Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51
Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51
Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Grundbok</strong> <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />
<strong>2006</strong>
2<br />
© <strong>2006</strong> Landsorganisationen i Sverige<br />
Produktion Bilda Idé<br />
Grafiskform Ulrika Lönnberg<br />
Foto Gunilla Welin<br />
Tryck 08 Tryck, Stockholm, mars <strong>2006</strong><br />
12 000 ex<br />
ISBN 91-566-22<strong>51</strong>-1
Innehåll<br />
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5<br />
Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6<br />
Försäkringar vid<br />
Sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18<br />
Försäkringar vid<br />
Arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64<br />
Försäkringar vid<br />
Arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100<br />
Försäkringar vid<br />
Ålderdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126<br />
Försäkringar vid<br />
Dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162<br />
Övrigt<br />
Utomlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184<br />
Överklaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190<br />
Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196<br />
Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204<br />
Index . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .208
4<br />
Mia Lindquist, Handels
Förord<br />
Välkommen som <strong>för</strong>säkringsrådgivare – ett av de viktigaste fackliga uppdragen. För<br />
vad kan vara viktigare än att hjälpa sina arbetskamrater när det händer något som<br />
hotar deras trygghet?<br />
Alla kan råka ut <strong>för</strong> o<strong>för</strong>utsedda händelser som kan äventyra hushållsekonomin.<br />
Hur ska man klara ekonomin om man blir sjuk, om man skadas i jobbet eller invalidiseras<br />
i en trafikolycka? Vad ska man leva på om man blir arbetslös och hur ska<br />
familjen klara sig om man avlider i yrkesverksam ålder? Hur fungerar det här med<br />
avtalspension och premiepension och vad ska man tänka på när man ska placera sina<br />
pensionspengar? Det är exempel på sådant som dina kamrater kan behöva hjälp och<br />
råd med. Det är sådant ditt uppdrag som <strong>för</strong>säkringsrådgivare handlar om.<br />
Om den vanliga inkomsten av någon anledning rycks bort under en längre tid riskerar<br />
hushållsekonomin att raseras. Genom arbetarrörelsens arbete <strong>för</strong> ekonomisk<br />
trygghet <strong>för</strong> de många har vi fått den typiska svenska välfärdsmodellen med de lagstadgade<br />
social<strong>för</strong>säkringarna.<br />
Fack<strong>för</strong>eningsrörelsen har från början sett som en viktig uppgift att stärka medlemmarnas<br />
ekonomiska trygghet genom <strong>för</strong>säkringar. Där<strong>för</strong> har vi kunnat komplettera<br />
grundtryggheten med kollektivavtalade avtals<strong>för</strong>säkringar. Som ytterligare<br />
tillägg i trygghets<strong>för</strong>säkringarna finns de fackliga medlems<strong>för</strong>säkringarna i de olika<br />
LO-<strong>för</strong>bunden.<br />
Försäkringsfrågorna är ett bra exempel på hur vi tillsammans kan verka <strong>för</strong> solidaritet<br />
och rättvisa i praktiken. Det gör vi på flera plan, både centralt och lokalt, och<br />
ett viktigt verktyg i arbetet att stärka medlemmarnas ekonomiska trygghet har varit<br />
och är kollektivavtalet. Lokalt, på arbetsplatserna, 5 är det du och alla andra <strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />
som är ryggraden i detta arbete.<br />
Välkommen till grundutbildningen <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkringsrådgivare – och till ett mycket<br />
viktigt fackligt uppdrag!<br />
Wanja Lundby-Wedin<br />
LOs ord<strong>för</strong>ande<br />
Förord<br />
5
Innehåll<br />
Introduktion<br />
Välkommen till grundutbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />
Om denna bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />
Denna bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />
Ny information i denna upplaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />
Tidigare regler – finns numera på webben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />
Övriga utbildningsmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9<br />
www.alla.lo.se . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9<br />
LO-distribution. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9<br />
Social<strong>för</strong>säkringslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10<br />
Försäkrad genom bosättning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10<br />
Försäkrad genom arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11<br />
Efterskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12<br />
EU-samordning av social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<br />
Vilka <strong>för</strong>måner omfattas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<br />
Fyra principer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<br />
Mer information finns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<br />
Avtals<strong>för</strong>säkringar i utländska <strong>för</strong>etag med tillfällig verksamhet i sverige . . . . . . .14<br />
Huvudregel och undantag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14<br />
Fora administrerar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
8 Introduktion<br />
Välkommen till grundutbildningen<br />
Du har nu börjat din grundutbildning till <strong>för</strong>säkringsrådgivare. Hur utbildningen är<br />
upplagd varierar med lokala <strong>för</strong>hållanden men syftet är detsamma: Du får en grundläggande<br />
introduktion till social<strong>för</strong>säkringar och avtals<strong>för</strong>säkringar på sakområdena<br />
sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet, ålderdom och dödsfall. Du får också inblick i vad<br />
ditt uppdrag kommer att innebära, tips om olika sätt att jobba och kunskap om din<br />
plats i den fackliga gemenskapen.<br />
Du kommer också att kunna få vidareutbildning varje år. Den ger <strong>för</strong>djupade<br />
kunskaper och information om nyheter och <strong>för</strong>ändringar inom ditt arbetsområde<br />
– <strong>för</strong>säkringsrådgivarens. Det är viktigt att delta i vidareutbildningen. Förändringstakten<br />
är snabb på <strong>för</strong>säkringsområdet.<br />
Utbildare vid rådgivarutbildningen är fackliga <strong>för</strong>eträdare och personal från<br />
Folksam, arbetarrörelsens <strong>för</strong>säkringsbolag.<br />
Om denna bok<br />
Försäkring är ett ämne som kan verka svårt, åtminstone i början, med många detaljer<br />
att hålla reda på i varje <strong>för</strong>säkring. I den här boken hittar du svaret på de flesta av<br />
medlemmarnas frågor kring vårt gemensamma <strong>för</strong>säkringsskydd genom lag och kollektivavtal.<br />
Boken redovisar också huvuddragen i medlems<strong>för</strong>säkringarna.<br />
Denna bok<br />
<strong>Grundbok</strong>en är ditt utbildningsmaterial – men också ett uppslagsverk som du kan<br />
använda aktivt i ditt uppdrag som <strong>för</strong>säkringsrådgivare.<br />
Boken är uppdelad i sakområdena<br />
• sjukdom<br />
• arbetsskada<br />
• arbetslöshet<br />
• ålderdom<br />
• dödsfall<br />
Därutöver finns några andra kapitel. Bland annat ett som beskriver hur man överklagar<br />
beslut och ett kapitel med en historisk översikt.<br />
Ny information i denna upplaga<br />
I slutet av detta kapitel finns några nya avsnitt från och med <strong>2006</strong> års <strong>Grundbok</strong>. Det<br />
handlar om översiktlig information om<br />
– social<strong>för</strong>säkringslagens bestämmelser om bosättnings- respektive<br />
arbetsbaserad <strong>för</strong>säkring<br />
– EU-<strong>för</strong>ordningar som gäller samordning av social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner<br />
mellan länderna i EU/EES-området<br />
– avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv om hur våra avtals<strong>för</strong>säkringar<br />
ska gälla i utländska <strong>för</strong>etag med tillfällig verksamhet i Sverige.<br />
Tidigare regler – finns numera på webben<br />
Du som har läst och använt LOs ”<strong>Grundbok</strong> <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkringsrådgivare” tidigare vet<br />
att det länge har funnits ett kapitel med titeln ”Tidigare regler”. Där har alla ”gamla”<br />
regler funnits kortfattat beskrivna. Omfånget på detta kapitel har varierat mellan<br />
upplagorna av grundboken. Under årens lopp har allt fler nya regelverk trätt i kraft
Introduktion<br />
och därmed har allt fler gamla placerats i kapitlet ”Tidigare regler”.<br />
Från och med 2005, har vi flyttat över de tidigare reglerna till www.alla.lo.se –<br />
alltså på den webbplats där du som <strong>för</strong>säkringsrådgivare finner pdf-filer, OH-bilder<br />
och annat användbart material som du behöver <strong>för</strong> ditt uppdrag.<br />
De tidigare reglerna är viktiga, trots att de inte tillämpas <strong>för</strong> skade- och <strong>för</strong>säkringsfall<br />
som inträffar nu. Du behöver alltså inte plugga in de gamla reglerna – men<br />
behöver ha tillgång till en sammanfattning av dem när du stöter på ”äldre” skade-<br />
och <strong>för</strong>säkringsfall. Dessa gamla regler finns, som sagt, nu på www.alla.lo.se.<br />
Övriga utbildningsmaterial<br />
När du går grundutbildningen får du, <strong>för</strong>utom denna bok, också materialet ”Ditt<br />
uppdrag som <strong>för</strong>säkringsrådgivare”. Där beskrivs ditt uppdrag, din utbildning och<br />
hur du bör lägga upp ditt arbete med <strong>för</strong>säkringsfrågorna.<br />
Hur själva utbildningen är upplagd och vilka arbets- och handlingsplaner som<br />
ingår, beskrivs i häftet ”Grundutbildning <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkringsrådgivare”.<br />
www.alla.lo.se<br />
Tidningen ”Alla” med tillhörande webbplats på Internet (www.alla.lo.se) är ditt<br />
verktyg <strong>för</strong> fortlöpande information om vad som händer på <strong>för</strong>säkringsområdet.<br />
På www.alla.lo.se hittar du en mängd olika verktyg som underlättar ditt uppdrag<br />
som <strong>för</strong>säkringsrådgivare. Bland annat finns där många av LOs <strong>för</strong>säkringsmaterial.<br />
LO-distribution<br />
Tips på skriftligt informations- och <strong>för</strong>djupningsmaterial 9<br />
hittar du också i utbildningsmaterialet<br />
”Ditt uppdrag som <strong>för</strong>säkringsrådgivare” och i ”Materialnytt”.<br />
De flesta material kan du beställa från LO-distribution, tel: 026-24 90 26, fax:<br />
026-24 90 10, e-post: lo@strombergdistribution.se. Om inget annat anges i ”Materialnytt”<br />
är själva materialen gratis, men LO-distribution skickar en faktura på fraktoch<br />
expeditionsavgiften.<br />
Hjälp oss att göra nästa upplaga av grundboken ännu bättre!<br />
Hör gärna av dig med synpunkter på innehållet och uppläggningen i denna bok – i<br />
smått och i stort! Dina reaktioner och <strong>för</strong>slag till <strong>för</strong>bättringar hjälper oss att göra<br />
materialet ännu bättre nästa år.<br />
Skicka dina synpunkter till:<br />
Grundutbildning <strong>för</strong> LOs <strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />
LO, Informationsenheten<br />
105 53 Stockholm<br />
9
10<br />
Introduktion<br />
Social<strong>för</strong>säkringslagen<br />
Vem som är <strong>för</strong>säkrad och som har rätt till social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner regleras i social<strong>för</strong>säkringslagen.<br />
Enligt den lagen delas social<strong>för</strong>säkringen in i två delar. I den ena<br />
delen är man <strong>för</strong>säkrad genom bosättning i Sverige och i den andra genom <strong>för</strong>värvsarbete<br />
i Sverige.<br />
Här beskrivs huvudreglerna i social<strong>för</strong>säkringslagen. Specialregler finns <strong>för</strong> till exempel<br />
utlandsstuderande, sjömän, utsända, asylsökande och biståndsarbetare. Försäkringskassan<br />
har exakta uppgifter om vad som gäller <strong>för</strong> vem. Läs också mer i<br />
Folksams bok Vår trygghet, där det i början finns ett kapitel som heter ”Den svenska<br />
social<strong>för</strong>säkringen”.<br />
Observera att social<strong>för</strong>säkringslagen inte omfattar arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen eftersom<br />
den inte är en obligatorisk <strong>för</strong>säkring. För den gäller särskilda regler enligt lagen<br />
om arbetslöshets<strong>för</strong>säkring och lagen om arbetslöshetskassor.<br />
Försäkrad genom bosättning<br />
Den som är bosatt i Sverige (har ”sin egentliga hemvist”, alltså ”dygnsvilan”, här)<br />
omfattas av de bosättningsbaserade <strong>för</strong>månerna.<br />
Den som kommer till Sverige och avser att stanna här mer än ett år anses bosatt i<br />
Sverige direkt vid ankomsten. Om en person, som är bosatt i Sverige, lämnar landet<br />
anses hon/han vara bosatt här om utlandsvistelsen inte varar längre än ett år. Bosättningsbaserad<br />
<strong>för</strong>säkring upphör när en person inte längre är bosatt i Sverige.<br />
Bosättningsbaserade <strong>för</strong>måner<br />
Bosättningsbaserade <strong>för</strong>måner gäller garantibelopp och bidrag. Dessa är :<br />
Vid sjukdom eller skador<br />
• sjukvård, rehabilitering och särskilt bidrag<br />
• subvention av tandvård <strong>för</strong> vuxna<br />
• sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning<br />
För funktionshindrade<br />
• assistansersättning<br />
• handikappersättning<br />
• vårdbidrag<br />
• bilstöd<br />
För barnfamiljer<br />
• <strong>för</strong>äldrapenning på garantinivå<br />
• barnbidrag<br />
• <strong>för</strong>längt barnbidrag<br />
• bidrag vid adoption<br />
• underhållsstöd<br />
• bostadsbidrag
För pensionärer<br />
• garantipension<br />
• pensionstillägg till ålderspension <strong>för</strong> långvarig vård av sjukt eller handikappat barn<br />
• bostadstillägg till pensionärer (BTP)<br />
• äldre<strong>för</strong>sörjningsstöd<br />
För efterlevande<br />
• garantipension i form av änkepension eller omställningspension<br />
• efterlevandestöd till barn<br />
Försäkrad genom arbete<br />
Den som <strong>för</strong>värvsarbetar i en verksamhet i Sverige omfattas av den arbetsbaserade<br />
<strong>för</strong>säkringen oberoende av om hon/han är bosatt i Sverige eller inte.<br />
Den som behöver arbetstillstånd eller uppehållstillstånd i Sverige har inte rätt<br />
till arbetsbaserade <strong>för</strong>måner <strong>för</strong>rän sådant tillstånd beviljats.<br />
För anställda gäller den arbetsbaserade <strong>för</strong>säkringen från och med den <strong>för</strong>sta anställningsdagen.<br />
För egen<strong>för</strong>etagare och uppdragstagare gäller <strong>för</strong>säkringen från och<br />
med den dag då arbetet påbörjats.<br />
Självklart måste man också uppfylla kraven som gäller <strong>för</strong> den speciella <strong>för</strong>månen<br />
som man ansöker om. Exempelvis krävs <strong>för</strong> rätt till sjukpenning, <strong>för</strong>utom att<br />
ha <strong>för</strong>värvsarbetat, att arbets<strong>för</strong>mågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund<br />
av sjukdom.<br />
Arbetsbaserade <strong>för</strong>måner<br />
Vid sjukdom eller skador<br />
• sjukpenning<br />
• rehabiliteringspenning<br />
• arbetsskadeersättning<br />
• inkomstrelaterad sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
Vid graviditet<br />
• havandeskapspenning<br />
För barnfamiljer<br />
• <strong>för</strong>äldrapenning över garantinivån<br />
• tillfällig <strong>för</strong>äldrapenning<br />
Vid vård av nära anhörig<br />
• närståendepenning<br />
För pensionärer<br />
• tilläggspension (tidigare ATP)<br />
• inkomstpension<br />
• premiepension<br />
För efterlevande<br />
• barnpension<br />
• omställningspension<br />
• änkepension<br />
11<br />
Introduktion<br />
11
12<br />
Introduktion<br />
Efterskydd<br />
Arbetsbaserad <strong>för</strong>säkring upphör i regel tre månader efter det att arbete i Sverige<br />
upphört. Efterskydd <strong>för</strong> inkomstrelaterad sjukersättning/aktivitetsersättning gäller<br />
dock i tolv månader.<br />
Efterskydd gäller också <strong>för</strong> den som uppbär en arbetsbaserad <strong>för</strong>mån när arbetet<br />
upphör. Då fortsätter <strong>för</strong>säkringen gälla så länge <strong>för</strong>månen betalas ut. Exempel:<br />
sjukpenning betalas så länge som sjukdomen varar även om arbetet har upphört.<br />
Försäkringen fortsätter också att gälla under tid då någon genomgår viss utbildning<br />
eller är arbetslös och står till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande.<br />
Introduktion
EU-samordning av social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner<br />
Det finns regler inom EU <strong>för</strong> samordning av social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner och motsvarande.<br />
De EU-gemensamma <strong>för</strong>ordningarna 1408/71 EEG och 574/72 EEG styr<br />
detta.<br />
Syftet med regelverket är att se till att den som har tjänat in <strong>för</strong>måner, till exempel<br />
pension, i ett land inom EU och EES-området inte går miste om dem om<br />
hon/han flyttar till ett annat land.<br />
Vilka <strong>för</strong>måner omfattas?<br />
En lång rad svenska <strong>för</strong>måner och deras motsvarigheter i andra EU-länder omfattas.<br />
Här är några exempel:<br />
Sjuklön, sjukpenning, rehabiliteringsersättning, ersättning vid arbetsskada, sjuk-<br />
/aktivitetsersättning, läkarvård, sjukhusvård, tandvård, läkemedel, ålderspension<br />
inklusive tilläggspension och garantipension, efterlevandepension, <strong>för</strong>äldrapenning<br />
i samband med barns födelse, barnbidrag, flerbarnstillägg, studiebidrag samt arbetslöshetsersättning<br />
i vissa fall.<br />
Fyra principer<br />
• Likabehandling. Om du är bosatt eller arbetar i ett annat EU-/EES-land har du<br />
rätt till samma <strong>för</strong>måner som det landets egna medborgare. Familjemedlemmar<br />
och efterlevande ska också behandlas lika.<br />
• Sammanläggning. Om det finns krav på att<br />
1<br />
du ska ha varit <strong>för</strong>säkrad en viss tid<br />
<strong>för</strong> att få en <strong>för</strong>mån, får du lägga ihop <strong>för</strong>säkringstid som du fullgjort i andra EU-<br />
/EES-länder också.<br />
• Exportabilitet. Du får ta med dig <strong>för</strong>måner över gränserna i EU-/EES-området.<br />
Det gäller till exempel pension, efterlevande<strong>för</strong>måner, arbetsskade<strong>för</strong>måner och<br />
liknande.<br />
• Andelsberäkning. Om du har tjänat in rätt till ålderspension i mer än ett land, har<br />
du rätt till en proportionellt beräknad pension från varje land.<br />
Mer information finns<br />
Introduktion<br />
Försäkringskassan har alla uppgifter om vad som gäller <strong>för</strong> olika <strong>för</strong>måner och olika<br />
grupper av personer (anställda, utsända, familjemedlemmar, gränsarbetare, studerande,<br />
pensionärer, medborgare/tredjelandsmedborgare och så vidare). Arbets<strong>för</strong>medlingen<br />
och a-kassan vet vad som gäller beträffande arbetslöshets<strong>för</strong>säkring.<br />
I denna grundbok har vi sedan 2005 ett kapitel som heter ”Utomlands”, där du<br />
kan läsa mer om vad som gäller vid arbete utomlands.<br />
Läs också kapitlet ”EU och social<strong>för</strong>säkringen” som finns i början av Folksams<br />
årligen utkommande bok Vår trygghet.<br />
1
14<br />
Introduktion<br />
Avtals<strong>för</strong>säkringar i utländska <strong>för</strong>etag<br />
med tillfällig verksamhet i Sverige<br />
LO och Svenskt Näringsliv har slutit ett avtal vars innebörd är att avtals<strong>för</strong>säkringarna<br />
– med vissa undantag – ska gälla <strong>för</strong> alla, även <strong>för</strong> anställda i utländska <strong>för</strong>etag<br />
som driver tillfällig verksamhet i Sverige. Det kan ske genom att <strong>för</strong>etaget blir medlem<br />
i en arbetsgivarorganisation och då blir man ju bunden av kollektivavtal direkt.<br />
Eller så tecknar <strong>för</strong>etaget hängavtal eller avtal med Fora om <strong>för</strong>säkringarna.<br />
LOs och Svenskt Näringslivs avtal trädde i kraft den 1 september 2005. Motsvarande<br />
avtal har slutits på tjänstemannasidan, mellan PTK och Svenskt Näringsliv.<br />
Med tillfällig verksamhet menas verksamhet som avses bedrivas i Sverige under<br />
högst tolv månader, räknat från den dag då <strong>för</strong>etaget började sin verksamhet i Sverige.<br />
Om tidsperioden blir längre än tolv månader, ska <strong>för</strong>etaget omfattas av samtliga<br />
<strong>för</strong>säkringar from månad 13. Om <strong>för</strong>etaget redan från början vet att tiden i Sverige<br />
kommer att överstiga tolv månader ska samtliga <strong>för</strong>säkringar tecknas att gälla från<br />
och med kollektivavtalsdatum.<br />
Huvudregel och undantag<br />
På alla <strong>för</strong>etag som är verksamma i Sverige ska avtals<strong>för</strong>säkringarna och Avtalspension<br />
SAF-LO gälla.<br />
Premien <strong>för</strong> Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, TFA, och Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen,<br />
TGL, ska alltid betalas. Dessa <strong>för</strong>säkringar omfattas alla av, alltså även<br />
<strong>för</strong>etag som är verksamma här kortare tid än tolv månader.<br />
För Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen, AGS, Omställnings<strong>för</strong>säkringen och Avtalspension<br />
SAF-LO samt premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen kan undantag medges i de situationer<br />
som sammanfattas nedan.<br />
Undantag från AGS<br />
Om en anställd i ett utländskt <strong>för</strong>etag fortfarande omfattas av sitt hemlands sjuk<strong>för</strong>säkring,<br />
behöver <strong>för</strong>etaget inte betala premien <strong>för</strong> AGS <strong>för</strong> henne/honom. Arbetsgivaren<br />
ska <strong>för</strong> Fora visa upp ett intyg från hemlandets motsvarighet till Försäkringskassan.<br />
Skälet till att undantag kan beviljas i den här situationen är att AGS är<br />
utformad så att den bara kan komplettera den svenska sjuk<strong>för</strong>säkringens <strong>för</strong>måner,<br />
till exempel sjukpenning.<br />
Undantag från omställnings<strong>för</strong>säkringen<br />
Om ett utländskt <strong>för</strong>etag ska vara verksamt i Sverige kortare tid än tolv månader,<br />
behöver <strong>för</strong>etaget inte betala premien <strong>för</strong> omställnings<strong>för</strong>säkringen, alltså Avgångsbidrags<strong>för</strong>säkringen,<br />
AGB, och omställningsstödet.<br />
Undantag från Avtalspension SAF-LO och premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />
Om <strong>för</strong>etaget fortsätter att betala premier i hemlandet till ett kompletterande pensionssystem<br />
<strong>för</strong> en viss anställd som är utstationerad i Sverige behöver <strong>för</strong>etaget inte<br />
betala premien till Avtalspension SAF-LO <strong>för</strong> henne/honom. Arbetsgivaren måste<br />
visa intyg på detta <strong>för</strong> Fora.
