla arbetsskador ska anmälas! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69<br />

Skriftlig ansökan krävs <strong>för</strong> prövning av arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69<br />

Tre generationer bevisregler i LAF – en jäm<strong>för</strong>else . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69<br />

Nu gällande bevisregel <strong>för</strong> skador med skadedatum<br />

från och med den 1 juli 2002 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70<br />

Ersättningsregler <strong>för</strong> sjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71<br />

Rehabiliteringsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71<br />

Livränta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71<br />

Särskild arbetsskadeersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73<br />

Ersättningar vid dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73<br />

Arbetsskadeersättning är pensionsgrundande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74<br />

Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada – TFA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .75<br />

Vem är <strong>för</strong>säkrad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75<br />

Vad är arbetsskada enligt TFA? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75<br />

TFAs giltighetstid och efterskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75<br />

Ersättningar under den akuta sjukdomstiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75<br />

Ersättning vid olycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76<br />

Ersättning vid färdolycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77<br />

Ersättning vid arbetssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78<br />

Vållandeparagrafen gäller fortfarande <strong>för</strong> arbetssjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78<br />

Smitta är antingen olycksfall eller sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79<br />

Ersättning vid rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79<br />

Ersättning vid invaliditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79<br />

Ersättning vid dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81<br />

Undantag från <strong>för</strong>säkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82<br />

Preskription . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82<br />

Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83<br />

Sammanfattning – arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83<br />

Praktiska anvisningar – Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, LAF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84<br />

Praktiska anvisningar – Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, TFA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84<br />

Att tänka på vid utredning och anmälan om arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85<br />

Att tänka på vid ett eventuellt överklagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90<br />

Checklista – arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90<br />

OH-bilder <strong>för</strong> kopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92<br />

Arbetsskada 65


66<br />

Arbetsskada<br />

Arbetsskada<br />

Om innehållet i detta kapitel<br />

I detta kapitel får du information om de <strong>för</strong>säkringar som lämnar ersättning vid<br />

arbetsskada. Dessa ersättningar ligger som regel ”ovanpå” grundersättningarna <strong>för</strong><br />

inkomst<strong>för</strong>lust under sjukskrivning och aktivitetsersättning/sjukersättning. Kapitlet<br />

Sjukdom och detta kapitel bör där<strong>för</strong> läsas tillsammans.<br />

Lagstadgade <strong>för</strong>säkringar Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, Läs på sidan<br />

och motsvarande LAF 67-74<br />

Avtals<strong>för</strong>säkringar Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, Läs på sidan<br />

TFA 75-82<br />

Mer detaljerade beskrivningar av ersättningssystemen finns i LOs bok ”Skadehandboken”.<br />

Tyngdpunkten i boken ligger på praktiska anvisningar beträffande hur man<br />

kan arbeta fackligt med arbetsmiljö (<strong>för</strong>ebyggande) och arbetsskador. Boken innehåller<br />

också en mängd ”att tänka på”-anvisningar <strong>för</strong> utredning och dokumentation<br />

av arbetsskador, inklusive vid skadeanmälan. Skaffa ”Skadehandboken” och använd<br />

den som komplement till denna grundbok.


Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring – LAF<br />

Om de senaste årens ändringar i LAF<br />

Den 1 juli 2002 in<strong>för</strong>des nya bevisregler i lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, LAF, <strong>för</strong><br />

vad som kan godkännas som arbetsskada.<br />

Den 1 januari 2003 slopades karensdagen vid arbetsskada. Det går till så att den<br />

som beviljas arbetsskadelivränta får ersättning (som kallas särskild arbetsskadeersättning)<br />

som ska motsvara inkomst<strong>för</strong>lusten under två karensdagar.<br />

Den 1 januari 2003 in<strong>för</strong>des regeln att den som vill ha sin arbetsskada prövad av<br />

Försäkringskassan måste lämna in en skriftlig ansökan om detta.<br />

Den 1 januari 2003 <strong>för</strong>längdes också ersättningstiden <strong>för</strong> omställningslivränta till<br />

efterlevande make vid dödsfall på grund av arbetsskada.<br />

Den 1 januari 2004 in<strong>för</strong>des en ny modell <strong>för</strong> värdesäkring av LAF-livräntor. Dessa<br />

värdesäkras numera genom att man tar hänsyn till både <strong>för</strong>ändringar av konsumentpriserna<br />

och reallöne<strong>för</strong>ändringar. Lagändringen gäller alla livräntor oberoende av<br />

när skadan har inträffat.<br />

Den 1 januari <strong>2006</strong> in<strong>för</strong>des nya regler <strong>för</strong> fastställande av livränteunderlag enligt<br />

lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring. Mer information hittar du på sid 72-73.<br />

Vem omfattas av LAF?<br />

LAF är en lagstadgad social<strong>för</strong>säkring som Försäkringskassan har ansvaret <strong>för</strong>. Alla<br />

som <strong>för</strong>värvsarbetar, det vill säga anställda, uppdragstagare och egna <strong>för</strong>etagare omfattas<br />

av LAF. Försäkringen gäller oavsett hur gammal du är, hur mycket du tjänar<br />

eller om du har ett fast eller tillfälligt arbete.<br />

Om du blir utsänd av en arbetsgivare i Sverige <strong>för</strong> att arbeta utomlands, gäller<br />

LAF om utlandstjänstgöringen inte blir längre än ett år.<br />

Arbetsskade<strong>för</strong>säkringen gäller även om du deltar i arbetsmarknadsutbildning<br />

(AMU), är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut (AMI) eller genomgår arbetsprövning<br />

eller arbetsträning som har godkänts av Försäkringskassan. Du omfattas av LAF<br />

även när du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt 22 kap AFL.<br />

Elever som är på en arbetsplats i samband med praktisk arbetslivsorientering<br />

(prao) omfattas normalt av LAF när de vistas på arbetsplatsen.<br />

LAF gäller från den <strong>för</strong>sta arbetsdagen. Även skador som visat sig <strong>för</strong>st efter det<br />

att du slutat arbeta omfattas av <strong>för</strong>säkringen.<br />

Begreppet arbetsskada<br />

Alla fysiska eller psykiska hälsostörningar som uppkommer i arbetet eller till följd<br />

av arbets<strong>för</strong>hållandena ska kunna godtas som arbetsskada.<br />

Arbetsskador indelas i:<br />

• Olycksfall i arbetet<br />

• Färdolycksfall<br />

• Arbetssjukdomar<br />

• Smittsamma sjukdomar.<br />

Olycksfall i arbetet<br />

Ett olycksfall kan beskrivas som en o<strong>för</strong>utsedd och oväntad händelse med ett kortvarigt<br />

händelse<strong>för</strong>lopp. Vanliga typer av olycksfall är att någon faller, skär sig, träffas av ett <strong>för</strong>emål,<br />

plötsligt och oväntat blir överbelastad eller kommer i kläm mellan rörliga delar i<br />

en maskin.<br />

Arbetsskada 67


68<br />

Arbetsskada<br />

LAF gäller normalt vid alla olycksfall som inträffar på arbetsplatsen under arbetstid,<br />

även om händelsen inte har ett direkt samband med det arbete som du är anställd<br />

<strong>för</strong> att ut<strong>för</strong>a. Du är skyddad genom LAF även vid exempelvis olycksfall under raster<br />

och pauser och vid tvättning och omklädning.<br />

Även om en skada inträffar till följd av berusning, olämpligt beteende eller på<br />

grund av att skydds<strong>för</strong>eskrifter inte följts har du normalt rätt till ersättning ändå.<br />

Däremot gäller inte <strong>för</strong>säkringen om du blir skadad när du gör något som står i strid<br />

med arbetets syfte eller om handlingen är främmande <strong>för</strong> arbetet.<br />

Färdolycksfall<br />

LAF gäller även vid olycksfall som inträffar under färd till eller från arbetet. Färden<br />

måste dock ha ett nära samband med arbetet. Du omfattas inte av färdskyddet om du,<br />

av rent privata skäl, gör en längre avvikelse från den normala färdvägen. Enligt praxis<br />

behåller du ditt skydd när du lämnar och hämtar barn på daghem, hos dagbarnvårdare<br />

eller liknande även om det innebär en avvikelse från din normala färdväg. Även<br />

vid avvikelser på grund av samåkning till och från arbetet gäller färdskyddet.<br />

Färden måste stå i ett tidsmässigt samband med arbetets början och slut. Det<br />

innebär att du kan <strong>för</strong>lora ditt färdskydd om du till exempel, av rent privata skäl,<br />

dröjer dig kvar en längre tid på arbetet efter arbetstidens slut.<br />

Arbetssjukdomar<br />

LAFs generella arbetsskadebegrepp innebär att i princip all fysisk och psykisk ohälsa<br />

som beror på arbetet ska kunna godkännas som arbetsskada. Förutom olycksfall kan<br />

skador bero på en längre eller kortare tids inverkan av skadliga arbetsmiljöfaktorer.<br />

Vanliga typer av sådan skadlig inverkan är:<br />

• Tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar, som kan leda till rygg- eller ledbesvär.<br />

• Ensidigt arbete, som kan ge skador på muskler och senor.<br />

• Vibrationer, som kan skada blodkärl, nerver och leder.<br />

• Buller, som kan ge hörselskador.<br />

• Lösningsmedel, som kan skada det centrala nervsystemet.<br />

• Olika ämnen, som kan ge upphov till cancer, allergier eller luftvägsbesvär.<br />

• Psykiskt påfrestande arbets<strong>för</strong>hållanden, som kan ge upphov till psykiska besvär<br />

eller psykosomatiska sjukdomar, till exempel högt blodtryck, magsår eller hjärtbesvär.<br />

Smittsamma sjukdomar<br />

För de smittsamma sjukdomarna gäller särskilda regler. Som arbetsskada godtas<br />

smittsam sjukdom som du ådragit dig vid arbete i laboratorium där arbete med<br />

smittämnet bedrivs.<br />

Om den <strong>för</strong>säkrade blivit smittad på annat sätt är <strong>för</strong>säkringsskyddet begränsat.<br />

LAF gäller endast om du blivit smittad ”i arbete vid sjukvårdsinrättning eller i annat arbete<br />

vid behandling, vård eller omhändertagande av smitt<strong>för</strong>ande person eller hantering<br />

av smitt<strong>för</strong>ande djur eller material”. Skyddet gäller i dessa fall bara vissa särskilt allvarliga<br />

sjukdomar, till exempel resistenta stafylokockinfektioner, salmonella, hjärnhinneinflammation<br />

och gulsot.<br />

Om en smittsam sjukdom uppkommer genom ett olycksfall, om du till exempel<br />

sticker dig på en infekterad kanyl eller får in smittämnet i kroppen genom ett skärsår,<br />

omfattar <strong>för</strong>säkringsskyddet alla typer av smittsamma sjukdomar.


Alla arbetsskador ska anmälas!<br />

Anmäl alltid inträffad arbetsskada till arbetsgivaren, som i sin tur är skyldig att omedelbart<br />

anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan. I anmälan ska en utredning om<br />

arbetsmiljö<strong>för</strong>hållanden m m finnas med.<br />

Den utredningen – tillsammans med kompletterande utredning som Försäkringskassan<br />

kan finna sig <strong>för</strong>anledd att göra eller begära in – ligger till grund <strong>för</strong><br />

kassans (eventuella) bedömning av om skadan ska godkännas som arbetsskada.<br />

I LOs Skadehandbok finns ut<strong>för</strong>liga råd och anvisningar <strong>för</strong> hur man på bästa sätt<br />

dokumenterar och utreder en arbetsskada.<br />

Skriftlig ansökan krävs <strong>för</strong> prövning av arbetsskada<br />

Du måste lämna in en skriftlig ansökan till Försäkringskassan om du vill ha ersättning<br />

från arbetsskade<strong>för</strong>säkringen. Det gäller alla arbetsskador oavsett skadedatum<br />

– dvs även ”gamla” skador. Utan skriftlig ansökan prövar Försäkringskassan inte arbetsskadeärendet.<br />

Exempel på när du ska ansöka om ersättning är att arbetsskadan har orsakat att<br />

du inte kan fortsätta arbeta i samma utsträckning som tidigare och där<strong>för</strong> har fått<br />

sänkt inkomst.<br />

Tre generationer bevisregler i LAF – en jäm<strong>för</strong>else<br />

Bevisreglerna i LAF har ändrats två gånger sedan lagen tillkom 1977. Ändringarna<br />

trädde i kraft 1993 respektive 2002.<br />

Den nya bevisregel som in<strong>för</strong>des den 1 juli 2002 gäller <strong>för</strong> skadefall som inträffar<br />

från och med detta datum. För skador med skadedatum till och med den 30 juni<br />

2002 gäller den tidigare bevisregeln. Det är således viktigt att kunna båda reglerna.<br />

För jäm<strong>för</strong>elsens skull visar vi här de tre ”generationer” bevisregler som gällt<br />

inom arbetsskade<strong>för</strong>säkringen sedan den tillkom på 70-talet.<br />

Den ursprungliga<br />

bevisregeln (<strong>för</strong>e 1993)<br />

Med arbetsskada <strong>för</strong>stås i<br />

denna lag skada till följd av<br />

olycksfall eller annan skadlig<br />

inverkan i arbetet .<br />

Har <strong>för</strong>säkrad varit utsatt <strong>för</strong><br />

olycksfall eller annan skadlig<br />

inverkan i arbetet, skall<br />

skada som han har ådragit<br />

sig anses vara orsakad av<br />

den skadliga inverkan, om<br />

ej betydligt starkare skäl<br />

talar emot det .<br />

Bevisregel 1993–2002<br />

Med arbetsskada <strong>för</strong>stås<br />

i denna lag skada till följd<br />

av olycksfall eller annan<br />

skadlig inverkan i arbetet .<br />

Med annan skadlig inverkan<br />

avses inverkan av en<br />

faktor som med hög grad<br />

av sannolikhet kan ge<br />

upphov till en sådan skada<br />

som den <strong>för</strong>säkrade har .<br />

Om en <strong>för</strong>säkrad har varit<br />

utsatt <strong>för</strong> olycksfall eller<br />

annan skadlig inverkan<br />

i arbetet, skall skada<br />

som han har ådragit sig<br />

anses vara orsakad av<br />

den skadliga inverkan,<br />

om övervägande skäl talar<br />

<strong>för</strong> det .<br />

Ny bevisregel fr o m 1/7 2002<br />

Arbetsskada 69<br />

Med arbetsskada <strong>för</strong>stås i<br />

denna lag skada till följd av<br />

olycksfall eller annan skadlig<br />

inverkan i arbetet . En skada<br />

skall anses ha uppkommit av<br />

sådan orsak, om övervägande<br />

skäl talar <strong>för</strong> det .<br />

En sammanfattande genomgång<br />

av de äldre bevisreglerna,<br />

både den som gällde fram<br />

till 1993 och den som gällde<br />

mellan 1993 och 2002, finns på<br />

www .alla .lo .se i dokumentet<br />

”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade<br />

och kollektivavtalade <strong>för</strong>säkringar”<br />

.


70<br />

Arbetsskada<br />

Nu gällande bevisregel<br />

<strong>för</strong> skador med skadedatum från och med den 1 juli 2002<br />

Ändringen 2002 av lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring LAF berodde på att man kunde<br />

konstatera att 1993 års bevisregler kommit att tillämpas allt<strong>för</strong> restriktivt, att detta<br />

hade gällt främst sjukdomar i muskler och skelett (främst belastnings- och <strong>för</strong>slitningssjukdomar)<br />

och att den restriktiva tillämpningen hade drabbat kvinnor hårdare<br />

än män.<br />

Den skadade ska kunna visa att ”övervägande skäl” talar <strong>för</strong> att hennes/hans skada<br />

är en arbetsskada, dvs att det är sannolikt att det är en arbetsskada. Denna nya bevisregel<br />

är strängare än den som gällde <strong>för</strong>e 1993 och mildare än den som gällt sedan<br />

dess. Kravet på stöd <strong>för</strong> skadlig inverkan är i och <strong>för</strong> sig tillbaka på samma nivå som<br />

<strong>för</strong>e 1993. Men den gamla gynnsamma bevisregeln (att betydligt starkare skäl inte<br />

ska tala mot att det är en arbetsskada) är inte återin<strong>för</strong>d.<br />

Regeringen skrev i propositionen att det ska finnas en vetenskapligt väl <strong>för</strong>ankrad<br />

medicinsk grund <strong>för</strong> bedömningen om skadlighet i arbetet. Men det ska inte<br />

krävas ”full bevisning”, utan skador som på goda medicinska grunder kan antas bero<br />

på arbetet ska omfattas av arbetsskade<strong>för</strong>säkringen.<br />

Hur den nya bevisregeln kommer att tillämpas i praktiken är fortfarande <strong>för</strong> tidigt<br />

att uttala sig om. Den gäller, som sagt, bara <strong>för</strong> skadefall med skade-/visandedag<br />

från och med den 1 juli 2002, vilket innebär att erfarenheten av den nya bevisregelns<br />

tillämpning ännu är begränsad.<br />

En fingervisning om hur <strong>för</strong>säkringskassorna kan komma att resonera finns dock<br />

i <strong>för</strong>arbetena till den nya lagen. Där talas bland annat om att man bör beakta följande:<br />

• Har det i den <strong>för</strong>säkrades arbetsmiljö funnits någon faktor som kan ge upphov<br />

till en sådan skada som hon/han har?<br />

• Hur länge, hur ofta och hur intensivt har den <strong>för</strong>säkrade varit utsatt <strong>för</strong> skadlig<br />

inverkan i arbetet?<br />

• Har den <strong>för</strong>säkrade med hänsyn till sitt fysiska och psykiska tillstånd varit sårbar<br />

<strong>för</strong> den skadliga inverkan? Denna princip kan sammanfattas som att man är<br />

”<strong>för</strong>säkrad i befintligt skick”. Vid bedömningen ska hänsyn alltså tas till att människors<br />

fysiska och psykiska <strong>för</strong>utsättningar att klara påfrestningar skiljer sig åt.<br />

• Dock anges att om den <strong>för</strong>säkrade varit extra sårbar, ska detta åberopas mot rätten<br />

till ersättning. Tankegången är att om skadan ändå skulle ha kunnat ske (oaktat<br />

arbetet) så ska detta kunna <strong>för</strong>hindra rätt till ersättning.<br />

• Har den <strong>för</strong>säkrade utan<strong>för</strong> arbetet varit utsatt <strong>för</strong> skadliga faktorer som kan ge<br />

upphov till en sådan skada som hon eller han har – och i så fall i vilken mån?<br />

Även sådana s k konkurrerande skadeorsaker ska alltså tas med i bedömningen,<br />

även om de skulle tala mot att skadan är en arbetsskada. Hur i så fall skattningen<br />

ska ske mellan den skadliga inverkan i arbetet resp på fritiden – <strong>för</strong> att bli rättvis<br />

– är en intressant fråga. Även här kommer begreppet ”befintligt skick” in i prövningen.<br />

Ett exempel är en rökande svetsare som får bronkit/astma.<br />

För att Försäkringskassan ska pröva frågan om eventuell arbetsskada gäller att du<br />

ska ha fått en nedsättning av din arbets<strong>för</strong>måga som är varaktig eller som bedöms<br />

bli bestående minst ett år. Du ska alltså till följd av arbetsskadan ha ett framtida<br />

inkomstbortfall som ska kompenseras med en livränta. (Undantag: Under sjuktid<br />

ersätts nödvändiga kostnader <strong>för</strong> sjukvård utomlands, tandvård och särskilda hjälpmedel.)


Ersättningsregler <strong>för</strong> sjukvård<br />

Dina kostnader <strong>för</strong> sjukvård på grund av en arbetsskada ersätts på samma sätt som vid<br />

en ”vanlig” sjukdom. Det innebär att du får betala patientavgift på vanligt sätt (sjukvård<br />

utomlands kan dock ersättas enligt LAF).<br />

Reglerna <strong>för</strong> ersättning innebär att LAF i praktiken saknar betydelse under den<br />

tid som du har rätt till sjuklön eller sjukpenning.<br />

Rehabiliteringsersättning<br />

Vid långvarig sjukskrivning är Försäkringskassan skyldig att undersöka vad som kan<br />

göras <strong>för</strong> att genom olika rehabiliteringsåtgärder <strong>för</strong>korta sjukskrivningstiden. Målsättningen<br />

är att du ska kunna återgå i arbete med – om möjligt – samma inkomst som om<br />

skadan inte hade inträffat.<br />

Du kan få rehabiliteringspenning om Försäkringskassan bedömer att rehabiliteringen<br />

kommer att leda till att du återfår arbets<strong>för</strong>mågan. Livränta kan dock beviljas<br />

om det kan bedömas att arbetsskadan givit dig en nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan<br />

som består under minst ett år. Du kan också få livränta vid arbetslivsinriktad rehabilitering.<br />

Livränta<br />

Tidpunkt och kriterier<br />

Livränta är en ersättning som ska ge dig kompensation om du får ett inkomstbortfall<br />

på grund av en nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan som är varaktig eller kommer att<br />

bestå minst ett år.<br />

Den övre gränsen <strong>för</strong> den inkomst som ersätts går vid 7,5 prisbasbelopp.<br />

För att en livränta ska kunna beviljas krävs att du har fått din <strong>för</strong>måga att skaffa<br />

dig inkomst nedsatt med minst en femtondel. Det betyder att inkomstminskningen<br />

måste vara minst en femtondel (1/15) av din tidigare inkomst. Inkomstminskningen<br />

måste också vara minst ett kvarts prisbasbelopp per år. Ett kvarts prisbasbelopp är<br />

9 925 kronor år <strong>2006</strong>.<br />

Observera att rätten till livränta inte är beroende av om sjukersättning eller aktivitetsersättning<br />

beviljas. Livränta kan beviljas när din <strong>för</strong>måga att skaffa dig inkomst<br />

genom arbete är nedsatt med minst en femtondel, medan det <strong>för</strong> sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

gäller att arbets<strong>för</strong>mågan ska vara nedsatt med minst en<br />

fjärdedel.<br />

Livränta kan även beviljas om du på grund av arbetsskadan måste byta till ett<br />

lägre betalt arbete utan att omfattningen av arbetet minskar. I en sådan situation<br />

kan dock sjukersättning eller aktivitetsersättning inte beviljas.<br />

Vid en arbetsskada som hindrar dig att fortsätta ditt tidigare arbete kan livränta<br />

beviljas under omskolning till ett annat yrke. Förutsättningen är att du inte utan<br />

utbildning kan klara ett arbete med samma lönenivå som du hade <strong>för</strong>e skadan.<br />

Följande exempel belyser några situationer där livränta kan lämnas.<br />

Arbetsskada 71<br />

När prövar Försäkringskassan<br />

frågan om livränta?<br />

Om skadan kommer att minska<br />

din arbets<strong>för</strong>måga i minst<br />

ett år framåt kan du ha rätt<br />

till livränta . I praktiken sker<br />

livränteprövningen oftast när<br />

du beviljas aktivitetsersättning,<br />

tidsbegränsad sjukersättning<br />

eller sjukersättning (tidigare:<br />

sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension) . Du<br />

kan även ha rätt till arbetsskadelivränta<br />

om du behöver<br />

rehabilitering/omskolning<br />

under minst ett år eller om<br />

du måste ta ett sämre betalt<br />

arbete på grund av skadan .<br />

Dessutom kan man i vissa allvarliga<br />

olycksfall redan kort tid<br />

efter skadetillfället konstatera<br />

att skadan kommer att med<strong>för</strong>a<br />

inkomst<strong>för</strong>lust under minst ett<br />

år . Även då kan Försäkringskassan<br />

pröva rätten till livränta .


72<br />

Arbetsskada<br />

Lön<br />

om skadan<br />

inte<br />

inträffat<br />

EXEMPEL 1<br />

Du kan börja arbeta igen efter skadan men med lägre lön eller kortare arbetstid. LAF-livräntan<br />

ger full kompensation <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lusten. Arbets<strong>för</strong>mågan måste dock vara nedsatt<br />

med minst en femtondel och inkomstminskningen måste uppgå till minst ett kvarts<br />

prisbasbelopp.<br />

EXEMPEL 2<br />

Du kan inte fortsätta att arbeta efter skadan. Eftersom skadan med<strong>för</strong>t en varaktig och<br />

hel nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan har du rätt till hel aktivitetsersättning/sjukersättning<br />

(tidigare: <strong>för</strong>tidspension). Livräntan täcker den resterande inkomst<strong>för</strong>lusten.<br />

EXEMPEL 3<br />

LAFlivränta<br />

Lön<br />

efter<br />

skadan<br />

Du kan inte fortsätta arbeta i ditt yrke. Efter utredning kommer du i samråd med Försäkringskassan<br />

fram till att du ska utbilda dig till ett visst annat yrke. Under utbildningstiden<br />

får du livränta som täcker inkomst<strong>för</strong>lusten.<br />

Ett beslut om livränta kan gälla utan tidsbegränsning eller <strong>för</strong> en viss bestämd tid, till<br />

exempel två år. När livräntan tidsbegränsas beror det på att den framtida arbets<strong>för</strong>mågan<br />

är svår att bedöma med säkerhet. När en tidsbegränsad livränta löper ut tas ärendet<br />

upp till ny prövning under <strong>för</strong>utsättning att du själv har ansökt om <strong>för</strong>längd livränta.<br />

En livränta betalas ut längst till den månad då du fyller 65 år.<br />

Nya regler <strong>för</strong> livränteunderlag<br />

LAFlivränta<br />

Hel<br />

sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

LAFlivränta<br />

Den 1 januari <strong>2006</strong> in<strong>för</strong>des nya regler <strong>för</strong> livränteunderlaget, alltså <strong>för</strong> vilken inkomst<br />

som ska ersättas med LAF-livränta. Bakgrunden är att Försäkringskassans<br />

handläggningstider varierar och att två personer som ansöker samtidigt, <strong>för</strong> samma<br />

typ av skada, kan få livräntan beviljad vid olika tidpunkter. Lagändringen gäller <strong>för</strong><br />

alla skadefall där LAF-livränta beviljas <strong>för</strong>sta gången och där beslutet fattas efter<br />

den 1 januari <strong>2006</strong> – oberoende av skadedatum.<br />

Enligt den nya huvudregeln ska Försäkringskassan fastställa livränta på grundval<br />

av de inkomst<strong>för</strong>hållanden som gällde vid den tidpunkt då livränta <strong>för</strong>sta gången<br />

ska börja betalas. Exempel: Kalle beviljas LAF-livränta den 1 mars <strong>2006</strong> och den ska<br />

gälla retroaktivt från och med den 15 april 2004. Till grund <strong>för</strong> livräntan läggs den<br />

inkomst som Kalle hade den 15 april 2004.<br />

Retroaktiva löneavtal kan dock beaktas när livränteunderlaget ska fastställas <strong>för</strong>utsatt<br />

att avtalet omfattar begynnelsetidpunkten <strong>för</strong> livräntan.


Värdesäkring av livränta<br />

Livräntan ska årligen räknas om med ett tal som motsvarar halva den reala <strong>för</strong>ändringen<br />

av inkomstindex. Tillägg till detta tal görs med pris<strong>för</strong>ändringen mellan juni<br />

året <strong>för</strong>e indexeringsåret och juni året dess<strong>för</strong>innan. Livräntan får dock aldrig uppgå<br />

till högre belopp än 7,5 prisbasbelopp.<br />

Särskild arbetsskadeersättning<br />

Om du beviljas LAF-livränta ska du också få så kallad särskild arbetsskadeersättning<br />

som kompensation <strong>för</strong> karensdagar i sjuk<strong>för</strong>säkringen. Den särskilda arbetsskadeersättningen<br />

betalas schablonmässigt <strong>för</strong> två karensdagar. Om du har haft inkomstbortfall<br />

<strong>för</strong> flera karensdagar och kan visa detta, har du rätt till ersättning också <strong>för</strong><br />

dessa dagar.<br />

Du måste ansöka skriftligt på Försäkringskassans särskilda blankett <strong>för</strong> arbetsskadeersättningar.<br />

Se avsnittet ”Praktiska anvisningar” nedan!<br />

Ersättningar vid dödsfall<br />

Om en arbetsskada leder till dödsfall finns följande ersättningsmöjligheter enligt<br />

LAF:<br />

• begravningshjälp<br />

• ersättning till efterlevande i form av:<br />

– omställningslivränta till make/sambo<br />

– <strong>för</strong>längd omställningslivränta<br />

– livränta till barn.<br />

Begravningshjälp<br />

Vid ett dödsfall på grund av arbetsskada lämnar LAF en begravningshjälp som motsvarar<br />

30 procent av prisbasbeloppet vid tiden <strong>för</strong> dödsfallet. Ersättningen är skattefri.<br />

Ersättning till efterlevande make<br />

Gift, och med gift jämställd, kvinna född år 1944 eller tidigare har rätt att få sin<br />

efterlevandelivränta beräknad efter de regler som gällde <strong>för</strong>e år 1990 oavsett när arbetsskadan<br />

inträffat/visat sig eller när maken avlider.<br />

Från och med år 1990 har efterlevandeskyddet gjorts lika <strong>för</strong> män och kvinnor.<br />

Ersättningstiden är begränsad och lämnas i form av omställningslivränta. År 2003<br />

har det skett vissa <strong>för</strong>ändringar i bestämmelserna om efterlevandeersättning. Tiden<br />

med omställningslivränta har <strong>för</strong>längts medan så kallad särskild efterlevandelivränta<br />

inte kan nybeviljas.<br />

Från dödsfall som har inträffat från och med den 1 januari 2003 gäller i huvudsak<br />

nedanstående regler. Men det finns vissa övergångsbestämmelser som vi inte går<br />

närmare in på i denna bok.<br />

Efterlevande make som inte har fyllt 65 år har rätt till efterlevandelivränta från<br />

LAF. Villkoren <strong>för</strong> att efterlevandelivränta ska betalas ut är att den avlidne och den<br />

efterlevande var stadigvarande sammanboende vid dödsfallet och antingen<br />

• var gifta eller<br />

• var sammanboende utan att vara gifta och tidigare har varit gifta med varandra<br />

eller har/har haft/väntar gemensamt barn.<br />

Arbetsskada 73


74<br />

Arbetsskada<br />

Dessutom krävs att paret vid dödsfallet var sammanboende sedan minst fem år eller<br />

hade vårdnaden om barn under arton år.<br />

Med gifta jämställs i detta sammanhang personer som har levt tillsammans i en<br />

social och ekonomisk gemenskap och som tidigare varit gifta med varandra eller har<br />

eller har haft eller väntade gemensamt barn.<br />

Efterlevandelivränta till make kan betalas i form av omställningslivränta och <strong>för</strong>längd<br />

omställningslivränta.<br />

Omställningslivränta betalas från och med den 1 januari 2005 ut under tolv<br />

månader räknat från dödsfallet.<br />

Har den efterlevande vårdnaden om och sammanbor med barn som är mellan<br />

tolv och 18 år betalas <strong>för</strong>längd omställningslivränta under tolv månader. Den sammanlagda<br />

ersättningstiden blir alltså 24 månader.<br />

Om den efterlevande har vårdnaden och sammanbor med barn som är under tolv<br />

år betalas <strong>för</strong>längd omställningslivränta ut tills det yngsta barnet fyller tolv år.<br />

Omställningslivräntans storlek är 45 procent av livränteunderlaget (normalt den<br />

avlidnes lön upp till högst 7,5 prisbasbelopp) om inte någon barnlivränta betalas<br />

ut. Om barn till den avlidna också har rätt till livränta är livräntan till den vuxna<br />

efterlevande 20 procent av livränteunderlaget. Ersättningen är skattepliktig. Omställningslivräntan<br />

samordnas med efterlevandeersättningen från den allmänna <strong>för</strong>säkringen.<br />

Livränta till barn<br />

Ett barn får livränta fram till och med den månad då barnet fyller 18 år. Om barnet<br />

går i grundskola eller på gymnasium, utbetalas livränta så länge dessa studier pågår,<br />

dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år.<br />

Livräntan till ett ensamt livränteberättigat barn blir 40 procent av ersättningsunderlaget.<br />

Finns flera efterlevande barn, ska procenttalet ökas med 20 <strong>för</strong> varje barn utöver<br />

det <strong>för</strong>sta. Sedan ska livräntebeloppet delas lika mellan barnen.<br />

De sammanlagda efterlevandelivräntorna får dock aldrig bli högre än ersättningsunderlaget.<br />

I så fall ska de minskas proportionellt så att de sammanlagt motsvarar<br />

storleken på ersättningsunderlaget.<br />

Ersättningen är skattepliktig. Barnets livränta samordnas med efterlevandeersättningen<br />

från den allmänna <strong>för</strong>säkringen.<br />

Arbetsskadeersättning är pensionsgrundande<br />

Inkomsten som du uppbär i form av arbetsskadeersättning är pensionsgrundande i<br />

det allmänna pensionssystemet.<br />

Under <strong>2006</strong> betalar staten en ålderspensionsavgift på 10,21 procent på utbetalda<br />

livräntor och på sjukpenning enligt lag om arbetsskade<strong>för</strong>säkring (LAF) och statligt<br />

personskadeskydd (LSP) m m. Du själv betalar år <strong>2006</strong> en allmän pensionsavgift<br />

på 7,00 procent (som enligt beslut av riksdagen kompenseras av en skatterabatt på<br />

samma belopp).<br />

I de fall rätt till livränta enligt LAF <strong>för</strong>eligger samtidigt med aktivitetsersättning,<br />

tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning (tidigare: sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension)<br />

ska livräntan betalas ut endast i den mån som den överstiger aktivitets-/sjukersättningen<br />

och täcker samma inkomst<strong>för</strong>lust. Den statliga ålderspensionsavgiften<br />

ska betalas på den så kallade bruttolivräntan, det vill säga livräntan <strong>för</strong>e samordning,<br />

vilket beror på att det är bruttolivräntan som ligger till grund <strong>för</strong> beräkning av den<br />

pensionsgrundande inkomsten.


Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada – TFA<br />

Som framgått av tidigare avsnitt ger LAF ett begränsat skydd vid arbetsskada. Fack<strong>för</strong>eningsrörelsen<br />

har genom TFA där<strong>för</strong> <strong>för</strong>handlat fram ett kompletterande <strong>för</strong>säkringsskydd<br />

i kollektivavtalen.<br />

Vem är <strong>för</strong>säkrad?<br />

TFA gäller <strong>för</strong> alla anställda som arbetar hos en arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.<br />

Även arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal kan teckna ett särskilt<br />

<strong>för</strong>säkringsavtal om TFA.<br />

TFA gäller enligt särskilda <strong>för</strong>säkringsvillkor <strong>för</strong> <strong>för</strong>troendevalda hos LO-<strong>för</strong>bund.<br />

Med <strong>för</strong>troendevald avses person som utsetts att <strong>för</strong>eträda organisationen (<strong>för</strong>bundet/<strong>avd</strong>elningen/klubben<br />

eller motsvarande) samt ledamot av beslutande organ inom<br />

denna.<br />

Vad är arbetsskada enligt TFA?<br />

TFA gäller vid olycksfall i arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdom samt smitta. När det<br />

gäller färdolycksfall finns dock den begränsningen att TFA inte gäller om du i stället<br />

kan få ersättning genom trafikskadelagens bestämmelser.<br />

TFAs giltighetstid och efterskydd<br />

TFA gäller från och med din <strong>för</strong>sta arbetsdag och så länge som anställningen varar.<br />

Det finns även ett efterskydd vid sådana arbetssjukdomar som visar sig <strong>för</strong>st efter<br />

det att anställningen har upphört. För att efterskyddet ska gälla, krävs att du ska ha<br />

varit utsatt <strong>för</strong> skadlig inverkan i arbetet efter den 31 januari 1974 hos en arbetsgivare<br />

som då hade <strong>för</strong>säkringsavtal om TFA eller dess <strong>för</strong>egångare TFY. Dessutom krävs att<br />

arbetssjukdomen ska ha upptäckts (visat sig) innan du har uppnått 65 års ålder.<br />

I de fall då cancer har orsakats av asbestexponering i arbetet gäller efterskyddet<br />

om cancersjukdomen har visat sig innan du har fyllt 70 år.<br />

Ersättningar under den akuta sjukdomstiden<br />

Ersättningen från TFA under den akuta sjukdomstiden är olika beroende på om den<br />

skadade har drabbats av ett olycksfall, ett färdolycksfall eller en arbetssjukdom.<br />

När det gäller ersättning <strong>för</strong> kostnader, finns det en självrisk på 500 kronor. Dessutom<br />

gäller att belopp under 100 kr inte betalas ut. I praktiken innebär detta att<br />

man inte får någon ersättning från TFA <strong>för</strong> kostnader som uppgår till 599 kronor,<br />

medan utbetalningen <strong>för</strong> kostnaderna på 600 kronor blir 100 kronor. Bestämmelsen<br />

om självrisk samt lägstabelopp gäller dock inte om det gäller en arbetssjukdom där<br />

den skadade kunnat visa att arbetsgivaren har vållat skadan/sjukdomen. (Se det särskilda<br />

avsnittet om vållande på sid 78-79.)<br />

Arbetsskada 75


76<br />

Arbetsskada<br />

Sammanfattning: Ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust under akut sjukdomstid<br />

Sjukdag 1<br />

Sjukdag 2–14<br />

Sjukdag 15–360<br />

Sjukdag 361– . . .<br />

Ersättning vid olycksfall<br />

Enligt en avtalsöverenskommelse mellan LO och Svenskt Näringsliv 2001, behöver<br />

den som skadas genom olycksfall i arbetet inte längre visa att arbetsgivaren vållat<br />

skadan.<br />

Om du drabbas av ett olycksfall i arbetet kan du alltså få i det närmaste full ersättning<br />

<strong>för</strong> din inkomst<strong>för</strong>lust från <strong>för</strong>sta sjukdagen. Förutsättningen är att du är<br />

sjukskriven till följd av skadan i minst 15 dagar.<br />

Om din arbetso<strong>för</strong>måga varar kortare tid, är den <strong>för</strong>sta sjukdagen karensdag och<br />

ingen ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust betalas från TFA <strong>för</strong> sjukdagarna 2–14.<br />

Ersättning <strong>för</strong> kostnader<br />

Olycksfall i arbetet<br />

(med skadedatum<br />

den 1 maj 2001 eller<br />

senare) – inkl . smitta<br />

som räknas som<br />

olycksfall .<br />

OBS! minst 15 dagars<br />

sjukskrivning krävs, annars<br />

tillämpas karensdag<br />

och ersättningen under<br />

sjukdag 2–14 är bara<br />

sjuklön .<br />

100 procent från TFA .<br />

Sjuklön + 20 procent<br />

från TFA . Sammanlagd<br />

ersättningsnivå:<br />

100 procent .<br />

Sjukpenning 80<br />

procent + 20 procent<br />

från TFA . Sammanlagd<br />

ersättningsnivå:<br />

100 procent .<br />

Sjukpenning .<br />

Ersättningsnivå:<br />

80 procent .<br />

Färdolycksfall<br />

Karensdag .<br />

Sjuklön .<br />

Ersättningsnivå:<br />

80 procent .<br />

Sjukpenning<br />

80 procent + dagsersättning<br />

från AGS,<br />

cirka 10 procent .<br />

Sjukpenning .<br />

Ersättningsnivå:<br />

80 procent .<br />

Arbetssjukdom – inkl<br />

smitta som räknas<br />

som arbetssjukdom .<br />

Karensdag .<br />

Sjuklön .<br />

Ersättningsnivå:<br />

80 procent .<br />

Sjukpenning<br />

80 procent + dagsersättning<br />

från AGS,<br />

cirka 10 procent .<br />

Sjukpenning .<br />

Ersättningsnivå:<br />

80 procent .<br />

FOTNOT: Tabellen visar ersättningsschemat vid inkomster upp till det lagstadgade inkomsttaket . Inkomst<strong>för</strong>luster<br />

över detta tak ersätts till 100 procent av TFA vid olycksfall i arbetet . Inkomsttaket <strong>för</strong> sjukpenning<br />

ligger under det <strong>för</strong>sta halvåret <strong>2006</strong> kvar på 7,5 prisbasbelopp (297 750 kr/år eller 24 812 kr/mån) men höjs<br />

från och med den 1 juli <strong>2006</strong> till 10 prisbasbelopp (397 000 kr/år eller 33 083 kr/mån) .<br />

Självrisken är 500 kronor <strong>för</strong> kostnadsersättning från TFA (i praktiken 599 kronor,<br />

eftersom belopp under 100 kronor inte betalas ut).<br />

Om arbetso<strong>för</strong>mågan varar kortare tid än 15 dagar<br />

Vid arbetsolycksfall har du rätt till ersättning från TFA <strong>för</strong> läkar- och sjukvårdskostnader<br />

enligt skadeståndsrättsliga regler. Har skadan varit av den svårighetsgraden<br />

att den <strong>för</strong>anlett ett läkarbesök betalas även ersättning <strong>för</strong> skadade glasögon, hörapparater,<br />

proteser o dyl.


Om arbetso<strong>för</strong>mågan sammanlagt varar minst 15 dagar<br />

Ersättning lämnas enligt skadeståndsrättsliga regler <strong>för</strong> de skäliga merkostnader som<br />

skadan har med<strong>för</strong>t i form av till exempel läkar- och sjukvårdskostnader, hemhjälpskostnader<br />

samt <strong>för</strong> eventuella kostnader <strong>för</strong> att ersätta vid olycksfallet skadade kläder.<br />

Ersättning <strong>för</strong> sveda och värk<br />

Den officiella benämningen på detta ersättningsmoment är ”Ersättning <strong>för</strong> fysiskt<br />

och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk)”.<br />

Om arbetso<strong>för</strong>mågan varar i minst 31 dagar, lämnar TFA ersättning <strong>för</strong> sveda och<br />

värk retroaktivt från och med den <strong>för</strong>sta dagen. Ersättningsbeloppets storlek följer<br />

skadeståndsrättsliga regler och är beroende av skadans art, typ av behandling samt<br />

läkningstid m m. Syftet med ersättningen är att ge dig en ekonomisk kompensation<br />

<strong>för</strong> lidande och obehag under den akuta läkningstiden.<br />

Ersättning per månad <strong>för</strong> fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur<br />

(sveda och värk), <strong>2006</strong><br />

Ersättningen räknas dag <strong>för</strong> dag, men har i tabellen angivits som månadsbelopp.<br />

Ersättningen, som är skattefri, betalas ut som ett engångsbelopp när den akuta sjukdomstiden<br />

upphört.<br />

Ersättning vid färdolycksfall<br />

De <strong>för</strong>sta sex Följande För tid<br />

månaderna sex månader därefter<br />

Vid sjukhusvård<br />

– svår skada 4 900 kronor 3 600 kronor 2 600 kronor<br />

– annan skada 3 600 kronor 3 600 kronor 2 600 kronor<br />

Annan vård,<br />

till exempel<br />

i hemmet 2 100 kronor 2 100 kronor 1 100 kronor<br />

Det finns två slags färdolycksfall:<br />

• färdolycksfall<br />

• färdolycksfall med inblandning av trafik<strong>för</strong>säkringspliktigt fordon.<br />

Olycksfall under tjänsteresa räknas som olycksfall i arbetet och ersätts enligt regelverket<br />

<strong>för</strong> dessa.<br />

Om du råkar ut <strong>för</strong> ett färdolycksfall utan att ett trafik<strong>för</strong>säkringspliktigt fordon<br />

varit inblandat, gäller att du inte får någon ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust från TFA<br />

under den akuta sjukdomstiden. Inkomst<strong>för</strong>lusten ersätts som vid ”vanlig” sjukdom<br />

(se kapitlet om sjukdom på sid 18-63).<br />

Däremot kan du få ersättning <strong>för</strong> kostnader, efter <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> TFAs självrisk, och<br />

ideell skada, det vill säga sveda och värk respektive lyte och men.<br />

Vållandeparagrafen gäller inte vid färdolycksfall. Du kan alltså inte begära vållandeprövning<br />

av din skada, utan måste rikta ersättningsanspråk direkt mot skadevållaren<br />

<strong>för</strong> att få skadestånd <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust och kostnadssjälvrisk från denne eller<br />

dennes ansvars<strong>för</strong>säkringsbolag.<br />

Om ett trafik<strong>för</strong>säkringspliktigt fordon är inblandat, exempelvis om den skadade<br />

blivit påkörd av en bil på väg till arbetet, faller skadan under trafikskadelagen. Därmed<br />

gäller inte TFA. Du får ersättningar som vid ”vanlig” sjukdom (bland annat<br />

AGS-ersättning), men övriga ersättningar betalas från fordonets trafik<strong>för</strong>säkring.<br />

Arbetsskada 77


78<br />

Vållandeprövning även <strong>för</strong><br />

gamla olycksfall<br />

Observera att bifall i TFAs<br />

Vållandenämnd krävs <strong>för</strong> att<br />

du ska få full ersättning <strong>för</strong> ett<br />

olycksfall i arbetet med skadedatum<br />

<strong>för</strong>e den 1 maj 2001 .<br />

Arbetsskada<br />

Observera att trafikskadelagen bygger på strikt ansvar. Det innebär att inkomst<strong>för</strong>lust<br />

och kostnader automatiskt ersätts med 100 procent.<br />

Ersättning vid arbetssjukdom<br />

För att en arbetssjukdom ska ge rätt till ersättning från TFA, ska skadan kvarstå efter<br />

180 dagar från den dag då skadan visade sig. Dessutom ska den av Försäkringskassan<br />

ha <strong>för</strong>klarats vara en arbetsskada. En arbetssjukdom som läker ut under de 180 dagarna<br />

med<strong>för</strong> ingen rätt till ersättning från TFA.<br />

Även arbetssjukdomar som inte kommer att prövas av Försäkringskassan kan berättiga<br />

till ersättning från TFA, under <strong>för</strong>utsättning att sjukdomen finns upptagen<br />

i <strong>för</strong>teckningen i tabell 1 till ILO-konventionen (nr 121). De sjukdomar som finns<br />

upptagna i <strong>för</strong>teckningen är bland andra:<br />

• hörselskador<br />

• eksem<br />

• vibrationsskador<br />

• sjukdomar orsakade av olika kemikalier<br />

• sjukdomar i andningsorganen orsakade av olika ämnen, till exempel silikos och<br />

asbestos.<br />

Skadan kvarstår i 180 dagar och har godkänts<br />

av Försäkringskassan eller TFA som arbetssjukdom<br />

Ersättning lämnas enligt skadeståndsrättsliga regler <strong>för</strong> de skäliga merkostnader skadan<br />

med<strong>för</strong>t i form av till exempel läkar- och sjukvårdskostnader, hemhjälpskostnader<br />

m m (från och med sjukfallets början).<br />

Ersättning <strong>för</strong> sveda och värk – numera endast vid visat vållande<br />

Från och med den 1 maj 2003 gäller att ersättning <strong>för</strong> sveda och värk vid arbetssjukdom<br />

endast lämnas vid visat vållande. Om den skadade kunnat visa vållande, betalas<br />

ersättningen från den <strong>för</strong>sta sjukdagen.<br />

För arbetssjukdomar med visandedag <strong>för</strong>e den 1 maj 2003 gäller de tidigare reglerna,<br />

dvs ersättning <strong>för</strong> sveda och värk lämnas från och med den 91:a sjukdagen.<br />

Oavsett visandedag, är <strong>för</strong>utsättningen <strong>för</strong> ersättning att sjukdomen har godkänts<br />

som arbetsskada av Försäkringskassan eller finns upptagen i ILO-<strong>för</strong>teckningen.<br />

Vållandeparagrafen gäller fortfarande <strong>för</strong> arbetssjukdomar<br />

Eftersom vållandeparagrafen, §22a, i TFA-avtalet kvarstår <strong>för</strong> arbetssjukdomar behöver<br />

alla <strong>för</strong>säkringsrådgivare – och givetvis också skyddsombud och andra fackligt<br />

aktiva – kunna reglerna <strong>för</strong> vållande. De beskrivs i avsnitten nedan.<br />

Vad är vållande?<br />

Vållande betyder att en skada har inträffat till följd av fel eller <strong>för</strong>summelse såsom<br />

felaktig åtgärd eller att inget eller otillräckligt gjorts trots att det skulle ha behövts.<br />

Du får full kompensation <strong>för</strong> <strong>för</strong>lorad arbets<strong>för</strong>tjänst och merkostnader om du<br />

• har drabbats av en arbetssjukdom (eller ett olycksfall i arbetet med skadedatum<br />

<strong>för</strong>e den 1 maj 2001) och<br />

• kan visa att det är arbetsgivaren eller en anställd hos denne som har varit vållande.<br />

Ur ekonomisk synvinkel är denna ersättning <strong>för</strong>månligare. Det är där<strong>för</strong> viktigt att


vid varje arbetssjukdom (eller ”äldre” olycksfall) undersöka om arbetsgivaren eller<br />

någon <strong>för</strong> vilken arbetsgivaren ansvarar är vållande.<br />

Bestämmelserna om vållande gäller inte bara den egna arbetsgivaren utan alla<br />

arbetsgivare som har tecknat TFA eller TFA-KL (dvs kommuner och landsting) samt<br />

statliga arbetsgivare.<br />

Arbetstagaren ska visa att arbetsgivaren har vållat skadan genom fel eller <strong>för</strong>summelse.<br />

Det är alltså du själv som har bevisbördan. Även om det verkar sannolikt att<br />

arbetsgivaren har varit vållande, betalas inte den högre ersättningen ut med mindre<br />

än att du kan bevisa vållandet.<br />

Frågan om arbetsgivarens eventuella ansvar ska prövas av en särskild nämnd.<br />

Nämndens beslut kan överklagas till allmän domstol (det vill säga till tingsrätten, i<br />

<strong>för</strong>sta instans).<br />

Vållandenämnden<br />

Frågan om vållande avgörs av en särskild nämnd – Vållandenämnden – som består<br />

av två hovrättsråd och en lagman. Nämnden bedömer om arbetsgivaren (eller en<br />

anställd hos arbetsgivaren) har vållat skadan enligt skadeståndslagen.<br />

Det finns två formella krav <strong>för</strong> att vållandeprövning ska ske. Det ena är att skadan<br />

har med<strong>för</strong>t arbetso<strong>för</strong>måga i minst 15 dagar eller orsakat bestående invaliditet.<br />

Det andra är att arbetsgivaren som anses ha vållat skadan har TFA-<strong>för</strong>säkring eller<br />

har skyldighet enligt kollektivavtal att ha det.<br />

Vållandenämndens bedömning görs med ledning av inkomna uppgifter om händelse<strong>för</strong>lopp.<br />

Man håller inga vittnes<strong>för</strong>hör och kompletterar i princip inte ofullständiga<br />

uppgifter. Alltså är det viktigt att alla omständigheter kring skadan som du<br />

vill åberopa finns med i det underlag som Vållandenämnden får.<br />

Smitta är antingen olycksfall eller sjukdom<br />

Smitta (se ovan, sid 68) räknas antingen som olycksfall i arbetet eller som arbetssjukdom<br />

och ersätts enligt respektive regler.<br />

Ersättning vid rehabilitering<br />

Om du behöver rehabilitering, till exempel omskolning på grund av en arbetsskada, kan<br />

TFA ersätta skäliga kostnader som uppstår <strong>för</strong> till exempel resor, kurslitteratur m m.<br />

Ersättning vid invaliditet<br />

När den akuta behandlingstiden <strong>för</strong> arbetsskadan har upphört och det medicinska<br />

tillståndet är stabilt (det vill säga när man varken kan <strong>för</strong>vänta en <strong>för</strong>bättring eller<br />

en <strong>för</strong>sämring) inträder vad som kallas <strong>för</strong> ett invaliditetstillstånd. De ersättningar<br />

som då kan komma ifråga är ersättning <strong>för</strong><br />

• fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte och men)<br />

• framtida inkomst<strong>för</strong>lust<br />

• särskilda olägenheter<br />

• framtida kostnader.<br />

Arbetsskada 79<br />

Ingen vållandeprövning av<br />

färdolycksfall<br />

Frågan om arbetsgivarens vållande<br />

gäller inte <strong>för</strong> färdolycksfall<br />

som inträffat den 1 juli 1998<br />

eller senare . Vad gäller färdolycksfall<br />

kan inte ersättning <strong>för</strong><br />

inkomst<strong>för</strong>lust lämnas från TFA<br />

även om vållande kan visas . För<br />

att få ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust<br />

måste du vända dig med<br />

skadeståndsanspråk direkt till<br />

den som har vållat skadan .<br />

Glöm inte fullmakten!<br />

Den skadade måste fylla i en<br />

fullmakt <strong>för</strong> att AFA Försäkring<br />

ska kunna ta del av Försäkringskassans<br />

beslut i arbetsskadeärendet<br />

. Detta är viktigt <strong>för</strong> att<br />

AFA Försäkring ska kunna fatta<br />

ett snabbt och korrekt beslut<br />

beträffande både TFA-ersättningen<br />

och premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />

.


80<br />

Arbetsskada<br />

Ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust<br />

I normalfallet kompenseras bestående framtida inkomst<strong>för</strong>lust genom en livränta<br />

från LAF. Livränteunderlaget i LAF är dock begränsat till 7,5 prisbasbelopp – och<br />

kommer även efter den 1 juli <strong>2006</strong> att ligga kvar på samma nivå. Vidare gäller att inkomstminskningen<br />

måste uppgå till minst en femtondel av inkomsten <strong>för</strong>e skadan<br />

och motsvara minst ett kvarts prisbasbelopp.<br />

Framtida inkomst<strong>för</strong>lust som inte berättigar till ersättning från Försäkringskassan<br />

eller från annat håll kan i vissa fall ersättas av TFA. Eventuell ersättning lämnas<br />

i form av livränta eller engångsbelopp.<br />

När du har fyllt 65 år minskas TFA-livräntan till hälften. Den är värdesäkrad enligt<br />

lagen om ändring av skadeståndslivräntor.<br />

Ersättningen <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust är skattepliktig.<br />

Lön<br />

om skadan<br />

inte<br />

inträffat<br />

EXEMPEL 1<br />

TFA<br />

ersättning<br />

Lön<br />

efter<br />

skadan<br />

Lön<br />

efter<br />

skadan<br />

Före skadan hade du en lön som översteg<br />

7,5 prisbasbelopp. Efter skadan sjunker<br />

din lön till 100 000 kronor om året.<br />

Den inkomst<strong>för</strong>lust som du gjort ersätts<br />

dels genom LAF-livränta från Försäkringskassan<br />

(upp till 7,5 prisbasbelopp).<br />

Resterande del upp till lön <strong>för</strong>e skadan<br />

ersätts av TFA.<br />

Lön<br />

om skadan<br />

inte<br />

inträffat<br />

EXEMPEL 2<br />

All livränta från LAF är pensionsgrundande i Avtalspension SAF-LO<br />

TFA<br />

Lön<br />

eter skadan<br />

Före skadan hade du en lön på 180 000<br />

kronor/år. Efter omskolning och arbetsbyte<br />

blir lönen 170 000 kronor/år. Inkomstminskningen<br />

är <strong>för</strong> låg (1/15 av 180 000<br />

kronor = 12 000 kronor) <strong>för</strong> rätt till LAFlivränta.<br />

TFA betalar inkomst<strong>för</strong>lusten.<br />

Det avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv om avtals<strong>för</strong>säkringarna som slöts i slutet<br />

av mars 2001 innehåller beslutet att livränta från LAF även utan samtidig <strong>för</strong>tidspension<br />

(numera: aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning)<br />

är pensionsgrundande i Avtalspension SAF-LO. Det innebär att den premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />

som tidigare gällt bara vid sjukdom och <strong>för</strong>äldraledighet också omfattar<br />

LAF-livränta.<br />

Detta är en viktig <strong>för</strong>bättring <strong>för</strong> de arbetsskadade som måste byta till ett lägre<br />

betalt jobb efter en arbetsskada eller som måste gå ned exempelvis till deltid.


Vem omfattas?<br />

Den som den 1 maj 2001 har livränta från LAF som inkomstutfyllnad eller som får<br />

det därefter. Samtliga som uppbär sådan LAF-livränta omfattas men premiebefrielsen<br />

– alltså intjänandet av pensionsrätt – gäller inte retroaktivt utan <strong>för</strong>st från och<br />

med den 1 maj 2001.<br />

Särskild ansökan behöver inte göras. AFA Försäkring har redan alla uppgifter om<br />

dessa livräntefall, och premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen träder in automatiskt.<br />

Ersättning <strong>för</strong> lyte eller annat stadigvarande men<br />

Den officiella benämningen på detta ersättningsmoment är ”Ersättning <strong>för</strong> fysiskt<br />

och psykiskt lidande av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men)”.<br />

Ersättningen ska vara en kompensation <strong>för</strong> den fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättning<br />

som skadan med<strong>för</strong>t. I lyte och men-ersättningen ingår även ersättning<br />

<strong>för</strong> ökad anspänning – både i arbetet och på fritiden – till följd av skadan.<br />

Det finns två olika lyte och men-tabeller beroende på om man återgår i arbete<br />

efter skadan eller inte. Det beror på att den tabell som gäller vid återgång i arbete<br />

även innehåller ersättning <strong>för</strong> anspänning i arbete.<br />

Ersättningen är skattefri och utbetalas som ett engångsbelopp så snart som den<br />

medicinska invaliditeten kan fastställas.<br />

Ersättning <strong>för</strong> särskilda olägenheter<br />

För skadefall som inträffat från och med den 1 januari 2002 finns en ny ersättningskategori<br />

som heter ”särskilda olägenheter”. Den bedöms enligt skadeståndsrättsliga<br />

regler, dvs enligt den nya skadeståndslag som trädde i kraft den 1 januari 2002.<br />

Ersättning <strong>för</strong> särskilda olägenheter lämnas bara i svåra skador om skadan har<br />

med<strong>för</strong>t en högre anspänning än den som ersätts genom lyte och men. Ett bra exempel<br />

är personer som trots svår skada ut<strong>för</strong> <strong>för</strong>värsarbete med stor anspänning.<br />

Ersättning <strong>för</strong> framtida kostnader<br />

Om du får återkommande framtida sjukvårds- och/eller andra kostnader på grund<br />

av skadan, kan TFA ersätta dessa antingen genom en livränta eller med ett engångsbelopp.<br />

Även denna ersättning är skattefri.<br />

Ersättning vid dödsfall<br />

Begravningskostnader, <strong>för</strong>lust av underhåll<br />

Vid dödsfall lämnas begravningshjälp dels från LAF – med 30 procent av prisbasbeloppet<br />

– dels från tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen (TGL) – med ett halvt prisbasbelopp.<br />

TFA betalar resterande kostnader <strong>för</strong> till exempel begravningsmåltid, gravsten<br />

och hälften av kostnaden <strong>för</strong> sorgkläder till make/registrerad partner/sambo, barn<br />

och <strong>för</strong>äldrar.<br />

Vid dödsfall på grund av arbetsskada lämnas ersättning <strong>för</strong> normala kostnader<br />

som <strong>för</strong>ekommer i samband med begravning. Begravningshjälp från LAF och TGL<br />

dras av från TFAs ersättning <strong>för</strong> begravningskostnader.<br />

De som var beroende av den avlidne <strong>för</strong> sin <strong>för</strong>sörjning kan få ersättning <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>lust av underhåll. De efterlevande, alltså make/registrerad partner/sambo/barn,<br />

ska i princip kunna leva på samma standard som <strong>för</strong>e dödsfallet. När man bedömer<br />

behovet av underhåll tar man hänsyn till den efterlevandes möjlighet att <strong>för</strong>sörja sig<br />

själv och den ersättning som lämnas från annat håll, till exempel omställningspension<br />

och/eller änkepension från AFL, efterlevandelivränta från LAF och beräknad<br />

Arbetsskada 81<br />

De tidigare reglerna <strong>för</strong> ersättningskategorin<br />

Olägenheter i<br />

övrigt hittar du på www .alla .<br />

lo .se i dokumentet ”Tidigare<br />

regler <strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade<br />

<strong>för</strong>säkringar” .


82<br />

Arbetsskada<br />

avkastning på tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen.<br />

Rätten till ersättning är lika <strong>för</strong> män och kvinnor.<br />

Ersättning vid psykisk chock till följd av dödsfall<br />

En person som stått den avlidna särskilt nära och som får en psykisk chock eller<br />

andra psykiska besvär till följd av dödsfallet kan få ersättning <strong>för</strong> detta. Med ”någon<br />

som stått den avlidna särskilt nära” menas i <strong>för</strong>sta hand make, registrerad partner,<br />

sambo, barn och <strong>för</strong>äldrar som bodde tillsammans med den avlidna.<br />

Undantag från <strong>för</strong>säkringen<br />

Till den som uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till sin personskada<br />

kan ersättningen jämkas. Likaså kan ersättningen jämkas till <strong>för</strong>are som gjort<br />

sig skyldig till rattfylleri i kombination med vårdslöshet i trafik. Även ersättning till<br />

efterlevande kan jämkas om den avlidne uppsåtligen medverkat till dödsfallet.<br />

Jämkning av skadeersättning ska ske efter vad som kan anses vara skäligt med<br />

hänsyn till den skadades medverkan och omständigheterna i övrigt.<br />

Preskription<br />

För att ha rätt till ersättning från TFA <strong>för</strong> sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande<br />

men, samt olägenheter i övrigt måste ansökan om ersättning ha kommit in<br />

till TFA senast tio år från den dag du hade kunnat begära ersättning <strong>för</strong> skadan. Vid<br />

olycksfall innebär det i allmänhet tio år från skadedagen och vid arbetssjukdom tio<br />

år från den dag då du fick kännedom om att sjukdomen har samband med arbetet.<br />

Kommer ansökan in senare, är rätten till ersättning <strong>för</strong>lorad.<br />

När det gäller ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust, <strong>för</strong>lust av underhåll, begravningskostnad<br />

samt annan ersättning måste du ansöka om ersättning inom sex år. Kommer<br />

ansökan in senare kan TFA lämna ersättning endast sex år tillbaka från ansökningstillfället.


Praktiska anvisningar och annat stödmaterial<br />

– arbetsskada<br />

Sammanfattning – arbetsskada<br />

FÖRMÅN<br />

Under sjukskrivning<br />

Vid bestående nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan<br />

Vid dödsfall p g a<br />

arbetsskada<br />

Vid olycksfall och vid färdolycksfall<br />

(ej trafikskada) .<br />

Vid arbetssjukdom som kvarstår i<br />

minst 180 dagar .<br />

Om arbetsgivaren eller hos denne anställd<br />

kan göras ansvarig <strong>för</strong> skadan<br />

får den skadade full ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust<br />

och ingen självrisk tas ut<br />

<strong>för</strong> kostnadsersättningen. Dessutom<br />

ersättning <strong>för</strong> sveda och värk (gäller<br />

arbetssjukdomar med visandedag<br />

from den 1 maj 2003) .<br />

Vid dödsfall p g a arbetsskada<br />

Statlig ålderspensionsavgift<br />

10,21 procent respektive 18,5 procent .<br />

Allmän pensionsavgift 7,0 procent .<br />

Statlig ålderspensionsavgift<br />

10,21 procent respektive 18,5 procent .<br />

FÖRSÄKRING<br />

LAF, Lag om arbetsskade<strong>för</strong>säkring<br />

LAF, Lag om arbetsskade<strong>för</strong>säkring<br />

LAF, Lag om arbetsskade<strong>för</strong>säkring<br />

Trygghets<strong>för</strong>säkring vid<br />

arbetsskada, TFA<br />

VEM HAR RÄTT TILL<br />

FÖRMÅN<br />

Arbetsskadad .<br />

Arbetsskadad .<br />

Dödsboet .<br />

Efterlevande make eller<br />

jämställd .<br />

Barn .<br />

Arbetsskadad .<br />

Arbetsskadad .<br />

Dödsboet .<br />

Efterlevande make och<br />

jämställd .<br />

Barn .<br />

Arbetsskadad .<br />

Arbetsskada 83<br />

ERSÄTTNING<br />

Tandvård, sjukvårdskostnader utomlands<br />

samt särskilda hjälpmedel .<br />

Livränta motsvarande hela inkomst<strong>för</strong>lusten<br />

upp till 7,5 prisbasbelopp .<br />

Begravningskostnader med 30 procent<br />

av prisbasbeloppet .<br />

Omställningslivränta med 45 procent eller<br />

20 procent av den avlidnes inkomst .<br />

Till barn, livränta med 40 procent av den<br />

avlidnes inkomst till 18–20 års ålder .<br />

Vid högst 14 dagars arbetso<strong>för</strong>måga:<br />

Sjukvårdskostnader om de överstiger<br />

självrisken på 500 kr och lägsta<br />

belopp på 100 kr .<br />

Vid minst 15 dagars arbetso<strong>för</strong>måga:<br />

Sjukvårdskostnader och andra nödvändiga<br />

merkostnader . Självrisk 500 kr<br />

och lägsta belopp 100 kr .<br />

Vid minst 31 dagars arbetso<strong>för</strong>måga:<br />

Sveda och värk från <strong>för</strong>sta dagen, inkomst<strong>för</strong>lust<br />

med 10 procent från dag<br />

91 (dock ej vid färdolycksfall) .<br />

Vid arbetssjukdom: Ersättning <strong>för</strong><br />

sveda och värk betalas från den 1 maj<br />

2003 endast vid vållande .<br />

Vid invaliditet: Inkomst<strong>för</strong>lust som<br />

inte täcks av LAF-livränta, lyte och<br />

men, olägenheter i övrigt, framtida<br />

merkostnader .<br />

Regler <strong>för</strong> olycksfall i arbetet inträffade den 1 maj 2001 eller senare:<br />

Om arbetso<strong>för</strong>mågan varar 15 dagar eller mer, lämnas full ersättning (100 procent) <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lusten från TFA retroaktivt från <strong>för</strong>sta<br />

sjukdagen . Kravet på bevisat vållande har således slopats <strong>för</strong> dessa arbetsskadefall .<br />

Trygghets<strong>för</strong>säkring vid<br />

arbetsskada, TFA<br />

Trygghets<strong>för</strong>säkring vid<br />

arbetsskada, TFA<br />

Lag om statlig ålderspensionsavgift<br />

.<br />

Lag om allmän pensionsavgift<br />

.<br />

Sjukvårdskostnader och andra nödvändiga<br />

skäliga merkostnader . Självrisk<br />

500 kr och lägsta belopp 100 kr .<br />

Vid invaliditet:Inkomst<strong>för</strong>lust som<br />

inte täcks av LF-livränta, lyte och<br />

men, olägenheter i övrigt, framtida<br />

merkostnader .<br />

I princip hela begravningskostnaden<br />

med <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> begravningshjälp<br />

från LAF och TFA .<br />

Förlust av underhåll .<br />

Ersättning <strong>för</strong> psykisk chock<br />

(fr o m 1/1-2002) .<br />

Pensionsrätt i det nya allmänna<br />

pensionssystemet .


84<br />

Arbetsskada<br />

Praktiska anvisningar - Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, LAF<br />

Skadeanmälan<br />

Om du har råkat ut <strong>för</strong> en arbetsskada ska du snarast anmäla detta till din arbetsgivare.<br />

Arbetsgivaren är då enligt lag skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan.<br />

Arbetsgivaren är även skyldig att samråda med skyddsombudet om<br />

anmälan. Vidare har den skadade rätt att ta del av anmälan. Skyddsombudet och om<br />

möjligt även den skadade bör/ska där<strong>för</strong> genom påskrift på anmälan intyga att de<br />

tagit del av den. Påskriften innebär inte att man godkänt anmälan.<br />

Om skyddsombudet eller den skadade har en annan uppfattning än arbetsgivaren<br />

om händelse<strong>för</strong>loppet vid olycksfallet eller om vilka faktorer som är orsak till<br />

en arbetssjukdom, bör de i <strong>för</strong>sta hand <strong>för</strong>söka få arbetsgivaren att komplettera eller<br />

korrigera uppgifterna i anmälan. Alternativet är att komplettera anmälan med en<br />

egen skrivelse.<br />

Det är viktigt att du i anmälan <strong>för</strong>söker ge en så fullständig beskrivning som möjligt<br />

av det händelse<strong>för</strong>lopp som ledde fram till olycksfallet eller av orsakerna bakom<br />

en arbetssjukdom. Knapphändiga uppgifter i skadeanmälan tvingar Försäkringskassan<br />

att göra kompletterande utredningar, vilket leder till <strong>för</strong>längda handläggningstider.<br />

Ansökan om ersättning från arbetsskade<strong>för</strong>säkringen<br />

Ansökningsblankett kan hämtas på Försäkringskassans webbplats www.forsakringskassan.se<br />

eller beställas från Försäkringskassan. Det går också bra att göra ansökan i<br />

ett vanligt brev. Det viktiga är att ansökan är skriftlig.<br />

Blanketthjälp<br />

Försäkringskassan har en egen tryckt anvisning till hjälp <strong>för</strong> den som ska fylla i LAFblanketten.<br />

Råd och anvisningar finns också i LOs publikation ”Allas Blankettguide”, som<br />

kan beställas från LO-distribution.<br />

Praktiska anvisningar – Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, TFA<br />

Skadeanmälan<br />

TFA administreras av AFA Försäkring. Inträffad skada ska anmälas på blanketten<br />

”Skadeanmälan-TFA/TFA-KL – trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada”. Det räcker<br />

med TFA-anmälan. Någon särskild sjukanmälan till AGS behöver du inte göra.<br />

Blanketthjälp<br />

Råd och anvisningar <strong>för</strong> hur man fyller i TFA-blanketten finns i LOs publikation<br />

”Allas Blankettguide”, som finns på www.alla.lo.se. Den kan även beställas från<br />

LO-distribution.<br />

Mer att tänka på vid skadeanmälan<br />

För AFA Försäkrings handläggning är det av stor betydelse att alla uppgifter på anmälningsblanketten<br />

fylls i. Det är till exempel mycket viktigt att händelse<strong>för</strong>loppet<br />

och annat som bidragit till ett inträffat olycksfall beskrivs ut<strong>för</strong>ligt. Skicka om möjligt<br />

med en kopia av den anmälan som sänts till Försäkringskassan.<br />

Om det saknas uppgifter om datum <strong>för</strong> sjukanmälan, sjukpenningens storlek och<br />

liknande innebär det att AFA Försäkring måste komplettera dessa uppgifter i efterhand,<br />

vilket leder till <strong>för</strong>längda handläggningstider.


Glöm inte att bifoga läkarintyg samt kvitton på kostnader, i original. Se också till att<br />

den skadades personnummer finns på alla handlingar som sänds till AFA Försäkring.<br />

Att tänka på vid anmälan till Vållandenämnden<br />

Det är den skadade själv som måste ta initiativ <strong>för</strong> att få ett ärende prövat i Vållandenämnden.<br />

Se där<strong>för</strong> till att vållandeutredning begärs redan i TFA-anmälan.<br />

Det är den skadade själv som måste lämna de uppgifter som visar, det vill säga<br />

bevisar, att arbetsgivaren eller någon han ansvarar <strong>för</strong> varit vållande. Alla uppgifter<br />

som den skadade vill åberopa ska framgå av handlingarna. Se där<strong>för</strong> till att TFAs<br />

utredningsblankett fylls i så ut<strong>för</strong>ligt som möjligt. För belastningsskador, skador till<br />

följd av kemiska ämnen (inkl vatten), mobbning och stress finns särskilda utredningsblanketter<br />

på ”verktygssidorna” på www.alla.lo.se.<br />

Följande frågeställningar kan vara till ledning:<br />

• Hur lång erfarenhet hade den skadade av det aktuella arbetet?<br />

• Hade den skadade fått klara instruktioner om hur arbetet skulle ut<strong>för</strong>as?<br />

• Vilka säkerhets<strong>för</strong>eskrifter gällde <strong>för</strong> det aktuella arbetet?<br />

• Var den skadade medveten om vilka säkerhets<strong>för</strong>eskrifter som gällde?<br />

• Har liknande skador inträffat tidigare på arbetsplatsen och, om så är fallet, vilka<br />

skade<strong>för</strong>ebyggande åtgärder hade vidtagits med anledning av detta?<br />

• Hade skadan kunnat <strong>för</strong>utses eller undvikas och i så fall hur?<br />

• Har arbetsgivaren genom<strong>för</strong>t systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, på arbetsplatsen?<br />

Finns dokumentation?<br />

• Har skyddskommittén, yrkesinspektionen, <strong>för</strong>etagshälsovården eller polisen utrett<br />

den anmälda skadan?<br />

Förklara fackord/fackuttryck och skicka gärna med foto, skiss, ritning eller dylikt.<br />

Finns utredning från yrkesinspektion, polis eller annan, skicka gärna med den.<br />

Skyddsombudets och arbetsgivarens åsikter är också mycket väsentliga <strong>för</strong> att få<br />

ett så ut<strong>för</strong>ligt beslutsunderlag som möjligt. Ett krav är dessutom att arbetsgivaren<br />

undertecknar utredningsblanketten. Observera att Vållandenämndens uppgift inte<br />

är att ”bestraffa” någon utan endast att fastställa om rätt till ersättning enligt § 22a<br />

i TFA-villkoren <strong>för</strong>eligger eller inte, dvs om den skadade har rätt till full ersättning<br />

<strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust och kostnader.<br />

Visar det sig i efterhand att något väsentligt saknas i utredningsunderlaget går<br />

det bra att komplettera och begära omprövning i nämnden.<br />

Blanketthjälp<br />

Råd och anvisningar <strong>för</strong> hur man fyller i blanketten ”Utredningsunderlag – Vållande”<br />

samt de nya blanketterna <strong>för</strong> belastningsskador och skador till följd av kemiska<br />

ämnen finns i ”Allas Blankettguide”, som även kan beställas från LO-distribution.<br />

Att tänka på vid utredning och anmälan om arbetsskada<br />

Oavsett vilken typ av arbetsskada som anmäls och oavsett vart den anmäls (Försäkringskassan<br />

eller TFA), är det viktigt att göra en ordentlig utredning av bakgrund,<br />

händelse<strong>för</strong>lopp, orsakssamband osv.<br />

Ut<strong>för</strong>liga anvisningar, råd och tips om hur man utreder och dokumenterar arbetsskador<br />

finns i ”Skadehandboken”. Anvisningarna är sorterade efter skadetyp:<br />

olycksfall i arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdomar och smitta.<br />

Arbetsskada 85<br />

Facket bör hjälpa den skadade<br />

med utredning och anmälan!<br />

Vållande och vållandeärenden<br />

är ett komplicerat område<br />

som kräver ett aktivt fack .<br />

Både <strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />

och skyddsombud har här ett<br />

ansvar att informera om regler<br />

och fram<strong>för</strong> allt att hjälpa den<br />

skadade att fylla i TFA-blanketterna<br />

så att utredningen blir så<br />

ut<strong>för</strong>lig som möjligt .