Fora administrerar<br />
15<br />
Introduktion<br />
Blanketter och mer information finns hos Fora AB. På www.fora.se finns bland annat<br />
blanketterna ”Försäkringsanmälan <strong>för</strong> utländska <strong>för</strong>etag med tillfällig verksamhet<br />
i Sverige” och ”Ansökan om undantag från Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring, AGS och<br />
Avtalspension SAF-LO”<br />
Om <strong>för</strong>etaget inte är bundet av kollektivavtal, kommer <strong>för</strong>säkringarna att gälla<br />
från den dag då Fora tar emot anmälan. Om <strong>för</strong>etaget har kollektivavtal, är <strong>för</strong>etaget<br />
skyldigt att teckna <strong>för</strong>säkringarna från den dag då kollektivavtalet börjar gälla.<br />
Försäkringsavtalet måste sägas upp <strong>för</strong> att upphöra. För detta har Fora blanketten<br />
”Uppsägning av <strong>för</strong>säkringsavtal <strong>för</strong> utländska <strong>för</strong>etag” som ska skickas in till Fora<br />
när <strong>för</strong>etagets verksamhet i Sverige har upphört.<br />
15
16<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
INTrODUkTION<br />
Dina avtals<strong>för</strong>säkringar<br />
Arbetslöshet<br />
Arbetsskada<br />
Sjukdom<br />
AGB<br />
TFA<br />
AGS<br />
Dödsfall<br />
Ålderdom<br />
TGL<br />
Avtalspension<br />
SAF-LO<br />
Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />
1
Sjukdom<br />
Jaana Åsberg, SEkO Sjöfolk
Innehåll<br />
Om innehållet i detta kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21<br />
Försäkringskassan = ny statlig myndighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21<br />
Allmänna regler om hur sjukdom och arbets(0-)<strong>för</strong>måga bedöms . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22<br />
Försäkringskassan beslutar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22<br />
Från sjukpenning till sjukersättning/aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22<br />
En samlad bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23<br />
Sjuklön. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24<br />
Vem har rätt till sjuklön?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24<br />
När och hur länge får man sjuklön?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24<br />
Hur stor är sjuklönen?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25<br />
Karensdagsregler – sjuklön. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25<br />
Högriskskydd <strong>för</strong> den som är sjuk ofta eller har längre sjukperioder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26<br />
Specialregler – sjuklön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26<br />
Arbetsgivarens skyldigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27<br />
Tvist om sjuklön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27<br />
Sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29<br />
Särskild sjuk<strong>för</strong>säkringsavgift (medfinansiering) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29<br />
Allmänna <strong>för</strong>utsättningar – sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30<br />
Har du rätt till sjukpenning? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31<br />
Karensdagsregler – sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31<br />
Hur stor är sjukpenningen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31<br />
Timberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32<br />
Specialregler – sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33<br />
Förebyggande sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34<br />
Sammanfattning – Sjuklön/sjukpenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36<br />
Vad får du göra under sjukskrivningstiden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37<br />
Rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37<br />
Sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension) . . . . . 40<br />
Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40<br />
Saklig grund? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40<br />
Aktivitetsersättning (<strong>för</strong> 19–29-åringar) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40<br />
Tidsbegränsad sjukersättning (tidigare: sjukbidrag) <strong>för</strong> 30–64-åringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40<br />
Sjukersättning (tidigare: <strong>för</strong>tidspension) <strong>för</strong> 30–64-åringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41<br />
Ersättningsnivåer i sjukersättning/aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41<br />
Så beräknas sjukersättning/aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41<br />
Sjukersättning/aktivitetsersättning i form av garantiersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43<br />
Sjukersättning och aktivitetsersättning är pensionsgrundande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44<br />
Sjukdom 19
20<br />
Sjukdom<br />
Bostadstillägg till den som har sjukersättning/aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45<br />
Vilande sjukersättning (tidigare: vilande <strong>för</strong>tidspension) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45<br />
Övriga ersättningar från sjuk<strong>för</strong>säkringssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47<br />
Sjukvårdsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47<br />
Ersättning vid vård av närstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47<br />
Handikappersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47<br />
Bilstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48<br />
Assistansersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48<br />
Ersättning <strong>för</strong> felbehandling m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48<br />
Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen – AGS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49<br />
Dagsersättning under sjukpenningtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49<br />
Månadsersättning under tid med aktivitetsersättning/sjukersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49<br />
Värdesäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50<br />
Skatteregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50<br />
Kvalifikationstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50<br />
Försäkringsgrundande anställningstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<strong>51</strong><br />
Efterskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<strong>51</strong><br />
Medlems<strong>för</strong>säkringar . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52<br />
Gruppliv<strong>för</strong>säkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52<br />
Trygghets<strong>för</strong>säkring – fritidsskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52<br />
Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – sjukdom . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53<br />
Sammanfattning – sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53<br />
Praktiska anvisningar – Sjuklön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54<br />
Praktiska anvisningar – Sjukpenning (när sjuklön upphört)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54<br />
Praktiska anvisningar – Sjukersättning/aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54<br />
Praktiska anvisningar – Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen, AGS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55<br />
Råd till en sjukskriven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56<br />
Checklista – sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56<br />
OH-bilder <strong>för</strong> kopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
Sjukdom<br />
Om innehållet i detta kapitel<br />
I detta kapitel får du information om ersättningar vid sjukdom och om de <strong>för</strong>säkringar<br />
och motsvarande anordningar som styr dessa ersättningar.<br />
Lagstadgade <strong>för</strong>säkringar Sjuklön enligt SjLL Läs på sidan<br />
och motsvarande Sjukpenning 24 – 48<br />
Sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
Övriga ersättningar enligt<br />
lagen om allmän <strong>för</strong>säkring (AFL)<br />
Avtals<strong>för</strong>säkringar Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring, AGS Läs på sidan<br />
Ersättningarna genom lag och kollektivavtal vid sjukdom gäller oavsett orsaken till<br />
sjukdomen och den arbetso<strong>för</strong>måga eller nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan som den<br />
har lett till.<br />
Informationen i detta kapitel gäller alltså även om du har drabbats av ett olycksfall<br />
på fritiden eller en arbetsskada. De särskilda ersättningar som lämnas vid arbetsskada<br />
(och som du kan läsa om i nästa kapitel, sid 64-99) fungerar som komplement.<br />
Försäkringskassan = ny statlig myndighet<br />
49 – <strong>51</strong><br />
Medlems<strong>för</strong>säkringar Gruppliv med sjukkapital Läs på sidan<br />
Trygghets<strong>för</strong>säkring-Fritid, TFF 52<br />
Den 1 januari 2005 fick Sverige en ny statlig myndighet: Försäkringskassan. Den ersatte<br />
det tidigare Riks<strong>för</strong>säkringsverket och de tidigare 21 självständiga länsvisa allmänna<br />
<strong>för</strong>säkringskassorna.<br />
Syftet med den nya myndigheten är att skapa bättre <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en enhetlig<br />
rättstillämpning och en bättre samsyn inom organisationen.<br />
Försäkringskassans centrala ledning finns på huvudkontoret i Stockholm. På regional<br />
nivå finns 21 länskontor med samma geografiska indelning som de tidigare<br />
allmänna <strong>för</strong>säkringskassorna. På lokal nivå finns cirka 240 <strong>för</strong>säkringskontor.<br />
Sjukdom 21
22<br />
Om du är arbetslös<br />
Arbets<strong>för</strong>mågan hos en arbetslös<br />
bedöms i <strong>för</strong>hållande till:<br />
• det arbetsmarknadspolitiska<br />
program som du genomgår<br />
eller<br />
• arbetsmarknaden som<br />
helhet (dvs ”normalt <strong>för</strong>ekommande<br />
arbeten”) – om<br />
du efter tillfrisknandet inte<br />
kan återgå till den aktuella<br />
åtgärden eller om du inte<br />
genomgår ett arbetsmarknadspolitiskt<br />
program.<br />
Sjukdom<br />
Allmänna regler om hur sjukdom<br />
och arbets(0-)<strong>för</strong>måga bedöms<br />
Sjukdom i social- och avtals<strong>för</strong>säkringarna ersätts om den leder till arbetso<strong>för</strong>måga<br />
eller ”nedsatt <strong>för</strong>värvs<strong>för</strong>måga”. Rätten till ersättning <strong>för</strong> <strong>för</strong>lorad inkomst grundar<br />
sig alltså på att man på grund av sjukdomen inte kan <strong>för</strong>sörja sig genom <strong>för</strong>värvsarbete<br />
helt eller delvis.<br />
De regler som beskrivs nedan är i praktiken möjliga att tillämpa <strong>för</strong>st när Försäkringskassan<br />
har ansvaret <strong>för</strong> att betala ut sjukpenning eller andra ersättningar vid<br />
sjukdom. Reglerna gäller dock i princip också <strong>för</strong> sjuklöneperioden på 14 dagar, när<br />
– <strong>för</strong> de flesta anställda – arbetsgivaren betalar sjuklön.<br />
Försäkringskassan beslutar<br />
Två krav måste vara uppfyllda <strong>för</strong> att du ska ha rätt till sjukpenning – och i <strong>för</strong>längningen<br />
eventuellt tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller aktivitetsersättning<br />
(de nya ersättningsformer som från och med år 2003 har ersatt de tidigare<br />
begreppen sjukbidrag eller <strong>för</strong>tidspension). Du ska<br />
• lida av en sjukdom<br />
• denna sjukdom ska nedsätta arbets<strong>för</strong>mågan så att en inkomst<strong>för</strong>lust uppkommer.<br />
Försäkringskassan – alltså inte den sjukskrivande läkaren – fattar beslut om arbetso<strong>för</strong>måga.<br />
Läkarintyget (”sjukskrivningen”) är ett underlag <strong>för</strong> Försäkringskassans<br />
beslut.<br />
Från sjukpenning till sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
Arbets<strong>för</strong>mågan och därmed rätten till ersättning prövas sedan 1997 enligt en ”steg<strong>för</strong>-steg-modell”<br />
i sju steg.<br />
Steg 1. Kan den <strong>för</strong>säkrade ut<strong>för</strong>a sitt vanliga arbete efter nödvändig behandling<br />
och konvalescens?<br />
Steg 2. Kan den <strong>för</strong>säkrade ut<strong>för</strong>a sina nuvarande arbetsuppgifter efter viss rehabilitering<br />
eller anpassning av arbetsuppgifterna?<br />
Steg 3. Kan den <strong>för</strong>säkrade ut<strong>för</strong>a och erhålla andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare<br />
utan extra insatser?<br />
Steg 4. Kan den <strong>för</strong>säkrade erhålla andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare efter<br />
viss utbildning, anpassning av arbetsuppgifter eller liknande rehabiliterande<br />
insatser?<br />
Steg 5. Kan den <strong>för</strong>säkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt <strong>för</strong>ekommande<br />
arbete, utan extra insatser?<br />
Steg 6. Kan den <strong>för</strong>säkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt <strong>för</strong>ekommande<br />
arbete efter vissa rehabiliterande insatser, till exempel utbildning eller<br />
omskolning?<br />
Steg 7. Är den <strong>för</strong>säkrade varaktigt arbetso<strong>för</strong>mögen eller arbetso<strong>för</strong>mögen under<br />
en begränsad tid på minst ett år?<br />
Om svaret blir JA på den <strong>för</strong>sta frågan, har du rätt till ersättning (i regel sjukpenning)<br />
och någon mer prövning behöver inte göras. Om svaret blir NEJ, går man<br />
vidare till nästa steg och så vidare. Ett JA på den sista frågan brukar <strong>för</strong>anleda Försäkringskassan<br />
att ta ställning till att byta ut sjukpenningen mot sjukersättning/aktivitetsersättning.
Vad är ett ”normalt <strong>för</strong>ekommande arbete”?<br />
Ett nyckelbegrepp i prövningsmodellen är ”normalt <strong>för</strong>ekommande arbete”. Prövningen<br />
av arbets<strong>för</strong>mågan görs ju i <strong>för</strong>sta hand i <strong>för</strong>hållande till ditt vanliga arbete<br />
eller annat arbete hos din egen arbetsgivare.<br />
Saknas annat arbete hos arbetsgivaren, eller om det krävs långa rehabiliteringsinsatser<br />
<strong>för</strong> att du ska kunna klara ett sådant arbete, ska din arbets<strong>för</strong>måga prövas i<br />
<strong>för</strong>hållande till arbetsmarknaden i övrigt.<br />
Om du, trots din sjukdom, bedöms kunna klara ett på arbetsmarknaden ”normalt<br />
<strong>för</strong>ekommande arbete” <strong>för</strong>eligger inte rätt till ersättning. Kan du inte få ett sådant<br />
arbete anses du som arbetslös. Bedömningen ska alltså inte göras endast i <strong>för</strong>hållande<br />
till arbeten som är lediga och direkt tillgängliga.<br />
I begreppet ”normalt <strong>för</strong>ekommande arbete” ligger att arbets<strong>för</strong>mågan ska bedömas<br />
i <strong>för</strong>hållande till den nationella arbetsmarknaden. Bedömningen ska alltså inte<br />
begränsas till att endast omfatta arbetsmarknaden på lokal eller regional nivå. För att<br />
ett arbete ska anses som ”normalt <strong>för</strong>ekommande” måste det finnas på arbetsmarknaden<br />
i en inte allt<strong>för</strong> begränsad omfattning.<br />
Om Försäkringskassan bedömer att du har <strong>för</strong>måga att klara ett ”normalt <strong>för</strong>ekommande<br />
arbete” på heltid ska du anses ha full arbets<strong>för</strong>måga. Det spelar ingen roll<br />
om inkomsten i det nya arbetet är lägre än den som du tidigare haft.<br />
En samlad bedömning<br />
Huvudregel: endast medicinska skäl<br />
Huvudregeln är att endast medicinska skäl räknas.<br />
Försäkringskassan ska alltså bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska,<br />
sociala och liknande <strong>för</strong>hållanden. Om kassan bedömer att du har en del arbets<strong>för</strong>måga<br />
kvar (så kallad ”restarbets<strong>för</strong>måga”), lämnas ersättning bara <strong>för</strong> den medicinskt<br />
grundade arbetso<strong>för</strong>mågan – även om det skulle innebära att du blir arbetslös till<br />
exempelvis 25 procent.<br />
Särskilda skäl<br />
Om det finns särskilda skäl får det vid bedömningen dock tas hänsyn till annat än<br />
medicinska <strong>för</strong>hållanden. De särskilda skälen kan vara din ålder, bosättnings<strong>för</strong>hållanden,<br />
utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter. Sådana<br />
särskilda skäl kan <strong>för</strong>eligga om du har nära till den allmänna pensionsåldern och om<br />
du befinner dig i en socialt och arbetsmarknadsmässigt utsatt situation.<br />
En samlad bedömning i det enskilda fallet kan alltså leda till att Försäkringskassan<br />
beslutar att du har rätt till ersättning, trots att du kanske rent medicinskt har en<br />
viss arbets<strong>för</strong>måga. Kassan kan, efter en samlad bedömning, komma fram till att du<br />
ändå inte kommer att kunna <strong>för</strong>sörja dig på rimliga villkor och där<strong>för</strong> har rätt till<br />
ersättning. Åldersfaktorn ska väga tyngst.<br />
Sjukdom 23<br />
Sjukkontroll<br />
Försäkringskassan får göra<br />
sjukkontroll även under sjuklöneperioden.<br />
Kontrollen kan<br />
innebära kontakt med arbetsgivaren,behandlande/sjukskrivande<br />
läkare eller annan<br />
som kan antas kunna lämna<br />
nödvändiga uppgifter. Kassan<br />
kan också göra hembesök hos<br />
den sjuka.<br />
Försäkringskassan har rätt att<br />
lämna ut uppgifter till arbetsgivaren<br />
om vad som framkommit<br />
vid sjukkontrollen.
24<br />
Sjukdom<br />
Sjuklön<br />
Enligt lagen om sjuklön (SjLL), ska arbetsgivaren betala sjuklön under de <strong>för</strong>sta 14<br />
dagarna i en sjukperiod. Dessa dagar kallas sjuklöneperioden.<br />
Vem har rätt till sjuklön?<br />
Om du är anställd har du som regel rätt till sjuklön från och med den <strong>för</strong>sta anställningsdagen.<br />
Om anställningen gäller <strong>för</strong> en kortare tid än en månad, har du rätt till<br />
sjuklön <strong>för</strong>st efter 14 dagars anställning. Vid kortvariga återkommande anställningar<br />
hos samma arbetsgivare kan samtliga anställningar medräknas så länge tiden mellan<br />
anställningarna inte överstiger 14 dagar.<br />
Du har rätt till sjuklön så länge anställningen varar. Det finns ingen övre åldersgräns,<br />
utan även personer över 65 år som är anställda har rätt till sjuklön.<br />
Om anställningen upphör<br />
Om anställningen upphör under en period när du har rätt till sjuklön, upphör alltså<br />
arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön. Har du avtalat om en ny anställning hos<br />
en annan arbetsgivare, börjar en ny sjuklöneperiod att löpa hos den nya arbetsgivaren.<br />
Om anställningen upphör medan du är sjuk och du inte har avtal om någon ny<br />
anställning, kan du i stället ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan.<br />
När och hur länge får man sjuklön?<br />
Arbetso<strong>för</strong>måga definieras på samma sätt i lagen om sjuklön, SjLL, som i lagen om<br />
allmän <strong>för</strong>säkring, AFL. Arbets<strong>för</strong>mågan måste alltså vara nedsatt på grund av sjukdom.<br />
Arbets<strong>för</strong>mågan ska bedömas i <strong>för</strong>hållande till ditt vanliga arbete eller ett jäm<strong>för</strong>ligt<br />
sådant.<br />
Sjuklöneperioden börjar räknas från och med den <strong>för</strong>sta dagen då du är frånvarande<br />
från arbetet på grund av sjukdom och får ett inkomstbortfall och de därpå<br />
följande 13 kalenderdagarna, det vill säga i sammanlagt 14 dagar. Den <strong>för</strong>sta dagen är<br />
karensdag.<br />
Efter karensdagen betalas sjuklönen ut <strong>för</strong> de dagar du skulle ha <strong>för</strong>värvsarbetat<br />
om du inte varit sjuk.<br />
En skillnad i <strong>för</strong>hållande till sjukpenningen är att sjuklön betalas ut steglöst <strong>för</strong><br />
det inkomstbortfall som uppkommer. Det innebär till exempel att sjuklön kan betalas<br />
ut även <strong>för</strong> en mindre del av arbetsdagen än en fjärdedel (som är den lägsta<br />
nivån i sjukpenningen). Du kan alltså i princip ha rätt till exempelvis 1/10 eller 9/10<br />
sjuklön.<br />
Läkarintyg efter sju dagar<br />
Från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen krävs läkarintyg <strong>för</strong> att du<br />
ska ha rätt till sjuklön. Du ska lämna läkarintyget till din arbetsgivare. Observera att<br />
läkarintyget enligt huvudregeln inte behöver innehålla uppgift om sjukdomsorsaken<br />
(diagnos).<br />
Undantag från denna huvudregel:<br />
• Bestämmelse kan finnas i kollektivavtalet om att anställda är skyldiga att lämna<br />
läkarintyg tidigare än den sjunde dagen.<br />
• Kollektivavtalet kan också stadga att läkarintyget måste innehålla uppgift om<br />
sjukdomsorsak.
• Även Försäkringskassan kan, efter begäran från en arbetsgivare, kräva att du lämnar<br />
läkarintyg tidigare än den sjunde dagen – ibland från <strong>för</strong>sta sjukdagen (så<br />
kallat <strong>för</strong>stadagsintyg).<br />
• Försäkringskassan kan också besluta om läkarintygs<strong>för</strong>eläggande om du har upprepad<br />
korttidssjukfrånvaro. Föreläggandet innebär att du måste lämna läkarintyg<br />
från <strong>för</strong>sta dagen.<br />
Hur stor är sjuklönen?<br />
Ersättningsnivån under sjuklöneperioden är 80 procent av lönen. Observera att sjuklön<br />
betalas även på eventuella lönedelar över sjuk<strong>för</strong>säkringens inkomsttak (se sid<br />
31).<br />
Karensdagsregler – sjuklön<br />
Huvudregel<br />
Karensdagen är den <strong>för</strong>sta dagen i sjuklöneperioden, det vill säga den <strong>för</strong>sta dagen<br />
då du är frånvarande från arbetet och har ett inkomstbortfall. Karensdag ska där<strong>för</strong><br />
räknas även om du är frånvarande på grund av sjukdom under bara en del av arbetsdagen.<br />
Löne<strong>avd</strong>rag görs naturligtvis endast <strong>för</strong> frånvarotiden.<br />
Flera arbetsgivare<br />
Om du har flera arbetsgivare, räknas karensdag hos varje arbetsgivare.<br />
Återinsjuknanderegel<br />
En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod har<br />
avslutats, betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller<br />
karensdag och sjuklöneperiodens längd. Det krävs inte att du återinsjuknar i samma<br />
sjukdom.<br />
EXEMPEL:<br />
Ulla är sjuk i fyra arbetsdagar. Ersättningen blir som följer: Den <strong>för</strong>sta dagen är karensdag,<br />
dag 2, 3 och 4 får Ulla sjuklön med 80 procent. Efter att ha varit frisk i tre dagar<br />
blir Ulla sjuk på nytt. Ersättningen <strong>för</strong> den <strong>för</strong>sta sjukdagen i den nya perioden blir 80<br />
procent och sjukdagen ska räknas som den femte dagen i sjuklöneperioden.<br />
Sjukperiod 1 Sjukperiod 2<br />
måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag<br />
sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk<br />
karensdag 80% 80% 80% 80%<br />
= 0%<br />
EXEMPEL:<br />
Jonas har varit sjuk och börjar arbeta igen en torsdag. För att återinsjuknanderegeln ska<br />
gälla, måste han bli sjuk på nytt senast följande måndag.<br />
Om återinsjuknandet inträffar på en arbetsfri dag, fortsätter inte sjuklöneperioden<br />
att löpa <strong>för</strong>rän den <strong>för</strong>sta dag då den anställde skulle ha arbetat.<br />
Sjukdom 25
26<br />
Sjukdom<br />
Högriskskydd <strong>för</strong> den som är sjuk ofta eller har längre sjukperioder<br />
För den som ofta är sjuk eller har längre sjukperioder finns det tre olika typer av högriskskydd<br />
inbyggda i systemet: allmänt högriskskydd, särskilt högriskskydd och utökat<br />
särskilt högriskskydd.<br />
Allmänt högriskskydd<br />
Detta skydd är utformat så att antalet karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod.<br />
Högriskskyddet gäller varje anställning <strong>för</strong> sig och är oberoende av<br />
orsaken till sjukfrånvaron.<br />
Tolvmånadersperioden börjar räknas den <strong>för</strong>sta dag som du inte får sjukersättning<br />
på grund av reglerna om karensdag.<br />
Arbetsgivaren är ansvarig <strong>för</strong> att sjuklön betalas ut <strong>för</strong> den <strong>för</strong>sta dagen i sjukfallet<br />
när du har haft så många sjukperioder att du omfattas av högriskskyddet.<br />
Särskilt högriskskydd<br />
Det särskilda högriskskyddet ska motverka allt<strong>för</strong> stora inkomst<strong>för</strong>luster <strong>för</strong> personer<br />
med sjukdomar som med<strong>för</strong> återkommande sjukfrånvaro. För att du ska omfattas<br />
av det särskilda högriskskyddet krävs att antalet avslutade sjukdomsfall under en<br />
tolvmånadersperiod bedöms bli fler än tio i samma sjukdom.<br />
Det är Försäkringskassan som fattar beslut om att en anställd ska omfattas av reglerna<br />
om särskilt högriskskydd. I ett sådant fall betalar arbetsgivaren sjuklön med 80<br />
procent från och med den <strong>för</strong>sta dagen och får sedan ersättning från Försäkringskassan.<br />
Du måste själv ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Beviljas<br />
skyddet, har din arbetsgivare rätt att få sjuklönekostnaden ersatt av Försäkringskassan.<br />
De ökade kostnader som arbetsgivaren drabbas av med anledning av att särskilt<br />
högriskskydd beviljats ersätts av Försäkringskassan efter ansökan av arbetsgivaren.<br />
Utökat särskilt högriskskydd<br />
Kroniker och andra som riskerar att drabbas av en eller flera längre sjukperioder på<br />
minst 28 dagar under tolv månader kan få ett utökat särskilt högriskskydd enligt sjuklönelagen.<br />
Sjukdomstillståndet ska vara medicinskt väl dokumenterat. I likhet med<br />
det särskilda högriskskyddet måste du själv ansöka om det hos Försäkringskassan. Ett<br />
beslut om beviljat utökat särskilt högriskskydd innebär att arbetsgivaren får ersättning<br />
från Försäkringskassan <strong>för</strong> utgiven sjuklön <strong>för</strong> den person som beslutet avser.<br />
Arbetsgivaren slipper också medfinansieringsansvaret som motsvarar 15 procent av<br />
sjukpenningen.<br />
Reglerna om en karensdag gäller dock (se sid 25).<br />
Specialregler – sjuklön<br />
Ersättning <strong>för</strong> resekostnader i stället <strong>för</strong> sjuklön<br />
För att underlätta <strong>för</strong> sjuka att börja arbeta igen finns från och med den 1 juli 2000<br />
möjligheten att få ersättning <strong>för</strong> merutgifter <strong>för</strong> resor till och från arbetet i stället<br />
<strong>för</strong> sjuklön. Du kan få sådan reseersättning om du på grund av sjukdom eller skada<br />
inte kan ta dig till och från arbetsplatsen men klarar av att arbeta när du väl har<br />
kommit dit.<br />
Karensdagen tillämpas även vid reseersättning. Dagar då arbetsgivaren betalar<br />
reseersättning i stället <strong>för</strong> sjuklön räknas dessutom som ”sjuklönedagar” när man<br />
beräknar sjukperiodens längd. Om denna period varar utöver 14 dagar, tar Försäkringskassan<br />
över ansvaret från och med sjukdag 15, enligt samma regler som om vanlig<br />
sjuklön betalats.