86<br />

Arbetsskada<br />

LOs Skadehandbok är ett viktigt komplement till denna grundutbildningsbok.<br />

Se till att det finns åtminstone ett exemplar på din arbetsplats. Både du och skyddsombudet<br />

har nytta av ”Skadehandboken”. Du beställer ”Skadehandboken” från LOdistribution.<br />

Att tänka på beträffande den medicinska utredningen<br />

Försäkringskassan gör, som nämnts, en bedömning dels av om det funnits en skadlig<br />

inverkan i den skadades arbete, dels av om det finns något samband mellan denna<br />

skadliga inverkan och den skada/sjukdom som uppkommit i det enskilda fallet. För<br />

att kunna avgöra detta tar kassan in ett medicinskt underlag, till exempel ett läkarutlåtande<br />

eller journalanteckningar från den behandlande läkaren.<br />

Det är viktigt att kontrollera att de sjukdomar som den skadade anser vara arbetsorsakade<br />

finns med i det medicinska utredningsmaterialet.<br />

Dessutom bör man också noga se efter hur läkaren har bedömt skadligheten i<br />

arbetet. Har läkaren tillräckliga kunskaper om aktuella arbets<strong>för</strong>hållanden eller uttalar<br />

hon eller han sig bara i allmänna ordalag?<br />

Om <strong>för</strong>etagshälsovården inte deltagit i utredningen bör man överväga om man<br />

kan <strong>för</strong>bättra beslutsunderlaget genom att koppla in <strong>för</strong>etagsläkaren. Med sina speciella<br />

kunskaper om bland annat arbetsmiljö kan hon eller han kanske till<strong>för</strong>a ärendet<br />

viktig information.<br />

Att tänka på vid anmälan om olycksfall<br />

När man fyller i en skadeanmälan är det viktigt att man ut<strong>för</strong>ligt redogör dels <strong>för</strong><br />

hela händelse<strong>för</strong>loppet, dels <strong>för</strong> de faktorer som medverkade till att olycksfallet inträffade.<br />

Vid fallolyckor bör man bland annat tänka på att ange fallhöjd, hur den skadade<br />

föll, om den skadade slog i något, vad hon/han landade på och hur hon/han landade.<br />

Händelse<strong>för</strong>loppet vid skador som beror på halkning, sträckning eller plötslig<br />

överbelastning måste också anges noga.<br />

Här kan uppgifter om halt underlag eller ojämnt underlag vara av stor betydelse.<br />

Likaså ska tyngden på det som bars eller lyftes vid olycksfallet anges. Om olycksfallet<br />

innebar ett plötsligt vridvåld mot en viss led eller mot till exempel nacken eller<br />

ländryggen så är det mycket viktigt att även detta kommer med i beskrivningen.<br />

Ofta beror olycksfall på underbemanning, arbetsgivarens <strong>för</strong>summelser, hög arbetsbelastning,<br />

misstag av arbetskamrat, fel på skyddsanordningar, bristande utrustning<br />

och liknande. Naturligtvis måste även sådana <strong>för</strong>hållanden beskrivas.<br />

Att tänka på vid anmälan om arbetssjukdom<br />

De uppgifter som lämnats på anmälan vid en misstänkt arbetssjukdom är sällan så<br />

ut<strong>för</strong>liga att de är ett tillräckligt underlag <strong>för</strong> ett beslut. För att Försäkringskassan<br />

ska få ett godtagbart beslutsunderlag krävs det oftast att olika kompletterande utredningar<br />

görs. Kassans utredare brukar då vända sig direkt till den skadade <strong>för</strong> att få<br />

de uppgifter som saknas. Kassan kan också kontakta arbetsgivaren, <strong>för</strong>etagshälsovården,<br />

skyddsombudet, <strong>för</strong>säkringsrådgivaren eller den lokala fackliga organisationen.<br />

Bakom en arbetssjukdom kan det finnas många orsaker. Det är viktigt att rikta<br />

in utredningen på sådana faktorer i arbetsmiljön som kan ha orsakat skadan eller<br />

<strong>för</strong>sämrat den skadades hälsotillstånd.<br />

Arbetsgivaren är skyldig att tillsammans med de anställda genom<strong>för</strong>a systematiskt<br />

arbetsmiljöarbete (tidigare: internkontroll) på arbetsplatsen. Med det menas att<br />

arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetsmiljöaspekter vid planering och ledning av arbetet.<br />

Han ska också kontrollera att det <strong>för</strong>ebyggande arbetsmiljöarbetet gett avsett


esultat. I detta ingår att arbetsgivaren ska dokumentera hur det har gått till.<br />

Vid utredningen kan nedanstående frågeställningar vara till vägledning när det<br />

gäller att beskriva den troliga orsaken till olika sjukdomar. De följande exemplen är<br />

inte fullständiga utan måste naturligtvis kompletteras utifrån <strong>för</strong>hållandena i varje<br />

enskilt fall.<br />

Besvär i rörelse- och stödjeapparaten<br />

Till exempel vid diagnoserna rygg- och ledbesvär, tendinit (seninflammation), epicondylit<br />

(tennisarmbåge) och myalgi (muskelbesvär).<br />

Utredningen bör inledningsvis ge en allmän bild av den skadades arbetsmiljö när<br />

det till exempel gäller:<br />

• arbetsplatsens utformning<br />

• verktygs och maskiners beskaffenhet och funktion<br />

• arbetets organisation.<br />

Vid beskrivning av arbetsmoment, arbetsställningar, arbetsrörelser och liknande ska<br />

det största intresset ägnas de moment som belastar eller är en påfrestning på den<br />

skadade kroppsdelen.<br />

Vid ländryggsbesvär ska man fram<strong>för</strong> allt ange arbetsställningar och belastningar,<br />

speciellt i samband med vridningar och andra arbetsrörelser. Glöm inte heller att<br />

ange hur ofta olika rörelser görs och hur tunga olika lyft är. Särskilt viktigt är att<br />

beakta om vridning sker med eller utan att fötterna samtidigt <strong>för</strong>flyttas. Vridning av<br />

överkroppen utan fot<strong>för</strong>flyttning är, liksom tunga lyft, farligt <strong>för</strong> ryggen.<br />

Vid besvär i nacke och axlar är det arbetsställningen och belastningen av huvud<br />

och armar som i <strong>för</strong>sta hand är intressanta. Ägna stort intresse åt det arbete som ut<strong>för</strong>s<br />

med händerna över axelplanet eller med armarna utsträckta från kroppen. Vid<br />

utredningen: Ta hjälp av Arbetarskyddsstyrelsens <strong>för</strong>eskrift ”Belastningsergonomi”.<br />

Den bör kunna ligga till grund <strong>för</strong> bedömning av om skadliga lyft eller arbetsställningar<br />

<strong>för</strong>ekommer.<br />

När det gäller epicondylit är det handens och underarmens arbetsrörelser och belastningar<br />

som ska beskrivas.<br />

Vid ensidigt arbete med låsta arbetsställningar får man ofta muskel- och seninflammationer<br />

i till exempel armar, axlar eller nacke. För att ge en rättvisande bild<br />

av den skadliga inverkan måste självfallet dessa moment beskrivas. Om den skadade<br />

suttit i fixerade arbetsställningar ska man ange hur länge ett sådant moment pågår<br />

och hur lång viloperioden är mellan momenten.<br />

Om arbetskamrater med samma arbetsuppgifter har liknande besvär är detta naturligtvis<br />

en viktig upplysning som ska finnas med i utredningen.<br />

Eksem<br />

Vid utredning av eksem som kan ha uppkommit vid kontakt med kemiska ämnen:<br />

Granska noga tillverkarens/importörens produktblad. Om ämnet/vätskan el dyl inte<br />

anges vara eksemframkallande men ingen annan <strong>för</strong>klaring finns, bör <strong>för</strong>frågan ställas<br />

till tillverkare/importör. Eksemframkallande substans kan finnas men kan ha<br />

glömts bort. Det kan också vara så att man ansett risken <strong>för</strong> skada <strong>för</strong>sumbar. Kemikalieinspektionen<br />

kan också kontaktas.<br />

Icke-allergiska eksem<br />

Kontakt med vatten, rengöringsmedel, oljor eller lösningsmedel kan ge upphov till<br />

hudirritationer och eksem.<br />

Arbetsskada 87


88<br />

Arbetsskada<br />

En utredning om sådana besvär ska beskriva:<br />

• Vilka kontakter som <strong>för</strong>ekommer med skadliga ämnen.<br />

• Hur dessa kontakter sker.<br />

• Hur ofta kontakterna <strong>för</strong>ekommer.<br />

• Om <strong>för</strong>sämringar sker vid vissa typer av arbeten.<br />

• Om <strong>för</strong>bättringar sker under längre ledigheter.<br />

• Om liknande besvär <strong>för</strong>ekommer hos andra med samma arbetsuppgifter.<br />

Även här är det viktigt att klarlägga vilka produkter som kan finnas i luften samt vad<br />

tillverkare/importör angivit om dessa i produktbladen.<br />

Allergiska eksem<br />

Ett allergiskt eksem är resultatet av en <strong>för</strong>värvad överkänslighet <strong>för</strong> ett eller flera<br />

ämnen. När en allergi <strong>för</strong> ett visst ämne fastställts ska utredningen beskriva vilka<br />

kontakter som <strong>för</strong>ekommit i arbetet med det aktuella ämnet, hur långvariga och hur<br />

intensiva de varit.<br />

Även här är det viktigt att klarlägga vilka produkter som kan finnas i luften samt<br />

vad tillverkare/importör angivit om dessa i produktbladen.<br />

Luftrörsbesvär<br />

Olika ämnen i luften på en arbetsplats kan ge upphov till besvär i andningsvägarna.<br />

Besvären kan vara allergiska eller icke-allergiska.<br />

Har den skadade blivit allergisk mot ett särskilt ämne ska utredningen ge svar på<br />

om ämnet i fråga <strong>för</strong>ekommit i den skadades arbetsmiljö, hur han kommit i kontakt<br />

med det och hur ofta.<br />

Har den skadade drabbats av luftrörsbesvär som inte är av allergisk typ ska utredningen<br />

inriktas på att beskriva den materialhantering och de ämnen som funnits i<br />

miljön och som kan ha gett upphov till andningsbesvär.<br />

Även här är det viktigt att klarlägga vilka produkter som kan finnas i luften samt<br />

vad tillverkare/importör angivit om dessa i produktbladen.<br />

Lungsjukdomar<br />

Sjukdomar med diagnoserna pleuraplack (<strong>för</strong>kalkningar i lungsäcken, orsakade av<br />

exposition <strong>för</strong> asbest) asbestos (dammlunga orsakad av asbest) och silikos (så kallad<br />

stendammlunga) räknas till lungsjukdomarna.<br />

Tiden från det att den skadade <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången kom i kontakt med det skadliga<br />

ämnet till dess att skadan kan konstateras är vanligtvis mycket lång, ofta över 20 år.<br />

Detta gör att till exempel expositions<strong>för</strong>hållandena kan vara svåra att ange. Den skadade<br />

och den arbetsgivare hos vilken han utsattes <strong>för</strong> det skadliga ämnet, kan trots<br />

det ändå lämna tillräckliga uppgifter i de flesta fall. Yrkesinspektionen kan också ha<br />

gjort undersökningar på de arbetsplatser som är aktuella.<br />

Det är ur medicinsk synvinkel tveksamt att ange att pleuraplack i sig är en sjukdom.<br />

Enbart pleuraplack – om den inte har extrem omfattning och kallas pansarlunga,<br />

vilket är mycket sällsynt – orsakar inte lungfunktionsnedsättning. Däremot<br />

kan även själva lungorna ha tagit skada av asbestfibrerna och då med lungfunktionsnedsättning<br />

som följd. Enbart pleuraplack utan lungfunktionsnedsättning berättigar<br />

inte till ersättning.<br />

Hörselskador<br />

En hörselskada konstateras oftast <strong>för</strong>st sedan den skadade har varit utsatt <strong>för</strong> skadligt<br />

buller under lång tid och i många fall hos olika arbetsgivare. Exakta uppgifter<br />

om bullernivåer kan där<strong>för</strong> vara svåra att få fram. Man ska dock, så gott det går, i


kronologisk ordning ange de olika arbeten den skadade haft och de bullernivåer som<br />

<strong>för</strong>ekommit. Yrkesinspektionen kan i vissa fall ha uppgifter om bullernivåer på vissa<br />

arbetsplatser, inom vissa yrkesområden och <strong>för</strong> vissa maskiner och verktyg.<br />

Bullerskada kan uppstå även till följd av ljudbang, till exempel en detonation.<br />

Detta blir då en olycksfallsskada, eftersom den hände vid ett specifikt tillfälle och<br />

ska ersättningsmässigt prövas så.<br />

Vibrationsskador<br />

Utredningen ska innehålla uppgifter om:<br />

• Under hur lång yrkesverksam tid den skadade har varit utsatt <strong>för</strong> vibrationer.<br />

• Hur ofta den skadade har arbetat med vibrerande verktyg.<br />

• Hur många timmar den skadade arbetat per dag.<br />

• Vilka verktyg som har använts. Det är viktigt att inte bara ange typ av vibrerande<br />

vektyg (t ex borrmaskin) utan också fabrikat och typnummer.<br />

• Vilket eller vilka material den skadade har bearbetat.<br />

• Vilken utbildning/information som den skadade fått i enlighet med Arbetarskyddsstyrelsens<br />

<strong>för</strong>eskrift i att ”känna efter <strong>för</strong>e”.<br />

Cancer<br />

En cancersjukdom uppkommer, eller upptäcks, ofta <strong>för</strong>st lång tid efter det att den<br />

<strong>för</strong>sta kontakten med det skadliga ämnet har skett. Av den anledningen måste en<br />

beskrivning av expositionen <strong>för</strong> skadliga ämnen sträcka sig mycket långt, kanske 20<br />

– 30 år, tillbaka i tiden.<br />

Det råder olika uppfattning om de flesta cancerformer huruvida de är arbetsrelaterade<br />

eller inte. Asbestcancern med diagnos mesoteliom (startar i lungsäck, bukhinna<br />

och hjärtsäck) samt näscancer till följd av oftast mångårigt dammande arbete<br />

– <strong>för</strong> det mesta trädamm från feta träslag – anses vara signalcancer. Forskarna anser<br />

således att cancer med ovan angiven placering och arbete med asbest respektive trädamm<br />

beror på detta arbete. Mesoteliom drabbar i allmänhet sent i livet och ofta<br />

när arbetarna gått i pension. Det är en viktig facklig uppgift att bevaka rätten till<br />

ersättning.<br />

Lösningsmedelspåverkan<br />

Den skadliga inverkan i form av arbete med lösningsmedel ska beskrivas uttömmande.<br />

Även i dessa typer av ärenden måste utredningen ofta sträcka sig långt tillbaka i<br />

tiden.<br />

Utredningen ska belysa:<br />

• Vilken typ av arbete som bedrevs.<br />

• Vilka olika former av lösningsmedel den skadade varit utsatt <strong>för</strong> och vilka eventuella<br />

blandningar av olika medel som har <strong>för</strong>ekommit. Efterfråga varuinformationsbladet,<br />

gärna med uppgift om risk och innehåll!<br />

• Kvantiteten lösningmedel av olika slag som använts av den skadade. Arbetsgivaren<br />

har kanske handlingar om hur mycket som köpts in under åren.<br />

• Under vilka perioder som exponering har <strong>för</strong>ekommit samt hur ofta och hur<br />

länge under dessa perioder.<br />

• Vilka arbetsmetoder som den skadade har använt.<br />

• I vilken typ av arbetslokaler som arbetet har skett. Redovisa lokalens storlek och<br />

allmänventilationen. Öppningsbara fönster/dörrar? I vilken utsträckning höll<br />

man öppet på grund av lösningsmedelsångor?<br />

Arbetsskada 89


90<br />

Arbetsskada<br />

• Vilken skyddsutrustning som användes och vilken skyddsutrustning som eventuellt<br />

saknades.<br />

• Hur arbetet har ut<strong>för</strong>ts. Sölades det med lösningsmedel? Förvarades lösningsmedel<br />

i öppna kärl? Fanns det dragskåp <strong>för</strong> <strong>för</strong>varing av färg? Skedde arbete, till<br />

exempel målning, under utsug? Har arbetsmiljön <strong>för</strong>bättrats under åren? På vilket/vilka<br />

sätt och när?<br />

Hjärtsjukdomar<br />

Hjärtbesvär kan uppkomma som ett resultat av fysiskt och psykiskt ansträngande<br />

arbets<strong>för</strong>hållanden. Utredningen ska där<strong>för</strong> inriktas på <strong>för</strong>ekomsten av sådana <strong>för</strong>hållanden<br />

i den skadades arbete.<br />

Psykiska och psykosomatiska sjukdomar<br />

Det finns åtskilliga <strong>för</strong>hållanden i arbetet som kan ge upphov till psykiska eller psykosomatiska<br />

besvär hos de anställda. Några exempel kan vara dålig arbetsorganisation,<br />

återkommande produktionsstörningar, orimliga produktionskrav, samarbetsproblem<br />

mellan arbetsledning och arbetstagare samt mobbning.<br />

Beslut i denna typ av ärenden riskerar ofta att bli felaktiga på grund av bristfälliga<br />

utredningar. Allt i den bakomliggande situationen måste där<strong>för</strong> redovisas på ett<br />

ut<strong>för</strong>ligt och objektivt sätt.<br />

Att tänka på vid ett eventuellt överklagande<br />

Anvisningarna <strong>för</strong> hur man överklagar beslut finns samlade i ett särskilt kapitel på<br />

sid 192 f. Vid arbetsskada bör man särskilt tänka på följande:<br />

• Granska den utredning som legat till grund <strong>för</strong> beslutet kritiskt.<br />

• Finns det brister i beskrivningen av det inträffade olycksfallet?<br />

• Har händelse<strong>för</strong>loppet och skadans konsekvenser beskrivits tillräckligt uttömmande?<br />

• Har skadligheten i arbetet beskrivits tillräckligt ut<strong>för</strong>ligt i arbetssjukdomsärendet?<br />

• Kan beslutsfattaren bilda sig en uppfattning om skadligheten i arbetet?<br />

• Finns det redogörelse <strong>för</strong> tyngder, frekvenser av lyft, ensidighet eller annan skadlighet<br />

som den skadade har varit utsatt <strong>för</strong>?<br />

• Finns det anledning att begära att Försäkringskassan tar in ytterligare läkarutlåtande<br />

där frågan om arbetsskada diskuteras mer ut<strong>för</strong>ligt?<br />

• Har <strong>för</strong>etagsläkaren varit inkopplad?<br />

• Finns det anledning att vända sig till en yrkesmedicinsk klinik eller till en specialist?<br />

Checklista – arbetsskada<br />

Försäkringsrådgivaren<br />

• Se till att skada/tillbud anmäls till arbetsgivare och skyddsombud.


• Informera den skadade om vad som normalt händer vid anmälan om arbetsskada<br />

till Försäkringskassan respektive AFA Försäkring.<br />

• Informera den skadade om arbetsgivarens ansvar vid vållande (se sid 78-79).<br />

Den skadade<br />

• Anmäl skadan/tillbudet till arbetsgivaren och skyddsombudet.<br />

• Skaffa anmälningsblanketter från Försäkringskassan (<strong>för</strong> anmälan dit) respektive<br />

arbetsgivaren (<strong>för</strong> ”Skadeanmälan TFA/TFA-KL” ) och fylla i dem.<br />

• Skicka med läkarintyg samt – till AFA Försäkring – även originalkvitton på kostnader<br />

och en kopia av anmälan till Försäkringskassan.<br />

Arbetsgivaren<br />

• Är enligt lag skyldig att anmäla skada till Försäkringskassan.<br />

• Kompletterar ”Skadeanmälan TFA/TFA-KL” samt undertecknar densamma.<br />

• Kontaktar skyddsombudet <strong>för</strong> eventuella åtgärder som <strong>för</strong>hindrar liknande skador/tillbud<br />

i framtiden.<br />

Skyddsombudet<br />

• Ta del av alla anmälningar och skriva under anmälan till Försäkringskassan.<br />

• Se till att arbetsgivaren vidtar åtgärder så att liknande skador/tillbud i möjligaste<br />

mån undviks i framtiden.<br />

• Utred vid behov om arbetsgivaren kan göras ansvarig <strong>för</strong> skadan (det vill säga om<br />

denne vållat skadan).<br />

Arbetsskada 91


92<br />

ARBETSSKADA<br />

Arbetsskada – LAF/TFA<br />

• olycksfall i arbetet<br />

• färdolycksfall<br />

• arbetssjukdom<br />

(skada till följd av annat än olycksfall)<br />

• smitta


ARBETSSKADA<br />

LAF<br />

Ersätter kostnader <strong>för</strong><br />

• karensdag/-ar<br />

• tandvård<br />

• särskilda hjälpmedel<br />

• sjukvård utom riket<br />

Lämnar ersättning i form av livränta vid<br />

• bestående nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan<br />

Lämnar ersättning vid dödsfall <strong>för</strong><br />

• begravningshjälp<br />

• livränta till efterlevande<br />

93


94<br />

ARBETSSKADA<br />

Prövning av arbetsskada<br />

Den bevisregel som gäller i LAF fr o m den 1 juli 2002<br />

Med arbetsskada <strong>för</strong>stås i denna lag skada till följd av<br />

olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet .<br />

En skada skall anses ha uppkommit av sådan orsak, om<br />

övervägande skäl talar <strong>för</strong> det .<br />

(Skador med skadedatum <strong>för</strong>e den 1 juli 2002 prövas enligt den gamla bevisregeln .)


ARBETSSKADA<br />

Detta gäller <strong>för</strong> ”gamla” skador<br />

Den tidigare bevisregeln . Gäller <strong>för</strong> skador med skadedatum <strong>för</strong>e den<br />

1 juli 2002<br />

• STEG 1: Har den skadade varit utsatt <strong>för</strong> en skadlig<br />

inverkan av sådant slag att den med hög grad av<br />

sannolikhet ska kunna med<strong>för</strong>a besvär av det<br />

aktuella slaget?<br />

• STEG 2: Talar övervägande skäl <strong>för</strong> samband<br />

mellan den skadliga inverkan och den skadades<br />

besvär?<br />

95


96<br />

ARBETSSKADA<br />

TFA kan lämna ersättning <strong>för</strong><br />

• sjukvårdskostnader m m<br />

• inkomst<strong>för</strong>lust<br />

• sveda och värk<br />

• rehabilitering<br />

• lyte eller annat stadigvarande men<br />

• olägenhet i övrigt till följd av skadan<br />

• begravningskostnader<br />

• <strong>för</strong>lust av underhåll till efterlevande


ARBETSSKADA<br />

Vållandereglerna<br />

Full ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust lämnas<br />

från TFA om arbetsskadan<br />

• är ett olycksfall i arbetet<br />

• som inträffat den 1 maj 2001 eller senare<br />

• och med<strong>för</strong>t minst 15 dagars sjukskrivning<br />

Full ersättning = 100 % även över taket <strong>för</strong> sjukpenninggrundande inkomst<br />

97


98<br />

ARBETSSKADA<br />

Vållandeprövning eller inte?<br />

• Ingen vållandeprövning <strong>för</strong> olycksfall i arbetet med<br />

skadedatum 1 maj 2001 eller senare<br />

• Vållandeprövning enligt §22a kvarstår <strong>för</strong><br />

• arbetssjukdomar<br />

• olycksfall i arbetet med skadedatum <strong>för</strong>e den 1 maj 2001<br />

• Färdolycksfall – ingen vållandeprövning möjlig<br />

Vållandefrågan prövas av TFAs Vållandenämnd efter ansökan av den <strong>för</strong>säkrade


Arbetsskada 99<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Arbetslöshet<br />

Elisabet Wennerberg, Transport


Innehåll<br />

Om innehållet i detta kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .102<br />

Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103<br />

Kort sammanfattning av <strong>för</strong>säkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103<br />

A-kassorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103<br />

Villkor <strong>för</strong> ersättning från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103<br />

Om att ”stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105<br />

Ersättningsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106<br />

Aktivitetsgaranti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107<br />

Specialregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .108<br />

Avstängningsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109<br />

Friår med aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109<br />

Arbetslöshetsersättning är pensionsgrundande inkomst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110<br />

Avtal om stöd och ersättning vid arbetsbrist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .111<br />

Försäkring om avgångsbidrag – AGB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113<br />

Kort om AGB-villkoren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113<br />

När har du rätt till AGB? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113<br />

Ersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114<br />

Preskription . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114<br />

Skatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114<br />

Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115<br />

Sammanfattning – arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115<br />

Praktiska anvisningar – Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115<br />

Praktiska anvisningar – Försäkring om avgångsbidrag, AGB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116<br />

Checklista – arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116<br />

OH-bilder <strong>för</strong> kopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117<br />

Arbetslöshet 101


102<br />

Arbetslöshet<br />

Arbetslöshet<br />

Om innehållet i detta kapitel<br />

I detta kapitel kommer vi att gå igenom ersättningsmöjligheterna genom den lagstiftade<br />

arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen och den kollektivavtalade avgångsbidrags<strong>för</strong>säkringen<br />

(AGB). Sedan den 1 april 2005 gäller nya <strong>för</strong>säkringsvillkor <strong>för</strong> AGB. Nya AGB<br />

är en del av ett avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv och som också omfattar<br />

omställningsstöd av ungefär samma slag som tjänstemännen länge haft.<br />

Lagstadgade <strong>för</strong>säkringar Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen Läs på sidan<br />

och motsvarande 103-110<br />

Avtals<strong>för</strong>säkringar Nytt avtal mellan LO och Svenskt Läs på sidan<br />

Näringsliv 111-114<br />

Försäkring om avgångsbidrag,<br />

AGB, enligt de <strong>för</strong>säkringsvillkor<br />

som gäller sedan den 1 april 2005<br />

Den <strong>för</strong>sta delen av kapitlet handlar dock om den lagstiftade arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />

(a-kassan). Här är det vanligt att regeringen ändrar reglerna ofta. Ändringar<br />

i arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen följer inte heller det regelbundna mönster av ikraftträdande<br />

antingen den 1 januari eller den 1 juli som brukar prägla övriga lagstiftade<br />

<strong>för</strong>säkringar.<br />

Det innebär att en del av informationen i detta kapitel snabbt kan bli inaktuell.<br />

Se där<strong>för</strong> till att du alltid har aktuell information från ditt <strong>för</strong>bunds a-kassa till<br />

hands!


Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />

Kort sammanfattning av <strong>för</strong>säkringen<br />

Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen består av två sammanhållna delar:<br />

Rätt till ersättning från grund<strong>för</strong>säkringen har den som<br />

• uppfyller grundvillkoret och<br />

• arbetsvillkoret eller studerandevillkoret – och dessutom<br />

• har fyllt 20 år.<br />

Rätt till ersättning från inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen har den som<br />

• uppfyller grundvillkoret och<br />

• arbetsvillkoret och<br />

• medlemsvillkoret<br />

I båda fallen måste du stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande under arbetslösheten.<br />

A-kassorna<br />

Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen styrs av lagstiftning men administreras av arbetslöshetskassor,<br />

a-kassor. A-kassorna har till uppgift att betala ut ersättning till sina medlemmar<br />

vid arbetslöshet. I LO-<strong>för</strong>bundens stadgar finns bestämmelser som säger att den<br />

som är medlem i ett fack<strong>för</strong>bund också ska vara medlem i <strong>för</strong>bundets a-kassa.<br />

Varje a-kassa <strong>för</strong>säkrar anställda inom sitt yrkes- eller verksamhetsområde. Det<br />

finns <strong>för</strong> närvarande 37 arbetslöshetskassor. De flesta är knutna till fack<strong>för</strong>bund men<br />

det finns också några som hör till <strong>för</strong>etagarorganisationer. Förutom dessa finns en<br />

kompletterande a-kassa, den så kallade Alfa-kassan. Den ska fungera som en ”övergångskassa”<br />

<strong>för</strong> personer som saknar anknytning till en viss bransch eller som av<br />

någon anledning inte vill vara med i en vanlig a-kassa. Även egna <strong>för</strong>etagare kan vara<br />

med i Alfa-kassan.<br />

Tillsyn över a-kassornas verksamhet sköts av Inspektionen <strong>för</strong> arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen,<br />

IAF, med säte i Katrineholm. Lokalt handläggs arbetslöshetsersättningsfrågor<br />

av särskilda tjänstemän på de olika fack<strong>för</strong>bundens <strong>avd</strong>elningsexpeditioner.<br />

Vem får bli medlem?<br />

Var och en som arbetar inom en a-kassas yrkes- eller verksamhetsområde kan bli<br />

medlem. För övriga finns, som nämnts, den kompletterande Alfa-kassan. För att du<br />

ska få bli medlem i ”ditt” yrkesområdes a-kassa ska du<br />

• inte ha fyllt 64 år<br />

• arbeta minst 17 timmar i genomsnitt per vecka<br />

• inte redan tillhöra en annan a-kassa (övergång kan dock i så fall vara aktuell).<br />

Villkor <strong>för</strong> ersättning från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />

Det finns ett grundvillkor och ett arbetsvillkor som du ska ha uppfyllt <strong>för</strong> att få rätt<br />

till ersättning. Dessa villkor gäller <strong>för</strong> både grund<strong>för</strong>säkringen och inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />

Därutöver finns ett studerandevillkor, som gäller grund<strong>för</strong>säkringen<br />

och ett medlemsvillkor som gäller inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />

I samtliga fall gäller att du ska stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande <strong>för</strong> att få<br />

ersättning. Du ska alltså vara inskriven vid arbets<strong>för</strong>medlingen och aktivt söka jobb<br />

eller gå på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som arbets<strong>för</strong>medlingen har anvisat.<br />

Arbetslöshet 103<br />

Läs mer om de olika delarna<br />

och ersättningsvillkoren <strong>för</strong><br />

arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen på<br />

de följande sidorna!


104<br />

Arbetslöshet<br />

Grundvillkor<br />

Gäller både grund<strong>för</strong>säkringen och inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />

För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du<br />

• vara arbetslös, helt eller delvis<br />

• vara arbets<strong>för</strong> och o<strong>för</strong>hindrad att ta arbete som avser minst tre timmar per arbetsdag<br />

och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan<br />

• vara anmäld på offentlig arbets<strong>för</strong>medling<br />

• vara beredd att ta lämpligt erbjudet arbete<br />

• aktivt söka men inte kunna få ett lämpligt arbete<br />

• medverka till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med arbets<strong>för</strong>medlingen<br />

(läs mer om handlingsplan på sid 106).<br />

För grund<strong>för</strong>säkringen gäller dessutom att du ska ha fyllt 20 år.<br />

Arbetsvillkoret<br />

Gäller både grund<strong>för</strong>säkringen och inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen. För grund<strong>för</strong>säkringen<br />

gäller dock som alternativ även studerandevillkoret (se nedan).<br />

Förutom att uppfylla grundvillkoret måste du också ha arbetat en viss tid <strong>för</strong>e<br />

arbetslösheten <strong>för</strong> att få rätt till ersättning. Du måste ha<br />

• <strong>för</strong>värvsarbetat i minst 70 timmar per månad i minst sex månader under en ramtid<br />

av tolv månader <strong>för</strong>e arbetslösheten eller<br />

• <strong>för</strong>värvsarbetat i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader<br />

och ut<strong>för</strong>t arbete under minst 45 timmar under var och en av dessa<br />

månader.<br />

Timvillkoret i arbetsvillkoret har tillkommit <strong>för</strong> att anpassa arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />

till arbetslivets allt mer oregelbundna arbetstider och så kallade flexibla anställningsformer<br />

(till exempel ”vid behov”-anställningar).<br />

Ramtiden och ”överhoppningsbar tid”<br />

Ramtiden är den tid under vilken du kvalificerar dig <strong>för</strong> ersättning genom att uppfylla<br />

ett arbetsvillkor. Ramtiden är i normalfallet tolv månader.<br />

För att ramtiden inte ska bli <strong>för</strong> snävt tilltagen <strong>för</strong> exempelvis den som blir sjuk,<br />

tar arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen hänsyn till så kallad överhoppningsbar tid. Det är tid<br />

som visserligen inte kvalificerar till ersättning (det gör bara reguljärt <strong>för</strong>värvsarbete)<br />

men som <strong>för</strong>länger ramtiden. Överhoppningsbar tid är exempelvis<br />

• sjukskrivning<br />

• <strong>för</strong>äldraledighet med <strong>för</strong>äldrapenning<br />

• ledighet med hel närståendepenning<br />

• värnpliktstjänstgöring<br />

• tid med starta-eget-bidrag<br />

• anställningar med särskilt anställningsstöd.<br />

EXEMPEL:<br />

Om du har varit sjukskriven under två av de tolv månaderna innan du blev arbetslös,<br />

har du alltså rätt att få din ramtid <strong>för</strong>längd till 14 månader.