Försäkringskassan kan, från och med sjukdag 15, fortsätta att betala reseersättning<br />
i stället <strong>för</strong> sjukpenning. (Se vidare på sid 33.)<br />
Sjuklön under semester och ledighet<br />
Sjuklön betalas normalt <strong>för</strong> de dagar som du skulle ha arbetat. Du har dock rätt till<br />
sjuklön under semestern om du har rätt till semesterlön och begär att sjukdag inte<br />
ska räknas som semesterdag. Sjuklönen beräknas i så fall på semesterlönen.<br />
Sjukdom under annan ledighet ger rätt till sjuklön endast om ledigheten är <strong>för</strong>enad<br />
med rätt till lön, till exempel vid viss ledighet <strong>för</strong> fackliga uppdrag eller dag då<br />
permitteringslön skulle ha betalats.<br />
Arbetsgivarens skyldigheter<br />
Anmälan till Försäkringskassan<br />
Om du fortfarande är sjuk efter de <strong>för</strong>sta 14 dagarna, är arbetsgivaren skyldig att<br />
göra anmälan om sjukfallet till Försäkringskassan. En sådan anmälan ska göras inom<br />
sju dagar efter det att sjuklöneperioden är slut. Genom denna anmälan får kassan<br />
kännedom om sjukfallet och kan betala sjukpenning enligt AFL <strong>för</strong> resten av sjukskrivningstiden.<br />
Det är alltså arbetsgivaren och inte du som anställd som ska göra<br />
anmälan om fortsatt sjukskrivning till Försäkringskassan.<br />
Undantag: Om en anställds rätt till sjuklön upphör på grund av att anställningen<br />
upphör, är arbetsgivaren inte skyldig att anmäla sjukfallet till Försäkringskassan. Då<br />
måste den <strong>för</strong>säkrade själv göra anmälan till kassan <strong>för</strong> att ha rätt till sjukpenning<br />
enligt AFL.<br />
Tystnadsplikt<br />
Arbetsgivare är bunden av tystnadsplikt beträffande uppgifter som kan komma<br />
fram om en anställds hälsotillstånd eller personliga <strong>för</strong>hållanden genom uppgifter i<br />
läkarintyg eller i en <strong>för</strong>säkran. Detsamma gäller den som i arbetsgivarens personaladministrativa<br />
verksamhet tagit del av sådana uppgifter. Brott mot tystnadsplikten<br />
bestraffas enligt brottsbalken.<br />
Tvist om sjuklön<br />
Exempel på tvister om sjuklön kan vara om det <strong>för</strong>eligger ett anställnings<strong>för</strong>hållande<br />
eller inte eller på vilket inkomstunderlag som sjuklönen ska beräknas. Tvist<br />
om sjuklön är en arbetsrättslig tvist, vilket innebär att lagen om rättegång i arbetstvister<br />
gäller. Ärendet kan avgöras av tingsrätt (som <strong>för</strong>sta instans) och/eller av Arbetsdomstolen.<br />
Om tvisten gäller frågan om den anställdas arbets<strong>för</strong>måga varit nedsatt på grund<br />
av sjukdom ska Försäkringskassan avge yttrande i frågan om det kommer en begäran<br />
om detta från arbetsgivare, arbetstagare, arbetstagarorganisation eller domstol.<br />
Tvisten kan dock också gälla beslut som fattats av Försäkringskassan, till exempel<br />
om <strong>för</strong>stadagsintyg. I så fall gäller de vanliga omprövnings-/överklagandereglerna i<br />
social<strong>för</strong>säkringsärenden (se kapitlet ”Att överklaga beslut – så här gör man” på sid<br />
190-195.).<br />
Sjuklönegaranti från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön<br />
Om du tvistar med arbetsgivaren om rätten till sjuklön, kan Försäkringskassan gå in<br />
och betala ersättning i stället. Gäller tvisten något annat, till exempel storleken på<br />
sjuklönen, lämnar kassan inte någon ersättning.<br />
Sjukdom 27
28<br />
Sjukdom<br />
Den högsta ersättningen från Försäkringskassan är 80 procent av maximal SGI<br />
delad med 365. (Om sjukpenninggrundande inkomst, SGI, se sid 31-32.). Ersättning<br />
lämnas om kassan finner att det finns sannolika skäl <strong>för</strong> att du har rätt till den begärda<br />
sjuklönen. Vid beräkningen ska Försäkringskassan göra <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> karensdagen.
Sjukpenning<br />
Särskild sjuk<strong>för</strong>säkringsavgift (medfinansiering)<br />
Från och med den 1 januari 2005 har arbetsgivare ett medfinansieringsansvar <strong>för</strong><br />
sjukpenningkostnader. Medfinansieringen tas ut i form av en särskild sjuk<strong>för</strong>säkringsavgift<br />
på 15 procent <strong>för</strong> anställda som har hel sjukpenning. Regering och riksdag<br />
har uttryckt att syftet med nyordningen är att skapa ”ekonomiska drivkrafter” <strong>för</strong><br />
att göra det lönsamt <strong>för</strong> arbetsgivarna att vidta åtgärder <strong>för</strong> att minska de långa<br />
sjukskrivningarna.<br />
När behöver arbetsgivaren inte betala?<br />
• Vid sjukskrivning på deltid, till exempel 75 procent eller 50 procent, blir det ingen<br />
medfinansiering. Arbetsgivaren <strong>för</strong>väntas ju dock ordna arbetsuppgifter åt<br />
den deltidssjukskrivna, vilket i praktiken <strong>för</strong>utsätter att arbetsgivaren anstränger<br />
sig att anpassa arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsorganisation m m – något<br />
som även kan fungera ohälso<strong>för</strong>ebyggande.<br />
• Om den sjukskrivna får rehabiliteringspenning från <strong>för</strong>säkringskassan, upphör<br />
arbetsgivarens medfinansieringsansvar.<br />
• Om den anställda har ett så kallat utökat särskilt högriskskydd (enligt sjuklönelagen),<br />
behöver arbetsgivaren inte betala de 15 procenten. Denna regel har in<strong>för</strong>ts<br />
<strong>för</strong> att kroniskt sjuka inte ska diskrimineras på arbetsmarknaden.<br />
• Så kallad <strong>för</strong>ebyggande sjukpenning enligt lagen om allmän <strong>för</strong>säkring tredje kapitlet,<br />
paragraf 7b, är en situation när arbetsgivaren varken behöver betala sjuklön<br />
eller medfinansiera sjukpenningen. Förebyggande sjukpenning kan betalas<br />
<strong>för</strong> tid då en person deltar i medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering<br />
<strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga att ohälsa uppstår eller <strong>för</strong>värras.<br />
• Vid sjukskrivning på grund av organdonation uppkommer inget medfinansieringsansvar<br />
<strong>för</strong> arbetsgivaren.<br />
Flera begränsningsregler<br />
Arbetsgivarnas skyldighet att medfinansiera sjukpenningen har både ett golv och<br />
ett tak.<br />
”Golvet” innebär att arbetsgivaren inte behöver betala särskild sjuk<strong>för</strong>säkringsavgift<br />
<strong>för</strong>rän Försäkringskassan har betalat ut mer än sammanlagt 80 000 kronor i<br />
sjukpenning till <strong>för</strong>etagets anställda. Annorlunda uttryckt finns det ett fribelopp på<br />
12 000 kronor per kalenderår i särskild sjuk<strong>för</strong>säkringsavgift (15 procent av 80 000<br />
kronor i sjukpenning = 12 000 kronor.) Fribeloppet motsvarar ungefär ett halvårs<br />
sjukskrivning <strong>för</strong> en anställd.<br />
”Taket” innebär att arbetsgivaren inte behöver betala medfinansieringskostnader<br />
över 4 procent av lönesumman.<br />
Sjukdom 29
30<br />
Sjukdom<br />
Allmänna <strong>för</strong>utsättningar – sjukpenning<br />
Kvalifikation<br />
Sjukpenning är en rättighet som är inskriven i lagen om allmän <strong>för</strong>säkring (AFL).<br />
För att ha rätt till sjukpenning måste du<br />
• arbeta i Sverige<br />
• ha en årsinkomst på minst 24 procent av prisbasbeloppet (9 528 kronor år <strong>2006</strong>)<br />
• vara arbetso<strong>för</strong>mögen till minst en fjärdedel på grund av sjukdom.<br />
Sjukpenningen är skattepliktig och pensionsgrundande.<br />
Nivåer<br />
Sjukpenningen kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning.<br />
Sjukpenningnivåerna, en fjärdedels och tre fjärdedels, har in<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> att<br />
göra systemet mera flexibelt och därmed öka <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> rehabilitering.<br />
Har du varit sjukskriven en längre tid kan du till exempel återgå i arbete på kvartstid<br />
och på så sätt få en ”mjukstart”.<br />
Deltidssjukskrivning – den nya normen<br />
Deltidssjukskrivning ska vara utgångspunkten vid sjukskrivning. Syftet är att främja<br />
och stödja en successiv återgång i arbete. Det ska vara normal rutin <strong>för</strong> Försäkringskassan<br />
att i samband med deltidssjukskrivning upprätta en plan <strong>för</strong> återgång i<br />
arbete. Arbetsgivaren ska ta ett aktivt ansvar <strong>för</strong> att anpassa arbetsuppgifterna till<br />
den anställdas ändrade <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att deltidssjukskrivningen ska bli en reell<br />
möjlighet.<br />
Det finns två typer av läkarintyg: ett <strong>för</strong> heltidssjukskrivning och ett <strong>för</strong> deltidssjukskrivning.<br />
Läkaren ska i intyget ange det medicinska syftet med sjukskrivningen<br />
och särskilt motivera var<strong>för</strong> du av medicinska skäl bör avhålla dig från arbete. Om läkaren<br />
har skäl att anta att dina besvär i <strong>för</strong>sta hand gäller den psykosociala arbetsmiljön,<br />
arbets<strong>för</strong>hållanden, allmän olust, existentiella problem, missnöje med arbetsuppgifterna<br />
eller liknande, bör läkaren hänvisa till andra åtgärder än sjukskrivning.<br />
Utredning innan beslut fattas om sjukpenning<br />
Försäkringskassan ska utreda din medicinska situation och utreda dina möjligheter<br />
att arbeta helt eller delvis trots sjukdomen. Denna utredning ska göras innan kassan<br />
fattar beslut om sjukpenning.<br />
Om det läkarintyg som du skickat in inte ger Försäkringskassan tillräckligt underlag,<br />
kommer kassan inte att betala ut sjukpenning innan underlaget kompletteras.<br />
När kassan behöver en sådan komplettering ska du ges en tydlig information<br />
om det. Av den informationen ska det framgå att de handlingar som kommit in inte<br />
är tillräckliga som underlag <strong>för</strong> beslut och att beslut om sjukpenning inte kan fattas<br />
<strong>för</strong>rän komplettering inkommit till kassan (oftast från den behandlande läkaren).<br />
När en sådan komplettering begärs, ska Försäkringskassan i sin handläggning<br />
prioritera ett sådant ärende.<br />
Vid långvarig sjukdom<br />
Vid långvarig sjukdom ska Försäkringskassan undersöka dina möjligheter att genom<br />
olika rehabiliterande åtgärder återgå i arbete. Om din arbetso<strong>för</strong>måga kan bedömas<br />
bli bestående <strong>för</strong> avsevärd tid eller bli varaktig, kan Försäkringskassan byta ut<br />
sjukpenningen mot aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning.<br />
(Läs mer på sid 40-44.) Senast ett år efter sjukanmälningsdagen ska För-
säkringskassan ha utrett om det finns <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att ge dig sjuk- eller aktivitetsersättning<br />
i stället <strong>för</strong> att betala ut sjukpenning.<br />
Har du rätt till sjukpenning?<br />
Anställd med rätt till sjuklön<br />
Om du har rätt till sjuklön i din anställning, träder Försäkringskassan in och betalar<br />
sjukpenning <strong>för</strong>st efter sjuklöneperiodens slut, det vill säga från och med dag 15 i<br />
sjukperioden.<br />
Anställd utan rätt till sjuklön<br />
Om du saknar rätt till sjuklön, till exempel beroende på att den avtalade anställningstiden<br />
är kortare än en månad, kan du i stället ha rätt till sjukpenning från<br />
Försäkringskassan.<br />
Sjukpenning till korttidsanställda<br />
Är du dag-<strong>för</strong>-dag-anställd eller anställd under kortare tid än en månad, har du ju<br />
inte rätt till sjuklön. I så fall kan du, enligt regeln ovan, ha rätt till sjukpenning.<br />
Om det kan antas att du skulle ha arbetat under de <strong>för</strong>sta 14 dagarna i sjukfallet,<br />
betalar Försäkringskassan tim- eller dagberäknad sjukpenning efter vad som anses<br />
skäligt med ledning av hur du arbetat <strong>för</strong>e insjuknandet.<br />
Karensdagsregler – sjukpenning<br />
Även <strong>för</strong> sjukpenning gäller motsvarande karensdagsregler som <strong>för</strong> sjuklön – inklusive<br />
specialreglerna om återinsjuknande, allmänt högriskskydd, särskilt högriskskydd<br />
och utökat särskilt högriskskydd.<br />
Se avsnittet ”Karensdagsregler – sjuklön” på sid 25.<br />
Hur stor är sjukpenningen?<br />
Sjukpenninggrundande inkomst – SGI<br />
Sjukpenningen beräknas utifrån din sjukpenninggrundande inkomst, SGI.<br />
Ersättningsnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.<br />
Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av Försäkringskassan. Den lägsta<br />
sjukpenninggrundande inkomsten är 24 procent av prisbasbeloppet (9 528 kronor<br />
år <strong>2006</strong> vilket avrundas till 9 600 kronor).<br />
Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten har länge legat på 7,5 prisbasbelopp,<br />
vilket avrundat år <strong>2006</strong> motsvarar 297 750 kronor eller 24 812 kronor i månaden.<br />
Från och med den 1 juli <strong>2006</strong> höjs detta inkomsttak till 10 prisbasbelopp, dvs 397 000<br />
kronor eller 33 083 kronor i månaden.<br />
Arbetsgivaren ska anmäla till Försäkringskassan om sjukfallet fortsätter efter det<br />
att sjuklöneperioden har tagit slut. I en sådan situation får din SGI ändras från och<br />
med den <strong>för</strong>sta dagen med rätt till sjukpenning från den allmänna <strong>för</strong>säkringen.<br />
Omräkning av SGI<br />
Om du är anställd, anpassas SGI till den löne<strong>för</strong>ändring som sker inom yrkesområdet.<br />
Om du är arbetslös, gäller andra regler.<br />
Om du saknar anställning och har din SGI skyddad, får du SGIn omräknad efter<br />
prisutvecklingen. Omräkningstidpunkten infaller ett år efter den dag då den an-<br />
Sjukdom 31<br />
Detta ingår i SGI<br />
• Den beräknade årslönen eller<br />
annan årlig framtida inkomst<br />
i pengar från <strong>för</strong>värvsarbete.<br />
• Ersättning <strong>för</strong> regelbundet<br />
återkommande övertid, ersättning<br />
<strong>för</strong> jour, beredskap<br />
och liknande.<br />
• Semesterersättning till den<br />
del som den motsvarar den<br />
lön som du skulle ha haft<br />
om du hade arbetat under<br />
motsvarande tid.<br />
Detta ingår inte i SGI<br />
• Semesterlönetillägg.<br />
• Natura<strong>för</strong>måner som till<br />
exempel kost och logi.
32<br />
Sjukdom<br />
ställning upphörde som du senast haft fastställd SGI i. Till grund <strong>för</strong> omräkningen<br />
ligger <strong>för</strong>ändringen av konsumentprisindex, KPI, under den närmaste tremånadersperioden<br />
<strong>för</strong>e omräkningstidpunkten.<br />
Prisutvecklingen används <strong>för</strong> omräkning av SGI också om du <strong>för</strong>lorar din anställning<br />
under en pågående ersättningsperiod. I så fall görs omräkningen efter ett år, räknat<br />
från den dag då den anställning upphörde som du senast haft fastställd SGI i.<br />
Minskning av sjukpenningen i vissa fall<br />
Sjukpenning från Försäkringskassan är 80 procent av SGI. Genom kollektivavtal<br />
kompletteras sjukpenningen med dagsersättning från Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen,<br />
AGS (eller, på vissa avtalsområden, med kollektivavtalad sjuklön).<br />
Sjukpenning plus kollektivavtalad ersättning får inte ge en högre ersättningsnivå<br />
än 90 procent. Annars har Försäkringskassan rätt att minska sjukpenningen så att<br />
den högsta sammanlagda ersättningsnivån blir 90 procent.<br />
Detta gäller dock inte individuella sjuk<strong>för</strong>säkringar eller gruppsjuk<strong>för</strong>säkring.<br />
Timberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning<br />
Du kan antingen få timberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning.<br />
Timberäknad sjukpenning<br />
Om du inte har rätt till sjuklön, kommer Försäkringskassan att betala en timberäknad<br />
sjukpenning <strong>för</strong> de <strong>för</strong>sta 14 kalenderdagarna.<br />
Timberäknad sjukpenning används <strong>för</strong> anställda som vid frånvaro på grund av<br />
sjukdom får ett löne<strong>avd</strong>rag som beror på antalet frånvarotimmar. Den timberäknade<br />
sjukpenningen betalas endast <strong>för</strong> de dagar då du skulle ha arbetat om du inte blivit<br />
sjuk.<br />
För att kunna bestämma den timberäknade sjukpenningen måste kassan fastställa<br />
din årsarbetstid. Årsarbetstiden är den enligt avtal gällande ordinarie arbetstiden<br />
med tillägg <strong>för</strong> semesterledighet.<br />
Ersättning lämnas <strong>för</strong> varje timme som du är frånvarande på grund av sjukdom.<br />
Den <strong>för</strong>sta dagen är alltså karensdag. Under de därpå följande dagarna med rätt till<br />
ersättning är ersättningsnivån 80 och ersättningen beräknas så att den sjukpenninggrundande<br />
inkomsten divideras med årsarbetstiden i timmar.<br />
SGI<br />
80% x = ersättningen per timme<br />
årsarbetstid<br />
Dagsjukpenningen = ersättningen per timme multiplicerad med antalet timmar<br />
du skulle ha arbetat under sjukfrånvarodagen.<br />
Kalenderdagsberäknad sjukpenning<br />
I de allra flesta fall beräknas sjukpenningen enligt en kalenderdagsmodell. Sådan<br />
beräkning gäller efter karensdagen under samtliga dagar i ett sjukfall även <strong>för</strong><br />
• egen<strong>för</strong>etagare<br />
• uppdragstagare<br />
• arbetslösa<br />
• personer med aktivitetsstöd.
Den kalenderdagsberäknade sjukpenningen beräknas så att 80 procent av SGIn divideras<br />
med 365. Ersättning lämnas <strong>för</strong> alla dagar i sjukfallet, dock inte <strong>för</strong> karensdagen,<br />
alltså inte bara <strong>för</strong> de dagar du skulle ha arbetat om du inte blivit sjuk. Ersättningsnivån<br />
är 80 procent.<br />
För den som har en SGI på 200 000 kronor beräknas den kalenderdagsberäknade<br />
sjukpenningen så här:<br />
200 000<br />
80% x = 438 kr/dag<br />
365<br />
Specialregler – sjukpenning<br />
Reseersättning i stället <strong>för</strong> sjukpenning<br />
För att underlätta återgång i arbete kan Försäkringskassan betala ersättning <strong>för</strong> merutgifter<br />
<strong>för</strong> resor till och från arbetet (jfr motsvarande möjlighet enligt lagen om<br />
sjuklön på sid 26). Merutgifterna – till exempel kostnader <strong>för</strong> taxiresor – ska ha<br />
uppkommit till följd av att ditt hälsotillstånd inte gör det möjligt <strong>för</strong> dig att ta dig<br />
till arbetet på normalt sätt.<br />
Sjukpenning under semester<br />
Ledighet <strong>för</strong> semester jämställs med <strong>för</strong>värvsarbete. Under semester betalas sjukpenning<br />
<strong>för</strong> den ordinarie arbetstid som du skulle ha haft om du inte haft semester.<br />
Nedsättningen av din arbets<strong>för</strong>måga under semester bedöms i <strong>för</strong>hållande till de<br />
ordinarie arbetsuppgifterna.<br />
Sjukpenning vid studieledighet<br />
Under studieledighet är den sjukpenninggrundande inkomsten vilande. Det innebär<br />
att du inte får sjukpenning på grundval av den vilande SGIn under studietiden. När<br />
studietiden är avslutad eller du gör ett definitivt studieavbrott, gäller den vilande<br />
SGIn igen.<br />
Under studietiden kan du i stället få sjukpenning beräknad enbart på den inkomst<br />
av arbete som du har under studietiden, så kallad studietids-SGI. Denna SGI<br />
fastställs i regel <strong>för</strong>st när du blir sjuk.<br />
Om du har studietids-SGI får du tim- eller dagberäknad sjukpenning <strong>för</strong> hela<br />
sjukperioden. Den betalas bara <strong>för</strong> de dagar som du skulle ha <strong>för</strong>värvsarbetat om du<br />
inte hade blivit sjuk.<br />
Om du blir sjuk under sommarferier ska den vilande SGIn aktiveras och kalenderdagsberäknad<br />
sjukpenning betalas från sjukdag 2 i sjukperioden.<br />
Sjukpenning vid arbetslöshet<br />
Du har rätt till sjukpenning även som arbetslös. Förutsättningen är att du är anmäld<br />
som arbetssökande på arbets<strong>för</strong>medlingen och din sjukdom hindrar dig från att stå<br />
till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande.<br />
Sjukpenningen ska kalenderdagsberäknas <strong>för</strong> de dagar när du är helt eller delvis<br />
arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbets<strong>för</strong>medlingen och är beredd att<br />
anta ett erbjudet arbete. Den som är permitterad jämställs med en arbetslös när det<br />
gäller bedömning av rätten till sjukpenning.<br />
Från och med den 1 juli 2003 gäller att sjukpenning till arbetslös inte får överstiga<br />
521 kronor om dagen.<br />
Denna maximering av sjukpenningen till 521 kronor om dagen beror på att sjukpenningen<br />
<strong>för</strong> arbetslösa enligt lagen om allmän <strong>för</strong>säkring, AFL, högst får motsvara<br />
Sjukdom 33
34<br />
Sjukdom<br />
det högsta möjliga ersättningsbeloppet från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen. Det beloppet<br />
är 730 kronor om dagen och det betalas – som all ersättning från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />
– ut <strong>för</strong> fem dagar i veckan. Sjukpenning, däremot, betalas ut <strong>för</strong> sju dagar i<br />
veckan. 730 kronor om dagen i fem dagar per vecka motsvarar 521 kronor om dagen<br />
som betalas ut <strong>för</strong> sju dagar i veckan.<br />
EXEMPEL:<br />
Du är arbetslös och blir sjuk. Din sjukpenning – som tidigare var 17 000 kronor i månaden<br />
– blir nu 15 630 kronor. Om du däremot har en a-kasseersättning som understiger<br />
maxbeloppet, till exempel 14 000 kronor i månaden, berörs du inte, utan får samma sjukpenning<br />
som du skulle ha haft när du arbetade.<br />
Sjukersättning under arbetskonflikt<br />
Den sjuklön som arbetsgivaren normalt betalar under de <strong>för</strong>sta 14 dagarna bortfaller<br />
om arbetsplatsen berörs av en konflikt, till exempel en strejk eller en lockout. Blir du<br />
sjuk under en konflikt, skulle du ju inte ha arbetat, och där<strong>för</strong> är arbetsgivaren inte<br />
heller skyldig att betala sjuklön.<br />
Från och med den 15:e dagen i sjukfallet betalas kalenderdagsberäknad sjukpenning<br />
från Försäkringskassan. Sådan sjukpenning betalas <strong>för</strong> alla kommande dagar i<br />
sjukperioden, oavsett om du skulle ha arbetat eller inte. Den kalenderdagsberäknade<br />
sjukpenningen från Försäkringskassan från och med den 15:e dagen betalas alltså<br />
även om du omfattas av en konfliktåtgärd.<br />
Sjukpenning samtidigt med ålderspension<br />
Om du kombinerar <strong>för</strong>värvsarbete med ålderspension har du i princip rätt till sjukpenning<br />
om du blir sjuk. Det finns dock ett antal inskränkningar.<br />
Den viktigaste är att du inte har rätt till sjukpenning om du månaden innan du<br />
börjar lyfta din ålderspension har uppburit till exempel hel sjukersättning.<br />
Om du fortfarande arbetar efter det att du har fyllt 70 år har du bara rätt till 180<br />
dagar med sjukpenning under hela din pensionsperiod. Men även tidigare, från 65<br />
års ålder, kan Försäkringskassan pröva din rätt och besluta att du bara har rätt till 180<br />
dagar med sjukpenning under hela din pensionsperiod.<br />
Förebyggande sjukpenning<br />
Förebyggande sjukpenning är en – nästan okänd – möjlighet som in<strong>för</strong>des i lagen<br />
om allmän <strong>för</strong>säkring år 1992 och som avser medicinsk behandling (även psykosocial<br />
sådan).<br />
Lagrummet är lagen om allmän <strong>för</strong>säkring 3 kap 7b§. Där står att Försäkringskassan<br />
kan betala sjukpenning i syfte att <strong>för</strong>ebygga sjukdom, att <strong>för</strong>korta sjukdomstid<br />
eller att helt eller delvis häva nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan.<br />
Om du riskerar att bli sjuk och arbetso<strong>för</strong>mögen kan du alltså få sjukpenning,<br />
helt eller delvis, om du behöver vara borta från ditt arbete <strong>för</strong> att delta i medicinsk<br />
behandling. Även om du redan har eller har haft besvär av något slag kan du få sjukpenning<br />
i <strong>för</strong>ebyggande syfte. Då ska behandlingen syfta till att besvären inte ska<br />
<strong>för</strong>värras eller återkomma så att du blir o<strong>för</strong>mögen att arbeta.<br />
Vid <strong>för</strong>ebyggande sjukpenning slipper du karensdagen och arbetsgivaren behöver<br />
inte betala sjuklön.<br />
Arbetsgivaren eller sjukvården ska dock bekosta den aktuella behandlingen, eftersom<br />
det handlar om medicinsk behandling. Försäkringskassan har bara rätt att<br />
upphandla arbetslivsinriktad rehabilitering.<br />
För att få <strong>för</strong>ebyggande sjukpenning måste du själv skaffa ett läkarintyg på att en<br />
viss <strong>för</strong>ebyggande behandling behövs. Läkaren ska ha konstaterat att du har en <strong>för</strong>-
höjd sjukdomsrisk som kan leda till en nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan. Risken måste<br />
vara ”<strong>för</strong>höjd”, men det handlar inte bara om faktorer hos dig själv, som exempelvis<br />
sjukdomsanlag eller riskbeteende. Det räcker att din fysiska eller psykosociala miljö<br />
utgör risk.<br />
När läkarutlåtandet kommit in till Försäkringskassan, utreds ärendet. Om <strong>för</strong>ebyggande<br />
sjukpenning beviljas, gör kassan upp en plan <strong>för</strong> den <strong>för</strong>ebyggande behandlingen.<br />
Enstaka besök <strong>för</strong> behandling ger ingen ersättning.<br />
Du behöver inte genomgå behandlingen i ett svep, utan det går bra att göra det<br />
etappvis med mellanliggande uppehåll. Under behandlingsuppehållen kan du i många<br />
fall vara i fullt arbete.<br />
Sjukdom 35
36<br />
Sjukdom<br />
Sjuklön/sjukpenning – Sammanfattning<br />
Karensdag<br />
LÖN Sjuklön enligt lag Sjukpenning AFL<br />
80% av lönen 80% av SGI<br />
Dag 2 – 14 Dag 15 –<br />
Ersättning till anställd som saknar rätt till sjuklön enligt lag<br />
Karensdag<br />
LÖN 80% av SGI 80% av SGI<br />
Karensdag<br />
(timberäknas) (dagsberäknas)<br />
Dag 2 – 14 Dag 15 –<br />
Ersättning arbetslös <strong>för</strong>säkrad<br />
Sjukpenningen kalenderdagsberäknas under hela perioden<br />
LÖN Sjukpenning AFL<br />
80% av SGI (kalenderdagsberäknad)<br />
Dag 2 –<br />
Sjukpenning enligt AFL
Vad får du göra under sjukskrivningstiden?<br />
Du får inte arbeta medan du uppbär sjukpenning. Sysslor i hemmet i mindre omfattning<br />
får dock ut<strong>för</strong>as utan att detta påverkar rätten till sjukpenning.<br />
Detsamma gäller fritidssysselsättningar. Det kan ju ofta vara önskvärt att man i<br />
rehabiliteringssyfte <strong>för</strong>söker vara fysiskt och psykiskt aktiv. Men aktiviteterna får<br />
inte vara av en sådan art att de kan påverka tillfrisknandet negativt. Aktiviteterna får<br />
inte heller strida mot de <strong>för</strong>eskrifter som givits av behandlande läkare.<br />
EXEMPEL:<br />
Anna Larsson är helt sjukskriven efter ett benbrott. Hon är anställd som sjuksköterska.<br />
Dessutom har hon olika <strong>för</strong>troendeuppdrag inom kommunen, bland annat som ord<strong>för</strong>ande<br />
i socialnämnden. Ungefär en femtedel av Annas SGI baseras på de arvoden som<br />
hon får <strong>för</strong> sina <strong>för</strong>troendeuppdrag.<br />
Under sjukskrivningstiden kan hon inte ut<strong>för</strong>a sitt arbete som sjuksköterska men fullgör<br />
sina arbetsuppgifter som ord<strong>för</strong>ande i socialnämnden genom att delta i ett antal sammanträden.<br />
Anna Larssons arbets<strong>för</strong>måga kan inte anses vara fullständigt nedsatt men till minst<br />
tre fjärdedelar. Där<strong>för</strong> kan hon få endast tre fjärdedels sjukpenning.<br />
Rehabilitering<br />
Arbetsgivaren har ett <strong>för</strong>stahandsansvar <strong>för</strong> din rehabilitering. Arbetsgivaren ska i<br />
samråd med dig klarlägga behovet av rehabilitering i ett tidigt skede och svara <strong>för</strong> att<br />
de åtgärder vidtas som behövs <strong>för</strong> en effektiv rehabilitering.<br />
Du ska lämna de upplysningar som behövs <strong>för</strong> att klarlägga ditt behov av rehabilitering<br />
och efter bästa <strong>för</strong>måga aktivt medverka i den. Det är viktigt att facket<br />
medverkar i utredningen.<br />
Försäkringskassan ansvarar <strong>för</strong> samordningen av rehabiliteringen så att den fungerar<br />
på ett smidigt sätt.<br />
Målsättningen med rehabiliteringen ska vara att du kan fortsätta att arbeta hos<br />
arbetsgivaren. Det är <strong>för</strong>st då alla möjligheter hos din egen arbetsgivare är uttömda<br />
som andra åtgärder blir aktuella.<br />
Rehabiliteringsutredning<br />
Numera gäller att arbetsgivaren alltid ska genom<strong>för</strong>a en rehabiliteringsutredning.<br />
Den tidigare regeln om att det inte behöver göras ”om det framstår som obehövligt”<br />
togs bort från den 1 juli 2003. I övrigt gäller samma regler som tidigare, alltså att<br />
arbetsgivaren ska utreda ditt rehabiliteringsbehov i följande situationer:<br />
• Du har varit helt eller delvis frånvarande till följd av sjukdom i fyra veckor.<br />
• Du har upprepad korttidsfrånvaro på grund av sjukdom (sex sjukfall under en<br />
tolvmånadersperiod).<br />
• Du själv begär det.<br />
Om det inte finns något rehabiliteringsbehov kan rehabiliteringsutredningen göras<br />
i en enklare form – men den måste göras och skickas in till Försäkringskassan.<br />
Arbetsgivaren och andra inblandade, till exempel <strong>för</strong>etagshälsovården, har tystnadsplikt.<br />
Uppgifter som framkommer i samband med utredningen får inte lämnas<br />
ut till annan än Försäkringskassan utan att du ger ditt medgivande.<br />
Utredningen ska lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor från sjukanmälningsdagen.<br />
Om det handlar om många korta sjukfall, ska tiden räknas från den<br />
senaste sjukanmälningsdagen. Om du själv har begärt utredningen, ska den lämnas<br />
till kassan inom åtta veckor från den dag då begäran gjordes. Om utredningen inte<br />
Sjukdom 37<br />
Viktig bok från LO<br />
Skaffa och använd LOs bok ”Åter<br />
till arbetet”. Den kom ut under<br />
2004 och innehåller LOs och<br />
LO-<strong>för</strong>bundens gemensamma<br />
riktlinjer <strong>för</strong> <strong>för</strong>ebyggande arbetsmiljöarbete,arbetsanpassning<br />
och rehabilitering.
38<br />
Dåliga relationer<br />
arbetsgivare – anställd?<br />
Enligt huvudregeln ska<br />
arbetsgivaren göra rehabiliteringsutredningen.<br />
Men det<br />
kan finnas situationer när detta<br />
är mindre lämpligt (om du till<br />
exempel har en dålig relation<br />
till arbetsgivaren). I så fall ska<br />
Försäkringskassan ta över<br />
ansvaret <strong>för</strong> rehabiliteringsutredningen.<br />
Sjukdom<br />
är avslutad vid denna tidpunkt, är arbetsgivaren skyldig att anmäla detta till kassan.<br />
Orsaken till dröjsmålet ska anges liksom tidpunkten <strong>för</strong> när utredningen beräknas<br />
vara avslutad.<br />
Om arbetsgivaren är ansluten till <strong>för</strong>etagshälsovård, kan denna hjälpa till att ut<strong>för</strong>a<br />
utredningen. Utredningen kan också ut<strong>för</strong>as på arbetsplatsen av till exempel<br />
arbetsledare, personalansvarig eller annan person som känner till den anställdas <strong>för</strong>hållanden.<br />
Rehabiliteringsutredning ska alltså alltid göras – och den ska in till Försäkringskassan<br />
senast inom åtta veckor. Försäkringskassan blir i sin tur skyldig att upprätta<br />
en rehabiliteringsplan senast två veckor efter att arbetsgivaren har lämnat in rehabiliteringsutredningen.<br />
För sjukskrivna som saknar arbetsgivare ska Försäkringskassan<br />
upprätta en sådan plan inom tio veckor.<br />
Om det anses nödvändigt ska Försäkringskassan kalla till ett så kallat avstämningsmöte<br />
(läs mer under den rubriken längre fram) <strong>för</strong> berörda parter.<br />
Arbetsgivaren är skyldig att betala den särskilda sjuk<strong>för</strong>säkringsavgiften (medfinansieringen<br />
– se sid 29) även under den tid som löper fram tills rehabiliteringsåtgärderna<br />
har påbörjats.<br />
Facklig medverkan – en självklarhet<br />
Fackets uppdrag i individärenden som gäller arbetsanpassning och rehabilitering är<br />
att driva på, komma med idéer, bevaka att arbetsgivaren och myndigheterna uppfyller<br />
sina skyldigheter – och att hjälpa och stödja medlemmen/medlemmarna som det<br />
berör.<br />
Observera att det bara är den enskilda medlemmen som kan neka facklig medverkan.<br />
Ingen annan.<br />
Avstämningsmöten<br />
Försäkringskassan kan kalla dig till så kallade avstämningsmöten under din sjukperiod.<br />
Det kan ske flera gånger under en sjukskrivning men ska – om det inte är obehövligt<br />
– ske senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning<br />
har kommit in till Försäkringskassan.<br />
Observera att du får ha med dig facklig representant om du vill.<br />
Till dessa avstämningsmöten kan också den sjukskrivande läkaren, arbetsgivaren,<br />
<strong>för</strong>etagshälsovården och arbets<strong>för</strong>medlingen kallas.<br />
Syftet med avstämningsmöten är att klarlägga hur din arbets<strong>för</strong>måga bäst ska<br />
kunna tas tillvara.<br />
Rehabiliteringsplan<br />
Försäkringskassan ska upprätta en rehabiliteringsplan när det är klarlagt att du är i<br />
behov av rehabiliteringsåtgärder och det kan bli aktuellt med rehabiliteringsersättning<br />
under hela eller delar av rehabiliteringsperioden. En sådan plan ska upprättas<br />
senast två veckor efter det att rehabiliteringsutredningen inkommit från arbetsgivaren.<br />
Av rehabiliteringsplanen ska målen <strong>för</strong> rehabiliteringen framgå, vilka åtgärder<br />
som behövs, vem som ansvarar <strong>för</strong> dem och när de ska genom<strong>för</strong>as. Det ska också<br />
framgå vilka åtgärder som ersätts från Försäkringskassan, liksom hur mycket rehabiliteringen<br />
kommer att kosta. Försäkringskassan ska noga följa rehabiliteringen och<br />
ändra planen vid behov.<br />
Rehabiliteringsplanen har dubbla syften. Den ska dels tjäna som underlag <strong>för</strong><br />
kassans beslut om rehabiliteringsersättning, dels göra det möjligt <strong>för</strong> kassan att bevaka<br />
att rehabiliteringen framskrider planenligt.
Rehabiliteringsersättning<br />
Rehabiliteringsersättning kan betalas om du genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering.<br />
Du måste själv ansöka om rehabiliteringsersättning.<br />
Ersättningen består av rehabiliteringspenning och ett särskilt bidrag. Rehabiliteringspenningen<br />
utgör 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och kan<br />
betalas som en fjärdedels, halv, tre fjärdedels och hel ersättning. Samma regler gäller<br />
alltså <strong>för</strong> rehabiliteringspenningen som <strong>för</strong> sjukpenning.<br />
Det särskilda bidraget kan lämnas <strong>för</strong> kostnader som du har under rehabiliteringsperioden,<br />
till exempel kursavgifter, kostnader <strong>för</strong> läromedel och resekostnader.<br />
Arbetsmiljölagen och rehabilitering<br />
Enligt arbetsmiljölagen, AML, är arbetsgivaren skyldig att se till att det finns en<br />
lämpligt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen.<br />
Skyddskommittén ska delta i planering av rehabiliteringsverksamheten<br />
samt bevaka och följa upp detta arbete.<br />
Sjukdom 39<br />
Rehabiliteringspenningens<br />
inkomsttak är detsamma som<br />
sjukpenningens. Det innebär<br />
att även rehabiliteringspenning<br />
betalas med 80 procent av högst<br />
10 prisbasbelopp (33 083 kronor<br />
i månaden) från och med den<br />
1 juli <strong>2006</strong> (dess<strong>för</strong>innan 80 procent<br />
av högst 7,5 prisbasbelopp).
40<br />
Sjukdom<br />
Sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
(tidigare: sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension)<br />
Allmänt<br />
Från och med den 1 januari 2003 flyttades ersättningarna <strong>för</strong> långvarig sjukdom ut<br />
från pensionssystemet och in i sjuk<strong>för</strong>säkringssystemet. Där<strong>för</strong> ändrades också regelverket<br />
<strong>för</strong> det som tidigare kallades <strong>för</strong> sjukbidrag och <strong>för</strong>tidspension.<br />
En sammanfattning av de gamla reglerna hittar du på www.alla.lo.se under kapitlet<br />
Sjukdom i dokumentet ”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade <strong>för</strong>säkringar.<br />
De nya ersättningarna är:<br />
• Aktivitetsersättning kan beviljas till personer mellan 19 och 29 år.<br />
• Tidsbegränsad sjukersättning motsvarar det tidigare sjukbidraget. Den kan betalas<br />
i åldersintervallet 30 till och med 64 år.<br />
• Sjukersättning motsvarar den tidigare <strong>för</strong>tidspensionen. Den kan betalas i åldersintervallet<br />
30 till och med 64 år.<br />
Även fortsättningsvis gäller att arbets<strong>för</strong>mågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel<br />
på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska<br />
prestations<strong>för</strong>mågan.<br />
Saklig grund?<br />
Observera att sjukdom normalt inte utgör saklig grund <strong>för</strong> uppsägning. Även långtidssjuka<br />
skyddas av lagen om anställningsskydd, LAS. Undantaget är hel sjukersättning<br />
som inte är tidsbegränsad, vilket innebär att arbetsgivaren har rätt att säga upp<br />
dig om du har beviljats hel sjukersättning.<br />
Aktivitetsersättning (<strong>för</strong> 19–29-åringar)<br />
Aktivitetsersättning är ersättningsformen <strong>för</strong> unga vuxna. Den kan betalas från<br />
halvårsskiftet det år då du fyller 19 år.<br />
Om vårdbidrag betalas ut <strong>för</strong>längs det till att gälla perioden 16–19 år, närmare<br />
bestämt till och med juni månad det år då den unga fyller 19 år.<br />
Den nya ersättningsformen aktivitetsersättning har tillskapats <strong>för</strong> att unga<br />
människor inte ska behöva ”dömas” till livslång inaktivitet som <strong>för</strong>tidspensionärer<br />
utan få en chans att utbilda sig och/eller pröva på att arbeta. Försäkringskassan ska<br />
tillsammans med den unga lägga upp en individuell aktivitetsplan <strong>för</strong> exempelvis<br />
studier eller arbete. Men aktivitetsplanen kan också gälla <strong>för</strong>eningsliv, hobbyverksamhet<br />
osv. Eventuella kostnader i samband med aktiviteterna kan betalas av Försäkringskassan.<br />
OBS! Regeringen och riksdagen framhåller att aktiviteterna är en möjlighet och<br />
inte ett tvång. Aktivitetsersättningen betalas ut i alla fall, även om du väljer att avstå<br />
från de <strong>för</strong>eslagna aktiviteterna.<br />
Tidsbegränsad sjukersättning (tidigare: sjukbidrag) <strong>för</strong> 30–64-åringar<br />
Om Försäkringskassan bedömer att din arbetso<strong>för</strong>måga kommer att vara nedsatt<br />
under minst ett år, kan kassan besluta att byta ut din sjukpenning mot tidsbegränsad<br />
sjukersättning. Det är samma regler som tidigare gällde <strong>för</strong> utbyte av sjukpen-
ning mot sjukbidrag. Skillnaden är den nya nedre åldersgränsen på 30 år. Är du yngre,<br />
beviljas du aktivitetsersättning i stället.<br />
Observera att du själv kan ansöka om sjukersättning/aktivitetsersättning.<br />
Sjukersättning (tidigare: <strong>för</strong>tidspension) <strong>för</strong> 30–64-åringar<br />
Sjukersättning beviljas om Försäkringskassan bedömer att nedsättningen av din arbets<strong>för</strong>måga<br />
är varaktig. Det är samma regler som tidigare gällde <strong>för</strong> utbyte av sjukpenning<br />
mot sjukbidrag. Skillnaden är den nya nedre åldersgränsen på 30 år. Är du<br />
yngre, beviljas du aktivitetsersättning i stället.<br />
Förnyad utredning vart tredje år<br />
Försäkringskassan ska vart tredje år göra en <strong>för</strong>nyad utredning av arbets<strong>för</strong>mågan<br />
hos personer med en icke tidsbegränsad sjukersättning. Detta gäller dock inte personer<br />
som fick sin icke tidsbegränsade ersättning <strong>för</strong>e den 1 januari 2005 och personer<br />
som är äldre än 60 år.<br />
Ersättningsnivåer i sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
Ersättningsnivåerna är desamma oavsett om det gäller aktivitetsersättning, tidsbegränsad<br />
sjukersättning (tidigare: sjukbidrag) eller sjukersättning (tidigare: <strong>för</strong>tidspension).<br />
Aktivitetsersättning/sjukersättning kan betalas som hel, tre fjärdedels, halv eller<br />
en fjärdedels <strong>för</strong>mån.<br />
• Hel ersättning betalas om din arbets<strong>för</strong>måga är helt eller i det närmaste helt nedsatt.<br />
Det innebär att arbets<strong>för</strong>mågan ska vara nedsatt med minst 7/8-delar <strong>för</strong> att<br />
100 procents ersättning ska kunna beviljas.<br />
• Tre fjärdedels ersättning betalas om din arbets<strong>för</strong>måga inte är helt nedsatt men<br />
är nedsatt med minst tre fjärdedelar.<br />
• Halv ersättning betalas om din arbets<strong>för</strong>måga är nedsatt i mindre grad men med<br />
minst hälften.<br />
• En fjärdedels sjukersättning/aktivitetsersättning utges om arbets<strong>för</strong>mågan är<br />
nedsatt med minst en fjärdedel. Enligt lagstiftaren bör en fjärdedels <strong>för</strong>mån betalas<br />
ut med restriktivitet.<br />
Enligt tidigare regler kunde man få två tredjedels <strong>för</strong>tidspension. Om du har sjukersättning<br />
som bygger på ett beslut enligt dessa regler, behåller du den nivån på<br />
sjukersättningen till dess att en omprövning blir aktuell.<br />
Så beräknas sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
Det nya systemet <strong>för</strong> sjukersättning och aktivitetsersättning är utformat enligt inkomstbortfallsprincipen.<br />
Dessutom finns garantiersättning som utfyllnad.<br />
Den inkomstrelaterade ersättningen ska baseras på en bedömning av den inkomst<br />
som du skulle ha haft om du inte fått din arbets<strong>för</strong>måga nedsatt. Grunden <strong>för</strong><br />
beräkningen är de inkomster du haft under åren närmast <strong>för</strong>säkringsfallet.<br />
Antagandeinkomst – huvudregel<br />
Sjukersättningen/aktivitetsersättningen ska beräknas på grundval av en antagandeinkomst.<br />
Antagandeinkomsten grundas på genomsnittet av de tre högsta så kallade bruttoårsinkomsterna,<br />
BÅI, som tillgodoräknats dig under en viss ramtid <strong>för</strong>e det år då<br />
<strong>för</strong>säkringsfallet inträffade. Om du inte haft inkomst under hela denna tid utan ex-<br />
Sjukdom 41<br />
O<strong>för</strong>ändrad bedömningsgrund<br />
Bedömningsgrunden <strong>för</strong> rätten<br />
till aktivitetsersättning/sjukersättning<br />
<strong>för</strong>ändras inte i <strong>för</strong>hållande<br />
till tidigare regler <strong>för</strong><br />
sjukbidrag och <strong>för</strong>tidspension.<br />
Se avsnittet ”Allmänna regler<br />
om hur sjukdom och arbets-<br />
(o-)<strong>för</strong>måga bedöms” i början<br />
av detta kapitel!<br />
I korthet: För att sjukpenningen<br />
ska bytas mot sjukersättning<br />
krävs arbetso<strong>för</strong>måga<br />
– och den ska vara medicinskt<br />
grundad. Du ska ha minst<br />
en fjärdedels nedsättning av<br />
arbets<strong>för</strong>mågan och denna<br />
nedsättning ska antas bestå<br />
under minst ett år.