Första ersättningsperioden<br />

För att ha rätt till en <strong>för</strong>sta ersättningsperiod ska du ha uppfyllt arbetsvillkoret genom<br />

reguljärt <strong>för</strong>värvsarbete. Observera att anställningsstöd inte får ha betalats <strong>för</strong><br />

att arbetsvillkoret ska anses vara uppfyllt.<br />

Vid arbetslöshet (arbetslös <strong>för</strong>sta gången) räknas dock som <strong>för</strong>värvsarbete även<br />

• arbete med lönebidrag<br />

• semester eller annan ledighet med helt eller delvis bibehållen lön<br />

• tid med avgångsvederlag<br />

• anställning inom Samhall<br />

• skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare<br />

• värnplikt/repmånad, dock högst två månader<br />

• <strong>för</strong>äldraledighet med <strong>för</strong>äldrapenning, dock högst två månader.<br />

Ny ersättningsperiod efter den <strong>för</strong>sta<br />

I princip räknas bara reguljärt <strong>för</strong>värvsarbete som kvalifikationsgrund.<br />

Du kan alltså inte kvalificera dig till en ny ersättningsperiod genom att delta<br />

i arbetsmarknadspolitiska program eller genom att ha en anställning med särskilt<br />

anställningsstöd. Du kan dock kvalificera dig till en ny ersättningsperiod genom att<br />

uppfylla ett studerandevillkor. Det ger dig dock bara rätt till grundbelopp.<br />

Studerandevillkoret<br />

Gäller <strong>för</strong> grund<strong>för</strong>säkringen, som ett alternativ till arbetsvillkoret.<br />

Studerandevillkoret (eller utbildningsvillkoret som det ibland också kallas), gäller<br />

bara grund<strong>för</strong>säkringen. Syftet är att även studier i vissa fall ska kunna kvalificera<br />

till ersättning.<br />

Förutsättningen <strong>för</strong> att du ska kunna få ersättning enligt studerandevillkoret är att du<br />

• har fyllt 20 år<br />

• har fullföljt heltidsstudier på minst ett läsår och som berättigat dig till studiesocialt<br />

stöd och därefter<br />

• antingen <strong>för</strong>värvsarbetat eller varit arbetssökande (inskriven på arbets<strong>för</strong>medlingen)<br />

i minst 90 dagar inom en ramtid på tio månader.<br />

Om du inte har fyllt 20 år när ramtiden på tio månader <strong>för</strong>flutit, <strong>för</strong>längs ramtiden<br />

tills du hunnit fylla 20 år.<br />

Medlemsvillkoret<br />

Gäller inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />

För att få den inkomstrelaterade ersättningen från a-kassan vid arbetslöshet krävs<br />

att du har varit medlem i minst ett år <strong>för</strong>e arbetslösheten.<br />

Om att ”stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande”<br />

Gäller både grund<strong>för</strong>säkringen och inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />

För att ha rätt till ersättning måste du som arbetslös vara anmäld som arbetssökande<br />

hos offentlig arbets<strong>för</strong>medling. Privata arbets<strong>för</strong>medlingar räknas inte. Du<br />

måste ta de kontakter med arbetsgivare som <strong>för</strong>medlingen ålägger dig. Du är också<br />

skyldig att delta i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering som<br />

syftar till att häva arbetslösheten.<br />

Under de <strong>för</strong>sta 100 dagarnas arbetslöshet har du rätt att begränsa ditt arbets-<br />

Arbetslöshet 105


106<br />

Arbetslöshet<br />

sökade både yrkesmässigt och geografiskt. Därefter är du – <strong>för</strong> att fortfarande anses<br />

stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande – skyldig att bredda ditt sökade både vad det<br />

gäller yrke och geografi.<br />

Anmälan om arbetslöshet – arbetsgivarintyg m m – kassakort<br />

På arbets<strong>för</strong>medlingen registrerar du dig som arbetssökande och får blanketten ”Anmälan<br />

om arbetslöshet” att fylla i. Denna arbetslöshetsanmälan ska du skicka till din<br />

a-kassa.<br />

När du skickar in blanketten ska du bifoga bland annat ett arbetsgivarintyg från<br />

din senaste anställning. Har du flera jobb, behöver du arbetsgivarintyg från samtliga<br />

– även från eventuella jobb som du har kvar. Om du studerar behöver du ett studieintyg<br />

från skolan.<br />

Arbets<strong>för</strong>medlingen berättar <strong>för</strong> dig vilka andra dokument som eventuellt behöver<br />

bifogas arbetslöshetsanmälan. Arbetsgivarintyget är dock centralt – lämna aldrig<br />

en anställning utan att ha fått ett sådant!<br />

När a-kassan handlagt din anmälan, får du ett välkomstbrev med information<br />

och ett kassakort som du ska fylla i varje dag. Rutorna på kassakortet räcker i två<br />

veckor. När du avslutar ett kassakort, ska du skicka in det till a-kassan, som automatiskt<br />

skickar dig nästa kassakort. Så håller du på under hela arbetslöshetsperioden.<br />

Skyldighet att ta anvisat arbete<br />

Du är skyldig att anta ett erbjudande om ett lämpligt arbete eller en lämplig utbildning.<br />

Handlingsplan<br />

Senast inom tre månader från att du anmält dig som arbetssökande hos arbets<strong>för</strong>medlingen,<br />

ska en individuell handlingsplan upprättas. Arbets<strong>för</strong>medlingen ska<br />

upprätta handlingsplanen i samråd med dig.<br />

Handlingsplanen ska innehålla de rättigheter och skyldigheter som du som arbetslös<br />

arbetssökande har. Det ska framgå vilka krav som ställs på dig. Det gäller både i<br />

fråga om sökaktivitet och aktuella sökområden, såväl yrkesmässigt som geografiskt.<br />

Ersättningsregler<br />

Ersättningens storlek<br />

Den högsta ersättningen från grund<strong>för</strong>säkringen är 320 kronor om dagen.<br />

Därutöver kan du, om de olika villkoren <strong>för</strong> detta är uppfyllda, få ersättning från<br />

inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />

Underlaget <strong>för</strong> beräkning av dagpenningen är din normala dags<strong>för</strong>tjänst. Med<br />

dags<strong>för</strong>tjänst avses 1/5 av den veckoinkomst eller 1/22 av den månadsinkomst som<br />

du hade innan du blev arbetslös. Vid beräkning av dags<strong>för</strong>tjänstens storlek ska man<br />

även räkna in till exempel OB-ersättning, skifttillägg och ersättning <strong>för</strong> regelbundet<br />

återkommande övertid.<br />

Du får 80 procent av dags<strong>för</strong>tjänsten i arbetslöshets<strong>för</strong>säkring, dock högst 680<br />

kronor per dag och lägst 320 kronor per dag om du arbetat heltid. Under arbetslöshetens<br />

100 <strong>för</strong>sta dagar lämnas en högre ersättning på högst 730 kronor om dagen. Om<br />

du stämplar på deltid, betalas <strong>för</strong>höjd dagpenning bara ut under 20 veckor.<br />

I och med att den högsta ersättningen är 680 kronor per dag (utom under de<br />

<strong>för</strong>sta 100 dagarna) innebär det att inkomsttaket är 18 700 kronor i månaden (under<br />

de <strong>för</strong>sta 100 dagarna, då den högsta ersättningen är 730 kronor per dag, är inkomsttaket<br />

20 100 kronor i månaden).


Vid en månadsinkomst över taket blir där<strong>för</strong> ersättningen uttryckt i procent av<br />

inkomsten lägre, dvs ersättningen täcker inte 80 procent av den <strong>för</strong>lorade inkomsten.<br />

Observera att inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen bygger på den inkomst som du går<br />

miste om i och med arbetslösheten. Ersättningen från Försäkringskassan vid sjukdom<br />

grundas däremot på din <strong>för</strong>väntade inkomst tolv månader fram i tiden. Det<br />

inkomstunderlag <strong>för</strong> beräkning av din arbetslöshetsersättning som används behöver<br />

alltså inte vara samma som din sjukpenninggrundande inkomst.<br />

Avdrag på dagpenningen vid tillerkänd pension<br />

Den som får ålderspension och tjänstepension utbetalad får sin a-kassa beräknad<br />

på 65 procent av daginkomsten, dock högst 680 kronor (högst 730 kronor under de<br />

<strong>för</strong>sta hundra dagarna). Dagpenningen minskas med 1/260-del av ålderspensionen,<br />

det vill säga dagpenningen och pensionen får tillsammans inte bli mer än 65 procent<br />

av dagsinkomsten. Får man enbart sin tjänstepension utbetalad ska a-kassan beräknas<br />

på 80 procent av daginkomsten. Även grundbeloppet enligt grund<strong>för</strong>säkringen<br />

minskas.<br />

Ersättningsperiodens längd<br />

Karensdagsregel<br />

En karensperiod på fem dagar gäller. Innan du kan få ersättning måste du ha varit<br />

arbetslös under minst fem dagar inom en sammanhängande tolvmånadersperiod. I<br />

karenstiden räknas endast de dagar <strong>för</strong> vilka du skulle ha fått ersättning om reglerna<br />

om karens inte hade tillämpats.<br />

Längsta ersättningsperiod<br />

Arbetslöshetsersättning betalas ut i längst 300 dagar <strong>för</strong> alla, oavsett ålder.<br />

Ny ersättningsperiod<br />

I vissa fall kan ersättningsperioden <strong>för</strong>längas med ytterligare högst 300 dagar utan<br />

att ett nytt arbetsvillkor behöver uppfyllas. En sådan <strong>för</strong>längning kan erbjudas den<br />

som inte ska delta i den nya så kallade aktivitetsgarantin (se särskilt avsnitt om detta<br />

nedan).<br />

Aktivitetsgarantin är inriktad på personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa.<br />

Om du bedöms ha goda chanser att få ett reguljärt arbete genom arbets<strong>för</strong>medlingens<br />

ordinarie utbud kan du alltså erbjudas en ny ersättningsperiod i stället.<br />

Deltidsarbetslösa<br />

Om du har fast deltidsarbete, kan du inte få utfyllnadsersättning <strong>för</strong> heltid under<br />

mer än en ersättningsperiod.<br />

Aktivitetsgaranti<br />

Aktivitetsgarantin, AGAn, är en särskild åtgärd som in<strong>för</strong>des under år 2000. Syftet<br />

är att bryta den ”rundgång” mellan arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska<br />

åtgärder som många långtidsarbetslösa fastnat i.<br />

AGA erbjuds den som har fyllt 20 år och som är långtidsarbetslös eller riskerar att<br />

bli det. När du uppbär arbetslöshetsersättning kan arbets<strong>för</strong>medlingen när som helst<br />

– även från <strong>för</strong>sta ersättningsdagen – anvisa dig till aktivitetsgarantin. Senast ska det<br />

dock ske när arbetslösheten varat i 27 månader (två år och tre månader).<br />

Även den som uppburit både en <strong>för</strong>sta ersättningsperiod och en eventuell <strong>för</strong>längning<br />

med 300 dagar kan bli erbjuden att delta i aktivitetsgarantin.<br />

Arbetslöshet 107


108<br />

Arbetslöshet<br />

I AGAn finns ingen ”bortre parentes”, dvs ingen begränsning i tiden under vilken<br />

aktivitetsstöd motsvarande a-kassa kan betalas och aktivitetsgarantin ska pågå.<br />

Deltidsarbetslösa<br />

Även deltidsarbetslösa kan bli erbjudna att delta i aktivitetsgarantin. Tidsgränsen 27<br />

månader gäller även vid deltidsarbetslöshet.<br />

Observera att du har rätt att behålla ditt deltidsarbete under tiden som du deltar<br />

i AGAn. Du måste kunna visa upp ett intyg från arbetsgivaren om att den önskade<br />

heltiden inte kan erbjudas.<br />

Avstängningsregler m m<br />

Reglerna om avstängning och nedsättning av ersättning (se nedan, sid 109), gäller<br />

också om du utan giltig anledning lämnat en aktivitet inom AGAn.<br />

Specialregler<br />

Samordning med avgångsvederlag<br />

Du kan inte få ersättning från arbetslöshetskassan samtidigt som du har avgångsvederlag,<br />

eftersom avgångsvederlag räknas som <strong>för</strong>värvsinkomst. Exempel: Du får en<br />

årslön som avgångsvederlag. Ur arbetslöshets<strong>för</strong>säkringens synvinkel räknas det året<br />

som om du skulle ha arbetat.<br />

Eftersom tiden med avgångsvederlag räknas som ”arbetstid”, kan du dock få tillgodoräkna<br />

dig avgångsvederlagstiden <strong>för</strong> att uppfylla ett nytt arbetsvillkor.<br />

Anställningsstöd och liknande<br />

Anställning med särskilt anställningsstöd eller den arbetsmarknadspolitiska åtgärden<br />

rekryteringsstöd kvalificerar inte längre till en <strong>för</strong>sta ersättningsperiod.<br />

Permittering<br />

Du har inte rätt till arbetslöshetsersättning under permittering utan lön. Regeringen<br />

och riksdagen anser att det inte är <strong>för</strong>säkringens sak att betala <strong>för</strong> arbetskraftskostnader<br />

under tillfälliga stillestånd i en <strong>för</strong>etagsverksamhet.<br />

Samordning med bisyssla<br />

Om du under minst de sex senaste månaderna <strong>för</strong>e arbetslösheten hade en bisyssla<br />

vid sidan av ett heltidsarbete, kan du få extraarbetet godkänt som bisyssla utan att<br />

det påverkar rätten till ersättning. Detta gäller under <strong>för</strong>utsättning att<br />

• inkomsten från bisysslan inte har överstigit (<strong>för</strong> närvarande) 1 920 kronor i<br />

veckan och<br />

• bisysslan inte hindrar dig från att ta erbjudet lämpligt heltidsarbete och<br />

• tiden i bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten.<br />

Så fungerar det:<br />

Om tiden i bisysslan ökar under arbetslösheten, räknas det som arbetad tid och<br />

rätten till bisyssla samtidigt med arbetslöshetsersättning upphör.<br />

Om inkomsten från bisysslan överstiger 1 920 kronor i veckan, dras det överskjutande<br />

beloppet från din arbetslöshetsersättning.<br />

Observera att det är a-kassan som beslutar om du har rätt till bisyssla samtidigt<br />

med arbetslöshetsersättning eller inte. Vill du ha bissysla godkänd, måste du anmäla<br />

den till a-kassan och avvakta kassans beslut.


Studiestöd<br />

Normalt får du inte ersättning från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen samtidigt med studiestöd.<br />

Undantag kan dock beviljas, till exempel om du<br />

• studerar men kan söka ett heltidsarbete<br />

• <strong>för</strong>e arbetslösheten bedrev studier med studiestöd vid sidan av ditt arbete.<br />

Sjukpenning vid arbetslöshet<br />

Så länge som du står till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande, det vill säga är arbetssökande<br />

på en offentlig arbets<strong>för</strong>medling, har du rätt att behålla din sjukpenninggrundande<br />

inkomst (SGI). Du får även höja din SGI om lönen ökar inom det yrkesområde som<br />

du tillhör.<br />

För rätt till ersättning från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen krävs bland annat att man<br />

är arbets<strong>för</strong>. Där<strong>för</strong> ska du sjukanmäla dig till Försäkringskassan om du blir sjuk<br />

under arbetslösheten. Om du är så sjuk att du inte kan arbeta, står du ju inte till<br />

arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande under sjuktiden. Ersättning betalas då i stället i form<br />

av sjukpenning.<br />

Avstängningsregler<br />

Du kan avstängas från rätten till ersättning om du lämnat ditt arbete (sagt upp dig)<br />

frivilligt utan giltig anledning och därigenom blivit arbetslös. Detsamma gäller om<br />

du skilts från arbetet (blivit avskedad) på grund av otillbörligt upp<strong>för</strong>ande.<br />

Nedsättning av ersättning/avstängning<br />

Du kan få din ersättning sänkt om du avvisar lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitiskt<br />

program eller deltagande i aktivitetsgarantin AGA. Det gäller också om du<br />

genom eget agerande orsakat att anställning inte kommit till stånd.<br />

Uteslutning ur a-kassan och frånkännande av rätt till ersättning<br />

Du kan också bli utesluten som medlem ur a-kassan. Denna regel tillämpas om du av<br />

grov vårdslöshet har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter som har betydelse<br />

<strong>för</strong> rätten till medlemskap eller ersättning. Om inte <strong>för</strong>seelsen bedömts så allvarlig att<br />

den lett till uteslutning ur a-kassan, ska den dock med<strong>för</strong>a att du frånkänns rätt till<br />

ersättning under minst 130 ersättningsdagar. Dessutom måste du ut<strong>för</strong>a reguljärt <strong>för</strong>värvsarbete<br />

innan du kan få ersättning igen – det vill säga uppfylla ett arbetsvillkor.<br />

Friår med aktivitetsersättning<br />

Från och med den 1 januari 2005 kan man ta ett så kallat friår på minst tre månader<br />

och högst tolv månader.<br />

Endast den som varit anställd minst två år hos sin arbetsgivare kan komma ifråga.<br />

Arbetsgivaren måste godkänna friårsledighet och den vikarie som tas in i stället <strong>för</strong><br />

den friårslediga ska helst vara en långtidsarbetslös som arbets<strong>för</strong>medlingen anvisar.<br />

Arbetsgivaren har sista ordet beträffande friår och vikarie.<br />

Den som beviljas friår får inte ägna den lediga tiden åt att <strong>för</strong>värvsarbeta som<br />

anställd någon annanstans. Dock får man ägna friåret åt att starta eget <strong>för</strong>etag. Man<br />

får också efter godkännande av arbets<strong>för</strong>medlingen ha kvar en bisyssla som man<br />

hade redan tidigare.<br />

Arbetslöshet 109


110<br />

Glöm inte a-kasseavgiften!<br />

Du måste fortsätta betala medlemsavgiften<br />

till facket under<br />

friåret, eller a-kasseavgiften<br />

(<strong>för</strong> den som bara är med i<br />

a-kassan). Annars sänks friårsersättningen<br />

till 320 kronor om<br />

dagen – med återbetalningsskyldighet<br />

om du fått ut <strong>för</strong><br />

mycket.<br />

Arbetslöshet<br />

Ersättning vid friårsledighet<br />

Ersättningen vid friår är 85 procent av a-kassan. Det innebär lägst 320 kronor och<br />

högst 621 kronor om dagen de <strong>för</strong>sta 100 dagarna och högst 578 kronor om dagen<br />

därefter. Ersättningen kallas aktivitetsstöd och betalas ut av Försäkringskassan.<br />

Aktivitetsstödet är skattepliktigt och pensionsgrundande men inte semester- eller<br />

sjukpenninggrundande. Observera att ersättningen betalas <strong>för</strong> fem dagar i veckan,<br />

precis som övriga ersättningar till arbetslösa (i motsats till exempelvis sjukpenning<br />

som betalas <strong>för</strong> sju dagar i veckan).<br />

Arbetslöshetsersättning är pensionsgrundande inkomst<br />

Den inkomst som du får från arbetslöshetsersättningen är pensionsgrundande i det<br />

allmänna pensionssystemet. Skillnaden i <strong>för</strong>hållande till <strong>för</strong>värvsinkomster är att<br />

staten betalar ”arbetsgivardelen” av pensionsavgiften. Under år <strong>2006</strong> betalar staten<br />

en särskild ålderspensionsavgift på 10,21 procent på den utbetalade ersättningen. Du<br />

själv betalar år <strong>2006</strong> en allmän pensionsavgift på 7,00 procent (som återbetalas genom<br />

att riksdagen beslutat att löntagare ska få en skatterabatt som motsvarar 100<br />

procent av inbetalad allmän pensionsavgift).


Avtal om stöd och ersättning vid arbetsbrist<br />

I februari 2004 tecknade LO och Svenskt Näringsliv ett nytt avtal om stöd och<br />

ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Avtalet består av två delar<br />

– omställningsstöd och nya <strong>för</strong>säkringsvillkor <strong>för</strong> Försäkring om avgångsbidrag,<br />

AGB.<br />

Den tvådelade avtals<strong>för</strong>månen Omställningsstöd + AGB kallas i dagligt tal <strong>för</strong><br />

”omställnings<strong>för</strong>säkring” men det är bara AGB-delen som är en <strong>för</strong>säkring.<br />

Den praktiska konsekvensen är att LO-<strong>för</strong>bundens <strong>för</strong>säkringsrådgivare inte<br />

ska arbeta aktivt med omställningsstödet – bara med AGB. Det är den/de som<br />

har <strong>för</strong>handlingsmandat i den lokala fackliga organisationen som ska jobba med<br />

omställningsstödet. Det kan vara på klubben eller <strong>avd</strong>elningen, beroende på hur<br />

det lokala facket är organiserat.<br />

Omställningsstödet – <strong>för</strong> kännedom<br />

Den 1 september 2004 trädde det nya avtalets omställningsstöd i kraft. 900 000<br />

privatanställda LO-medlemmar har rätt till ett individuellt anpassat omställningsstöd<br />

vid uppsägning på grund av arbetsbrist.<br />

Vad omställningsstödet är <strong>för</strong> något<br />

Omställningsstödet är av samma typ som tjänstemän och statligt anställda har i<br />

sina så kallade trygghetsavtal och omställningsavtal. Alltså ett individuellt anpassat<br />

stöd <strong>för</strong> söka nytt jobb, <strong>för</strong> omskolning, starta eget osv. Cirka 19 000 kronor<br />

per person får stödet kosta och det är jäm<strong>för</strong>bart med vad tjänstemännens stöd i<br />

genomsnitt uppgår till.<br />

Stödet kan ges i form av omställningsprogram som genom<strong>för</strong>s av TRR Trygghetsrådet,<br />

Samhall Resurs, Manpower, Poolia m fl. Den partssammansatta Kollektivavtalsstiftelsen<br />

Trygghetsfonden TSL administrerar omställningsstödet.<br />

Förutsättningar<br />

• Grunden <strong>för</strong> rätt till omställningsstöd är uppsägning på grund av arbetsbrist<br />

(driftsinskränkning, <strong>för</strong>etagsnedläggelse eller rationalisering av <strong>för</strong>etags verksamhet).<br />

• Den enskilda arbetstagaren ska under det senaste året ha haft en genomsnittlig<br />

arbetstid på 16 timmar i veckan när anställningen upphör.<br />

• Ingen nedre åldersgräns (i motsats till vad som gäller i AGB-<strong>för</strong>säkringen).<br />

• Det lokala facket och arbetsgivaren ansöker gemensamt hos TSL om att de<br />

vill ha omställningsstöd.<br />

Rättssäkerhetsgarantier<br />

Den som blir uppsagd har två val: Att få omställningsstöd eller att driva tvist om<br />

felaktig uppsägning. Endera – inte både och. Så det gäller <strong>för</strong> medlemmen att<br />

bestämma sig. Men LO fick igenom att medlemmarna inte ska behöva göra valet<br />

på stående fot i en pressad situation. Där<strong>för</strong> finns det rättssäkerhetsgarantier av<br />

två slag i avtalet:<br />

• Om en person anmäls <strong>för</strong> omställningsstöd och man därefter kommer på att<br />

uppsägningen var felaktig har man en ”ångervecka”. Man har alltså en vecka<br />

på sig (från det att facket lämnat begäran om omställningsstöd) att anmäla<br />

tvist om felaktig uppsägning till arbetsgivaren. Gör man inte det, kan man<br />

inte sedan inleda tvist om uppsägningen utan får acceptera uppsägningen<br />

med omställningsstöd.<br />

Arbetslöshet 111<br />

Du som är <strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />

ska inte arbeta aktivt med omställningsstödet.<br />

Du behöver<br />

dock känna till huvuddragen<br />

även i den delen av avtalet.


112<br />

Arbetslöshet<br />

• Det lokala facket kan också välja att anmäla dem som ska ha omställningsstöd<br />

men avstå från att anmäla den av de anställda som man anser är felaktigt uppsagd.<br />

För den personen kan man driva tvisten lokalt och centralt samt stämma<br />

till domstol, men man kan också i det fallet ångra sig. Men ska man ångra sig,<br />

måste det ske innan det blir dom i ärendet. Det som krävs är att man återkallar<br />

sin talan och <strong>för</strong>binder sig att inte driva tvisten mer. Därefter kan man<br />

lämna in en anmälan om omställningsstöd.


Försäkring om avgångsbidrag – AGB<br />

AGB är en avtals<strong>för</strong>säkring som kan lämna ersättning vid uppsägning på grund av<br />

arbetsbrist från en tillsvidareanställning. De AGB-villkor som beskrivs nedan gäller<br />

<strong>för</strong> alla vilkas anställning upphört den 1 april 2005 eller senare.<br />

Kort om AGB-villkoren<br />

• De avgångssituationer som i det tidigare AGB-avtalet kallas <strong>för</strong> ”branschfallet”<br />

respektive ”hälsofallet” har slopats från och med den 1 april 2005. Nya AGB är en<br />

ren arbetsbrist<strong>för</strong>säkring där branschfallet och hälsofallet har <strong>för</strong>svunnit.<br />

• Man kan få ersättning <strong>för</strong>st från 40 års ålder. Det krävs fem års intjänande hos en<br />

eller flera AGB-anslutna arbetsgivare. Kravet att det ska vara samma arbetsgivare<br />

har alltså tagits bort. Det löser problemet med korta anställningar som ledde till<br />

att många i LO-kollektivet inte lyckades kvalificera sig <strong>för</strong> AGB-ersättning med<br />

de tidigare reglerna.<br />

• I nya AGB kan man få ut ersättningen i delar. Det är en <strong>för</strong>bättring jäm<strong>för</strong>t med<br />

tidigare regler när den som blev uppsagd och blev erbjuden fortsatt anställning<br />

i <strong>för</strong>etaget/koncernen med kortare arbetstid, exempelvis halvtid, inte kunde få<br />

någon AGB-ersättning. Enligt det nya avtalet betalas i den situationen ett halvt<br />

AGB-belopp.<br />

• Fem års ”karenstid”. I nya AGB kan man bara få ut helt belopp en gång per femårsperiod.<br />

Fem års ”karens” gäller också <strong>för</strong> den som har fått ut ett A-belopp<br />

enligt de tidigare AGB-villkoren. Får man till exempel ut ett helt AGB-belopp i<br />

januari <strong>2006</strong> kan man inte få ett helt AGB-belopp enligt det nya systemet <strong>för</strong>rän<br />

tidigast i januari 2011.<br />

När har du rätt till AGB?<br />

Du kan har rätt till ersättning från AGB om du<br />

• blir uppsagd från din tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist och den<br />

driftsmässiga <strong>för</strong>ändringen i <strong>för</strong>etaget leder till en varaktig minskning av personalstyrkan,<br />

• har fyllt 40 år när din anställning upphör,<br />

• har varit anställd minst 50 månader under en sammanhängande femårsperiod<br />

hos ett eller flera <strong>för</strong>etag som varit anslutna till AGB-<strong>för</strong>säkringen. Femårsperioden<br />

räknas utifrån tillsvidareanställningens upphörande.<br />

Du har rätt till AGB längst till och med månaden <strong>för</strong>e den då du fyller 65 år.<br />

När har du inte rätt till ersättning?<br />

I princip har du inte rätt till någon ersättning om du inom tre månader blir återanställd<br />

i <strong>för</strong>etaget. Detsamma gäller om du får jobb någon annanstans i samma<br />

koncern. (Om arbetstiden i den nya anställningen är kortare än i den gamla, kan du<br />

dock få ut en del – se vidare under rubriken Ersättning längre ned.) Du har inte heller<br />

rätt till AGB om du utan godtagbart skäl avböjer erbjudande om återanställning<br />

inom tre månader.<br />

Vid <strong>för</strong>etagsköp, överlåtelser av verksamhet och liknande ska det övertagande<br />

<strong>för</strong>etaget i princip också överta all personal. Du har normalt inte rätt till AGB-ersättning<br />

om du haft rätt att låta din anställning övergå till det <strong>för</strong>värvande <strong>för</strong>etaget<br />

men tackat nej – och till följd av detta blir uppsagd av det överlåtande <strong>för</strong>etaget.<br />

Arbetslöshet 113<br />

På www.alla.lo.se finns<br />

dokumentet ”Tidigare regler<br />

<strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade<br />

<strong>för</strong>säkringar”. Under<br />

kapitlet Arbetslöshet finns en<br />

sammanfattning av de tidigare<br />

<strong>för</strong>säkringsvillkoren <strong>för</strong> AGB.


114<br />

Praxisutveckling pågår<br />

Skadereglering i AGB är en<br />

<strong>för</strong>säkring med nya villkor.<br />

Där<strong>för</strong> pågår praxisutvecklingen<br />

fortfarande i den partssammansatta<br />

AGB-nämnden som tolkar<br />

villkoren.<br />

För dig som är <strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />

finns det visserligen<br />

självklara fall där du kan<br />

upplysa medlemmen om att<br />

ersättning inte kan lämnas,<br />

till exempel om en uppsagd<br />

medlem inte har fyllt 40 år. Men<br />

det finns ärenden som inte är<br />

lika ”svartvita”. Ge medlemmen<br />

den information som du har och<br />

hjälp henne/honom att göra<br />

skadeanmälan.<br />

Arbetslöshet<br />

Du har inte rätt till AGB om Försäkringskassan beviljar dig hel sjukersättning<br />

(tidsbegränsad eller inte) innan din anställning upphör.<br />

Om du har rätt till pension eller motsvarande ersättning från <strong>för</strong>etaget, kan du<br />

normalt inte få AGB-ersättning också. Det som <strong>för</strong>säkringsvillkoren här åsyftar är<br />

det som i vardagligt språkbruk (men felaktigt och med sammanblandningsrisk) brukar<br />

kallas <strong>för</strong> ”avtalspension” – alltså en pensionsersättning som arbetsgivaren åtar<br />

sig att betala fram till en viss ålder, oftast 65 år. I vissa situationer kan även avgångsvederlag<br />

påverka AGB-rätten.<br />

Ersättning<br />

Ersättning betalas ut i form av ett engångsbelopp då anställningen upphör. Beloppets<br />

storlek bestäms av det belopp som gäller vid uppsägningen och din ålder. AGBbeloppet<br />

är 25 000 kronor <strong>för</strong> uppsägningar under <strong>2006</strong>. En höjning av beloppet sker<br />

med 1 000 kronor <strong>för</strong> varje levnadsår mellan 50 och 60 år.<br />

AGB bestäms också av din arbetstid. Beloppet utges i proportion till det ordinarie<br />

arbetstidsmåttets andel av heltid vid tidpunkten <strong>för</strong> uppsägningen.<br />

Om du blir uppsagd från din anställning och inom tre månader påbörjar en ny<br />

anställning i samma <strong>för</strong>etag eller inom koncernen men med en kortare arbetstid kan<br />

du ha rätt till del av beloppet. Om du senare blir uppsagd från denna anställning kan<br />

du ha rätt till ytterligare ersättning.<br />

Du kan dock som mest få ett helt AGB från en anställnings upphörande och under<br />

en därefter löpande femårsperiod.<br />

I den här tabellen kan du se vilken ersättning som kan lämnas till den som är<br />

berättigad till hel ersättning.<br />

Ålder Ersättning<br />

40 – 49 år 25 000 kronor<br />

50 – 59 år 26 000 – 35 000 kronor.<br />

(1 000 kronors tillägg <strong>för</strong> varje levnadsår mellan 50 och 60 år.)<br />

60 – 64 år 36 000 kronor<br />

Preskription<br />

Att ett ärende preskriberas innebär att man inte längre har rätt att få sin ansökan om<br />

ersättning prövad. Enligt de nya villkoren gäller att din anmälan ska ha kommit in<br />

till AFA Försäkring inom två år, räknat från det datum då du slutade din anställning.<br />

Observera att detta är kortare tid än vad som gällde i den gamla AGB-<strong>för</strong>säkringen.<br />

Skatt<br />

Försäkringsbeloppen från AGB är skattepliktig inkomst.


Praktiska anvisningar och annat stödmaterial<br />

– arbetslöshet<br />

Sammanfattning – arbetslöshet<br />

FÖRMÅN<br />

Ersättning från<br />

grund<strong>för</strong>säkringen<br />

Ersättning från<br />

inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen<br />

AGB-ersättning<br />

Statlig ålderspensionsavgift<br />

och allmän<br />

pensionsavgift<br />

FÖRSÄKRING<br />

Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />

Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />

Försäkring om avgångsbidrag,<br />

AGB<br />

Lag om statlig ålderspensionsgift.<br />

Lag om allmän pensionsavgift.<br />

VEM HAR RÄTT TILL<br />

FÖRMÅN<br />

Arbetslösa, alla som<br />

uppfyller arbetsvillkoret<br />

eller studerande-<br />

villkoret.<br />

Arbetslösa, medlemmar<br />

i a-kassa.<br />

Uppsagda som har fyllt<br />

40 år.<br />

Arbetslösa.<br />

Praktiska anvisningar – Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />

Anmälan om arbetslöshet<br />

Arbetslöshet 115<br />

ERSÄTTNING<br />

Fem karensdagar,<br />

högst 320 kr/dag.<br />

Fem karensdagar.<br />

Tillsammans med<br />

ersättning från grund<strong>för</strong>säkringen<br />

högst<br />

680 kr/dag.<br />

Högst 730 kr/dag<br />

under de <strong>för</strong>sta 100<br />

dagarna.<br />

Mellan 25 000 kr och<br />

36 000 kr vid heltidsarbete.<br />

Beloppet varierar<br />

beroende på ålder och<br />

arbetstid.<br />

Statlig ålderspensionsavgift<br />

10,21% år <strong>2006</strong>.<br />

Allmän pensionsavgift<br />

(”egenavgift”) 7,0% år<br />

<strong>2006</strong>.<br />

Ger pensionsrätt i det<br />

nya allmänna pensionssystemet.<br />

Om du har blivit arbetslös, ska du så fort som möjligt anmäla dig som arbetssökande<br />

på arbets<strong>för</strong>medlingen. En automatisk signal går sedan från arbets<strong>för</strong>medlingen till<br />

den a-kassa där du är medlem.<br />

Den blankett ”Anmälan om arbetslöshet” som du får på arbets<strong>för</strong>medlingen ska<br />

skickas till a-kassan. Det är mycket viktigt att fylla i blanketten noga – annars <strong>för</strong>dröjs<br />

ärendet med <strong>för</strong>senad utbetalning av ersättningen som följd.<br />

På blanketten ska du bland annat lämna uppgift om dina arbetstider som anställd,<br />

det aktuella arbetsutbudet, eventuellt extraarbete/bisyssla eller verksamhet<br />

som egen<strong>för</strong>etagare. Om en uppgift som du lämnat på anmälan <strong>för</strong>ändras, är du<br />

skyldig att lämna en ny anmälan till arbetslöshetskassan.<br />

Som bilaga till anmälan ska ett arbetsgivarintyg finnas med. I detta ska arbetsgivaren<br />

bland annat uppge anledningen till att anställningen upphörde, arbetad tid<br />

i anställningen samt lön. Har du flera arbetsgivare (till exempel vid deltidsarbetslöshet),<br />

behövs arbetsgivarintyg från samtliga – även från de arbetsgivare som du<br />

fortfarande arbetar hos.<br />

Om du studerar behöver du skaffa ett studieintyg som både skolan och du själv ska


116<br />

Arbetslöshet<br />

fylla i. Även <strong>för</strong> den som studerar gäller att arbetsgivarintyg behövs om man har eller<br />

har haft arbete under det senaste året.<br />

Om du har haft sjukpenning, <strong>för</strong>äldrapenning, aktivitetsstöd eller annan ersättning<br />

från Försäkringskassan under året, behöver du skaffa ett intyg om utbetalad ersättning<br />

från Försäkringskassan (som oftast kallar detta intyg <strong>för</strong> ”Bild 37”).<br />

Om du inte är med i en facklig a-kassa<br />

Tillhör du inte någon av de vanliga a-kassorna, betalas ersättningen från grund<strong>för</strong>säkringen<br />

ut av den nyinrättade så kallade Alfa-kassan. Ansvaret <strong>för</strong> den kassan har<br />

Arbetslöshetskassornas Samorganisation. Arbets<strong>för</strong>medlingarna kan lämna upplysningar<br />

om grund<strong>för</strong>säkringen och om vart ansökan ska skickas.<br />

Praktiska anvisningar – Försäkring om avgångsbidrag, AGB<br />

Anmälan om uppsägning på grund av arbetsbrist (nya villkoren)<br />

Detta gäller från och med den 1 april 2005: Anmälan till AGB ska göras inom två år<br />

efter anställningens slut. Annars går rätten till AGB-<strong>för</strong>månerna <strong>för</strong>lorad.<br />

Du ska själv göra anmälan. Anmälningsblanketten ska även fyllas i av din arbetsgivare.<br />

Om flera sägs upp samtidigt, kan det vara praktiskt om din arbetsgivare eller<br />

fack<strong>avd</strong>elning skickar in anmälningarna samtidigt.<br />

Blanketthjälp<br />

AGB-blanketterna och vissa råd och anvisningar finns i LOs publikation ”Allas Blankettguide”,<br />

som kan beställas från LO-distribution.<br />

Checklista – arbetslöshet<br />

Försäkringsrådgivaren<br />

• Informera medlemmarna om de nya AGB-villkoren – oavsett om det <strong>för</strong>eligger<br />

ett aktuellt hot om arbetsbrist.<br />

• Ta kontakt med medlemmar som hotas av uppsägning och påminn dem om AGB.<br />

Du ska både informera om hur AGB gäller och påminna medlemmarna om att<br />

det numera inte är arbetsgivaren utan den <strong>för</strong>säkrade själv som ska skicka in anmälan.<br />

• Nu när AGB-villkoren har <strong>för</strong>ändrats är det ännu viktigare att medlemmar inte<br />

missar att få ut ersättning enligt de gamla AGB-villkoren. Genom<strong>för</strong> Medlems-<br />

Kvarten och undersök om det till exempel finns medlemmar som missat att få ut<br />

AGB-ersättning, exempelvis återstående delar av B-belopp.<br />

Den anställda<br />

• Kontakta facket så snart som möjligt.<br />

• Anmäla sig hos offentlig arbets<strong>för</strong>medling så snart man blivit arbetslös.<br />

• Se till att facket bevakar lönefordran vid konkurs.<br />

• Ska numera alltid själv göra anmälan om AGB.<br />

Arbetsgivaren<br />

• Fyller i anmälan om AGB (gäller nya AGB-villkoren).


ArBETSLöSHET<br />

Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />

Grund<strong>för</strong>säkring Inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkring<br />

Grundbelopp (320 kr/dag) Inkomstrelaterad ersättning<br />

Sammanlagt max 680 kr/dag<br />

(max 730 kr/dag under de <strong>för</strong>sta 100 dagarna)<br />

117


118<br />

ArBETSLöSHET<br />

Grundvillkor <strong>för</strong> rätt till ersättning<br />

• Medlemskap i a-kassa (gäller bara inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen)<br />

• Uppfyller arbetsvillkoret<br />

• Uppfyller studerandevillkoret (gäller bara grund<strong>för</strong>säkringen)<br />

• Har fyllt 20 år (gäller bara grund<strong>för</strong>säkringen)<br />

• Anmäld hos arbets<strong>för</strong>medlingen<br />

• Arbetslös och arbetssökande<br />

• Står till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande<br />

• Medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i<br />

samråd med arbets<strong>för</strong>medlingen


ArBETSLöSHET<br />

Arbetsvillkor<br />

• Arbetat minst 6 månader den senaste 12-månadersperioden<br />

minst 70 timmar/månad eller <strong>för</strong>värvsarbetat minst 450 timmar<br />

under 180 dagar.<br />

• Som <strong>för</strong>värvsarbete räknas även<br />

• semester eller annan ledighet med helt eller delvis bibehållen lön<br />

• tid med avgångsvederlag<br />

• anställning med lönebidrag eller anställning inom Samhall<br />

119


120<br />

ArBETSLöSHET<br />

Ny omställnings<strong>för</strong>säkring<br />

Två delar med olika startdatum<br />

• Omställningsstöd<br />

• start den 1 september 2004<br />

• Avgångsbidrag (”nya AGB”)<br />

• start den 1 april 2005


ArBETSLöSHET<br />

Omställningsstöd<br />

• Vid uppsägning på grund av arbetsbrist<br />

• Fack och arbetsgivare söker tillsammans<br />

• Arbetat i genomsnitt minst 16 tim/vecka senaste året<br />

• Individuellt anpassat stöd <strong>för</strong> att söka nytt jobb, <strong>för</strong><br />

omskolning, utbildning, starta eget osv.<br />

121


122<br />

ArBETSLöSHET<br />

Avgångsbidrags<strong>för</strong>säkring – AGB<br />

• uppsagd på grund av arbetsbrist<br />

• lägsta ålder <strong>för</strong> ersättning – 40 år<br />

• kvalifikationstid i minst fem år hos en eller<br />

flera AGB-anslutna arbetsgivare


ArBETSLöSHET<br />

Avgångsbidrags<strong>för</strong>säkring – AGB<br />

• Nya AGB är en ren arbetsbrist<strong>för</strong>säkring<br />

• Fem års ”karens” innan ny ersättning kan utbetalas<br />

• Möjligt att få ut delar av AGB-belopp<br />

123


124<br />

ArBETSLöSHET<br />

Ersättning – AGB<br />

Ålder Ersättning<br />

40–49 år 25 000 kronor<br />

50–59 år 26 000–35 000 kronor<br />

60–64 år 36 000 kronor


Arbetslöshet 125<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Ålderdom<br />

Christer Johansson, Byggnads


Innehåll<br />

Om innehållet i detta kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .128<br />

Det nya allmänna pensionssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129<br />

Principer <strong>för</strong> det allmänna pensionssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129<br />

Lagreglerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129<br />

Inkomstgrundad ålderspension<br />

– gemensamma bestämmelser <strong>för</strong> inkomstpension och premiepension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129<br />

Inkomstpension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132<br />

Premiepension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134<br />

Tilläggspension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136<br />

Garantiregel <strong>för</strong> mellangenerationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137<br />

Garantipension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137<br />

Vad gäller <strong>för</strong> de olika åldersgrupperna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138<br />

Födda 1938–1953 (mellangenerationen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138<br />

Pensionsrätt <strong>för</strong> tiden 1960–1998 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139<br />

Pensionsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .140<br />

Bostadstillägg <strong>för</strong> ålderspensionärer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141<br />

Avtalspension SAF-LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .142<br />

Allmänt om Avtalspension SAF-LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .142<br />

Ålderspension från Avtalspension SAF-LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143<br />

Belopp enligt övergångsreglerna från Avtalspension SAF-LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .146<br />

Så fungerar Avtalspension SAF-LO vid sjukdom,<br />

<strong>för</strong>äldraledighet och LAF-livränta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147<br />

Arbetslös <strong>för</strong>lorar inte intjänad pension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149<br />

Medlems<strong>för</strong>säkringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150<br />

MedlemsPension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150<br />

Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – ålderdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<strong>51</strong><br />

Sammanfattning – ålderdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<strong>51</strong><br />

Praktiska anvisningar – ålderspension från det allmänna pensionssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152<br />

Praktiska anvisningar – Avtalspension SAF-LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152<br />

Checklista – ålderdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152<br />

Pensionsportalen www.minpension.se . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153<br />

OH-bilder <strong>för</strong> kopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154<br />

Ålderdom 127


128<br />

Ålderdom<br />

Ålderdom<br />

Om innehållet i detta kapitel<br />

Detta kapitel handlar om de olika formerna <strong>för</strong> ålderspension. Vi inleder med en<br />

genomgång av det lagstadgade allmänna pensionssystemet.<br />

1999 fick Sverige ett nytt allmänt pensionssystem som gäller <strong>för</strong> alla som är födda<br />

1938 och senare. De som går i pension nu har dock tjänat in större delen av sin ålderspension<br />

enligt de gamla reglerna <strong>för</strong> folkpension och ATP. Intjänande av pensionsrätter<br />

i det nya allmänna pensionssystemet startade <strong>för</strong>st 1999. Under en lång<br />

tid framöver kommer nyblivna pensionärer alltså att få en pension som är beräknad<br />

på både gamla och nya pensionsrätter.<br />

Det tidigare folkpensions-/ATP-systemet beskrivs i dokumentet ”Tidigare regler<br />

<strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade <strong>för</strong>säkringar” som finns på www.alla.lo.se.<br />

Vi avslutar ålderdomskapitlet med en genomgång av Avtalspension SAF-LO, som<br />

är den kollektivavtalade pension som gäller på LOs och Svenskt Näringslivs privata<br />

avtalsområden – och där intjänandet av pensionsrätter från och med år 2002 startar<br />

redan vid fyllda 21 år.<br />

Lagstadgade <strong>för</strong>säkringar Det allmänna pensionssystemet Läs på sidan<br />

och motsvarande (intjänande fr o m 1999 <strong>för</strong> personer 129-141<br />

födda 1938 och senare)<br />

Avtals<strong>för</strong>säkringar Avtalspension SAF-LO Läs på sidan<br />

142-149<br />

Medlems<strong>för</strong>säkringar Medlemspension Läs på sidan<br />

150


Det nya allmänna pensionssystemet<br />

Det nya allmänna pensionssystemet består av inkomstgrundad ålderspension i form<br />

av inkomstpension och premiepension, som kan betalas ut från 61 års ålder. För personer<br />

födda 1953 och tidigare har tidigare intjänad ATP och folkpension räknats om<br />

till tilläggspension.<br />

Den inkomstgrundade pensionen kompletteras med ett grundskydd i form av<br />

garantipension, som man dock inte kan få ut <strong>för</strong>rän efter fyllda 65 år.<br />

Inkomstpensionen, tilläggspensionen och garantipensionen administreras av Försäkringskassan.<br />

Premiepensionen handhas av Premiepensionsmyndigheten, PPM.<br />

Principer <strong>för</strong> det allmänna pensionssystemet<br />

• Grunden <strong>för</strong> den enskildes pensionsskydd under ålderdom utgörs av ett offentligt<br />

och obligatoriskt pensionssystem.<br />

• Systemet <strong>för</strong> inkomstgrundad ålderspension är fristående från övriga grenar<br />

inom social<strong>för</strong>säkringen.<br />

• Hela livsinkomsten ligger till grund <strong>för</strong> ålderspensionen.<br />

• Systemet har en mer <strong>för</strong>säkringsmässig karaktär. Pensionsrätten motsvarar de<br />

avgifter som betalas in till systemet.<br />

• Pensionen ska vara följsam i <strong>för</strong>hållande till samhällsekonomiska <strong>för</strong>ändringar.<br />

• Pensionen anpassas till <strong>för</strong>ändringar i livslängd.<br />

• Systemet är avgiftsbaserat i stället <strong>för</strong> <strong>för</strong>månsbaserat.<br />

• De <strong>för</strong>delningspolitiska inslagen är tydligare.<br />

• Tid då man har små barn, gör värnplikt eller studerar ger pensionsrätt.<br />

• Alla har rätt till grundtrygghet i form av garantipension.<br />

• Det samhälleliga sparandet ska öka.<br />

• Arbetskraftsdeltagandet ska stimuleras.<br />

Lagreglerna<br />

Reglerna <strong>för</strong> den inkomstgrundade ålderspensionen finns i lagen om inkomstgrundad<br />

ålderspension (LIP).<br />

Inkomstgrundad ålderspension kan betalas i form av<br />

• inkomstpension<br />

• tilläggspension (omräkning av pensionsrätter intjänade enligt reglerna <strong>för</strong> folkpension<br />

och ATP, <strong>för</strong> personer som är födda 1953 och tidigare)<br />

• premiepension<br />

• premiepension till efterlevande.<br />

Grundtryggheten i det allmänna ålderspensionssystemet regleras i lagen om garantipension<br />

(GPL).<br />

Inkomstgrundad ålderspension – gemensamma bestämmelser <strong>för</strong><br />

inkomstpension och premiepension<br />

Livsinkomstprincipen<br />

I folkpensions-/ATP-systemet tjänade man in pensionsrätt mellan 16 och 64 års ålder.<br />

Den lagstadgade pensionsåldern var 65 år. ATP gav full pension efter 30 år med<br />

pensionsgrundande inkomster.<br />

Ålderdom 129


130<br />

Ålderdom<br />

I det nya systemet grundas pensionsrätten på inkomster under hela livet (livsinkomstprincipen).<br />

Det finns inga åldersgränser i systemet. Även den som är till<br />

exempel under 16 år (som var den tidigare nedre gränsen) eller över 65 år kan tjäna<br />

in pensionsrätt.<br />

Avsikten är att det ska finnas ett tydligt samband mellan livsinkomsten, dvs alla<br />

inkomster under hela livet, och storleken på den inkomstgrundade pensionen.<br />

Avgiftsbestämt system<br />

Det nu gällande allmänna pensionssystemet är ett så kallat avgiftsbestämt system<br />

(till skillnad från folkpension och ATP som var <strong>för</strong>månsbestämda). Det innebär att<br />

staten inte stället ut något löfte om en viss pensionsnivå, till exempel i <strong>för</strong>hållande<br />

till slutlönen. Pensionens storlek beror på inkomsten under den <strong>för</strong>värvsaktiva tiden,<br />

hur länge man arbetar och på <strong>för</strong>räntning/avkastning på intjänade pensionsrätter.<br />

Vem kan få ålderspension?<br />

Reglerna <strong>för</strong> vilka som är <strong>för</strong>säkrade är desamma som gällde <strong>för</strong> folkpension och<br />

ATP. Det gäller alltså alla som arbetat och/eller varit bosatta i Sverige och sjömän på<br />

fartyg registrerade i Sverige.<br />

Pensionsgrundande inkomster<br />

Inkomster från <strong>för</strong>värvsarbete, inklusive egen näringsverksamhet, är givetvis pensionsgrundande.<br />

Men också vissa social<strong>för</strong>säkringsersättningar ger pensionsrätt. Det<br />

gäller de ersättningar som kompenserar <strong>för</strong> inkomstbortfall, exempelvis sjukpenning,<br />

rehabiliteringspenning, sjukersättning/aktivitetsersättning, <strong>för</strong>äldrapenning,<br />

arbetslöshetsersättning, arbetsskadelivränta, aktivitetsstöd m fl.<br />

Det är bara de som deklarerar sin inkomst som får pensionsrätt <strong>för</strong> inkomsten.<br />

För att pensionsgrundande inkomst ska kunna beräknas, måste du under året ha en<br />

sammanlagd inkomst på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet (dvs inkomstgränsen<br />

<strong>för</strong> att lämna självdeklaration). 42,3 procent av prisbasbeloppet är 16 793 kronor år<br />

<strong>2006</strong>.<br />

Inkomst från samma arbetsgivare som understiger 1 000 kr per år är inte pensionsgrundande.<br />

På sådana inkomster betalas inga avgifter och någon kontrolluppgift<br />

behöver inte lämnas. Samma regler gäller <strong>för</strong> egen<strong>för</strong>etagare.<br />

Innan den pensionsgrundande inkomsten fastställs ska <strong>avd</strong>rag göras <strong>för</strong> den allmänna<br />

pensionsavgiften.<br />

Endast inkomster upp till ett tak på 7,5 inkomstbasbelopp efter <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> allmänna<br />

pensionsavgiften ger pensionsrätt. Taket ska varje år räknas upp i takt med<br />

löneutvecklingen, uttryckt i form av ett inkomstbasbelopp. Det innebär att taket<br />

höjs vid fortsatta reallöneökningar. År <strong>2006</strong> är taket 333 750 kronor (alltså 7,5 x<br />

44 500 kronor).<br />

Avgiften är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Arbetsgivaren betalar<br />

10,21 procent och löntagaren 7,0 procent.<br />

De senaste åren har löntagare dock fått kompensation <strong>för</strong> en del av den allmänna<br />

pensionsavgiften genom en skattereduktion. För år <strong>2006</strong> har riksdagen beslutat att<br />

skattereduktionen ska vara 100 procent av inbetalad pensionsavgift, vilket konkret<br />

innebär att löntagaren <strong>för</strong> närvarande inte betalar någonting alls.<br />

Pensionsgrundande belopp<br />

Även annat än <strong>för</strong>värvsinkomst och social<strong>för</strong>säkringsersättningar ger pensionsrätt.<br />

För till exempel studier och vård av barn räknar man ut ett fiktivt belopp som kallas<br />

pensionsgrundande belopp. Det sker i följande fall:


Pensionsrätt <strong>för</strong> studier<br />

Pensionsrätt <strong>för</strong> studier med studiemedel enligt studiestödslagen kan tillgodoräknas<br />

från och med år 1995. Den studerande tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp<br />

som motsvarar 138 procent av bidragsdelen av studiemedlen per år.<br />

Pensionsrätt <strong>för</strong> barnår<br />

Har du vårdnaden om barn, kan du få pensionsrätt <strong>för</strong> barnets <strong>för</strong>sta fyra levnadsår.<br />

Du kan tillgodoräkna dig pensionsrätt <strong>för</strong> barnår så långt tillbaka som 1960.<br />

För ett och samma år kan endast en av <strong>för</strong>äldrarna tillgodoräknas barnårsrätt<br />

– och dessutom bara <strong>för</strong> ett barn (oavsett hur många barn man haft vårdnaden om).<br />

Den <strong>för</strong>älder som tillgodoräknas barnårsrätt måste ha fyllt minst 16 men inte 65<br />

år. Både <strong>för</strong>älder och barn måste bo i Sverige under det år <strong>för</strong> vilket pensionsrätten<br />

ska beräknas. Föräldern måste ha haft vårdnaden och bott tillsammans med barnet<br />

minst halva året. Är båda <strong>för</strong>äldrarna berättigade till barnårsrätt under ett år får de<br />

välja vem som ska ha barnårsrätten. Anmälan ska göras till Försäkringskassan innan<br />

januari månads utgång året efter det år <strong>för</strong> vilket rätten ska beräknas. Görs ingen<br />

anmälan på<strong>för</strong>s barnårsrätten den <strong>för</strong>älder som har den lägsta pensionsrätten. Med<br />

<strong>för</strong>älder räknas också adoptiv<strong>för</strong>äldrar, personer som med socialnämndens godkännande<br />

tagit emot utländska barn <strong>för</strong> att adoptera dem och särskild <strong>för</strong>ordnad vårdnadshavare.<br />

Foster<strong>för</strong>älder jämställs däremot inte med <strong>för</strong>älder.<br />

Barnårsrätten beräknas enligt tre alternativa sätt. Det som är mest <strong>för</strong>månligt i<br />

det enskilda fallet tillämpas.<br />

Observera att enbart barnårsrätt inte kan ge pensionsrätt. Du måste också uppfylla<br />

ett <strong>för</strong>värvsvillkor. Se avsnittet om <strong>för</strong>värvsvillkor nedan.<br />

Pension <strong>för</strong> adoptiv<strong>för</strong>äldrar<br />

Den 1 januari 2005 trädde nya regler i kraft om adoptiv<strong>för</strong>äldrars rätt till pensionsgrundande<br />

belopp <strong>för</strong> barnår. Barnårsrätten kan tillgodoräknas från det år då adoptiv<strong>för</strong>äldern<br />

fick barnet i sin vård, i stället <strong>för</strong> från barnets födelseår. För adoptiv<strong>för</strong>äldrar<br />

innebär de nya reglerna att barnårsrätt kan tillgodoräknas till och med det år<br />

då adoptivbarnet fyller tio år, i stället <strong>för</strong> tidigare fyra år.<br />

Pensionsrätt <strong>för</strong> värnplikt<br />

Du kan få pensionsrätt om du fullgör värnplikt eller civilplikt i form av grundutbildning<br />

(inte yrkes- eller reservofficersutbildning). Det gäller också kvinnor som<br />

genomgår frivillig militär grundutbildning. Du kan tillgodoräkna dig pensionsgrundande<br />

belopp <strong>för</strong> plikttjänstgöring från år 1995.<br />

För att pensionsgrundande belopp <strong>för</strong> plikttjänstgöring ska kunna tillgodoräknas,<br />

krävs att grundutbildningen pågått minst 120 dagar utan avbrott. Endast dagar<br />

då dagersättning har betalats ut räknas. Är kravet om 120 dagars tjänstgöring uppfyllt<br />

tillgodoräknas pensionsgrundande belopp som, <strong>för</strong> varje dag tjänstgöringen varar,<br />

motsvarar 50 procent av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten <strong>för</strong><br />

samtliga <strong>för</strong>säkrade under 65 år delat med 365.<br />

Observera att enbart plikttjänstgöring inte kan ge pensionsrätt. Du måste också<br />

uppfylla ett <strong>för</strong>värvsvillkor. Se avsnittet om <strong>för</strong>värvsvillkor nedan.<br />

Pensionsrätt under tid med sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

Se kapitlet ”Sjukdom”, sid 44.<br />

Förvärvsvillkoret<br />

Om du inte uppfyller <strong>för</strong>värvsvillkoret, kan du inte heller tillgodoräkna dig den pensionsrätt<br />

som baserats på barnårsrätt och plikttjänstgöring.<br />

Ålderdom 131


132<br />

Ålderdom<br />

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om du har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst<br />

<strong>för</strong> minst fem år på minst två inkomstbasbelopp <strong>för</strong> varje år (vilket <strong>för</strong> år<br />

<strong>2006</strong> är 2 x 44 500 kronor = 89 000 kronor). Den pensionsrätt som sjukersättning<br />

eller aktivitetsersättning ger kan läggas till grund <strong>för</strong> att uppfylla <strong>för</strong>värvsvillkoret.<br />

Pensionsgrundande inkomst som intjänats senast det år då du fyller 70 år läggs<br />

till grund <strong>för</strong> uppfyllande av <strong>för</strong>värvsvillkoret.<br />

Beräkning av pensionsrätt<br />

Försäkringskassan ska varje år fastställa eventuell pensionsrätt. Pensionsrätten grundas<br />

på ett pensionsunderlag, som beräknas på summan av pensionsgrundande inkomster<br />

och pensionsgrundande belopp. Pensionsunderlaget kan dock inte överskrida intjänandetaket.<br />

Försäkringskassan får uppgifter från Skatteverket om de pensionsgrundande inkomsterna.<br />

Pensionsgrundande inkomst som fastställts av Skatteverket kan inte ändras<br />

av Försäkringskassan.<br />

De eventuella pensionsgrundande belopp som du kan ha <strong>för</strong> barnår, plikttjänstgöring<br />

eller tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller aktivitetsersättning<br />

beräknad med antagandeinkomst fastställs av Försäkringskassan. Nödvändiga uppgifter<br />

<strong>för</strong> att kunna göra det erhåller Försäkringskassan från folkbok<strong>för</strong>ingen och<br />

total<strong>för</strong>svarets pliktverk.<br />

Om du har utländska inkomster som inte är pensionsgrundande måste du anmäla<br />

dessa till Försäkringskassan om du har pensionsrätt <strong>för</strong> barnår.<br />

Pensionsrätten är 18,5 procent av pensionsunderlaget. Det är formellt pensionsunderlaget<br />

som ligger till grund <strong>för</strong> pensionsrätten och inte inbetalda avgifter.<br />

Inkomstpension<br />

Av avgiften på 18,5 procent <strong>för</strong> ett visst år ska 16,0 procentenheter betalas till systemet<br />

<strong>för</strong> inkomstpension. Dessa pengar fonderas inte utan används till att finansiera<br />

pensionerna till dem som är pensionärer under året. Ett sådant system kallas <strong>för</strong>delningssystem<br />

eftersom pengarna om<strong>för</strong>delas från de <strong>för</strong>värvsarbetande till dem som<br />

är pensionärer.<br />

Pensionsavgiften bok<strong>för</strong>s dock på ett individuellt ”konto” som en pensionsrätt<br />

<strong>för</strong> framtida inkomstpension. Varje års nyintjänade pensionsrätt bildar tillsammans<br />

med pensionsrätter från tidigare år den <strong>för</strong>säkrades pensionsbehållning på kontot.<br />

Pensionsbehållningen räknas om varje år av följande skäl:<br />

• Kontobehållningen räknas om med hänsyn till ett inkomstindex, som följer den<br />

genomsnittliga inkomstutvecklingen <strong>för</strong> alla som har pensionsgrundande inkomst<br />

i åldrarna 16–64 år. Även inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp läggs till<br />

inkomstmåttet, liksom utbetalade sjukersättningar/aktivitetsersättningar.<br />

• Pensionsbehållningarna <strong>för</strong> dem som avlider <strong>för</strong>e pensionsåldern <strong>för</strong>delas på<br />

dem som lever kvar i samma årskull – så kallade arvsvinster.<br />

• Kostnaderna <strong>för</strong> att administrera inkomstpensionen <strong>för</strong>delas på de <strong>för</strong>säkrade<br />

och minskar kontobehållningen. Fram till år 2021 skjuter AP-fonden dock till<br />

pengar <strong>för</strong> att finansiera dessa kostnader. Administrationskostnaderna beräknas<br />

minska den pension som kommer att utbetalas med cirka 0,7 procent.<br />

Håll utkik efter det årliga pensionsbeskedet (orange kuvertet)!<br />

Varje vår får du ett stort orangefärgat kuvert i brevlådan. Avsändare är Försäkringskassan<br />

och Premiepensionsmyndigheten. I kuvertet finns ditt årliga pensionsbesked


– en sammanställning av ”dagsläget” <strong>för</strong> din pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet.<br />

Det finns också prognoser <strong>för</strong> hur stor pensionen kan bli om du tar ut den<br />

vid 61, 65 eller 70 års ålder.<br />

Gå igenom ditt eget pensionsbesked noga så att du kan hjälpa dina arbetskamrater<br />

att läsa sina!<br />

Regler <strong>för</strong> uttag av inkomstpension och tilläggspension<br />

Du får ta ut din inkomstpension tidigast från 61 års ålder. Någon åldersgräns uppåt<br />

<strong>för</strong> uttag av inkomstpensionen finns inte.<br />

Om du är född 1938–1953 ska du ha en viss del av din samlade pension i form av<br />

tilläggspension (se nedan på sid 136-137 om tilläggspension). Du får ta ut inkomstpensionen<br />

bara om du samtidigt också gör uttag av tilläggspensionen. Även <strong>för</strong> dig<br />

gäller 61 år som <strong>för</strong>sta möjliga tidpunkt <strong>för</strong> uttag. För tilläggspensionen finns en<br />

åldersgräns uppåt; du får inte skjuta upp uttaget av den längre än till 70 års ålder.<br />

Pensionen kan tas ut i fyra nivåer: hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension.<br />

Så beräknas inkomstpensionen när du ska ta ut den<br />

När du meddelar Försäkringskassan att du vill börja ta ut pensionen, händer följande:<br />

1. Den pensionsbehållning som du har vid pensioneringstidpunkten fastställs.<br />

2. Pensionsbehållningen divideras med ett delningstal som huvudsakligen anger<br />

den genomsnittliga återstående livslängden <strong>för</strong> din årskull (alla födda samma år<br />

som du). Delningstalet är lika <strong>för</strong> kvinnor och män.<br />

Om livslängden ökar, till exempel på grund av <strong>för</strong>bättrad folkhälsa, ska ju pensionen<br />

betalas ut under längre tid. Det gör att delningstalet blir högre och pensionen följaktligen<br />

lägre. Kan du arbeta längre och ta ut pensionen vid en senare tidpunkt, kan<br />

du givetvis undvika en sådan minskning av pensionen.<br />

Delningstalet kommer att variera <strong>för</strong> olika årskullar beroende på vilken <strong>för</strong>väntad<br />

återstående livslängd årskullen har. Definitivt delningstal ska fastställas <strong>för</strong> en<br />

årskull vid ingången av det år då de pensionsberättigade fyller 65 år. Därefter ändras<br />

inte delningstalet. Delningstalet ska baseras på livslängdsstatistik <strong>för</strong> den femårsperiod<br />

under vars sista år årskullen fyllde 63 år.<br />

Tar du ut inkomstpensionen innan du har fyllt 65 år, beräknas pensionen efter ett<br />

preliminärt delningstal.<br />

Delningstalet beror inte uteslutande på återstående livslängd. I delningstalet har<br />

också vägts in en norm <strong>för</strong> en tänkt framtida tillväxt som man vill ska komma även<br />

pensionärerna tillgodo. Denna tillväxtnorm är fastställd till 1,6 procent.<br />

Genom att tillväxtnormen läggs till delningstalet blir det lägre än det skulle ha<br />

blivit om man enbart beaktat den återstående livslängden. Den beräknade inkomstpensionen<br />

blir alltså initialt högre än den skulle ha blivit om pensionsbehållningen<br />

dividerats enbart med genomsnittliga återstående livslängden. Den framtida tillväxten<br />

tas på så sätt ut i <strong>för</strong>väg och övergången från arbetsinkomst till pension dämpas.<br />

Så beräknas inkomstpensionen under utbetalningstiden<br />

Under tiden inkomstpensionen betalas ut räknas pensionen upp med ett följsamhetsindex.<br />

Detta index följer inkomstindex – alltså måttet på den genomsnittliga inkomstökningen<br />

<strong>för</strong> alla med pensionsgrundande inkomst i åldrarna 16–64 år – med<br />

<strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> tillväxtnormen på 1,6 procent.<br />

Principen <strong>för</strong> följsamhetsindexering innebär att inkomstpensionen årligen räknas<br />

upp med ökningen i konsumentprisindex (KPI) om reala tillväxten uppgår till<br />

Ålderdom 133


134<br />

Ålderdom<br />

1,6 procent. Blir tillväxten lägre än 1,6 procent räknas pensionen inte upp fullt med<br />

KPI-ökningen utan <strong>avd</strong>rag görs <strong>för</strong> minskningen i tillväxten i <strong>för</strong>hållande till tillväxtnormen.<br />

EXEMPEL:<br />

Om den reala tillväxten under ett visst år blir 1,0 procent och KPI-ökningen (inflationen)<br />

är 3,0 procent, räknas pensionen inte upp med 3,0 procent utan endast med 2,4 procent.<br />

Avdrag görs alltså med 0,6 procent som är differensen mellan den reala tillväxten <strong>för</strong><br />

året och tillväxtnormen. Värdet av pensionerna minskar alltså realt och köpkraften blir<br />

lägre.<br />

Blir tillväxten å andra sidan högre än 1,6 procent räknas pensionerna inte enbart upp<br />

fullt ut <strong>för</strong> KPI-ökningen utan det görs också ett tillägg <strong>för</strong> skillnaden mellan den reala<br />

tillväxten <strong>för</strong> året och tillväxtnormen.<br />

EXEMPEL:<br />

Den reala tillväxten ett visst år blir 2,2 procent och inflationen 3 procent. Hela KPI-ökningen<br />

beaktas och dessutom görs ett tillägg med 0,6 procent. Inkomstpensionen räknas<br />

alltså upp med 3,6 procent och pensionärerna får en <strong>för</strong>bättring av sin köpkraft.<br />

På detta sätt åstadkoms genom följsamhetsindexeringen en anpassning av utgående<br />

pensioner till den samhällsekonomiska utvecklingen.<br />

Premiepension<br />

Från och med år 1999 betalas 2,5 procentenheter av pensionsavgiften till premiepensionssystemet<br />

<strong>för</strong> personer födda 1954 eller senare. För åren 1995–1998 var avgiften två<br />

procent.<br />

Den så kallade mellangenerationen, dvs personer födda 1938–1953, har lägre procentsatser<br />

<strong>för</strong> avsättningen till premiepensionen.<br />

Premiepensionen är ett premiereservsystem. I ett sådant system fonderas pensionsmedlen<br />

till skillnad från inkomstpensionen som är ett <strong>för</strong>delningssystem. Premiepensionen<br />

är utformad som ett fond<strong>för</strong>säkringssystem. Avgiften ska alltså placeras<br />

i fonder som var och en har rätt att välja själv.<br />

PPM är <strong>för</strong>säkringsgivare<br />

Försäkringsfunktionen i premiepensionssystemet handhas av en statlig myndighet,<br />

Premiepensionsmyndigheten (PPM). Det är alltså PPM som är ”<strong>för</strong>säkringsbolaget” i<br />

premiepensionssystemet – inte de enskilda fond<strong>för</strong>valtare som du kan välja att placera<br />

dina premiepensionspengar hos.<br />

Val och omval av fond<strong>för</strong>valtare<br />

Du får själv välja hos vilken eller vilka fond<strong>för</strong>valtare pengarna ska <strong>för</strong>valtas. Det är<br />

alltid du själv som bär den finansiella risken <strong>för</strong> den placering som du väljer. Staten<br />

lämnar ingen garanti.<br />

Det finns drygt 700 olika fonder att välja mellan, hos svenska eller utländska<br />

fond<strong>för</strong>valtare. Du kan också aktivt välja en statlig <strong>för</strong>valtare. Detta alternativ heter<br />

Premievalsfonden och <strong>för</strong>valtas av Sjunde AP-fonden.<br />

När du har gjort ditt val av fond eller fonder (högst fem fonder får väljas), skickar<br />

PPM över pengarna till den eller de <strong>för</strong>valtare som valts. Observera att full sekretess<br />

råder! Medlen <strong>för</strong>s över i en klumpsumma <strong>för</strong> alla som valt samma fond. Fond<strong>för</strong>valtarna<br />

får alltså inte kännedom om de personer <strong>för</strong> vilka de <strong>för</strong>valtar premiepensionsmedel.<br />

Den uppgiften är sekretesskyddad. Det är endast du själv och PPM som har


kännedom om var dina pengar är placerade och hur stort tillgodohavande du har.<br />

Du kan när som helst ändra ditt val av fond/er. Det kan göras på en särskild blankett<br />

som man beställer från PPM, per telefon (tonvalstelefon, tel 020-776 776) eller<br />

på PPMs webbplats på Internet, www.ppm.nu. Det kostar ingenting att byta fonder<br />

och det kan göras när som helst och hur ofta som helst. Det som händer när du gjort<br />

ett omval är att PPM säljer fondandelarna i den fond som ska lämnas och köper fondandelar<br />

i den nya fonden eller de nya fonderna som pensionsspararen har valt.<br />

Om du avstår från att välja<br />

Pensionsmedlen <strong>för</strong> dem som inte gör något eget aktivt val av fond ska placeras i<br />

Premiesparfonden som <strong>för</strong>valtas av Sjunde AP-fonden. Även <strong>för</strong> denna fond gäller att<br />

staten inte ger någon garanti <strong>för</strong> fondandelarnas värde.<br />

Regler <strong>för</strong> uttag av premiepension<br />

Tidigast får du börja ta ut din premiepension vid 61 års ålder. (Även <strong>för</strong> inkomstpensionen<br />

gäller samma <strong>för</strong>sta möjliga tidpunkt.) Du kan välja mellan en fjärdedels,<br />

halv, tre fjärdedels eller hel pension.<br />

Om du ångrar dig, kan du återkalla ett uttag av premiepensionen. Återkallelse<br />

helt eller delvis av ett uttag får dock ske högst en gång per sexmånadersperiod. Du<br />

kan också ändra andelen av den pension som tas ut.<br />

Du kan också välja att ta ut både premiepensionen och inkomstpensionen – eller<br />

bara endera.<br />

Så beräknas premiepensionen när du ska ta ut den<br />

Premiepensionen beräknas lika <strong>för</strong> kvinnor och män. Könsneutralitet är en princip<br />

som gäller i den allmänna pensionen och i avtalspensionen, däremot inte i de flesta<br />

privata pensions<strong>för</strong>säkringar (där kvinnor får betala högre premier än män där<strong>för</strong><br />

att kvinnor har en längre genomsnittlig livslängd).<br />

Premiepensionen är uppbyggd som en fond<strong>för</strong>säkring. Det betyder att fondandelarnas<br />

värde varierar över tiden, kanske kraftigt. När pensionen börjat betalas ut,<br />

med<strong>för</strong> det att pensionsutbetalningarna kan komma att variera i storlek allteftersom<br />

<strong>för</strong>ändringar sker i fondandelarnas värde.<br />

Många pensionssparare kan uppleva dessa variationer i pensionsbeloppet som en<br />

otrygghet. Du har där<strong>för</strong> möjlighet att i stället teckna en traditionell pensions<strong>för</strong>säkring<br />

med en viss garanterad avkastning och därmed få en mer jämn utbetalning av<br />

premiepensionen. En sådan traditionell pensions<strong>för</strong>säkring tecknas hos PPM. Väljer<br />

du en sådan pension över<strong>för</strong>s tillgodohavandet till PPM som övertar <strong>för</strong>valtningen av<br />

pensionsmedlen. Vid övergång till traditionell pensions<strong>för</strong>säkring måste hela tillgodohavandet<br />

<strong>för</strong>as över. Du kan inte ha en del i traditionell <strong>för</strong>säkring och en del kvar i<br />

fond<strong>för</strong>säkring och du får inte ångra dig och ändra tillbaka till fond<strong>för</strong>säkring.<br />

Pensionsbeloppet beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandets storlek vid<br />

övergången på samma sätt som betalning av en engångspremie till ett <strong>för</strong>säkringsbolag.<br />

Blir avkastningen på de <strong>för</strong>valtade medlen högre än den garanterade tillfaller<br />

denna pensionstagaren i form av återbäring.<br />

Frivilligt efterlevandeskydd<br />

Från början var det tänkt att det skulle finnas två former av frivilligt efterlevandeskydd<br />

i premiepensionssystemet: ett <strong>för</strong>e pensionstiden och ett under pensionstiden.<br />

Efterlevandeskyddet <strong>för</strong>e pensionstiden har dock skjutits på framtiden. Det<br />

som finns nu är möjligheten att teckna ett frivilligt efterlevandeskydd som gäller<br />

under tiden då du tar ut din premiepension.<br />

Ålderdom 135


136<br />

En sammanfattning av reglerna<br />

<strong>för</strong> ATP och folkpension finns<br />

på www.alla.lo.se i dokumentet<br />

”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade<br />

och kollektivavtalade<br />

<strong>för</strong>säkringar” under kapitlet<br />

Ålderdom.<br />

Ålderdom<br />

Efterlevandeskyddet bekostas av dig som pensionssparare genom att kostnaden<br />

<strong>för</strong> skyddet löpande dras av från ditt premiepensionskonto.<br />

Efterlevandeskydd under pensionstiden<br />

Om du är gift, registrerad partner eller sammanboende (med någon som du tidigare<br />

varit gift med, har eller har haft barn tillsammans med) kan du i samband med uttag<br />

av premiepension teckna en livsvarig efterlevandepension till efterlevande.<br />

Efterlevandeskyddet innebär att din premiepension räknas om till att gälla både<br />

på ditt eget liv och din makes/registrerade partners eller därmed jämställdas liv. Din<br />

egen ålderspension sänks så mycket som behövs <strong>för</strong> att tillgodohavandet på premiepensionskontot<br />

ska räcka under båda makarnas (eller därmed jämställdas) livstid.<br />

Efterlevandeskyddet kan i princip endast tecknas i samband med att du <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta<br />

gången tar ut premiepension. Om du ingår äktenskap eller motsvarande senare, gäller<br />

en karenstid om ett år.<br />

Över<strong>för</strong>ing av premiepensionsrätt till make<br />

Makar som båda omfattas av den reformerade ålderspensionen (födda 1938 eller senare)<br />

kan över<strong>för</strong>a sin premiepensionsrätt som tjänats in under äktenskapet till den<br />

andra maken. Med äktenskap jämställs registrerat partnerskap.<br />

Över<strong>för</strong>ing av premiepensionsrätt kan börja ske genom att båda makarna gör<br />

anmälan härom till Försäkringskassan senast 31 januari det år över<strong>för</strong>ingen avser.<br />