42<br />
Även sjukpenning är<br />
pensionsgrundande inkomst<br />
Tänk på att även sjukpenning<br />
(liksom, som nämnts,<br />
pensionsgrundande belopp vid<br />
exempelvis sjuk-/aktivitetsersättning)<br />
är pensionsgrundande<br />
inkomst och kan ligga till<br />
grund <strong>för</strong> beräkning av BÅI.<br />
Sjukdom<br />
empelvis bara under ett eller två av dessa år, så ska BÅI <strong>för</strong> dessa ”nollår” sättas till 0<br />
kronor. Minst ett år med pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp<br />
behövs <strong>för</strong> att du ska kunna få inkomstrelaterad ersättning.<br />
Med bruttoårsinkomst, BÅI, menas<br />
• pensionsgrundande inkomst + den allmänna pensionsavgiften <strong>för</strong> det aktuella<br />
året<br />
och/eller<br />
• pensionsgrundande belopp som tillgodoräknats dig om du haft <strong>för</strong>tidspension<br />
respektive sjukersättning/aktivitetsersättning.<br />
Pensionsgrundande belopp <strong>för</strong> barnår, studier och plikttjänstgöring ska inte beaktas<br />
vid beräkningen av BÅI.<br />
BÅI får vara högst 7,5 prisbasbelopp (297 750 kronor år <strong>2006</strong>), dvs samma inkomsttak<br />
som gäller <strong>för</strong> sjukpenningen fram till den 1 juli <strong>2006</strong> när SGI-taket höjs.<br />
Observera dock att den höjningen bara tillämpas <strong>för</strong> bland annat sjukpenning, rehabiliteringspenning<br />
och <strong>för</strong>äldrapenning, inte <strong>för</strong> sjuk- och aktivitetsersättning.<br />
De bruttoårsinkomster som ingår i beräkningen räknas om efter prisbasbeloppet<br />
det år då ersättningen börjar betalas.<br />
Antagandeinkomst – alternativ beräkningsregel<br />
Om du är mellan 19 och 29 år och kan beviljas inkomstgrundad aktivitetsersättning<br />
finns en alternativ beräkningsregel. Den regeln innebär att ersättningen kan beräknas<br />
på genomsnittet av de två högsta bruttoårsinkomsterna under ramtiden, om det<br />
blir <strong>för</strong>delaktigare <strong>för</strong> den <strong>för</strong>säkrade än en beräkning enligt huvudregeln. Om du<br />
bara har tillgodoräknats BÅI <strong>för</strong> ett år, ska inkomsten <strong>för</strong> det andra året upptas till<br />
0 kronor.<br />
Om det är <strong>för</strong>delaktigare <strong>för</strong> dig får dock den pensionsgrundande inkomsten <strong>för</strong><br />
det sista året under ramtiden ersättas med den sjukpenninggrundande inkomst som<br />
gällde vid <strong>för</strong>säkringsfallet.<br />
Ramtidens längd<br />
Ramtiden varierar med den <strong>för</strong>säkrades ålder. Är du 54 år eller äldre är den fem år. Är<br />
du yngre än 53 år kan ramtiden <strong>för</strong>längas, dock längst till åtta år. Den längsta ramtiden<br />
gäller om du inte har fyllt 47 år.<br />
Skälet till att man har en ramtid <strong>för</strong> att få fram de tre BÅI som grundar antagandeinkomsten<br />
är att det i <strong>för</strong>sta hand är arbetsinkomster som ska ligga till grund <strong>för</strong><br />
beräkningen. Historiskt har det visat sig att den som tidigare beviljades sjukbidrag/<br />
<strong>för</strong>tidspension ofta hade haft sjukpenning – och alltså inte arbetsinkomst – i två<br />
eller fler år <strong>för</strong>e beslutet.<br />
Följande ramtider gäller:<br />
Ålder då <strong>för</strong>säkrings-<br />
fallet inträffar Ramtid<br />
Yngre än 47 år 8 år<br />
Fyllt 47 men inte 50 år 7 år<br />
Fyllt 50 men inte 53 år 6 år<br />
Fyllt 53 år 5 år<br />
Vid beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning där underlaget är grundat<br />
på endast två bruttoårsinkomster ska ramtiden vara tre år.
Exempel på beräkning av antagandeinkomst<br />
Lena Pettersson, 52 år, beviljas hel sjukersättning från och med maj <strong>2006</strong>.<br />
Den allmänna pensionsavgiften var 6,95 procent år 1999 och 7,0 procent sedan år<br />
2000. Från och med 1999 gäller att den allmänna pensionsavgiften ska dras av innan<br />
den pensionsgrundande inkomsten, PGI, fastställs.<br />
För att beräkna PGI med tillägg <strong>för</strong> den allmänna pensionsavgiften, ska PGI divideras<br />
med 0,93 <strong>för</strong> åren 2000, 2001, 2002, 2003, 2004 och 2005. Omräknad bruttoårsinkomst<br />
beräknas efter prisbasbeloppet <strong>för</strong> <strong>2006</strong> dividerat med prisbasbeloppet<br />
<strong>för</strong> respektive inkomstår.<br />
År i Prisbas- Pensionsgrundande PGI + allmän Omräknad<br />
ramtiden belopp inkomst, PGI pensionsavgift bruttoårsinkomst<br />
2005 39 400 265 000 284 946 287 116<br />
2004 39 300 260 000 279 570 282 415<br />
2003 38 600 255 000 274 194 282 008<br />
2002 37 900 250 000 268 817 281 584<br />
2001 36 900 240 000 258 065 277 647<br />
2000 36 600 235 000 252 688 274 091<br />
Lena Petterssons antagandeinkomst blir:<br />
287 116 kr + 282 415 kr + 282 008 kr<br />
3<br />
Ersättningsnivå <strong>för</strong> inkomstrelaterad ersättning<br />
= 283 846 kr<br />
Ersättningsnivån är 64 procent av antagandeinkomsten. Om du beviljas partiell ersättning<br />
(till exempel halv sjukersättning), betalas den med tillämplig andel av hel<br />
ersättning.<br />
Om du uppbär motsvarande <strong>för</strong>måner från andra länder, minskas den svenska<br />
ersättningen med dessa.<br />
I vårt personexempel ovan blir beräkningen:<br />
Antagandeinkomst 283 846 kr<br />
Hel ersättning 283 846 kr x 0,64 = 181 661 kr/år (dvs 15 138 kr/mån)<br />
Sjukersättning/aktivitetsersättning i form av garantiersättning<br />
Garantiersättning betalas om du inte har rätt till inkomstrelaterad ersättning eller<br />
endast har låga sådana <strong>för</strong>måner.<br />
Blanda inte ihop garantiersättning i sjukersättning/aktivitetsersättning med garantipension!<br />
Garantiersättningen är lika <strong>för</strong> gifta och ogifta.<br />
Garantiersättningen vid sjukersättning är 2,40 prisbasbelopp (vilket år <strong>2006</strong><br />
motsvarar 95 280 kr/år).<br />
Garantiersättningen vid aktivitetsersättning varierar med åldern. Följande nivåer<br />
gäller:<br />
Sjukdom 43
44<br />
Sjukdom<br />
Ålder Garantinivå<br />
Inte fyllt 21 år 2,10 prisbasbelopp<br />
Fyllt 21 eller 22 år 2,15 prisbasbelopp<br />
Fyllt 23 eller 24 år 2,20 prisbasbelopp<br />
Fyllt 25 eller 26 år 2,25 prisbasbelopp<br />
Fyllt 27 eller 28 år 2,30 prisbasbelopp<br />
Fyllt 29 år 2,35 prisbasbelopp<br />
Försäkringstid<br />
Garantiersättningen är beroende av <strong>för</strong>säkringstid, med vilket i detta sammanhang<br />
menas hur länge du varit bosatt i Sverige. För att över huvud taget kunna få garantiersättning<br />
måste du ha varit bosatt här i minst tre år. För oavkortad garantiersättning<br />
krävs 40 års <strong>för</strong>säkringstid, dvs bosättning.<br />
Försäkringstiden – och därmed garantiersättningen – räknas i 40-delar. Det innebär<br />
att ersättningen avkortas med 1/40-del <strong>för</strong> varje år som saknas upp till 40 år.<br />
Försäkringstid kan beräknas som faktisk <strong>för</strong>säkringstid eller som framtida <strong>för</strong>säkringstid.<br />
Som faktisk <strong>för</strong>säkringstid räknas tiden från och med det år då du fyllde 16 år till<br />
och med året <strong>för</strong>e det år då <strong>för</strong>säkringsfallet inträffar.<br />
Framtida <strong>för</strong>säkringstid tillgodoräknas från och med det år då <strong>för</strong>säkringsfallet<br />
inträffar till och med det år då du ska fylla 64 år. För att kunna tillgodoräkna dig<br />
all framtida <strong>för</strong>säkringstid måste du ha varit bosatt i Sverige minst fyra femtedelar<br />
(4/5) av tiden från 16 års ålder till och med året <strong>för</strong>e det år då <strong>för</strong>säkringsfallet inträffar.<br />
Har bosättningstiden varit kortare än fyra femtedelar av den möjliga tiden,<br />
görs en proportionering. Den framtida <strong>för</strong>säkringstiden minskas då i <strong>för</strong>hållande till<br />
hur många år du faktiskt bott i Sverige jäm<strong>för</strong>t med fyra femtedelar av den möjliga<br />
tiden.<br />
Beräkning av garantiersättning<br />
Du har rätt till garantiersättning om din inkomstrelaterade sjuk- eller aktivitetsersättning<br />
är lägre än garantinivån. Garantiersättningen blir då ett belopp som motsvarar<br />
skillnaden mellan garantinivån och din inkomstrelaterade ersättning. Även<br />
utländsk <strong>för</strong>mån minskar garantiersättningen.<br />
Om du inte har någon inkomstrelaterad ersättning alls, får du garantiersättning<br />
med hela garantinivån.<br />
Har du en kortare <strong>för</strong>säkringstid än 40 år, minskas beloppet med hänsyn till antalet<br />
<strong>för</strong>säkringsår. Därefter görs <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> inkomstrelaterad ersättning.<br />
Sjukersättning och aktivitetsersättning är pensionsgrundande<br />
Inkomsten som du uppbär i form av aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning<br />
eller sjukersättning ger pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet. Skillnaden<br />
i <strong>för</strong>hållande till <strong>för</strong>värvsinkomster är att staten betalar pensionsavgiften, som<br />
är 18,5 procent. Ålderspensionsrätten beräknas på antagandeinkomsten efter <strong>avd</strong>rag<br />
<strong>för</strong> ett belopp som motsvarar den allmänna pensionsavgiften. Den är 7,00 procent<br />
även under <strong>2006</strong> (och kompensation ges genom att löntagaren får en skatterabatt på<br />
samma belopp som den inbetalade pensionsavgiften). Vid partiell <strong>för</strong>mån beräknas<br />
ålderspensionsrätten efter graden av ersättning som betalas ut.
Bostadstillägg till den som har sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
Bostadstilläggen BTP och SBTP kan betalas också till den som har aktivitetsersättning,<br />
tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning. Du kan också få handikappersättning<br />
(se sid 47-48).<br />
Bostadstillägg till pensionärer – BTP<br />
Bostadstillägg till pensionärer är ett bidrag till boendekostnaderna. BTP är inkomstprövat.<br />
På ansökan ska du uppge din inkomst, <strong>för</strong>mögenhet och skulder. Observera<br />
att alla numera måste ansöka på nytt varje år om BTP, även om det inte skett någon<br />
<strong>för</strong>ändring i de ekonomiska <strong>för</strong>hållandena.<br />
Om du är yngre än 65 år och uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning, är BTP-beloppen<br />
något lägre än <strong>för</strong> ålderspensionärer (se sid 141).<br />
Ersättningsnivå Takbelopp, dvs Högsta BTP-belopp<br />
högsta ersättningsbara per månad<br />
bostadskostnad<br />
Ogift person som uppbär 91% 4 500 kr 4 095 kr/mån<br />
sjuk-/aktivitetsersättning<br />
Gift person som uppbär 91% 2 250 kr 2 048 kr/mån<br />
sjuk-/aktivitetsersättning<br />
Bostadstillägg till pensionärer är skattefritt.<br />
Särskilt bostadstillägg till pensionärer – SBTP<br />
Syftet med det särskilda bostadstillägget är att garantera en skälig levnadsnivå efter<br />
betald boendekostnad upp till en viss nivå. År <strong>2006</strong> kan boendekostnad upp till<br />
högst 5 700 kronor i månaden beaktas <strong>för</strong> ogift som inte fyllt 65 år. För gift person<br />
som inte fyllt 65 år gäller boendekostnad upp till högst 2 850 kronor i månaden.<br />
Som ”skälig levnadsnivå” år <strong>2006</strong> anses <strong>för</strong> ogift vara 4 280 kronor i månaden och<br />
<strong>för</strong> gift 3 586 kronor i månaden. Det motsvarar en tolftedel av 1,294 prisbasbelopp<br />
respektive 1,084 prisbasbelopp.<br />
SBTP betalas ut automatiskt om du har rätt till det.<br />
Vilande sjukersättning (tidigare: vilande <strong>för</strong>tidspension)<br />
Rätten till vilande <strong>för</strong>tidspension in<strong>för</strong>des <strong>för</strong> att stimulera till återgång i arbetslivet<br />
och ett aktivt liv i övrigt.<br />
Reglerna om vilande sjukersättning eller vilande aktivitetsersättning innebär att<br />
du ska kunna pröva på att arbeta när du uppburit sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
i minst ett år.<br />
Under de <strong>för</strong>sta tre månaderna får du behålla både sjukersättningen/aktivitetsersättningen<br />
och inkomsterna från arbetet.<br />
Fortsätter du att arbeta sedan den <strong>för</strong>sta tremånadersperioden <strong>för</strong>flutit ska Försäkringskassan<br />
besluta att sjukersättningen/aktivitetsersättningen görs vilande under<br />
så många månader som återstår av 24 månader. Under denna tid har du möjlighet<br />
att pröva i vilken utsträckning du kan arbeta på längre sikt, samtidigt som du behåller<br />
rätten att få tillbaka sjukersättningen/aktivitetsersättningen om du själv vill. Det<br />
enda som krävs är att du anmäler till Försäkringskassan att du har slutat arbeta och<br />
vill ha tillbaka din sjukersättning/aktivitetsersättning. Under de två <strong>för</strong>sta åren med<br />
arbete är rätten till sjukersättning/aktivitetsersättning fredad.<br />
Sjukersättning/aktivitetsersättning som <strong>för</strong>klarats vilande ska inte betalas ut <strong>för</strong><br />
Sjukdom 45<br />
Både den inkomstrelaterade<br />
ersättningen och garantiersättningen<br />
värdesäkras med<br />
prisbasbeloppet.<br />
Du måste ansöka<br />
om BTP varje år<br />
Från och med 2003 gäller den<br />
nya huvudregeln att bostadstillägget<br />
alltid är tidsbegränsat.<br />
Det beviljas bara <strong>för</strong> ett år i<br />
taget, vilket innebär att du<br />
måste skicka in en ny ansökan<br />
varje år.
46<br />
Sjukdom<br />
den tid som vilande<strong>för</strong>klaringen avser. Sjukersättningen/aktivitetsersättningen kan<br />
vara vilande helt, till tre fjärdedelar, halvt eller till en fjärdedel.<br />
Fortsätter du att arbeta efter de <strong>för</strong>sta två åren kan sjukersättningen/aktivitetsersättningen<br />
vara vilande längst under ytterligare ett år. Till skillnad från vad som<br />
gäller under det <strong>för</strong>sta året, då full trygghet att få tillbaka sjukersättningen/aktivitetsersättningen<br />
finns, ska under det andra eller tredje året Försäkringskassan göra<br />
en prövning innan vilande sjukersättning/aktivitetsersättning åter betalas ut helt<br />
eller delvis i enlighet med det ursprungliga beslutet.<br />
Det ska alltså under det tredje året med vilande sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
vara möjligt att efter prövning dra in eller minska sjukersättningen/aktivitetsersättningen<br />
om utredning visar att arbets<strong>för</strong>mågan <strong>för</strong>bättrats väsentligt. När tre år<br />
har <strong>för</strong>flutit ska rätten till sjukersättning/aktivitetsersättning alltid prövas om.<br />
Även arbetsskadelivränta som samordnats med sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
ska <strong>för</strong>klaras vilande när sjukersättningen/aktivitetsersättningen <strong>för</strong>klaras vilande<br />
på grund av <strong>för</strong>värvsarbete.<br />
Under de <strong>för</strong>sta två åren med <strong>för</strong>värvsarbete kan du behålla rätten till bostadstillägg.<br />
Även om du har fått hela sjukersättningen/aktivitetsersättningen <strong>för</strong>klarad<br />
vilande har du rätt att uppbära bostadstillägg när reglerna <strong>för</strong> inkomstprövning<br />
medger det.<br />
Sjuklön och sjukpenning som grundas på det arbete som ut<strong>för</strong>s under tid med<br />
vilande sjukersättning/aktivitetsersättning betalas ut på vanligt sätt vid tillfällig<br />
sjukdom.<br />
Blir nedsättningen av arbets<strong>för</strong>mågan långvarig ska dock Försäkringskassan kunna<br />
upphäva beslutet om vilande sjukersättning/aktivitetsersättning och betala ut<br />
sjukersättningen/aktivitetsersättningen i stället.<br />
De som arbetar och har vilande sjukersättning/aktivitetsersättning omfattas av<br />
reglerna om anställningsskydd (LAS) på samma sätt som övriga anställda.
Övriga ersättningar från sjuk<strong>för</strong>säkringssystemet<br />
Sjukvårdsersättning<br />
Rätten till olika typer av sjukvårdsersättning är en del av lagen om allmän <strong>för</strong>säkring.<br />
Följande omfattas av rätten till sjukvårdsersättning:<br />
• läkarvård<br />
• sjukvårdande behandlingar<br />
• prisnedsatta eller kostnadsfria läkemedel<br />
• sjukhusvård<br />
• sjukresor<br />
• sjukvård utomlands (gäller vissa länder).<br />
Patientavgifter och högkostnadsskydd<br />
Sjukvårdshuvudmannen (landstinget) har rätt att själv besluta om patientavgifternas<br />
storlek. Samma patientavgifter ska sedan gälla även inom den privata vården <strong>för</strong><br />
läkare och sjukgymnaster som ingått vårdavtal med landstinget.<br />
Högkostnadsskyddet <strong>för</strong> behandlingskostnader är 900 kronor per tolvmånadersperiod.<br />
För läkemedel gäller ett högkostnadsskydd på 1 800 kronor <strong>för</strong> en tolvmånadersperiod.<br />
Landstinget tar ut en avgift om du vårdas på sjukhus. Avgiften varierar mellan<br />
landstingen men får aldrig vara högre än 80 kronor per dag.<br />
Ersättning vid vård av närstående<br />
Om du är hemma och vårdar en närstående, har du rätt till ersättning <strong>för</strong> detta under<br />
vissa <strong>för</strong>utsättningar. Förutsättningarna är att den närstående är svårt sjuk och att<br />
både den närstående och du som vårdar är <strong>för</strong>säkrade enligt social<strong>för</strong>säkringslagen.<br />
Ytterligare krav är att du avstår från <strong>för</strong>värvsarbete och att vården ges i Sverige.<br />
Ersättningen, som kallas närståendepenning, beräknas på samma sätt som tim-<br />
eller dagberäknad sjukpenning. Ersättningsnivån är 80 procent av din sjukpenninggrundande<br />
inkomst. Ersättning kan utges som hel, halv eller en fjärdedels närståendepenning.<br />
Du kan få närståendepenning under sammanlagt 60 dagar <strong>för</strong> varje<br />
person som vårdas.<br />
När du vårdar en svårt sjuk närstående som fått HIV genom smitta vid användning<br />
av blod eller blodprodukter, utges ersättningen <strong>för</strong> högst 240 dagar.<br />
Handikappersättning<br />
Du kan få handikappersättning från och med juli månad det år då du fyller 19 år och<br />
längst till 65 år. Förutsättningen är att du har fått din funktions<strong>för</strong>måga nedsatt <strong>för</strong><br />
avsevärd tid (minst ett år).<br />
Det krävs att du behöver mera tidskrävande hjälp av en annan person <strong>för</strong> att klara<br />
din dagliga livs<strong>för</strong>ing, ditt arbete, dina studier eller att du har betydande merutgifter.<br />
Om du är blind, döv eller svårt hörselskadad har du alltid rätt till handikappersättning.<br />
Beroende på hjälpbehovets omfattning och merkostnadernas storlek kan du få 69,<br />
53 eller 36 procent av prisbasbeloppet i handikappersättning per år.<br />
Om du är blind får du alltid 69 procent av prisbasbeloppet så länge som du inte<br />
har hel aktivitetsersättning/sjukersättning eller hel ålderspension. Från den månad<br />
du får aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller ålders-<br />
Sjukdom 47
48<br />
Sjukdom<br />
pension, minskas handikappersättningen till 36 procent av prisbasbeloppet, om inte<br />
ditt behov av stöd motiverar en högre ersättning.<br />
Om du är döv eller gravt hörselskadad får du alltid minst 36 procent av prisbasbeloppet.<br />
Du kan få en högre ersättning, beroende på hur stort behovet av stöd är.<br />
Handikappersättningen är skattefri.<br />
Bilstöd<br />
Bilstöd kan utges till handikappad och <strong>för</strong>äldrar till handikappade barn. Förutsättningen<br />
är att den handikappade på grund av varaktigt funktionshinder har väsentliga<br />
svårigheter att <strong>för</strong>flytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer.<br />
Bidraget är uppdelat i ett grundbidrag på högst 60 000 kronor, ett anskaffningsbidrag<br />
som är inkomstprövat samt ett anpassningsbidrag <strong>för</strong> att ändra bilen så att den<br />
handikappade kan använda den.<br />
Assistansersättning<br />
Lagen om assistansersättning är en rättighetslag som omfattar personer (även barn)<br />
som har svåra funktionshinder.<br />
För att få assistansersättning ska du vara funktionshindrad och behöva personlig<br />
hjälp i det dagliga livet med i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka, exempelvis<br />
med att klara din hygien, av- och påklädning, äta och kommunicera med andra. Assistans<br />
kan då också ges i andra situationer, såsom när du arbetar eller utövar en<br />
fritidssysselsättning.<br />
Det är Försäkringskassan som beslutar om och betalar ut assistansersättning.<br />
Timbeloppet <strong>för</strong> den statliga assistansersättningen är 219 kronor per timme. Om<br />
det finns särskilda skäl, kan ett högre timbelopp, dock högst 12 procent mer, eller<br />
ca 245 kronor, betalas ut.<br />
En nyhet som började gälla år 2001 är att rätten till personlig assistans inte längre<br />
upphör vid fyllda 65 år. Ansökan om assistans måste dock ha kommit in till Försäkringskassan<br />
senast dagen innan den funktionshindrade fyller 65 år.<br />
Ersättning <strong>för</strong> felbehandling m m<br />
I vissa fall kan du få ekonomisk ersättning om du skadas eller felbehandlas på sjukhus,<br />
hos läkare, tandläkare eller skadas av läkemedel som sålts i Sverige. Ersättning<br />
kan i sådana fall lämnas av patient<strong>för</strong>säkringen eller läkemedels<strong>för</strong>säkringen.
Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen – AGS<br />
AGS kompletterar sjukpenning, tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller<br />
aktivitetsersättning från Försäkringskassan. För att <strong>för</strong>säkringsskyddet ska inträda<br />
ska du som anställd bland annat fullgöra kvalifikationstid och ha sjukpenninggrundande<br />
inkomst eller omfattas av reglerna <strong>för</strong> efterskydd. Se respektive avsnitt om<br />
detta nedan.<br />
Ersättning till anställd som saknar rätt till sjuklön enligt lag<br />
Karensdag<br />
LÖN 80% av SGI 80% av SGI Sjukpenningersättning<br />
(timberäknas) (dagsberäknas) aktivitetsersättning<br />
från Försäkringskassan<br />
Dag 2 – 14 Dag 15 – 360 Längst till 65 år<br />
Dagsersättning under sjukpenningtid<br />
AGS, 12,5% av sjukp. Månadsersättning från AGS<br />
Om du får kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliteringspenning, får du<br />
också dagsersättning från AGS. AGS-ersättningen betalas från och med den 15:e dagen<br />
i sjukperioden och är 12,5 procent av sjukpenningen eller rehabiliteringspenningen.<br />
12,5 procent motsvarar ett tillägg på 10 procent av din sjukpenninggrundande<br />
inkomst.<br />
Efter 360 dagar (räknat från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän<br />
<strong>för</strong>säkring) lämnas ingen dagsersättning från AGS.<br />
Om du har haft dagsersättning i 360 dagar och blir sjuk på nytt, kan du kvalificera<br />
dig till en ny ersättningsperiod på högst 360 dagar genom att vara frisk, det vill<br />
säga arbets<strong>för</strong>, i mer än fem dagar.<br />
Månadsersättning under tid med aktivitetsersättning/sjukersättning<br />
Om du uppbär aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning,<br />
har du rätt till månadsersättning från AGS med hänsyn till din sjukpenninggrundande<br />
inkomst vid insjuknandet.<br />
Vid hel aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning<br />
betalas hel månadsersättning, vid 3/4 aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning<br />
eller sjukersättning betalas 3/4 månadsersättning och så vidare. Månadsersättningen<br />
betalas i regel från och med månaden efter den månad då Försäkringskassan<br />
beslutade om aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning.<br />
Ersättningen lämnas längst till och med kalendermånaden <strong>för</strong>e 65-årsdagen.<br />
Försäkrad som insjuknat 1997<br />
eller senare och fått aktivitetsersättning/sjukersättning<br />
Tabellen på nästa sida ger exempel på ersättningens storlek <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkrad som<br />
insjuknat efter den 31 december 1996 och beviljats hel aktivitetsersättning, tidsbegränsad<br />
sjukersättning eller sjukersättning enligt AFL. Vid del av <strong>för</strong>mån från<br />
Sjukdom 49<br />
Även sjukdom på deltid<br />
ger rätt till AGS-ersättning<br />
Du får AGS-ersättning i <strong>för</strong>hållande<br />
till graden av arbetso<strong>för</strong>måga.<br />
Om du exempelvis<br />
uppbär 50 procents sjukpenning,<br />
aktivitetsersättning, tidsbegränsad<br />
sjukersättning eller<br />
sjukersättning, har du rätt till<br />
50 procents AGS-komplettering.
50<br />
Sjukdom<br />
Försäkringskassan, betalas månadsersättning till motsvarande del. Ersättningen är<br />
skattepliktig.<br />
Hela tabellen finns i <strong>för</strong>säkringsvillkoren <strong>för</strong> AGS, § 18.<br />
Sjukpenninggrundande Månadsersättning<br />
inkomst vid insjuknandet från AGS, kr<br />
- 71 000 75<br />
90 000 999<br />
100 000 1 159<br />
120 000 1 443<br />
140 000 1 778<br />
160 000 2 165<br />
180 000 2 449<br />
200 000 2 646<br />
Sjukpenninggrundande Månadsersättning<br />
inkomst vid insjuknandet från AGS, kr<br />
219 000 2 880<br />
230 000 2 940<br />
240 000 3 000<br />
250 000 3 125<br />
260 000 3 250<br />
270 000 3 375<br />
276 700 3 459<br />
OBS! Om du blev sjuk <strong>för</strong>e den 1 maj 2001 och därefter beviljats aktivitetsersättning,<br />
tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning (eller de tidigare gällande formerna<br />
sjukbidrag eller <strong>för</strong>tidspension) kan du inte få en högre månadsersättning än 2 880<br />
kronor. Resten av tabellen tillkom efter avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv våren<br />
2001 och gäller bara <strong>för</strong> sjukfall inträffade efter den 1 maj 2001.<br />
Värdesäkring<br />
Den maximala höjningen av månadsersättningen från AGS är fyra procent per ersättningsår<br />
eller det (lägre) tal som motsvarar den procentuella ökningen av prisbasbeloppet.<br />
Högre värdesäkringstillägg kan emellertid beslutas, vilket också har skett.<br />
Skatteregler<br />
För <strong>för</strong>säkrad som insjuknat senast den 31 december 1990 är ersättningen från AGS<br />
skattefri.<br />
För <strong>för</strong>säkrad som insjuknat den 1 januari 1991 eller senare är ersättningen från<br />
AGS skattepliktig.<br />
Kvalifikationstid<br />
Du måste ha varit anställd i sammanlagt 90 dagar <strong>för</strong> att <strong>för</strong>säkringsskyddet i AGS<br />
ska börja gälla.<br />
Vid beräkning av denna så kallade kvalifikationstid tillgodoräknas även tidigare<br />
anställningstid i sin helhet hos arbetsgivare, som tecknat <strong>för</strong>säkringsavtal om AGS,<br />
AGS-KL, ITP eller KTP under <strong>för</strong>utsättning att du hade någon del av den tidigare<br />
anställningen senast under de två år som närmast <strong>för</strong>egått den pågående anställningen.<br />
Anställd > 30 dagar Ej anställd Anställd 60 dagar AGS gäller<br />
2 år 1 januari <strong>2006</strong>
EXEMPEL<br />
Johanna började hos A-bolaget den 1 januari <strong>2006</strong>. Under år 2005 var hon anställd 60<br />
dagar hos Y-kommun. Den 31 januari 2004 slutade Johanna en anställning som varat<br />
mer än 30 dagar hos en privat arbetsgivare med AFA-<strong>för</strong>säkring.<br />
Johanna har därmed <strong>för</strong>säkringsskydd från och med <strong>för</strong>sta dagen hos A-bolaget.<br />
Försäkringsgrundande anställningstid<br />
Efter kvalifikationstiden, det vill säga de <strong>för</strong>sta 90 anställningsdagarna, gäller <strong>för</strong>säkringsskyddet<br />
så länge som du är anställd hos arbetsgivaren.<br />
Frånvarotid: Frånvaro utöver sex månader i följd av annan orsak än sjukdom, ledighet<br />
med bibehållen lön eller hel ledighet enligt <strong>för</strong>äldraledighetslagen räknas inte<br />
som kvalifikationstid eller <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid.<br />
Efterskydd<br />
AGS ger skydd också under en viss tid efter det att anställningen har upphört eller<br />
vid frånvaro som inte räknas som <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid. Nya, <strong>för</strong>bättrade,<br />
regler <strong>för</strong> efterskyddet vid arbetslöshet trädde i kraft den 1 januari 2004.<br />
Vad gäller <strong>för</strong> arbetslösa?<br />
Vid arbetslöshet fortsätter AGS att gälla i 720 ”friska” dagar. Blir du sjuk under efterskyddstiden<br />
(och uppfyller kraven <strong>för</strong> AGS i övrigt), har du rätt till ersättning<br />
från AGS som om du vore anställd. Efterskyddstiden <strong>för</strong>längs med det antal dagar<br />
som du varit sjuk under de 720 dagarna. Som arbetslös under efterskyddstiden, gör<br />
följande:<br />
Bifoga ett arbetsgivarintyg på den senaste anställningen. Saknas arbetsgivarintyg,<br />
ange i stället under ”Övriga upplysningar”: anställningstid samt namn, adress och<br />
telefon till den senaste arbetsgivaren.<br />
Om du var arbetslös vid insjuknandet bifogar du intyg som visar vilka dagar du<br />
fått ersättning från a-kassan eller besökskort från arbets<strong>för</strong>medlingen <strong>för</strong> den aktuella<br />
perioden.<br />
För att omfattas av de nya efterskyddsreglerna måste du uppfylla följande krav:<br />
• Du ska ha en sjukpenninggrundande inkomst, SGI (du får alltså inte vara/bli<br />
nollklassad av Försäkringskassan).<br />
• Du ska stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande, dvs vara inskriven som arbetssökande<br />
vid arbets<strong>för</strong>medlingen.<br />
• Du måste ha haft anställningen som du lämnar i minst 90 dagar.<br />
Med arbetslöshet jämställs att du genomgår utbildning och uppbär aktivitetsstöd<br />
eller att du är <strong>för</strong>äldraledig och uppbär hel <strong>för</strong>äldrapenning.<br />
Arbetslöshet – några specialfall<br />
Om du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program omfattas du inte av AGS. Du<br />
har dock efterskydd som övriga <strong>för</strong>säkrade under <strong>för</strong>utsättning att du tidigare varit<br />
anställd hos en arbetsgivare som tecknat AFA-<strong>för</strong>säkring.<br />
Beredskapsarbetare omfattas av AGS på samma sätt som övriga anställda. Har<br />
du beredskapsarbete, har du alltså rätt till dagsersättning från och med den 15:e dagen.<br />
Observera dock att beredskapsarbetare hos kommuner, landsting, regioner och<br />
Svenska Kyrkan omfattas av AGS-KL från och med år 2000.<br />
Sjukdom <strong>51</strong>
52<br />
Sjukdom<br />
Medlems<strong>för</strong>säkringar<br />
Samtliga LO-<strong>för</strong>bund har en eller flera medlems<strong>för</strong>säkringar som kompletterar social<strong>för</strong>säkringarna<br />
och avtals<strong>för</strong>säkringarna. Vilka medlems<strong>för</strong>säkringarna är, skiljer<br />
sig från <strong>för</strong>bund till <strong>för</strong>bund. Gruppliv<strong>för</strong>säkring och TFF är två av de vanligaste.<br />
Make eller sammanboende kan vara med<strong>för</strong>säkrad i både gruppliv<strong>för</strong>säkring med<br />
sjukkapital och TFF.<br />
Gruppliv<strong>för</strong>säkring<br />
Fack<strong>för</strong>bund, <strong>avd</strong>elning eller arbetsplats kan ha tecknat gruppliv<strong>för</strong>säkring. Denna<br />
<strong>för</strong>säkring kan också omfatta sjukkapital. Förutsättningen <strong>för</strong> att du ska kunna omfattas<br />
av <strong>för</strong>säkringen <strong>för</strong> <strong>för</strong>tidskapital är att du är fullt arbets<strong>för</strong> vid tidpunkten<br />
när avtalet träder i kraft.<br />
Det som kallas ”Sjukkapital 1” är tio procent av <strong>för</strong>säkringsbeloppet (20 procent<br />
om <strong>för</strong>säkringen gäller med dubbelt sjukkapital). Det betalas i proportion till arbetso<strong>för</strong>mågan<br />
om du varit arbetso<strong>för</strong>mögen till minst hälften i minst 1,5 år inom en<br />
tvåårsperiod. Ytterligare åtta procent betalas om du har barn under 20 år.<br />
Det som kallas ”Sjukkapital 2” är 100 procent av <strong>för</strong>säkringsbeloppet (200 procent<br />
vid dubbelt sjukkapital) och betalas i proportion till arbetso<strong>för</strong>mågan om du varit<br />
arbetso<strong>för</strong>mögen till minst hälften i minst tre år under en fyraårsperiod. Efter fyllda<br />
40 år trappas ersättningen ned med stigande ålder.<br />
Trygghets<strong>för</strong>säkring – fritidsskador (TFF)<br />
Den medlems<strong>för</strong>säkring som gäller vid skador under fritid, Trygghets<strong>för</strong>säkring – fritidsskador<br />
(TFF), kan också omfatta ersättning <strong>för</strong> rehabilitering. Sådan ersättning<br />
kan du få också i det fall behovet av rehabilitering är <strong>för</strong>anlett av sjukdom.<br />
Från <strong>för</strong>säkringen lämnas ett schablonbelopp på 2 procent av prisbasbeloppet<br />
(794 kronor år <strong>2006</strong>) <strong>för</strong> rehabiliterande behandling. Förutsättningen är att en legitimerad<br />
läkare skrivit en remiss eller ett intyg om behovet av rehabiliterande behandling.<br />
Ersättningen kan betalas ut <strong>för</strong> högst tre perioder på ett år vardera.<br />
2 procent av prisbasbeloppet motsvarar lite drygt 85 procent av gränsen <strong>för</strong> frikort<br />
(enligt reglerna <strong>för</strong> högkostnadsskyddet i den allmänna <strong>för</strong>säkringen) och ger alltså<br />
ett bidrag till ”självrisken” <strong>för</strong> den som väljer rehabilitering i den offentliga sjukvårdens<br />
regi.
Praktiska anvisningar<br />
och annat stödmaterial – sjukdom<br />
Sammanfattning – sjukdom<br />
FÖRMÅN<br />
Sjuklön enligt lag<br />
Sjukvårdsersättning<br />
Sjukpenning<br />
Aktivitetsersättning<br />
Tidsbegränsad<br />
sjukersättning/sjukersättning<br />
(tidigare:<br />
sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension)<br />
Dagsersättning<br />
Månadsersättning<br />
Statlig ålderspensionsavgift<br />
på<br />
18,5 procent<br />
Premiebefrielse<br />
FÖRSÄKRING<br />
Lag om sjuklön<br />
Sjuk<strong>för</strong>säkring enligt<br />
AFL<br />
Sjuk<strong>för</strong>säkring enligt<br />
AFL<br />
Sjuk<strong>för</strong>säkring enligt<br />
AFL<br />
Sjuk<strong>för</strong>säkring enligt<br />
AFL<br />
Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring,<br />
AGS<br />
Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring,<br />
AGS<br />
Lag om statlig ålderspensionsavgift<br />
Avtalspension SAF-LO<br />
VEM HAR RÄTT TILL<br />
FÖRMÅN<br />
Anställd <strong>för</strong> längre tid<br />
än en månad.<br />
I annat fall efter 14<br />
dagars anställning.<br />
Bosatta i Sverige.<br />
Arbetar i Sverige, SGI<br />
minst 9 528 kr och<br />
arbetso<strong>för</strong>mögen till<br />
minst en fjärdedel<br />
p g a sjukdom.<br />
Fyllt 19 år (fr o m juli<br />
månad det året) men<br />
inte 30 år, arbets<strong>för</strong>mågan<br />
varaktigt eller<br />
<strong>för</strong> avsevärd tid nedsatt<br />
med minst 25 procent.<br />
Fyllt 30 år men inte 65<br />
år, arbets<strong>för</strong>mågan<br />
varaktigt eller <strong>för</strong> avsevärd<br />
tid nedsatt minst<br />
25 procent.<br />
Försäkrad som varit<br />
sjuk utöver sjuklöneperioden.<br />
Försäkrad som saknar<br />
sjuklön: sjukdom minst<br />
14 dagar.<br />
Försäkrad som beviljats<br />
aktivitetsersättning,<br />
tidsbegränsad<br />
sjukersättning eller<br />
sjukersättning (tidigare:<br />
sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension).<br />
Försäkrad som beviljats<br />
aktivitetsersättning,<br />
tidsbegränsad<br />
sjukersättning eller<br />
sjukersättning (tidigare:<br />
sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension).<br />
Anställd som omfattas<br />
av Avtalspension<br />
SAF-LO.<br />
ERSÄTTNING<br />
En karensdag. 80 procent<br />
av lönen.<br />
Läkarvård, sjukvårdande<br />
behandling, läkemedel,<br />
sjukhusvård<br />
samt sjukresor.<br />
80 procent av sjukpenninggrundande<br />
inkomst.<br />
Inkomstrelaterad<br />
ersättning: 64 procent<br />
av antagandeinkomsten<br />
vid hel ersättning.<br />
Samt ev garantiersättning<br />
som utfyllnad.<br />
Inkomstrelaterad<br />
ersättning: 64 procent<br />
av antagandeinkomsten<br />
vid hel ersättning.<br />
Samt ev garantiersättning<br />
som utfyllnad.<br />
12,5 procent av sjukpenningen<br />
t o m den<br />
360:e sjukdagen.<br />
75 – 2 880/3 459 kr<br />
per månad beroende<br />
på sjukpenninggrundande<br />
inkomst vid insjuknandet<br />
(det högre<br />
maxbeloppet gäller<br />
sjukfall fr o m<br />
1 maj 2001).<br />
Pensionsrätt i det nya<br />
allmänna pensionssystemet.<br />
Betalar pensionspremien<br />
vid sjukdom som<br />
överstiger 14 dagar.<br />
Sjukdom 53
54<br />
Sjukdom<br />
Praktiska anvisningar – Sjuklön<br />
Sjukanmälan till arbetsgivaren<br />
För att ha rätt till sjuklön måste du anmäla sjukfallet till din arbetsgivare. Om det<br />
inte finns andra rutiner <strong>för</strong> sjukanmälan på arbetsplatsen, borde det normalt vara<br />
tillräckligt med exempelvis ett telefonsamtal.<br />
Arbetsgivaren behöver normalt inte betala sjuklön <strong>för</strong> tid <strong>för</strong>e anmälan. Om du<br />
är <strong>för</strong>hindrad att göra sjukanmälan till exempel på grund av att sjukdomen gör det<br />
omöjligt <strong>för</strong> dig att själv, eller genom någon annan, göra sjukanmälan, ska du anmäla<br />
omedelbart när detta hinder upphör. Då kan du ändå ha rätt till sjuklön.<br />
Läkarintyg<br />
Läkarintyg, på blanketten ”Läkarintyg – bedömning av arbets<strong>för</strong>måga”, ska lämnas<br />
till arbetsgivaren från och med den sjunde sjukdagen. Intyget behöver inte innehålla<br />
uppgift om sjukdomsorsak (diagnos).<br />
Skriftlig <strong>för</strong>säkran till arbetsgivaren<br />
För att ha rätt till sjuklön måste du lämna en skriftlig <strong>för</strong>säkran till arbetsgivaren. De<br />
flesta arbetsgivare tillhandahåller en särskild blankett <strong>för</strong> detta ändamål. Arbetsgivaren<br />
är inte skyldig att betala sjuklön <strong>för</strong>rän du har lämnat in din <strong>för</strong>säkran.<br />
Du ska <strong>för</strong>säkra att du varit sjuk och att sjukdomen helt eller delvis <strong>för</strong>hindrat dig<br />
från att arbeta. Om kollektivavtalet inte stadgar annorlunda, behöver du inte uppge<br />
sjukdomsorsak.<br />
Praktiska anvisningar – Sjukpenning (när sjuklön upphört)<br />
Anmälan<br />
Om sjukfallet fortsätter sedan rätten till sjuklön upphört är arbetsgivaren skyldig att<br />
göra anmälan till Försäkringskassan. Den <strong>för</strong>säkrade får blanketten ”Försäkran <strong>för</strong><br />
sjukpenning” som ska fyllas i och sändas till kassan.<br />
Om du är anställd men inte omfattas av lagen om sjuklön, eller om du är arbetslös,<br />
ska du själv anmäla sjukfallet till Försäkringskassan. Du får blanketten ”Försäkran<br />
<strong>för</strong> sjukpenning” som ska sändas in när du blir frisk eller senast 14 dagar efter anmälningsdagen.<br />
Sjukanmälan kan göras per telefon. Sjukpenning <strong>för</strong> tid <strong>för</strong>e anmälan<br />
får betalas om det funnits hinder <strong>för</strong> dig att omedelbart anmäla sjukfallet eller om<br />
det annars finns särskilda skäl <strong>för</strong> att sjukpenning ändå ska betalas.<br />
Praktiska anvisningar – Sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
Ansökan<br />
För att få sjukersättning/aktivitetsersättning ska du göra en ansökan hos Försäkringskassan.<br />
Till ansökan bifogar du ett läkarutlåtande. Ersättningen kan betalas retroaktivt<br />
<strong>för</strong> högst tre månader <strong>för</strong>e ansökningsmånaden.<br />
Försäkringskassan kan också på eget initiativ ta upp frågan om sjukpenningen<br />
ska bytas ut mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. Detta sker normalt <strong>för</strong>st<br />
efter en längre tids sjukskrivning och då olika rehabiliterings<strong>för</strong>sök inte givit resultat<br />
eller då rehabilitering har bedömts som utsiktslös. Ersättningen betalas i detta<br />
fall från och med månaden efter den, då beslutet har meddelats den <strong>för</strong>säkrade.<br />
Beslut om sjukersättning/aktivitetsersättning fattas av Försäkringskassans social<strong>för</strong>säkringsnämnd.<br />
Om du beviljas tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller aktivitetser-
sättning får du från Försäkringskassan ett skriftligt beslut om detta. Spara beslutet!<br />
Du behöver det bland annat till att ansöka om månadsersättning från AGS.<br />
Praktiska anvisningar – Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen, AGS<br />
Sjukanmälan<br />
När sjukskrivningen varat utöver sjuklöneperioden på 14 dagar ska blanketten ”Anmälan,<br />
avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring (AGS) och premiebefrielse<strong>för</strong>säkring” fyllas i och<br />
skickas till AFA Försäkring.<br />
AGS-ersättning och premiebefrielse vid arbetsskada<br />
Vid arbetsskada kan dagsersättning betalas från AGS <strong>för</strong> dag 15–90 eller dag<br />
15–360 (beroende på typ av arbetsskada). Någon särskild sjukanmälan till AGS<br />
behöver du inte göra utan det räcker med skadeanmälan till TFA. Denna skadeanmälan<br />
till TFA gäller också som anmälan till premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />
som betalar din pensionspremie i Avtalspension SAF-LO under sjuktiden.<br />
Reglerna <strong>för</strong> olycksfall i arbetet som gäller fr o m den 1 maj 2001 innebär<br />
att TFA betalar den kompletterande inkomstersättningen från <strong>för</strong>sta sjukdagen<br />
vid sjukskrivning i minst 15 dagar (<strong>för</strong> detaljer i reglerna, se sid 75-77).<br />
Även <strong>för</strong> dessa skador gäller TFA-blanketten som samtidig ansökan om premiebefrielse.<br />
Gemensam blankett <strong>för</strong> AGS och Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />
AFA Försäkring har tagit fram en gemensam ansökningsblankett <strong>för</strong> AGS och Premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />
Premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen övertar premiebetalningen<br />
till Avtalspension SAF-LO när du är sjuk längre tid än sjuklöneperioden.<br />
Vid <strong>för</strong>äldraledighet med <strong>för</strong>äldrapenning i samband med barns födelse ska en<br />
särskild blankett användas <strong>för</strong> att få ersättning från premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />
Vid arbetsskada gäller TFA-blanketten som samtidig anmälan till premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />
Blanketthjälp<br />
Råd och anvisningar <strong>för</strong> hur du fyller i AGS-blanketten finns i LOs publikation ”Allas<br />
Blankettguide”, som kommer ut i en ny upplaga en gång om året. Blankettguiden kan<br />
beställas från LO-distribution. Blankettguiden är gratis, men frakt- och expeditionsavgift<br />
tillkommer.<br />
Om anställning saknas<br />
Bifoga ett arbetsgivarintyg på den senaste anställningen. Saknas arbetsgivarintyg,<br />
ange i stället under ”Övriga upplysningar”: anställningstid samt namn, adress och<br />
telefon till den senaste arbetsgivaren.<br />
Om du var arbetslös vid insjuknandet bifogar du antingen ett intyg som visar <strong>för</strong><br />
vilka dagar som du fått ersättning från arbetslöshetskassan eller ett besökskort från<br />
arbets<strong>för</strong>medlingen <strong>för</strong> den aktuella perioden.<br />
Om sjukskrivningstiden <strong>för</strong>längs<br />
Om sjukskrivningstiden <strong>för</strong>längs, ska en ny kopia av läkarintyget skickas till AFA<br />
Försäkring.<br />
Sjukdom 55
56<br />
Sjukdom<br />
Om Försäkringskassan beviljar sjuk-/aktivitetsersättning<br />
Om Försäkringskassan beslutar om aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning<br />
eller sjukersättning, ska du i stället omgående till AFA Försäkring skicka in<br />
• en kopia av Försäkringskassans skriftliga beslut om aktivitetsersättning, tidsbegränsad<br />
sjukersättning eller sjukersättning,<br />
• en kopia av det sista läkarintyget <strong>för</strong>e beslutet om sjuk-/aktivitetsersättning (läkarintyget<br />
ska omfatta hela den aktuella ersättningsperioden).<br />
Återbetalning av AGS-ersättning<br />
Om AGS-<strong>för</strong>måner har utgivits och inkomstersättning enligt lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring<br />
(LAF) senare utges <strong>för</strong> samma tid, är du skyldig att återbetala AGS-ersättningen<br />
till AFA Försäkring.<br />
Kontakter med AFA Försäkring i AGS-ärenden<br />
Vid kontakter per telefon med AFA Försäkring i AGS-ärenden ringer du 08-696 40 03.<br />
Råd till en sjukskriven<br />
• Behåll kontakten med din arbetsplats, dina arbetskamrater och facket.<br />
• Om du känner att du orkar börja arbeta på kvartstid eller mer, ta kontakt med din<br />
arbetsgivare så att man hinner planera <strong>för</strong> din återgång.<br />
• Om du känner att du inte kommer att kunna klara ditt gamla arbete, ta kontakt<br />
med Försäkringskassan, facket och arbetsgivaren.<br />
• Säg inte upp din anställning!<br />
• Stiger lönen i ditt arbete, har du rätt till högre sjukpenning. För den som saknar<br />
anställning räknas SGI om efter konsumentprisernas <strong>för</strong>ändring, alltså enligt<br />
konsumentprisindex, KPI.<br />
• Har du fyllt 61 år ska du inte börja ta ut ålderspension om du är sjuk. Den som på<br />
grund av sjukdom eller åldrande inte orkar arbeta mer än till exempel tre kvartstid<br />
ska söka en fjärdedels sjukersättning. Ekonomiskt är det stor skillnad; börjar<br />
du ta ut hela eller en del av din ålderspension <strong>för</strong>e 65 års ålder blir pensionen lägre<br />
– och <strong>för</strong>blir lägre livet ut.<br />
• Beror din sjukdom på ditt arbete? Eller har du blivit sämre på grund av dålig arbetsmiljö?<br />
Då ska du göra anmälan om arbetsskada.<br />
• Glöm inte att göra anmälan till avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen (AGS).<br />
Checklista – sjukdom<br />
Försäkringsrådgivaren<br />
• Ta kontakt med medlemmar som varit sjukskrivna längre tid än sjuklöneperioden<br />
och påminn dem om sjukanmälan till AFA Försäkring.<br />
• Ta kontakt med medlemmar som beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning<br />
och påminn dem om att de ska skicka en kopia av beslutet samt en kopia av<br />
det sista läkarintyget <strong>för</strong>e beslutet till AFA Försäkring.<br />
• Informera medlemmar som sagts upp om reglerna <strong>för</strong> efterskydd i AGS.<br />
• Samarbeta med skyddsombudet vid sjukdomar som kan vara orsakade av arbetet.