Inkommer anmälan senare sker över<strong>för</strong>ingen året efter anmälan. Över<strong>för</strong>ing av premiepensionsrätt<br />

sker därefter löpande varje år. Över<strong>för</strong>ingen omfattar hela premiepensionsrätten<br />

som tjänats in <strong>för</strong> året.<br />

Över<strong>för</strong>ing av premiepensionsrätt till make med<strong>för</strong> en kostnad på premien. Detta<br />

på grund av könens olika livslängd och livsinkomst.<br />

För att över<strong>för</strong>ing av pensionsrätt ska upphöra räcker det med att en av makarna<br />

gör anmälan härom. Över<strong>för</strong>ingen upphör från och med året efter det att anmälan<br />

inkom. Vid skilsmässa eller dödsfall sker över<strong>för</strong>ingen till och med året <strong>för</strong>e det<br />

skilsmässan vunnit laga kraft eller dödsfallet inträffat.<br />

Tilläggspension<br />

För personer födda 1953 eller tidigare räknas ATP och folkpension om till tilläggspension.<br />

Denna omräkning gäller i <strong>för</strong>sta hand dem som är födda 1938–1953, alltså den så<br />

kallade mellangenerationen, som ska ha ålderspension både från det gamla och det<br />

nya pensionssystemet.<br />

I tilläggspensionen ingår både tidigare intjänad ATP och folkpension. ATP-delen<br />

ska beräknas enligt tidigare regler. Tilläggspensionen ska alltså utgöra 60 procent x<br />

prisbasbeloppet x medelpoängen. Folkpensionen uppgår till 96 procent av prisbasbeloppet<br />

<strong>för</strong> ogift respektive 78,5 procent av prisbasbeloppet <strong>för</strong> gift.<br />

Beloppen <strong>för</strong> ATP och folkpension läggs samman och redovisas som tilläggspension,<br />

till exempel i sammanställningen i det orange kuvertet.<br />

Om antalet intjänade poängår <strong>för</strong> ATP är lägre än 30 beräknas det sammanlagda<br />

beloppet efter så många trettiondelar som den <strong>för</strong>säkrade tillgodoräknats. I antalet<br />

poängår får så kallade vårdår inräknas.<br />

Regler <strong>för</strong> uttag av tilläggspension<br />

Du får börja ta ut din tilläggspension när du har fyllt 61 år. Om du tar ut pensionen<br />

<strong>för</strong>e 65 års ålder, kallas det <strong>för</strong>tida uttag. Om du tar ut pensionen senare än vid 65 års<br />

ålder kallas det uppskjutet uttag.<br />

Vid <strong>för</strong>tida uttag <strong>för</strong>e 65 år minskar tilläggspensionen med 0,5 procent <strong>för</strong> varje


månad uttag görs <strong>för</strong>e den månad då du fyller 65 år. Skjuts uttaget upp till efter 65 år<br />

ökar tilläggspensionen med 0,7 procent <strong>för</strong> varje månad. I motsats till inkomst- och<br />

premiepensionen, där du kan uppskjuta uttaget hur länge som helst, måste tilläggspensionen<br />

tas ut senast vid 70 års ålder.<br />

Så beräknas tilläggspensionen när du ska ta ut den<br />

Om du tillhör mellangenerationen, dvs är född 1938–1953, beräknas <strong>för</strong>st hela tillläggspensionen.<br />

Därefter beräknas det antal tjugondelar som du ska ha i form av<br />

tilläggspension med hänsyn till vilket år du är född. (Tabell över denna så kallade<br />

tjugondelsinfasning finns på sid 139.)<br />

Din totala ålderspension består av detta tilläggspensionsbelopp tillsammans med<br />

inkomstpensionen och premiepensionen.<br />

Vid uttag från och med 65-årsmånaden beräknas tilläggspensionen efter prisbasbeloppet<br />

<strong>för</strong> det året. För det följande året följsamhetsindexeras tilläggspensionen<br />

på samma sätt som gäller <strong>för</strong> inkomstpensionen.<br />

Garantiregel <strong>för</strong> mellangenerationen<br />

Är du född 1938–1953 tillhör du den så kallade mellangenerationen och omfattas av<br />

en särskild garantiregel. Denna garantiregel innebär att din inkomstgrundade ålderspension<br />

från och med 65 års ålder lägst ska motsvara den tilläggspension inklusive<br />

folkpension som du hade tjänat in till och med år 1994. För folkpensionsdelen ska<br />

civilståndet (gift eller ogift) när pensionsbeloppet betalas ut vara avgörande <strong>för</strong> om<br />

den ska beräknas efter 78,5 procent eller 96 procent av prisbasbeloppet.<br />

När garantiregeln tillämpas ska den del av din inkomstgrundade pension som du<br />

har tjänat in enligt det nya pensionssystemet beräknas som om du hade tjänat in<br />

hela pensionsrätten i <strong>för</strong>delningssystemet. Överstiger den garanterade nivån pensionen<br />

enligt de reformerade reglerna ( alltså inkomstpension och tilläggspension<br />

enligt tjugondelsinfasningen – se sid 139) ska mellanskillnaden betalas ut i form av<br />

ett så kallat garantitillägg.<br />

Garantipension<br />

Grundskyddet i det nya allmänna pensionssystemet utgörs av garantipension. Tidigare<br />

var det folkpensionen som var grundskyddet. Den stora skillnaden är att folkpensionen<br />

var lika stor <strong>för</strong> alla – oavsett hur hög ATP man hade tjänat in – medan garantipensionen<br />

fungerar som en utfyllnad till den inkomstgrundade ålderspensionen.<br />

Garantipensionen ersätter folkpension, pensionstillskott och det särskilda grund<strong>avd</strong>raget<br />

<strong>för</strong> folkpensionärer (SGA).<br />

Garantipension kan du få tidigast från 65 års ålder och den betalas ut om du inte<br />

har tjänat in rätt till inkomstgrundad ålderspension eller om du endast har tjänat in<br />

en låg sådan.<br />

Du måste vara bosatt i Sverige <strong>för</strong> att kunna få garantipension. Garantipension<br />

kommer dock att betalas ut också inom EU/EES med hänsyn till reglerna i <strong>för</strong>ordningen<br />

(EEG) nr 1408/71.<br />

Garantipensionen är beroende av <strong>för</strong>säkringstid. Som <strong>för</strong>säkringstid räknas tid<br />

under vilken du är folkbok<strong>för</strong>d i Sverige. Det krävs minst tre års <strong>för</strong>säkringstid <strong>för</strong><br />

att garantipension alls ska kunna utbetalas. För att du ska kunna få garantipension<br />

med oreducerat belopp krävs 40 års <strong>för</strong>säkringstid. Sådan tid tillgodoräknas när du är<br />

i åldern 25–64 år. Som intjänandetid kan också tillgodoräknas tid mellan 16 och 24 år<br />

om du under denna tid har haft pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande<br />

belopp <strong>för</strong> sjukersättning/aktivitetsersättning på minst ett inkomstbasbelopp per år.<br />

Garantipensionen minskas (samordnas) med inkomstgrundade pensioner och<br />

Ålderdom 137


138<br />

Reglerna <strong>för</strong> hur den allmänna<br />

pensionen fungerar <strong>för</strong> personer<br />

födda 1937 och tidigare<br />

hittar du i dokumentet ”Tidigare<br />

regler <strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade<br />

<strong>för</strong>säkringar”<br />

som finns på www.alla.lo.se.<br />

Ålderdom<br />

livränta. Pensioner som samordnas är inkomstpension, tilläggspension, änkepension<br />

från ATP, utländsk allmän pension som inte likställs med garantipension. När det<br />

gäller premiepensionen beaktas inte den premiepension som faktiskt betalas ut. I<br />

stället beräknas inkomstpensionen som om hela pensionsrätten – baserad på hela<br />

avgiften om 18,5 procent – i det nya allmänna pensionssystemet hade tjänats in i<br />

<strong>för</strong>delningssystemet. Privata pensions<strong>för</strong>säkringar eller kollektivavtalade tjänstepensioner<br />

minskar inte garantipensionen.<br />

Om du är ogift, beräknas garantipensionen från en basnivå på 2,13 prisbasbelopp<br />

per år. Basnivån minskas med 100 procent av inkomstgrundade pensioner upp till<br />

ett årsbelopp på 1,26 prisbasbelopp. Är de inkomstgrundade pensionerna som ska<br />

samordnas med garantipensionen högre än denna nivå görs <strong>avd</strong>rag med 48 procent<br />

av den del som överstiger 1,26 prisbasbelopp.<br />

Om du är gift, är basnivån 1,90 prisbasbelopp. Denna basnivå minskas med 100<br />

procent av samordningsbara pensioner upp till 1,14 prisbasbelopp per år. Pensionsbelopp<br />

däröver räknas av mot garantipensionen med 48 procent.<br />

Garantipensionen blir helt bortreducerad <strong>för</strong> ogift vid en inkomstgrundad pension<br />

på cirka 3,07 prisbasbelopp per år. För gift är motsvarande gräns cirka 2,72 prisbasbelopp.<br />

Äldre<strong>för</strong>sörjningsstödet<br />

Personer som saknar pension och eller har en mycket låg sådan har sedan år 2003 rätt<br />

till äldre<strong>för</strong>sörjningsstöd.<br />

Stödet ges också till svenskar med pension som är lägre än stödet. Stödet utbetalas<br />

även om personen vistas inom annat EU-land, <strong>för</strong>utsatt att avsikten med vistelsen<br />

är att den inte ska vara längre än ett år. Utan<strong>för</strong> EU utbetalas stödet endast under<br />

tre månader.<br />

Stödet består av två delar, dels ett stöd <strong>för</strong> personliga kostnader på 4 280 kronor<br />

(1,294 prisbasbelopp delat med tolv) <strong>för</strong> ensamstående och 3 586 kronor (1,084 prisbasbelopp<br />

delat med tolv) <strong>för</strong> gifta, dels ett bostadsstöd som högst kan uppgå till<br />

6 050 kronor <strong>för</strong> ensamstående och 3 025 kronor <strong>för</strong> gifta och sammanboende.<br />

Äldre<strong>för</strong>sörjningsstödet är helt inkomstprövat. Inkomst reducerar stödet krona<br />

<strong>för</strong> krona.<br />

Vad gäller <strong>för</strong> de olika åldersgrupperna?<br />

Pension är ett långsiktigt åtagande. Inte minst gäller detta allmänna pensionssystem<br />

som omfattar hela befolkningen. När ett nytt pensionssystem in<strong>för</strong>s måste man dra<br />

gränsen någonstans <strong>för</strong> vilka som ska omfattas fullt ut, vilka som omfattas men med<br />

övergångsregler som tar hänsyn till vad som gällde i tidigare pensionssystem – och<br />

vilka som inte ska omfattas alls av det nya systemet.<br />

I det nya allmänna pensionssystem som trädde i kraft i Sverige 1999 gäller följande:<br />

Födda 1937 eller tidigare omfattas inte alls<br />

Födda 1938–1953 omfattas av övergångsregler<br />

Födda 1954 eller senare omfattas bara av det nya systemet<br />

Födda 1938–1953 (mellangenerationen)<br />

Om du är född 1938–1953 ska du ha en del av din ålderspension från det tidigare systemet<br />

och en del enligt de nya reglerna. Vilka andelar som du ska få från respektive<br />

system framgår av tabellen på nästa sida.


Tjugondelsinfasning i det nya allmänna pensionssystemet<br />

Född år Kvotdel pension Kvotdel pension<br />

från det nya systemet från det gamla systemet<br />

1938 4/20 16/20<br />

1939 5/20 15/20<br />

1940 6/20 14/20<br />

1941 7/20 13/20<br />

1942 8/20 12/20<br />

1943 9/20 11/20<br />

1944 10/20 10/20<br />

1945 11/20 9/20<br />

1946 12/20 8/20<br />

1947 13/20 7/20<br />

1948 14/20 6/20<br />

1949 15/20 5/20<br />

1950 16/20 4/20<br />

19<strong>51</strong> 17/20 3/20<br />

1952 18/20 2/20<br />

1953 19/20 1/20<br />

1954 20/20 0<br />

Om du tillhör mellangenerationen, kommer Försäkringskassan alltså att parallellt<br />

räkna ut både tilläggspension och pensionsrätt enligt det nya allmänna pensionssystemet.<br />

Tilläggspension kan dock längst beräknas till och med det år då du fyller<br />

64 år. Om du <strong>för</strong>värvar pensionsrätt från och med det år då du fyller 65 och senare,<br />

kommer hela denna pensionsrätt att räknas ut <strong>för</strong> dig enligt reglerna i det nya systemet,<br />

utan kvotering.<br />

Pensionsrätt <strong>för</strong> tiden 1960–1998<br />

De flesta som omfattas av det nya systemet helt eller delvis har tjänat in ATP-poäng<br />

i det tidigare systemet. Dessa poäng har räknats om till pensionsrätt i det nya systemet.<br />

Pensionsrätt <strong>för</strong> <strong>för</strong>fluten tid har tillgodoräknats <strong>för</strong> tiden 1960–1998. Från och<br />

med 1999 har de nya intjänandereglerna trätt i kraft.<br />

Hela pensionsrätten <strong>för</strong> åren 1960–1994 till<strong>för</strong>s inkomstpensionen. Från och med<br />

år 1995 har avsättningar gjorts till premiepensionssystemet. Premiepensionsrätten<br />

under åren 1995–1998 beräknades efter en avgiftsnivå på två procent. Därtill kommer<br />

avsättningarna som är kvoterade <strong>för</strong> mellangenerationen med hänsyn till vilken<br />

åldersgrupp den <strong>för</strong>säkrade tillhör.<br />

Pensionsbehållningen på kontot <strong>för</strong> inkomstpension under åren 1960–1998 har<br />

räknats upp med den allmänna inkomstutvecklingen under perioden.<br />

Den pensionsgrundande inkomsten <strong>för</strong> inkomstpension <strong>för</strong> <strong>för</strong>fluten tid har beräknats<br />

genom att den intjänade pensionspoängen <strong>för</strong> respektive år med tillägg <strong>för</strong><br />

talet ett har multiplicerats med basbeloppet vid ingången av respektive år (<strong>för</strong> åren<br />

1995–1998 tillämpas det <strong>för</strong>höjda basbeloppet). Antagandepoäng <strong>för</strong> <strong>för</strong>tidspensionärer<br />

räknades om på samma sätt som ATP-poäng under <strong>för</strong>utsättning att de grundat<br />

ålderspensionsrätt i ATP-systemet.<br />

Barnårsrätt räknas från 1960 i <strong>för</strong>ekommande fall. Jäm<strong>för</strong>t med reglerna som gäller<br />

från 1999 krävs det dock inte att <strong>för</strong>äldern sammanbott med barnet. Föräldrarna<br />

måste uppfylla samma krav, men modern behöver inte ansöka om barnårsrätt utan<br />

till<strong>för</strong>s rätten automatiskt om fadern inte ansökt om den och visar att han haft vårdnaden<br />

mer än sex månader eller vid lika vårdnad har lägst pensionspoäng.<br />

Ålderdom 139


140<br />

Delpensionen har upphört<br />

Sedan år 2001 har inga delpensioner<br />

nybeviljats. Den sista<br />

delpensionen betalades ut i<br />

december 2004, varvid delpensionen<br />

upphörde.<br />

Ålderdom<br />

Pensionsrätt <strong>för</strong> plikttjänstgöring och studier ger pensionsrätt från år 1995.<br />

Pensionsrätten <strong>för</strong> perioden 1960–1998 har beräknats av <strong>för</strong>säkringskassorna. Alla<br />

<strong>för</strong>säkrade har fått ett skriftligt besked om pensionsrätten under våren 1999.<br />

Pensionsavgifter<br />

Ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift<br />

Den inkomstrelaterade ålderspensionen finansieras med avgifter som uppgår till 18,5<br />

procent av pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp upp till<br />

ett tak som ska vara 7,5 inkomstbasbelopp (inkomstbasbeloppet är 44 500 kronor år<br />

<strong>2006</strong>).<br />

Från början var tanken att arbetsgivare och löntagare skulle finansiera hälften var<br />

av den sammanlagda pensionsavgiften. Arbetsgivaravgiften kallas ålderspensionsavgift<br />

och löntagarens del kallas allmän pensionsavgift. Det gäller upp till taket på 7,5<br />

prisbasbelopp. För inkomster över taket betalas bara ålderspensionsavgift (av arbetsgivaren)<br />

men ingen allmän pensionsavgift (av den enskilde).<br />

Den slutliga formen <strong>för</strong> <strong>för</strong>delningen mellan arbetsgivarens avgift och den enskildes<br />

avgift är ännu inte fastställd.<br />

Högsta pensionsgrundande inkomst<br />

Den allmänna pensionsavgiften ska dras av innan den pensionsgrundande inkomsten<br />

fastställs. Det innebär att <strong>för</strong>månstaket höjs uttryckt i bruttoinkomst.<br />

År <strong>2006</strong> är den allmänna pensionsavgiften 7,0 procent. Taket uppgår till 8,07<br />

inkomstbasbelopp (359 115 kronor), vilket – efter <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> den allmänna pensionsavgiften<br />

– motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp (333 750 kronor) beräknat i pensionsgrundande<br />

inkomst.<br />

Statliga ålderspensionsavgifter<br />

Alla pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp är i det nya allmänna<br />

pensionssystemet belagda med avgifter till ålderspensionssystemet så att intjänad<br />

pensionsrätt alltid sammanfaller med inbetalda avgifter.<br />

Inte bara arbetsinkomster utan även sjukpenning, sjukersättning/aktivitetsersättning,<br />

<strong>för</strong>äldrapenning, arbetslöshetsersättning och andra social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner<br />

ger pensionsrätt. I dessa fall är det staten som betalar in en statlig ålderspensionsavgift.<br />

Staten betalar också avgift på sådana pensionsrätter som beräknas på fiktiva inkomster<br />

(så kallade pensionsgrundande belopp), alltså barnårsrätt och plikttjänst.<br />

Sjukersättning och aktivitetsersättning, beräknad med antagandeinkomst ger pensionsrätt<br />

både i form av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp.<br />

Utbetalad ersättning utgör pensionsgrundande inkomst. Skillnaden mellan<br />

antagandeinkomst, efter justering <strong>för</strong> den allmänna pensionsavgiften, utgör pensionsgrundande<br />

belopp.<br />

På social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner som ger ersättning <strong>för</strong> inkomstbortfall och motsvarar<br />

löneinkomst ska den statliga ålderspensionsavgiften motsvara ålderspensionsavgiften<br />

i form av arbetsgivaravgift och uppgår även under <strong>2006</strong> till 10,21 procent. På<br />

sådana inkomster ska den enskilda betala allmän pensionsavgift med 7,0 procent.<br />

Den statliga ålderspensionsavgiften på pensionsgrundande belopp har dock varit<br />

18,5 procent sedan år 1999. För pensionsrätt som grundas på sjukersättning och aktivitetsersättning<br />

betalar staten hela avgiften genom statlig ålderspensionsavgift på<br />

18,5 procent.


Bostadstillägg <strong>för</strong> ålderspensionärer<br />

Det bostadstillägg <strong>för</strong> pensionärer, BTP, som kan betalas till ålderspensionärer med<br />

låga inkomster är av samma slag som BTP vid sjuk- och aktivitetsersättning, med<br />

samma regler <strong>för</strong> ansökan och inkomstprövning (läs mer i kapitlet Sjukdom på sid<br />

45).<br />

Skillnaden är att BTP till ålderspensionär som fyllt 65 år är högre än det till personer<br />

under 65 år. Följande belopp gäller:<br />

Ersättningsnivå Takbelopp, dvs Högsta BTP-belopp<br />

högsta ersättnings- per månad<br />

bara bostadskostnad<br />

Ogift ålderspensionär som fyllt 65 år 91% 4 850 kr 4 414 kr/mån<br />

Gift ålderspensionär som fyllt 65 år 91% 2 425 kr 2 207 kr/mån<br />

Om pensionärens inkomst är mycket låg, kan Försäkringskassan besluta att även<br />

betala ut det särskilda bostadstillägget, SBTP. Separat ansökan krävs inte, utan SBTP<br />

betalas ut automatiskt om den <strong>för</strong>säkrade har rätt till det. Liksom med BTP är det<br />

samma regler <strong>för</strong> rätt till <strong>för</strong>mån som gäller både över och under 65 år men olika<br />

belopp.<br />

Särskilt bostadstillägg till pensionärer – SBTP<br />

Syftet med det särskilda bostadstillägget är att garantera en skälig levnadsnivå efter<br />

betald boendekostnad upp till en viss nivå. För personer som har fyllt 65 år kan under<br />

år <strong>2006</strong> boendekostnad upp till högst 6 050 kronor i månaden beaktas <strong>för</strong> ogift.<br />

För gift pensionär gäller boendekostnad upp till högst 3 025 kronor i månaden.<br />

Som ”skälig levnadsnivå” år <strong>2006</strong> anses 4 280 kronor i månaden vara <strong>för</strong> ogift och<br />

3 586 kronor i månaden <strong>för</strong> gift pensionär. Det motsvarar en tolftedel av 1,294 prisbasbelopp<br />

respektive 1,084 prisbasbelopp.<br />

Ålderdom 141


142<br />

Ålderdom<br />

Avtalspension SAF-LO<br />

Avtalspension SAF-LO är den pensionsplan som sedan 1996 ingår i kollektivavtalet<br />

på LOs och Svenskt Näringslivs privata avtalsområde. Den tidigare avtalspensionen<br />

på området hette STP, Särskild tilläggspension.<br />

Allmänt om Avtalspension SAF-LO<br />

Ett avgiftsbestämt pensionssystem<br />

Avtalspension SAF-LO är ett avgiftsbestämt pensionssystem. Det betyder att avgiften,<br />

dvs premien, är fastställd. Hur stor pensionen blir, beror på premiens storlek, av<br />

hur många år den betalas in samt av hur pengarna <strong>för</strong>valtas.<br />

Beståndsdelarna i Avtalspension SAF-LO<br />

Avtalspension SAF-LO består av följande delar:<br />

Förmån<br />

Ålderspension<br />

Återbetalningsskydd<br />

och/eller familjeskydd<br />

(frivilliga tillägg)<br />

Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />

vid sjukdom och <strong>för</strong>äldraledighet<br />

Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />

vid LAF-livränta som<br />

uppbärs utan samtidig<br />

tidsbegränsad sjukersättning,<br />

sjukersättning eller<br />

aktivitetsersättning<br />

Belopp enligt övergångsreglerna<br />

* Pension<br />

* Sjuklivränta<br />

* Förlängd livränta<br />

Kommentar<br />

Tjänas sedan den 1 januari 1996 in av alla som arbetar<br />

under kollektivavtal där Avtalspension SAF-LO ingår.<br />

Födda 1968 och senare kommer att få hela sin pension<br />

enligt bestämmelserna <strong>för</strong> Avtalspension SAF-LO.<br />

Intjänandestart 21 år fr o m år 2002.<br />

Återbetalningsskydd: Vid dödsfall <strong>för</strong>e 65 års ålder<br />

betalas pensionskapitalets värde ut till <strong>för</strong>månstagare<br />

i form av en efterlevandepension under fem år. Vid<br />

dödsfall efter 65 års ålder övergår pensionsutbetalningarna<br />

till <strong>för</strong>månstagare under den tid som återstår, dock<br />

högst 20 år sammanlagt.<br />

Familjeskydd: En efterlevandepension på ett eller två<br />

<strong>för</strong>höjda prisbasbelopp per år i fem år som betalas ut<br />

till <strong>för</strong>månstagare. Familjeskyddet upphör senast vid<br />

utgången av det år man fyller 65 år.<br />

Den som är sjuk i mer än 14 dagar får pensions-<br />

premien inbetald av Premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />

Ansökan om premiebefrielse vid sjukdom görs på<br />

samma blankett som ansökan om ersättning från Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen<br />

AGS.<br />

Premiebefrielse gäller även vid <strong>för</strong>äldraledighet med<br />

<strong>för</strong>äldrapenning i samband med barns födelse. Föräldraledighet<br />

upp till elva månader är pensionsgrundande.<br />

Vid <strong>för</strong>äldraledighet ska en särskild blankett användas.<br />

Efterskydd vid sjukdom. Pensionspremien betalas också<br />

<strong>för</strong> den som <strong>för</strong>lorat sin anställning och därefter blir<br />

sjuk eller får tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning<br />

eller aktivitetsersättning inom 90 dagar.<br />

Fr o m den 1 maj 2001 ges premiebefrielse till <strong>för</strong>säkrade<br />

som har LAF-livränta som inkomstutfyllnad utan<br />

att de samtidigt uppbär tidsbegränsad sjukersättning,<br />

sjukersättning eller aktivitetsersättning.<br />

För födda 1932–1967<br />

Gäller den som var anställd den 31 december 1995 och<br />

omfattades av STP-systemet.<br />

Gäller den som var <strong>för</strong>tidspensionerad den 31 december<br />

1995 och omfattades av STP-systemet.<br />

Gäller den som uppbar arbetsskadelivränta och <strong>för</strong>tidspension<br />

den 31 december 1995 och omfattades av<br />

STP-systemet.<br />

Läs på sid<br />

143-146<br />

145-146<br />

147-148<br />

149<br />

146-147


Vem omfattas av vad?<br />

• Är du född 1931 eller tidigare omfattas du inte alls av Avtalspension SAF-LO utan<br />

får hela din pension från det gamla STP-systemet. (En sammanfattning av STP<br />

finns i dokumentet ”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade <strong>för</strong>säkringar”<br />

på www.alla.lo.se.)<br />

• Är du född 1932–1967 kan du både få belopp enligt övergångsreglerna, dvs pension<br />

grundad på intjänad STP-tid till och med 1995 och ålderspension från Avtalspension<br />

SAF-LO intjänad från och med 1996.<br />

• Är du född 1968 eller senare kommer du så småningom att få hela din pension<br />

från Avtalspension SAF-LO.<br />

Beträffande hur Avtalspension SAF-LO gäller vid sjukdom, <strong>för</strong>äldraledighet och<br />

LAF-livränta, se sid 147-148.<br />

Ålderspension från Avtalspension SAF-LO<br />

Intjänandestart fr o m 21 års ålder<br />

Du börjar tjäna in pensionsrätt i Avtalspension SAF-LO från och med den månad<br />

du fyller 21 år.<br />

När LOs privatanställda arbetare fick Avtalspension SAF-LO fick de också arbetsmarknadens<br />

lägsta intjänandestart (numera 21 år). Av hävd hade intjänandet i de<br />

olika avtalspensionssystemen dittills startat <strong>för</strong>st vid fyllda 28 år.<br />

All kontant bruttolön är pensionsmed<strong>för</strong>ande<br />

All kontant bruttolön hos arbetsgivare som tecknat Avtalspension SAF-LO är pensionsmed<strong>för</strong>ande,<br />

från <strong>för</strong>sta kronan till den sista och oavsett anställningsform.<br />

Med kontant bruttolön menas lön, ob-tillägg, skattepliktiga <strong>för</strong>måner i form av<br />

fri kost/bostad osv. Bonus och arvoden ingår dock inte.<br />

Premiebetalningen<br />

Premien <strong>för</strong> Avtalspension SAF-LO är 3,5 procent per år på din pensionsmed<strong>för</strong>ande<br />

lön. Arbetsgivaren betalar in premien på samma sätt som <strong>för</strong> övriga avtals<strong>för</strong>säkringar.<br />

I den nya avtalspensionen tryggas och fonderas pensionsintjänandet i ett premiereservsystem.<br />

Varje intjänad pensionskrona kopplas till dig och all avkastning<br />

tillfaller dig.<br />

Fackligt <strong>för</strong>troendevalda<br />

För fackligt <strong>för</strong>troendevalda som har fått ersättning <strong>för</strong> <strong>för</strong>lorad arbets<strong>för</strong>tjänst rapporterar<br />

och betalar respektive fack<strong>för</strong>bund premien <strong>för</strong> Avtalspension SAF-LO.<br />

Rätt att själv välja <strong>för</strong>valtare<br />

Du får själv välja <strong>för</strong>valtare <strong>för</strong> din Avtalspension SAF-LO.<br />

Under år <strong>2006</strong> kommer blankett <strong>för</strong> <strong>för</strong>stagångsval att automatiskt skickas från<br />

Fora AB till alla som<br />

• fyllt 21 år och börjat arbeta under ett kollektivavtal där Avtalspension SAF-LO<br />

ingår<br />

• fyller 21 år och redan är anställda där det finns avtal om Avtalspension SAF-LO.<br />

Ålderdom 143


144<br />

Traditionell pensions<strong>för</strong>säkring<br />

I traditionell pensions<strong>för</strong>säkring<br />

bestämmer <strong>för</strong>valtaren hur<br />

pengarna ska placeras. Du är<br />

garanterad en viss avkastning<br />

(som länge låg på cirka tre<br />

procent men som numera oftast<br />

är lägre).<br />

Fond<strong>för</strong>säkring<br />

I fond<strong>för</strong>säkring är det du själv<br />

som väljer vilken eller vilka av<br />

”din” valda <strong>för</strong>valtares fonder<br />

som du placerar pensionspengarna<br />

i. Du tar själv ansvaret <strong>för</strong><br />

dina placeringar. Försäkringsbolaget<br />

ger ingen garanti.<br />

Ålderdom<br />

Du kan också göra ditt pensionsval direkt på Foras webbplats. Beställ <strong>för</strong>st lösenord<br />

på www.fora.se.<br />

Pensionsvalet gäller:<br />

• Pensionsform: fond<strong>för</strong>säkring eller traditionell pensions<strong>för</strong>säkring.<br />

• Förvaltare: en av dem som godkänts av Finansinspektionen och parterna (LO och<br />

Svenskt Näringsliv) och som tecknat administrationsavtal med Fora AB.<br />

• Efterlevandeskydd: ettdera, båda eller inget av alternativen återbetalningsskydd<br />

och familjeskydd. Du kan välja skydden utan att lämna hälsodeklaration när du<br />

gör ditt <strong>för</strong>sta pensionsval.<br />

Om du inte väljer aktivt, placeras din avtalspension i en traditionell pensions<strong>för</strong>säkring<br />

i AMF Pension utan återbetalningsskydd och utan familjeskydd.<br />

Ändra tidigare gjort val – genom omval eller flytt<br />

Fora AB administrerar allt som gäller nyval, omval och flytt av pensionskapital. Telefonnumret<br />

till Foras kundservice <strong>för</strong> avtalspensionen är 020-24 00 40. Du kan också<br />

läsa mer på www.fora.se.<br />

Från och med 2004 har du två möjligheter att ändra ett tidigare gjort val av pensions<strong>för</strong>valtare<br />

(eller om du varit passiv tidigare och nu bestämmer dig <strong>för</strong> att välja<br />

<strong>för</strong>valtare aktivt). Du kan<br />

• göra ett omval<br />

• utnyttja den flytträtt som in<strong>för</strong>ts från och med den 1 januari 2004.<br />

Göra ett omval<br />

Beställ lösenord hos Fora <strong>för</strong> pensionsval direkt på www.fora.se. Du kan också beställa<br />

en ändringsblankett från Fora. Omval innebär att du byter <strong>för</strong>valtare <strong>för</strong> det<br />

aktuella årets premier och framtida års premier. Genom omval stannar tidigare placerade<br />

pengar hos den ”gamla” <strong>för</strong>valtaren.<br />

I samband med omval kan du lägga till, ändra eller ta bort efterlevandeskydd (se<br />

vidare under rubriken ”Efterlevandeskydd” längre fram i detta kapitel).<br />

EXEMPEL:<br />

Du har hittills <strong>för</strong>hållit dig passiv. Dina premier har hittills placerats i AMF Pension,<br />

i en traditionell pensions<strong>för</strong>säkring utan efterlevandeskydd. Nu bestämmer du dig <strong>för</strong><br />

Förvaltare X. Genom omvalet hamnar årets och framtida års premier hos Förvaltare X,<br />

medan de ”gamla” pengarna stannar i AMF Pension.<br />

Flytträtt i Avtalspension SAF-LO<br />

Från och med 2004 får du flytta ditt pensionskapital till en annan <strong>för</strong>valtare. Många<br />

<strong>för</strong>valtare har in<strong>för</strong>t rätten att flytta bort även premier som tjänats in <strong>för</strong>e 2004,<br />

medan andra bara tillåter att du flyttar premier från och med 2004.<br />

I samband med flytten kan du göra tillval av efterlevandeskydd (se vidare nedan).<br />

Det är dock inte gratis att utnyttja sin flytträtt. Fora tar ut en administrativ kostnad<br />

på 45 kronor per <strong>för</strong>säkringsbolag som du flyttar från. Sedan skiljer det mellan<br />

bolagen vad de debiterar <strong>för</strong> att du och dina pengar lämnar dem. De flesta bolag vill<br />

också att du fyller i en hälsodeklaration innan du får flytta om du har en <strong>för</strong>säkring<br />

utan återbetalningsskydd.<br />

Fora har en särskild blankett <strong>för</strong> flyttning och dessutom uppgifter om vad som<br />

gäller <strong>för</strong> de olika bolagen.