Den anställda<br />
• Gör vid sjukdom omedelbart anmälan till arbetsgivaren. Om sjukdomen varar<br />
längre tid än sjuklöneperioden, är det arbetsgivaren som anmäler till Försäkringskassan.<br />
Anmälan om ändrad inkomst lämnas på blanketten ”Försäkran <strong>för</strong><br />
sjukpenning” som Försäkringskassan skickar till den <strong>för</strong>säkrade.<br />
• Gör sjukanmälan till AFA Försäkring om sjukdomen varar längre tid än sjuklöneperioden.<br />
Bifoga kopia på läkarintyget.<br />
• Skicka vid beslut om sjukersättning/aktivitetsersättning omedelbart kopia av<br />
beslutet samt en kopia av det sista läkarintyget <strong>för</strong>e beslutet till AFA Försäkring.<br />
Arbetsgivaren<br />
• Är skyldig att anmäla sjukfall, som varar utöver sjuklönetiden, till Försäkringskassan.<br />
• Ska bestyrka anställnings<strong>för</strong>hållande m m på baksidan av blanketten ”Anmälan,<br />
avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring (AGS) och premiebefrielse<strong>för</strong>säkring” .<br />
• Ska påbörja rehabiliteringsutredning <strong>för</strong> anställd som varit frånvarande till följd<br />
av sjukdom i fyra veckor eller som har haft upprepad korttidsfrånvaro (sex sjukfall<br />
under en tolvmånadersperiod) eller som själv begär att rehabiliteringsutredning<br />
ska göras. Utredningen ska lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor<br />
räknat från sjukanmälningsdagen.<br />
Skyddsombudet<br />
• Skyddsombudet och <strong>för</strong>säkringsrådgivaren bör samarbeta. Det är viktigt att sjukdomar<br />
orsakade av arbetet anmäls på rätt sätt.<br />
Sjukdom 57
58<br />
Sjukdom<br />
Sammanfattning av ersättningar<br />
AGS 12,5 %<br />
av sjukpenning<br />
Månadsersättning<br />
AGS<br />
Tidsbegränsad<br />
sjukersättning,<br />
sjukersättning<br />
eller aktivitetsersättning<br />
från<br />
Försäkringskassan<br />
80 %<br />
Sjukpenning<br />
från Försäkringskassan<br />
80 %<br />
Sjukpenning<br />
från Försäkringskassan<br />
80 %<br />
Sjuklön från<br />
arbetsgivare<br />
Karensdag<br />
Lön<br />
Längst till 65 år<br />
Dag 361–<br />
Dag 15–360<br />
Dag 2–14<br />
Sjukpenning till arbetslös högst 521 kr/dag
SjuKDoM<br />
Ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust vid<br />
sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
Avtal<br />
AGS Månadsersättning<br />
Lön<br />
Lag<br />
AFL Tidsbegränsad sjukersättning,<br />
sjukersättning eller aktivitetsersättning<br />
59
60<br />
SjuKDoM<br />
Förebyggande arbetsmiljöarbete,<br />
arbetsanpassning och rehabilitering<br />
• Arbetsgivaren har huvudansvaret<br />
• Fackets uppgift: ligga steget <strong>för</strong>e, vara idégivare<br />
och stödja medlemmarna<br />
• oBS: bara medlemmen har rätt att neka facklig<br />
medverkan (inte arbetsgivaren eller annan<br />
aktör)
SjuKDoM<br />
När gäller AGS?<br />
• under anställning hos AGS-ansluten<br />
arbetsgivare<br />
• Kvalifikationstid 90 dagar. Tidigare anställningar<br />
med, AGS, AGS-KL, ITP eller<br />
KTP under de närmast <strong>för</strong>egående två åren<br />
får räknas in.<br />
• Förbättrat efterskydd fr o m 2004:<br />
• 720 friska dagar (sjukdagar hoppas över)<br />
• Krav: SGI + anmäld som arbetssökande<br />
61
62<br />
SjuKDoM<br />
Premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />
Betalar premien <strong>för</strong> Avtalspension SAF–Lo<br />
om du uppbär<br />
• sjukpenning<br />
• sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning<br />
eller aktivitetsersättning<br />
Andra situationer när premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen gäller är<br />
<strong>för</strong>äldraledighet vid barns födelse och LAF-livränta i vissa fall
Sjukdom 63<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Arbetsskada<br />
Andreas Norén, <strong>Pappers</strong>
Innehåll<br />
Om innehållet i detta kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66<br />
Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring – LAF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67<br />
Om de senaste årens ändringar i LAF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67<br />
Vem omfattas av LAF? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67<br />
Begreppet arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67<br />
Alla arbetsskador ska anmälas! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69<br />
Skriftlig ansökan krävs <strong>för</strong> prövning av arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69<br />
Tre generationer bevisregler i LAF – en jäm<strong>för</strong>else . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69<br />
Nu gällande bevisregel <strong>för</strong> skador med skadedatum<br />
från och med den 1 juli 2002 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70<br />
Ersättningsregler <strong>för</strong> sjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71<br />
Rehabiliteringsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71<br />
Livränta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71<br />
Särskild arbetsskadeersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73<br />
Ersättningar vid dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73<br />
Arbetsskadeersättning är pensionsgrundande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74<br />
Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada – TFA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .75<br />
Vem är <strong>för</strong>säkrad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75<br />
Vad är arbetsskada enligt TFA? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75<br />
TFAs giltighetstid och efterskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75<br />
Ersättningar under den akuta sjukdomstiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75<br />
Ersättning vid olycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76<br />
Ersättning vid färdolycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77<br />
Ersättning vid arbetssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78<br />
Vållandeparagrafen gäller fortfarande <strong>för</strong> arbetssjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78<br />
Smitta är antingen olycksfall eller sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79<br />
Ersättning vid rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79<br />
Ersättning vid invaliditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79<br />
Ersättning vid dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81<br />
Undantag från <strong>för</strong>säkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82<br />
Preskription . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82<br />
Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83<br />
Sammanfattning – arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83<br />
Praktiska anvisningar – Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, LAF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84<br />
Praktiska anvisningar – Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, TFA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84<br />
Att tänka på vid utredning och anmälan om arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85<br />
Att tänka på vid ett eventuellt överklagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90<br />
Checklista – arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90<br />
OH-bilder <strong>för</strong> kopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92<br />
Arbetsskada 65
66<br />
Arbetsskada<br />
Arbetsskada<br />
Om innehållet i detta kapitel<br />
I detta kapitel får du information om de <strong>för</strong>säkringar som lämnar ersättning vid<br />
arbetsskada. Dessa ersättningar ligger som regel ”ovanpå” grundersättningarna <strong>för</strong><br />
inkomst<strong>för</strong>lust under sjukskrivning och aktivitetsersättning/sjukersättning. Kapitlet<br />
Sjukdom och detta kapitel bör där<strong>för</strong> läsas tillsammans.<br />
Lagstadgade <strong>för</strong>säkringar Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, Läs på sidan<br />
och motsvarande LAF 67-74<br />
Avtals<strong>för</strong>säkringar Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, Läs på sidan<br />
TFA 75-82<br />
Mer detaljerade beskrivningar av ersättningssystemen finns i LOs bok ”Skadehandboken”.<br />
Tyngdpunkten i boken ligger på praktiska anvisningar beträffande hur man<br />
kan arbeta fackligt med arbetsmiljö (<strong>för</strong>ebyggande) och arbetsskador. Boken innehåller<br />
också en mängd ”att tänka på”-anvisningar <strong>för</strong> utredning och dokumentation<br />
av arbetsskador, inklusive vid skadeanmälan. Skaffa ”Skadehandboken” och använd<br />
den som komplement till denna grundbok.
Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring – LAF<br />
Om de senaste årens ändringar i LAF<br />
Den 1 juli 2002 in<strong>för</strong>des nya bevisregler i lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, LAF, <strong>för</strong><br />
vad som kan godkännas som arbetsskada.<br />
Den 1 januari 2003 slopades karensdagen vid arbetsskada. Det går till så att den<br />
som beviljas arbetsskadelivränta får ersättning (som kallas särskild arbetsskadeersättning)<br />
som ska motsvara inkomst<strong>för</strong>lusten under två karensdagar.<br />
Den 1 januari 2003 in<strong>för</strong>des regeln att den som vill ha sin arbetsskada prövad av<br />
Försäkringskassan måste lämna in en skriftlig ansökan om detta.<br />
Den 1 januari 2003 <strong>för</strong>längdes också ersättningstiden <strong>för</strong> omställningslivränta till<br />
efterlevande make vid dödsfall på grund av arbetsskada.<br />
Den 1 januari 2004 in<strong>för</strong>des en ny modell <strong>för</strong> värdesäkring av LAF-livräntor. Dessa<br />
värdesäkras numera genom att man tar hänsyn till både <strong>för</strong>ändringar av konsumentpriserna<br />
och reallöne<strong>för</strong>ändringar. Lagändringen gäller alla livräntor oberoende av<br />
när skadan har inträffat.<br />
Den 1 januari <strong>2006</strong> in<strong>för</strong>des nya regler <strong>för</strong> fastställande av livränteunderlag enligt<br />
lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring. Mer information hittar du på sid 72-73.<br />
Vem omfattas av LAF?<br />
LAF är en lagstadgad social<strong>för</strong>säkring som Försäkringskassan har ansvaret <strong>för</strong>. Alla<br />
som <strong>för</strong>värvsarbetar, det vill säga anställda, uppdragstagare och egna <strong>för</strong>etagare omfattas<br />
av LAF. Försäkringen gäller oavsett hur gammal du är, hur mycket du tjänar<br />
eller om du har ett fast eller tillfälligt arbete.<br />
Om du blir utsänd av en arbetsgivare i Sverige <strong>för</strong> att arbeta utomlands, gäller<br />
LAF om utlandstjänstgöringen inte blir längre än ett år.<br />
Arbetsskade<strong>för</strong>säkringen gäller även om du deltar i arbetsmarknadsutbildning<br />
(AMU), är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut (AMI) eller genomgår arbetsprövning<br />
eller arbetsträning som har godkänts av Försäkringskassan. Du omfattas av LAF<br />
även när du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt 22 kap AFL.<br />
Elever som är på en arbetsplats i samband med praktisk arbetslivsorientering<br />
(prao) omfattas normalt av LAF när de vistas på arbetsplatsen.<br />
LAF gäller från den <strong>för</strong>sta arbetsdagen. Även skador som visat sig <strong>för</strong>st efter det<br />
att du slutat arbeta omfattas av <strong>för</strong>säkringen.<br />
Begreppet arbetsskada<br />
Alla fysiska eller psykiska hälsostörningar som uppkommer i arbetet eller till följd<br />
av arbets<strong>för</strong>hållandena ska kunna godtas som arbetsskada.<br />
Arbetsskador indelas i:<br />
• Olycksfall i arbetet<br />
• Färdolycksfall<br />
• Arbetssjukdomar<br />
• Smittsamma sjukdomar.<br />
Olycksfall i arbetet<br />
Ett olycksfall kan beskrivas som en o<strong>för</strong>utsedd och oväntad händelse med ett kortvarigt<br />
händelse<strong>för</strong>lopp. Vanliga typer av olycksfall är att någon faller, skär sig, träffas av ett <strong>för</strong>emål,<br />
plötsligt och oväntat blir överbelastad eller kommer i kläm mellan rörliga delar i<br />
en maskin.<br />
Arbetsskada 67
68<br />
Arbetsskada<br />
LAF gäller normalt vid alla olycksfall som inträffar på arbetsplatsen under arbetstid,<br />
även om händelsen inte har ett direkt samband med det arbete som du är anställd<br />
<strong>för</strong> att ut<strong>för</strong>a. Du är skyddad genom LAF även vid exempelvis olycksfall under raster<br />
och pauser och vid tvättning och omklädning.<br />
Även om en skada inträffar till följd av berusning, olämpligt beteende eller på<br />
grund av att skydds<strong>för</strong>eskrifter inte följts har du normalt rätt till ersättning ändå.<br />
Däremot gäller inte <strong>för</strong>säkringen om du blir skadad när du gör något som står i strid<br />
med arbetets syfte eller om handlingen är främmande <strong>för</strong> arbetet.<br />
Färdolycksfall<br />
LAF gäller även vid olycksfall som inträffar under färd till eller från arbetet. Färden<br />
måste dock ha ett nära samband med arbetet. Du omfattas inte av färdskyddet om du,<br />
av rent privata skäl, gör en längre avvikelse från den normala färdvägen. Enligt praxis<br />
behåller du ditt skydd när du lämnar och hämtar barn på daghem, hos dagbarnvårdare<br />
eller liknande även om det innebär en avvikelse från din normala färdväg. Även<br />
vid avvikelser på grund av samåkning till och från arbetet gäller färdskyddet.<br />
Färden måste stå i ett tidsmässigt samband med arbetets början och slut. Det<br />
innebär att du kan <strong>för</strong>lora ditt färdskydd om du till exempel, av rent privata skäl,<br />
dröjer dig kvar en längre tid på arbetet efter arbetstidens slut.<br />
Arbetssjukdomar<br />
LAFs generella arbetsskadebegrepp innebär att i princip all fysisk och psykisk ohälsa<br />
som beror på arbetet ska kunna godkännas som arbetsskada. Förutom olycksfall kan<br />
skador bero på en längre eller kortare tids inverkan av skadliga arbetsmiljöfaktorer.<br />
Vanliga typer av sådan skadlig inverkan är:<br />
• Tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar, som kan leda till rygg- eller ledbesvär.<br />
• Ensidigt arbete, som kan ge skador på muskler och senor.<br />
• Vibrationer, som kan skada blodkärl, nerver och leder.<br />
• Buller, som kan ge hörselskador.<br />
• Lösningsmedel, som kan skada det centrala nervsystemet.<br />
• Olika ämnen, som kan ge upphov till cancer, allergier eller luftvägsbesvär.<br />
• Psykiskt påfrestande arbets<strong>för</strong>hållanden, som kan ge upphov till psykiska besvär<br />
eller psykosomatiska sjukdomar, till exempel högt blodtryck, magsår eller hjärtbesvär.<br />
Smittsamma sjukdomar<br />
För de smittsamma sjukdomarna gäller särskilda regler. Som arbetsskada godtas<br />
smittsam sjukdom som du ådragit dig vid arbete i laboratorium där arbete med<br />
smittämnet bedrivs.<br />
Om den <strong>för</strong>säkrade blivit smittad på annat sätt är <strong>för</strong>säkringsskyddet begränsat.<br />
LAF gäller endast om du blivit smittad ”i arbete vid sjukvårdsinrättning eller i annat arbete<br />
vid behandling, vård eller omhändertagande av smitt<strong>för</strong>ande person eller hantering<br />
av smitt<strong>för</strong>ande djur eller material”. Skyddet gäller i dessa fall bara vissa särskilt allvarliga<br />
sjukdomar, till exempel resistenta stafylokockinfektioner, salmonella, hjärnhinneinflammation<br />
och gulsot.<br />
Om en smittsam sjukdom uppkommer genom ett olycksfall, om du till exempel<br />
sticker dig på en infekterad kanyl eller får in smittämnet i kroppen genom ett skärsår,<br />
omfattar <strong>för</strong>säkringsskyddet alla typer av smittsamma sjukdomar.
Alla arbetsskador ska anmälas!<br />
Anmäl alltid inträffad arbetsskada till arbetsgivaren, som i sin tur är skyldig att omedelbart<br />
anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan. I anmälan ska en utredning om<br />
arbetsmiljö<strong>för</strong>hållanden m m finnas med.<br />
Den utredningen – tillsammans med kompletterande utredning som Försäkringskassan<br />
kan finna sig <strong>för</strong>anledd att göra eller begära in – ligger till grund <strong>för</strong><br />
kassans (eventuella) bedömning av om skadan ska godkännas som arbetsskada.<br />
I LOs Skadehandbok finns ut<strong>för</strong>liga råd och anvisningar <strong>för</strong> hur man på bästa sätt<br />
dokumenterar och utreder en arbetsskada.<br />
Skriftlig ansökan krävs <strong>för</strong> prövning av arbetsskada<br />
Du måste lämna in en skriftlig ansökan till Försäkringskassan om du vill ha ersättning<br />
från arbetsskade<strong>för</strong>säkringen. Det gäller alla arbetsskador oavsett skadedatum<br />
– dvs även ”gamla” skador. Utan skriftlig ansökan prövar Försäkringskassan inte arbetsskadeärendet.<br />
Exempel på när du ska ansöka om ersättning är att arbetsskadan har orsakat att<br />
du inte kan fortsätta arbeta i samma utsträckning som tidigare och där<strong>för</strong> har fått<br />
sänkt inkomst.<br />
Tre generationer bevisregler i LAF – en jäm<strong>för</strong>else<br />
Bevisreglerna i LAF har ändrats två gånger sedan lagen tillkom 1977. Ändringarna<br />
trädde i kraft 1993 respektive 2002.<br />
Den nya bevisregel som in<strong>för</strong>des den 1 juli 2002 gäller <strong>för</strong> skadefall som inträffar<br />
från och med detta datum. För skador med skadedatum till och med den 30 juni<br />
2002 gäller den tidigare bevisregeln. Det är således viktigt att kunna båda reglerna.<br />
För jäm<strong>för</strong>elsens skull visar vi här de tre ”generationer” bevisregler som gällt<br />
inom arbetsskade<strong>för</strong>säkringen sedan den tillkom på 70-talet.<br />
Den ursprungliga<br />
bevisregeln (<strong>för</strong>e 1993)<br />
Med arbetsskada <strong>för</strong>stås i<br />
denna lag skada till följd av<br />
olycksfall eller annan skadlig<br />
inverkan i arbetet .<br />
Har <strong>för</strong>säkrad varit utsatt <strong>för</strong><br />
olycksfall eller annan skadlig<br />
inverkan i arbetet, skall<br />
skada som han har ådragit<br />
sig anses vara orsakad av<br />
den skadliga inverkan, om<br />
ej betydligt starkare skäl<br />
talar emot det .<br />
Bevisregel 1993–2002<br />
Med arbetsskada <strong>för</strong>stås<br />
i denna lag skada till följd<br />
av olycksfall eller annan<br />
skadlig inverkan i arbetet .<br />
Med annan skadlig inverkan<br />
avses inverkan av en<br />
faktor som med hög grad<br />
av sannolikhet kan ge<br />
upphov till en sådan skada<br />
som den <strong>för</strong>säkrade har .<br />
Om en <strong>för</strong>säkrad har varit<br />
utsatt <strong>för</strong> olycksfall eller<br />
annan skadlig inverkan<br />
i arbetet, skall skada<br />
som han har ådragit sig<br />
anses vara orsakad av<br />
den skadliga inverkan,<br />
om övervägande skäl talar<br />
<strong>för</strong> det .<br />
Ny bevisregel fr o m 1/7 2002<br />
Arbetsskada 69<br />
Med arbetsskada <strong>för</strong>stås i<br />
denna lag skada till följd av<br />
olycksfall eller annan skadlig<br />
inverkan i arbetet . En skada<br />
skall anses ha uppkommit av<br />
sådan orsak, om övervägande<br />
skäl talar <strong>för</strong> det .<br />
En sammanfattande genomgång<br />
av de äldre bevisreglerna,<br />
både den som gällde fram<br />
till 1993 och den som gällde<br />
mellan 1993 och 2002, finns på<br />
www .alla .lo .se i dokumentet<br />
”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade<br />
och kollektivavtalade <strong>för</strong>säkringar”<br />
.