Folksam-LO Fond<strong>för</strong>säkring<br />

In<strong>för</strong> valet av pensions<strong>för</strong>valtare 1998 beslöt LO och <strong>för</strong>bunden att<br />

tillsammans med Folksam bilda ett fond<strong>för</strong>säkringsbolag, Folksam-<br />

LO Fond<strong>för</strong>säkring AB. Syftet är att kunna erbjuda och garantera LO<strong>för</strong>bundens<br />

medlemmar<br />

• låg <strong>för</strong>valtningskostnad och därmed högre pension<br />

• ett <strong>för</strong>valtningsbolag utan vinstintresse och avkastningskrav från<br />

ägarna<br />

• fackligt inflytande över placeringen av pensionsmedlen<br />

• insyn i <strong>för</strong>valtningen, både av medlemmen och facket<br />

• etiska regler <strong>för</strong> kapitalplaceringarna.<br />

LO och <strong>för</strong>bunden rekommenderar<br />

LO och <strong>för</strong>bunden rekommenderar Folksam-LO Fond<strong>för</strong>säkring då<br />

det gäller fond<strong>för</strong>säkringsalternativet i Avtalspension SAF-LO.<br />

Med detta menas att LO och <strong>för</strong>bunden<br />

• åtar sig att inte rekommendera annat bolag<br />

• avråder från alla andra <strong>för</strong>säkringsgivare utom AMF Pension<br />

• ska lämna saklig och korrekt information angående kollektivavtalets<br />

innehåll och AMF Pension men rekommendera Folksam-LO<br />

<strong>för</strong> fond<strong>för</strong>säkring i Avtalspension SAF-LO.<br />

Utbetalning av Avtalspension SAF-LO<br />

Avtalspension SAF-LO är en livsvarig ålderspension men om du vill kan du i stället<br />

välja en kortare utbetalningstid. Vilken utbetalningstid du väljer, bestämmer du när<br />

pensionen ska börja betalas ut. Det du väljer kan inte i regel ändras när utbetalningen<br />

har påbörjats.<br />

Pensionen betalas ut månadsvis i efterskott från och med den månad under vilken<br />

du uppnår pensionsåldern 65 år. Du kan bestämma att ta ut pensionen i <strong>för</strong>tid<br />

(tidigast från 55 års ålder) eller att skjuta upp uttaget.<br />

Om utbetalningen påbörjas vid annan tidpunkt än vid 65 års ålder räknas pensionen<br />

om. Om du tar ut pensionen tidigare blir den lägre och om du tar ut den senare<br />

blir den högre. Den lägre/högre nivån gäller livet ut.<br />

Efterlevandeskydd<br />

Du har möjlighet att teckna ett frivilligt återbetalningsskydd och/eller familjeskydd<br />

<strong>för</strong> din Avtalspension SAF-LO. Skydden kostar och innebär att din egen ålderspension<br />

blir lägre.<br />

Förmånstagare till återbetalningsskyddet och familjeskyddet är i <strong>för</strong>sta hand din<br />

make, registrerade partner eller sambo och i andra hand dina arvsberättigade barn.<br />

Du kan anmäla annat <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande, men bara personer inom en viss<br />

begränsad krets får vara <strong>för</strong>månstagare till en pensions<strong>för</strong>säkring.<br />

Återbetalningsskydd innebär att vid dödsfall <strong>för</strong>e 65 år utbetalas pensionskapitalets<br />

värde i form av en pension till <strong>för</strong>månstagare under fem års tid. Vid dödsfall<br />

efter 65 års ålder övergår utbetalningarna till <strong>för</strong>månstagare under den tid som återstår,<br />

dock högst 20 år sammanlagt.<br />

Om du väljer återbetalningsskydd senare än vid det <strong>för</strong>sta valtillfället eller mer<br />

Ålderdom 145


146<br />

Ålderdom<br />

än tolv månader efter en familjehändelse, erfordras hälsoprövning. Med familjehändelse<br />

avses att du gifter dig, blir registrerad partner, blir sambo eller får barn. Försäkringsgivare<br />

är den <strong>för</strong>valtare som du valt <strong>för</strong> din Avtalspension SAF-LO.<br />

Du kan visserligen få återbetalningsskydd beviljat om du väljer senare än vid<br />

<strong>för</strong>sta valtillfället och om du då lider av en allvarlig sjukdom. I så fall avser återbetalningsskyddet<br />

dock enbart premier som du tjänar in från och med året efter valet av<br />

återbetalningsskydd.<br />

Familjeskydd är en tidsbegränsad efterlevandepension. Försäkringsbeloppet utgörs<br />

av antingen ett eller två <strong>för</strong>höjda prisbasbelopp per år i fem år. Försäkringsskyddet<br />

upphör att gälla den 31 december det år under vilket du fyller 65 år. Försäkringsgivare<br />

är AFA Försäkring.<br />

Om du väljer familjeskydd senare än vid det <strong>för</strong>sta valtillfället har AFA Försäkring<br />

<strong>för</strong> prövning av ansökan rätt att fordra in hälsodeklaration. AFA Försäkring kan<br />

besluta att inte bevilja familjeskydd <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkrad som lider av allvarlig sjukdom.<br />

Förmånstagare är i <strong>för</strong>sta hand din make/registrerade partner/sambo och i andra<br />

hand dina arvsberättigade barn. Du kan anmäla annat <strong>för</strong>månstagare<strong>för</strong>ordnande.<br />

Kostnaden år <strong>2006</strong> <strong>för</strong> familjeskyddet är 494 kronor/år <strong>för</strong> ett <strong>för</strong>höjt prisbasbelopp<br />

och 988 kronor/år <strong>för</strong> två <strong>för</strong>höjda prisbasbelopp. Denna kostnad avräknas från<br />

den premie som arbetsgivaren betalar <strong>för</strong> din ålderspension. Den pension som du<br />

själv får ut kan alltså minska avsevärt.<br />

Belopp enligt övergångsreglerna från Avtalspension SAF-LO<br />

Vem omfattas?<br />

För att omfattas av övergångsreglerna ska du vara född 1932–1967 och ha tjänat in<br />

STP-år.<br />

Detta innebär att de <strong>för</strong>säkrade som är födda 1931 eller tidigare får STP enligt de<br />

villkor som gällde <strong>för</strong>e 1996.<br />

Pensionens storlek<br />

Pensionen beräknas med hänsyn till bland annat pensionsgrundande tid (STP-år)<br />

och pensionsgrundande lön <strong>för</strong> respektive STP-år till och med 1995. Med andra ord<br />

används inkomsterna under alla STP-år vid beräkningen av pensionsbeloppet. AMF<br />

Pension beräknar och betalar ut belopp enligt övergångsreglerna.<br />

För att maximal pension ska tilldelas, fordras en pensionsgrundande tid enligt<br />

följande:<br />

Födelseår Pensionsgrundande tid STP-år tillgodoräknas fr o m<br />

1941 33 år 1973<br />

1942 34 år 1973<br />

1943 35 år 1973<br />

1944 36 år 1973<br />

1945– 37 år 28 års ålder<br />

Oavsett födelseår fordras dock alltid 37 år <strong>för</strong> maximal pension om du i dina STP-år fått<br />

tillgodoräkna dig pensionsgrundande tid i någon annan erkänd pensionsplan än STP.<br />

Garanti<br />

I överenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv finns en garanti som avser<br />

alla som är födda 1935, 1936, 1937 och 1938 och som går i pension 2000–2003. Garantin<br />

innebär att den som den 31 december 1995 uppfyllde kraven <strong>för</strong> att få STP (dvs


som fullgjort så kallad pensionsbevarande anställningstid), ska få avtalspension på<br />

minst den nivå som hon eller han skulle ha fått i STP-systemet.<br />

En dubbel beräkning kommer alltså att göras <strong>för</strong> dessa personer. Pensionen betalas<br />

sedan enligt det <strong>för</strong>månligaste alternativet.<br />

Sjuklivränta<br />

Gäller <strong>för</strong>tidspensionerade eller sjukskrivna per den 31 december 1995.<br />

Om du den 31 december 1995 uppbar <strong>för</strong>tidspension eller om du vid denna tidpunkt<br />

var sjuk och i direkt anslutning till denna sjukperiod beviljas <strong>för</strong>tidspension, har du<br />

från och med den månad under vilken du uppnår 65 års ålder rätt till sjuklivränta<br />

från AFA Försäkring.<br />

Om du hunnit återgå i arbete någon period efter den 1 januari 1996 och senare blir<br />

sjuk, tillämpas reglerna om premiebefrielse i stället.<br />

Förlängd livränta<br />

Gäller dem som per den 31 december 1995 uppbar arbetsskadelivränta som samordnas<br />

med <strong>för</strong>tidspension eller som var sjukskrivna.<br />

Den <strong>för</strong>längda livräntan gäller dig som den 31 december 1995<br />

• uppbar en livränta enligt lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring som samordnas med<br />

<strong>för</strong>tidspension eller<br />

• vid denna tidpunkt var sjuk och i direkt anslutning till denna sjukperiod beviljats<br />

en sådan livränta till följd av arbetsskada som inträffat <strong>för</strong>e år 1996.<br />

Om någon av dessa <strong>för</strong>utsättningar är uppfyllda, har du rätt till så kallad <strong>för</strong>längd<br />

livränta från AFA Försäkring från och med den månad då du uppnår 65 års ålder.<br />

Om du hunnit återgå i arbete någon period efter den 1 januari 1996 och senare blir<br />

sjuk, tillämpas reglerna om premiebefrielse i stället.<br />

Så fungerar Avtalspension SAF-LO vid sjukdom,<br />

<strong>för</strong>äldraledighet och LAF-livränta<br />

Förutom att lönen från anställningen är pensionsgrundande i Avtalspension SAF-<br />

LO, kan du tjäna in pensionsrätt även i vissa andra situationer. Det beror på att en<br />

särskild så kallad premiebefrielse<strong>för</strong>säkring ingår i avtalet. Denna <strong>för</strong>säkring träder<br />

in vid vissa fall av sjukdom, <strong>för</strong>äldraledighet och arbetsskadelivränta och betalar<br />

pensionspremien.<br />

Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring vid sjukdom<br />

Vid sjukdom som varar längre än sjuklöneperioden och vid tidsbegränsad sjukersättning,<br />

sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas premien av en särskild premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />

som ingår i kollektivavtalet om Avtalspension SAF-LO och som<br />

administreras av AFA Försäkring. Om du saknar rätt till sjuklön, betalas premien<br />

från och med den <strong>för</strong>sta sjukpenningdagen.<br />

Premiebefrielse <strong>för</strong>utsätter att du var arbets<strong>för</strong> till minst 25 procent vid anställningens<br />

början. Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetso<strong>för</strong>måga.<br />

Vid premiebefrielse utgörs den pensionsmed<strong>för</strong>ande lönen av den inkomst som<br />

<strong>för</strong>värvats i anställning som omfattas av premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen och som ligger<br />

till grund <strong>för</strong> ersättning från AGS. Från och med 1997 medräknas även sådana<br />

inkomstdelar som ligger ovan<strong>för</strong> det allmänna sjukpenningsystemets inkomsttak.<br />

Ålderdom 147


148<br />

Ålderdom<br />

Efterskydd vid sjukdom<br />

Ett efterskydd finns i premiebefrielsesystemet vid sjukdom eller sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

som inträffar inom tre månader (90 dagar) från det att anställningen<br />

upphört. Efterskyddet följer AGS-bestämmelserna,vilket innebär att man<br />

ska ha fullgjort kvalifikationstid i AGS (se sid <strong>51</strong>) <strong>för</strong> att omfattas av efterskyddet i<br />

premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />

Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring vid <strong>för</strong>äldraledighet<br />

Även <strong>för</strong>äldraledighet med <strong>för</strong>äldrapenning i högst elva månader i samband med<br />

barns födelse är pensionsgrundande.<br />

Premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen gäller inte ledighet med havandeskapspenning eller<br />

tillfällig <strong>för</strong>äldrapenning, t ex ledighet <strong>för</strong> vård av sjukt barn eller de tio dagar med<br />

<strong>för</strong>äldrapenning som pappan har rätt till i samband med <strong>för</strong>lossningen.<br />

Även i <strong>för</strong>äldra<strong>för</strong>säkringsfallet betalas avtalspensionspremien av premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />

och inte av arbetsgivaren direkt.<br />

Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring vid LAF-livränta<br />

Om du uppbär livränta från LAF utan att samtidigt uppbära tidsbegränsad sjukersättning,<br />

sjukersättning eller aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag eller <strong>för</strong>tidspension),<br />

beviljas du från och med den 1 maj 2001 premiebefrielse i Avtalspension<br />

SAF-LO.<br />

Detta är en viktig <strong>för</strong>bättring <strong>för</strong> de arbetsskadade som måste byta till ett lägre<br />

betalt jobb efter en arbetsskada eller som måste gå ned i arbetstid.<br />

Vem omfattas?<br />

Den som den 1 maj 2001 har livränta från LAF som inkomstutfyllnad eller som får<br />

det därefter. Samtliga som uppbär sådan LAF-livränta (även ”gamla” fall) omfattas,<br />

men premiebefrielsen – alltså intjänandet av pensionsrätt – gäller inte retroaktivt<br />

utan <strong>för</strong>st från och med den 1 maj 2001.<br />

Ansökan om premiebefrielse<br />

Vid sjukdom<br />

Ansökan om premiebefrielse vid sjukdom görs på den <strong>för</strong> AGS och premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />

gemensamma blanketten ”Anmälan, avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring (AGS)<br />

och premiebefrielse<strong>för</strong>säkring”.<br />

Vid <strong>för</strong>äldraledighet<br />

Vid <strong>för</strong>äldraledighet används en annan särskild blankett: ”Anmälan till Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />

– Vid <strong>för</strong>äldraledighet i samband med barns födelse”.<br />

Vid arbetsskada<br />

Vid arbetsskada gäller blanketten ”Skadeanmälan TFA/TFA-KL” samtidigt som anmälan<br />

till premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />

Värdesäkring vid premiebefrielse<br />

Premien vid sjukdom, inklusive tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller<br />

aktivitetsersättning beräknas på den inkomst som du hade vid insjuknandet. Det<br />

innebär att inkomsten inte räknas upp med löneutvecklingen.<br />

Där<strong>för</strong> har en värdesäkringsbestämmelse in<strong>för</strong>ts i Avtalspension SAF-LO. Den<br />

innebär att den pensionsmed<strong>för</strong>ande lönen ska räknas upp den 1 januari varje år med<br />

<strong>för</strong>ändringen av inkomstbasbeloppet. År <strong>2006</strong> är inkomstbasbeloppet 44 500 kronor.


Arbetslös <strong>för</strong>lorar inte intjänad pension<br />

Vad som än händer (arbetslöshet, sjukersättning/aktivitetsersättning, byte av avtalsområde<br />

m m), finns din intjänade pensionsrätt kvar och väntar på att du tar ut den<br />

som ålderspension när tiden är inne. I det gamla STP gällde att den som blev arbetslös<br />

de sista åren av sitt yrkesverksamma liv, riskerade att <strong>för</strong>lora hela STP.<br />

Ålderdom 149


150<br />

Ålderdom<br />

Medlems<strong>för</strong>säkringar<br />

MedlemsPension<br />

Utbudet av privata pensions<strong>för</strong>säkringar och annat pensionssparande är stort, <strong>för</strong><br />

att inte säga mycket stort.<br />

LO-<strong>för</strong>bundens medlemmar har sedan slutet av 1980-talet möjlighet att komplettera<br />

sin pension med sparande i en pensions<strong>för</strong>säkring som heter MedlemsPension.<br />

MedlemsPensionen som tecknas genom Folksam är en flexibel pensions<strong>för</strong>säkring<br />

som kan tecknas både av medlem och med<strong>för</strong>säkrad. Den finns numera i två varianter:<br />

traditionell pensions<strong>för</strong>säkring och fond<strong>för</strong>säkring.<br />

Det lägsta sparbeloppet per månad i MedlemsPension är 300 kronor. Du kan när<br />

som helst öka sparandet genom att betala in en extrapremie.<br />

Du får börja ta ut pensionen fr o m 55 års ålder och du kan också välja att ta ut<br />

pensionen antingen livsvarigt eller under en kortare tid (minst fem år). När och hur<br />

du vill ha utbetalningarna behöver du dock inte bestämma från början.<br />

Om du vill, kan du också välja att komplettera egenpensionen med ett efterlevandeskydd<br />

i form av en gruppliv<strong>för</strong>säkring.


Praktiska anvisningar och annat stödmaterial<br />

– ålderdom<br />

Sammanfattning – ålderdom<br />

FÖRMÅN<br />

Ålderspension<br />

Ålderspension<br />

Ålderspension<br />

Ålderspension<br />

Bostadstillägg till<br />

pensionärer, BTP<br />

Ålderspension<br />

Individuell pension<br />

FÖRSÄKRING<br />

Inkomstpension<br />

Premiepension<br />

Tilläggspension<br />

Garantipension<br />

Lag om bostadstillägg<br />

till pensionärer<br />

Avtalspension SAF-LO<br />

MedlemsPension<br />

(eller annat indivi-<br />

duellt pensions-<br />

sparande)<br />

VEM HAR RÄTT TILL<br />

FÖRMÅN<br />

Pensionsgrundande<br />

inkomst och pensionsgrundande<br />

belopp från<br />

16 års ålder.<br />

Pensionsgrundande<br />

inkomst och pensionsgrundande<br />

belopp från<br />

16 års ålder.<br />

Pensionsgrundande<br />

inkomst som tjänats<br />

in i folkpensions-/ATPsystemet<br />

under minst<br />

tre år.<br />

Minst tre års bosättning<br />

i Sverige.<br />

För full garantipension<br />

krävs 40 års bosättning.<br />

Pensionär som har hel<br />

ålderspension fr o m<br />

65 års ålder.<br />

Tjänat in ålderspension<br />

Uttag tidigast fr o m<br />

55 års ålder. Livsvarigt<br />

eller tidsbegränsat<br />

uttag m fl möjligheter<br />

till flexibilitet.<br />

ERSÄTTNING<br />

Ålderdom 1<strong>51</strong><br />

Pensionen är avgiftsbestämd.<br />

Ingen utfästelse<br />

om en viss nivå.<br />

Pensionen är avgiftsbestämd.<br />

Ingen utfästelse<br />

om en viss nivå.<br />

60 procent av genomsnittet<br />

av de 15 bästa<br />

åren med tillägg <strong>för</strong><br />

folkpension enligt<br />

reglerna <strong>för</strong> ogift respektive<br />

gift pensionär.<br />

Basnivå <strong>för</strong>e samordning<br />

med inkomstgrundad<br />

pension:<br />

Ogift: 2,13 prisbasbelopp.<br />

Gift: 1,90 prisbas-<br />

belopp.<br />

Inkomstprövat. 91 procent<br />

av bostadskostnaden<br />

upp till 4 850 kronor<br />

i månaden <strong>för</strong> ogift<br />

ålderspensionär och<br />

2 425 kronor <strong>för</strong> gift<br />

ålderspensionär.<br />

Premie 3,5 procent<br />

fr o m 21 års ålder.<br />

Pensionens storlek<br />

beror på inbetalda<br />

premier, avkastningen<br />

och avgifterna. För vissa<br />

grupper: Belopp enligt<br />

övergångsreglerna.<br />

Pensionens storlek<br />

beror på premien,<br />

avkastningen och<br />

avgifterna.


152<br />

Ålderdom<br />

Praktiska anvisningar<br />

– ålderspension från det allmänna pensionssystemet<br />

Ansökan om ålderspension<br />

Du måste själv ta initiativet när du vill ansöka om ålderspension! Den ordning som<br />

gällde tidigare med <strong>för</strong>handsbesked från Försäkringskassan tre månader <strong>för</strong>e 65-årsdagen<br />

har upphört.<br />

På ansökan anger du från vilken månad du vill ha ut din pension.<br />

OBS! Man kan inte få ut pension retroaktivt. Inkomstpension och tilläggspension<br />

kan beviljas från och med den månad då ansökan lämnats in till Försäkringskassan.<br />

Ansökan om bostadstillägg<br />

Du måste själv lämna in en särskild ansökan till Försäkringskassan <strong>för</strong> att få rätten<br />

till bostadstillägg prövad. Observera att detta från och med år 2003 gäller även dem<br />

som tidigare haft bostadstillägg. Rätten till BTP omprövas varje år, även om de ekonomiska<br />

<strong>för</strong>hållandena inte <strong>för</strong>ändrats i <strong>för</strong>hållande till tidigare år.<br />

Praktiska anvisningar – Avtalspension SAF-LO<br />

Ålderspension<br />

En viss tid <strong>för</strong>e 65-årsdagen får du ett pensionsbesked från ditt eller dina <strong>för</strong>säkringsbolag<br />

med uppgift om avtalspensionens storlek.<br />

Avtalspension SAF-LO är liksom den allmänna pensionen en skattepliktig inkomst.<br />

Försäkringsbolaget drar 30 procent i skatt och lämnar inkomstuppgift till<br />

skattemyndigheten om utbetald pension. Du får en kontrolluppgift.<br />

Premiebefrielse vid sjukdom/<strong>för</strong>äldraledighet<br />

Ansökan om premiebefrielse vid sjukdom görs på den <strong>för</strong> AGS och premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />

gemensamma blanketten ”Anmälan, avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring (AGS)<br />

och premiebefrielse<strong>för</strong>säkring”. Vid <strong>för</strong>äldraledighet ska en särskild blankett användas,<br />

”Anmälan, premiebefrielse<strong>för</strong>säkring”.<br />

Den nyinrättade premiebefrielsen vid LAF-livränta behöver du inte ansöka om<br />

separat. Den beviljas automatiskt.<br />

Blanketthjälp<br />

Hjälp med blanketten <strong>för</strong> premiebefrielse<strong>för</strong>säkring vid sjukdom respektive <strong>för</strong>äldraledighet,<br />

liksom ändringsblanketten <strong>för</strong> pensionsval i Avtalspension SAF-LO och<br />

ändringsblanketten <strong>för</strong> <strong>för</strong>månstagare<strong>för</strong>ordnande finns i ”Allas Blankettguide”,<br />

som kan beställas från LO-distribution.<br />

Checklista – ålderdom<br />

Försäkringsrådgivaren<br />

• Informera medlemmar som närmar sig pensioneringen att man numera själv<br />

måste ansöka om ålderspension hos Försäkringskassan. Pensionen betalas inte<br />

längre ut automatiskt.<br />

• Informera medlemmen om att det är viktigt att kontrollera ”Värdebesked och<br />

Årsavstämning” från Fora. Om någon löneuppgift saknas eller är felaktig, hjälp<br />

medlemmen att komplettera!


• Avtalspension SAF-LO börjar utbetalas utan ansökan. Försäkringsbolaget gör <strong>avd</strong>rag<br />

<strong>för</strong> preliminär skatt.<br />

• Informera om det finns <strong>för</strong>säkringar som gäller <strong>för</strong> medlemmen även efter pensioneringen.<br />

Den anställda<br />

• Ansök om utbetalning av ålderspension från Försäkringskassan. Ange också särskilda<br />

önskemål om utbetalning osv.<br />

• Ansök i <strong>för</strong>ekommande fall separat om bostadstillägg från Försäkringskassan.<br />

Pensionsportalen www.minpension.se<br />

Du som vill ha en prognos på hur stor din framtida pension blir kan få den på den<br />

nya internetportalen www.minpension.se. Den är ett samarbete mellan staten (Försäkringskassan<br />

och Premiepensionsmyndigheten PPM) och pensionsbolagen. Genom<br />

pensionsportalen får du en möjlighet att se hur stor din samlade pension blir<br />

vid 62, 65, 67 eller 70 års ålder. Portalen är öppen <strong>för</strong> alla mellan 21 och 65 års ålder.<br />

Tjänsten är kostnadsfri <strong>för</strong> dig som använder den men kräver att du har tillgång till<br />

dator och internet.<br />

I dagsläget kan du få en prognos på din samlade pension från det allmänna pensionssystemet<br />

och den pension som du har genom kollektivavtal. Privat pensionssparande<br />

ingår inledningsvis inte i tjänsten. Det är dock tänkt att även privata pensions<strong>för</strong>säkringar<br />

ska ingå i framtiden så att du kan få en totalbild över samtliga dina<br />

pensionstillgångar.<br />

För att använda tjänsten på www.minpension.se registrerar du dig som användare.<br />

För registreringen behöver du antingen din PPM-kod eller en e-legitimation.<br />

Behöver du en ny PPM-kod kan du beställa den från www.ppm.nu eller genom att<br />

ringa PPMs kundtjänst, tel 0771-776 776. E-legitimation laddar du ned från bankernas<br />

webbplatser.<br />

När du registrerat dig på pensionsportalen skickas en pensionsfråga till de olika<br />

pensionsinstituten. Efter ungefär en vecka får du svar.<br />

Ålderdom 153


154<br />

ÅLDERDOM<br />

Hela livsinkomsten avgör den<br />

allmänna pensionen<br />

• 18,5 % tas ut i ålderspensionsavgift <strong>för</strong> all<br />

pensionsgrundande inkomst under hela livet<br />

• Pensionsrätt = inbetalda avgifter plus ”ränta”<br />

• Pensionen är avgiftsbestämd i stället <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>månsbestämd


ÅLDERDOM<br />

Fördelnings- och premiereservsystem<br />

• Sammanlagd pensionsavgift 18,5 %<br />

• 16,0 % går till ett <strong>för</strong>delningssystem<br />

• finansierar samma års utbetalningar av pensioner<br />

• medlen bok<strong>för</strong>s på fiktiva individuella konton<br />

• 2,5 % går till premiereservsystem<br />

• medlen sparas i fond/-er<br />

• individuella konton<br />

155


156<br />

ÅLDERDOM<br />

Så fungerar det nya<br />

allmänna pensionssystemet<br />

Inkomst LIVSINKOMST<br />

65 år<br />

16,0 % 2,5 %<br />

Premiereservsystem<br />

Sparas i fond<br />

Räknas upp med avkastningen<br />

Försäkringsmässig beräkning<br />

+<br />

Fördelningssystem<br />

Bok<strong>för</strong>s på konto<br />

Räknas upp med inkomstindex<br />

Kontobehållning<br />

Delningstal<br />

PENSION =


ÅLDERDOM<br />

Garantipension<br />

• Garantipensionens basnivå <strong>för</strong>e reducering<br />

(med exempelvis intjänad inkomstpension)<br />

• 2,13 prisbasbelopp <strong>för</strong> ogift<br />

• 1,90 prisbasbelopp <strong>för</strong> gift<br />

• Samma skatteregler som <strong>för</strong>värvsarbetande<br />

• Utbetalas <strong>för</strong>st från 65 år<br />

157


158<br />

ÅLDERDOM<br />

Vem omfattas av vad?<br />

• Födda 1954 eller senare<br />

Inkomstpension + premiepension<br />

+ garantipension som utfyllnad<br />

– Ska ha pension helt enligt det nya systemet<br />

• Födda 1938–1953 (mellangenerationen)<br />

Inkomstpension + tilläggspension<br />

+ premiepension<br />

+ garantipension som<br />

utfyllnad<br />

– Ska ha pension från både gamla och nya<br />

systemet i andelar som beror på födelseår<br />

• Födda 1937 eller tidigare<br />

– Tilläggspension (omräknad tidigare ATP + folkpension till denna ATP)<br />

– Grundtrygghet i form av garantipension


ÅLDERDOM<br />

Nya systemet infasas enligt följande<br />

Född år Nuv. Nya<br />

1946 8/20 12/20<br />

Född år Nuv. Nya<br />

1938 16/20 4/20<br />

1947 7/20 13/20<br />

1948 6/20 14/20<br />

1939 15/20 5/20<br />

1940 14/20 6/20<br />

1949 5/20 15/20<br />

1950 4/20 16/20<br />

1941 13/20 7/20<br />

1942 12/20 8/20<br />

19<strong>51</strong> 3/20 17/20<br />

1952 2/20 18/20<br />

1943 11/20 9/20<br />

1944 10/20 10/20<br />

1953 1/20 19/20<br />

1945 9/20 11/20<br />

159


160<br />

ÅLDERDOM<br />

Avtalspension SAF–LO<br />

Översikt<br />

• Premie 3,5 % av lönen (från <strong>för</strong>sta kronan till den sista)<br />

• Alla anställningsformer<br />

• Intjänandestart: 21 år<br />

• Individuellt val av <strong>för</strong>valtare <strong>för</strong> hela avtalspensionen<br />

• Inbyggd premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />

• Flytträtt in<strong>för</strong>d fr o m 2004


ÅLDERDOM<br />

Premiebefrielse<br />

I Avtalspension SAF–LO<br />

• Vid sjukdom som varar längre än 14 dagar<br />

• Vid <strong>för</strong>äldraledighet (max 11 månader)<br />

• Vid sjukersättning/aktivitetsersättning<br />

• Vid LAF-livränta som betalas ut utan att man<br />

samtidigt har sjuk-/aktivitetsersättning<br />

161


Dödsfall<br />

Luis Unanue, Metall


Innehåll<br />

Om innehållet i detta kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .164<br />

Det lagstadgade efterlevandeskyddet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165<br />

Efterlevandepensionens delar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165<br />

Beräkningsunderlaget <strong>för</strong> inkomstgrundad efterlevandepension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165<br />

Omställningspension och <strong>för</strong>längd omställningspension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .166<br />

Barnpension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167<br />

Änkepension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167<br />

Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring – TGL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168<br />

TGL-skydd under anställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168<br />

TGL-skydd vid sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168<br />

Efterskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168<br />

TGL-<strong>för</strong>måner efter 65 år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168<br />

Ersättningar från TGL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169<br />

Arbetstidsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169<br />

Grundbelopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169<br />

Barnbelopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170<br />

Begravningshjälp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170<br />

Vem får <strong>för</strong>säkringsbelopp? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171<br />

Make<strong>för</strong>säkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171<br />

Fortsättnings<strong>för</strong>säkring TGL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172<br />

Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring vid tjänstepension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172<br />

Medlems<strong>för</strong>säkringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173<br />

Ersättningar vid dödsfall på grund av arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174<br />

Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175<br />

Sammanfattning– dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175<br />

Praktiska anvisningar – efterlevandepensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />

Praktiska anvisningar – Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen, TGL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />

Praktiska anvisningar – Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, LAF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />

Praktiska anvisningar – Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, TFA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />

Viktigt att känna till om juridiken efter ett dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />

Om utmätning enligt nya <strong>för</strong>säkringsavtalslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179<br />

Checklista – dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .180<br />

OH-bilder <strong>för</strong> kopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181<br />

Dödsfall 163


164<br />

Dödsfall<br />

Dödsfall<br />

Om innehållet i detta kapitel<br />

I detta kapitel beskrivs i <strong>för</strong>sta hand efterlevandeskydden genom lag och kollektivavtal.<br />

Även bland medlems<strong>för</strong>säkringarna finns flera som lämnar ersättning vid<br />

dödsfall. Allteftersom det lagstadgade skyddet <strong>för</strong>sämrats, har kompletteringarna<br />

genom kollektivavtal och fackligt medlemskap blivit allt viktigare.<br />

Ju yngre den avlidna är, desto större är de negativa konsekvenserna av dödsfallet<br />

på de efterlevandes ekonomi. Där<strong>för</strong> är ersättningssystemen så utformade att <strong>för</strong>säkringsskyddet<br />

är högre om den avlidna är yngre och/eller efterlämnar minderåriga<br />

barn.<br />

De lagstadgade efterlevandepensioner som beskrivs här avser dödsfall från och<br />

med år 2003. Det tidigare systemet <strong>för</strong> efterlevandepensioner finns sammanfattat i<br />

dokumentet ”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade <strong>för</strong>säkringar” som<br />

finns på www.alla.lo.se.<br />

Lagstadgade <strong>för</strong>säkringar<br />

och motsvarande<br />

Avtals<strong>för</strong>säkringar<br />

Medlems<strong>för</strong>säkringar<br />

Omställningspension<br />

Förlängd omställningspension<br />

Garantipension till omställningspension<br />

och <strong>för</strong>längd omställningspension<br />

Barnpension<br />

Efterlevandestöd till barn<br />

Änkepension<br />

Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring, TGL<br />

TGLs make<strong>för</strong>säkring<br />

TGLs fortsättnings<strong>för</strong>säkring (denna<br />

<strong>för</strong>säkring tecknas individuellt)<br />

Återbetalningsskydd och/eller familjeskydd<br />

i Avtalspension SAF-LO<br />

Gruppliv<strong>för</strong>säkring och andra medlems<strong>för</strong>säkringar<br />

med dödsfallsersättning<br />

Läs på sidan<br />

165 – 167<br />

Läs på sidan<br />

168 – 172<br />

Läs på sidan<br />

173


Det lagstadgade efterlevandeskyddet<br />

Det lagstadgade efterlevandeskyddet är anpassat till det nya allmänna pensionssystemet.<br />

Inkomstgrundad efterlevandepension beräknas med den avlidnas pensionsbehållning<br />

i det nya allmänna pensionssystemet som grund. Om pensionsbehållning<br />

saknas eller är låg, finns utfyllnad i form av garantipension till vuxna efterlevande<br />

och som efterlevandestöd till barn.<br />

Efterlevandepensionens delar<br />

Det lagstadgade efterlevandeskyddet består av följande <strong>för</strong>måner:<br />

Inkomstgrundad efterlevandepension:<br />

• omställningspension<br />

• <strong>för</strong>längd omställningspension<br />

• barnpension<br />

• änkepension<br />

Grundtrygghet:<br />

• garantipension<br />

• efterlevandestöd till barn<br />

Beräkningsunderlaget <strong>för</strong> inkomstgrundad efterlevandepension<br />

Om du avlider, räknar Försäkringskassan fram ett efterlevandepensionsunderlag,<br />

EPU, <strong>för</strong> att beräkna omställningspension, <strong>för</strong>längd omställningspension och barnpension<br />

till dina efterlevande. Vad som utgör grunden <strong>för</strong> ditt EPU beror på när du<br />

är född.<br />

Är du född 1938 eller senare, kommer ditt EPU att grundas på den pensionsbehållning<br />

som du har i det nya allmänna pensionssystemet. Är du född 1937 eller<br />

tidigare, används din medelpoäng <strong>för</strong> tilläggspensionen till grund <strong>för</strong> EPU.<br />

Pensionsbehållning <strong>för</strong> avlidna födda 1938 eller senare<br />

Pensionsbehållningen beräknas på den ålderspensionsrätt som du hade tjänat in<br />

fram till dödsfallet (faktisk pensionsbehållning). Om du avlider <strong>för</strong>e 65 års ålder<br />

används under vissa <strong>för</strong>utsättningar också antagen inkomst (antagen pensionsbehållning).<br />

Pensionsbehållningen beräknas som om du hade tillgodoräknats pensionsrätten<br />

endast som inkomstpension i <strong>för</strong>delningssystemet och den alltså hade utgjort 18,5<br />

procent av ålderspensionsunderlaget.<br />

Det gäller också om du är född 1938–1953. I så fall räknar man upp den kvotdelade<br />

pensionsbehållningen i inkomstpensionssystemet som om du hade tjänat in hela<br />

pensionsrätten i detta system. Någon 20-delsberäkning ska alltså inte göras.<br />

Den faktiska pensionsbehållningen är summan av dina pensionsrätter <strong>för</strong> inkomstpension<br />

till och med den 31 december året <strong>för</strong>e dödsfallsåret (dock längst till och<br />

med det år du fyller 64 år).<br />

Om du har tagit ut din ålderspension <strong>för</strong>e 65 års ålder, påverkar det inte beräkningen<br />

av pensionsbehållningen. Den pensionsbehållning som dina efterlevandes<br />

<strong>för</strong>måner bygger på ska utgöras av den behållning som du skulle ha haft om du inte<br />

tagit ut din pension tidigare än vid 65 år.<br />

Om du avlider efter 65 års ålder ska pensionsbehållningen utgöra den behållning<br />

som du hade tjänat in till och med det år då du fyllde 64 år.<br />

Dödsfall 165


166<br />

På www.alla.lo.se finns dokumentet<br />

”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade<br />

och kollektivavtalade<br />

<strong>för</strong>säkringar”. Under kapitlet<br />

Dödsfall i detta dokument finns<br />

bland annat en sammanfattning<br />

av hur änkepensionsreglerna<br />

gäller <strong>för</strong> olika åldersgrupper<br />

av änkor.<br />

Dödsfall<br />

Den antagna pensionsbehållningen blir aktuell att räkna ut om du avlider <strong>för</strong>e 65<br />

års ålder. En sådan antagandeinkomst ska beräknas på grundval av det genomsnittliga<br />

pensionsunderlaget <strong>för</strong> de tre mellersta inkomståren av de fem som <strong>för</strong>egår det år<br />

då dödsfallet inträffar. Vid beräkningen av antagandeinkomsten bortser man alltså<br />

från det bästa och det sämsta inkomståret som ingår i beräkningsunderlaget.<br />

Efterlevandepensionsunderlaget, EPU,<br />

<strong>för</strong> avlidna födda 1938 eller senare<br />

Efterlevandepensionsunderlaget, EPU, är summan av den faktiska pensionsbehållningen<br />

samt, i <strong>för</strong>ekommande fall, den antagna pensionsbehållningen dividerat<br />

med ett delningstal. Detta delningstal ska vara det som används vid beräkning av inkomstpension<br />

<strong>för</strong> den årsklass som fyllt 65 år i januari det år då dödsfallet inträffar.<br />

Efterlevandepensionsunderlaget, EPU,<br />

<strong>för</strong> avlidna födda 1937 eller tidigare<br />

Är du född 1937 eller tidigare, omfattas du inte av det nya allmänna pensionssystemet.<br />

Man kan alltså inte basera ett efterlevandepensionsunderlag på en pensionsbehållning<br />

i det nya allmänna pensionssystemet. Beräkningen grundas i stället på<br />

den tilläggspension som du har tjänat in i det tidigare folkpensions-/ATP-systemet.<br />

Din medelpoäng <strong>för</strong> tilläggspensionen med tillägg <strong>för</strong> en poäng multipliceras med<br />

det prisbasbelopp som gäller <strong>för</strong> dödsfallsåret. 60 procent av denna produkt utgör<br />

efterlevandepensionsunderlaget.<br />

Omställningspension och <strong>för</strong>längd omställningspension<br />

Syftet med omställningspensionen är att ge den efterlevande möjlighet att anpassa<br />

ekonomi, bostad och arbets<strong>för</strong>hållanden till den nya livssituationen. Har den efterlevande<br />

vård om minderåriga barn, <strong>för</strong>längs omställningspensionen enligt reglerna<br />

som beskrivs nedan.<br />

Rätten till omställningspension<br />

För att du som efterlevande ska ha rätt till omställningspension, krävs att du var gift<br />

eller registrerad partner med den avlidna och att ni hade sammanbott under minst<br />

fem år eller att du har vård om barn som inte har fyllt 18 år. Du får inte heller ha fyllt<br />

65 år <strong>för</strong> att kunna få omställningspension.<br />

Med gifta/registrerade partner jämställs personer som levt samman och som tidigare<br />

varit gifta med varandra eller som har, har haft eller väntar gemensamt barn.<br />

Omställningspensionens storlek<br />

Omställningspensionen är 55 procent av den avlidnas efterlevandepensionsunderlag,<br />

EPU, och utbetalas i tolv månader.<br />

Omställningspensionen räknas om varje år med följsamhetsindex. Det gäller<br />

också den <strong>för</strong>längda omställningspensionen.<br />

Förlängd omställningspension<br />

Har du som efterlevande vård om barn under 18 år, får du <strong>för</strong>längd omställningspension<br />

när den ”vanliga” omställningspensionen upphör efter ett år. Den <strong>för</strong>längda omställningspensionen<br />

betalas olika länge, beroende på hur gammalt det yngsta barnet är.<br />

Förlängd omställningspension betalas alltid under tolv månader. Om det yngsta<br />

barnet inte har fyllt tolv år, kan tiden dock bli längre eftersom pensionen betalas<br />

tills hon/han har fyllt tolv år.


Garantipension till omställningspension<br />

och <strong>för</strong>längd omställningspension<br />

Garantipensionen i detta fall fungerar som all annan garantipension, nämligen som<br />

en utfyllnad om inkomstgrundad omställningspension saknas eller är låg.<br />

Har du bott i Sverige och uppfyller villkoren <strong>för</strong> omställningspension/<strong>för</strong>längd<br />

omställningspension, så har du rätt till garantipension. Förutsättningen är dock att<br />

den avlidna tillgodoräknats minst tre års <strong>för</strong>säkringstid i Sverige.<br />

Basnivån <strong>för</strong> garantipensionen är 2,13 prisbasbelopp. Inkomstgrundad omställningspension<br />

minskar garantipensionen krona <strong>för</strong> krona.<br />

Garantipensionen räknas upp varje år med prisbasbeloppet.<br />

Barnpension<br />

Barnpension och efterlevandestöd till barn kan betalas till barn som inte har fyllt<br />

18 år, om den ena eller båda <strong>för</strong>äldrarna avlider. Om barnet studerar vid grund- eller<br />

gymnasieskola, betalas respektive <strong>för</strong>måner så länge som studierna pågår, dock längst<br />

till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år.<br />

Barnpension<br />

Barnpension till barn som inte har fyllt tolv år betalas med 35 procent av den avlidnas<br />

efterlevandepensionsunderlag, EPU. När barnet fyllt tolv år, sänks nivån till 30<br />

procent av EPU. Hade barnet fyllt tolv år när <strong>för</strong>äldern avled, ska barnpensionen<br />

beräknas till 30 procent av EPU.<br />

Om den avlidna efterlämnar flera barn som är berättigade till barnpension, ska<br />

barnpension utges med 25 procent av EPU <strong>för</strong> varje barn utöver det <strong>för</strong>sta till dess<br />

att det yngsta barnet fyller tolv år. Då sänks barnpensionen <strong>för</strong> barnen utöver det<br />

<strong>för</strong>sta till 20 procent av EPU. Det sammanlagda pensionsbeloppet ska delas lika<br />

mellan barnen.<br />

Efterlevandestöd till barn<br />

Grundskydd till efterlevande barn betalas i form av efterlevandestöd till barn. Detta<br />

efterlevandestöd utges med 40 procent av prisbasbeloppet. Om båda <strong>för</strong>äldrarna avlider<br />

är efterlevandestödet till barn 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandestödet<br />

minskas krona <strong>för</strong> krona med inkomstgrundad barnpension.<br />

Änkepension<br />

Änkepensionen avskaffades den 1 januari 1990. Men det finns övergångsbestämmelser,<br />

med vilkas stöd änkepension har kunnat beviljas sedan dess. Dessa bestämmelser<br />

om änkepension har nu över<strong>för</strong>ts till den nya lagen om efterlevandepension.<br />

Om du blir änka och inte har fyllt 65 år, får du en änkepension som består av två<br />

delar:<br />

• änkepension som består av den avlidne mannens tilläggspension<br />

• änkepension som motsvarar den tidigare folkpensionen – det så kallade 90procentstillägget.<br />

90-procentstillägget betalas med fullt belopp om den avlidne maken tillgodoräknats<br />

30 år med ATP-poäng. Hade han färre poängår, minskas tillägget med 1/30 <strong>för</strong> varje<br />

år som saknas.<br />

Dödsfall 167<br />

Samordning mellan änkepension<br />

och ålderspension<br />

För den som blev änka <strong>för</strong>e<br />

1990 görs ingen samordning<br />

mellan änkans egen inkomstgrundade<br />

ålderspension och<br />

änkepensionen när änkan fyller<br />

65 år. Det gäller också den<br />

kvinna som blev änka från och<br />

med 1990 eller senare och som<br />

är född 1929 eller tidigare.<br />

För kvinnor födda 1930<br />

eller senare gäller samordningsregler.<br />

I princip samordnas<br />

änkepensionen med<br />

änkans egen inkomstgrundade<br />

ålderspension (men det finns<br />

garantiregler <strong>för</strong> änkor med<br />

låg eller ingen egen inkomstgrundad<br />

pension). Samordning<br />

gäller även när du tar <strong>för</strong>tida<br />

uttag av inkomstpension. För<br />

änkor födda 1945 eller senare<br />

kommer utbetalningarna av änkepension<br />

normalt att upphöra<br />

vid 65 års ålder, eftersom änkepensionen<br />

samordnas helt med<br />

den egna ålderspensionen.


168<br />

Dödsfall<br />

Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring – TGL<br />

Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen, TGL, är en avtals<strong>för</strong>säkring som är avsedd att ge<br />

ekonomisk hjälp vid dödsfall. Ersättningen betalas i form av engångsbelopp. Försäkringsbeloppen<br />

som betalas ut <strong>för</strong> dödsfall som inträffat från och med den 17<br />

december 2004 är skattefria, eftersom arvsskatten har avskaffats. (Även tidigare var<br />

<strong>för</strong>säkringsbeloppen normalt fria från arvsskatt.)<br />

Försäkringen gäller normalt från och med den dag då du – som arbets<strong>för</strong> – börjar<br />

arbeta hos en arbetsgivare som tecknat AFA-<strong>för</strong>säkring eller som genom kollektivavtal<br />

har <strong>för</strong>bundit sig att teckna AFA-<strong>för</strong>säkring.<br />

TGL-skydd under anställning<br />

Du är skyddad av TGL-<strong>för</strong>säkringen under den tid då du är anställd <strong>för</strong> att ut<strong>för</strong>a<br />

arbete minst åtta timmar per vecka, så kallad <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid.<br />

Som <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid räknas inte om du är frånvarande från<br />

arbetet längre tid än sex månader i följd av annan orsak än ledighet med bibehållna<br />

anställnings<strong>för</strong>måner, sjukdom eller hel ledighet <strong>för</strong> vård av barn.<br />

Försäkringsskyddet gäller normalt till 65 års ålder.<br />

TGL-skydd vid sjukdom<br />

Den tid som du är arbetso<strong>för</strong>mögen på grund av sjukdom eller olycksfall jämställs<br />

med <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid om du blivit sjuk eller skadad under <strong>för</strong>säkringsgrundande<br />

anställningstid eller under så kallad efterskyddstid (se nedan).<br />

Det innebär att om du blir sjuk under <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid eller<br />

efterskyddstid, har du fortsatt <strong>för</strong>säkringsskydd så länge arbetso<strong>för</strong>mågan varar,<br />

längst till 65 år.<br />

Att sjukdomstiden under vissa <strong>för</strong>utsättningar jämställs med <strong>för</strong>säkringsgrundande<br />

tid har betydelse <strong>för</strong> den som är långvarigt arbetslös, eftersom sjukdomstiden<br />

grundar ett nytt skydd vid arbetslöshet.<br />

Efterskydd<br />

Har du haft en <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid under 180 dagar eller längre,<br />

har du ett så kallat allmänt efterskydd på 180 dagar. Under denna efterskyddstid gäller<br />

TGL som om du fortfarande var anställd.<br />

Om du blir arbetslös och söker arbete eller får hel <strong>för</strong>äldrapenning, fortsätter<br />

skyddet att gälla så länge som du är arbetslös eller får <strong>för</strong>äldrapenning, dock som<br />

längst i två år. Sjukdom som inträffar under efterskyddstid vid arbetslöshet med<strong>för</strong><br />

att du har ytterligare efterskydd vid arbetslöshet.<br />

Om du har en kortare <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid än 180 dagar, begränsas<br />

efterskyddet till lika många dagar som anställningen varat. Flera anställningar<br />

kan sammanläggas inom två år.<br />

Efterskydd kan gälla längst till 65 års ålder.<br />

TGL-<strong>för</strong>måner efter 65 år<br />

Efter det att du fyllt 65 år kan du fortsätta att omfattas av TGL-<strong>för</strong>måner om du<br />

• har fortsatt arbeta efter 65-årsdagen och fram till dödsfallet ( du kan vara frånvarande<br />

90 dagar <strong>för</strong>e dödsfallet men måste fortfarande ha varit anställd på dödsfallsdagen)<br />

• inte har varit frånvarande från arbetet mer än 90 dagar i följd.


Observera dock att du inte har något efterskydd i TGL om din anställning upphör<br />

efter det att du fyllt 65 år.<br />

Ersättningar från TGL<br />

De ersättningar som betalas till dina efterlevande grundar sig på din arbetstid, ålder<br />

och på efterlevandekretsen. Ersättning utbetalas i form av grundbelopp, barnbelopp<br />

och begravningshjälp. Beloppen är värdesäkrade eftersom de uttrycks i prisbasbelopp<br />

och således stiger i takt med inflationen.<br />

Följande belopp gäller under år <strong>2006</strong>:<br />

• Begravningshjälp (19 850 kr).<br />

• Grundbelopp till vuxen efterlevande (19 850 kr – 238 200 kr).<br />

• Barnbelopp (19 850 kr – 79 400 kr).<br />

Från och med 55 års ålder sjunker beloppen. Se tabellen på sid 170.<br />

Arbetstidsregler<br />

Begravningshjälp betalas alltid ut, oavsett hur många timmar i veckan du har arbetat.<br />

Däremot beror grundbeloppets och barnbeloppets storlek på din arbetstid. Så<br />

här fungerar det:<br />

Du är anställd <strong>för</strong> att arbeta: Ersättning med grundbelopp/barnbelopp<br />

Minst 16 tim/vecka hel ersättning<br />

8 t o m 15 tim/vecka halv ersättning<br />

mindre än 8 tim/vecka varken grundbelopp eller barnbelopp; endast begravningshjälp<br />

Om arbetstiden understiger åtta timmar i veckan, utbetalas endast begravningshjälp<br />

(se nedan) till dödsboet – under <strong>för</strong>utsättning att du ut<strong>för</strong>t arbete samma dag som<br />

du avlider.<br />

Om du är sjukskriven, <strong>för</strong>äldraledig, arbetslös, har sjukbidrag eller <strong>för</strong>tidspension,<br />

räknas den arbetstid som du hade i din anställning innan dess.<br />

Grundbelopp<br />

Beloppets storlek är högst sex prisbasbelopp och betalas ut om du avlider och efterlämnar<br />

• make/maka eller registrerad partner eller<br />

• sambo (oavsett kön)<br />

• arvsberättigade barn.<br />

Ersättningen trappas av med ett halvt prisbasbelopp <strong>för</strong> varje år som du vid dödsfallet<br />

var äldre än 54 år. Nedtrappningen tillämpas normalt inte om du efterlämnar<br />

barn under 17 år som är dina gemensamma med efterlevande make, registrerad partner<br />

eller sambo.<br />

Om du som närmast anhörig efterlämnar barn som har fyllt 21 år, reduceras ersättningen<br />

till halva grundbeloppet, dock lägst till 19 850 kronor (ett halvt prisbasbelopp<br />

år <strong>2006</strong>). Se även arbetstidsreglerna ovan.<br />

Dödsfall 169


170<br />

Dödsfall<br />

Barnbelopp<br />

Till dina arvsberättigade barn som inte har fyllt 21 år betalas barnbelopp. Barnbeloppet<br />

varierar mellan ett halvt och två prisbasbelopp med hänsyn till barnets ålder och<br />

din arbetstid enligt arbetstidsreglerna ovan.<br />

Begravningshjälp<br />

Begravningshjälp betalas alltid ut när <strong>för</strong>säkringsskydd finns. Beloppet motsvarar<br />

0,5 prisbasbelopp (19 850 kronor år <strong>2006</strong>) och betalas ut till dödsboet.<br />

TGL-ersättningar vid dödsfall <strong>2006</strong><br />

Grundbelopp Arbetstid Arbetstid<br />

Ålder vid dödsfallet Minst 16 tim/vecka 8 t o m 15 tim/vecka<br />

Under 55 år 238 200 (6 pbb) 119 100 (3 pbb)<br />

55 år 218 350 (5,5 pbb) 109 175 (2,75 pbb)<br />

56 år 198 500 (5 pbb) 99 250 (2,5 pbb)<br />

57 år 178 650 (4,5 pbb) 89 325 (2,25 pbb)<br />

58 år 158 800 (4 pbb) 79 400 (2 pbb)<br />

59 år 138 950 (3,5 pbb) 69 475 (1,75 pbb)<br />

60 år 119 100 (3 pbb) 59 550 (1,5 pbb)<br />

61 år 99 250 (2,5 pbb) 49 625 (1,25 pbb)<br />

62 år 79 400 (2 pbb) 39 700 (1 pbb)<br />

63 år 59 550 (1,5 pbb) 29 775 (0,75 pbb)<br />

64– 39 700 (1 pbb) 19 850 (0,5 pbb)<br />

pbb = prisbasbelopp<br />

Om den avlidna fyllt 55 år men inte 65 år betalas dock oreducerat grundbelopp om den avlidna efterlämnar<br />

barn under 17 år som är den avlidnas och efterlevande livspartners gemensamma.<br />

Barnbelopp Arbetstid Arbetstid<br />

Barnets ålder vid den Minst 16 tim/ vecka 8–16 tim/vecka<br />

<strong>för</strong>säkrades dödsfall<br />

Under 17 år 79 400 (2 pbb) 39 700 (1 pbb)<br />

17 eller 18 år 59 550 (1,5 pbb) 29 775 (0,75 pbb)<br />

19 eller 20 år 39 700 (1 pbb) 19 850 (0,5 pbb)<br />

Begravningshjälp<br />

19 850 (0,5 pbb)<br />

Försäkringsbeloppen som betalas ut <strong>för</strong> dödsfall som inträffat från och med den 17<br />

december 2004 är skattefria, eftersom arvsskatten har avskaffats. (Även tidigare var<br />

<strong>för</strong>säkringsbeloppen normalt fria från arvsskatt.)


Vem får <strong>för</strong>säkringsbelopp?<br />

Grundbelopp<br />

Förmånstagare till grundbelopp är de efterlevande i följande ordning:<br />

1) Make/maka/registrerad partner<br />

Förordnandet gäller dock inte om det pågår mål om äktenskapsskillnad mellan makarna<br />

eller mål om upplösning av registrerat partnerskap.<br />

2) Ogift person som ...<br />

...stadigvarande sammanbodde med ogift <strong>för</strong>säkrad man eller kvinna vid vederbörandes<br />

död och som tidigare har varit gift eller registrerad partner med den avlidna<br />

eller har eller har haft barn eller då väntade barn med henne/honom. Den <strong>för</strong>säkrade<br />

och sammanboende ska ha sammanbott under äktenskaps-/partnerskapsliknande<br />

<strong>för</strong>hållande.<br />

3) Annan ogift person...<br />

...med vilken den <strong>för</strong>säkrade vid hennes/hans död sedan minst sex månader stadigvarande<br />

sammanbott under äktenskapsliknande <strong>för</strong>hållanden eller <strong>för</strong>hållanden<br />

som liknat registrerat partnerskap. Såväl den <strong>för</strong>säkrade som den sammanboende<br />

ska ha fyllt 18 år.<br />

4) Arvsberättigade barn<br />

... till den avlidna.<br />

Grundbeloppet tillfaller efterlevande make/maka registrerad partner eller sambo<br />

som anges i punkt två ovan med oinskränkt äganderätt. Finns sådan sambo som i<br />

punkt tre ovan, får arvsberättigade barn dela grundbeloppet med sambon.<br />

Barnbelopp<br />

Förmånstagare till barnbelopp är det barn eller syskon som beloppet avser.<br />

Begravningshjälp<br />

Förmånstagare till begravningshjälp är den avlidnas dödsbo.<br />

Ändrat <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande<br />

Du kan begära ändring av <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnandet under din livstid, om du önskar<br />

en annan <strong>för</strong>delning av beloppen. En sådan begäran om ändring måste göras skriftligen<br />

till AFA Försäkring. Blankett <strong>för</strong> ändamålet kan beställas från AFA Försäkring.<br />

En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att grundbelopp ska kunna betalas ut enligt ett ändrat <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande<br />

är att du efterlämnar make/maka, registrerad partner, sambo<br />

eller arvsberättigat barn.<br />

Make<strong>för</strong>säkring<br />

Om din make/maka, registrerade partner eller sambo dör och hon eller han saknar<br />

egen TGL-<strong>för</strong>säkring, betalas 0,5 prisbasbelopp (det vill säga begravningshjälp) till<br />

dödsboet från din tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring.<br />

Finns det hemmaboende barn under 17 år betalas dessutom barnbelopp (1 prisbasbelopp)<br />

till dessa.<br />

Om den avlidna omfattas av egen TGL, har de efterlevande dock inte rätt till<br />

ersättning från make<strong>för</strong>säkringen.<br />

Dödsfall 171


172<br />

Dödsfall<br />

Vid ersättning från TGL beräknas ersättningen enligt det <strong>för</strong> året gällande prisbasbeloppet.<br />

Fortsättnings<strong>för</strong>säkring TGL<br />

När du är TGL-<strong>för</strong>säkrad har du ett tidsbegränsat efterskydd från den av arbetsgivaren<br />

tecknade <strong>för</strong>säkringen. Det finns två sätt att <strong>för</strong>länga detta skydd.<br />

TGL-fortsättnings<strong>för</strong>säkring som medlems<strong>för</strong>säkring<br />

För medlemmar i vissa LO-<strong>för</strong>bund ingår TGLs fortsättnings<strong>för</strong>säkring i medlemskapet.<br />

Fortsättnings<strong>för</strong>säkringen tar vid om efterskyddet från arbetsgivarens TGL<strong>för</strong>säkring<br />

skulle upphöra. Kontrollera om det gäller <strong>för</strong> dig innan du tecknar egen<br />

fortsättnings<strong>för</strong>säkring!<br />

Individuellt tecknad TGL fortsättnings<strong>för</strong>säkring<br />

Om du inte har fortsättnings<strong>för</strong>säkring genom medlemskap, kan du själv teckna en<br />

sådan i AFA Försäkring om du exempelvis på grund av arbetslöshet riskerar att <strong>för</strong>lora<br />

efterskyddet. Du <strong>för</strong>länger då efterskyddet fram till 65 år.<br />

Premien, som betalas individuellt av dig som <strong>för</strong>säkringstagare, är 308 kronor <strong>för</strong><br />

år <strong>2006</strong> (en höjning med 8 kronor i <strong>för</strong>hållande till fjolårets premie).<br />

För att få teckna fortsättnings<strong>för</strong>säkring ska du tidigare ha omfattats av TGLskydd<br />

i AFA Liv<strong>för</strong>säkring i form av allmänt efterskydd enligt <strong>för</strong>säkringsvillkoren<br />

<strong>för</strong> den kollektivavtalsgrundade TGL-<strong>för</strong>säkringen. För att ha det allmänna efterskyddet<br />

på 180 dagar ska du ha varit anställd med TGL i minst 180 dagar. I den anställning<br />

som ligger närmast <strong>för</strong>e ansökan om fortsättnings<strong>för</strong>säkring TGL ska du<br />

ha haft en överenskommen arbetstid på minst 16 timmar i veckan.<br />

Ansökan om fortsättnings<strong>för</strong>säkring måste ha kommit in innan den allmänna<br />

efterskyddstiden, räknad från det att den <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstiden<br />

upphörde. Observera att denna tidpunkt inte nödvändigtvis behöver sammanfalla<br />

med anställningens upphörande utan kan vara tidigare.<br />

Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring vid tjänstepension<br />

Normalt upphör ju TGL-skyddet när anställningen har upphört och efterskyddstiden<br />

löpt ut. TGL-TP, som står <strong>för</strong> Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring vid tjänstepension, är<br />

en möjlighet <strong>för</strong> vissa arbetstagare att få ett fortsatt skydd. Förutsättningen är att<br />

arbetsgivaren tecknar TGL-TP.<br />

I följande fall kan TGL-TP komma ifråga:<br />

• Om den anställda i samband med en driftsinskränkning beviljas tjänstepension<br />

fram till ordinarie pensionsålder.<br />

• Om den anställda lämnar sin anställning och TGL-nämnden godkänner att hon/<br />

han omfattas av TGL-TP. Denna möjlighet gäller främst personer över 55 år.


Medlems<strong>för</strong>säkringar<br />

Genom den fackliga organisation som du tillhör eller genom <strong>för</strong>etaget i vilket du är<br />

anställd kan du också ha någon eller några av följande <strong>för</strong>säkringar som dina anhöriga<br />

kan få ersättning från om du avlider:<br />

• En eller flera gruppliv<strong>för</strong>säkringar med dödsfallsbelopp och/eller begravningshjälp.<br />

Gruppliv<strong>för</strong>säkringen lämnar ersättning oavsett dödsorsak. Gruppliv<strong>för</strong>säkringen<br />

innehåller ofta även en barngruppliv<strong>för</strong>säkring.<br />

• TGLs fortsättnings<strong>för</strong>säkring som obligatorisk medlems<strong>för</strong>säkring.<br />

• En fritidsolycksfalls<strong>för</strong>säkring, TFF, med dödsfallsersättning. TFF lämnar ersättning<br />

vid dödsfall på grund av olycksfall på fritiden.<br />

• Fackets hem<strong>för</strong>säkring. Hem<strong>för</strong>säkringen lämnar ersättning om den <strong>för</strong>säkrade<br />

avlider under en resa.<br />

Observera att <strong>för</strong>måner och belopp kan variera. Olika <strong>för</strong>bund har olika utformning<br />

på sina <strong>för</strong>säkringspaket. Vissa <strong>för</strong>säkringar ingår i medlemskapet, andra kan man<br />

teckna som frivilligt tillval <strong>för</strong> sig själv och ofta även <strong>för</strong> med<strong>för</strong>säkrad livspartner.<br />

Observera också att det går att få ersättning vid dödsfall från flera <strong>för</strong>säkringar.<br />

En och samma person kan till exempel ha två gruppliv<strong>för</strong>säkringar.<br />

Ta alltid kontakt med fackexpeditionen och <strong>för</strong>etaget <strong>för</strong> att kontrollera om någon<br />

kompletterande <strong>för</strong>säkring finns.<br />

Dödsfall 173


174<br />

Dödsfall<br />

Ersättningar vid dödsfall<br />

på grund av arbetsskada<br />

Vid dödsfall som orsakats av arbetsskada kan de efterlevande – utöver <strong>för</strong>månerna<br />

enligt lagen om efterlevandepension, ATP och TGL – få vissa ersättningar enligt<br />

lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring (LAF) och trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada<br />

(TFA).<br />

Reglerna <strong>för</strong> ersättning från LAF respektive TFA vid dödsfall finns beskrivna i<br />

kapitlet ”Arbetsskada”.<br />

Ersättning vid psykisk chock till följd av dödsfall<br />

Vid dödsfallsskada som inträffar den 1 januari 2002 eller senare gäller följande: En<br />

person som stått den avlidna särskilt nära och som får en psykisk chock eller andra<br />

psykiska besvär till följd av dödsfallet kan få ersättning <strong>för</strong> detta. Med ”någon som<br />

stått den avlidna särskilt nära” menas i <strong>för</strong>sta hand make, registrerad partner, sambo,<br />

barn och <strong>för</strong>äldrar som bodde tillsammans med den avlidna.


Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – dödsfall<br />

Sammanfattning – dödsfall<br />

FÖRMÅN<br />

Omställningspension<br />

Barnpension<br />

Änkepension<br />

Bostadstillägg till<br />

pensionärer, BTP<br />

Grundbelopp<br />

Barnbelopp<br />

Begravningshjälp<br />

Begravningshjälp<br />

Barnbelopp<br />

I huvudsak samma<br />

ersättningar som från<br />

Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen,<br />

TGL<br />

Återbetalningsskydd<br />

Familjeskydd<br />

Olika slags ersättningar<br />

vid dödsfall<br />

FÖRSÄKRING<br />

Lag om efterlevandepension<br />

och efterlevandestöd<br />

till barn<br />

Lag om efterlevandepension<br />

och efterlevandestöd<br />

till barn<br />

Lag om efterlevandepension<br />

och efterlevandestöd<br />

till barn<br />

Lag om bostadstillägg<br />

till pensionärer<br />

Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring,<br />

TGL<br />

Tjänstegruppliv-<br />

<strong>för</strong>säkring, TGL<br />

Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring,<br />

TGL<br />

TGLs make<strong>för</strong>säkring<br />

TGLs make<strong>för</strong>säkring<br />

TGLs fortsättnings<strong>för</strong>säkring<br />

Tillval till Avtalspension<br />

SAF-LO<br />

Tillval till Avtalspension<br />

SAF-LO<br />

Fackets medlems<strong>för</strong>säkringar<br />

VEM HAR RÄTT TILL<br />

FÖRMÅN<br />

Make, registrerad partner,<br />

sambo, med vilken<br />

den avlidne tidigare<br />

varit gift, har, har haft<br />

eller väntar barn.<br />

Barn under 18 år.<br />

Åldersgränsen är 20 år<br />

vid studier.<br />

Kvinna som vid utgången<br />

av år 1989 var<br />

gift eller jämställd med<br />

gift.<br />

Efterlevande som har<br />

änkepension.<br />

1) Make, registrerad<br />

partner, sambo.<br />

2) Annan sambo och ev<br />

barn.<br />

3) Barn.<br />

Barn under 21 år.<br />

Dödsboet.<br />

Dödsboet.<br />

Barn under 17 år.<br />

Samma efterlevandekrets<br />

som i TGL.<br />

Make, registrerad partner,<br />

sambo och barn.<br />

Make, registrerad partner,<br />

sambo och barn.<br />

Om den <strong>för</strong>säkrade<br />

avlider <strong>för</strong>e 65 års ålder.<br />

ERSÄTTNING<br />

Dödsfall 175<br />

Tolv månader + eventuell<br />

<strong>för</strong>längning tills yngsta barnet<br />

fyllt 18 år eller så länge som<br />

det finns barn under tolv år.<br />

Vid dödsfall fr o m 2003:<br />

35 procent av den avlidna <strong>för</strong>älderns<br />

EPU <strong>för</strong>e tolv års ålder,<br />

därefter 30 procent av EPU.<br />

Olika regler beroende på<br />

vilket år änkan är född.<br />

Inkomstprövat. 91 procent av<br />

bostadskostnad upp till högst<br />

4 850 kr per månad i bostadskostnad<br />

<strong>för</strong> den som fyllt 65<br />

år, annars högst<br />

4 500 kronor per månad.<br />

0,5– 6 prisbasbelopp.<br />

0,5 – 2 prisbasbelopp.<br />

0,5 prisbasbelopp.<br />

0,5 prisbasbelopp.<br />

Ett prisbasbelopp.<br />

Samma ersättningar som i<br />

TGL.<br />

De fram till dödsfallet inbetalade<br />

pensionspremierna<br />

betalas ut till de efterlevande.<br />

Ett eller två <strong>för</strong>höjda prisbasbelopp<br />

per år i fem års tid.<br />

Varje <strong>för</strong>bund har olika uppsättningar medlems<strong>för</strong>säkringar<br />

med olika omfattning och ersättningsbelopp. Kolla<br />

med ditt <strong>för</strong>bund vad som gäller <strong>för</strong> dig!


176<br />

Dödsfall<br />

Praktiska anvisningar – efterlevandepensioner<br />

Ansökan om efterlevandepension<br />

De efterlevande bör ansöka om efterlevandepension snarast efter dödsfallet. Pensionen<br />

kan beviljas bara tre månader retroaktivt från ansökningsmånaden. Blanketter<br />

finns hos Försäkringskassan. Registerutdrag från Skatteverket ska bifogas ansökan.<br />

Barnpension kan man få retroaktivt <strong>för</strong> två år.<br />

Ansökan ska skickas till Försäkringskassan, Enheten <strong>för</strong> efterlevandepensioner,<br />

Box 50142, 973 24 Luleå.<br />

Praktiska anvisningar – Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen, TGL<br />

Anmälan om dödsfall<br />

Anmälan om anställds eller make/maka/registrerad partners/sambos dödsfall ska göras<br />

snarast på blankett som rekvireras från AFA Försäkring, 106 27 Stockholm, tel 08 - 696<br />

35 35. Du kan också skriva ut den direkt från AFA Försäkrings webbplats www.afa.se.<br />

Blanketthjälp<br />

TGL-blanketterna, inklusive blanketten ”Ändring av <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande”, finns<br />

i LOs publikation ”Allas Blankettguide” som kan beställas från LO-distribution.<br />

Praktiska anvisningar – Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, LAF<br />

Anmälan om dödsfall på grund av arbetsskada<br />

Vid dödsfall på grund av arbetsskada ska arbetsgivaren göra anmälan om arbetsskadan<br />

till Försäkringskassan.<br />

Ansökan om ersättning ska göras skriftligt till Försäkringskassan.<br />

Praktiska anvisningar – Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, TFA<br />

Anmälan om dödsfall på grund av arbetsskada<br />

Arbetsskada som leder till dödsfall ska alltid anmälas. Anmälan görs på blanketten<br />

”Skadeanmälan TFA/TFA-KL, Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada”, som finns hos<br />

facket, arbetsgivaren och AFA Försäkring. Blanketten ska undertecknas av både arbetsgivaren<br />

och skyddsombud/fack<strong>för</strong>eningsrepresentant.<br />

Viktigt att känna till om juridiken efter ett dödsfall<br />

Förmånstagar<strong>för</strong>ordnande<br />

Numera innehåller de flesta person<strong>för</strong>säkringar ett så kallat generellt <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande<br />

som innebär att det i <strong>för</strong>sta hand är make/maka/registrerad partner<br />

som är <strong>för</strong>månstagare till <strong>för</strong>säkringarna. Om man önskar att någon annan ska vara<br />

mottagare av <strong>för</strong>säkringarna, ska detta skriftligt meddelas <strong>för</strong>säkringsbolaget <strong>för</strong> registrering.<br />

OBS! Testamente räcker inte.<br />

Att en viss bestämd person preciseras som <strong>för</strong>månstagare kan vara särskilt viktigt<br />

då det gäller sambor.<br />

I tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen finns sambo (oavsett kön) angiven som <strong>för</strong>månstagare.<br />

Man bör dock observera, att om den avlidna också efterlämnar barn, delas<br />

beloppet i vissa fall mellan barn och sambo.<br />

Ett <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande kan när som helst ändras i takt med hur de personliga<br />

<strong>för</strong>hållandena <strong>för</strong>ändras.


Testamente<br />

Genom testamente kan man ändra på arvsordningen.<br />

Ett testamente är en rättshandling genom vilken en person <strong>för</strong>ordnar om sin<br />

kvarlåtenskap. Testamentet ska ge uttryck <strong>för</strong> testamentgivarens ”yttersta vilja”.<br />

Man kan när som helst ändra eller upphäva sitt testamente.<br />

Genom inbördes testamente kan två personer <strong>för</strong>ordna, att den som överlever<br />

den andra får arvsrätt till den avlidnas kvarlåtenskap. Ett sådant testamente kan vara<br />

lämpligt till exempel i ett sambo<strong>för</strong>hållande. Ett inbördes testamente kan inte ändras<br />

ensidigt utan fordrar bådas godkännande.<br />

Vid upprättande av testamente bör man vända sig till en juridisk expert. Sådana<br />

finns till exempel på bankernas notariat<strong>avd</strong>elningar eller på begravningsbyråerna.<br />

Ett testamente ska upprättas skriftligen och bevittnas. Testamentet behöver inte<br />

registreras någonstans, men måste kunna visas upp vid bouppteckningen.<br />

Kravet på testamentsvittnena är att de inte får vara under 15 år och att de ska<br />

ha insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen. Ett testamentsvittne får inte vara<br />

testators make/registrerade partner eller arvsberättigad släkting eller närstående<br />

till sådan, inklusive svåger eller syskon till testatorn. Sambo eller särbo är visserligen<br />

inte diskvalificerade enligt ärvdabalken att vara testamentsvittne men det anses<br />

olämpligt.<br />

Arvsordning<br />

Lagbestämmelserna i äktenskapsbalken, ärvdabalken och lagen om sambors gemensamma<br />

hem reglerar hur ett arv ska <strong>för</strong>delas om det inte finns något testamente.<br />

Den avlidnas släktingar delas in i tre arvsklasser enligt nedan. (Beträffande make/<br />

registrerad partner, se nästa avsnitt.)<br />

Första arvsklassen<br />

Den avlidnas bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn eller barnbarnsbarn etc.<br />

Andra arvsklassen<br />

Den avlidnas <strong>för</strong>äldrar, syskon eller syskonbarn etc.<br />

Tredje arvsklassen<br />

Den avlidnas far- och mor<strong>för</strong>äldrar och deras barn. (Kusiner ärver inte.)<br />

Om den avlidna inte efterlämnar vare sig make/registrerad partner eller bröstarvingar,<br />

går arvsrätten över till den andra arvsklassen och så vidare. Finns ingen arvinge<br />

i någon av klasserna, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden, såvida inte testamente<br />

hade upprättats.<br />

Makes och bröstarvingars arvsrätt<br />

Observera att registrerad partner jämställs med make/maka. Om den avlidna efterlämnar<br />

make och gemensamma barn, får den efterlevande maken den bästa arvsrätten.<br />

Den efterlevande maken erhåller halva boet i form av giftorätt och ärver andra<br />

hälften med fri <strong>för</strong>foganderätt. Det vill säga den efterlevande maken har i stort sett<br />

rätt att fritt använda tillgångarna men har inte rätt att testamentera bort dessa.<br />

Dödsfall 177


178<br />

Dödsfall<br />

Efterlevande makes kvarlåtenskap tillfaller, efter hennes eller hans död, gemensamma<br />

bröstarvingar:<br />

• dels som efterarv efter den <strong>för</strong>st avlidna <strong>för</strong>äldern<br />

• dels som arv efter den sist avlidna <strong>för</strong>äldern.<br />

EXEMPEL<br />

Anders avlider och efterlämnar hustrun Britta och makarnas gemensamma barn<br />

Cecilia. Anders giftorättsgods är värt 400 000 kronor och Brittas giftorättsgods är värt<br />

200 000 kronor. Något testamente finns inte.<br />

Britta ärver 300 000 kronor med fri <strong>för</strong>foganderätt samt 300 000 kronor som giftorätt,<br />

sammanlagt alltså 600 000 kronor.<br />

Barnet Cecilia har inte rätt till efterarv <strong>för</strong>rän efter det att hennes mor Britta har<br />

avlidit.<br />

Registrerat partnerskap<br />

Från den 1 januari 1995 jämställs registrerat partnerskap <strong>för</strong> personer av samma kön<br />

i regel med äktenskap.<br />

Makes/registrerad partners och särkullbarns arvsrätt<br />

Om den avlidna efterlämnar make/registrerad partner och bröstarvinge som inte<br />

är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullbarn) har sådant barn rätt att få ut<br />

sin arvslott genast. Den efterlevande maken får halva boet i form av giftorätt medan<br />

särkullbarnet får den andra halvan i form av arvslott.<br />

EXEMPEL<br />

Annika avlider och efterlämnar maken Bertil och barnet Christer som är enbart Annikas<br />

barn.<br />

Annikas giftorättsgods är värt 400 000 kronor och Bertils giftorättsgods är värt<br />

200 000 kronor. Något testamente finns inte. Barnet Christer väljer att ta ut sitt morsarv<br />

vid Annikas död.<br />

Christer ärver då 300 000 kronor. (OBS! Han är enbart Annikas barn.) Bertil får<br />

300 000 kronor som giftorätt.<br />

Om den <strong>för</strong>st avlidna maken inte efterlämnar några bröstarvingar, <strong>för</strong>äldrar, syskon<br />

eller syskonbarn ärver den efterlevande maken all kvarlåtenskap med äganderätt.<br />

Efterlevande maken har inte något laglottsskydd <strong>för</strong> sin arvsrätt, var<strong>för</strong> rätten kan<br />

sättas ur spel genom testamente. Efterlevande make har dock alltid rätt att erhålla fyra<br />

prisbasbelopp av kvarlåtenskapen.<br />

Basbeloppsregeln gäller även om särkullbarn finns och även om all egendom är enskild.<br />

Sambors arvsrätt<br />

Ett stort antal människor lever idag under äktenskapsliknande <strong>för</strong>hållanden utan att<br />

vara gifta, populärt kallat ”sambo<strong>för</strong>hållande”.<br />

Arvsordningen i ett sambo<strong>för</strong>hållande är densamma som gällt enligt tidigare lagstiftning,<br />

det vill säga den efterlevande sambon saknar arvsrätt. För att samboende<br />

ska få ärva varandra fordras att man upprättar testamente till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> varandra.<br />

Enligt den nya sambolagen har dock den efterlevande sambon rätt att begära bodelning<br />

av det gemensamma bohaget och bostaden, om egendomen har <strong>för</strong>värvats<br />

<strong>för</strong> gemensamt begagnande. Den efterlevande sambon har alltid rätt till minst två<br />

prisbasbelopp vid dödsfall.


Bouppteckning<br />

Bouppteckning är en <strong>för</strong>rättning där den avlidnas samtliga tillgångar och skulder<br />

<strong>för</strong>tecknas i en handling. Till <strong>för</strong>rättningen ska samtliga dödsbodelägare kallas. Bouppteckningen<br />

är grund <strong>för</strong> bodelning och arvsskifte. Tidig