70<br />
Arbetsskada<br />
Nu gällande bevisregel<br />
<strong>för</strong> skador med skadedatum från och med den 1 juli 2002<br />
Ändringen 2002 av lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring LAF berodde på att man kunde<br />
konstatera att 1993 års bevisregler kommit att tillämpas allt<strong>för</strong> restriktivt, att detta<br />
hade gällt främst sjukdomar i muskler och skelett (främst belastnings- och <strong>för</strong>slitningssjukdomar)<br />
och att den restriktiva tillämpningen hade drabbat kvinnor hårdare<br />
än män.<br />
Den skadade ska kunna visa att ”övervägande skäl” talar <strong>för</strong> att hennes/hans skada<br />
är en arbetsskada, dvs att det är sannolikt att det är en arbetsskada. Denna nya bevisregel<br />
är strängare än den som gällde <strong>för</strong>e 1993 och mildare än den som gällt sedan<br />
dess. Kravet på stöd <strong>för</strong> skadlig inverkan är i och <strong>för</strong> sig tillbaka på samma nivå som<br />
<strong>för</strong>e 1993. Men den gamla gynnsamma bevisregeln (att betydligt starkare skäl inte<br />
ska tala mot att det är en arbetsskada) är inte återin<strong>för</strong>d.<br />
Regeringen skrev i propositionen att det ska finnas en vetenskapligt väl <strong>för</strong>ankrad<br />
medicinsk grund <strong>för</strong> bedömningen om skadlighet i arbetet. Men det ska inte<br />
krävas ”full bevisning”, utan skador som på goda medicinska grunder kan antas bero<br />
på arbetet ska omfattas av arbetsskade<strong>för</strong>säkringen.<br />
Hur den nya bevisregeln kommer att tillämpas i praktiken är fortfarande <strong>för</strong> tidigt<br />
att uttala sig om. Den gäller, som sagt, bara <strong>för</strong> skadefall med skade-/visandedag<br />
från och med den 1 juli 2002, vilket innebär att erfarenheten av den nya bevisregelns<br />
tillämpning ännu är begränsad.<br />
En fingervisning om hur <strong>för</strong>säkringskassorna kan komma att resonera finns dock<br />
i <strong>för</strong>arbetena till den nya lagen. Där talas bland annat om att man bör beakta följande:<br />
• Har det i den <strong>för</strong>säkrades arbetsmiljö funnits någon faktor som kan ge upphov<br />
till en sådan skada som hon/han har?<br />
• Hur länge, hur ofta och hur intensivt har den <strong>för</strong>säkrade varit utsatt <strong>för</strong> skadlig<br />
inverkan i arbetet?<br />
• Har den <strong>för</strong>säkrade med hänsyn till sitt fysiska och psykiska tillstånd varit sårbar<br />
<strong>för</strong> den skadliga inverkan? Denna princip kan sammanfattas som att man är<br />
”<strong>för</strong>säkrad i befintligt skick”. Vid bedömningen ska hänsyn alltså tas till att människors<br />
fysiska och psykiska <strong>för</strong>utsättningar att klara påfrestningar skiljer sig åt.<br />
• Dock anges att om den <strong>för</strong>säkrade varit extra sårbar, ska detta åberopas mot rätten<br />
till ersättning. Tankegången är att om skadan ändå skulle ha kunnat ske (oaktat<br />
arbetet) så ska detta kunna <strong>för</strong>hindra rätt till ersättning.<br />
• Har den <strong>för</strong>säkrade utan<strong>för</strong> arbetet varit utsatt <strong>för</strong> skadliga faktorer som kan ge<br />
upphov till en sådan skada som hon eller han har – och i så fall i vilken mån?<br />
Även sådana s k konkurrerande skadeorsaker ska alltså tas med i bedömningen,<br />
även om de skulle tala mot att skadan är en arbetsskada. Hur i så fall skattningen<br />
ska ske mellan den skadliga inverkan i arbetet resp på fritiden – <strong>för</strong> att bli rättvis<br />
– är en intressant fråga. Även här kommer begreppet ”befintligt skick” in i prövningen.<br />
Ett exempel är en rökande svetsare som får bronkit/astma.<br />
För att Försäkringskassan ska pröva frågan om eventuell arbetsskada gäller att du<br />
ska ha fått en nedsättning av din arbets<strong>för</strong>måga som är varaktig eller som bedöms<br />
bli bestående minst ett år. Du ska alltså till följd av arbetsskadan ha ett framtida<br />
inkomstbortfall som ska kompenseras med en livränta. (Undantag: Under sjuktid<br />
ersätts nödvändiga kostnader <strong>för</strong> sjukvård utomlands, tandvård och särskilda hjälpmedel.)
Ersättningsregler <strong>för</strong> sjukvård<br />
Dina kostnader <strong>för</strong> sjukvård på grund av en arbetsskada ersätts på samma sätt som vid<br />
en ”vanlig” sjukdom. Det innebär att du får betala patientavgift på vanligt sätt (sjukvård<br />
utomlands kan dock ersättas enligt LAF).<br />
Reglerna <strong>för</strong> ersättning innebär att LAF i praktiken saknar betydelse under den<br />
tid som du har rätt till sjuklön eller sjukpenning.<br />
Rehabiliteringsersättning<br />
Vid långvarig sjukskrivning är Försäkringskassan skyldig att undersöka vad som kan<br />
göras <strong>för</strong> att genom olika rehabiliteringsåtgärder <strong>för</strong>korta sjukskrivningstiden. Målsättningen<br />
är att du ska kunna återgå i arbete med – om möjligt – samma inkomst som om<br />
skadan inte hade inträffat.<br />
Du kan få rehabiliteringspenning om Försäkringskassan bedömer att rehabiliteringen<br />
kommer att leda till att du återfår arbets<strong>för</strong>mågan. Livränta kan dock beviljas<br />
om det kan bedömas att arbetsskadan givit dig en nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan<br />
som består under minst ett år. Du kan också få livränta vid arbetslivsinriktad rehabilitering.<br />
Livränta<br />
Tidpunkt och kriterier<br />
Livränta är en ersättning som ska ge dig kompensation om du får ett inkomstbortfall<br />
på grund av en nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan som är varaktig eller kommer att<br />
bestå minst ett år.<br />
Den övre gränsen <strong>för</strong> den inkomst som ersätts går vid 7,5 prisbasbelopp.<br />
För att en livränta ska kunna beviljas krävs att du har fått din <strong>för</strong>måga att skaffa<br />
dig inkomst nedsatt med minst en femtondel. Det betyder att inkomstminskningen<br />
måste vara minst en femtondel (1/15) av din tidigare inkomst. Inkomstminskningen<br />
måste också vara minst ett kvarts prisbasbelopp per år. Ett kvarts prisbasbelopp är<br />
9 925 kronor år <strong>2006</strong>.<br />
Observera att rätten till livränta inte är beroende av om sjukersättning eller aktivitetsersättning<br />
beviljas. Livränta kan beviljas när din <strong>för</strong>måga att skaffa dig inkomst<br />
genom arbete är nedsatt med minst en femtondel, medan det <strong>för</strong> sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
gäller att arbets<strong>för</strong>mågan ska vara nedsatt med minst en<br />
fjärdedel.<br />
Livränta kan även beviljas om du på grund av arbetsskadan måste byta till ett<br />
lägre betalt arbete utan att omfattningen av arbetet minskar. I en sådan situation<br />
kan dock sjukersättning eller aktivitetsersättning inte beviljas.<br />
Vid en arbetsskada som hindrar dig att fortsätta ditt tidigare arbete kan livränta<br />
beviljas under omskolning till ett annat yrke. Förutsättningen är att du inte utan<br />
utbildning kan klara ett arbete med samma lönenivå som du hade <strong>för</strong>e skadan.<br />
Följande exempel belyser några situationer där livränta kan lämnas.<br />
Arbetsskada 71<br />
När prövar Försäkringskassan<br />
frågan om livränta?<br />
Om skadan kommer att minska<br />
din arbets<strong>för</strong>måga i minst<br />
ett år framåt kan du ha rätt<br />
till livränta . I praktiken sker<br />
livränteprövningen oftast när<br />
du beviljas aktivitetsersättning,<br />
tidsbegränsad sjukersättning<br />
eller sjukersättning (tidigare:<br />
sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension) . Du<br />
kan även ha rätt till arbetsskadelivränta<br />
om du behöver<br />
rehabilitering/omskolning<br />
under minst ett år eller om<br />
du måste ta ett sämre betalt<br />
arbete på grund av skadan .<br />
Dessutom kan man i vissa allvarliga<br />
olycksfall redan kort tid<br />
efter skadetillfället konstatera<br />
att skadan kommer att med<strong>för</strong>a<br />
inkomst<strong>för</strong>lust under minst ett<br />
år . Även då kan Försäkringskassan<br />
pröva rätten till livränta .
72<br />
Arbetsskada<br />
Lön<br />
om skadan<br />
inte<br />
inträffat<br />
EXEMPEL 1<br />
Du kan börja arbeta igen efter skadan men med lägre lön eller kortare arbetstid. LAF-livräntan<br />
ger full kompensation <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lusten. Arbets<strong>för</strong>mågan måste dock vara nedsatt<br />
med minst en femtondel och inkomstminskningen måste uppgå till minst ett kvarts<br />
prisbasbelopp.<br />
EXEMPEL 2<br />
Du kan inte fortsätta att arbeta efter skadan. Eftersom skadan med<strong>för</strong>t en varaktig och<br />
hel nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan har du rätt till hel aktivitetsersättning/sjukersättning<br />
(tidigare: <strong>för</strong>tidspension). Livräntan täcker den resterande inkomst<strong>för</strong>lusten.<br />
EXEMPEL 3<br />
LAFlivränta<br />
Lön<br />
efter<br />
skadan<br />
Du kan inte fortsätta arbeta i ditt yrke. Efter utredning kommer du i samråd med Försäkringskassan<br />
fram till att du ska utbilda dig till ett visst annat yrke. Under utbildningstiden<br />
får du livränta som täcker inkomst<strong>för</strong>lusten.<br />
Ett beslut om livränta kan gälla utan tidsbegränsning eller <strong>för</strong> en viss bestämd tid, till<br />
exempel två år. När livräntan tidsbegränsas beror det på att den framtida arbets<strong>för</strong>mågan<br />
är svår att bedöma med säkerhet. När en tidsbegränsad livränta löper ut tas ärendet<br />
upp till ny prövning under <strong>för</strong>utsättning att du själv har ansökt om <strong>för</strong>längd livränta.<br />
En livränta betalas ut längst till den månad då du fyller 65 år.<br />
Nya regler <strong>för</strong> livränteunderlag<br />
LAFlivränta<br />
Hel<br />
sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
LAFlivränta<br />
Den 1 januari <strong>2006</strong> in<strong>för</strong>des nya regler <strong>för</strong> livränteunderlaget, alltså <strong>för</strong> vilken inkomst<br />
som ska ersättas med LAF-livränta. Bakgrunden är att Försäkringskassans<br />
handläggningstider varierar och att två personer som ansöker samtidigt, <strong>för</strong> samma<br />
typ av skada, kan få livräntan beviljad vid olika tidpunkter. Lagändringen gäller <strong>för</strong><br />
alla skadefall där LAF-livränta beviljas <strong>för</strong>sta gången och där beslutet fattas efter<br />
den 1 januari <strong>2006</strong> – oberoende av skadedatum.<br />
Enligt den nya huvudregeln ska Försäkringskassan fastställa livränta på grundval<br />
av de inkomst<strong>för</strong>hållanden som gällde vid den tidpunkt då livränta <strong>för</strong>sta gången<br />
ska börja betalas. Exempel: Kalle beviljas LAF-livränta den 1 mars <strong>2006</strong> och den ska<br />
gälla retroaktivt från och med den 15 april 2004. Till grund <strong>för</strong> livräntan läggs den<br />
inkomst som Kalle hade den 15 april 2004.<br />
Retroaktiva löneavtal kan dock beaktas när livränteunderlaget ska fastställas <strong>för</strong>utsatt<br />
att avtalet omfattar begynnelsetidpunkten <strong>för</strong> livräntan.
Värdesäkring av livränta<br />
Livräntan ska årligen räknas om med ett tal som motsvarar halva den reala <strong>för</strong>ändringen<br />
av inkomstindex. Tillägg till detta tal görs med pris<strong>för</strong>ändringen mellan juni<br />
året <strong>för</strong>e indexeringsåret och juni året dess<strong>för</strong>innan. Livräntan får dock aldrig uppgå<br />
till högre belopp än 7,5 prisbasbelopp.<br />
Särskild arbetsskadeersättning<br />
Om du beviljas LAF-livränta ska du också få så kallad särskild arbetsskadeersättning<br />
som kompensation <strong>för</strong> karensdagar i sjuk<strong>för</strong>säkringen. Den särskilda arbetsskadeersättningen<br />
betalas schablonmässigt <strong>för</strong> två karensdagar. Om du har haft inkomstbortfall<br />
<strong>för</strong> flera karensdagar och kan visa detta, har du rätt till ersättning också <strong>för</strong><br />
dessa dagar.<br />
Du måste ansöka skriftligt på Försäkringskassans särskilda blankett <strong>för</strong> arbetsskadeersättningar.<br />
Se avsnittet ”Praktiska anvisningar” nedan!<br />
Ersättningar vid dödsfall<br />
Om en arbetsskada leder till dödsfall finns följande ersättningsmöjligheter enligt<br />
LAF:<br />
• begravningshjälp<br />
• ersättning till efterlevande i form av:<br />
– omställningslivränta till make/sambo<br />
– <strong>för</strong>längd omställningslivränta<br />
– livränta till barn.<br />
Begravningshjälp<br />
Vid ett dödsfall på grund av arbetsskada lämnar LAF en begravningshjälp som motsvarar<br />
30 procent av prisbasbeloppet vid tiden <strong>för</strong> dödsfallet. Ersättningen är skattefri.<br />
Ersättning till efterlevande make<br />
Gift, och med gift jämställd, kvinna född år 1944 eller tidigare har rätt att få sin<br />
efterlevandelivränta beräknad efter de regler som gällde <strong>för</strong>e år 1990 oavsett när arbetsskadan<br />
inträffat/visat sig eller när maken avlider.<br />
Från och med år 1990 har efterlevandeskyddet gjorts lika <strong>för</strong> män och kvinnor.<br />
Ersättningstiden är begränsad och lämnas i form av omställningslivränta. År 2003<br />
har det skett vissa <strong>för</strong>ändringar i bestämmelserna om efterlevandeersättning. Tiden<br />
med omställningslivränta har <strong>för</strong>längts medan så kallad särskild efterlevandelivränta<br />
inte kan nybeviljas.<br />
Från dödsfall som har inträffat från och med den 1 januari 2003 gäller i huvudsak<br />
nedanstående regler. Men det finns vissa övergångsbestämmelser som vi inte går<br />
närmare in på i denna bok.<br />
Efterlevande make som inte har fyllt 65 år har rätt till efterlevandelivränta från<br />
LAF. Villkoren <strong>för</strong> att efterlevandelivränta ska betalas ut är att den avlidne och den<br />
efterlevande var stadigvarande sammanboende vid dödsfallet och antingen<br />
• var gifta eller<br />
• var sammanboende utan att vara gifta och tidigare har varit gifta med varandra<br />
eller har/har haft/väntar gemensamt barn.<br />
Arbetsskada 73
74<br />
Arbetsskada<br />
Dessutom krävs att paret vid dödsfallet var sammanboende sedan minst fem år eller<br />
hade vårdnaden om barn under arton år.<br />
Med gifta jämställs i detta sammanhang personer som har levt tillsammans i en<br />
social och ekonomisk gemenskap och som tidigare varit gifta med varandra eller har<br />
eller har haft eller väntade gemensamt barn.<br />
Efterlevandelivränta till make kan betalas i form av omställningslivränta och <strong>för</strong>längd<br />
omställningslivränta.<br />
Omställningslivränta betalas från och med den 1 januari 2005 ut under tolv<br />
månader räknat från dödsfallet.<br />
Har den efterlevande vårdnaden om och sammanbor med barn som är mellan<br />
tolv och 18 år betalas <strong>för</strong>längd omställningslivränta under tolv månader. Den sammanlagda<br />
ersättningstiden blir alltså 24 månader.<br />
Om den efterlevande har vårdnaden och sammanbor med barn som är under tolv<br />
år betalas <strong>för</strong>längd omställningslivränta ut tills det yngsta barnet fyller tolv år.<br />
Omställningslivräntans storlek är 45 procent av livränteunderlaget (normalt den<br />
avlidnes lön upp till högst 7,5 prisbasbelopp) om inte någon barnlivränta betalas<br />
ut. Om barn till den avlidna också har rätt till livränta är livräntan till den vuxna<br />
efterlevande 20 procent av livränteunderlaget. Ersättningen är skattepliktig. Omställningslivräntan<br />
samordnas med efterlevandeersättningen från den allmänna <strong>för</strong>säkringen.<br />
Livränta till barn<br />
Ett barn får livränta fram till och med den månad då barnet fyller 18 år. Om barnet<br />
går i grundskola eller på gymnasium, utbetalas livränta så länge dessa studier pågår,<br />
dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år.<br />
Livräntan till ett ensamt livränteberättigat barn blir 40 procent av ersättningsunderlaget.<br />
Finns flera efterlevande barn, ska procenttalet ökas med 20 <strong>för</strong> varje barn utöver<br />
det <strong>för</strong>sta. Sedan ska livräntebeloppet delas lika mellan barnen.<br />
De sammanlagda efterlevandelivräntorna får dock aldrig bli högre än ersättningsunderlaget.<br />
I så fall ska de minskas proportionellt så att de sammanlagt motsvarar<br />
storleken på ersättningsunderlaget.<br />
Ersättningen är skattepliktig. Barnets livränta samordnas med efterlevandeersättningen<br />
från den allmänna <strong>för</strong>säkringen.<br />
Arbetsskadeersättning är pensionsgrundande<br />
Inkomsten som du uppbär i form av arbetsskadeersättning är pensionsgrundande i<br />
det allmänna pensionssystemet.<br />
Under <strong>2006</strong> betalar staten en ålderspensionsavgift på 10,21 procent på utbetalda<br />
livräntor och på sjukpenning enligt lag om arbetsskade<strong>för</strong>säkring (LAF) och statligt<br />
personskadeskydd (LSP) m m. Du själv betalar år <strong>2006</strong> en allmän pensionsavgift<br />
på 7,00 procent (som enligt beslut av riksdagen kompenseras av en skatterabatt på<br />
samma belopp).<br />
I de fall rätt till livränta enligt LAF <strong>för</strong>eligger samtidigt med aktivitetsersättning,<br />
tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning (tidigare: sjukbidrag/<strong>för</strong>tidspension)<br />
ska livräntan betalas ut endast i den mån som den överstiger aktivitets-/sjukersättningen<br />
och täcker samma inkomst<strong>för</strong>lust. Den statliga ålderspensionsavgiften<br />
ska betalas på den så kallade bruttolivräntan, det vill säga livräntan <strong>för</strong>e samordning,<br />
vilket beror på att det är bruttolivräntan som ligger till grund <strong>för</strong> beräkning av den<br />
pensionsgrundande inkomsten.
Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada – TFA<br />
Som framgått av tidigare avsnitt ger LAF ett begränsat skydd vid arbetsskada. Fack<strong>för</strong>eningsrörelsen<br />
har genom TFA där<strong>för</strong> <strong>för</strong>handlat fram ett kompletterande <strong>för</strong>säkringsskydd<br />
i kollektivavtalen.<br />
Vem är <strong>för</strong>säkrad?<br />
TFA gäller <strong>för</strong> alla anställda som arbetar hos en arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.<br />
Även arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal kan teckna ett särskilt<br />
<strong>för</strong>säkringsavtal om TFA.<br />
TFA gäller enligt särskilda <strong>för</strong>säkringsvillkor <strong>för</strong> <strong>för</strong>troendevalda hos LO-<strong>för</strong>bund.<br />
Med <strong>för</strong>troendevald avses person som utsetts att <strong>för</strong>eträda organisationen (<strong>för</strong>bundet/<strong>avd</strong>elningen/klubben<br />
eller motsvarande) samt ledamot av beslutande organ inom<br />
denna.<br />
Vad är arbetsskada enligt TFA?<br />
TFA gäller vid olycksfall i arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdom samt smitta. När det<br />
gäller färdolycksfall finns dock den begränsningen att TFA inte gäller om du i stället<br />
kan få ersättning genom trafikskadelagens bestämmelser.<br />
TFAs giltighetstid och efterskydd<br />
TFA gäller från och med din <strong>för</strong>sta arbetsdag och så länge som anställningen varar.<br />
Det finns även ett efterskydd vid sådana arbetssjukdomar som visar sig <strong>för</strong>st efter<br />
det att anställningen har upphört. För att efterskyddet ska gälla, krävs att du ska ha<br />
varit utsatt <strong>för</strong> skadlig inverkan i arbetet efter den 31 januari 1974 hos en arbetsgivare<br />
som då hade <strong>för</strong>säkringsavtal om TFA eller dess <strong>för</strong>egångare TFY. Dessutom krävs att<br />
arbetssjukdomen ska ha upptäckts (visat sig) innan du har uppnått 65 års ålder.<br />
I de fall då cancer har orsakats av asbestexponering i arbetet gäller efterskyddet<br />
om cancersjukdomen har visat sig innan du har fyllt 70 år.<br />
Ersättningar under den akuta sjukdomstiden<br />
Ersättningen från TFA under den akuta sjukdomstiden är olika beroende på om den<br />
skadade har drabbats av ett olycksfall, ett färdolycksfall eller en arbetssjukdom.<br />
När det gäller ersättning <strong>för</strong> kostnader, finns det en självrisk på 500 kronor. Dessutom<br />
gäller att belopp under 100 kr inte betalas ut. I praktiken innebär detta att<br />
man inte får någon ersättning från TFA <strong>för</strong> kostnader som uppgår till 599 kronor,<br />
medan utbetalningen <strong>för</strong> kostnaderna på 600 kronor blir 100 kronor. Bestämmelsen<br />
om självrisk samt lägstabelopp gäller dock inte om det gäller en arbetssjukdom där<br />
den skadade kunnat visa att arbetsgivaren har vållat skadan/sjukdomen. (Se det särskilda<br />
avsnittet om vållande på sid 78-79.)<br />
Arbetsskada 75
76<br />
Arbetsskada<br />
Sammanfattning: Ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust under akut sjukdomstid<br />
Sjukdag 1<br />
Sjukdag 2–14<br />
Sjukdag 15–360<br />
Sjukdag 361– . . .<br />
Ersättning vid olycksfall<br />
Enligt en avtalsöverenskommelse mellan LO och Svenskt Näringsliv 2001, behöver<br />
den som skadas genom olycksfall i arbetet inte längre visa att arbetsgivaren vållat<br />
skadan.<br />
Om du drabbas av ett olycksfall i arbetet kan du alltså få i det närmaste full ersättning<br />
<strong>för</strong> din inkomst<strong>för</strong>lust från <strong>för</strong>sta sjukdagen. Förutsättningen är att du är<br />
sjukskriven till följd av skadan i minst 15 dagar.<br />
Om din arbetso<strong>för</strong>måga varar kortare tid, är den <strong>för</strong>sta sjukdagen karensdag och<br />
ingen ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust betalas från TFA <strong>för</strong> sjukdagarna 2–14.<br />
Ersättning <strong>för</strong> kostnader<br />
Olycksfall i arbetet<br />
(med skadedatum<br />
den 1 maj 2001 eller<br />
senare) – inkl . smitta<br />
som räknas som<br />
olycksfall .<br />
OBS! minst 15 dagars<br />
sjukskrivning krävs, annars<br />
tillämpas karensdag<br />
och ersättningen under<br />
sjukdag 2–14 är bara<br />
sjuklön .<br />
100 procent från TFA .<br />
Sjuklön + 20 procent<br />
från TFA . Sammanlagd<br />
ersättningsnivå:<br />
100 procent .<br />
Sjukpenning 80<br />
procent + 20 procent<br />
från TFA . Sammanlagd<br />
ersättningsnivå:<br />
100 procent .<br />
Sjukpenning .<br />
Ersättningsnivå:<br />
80 procent .<br />
Färdolycksfall<br />
Karensdag .<br />
Sjuklön .<br />
Ersättningsnivå:<br />
80 procent .<br />
Sjukpenning<br />
80 procent + dagsersättning<br />
från AGS,<br />
cirka 10 procent .<br />
Sjukpenning .<br />
Ersättningsnivå:<br />
80 procent .<br />
Arbetssjukdom – inkl<br />
smitta som räknas<br />
som arbetssjukdom .<br />
Karensdag .<br />
Sjuklön .<br />
Ersättningsnivå:<br />
80 procent .<br />
Sjukpenning<br />
80 procent + dagsersättning<br />
från AGS,<br />
cirka 10 procent .<br />
Sjukpenning .<br />
Ersättningsnivå:<br />
80 procent .<br />
FOTNOT: Tabellen visar ersättningsschemat vid inkomster upp till det lagstadgade inkomsttaket . Inkomst<strong>för</strong>luster<br />
över detta tak ersätts till 100 procent av TFA vid olycksfall i arbetet . Inkomsttaket <strong>för</strong> sjukpenning<br />
ligger under det <strong>för</strong>sta halvåret <strong>2006</strong> kvar på 7,5 prisbasbelopp (297 750 kr/år eller 24 812 kr/mån) men höjs<br />
från och med den 1 juli <strong>2006</strong> till 10 prisbasbelopp (397 000 kr/år eller 33 083 kr/mån) .<br />
Självrisken är 500 kronor <strong>för</strong> kostnadsersättning från TFA (i praktiken 599 kronor,<br />
eftersom belopp under 100 kronor inte betalas ut).<br />
Om arbetso<strong>för</strong>mågan varar kortare tid än 15 dagar<br />
Vid arbetsolycksfall har du rätt till ersättning från TFA <strong>för</strong> läkar- och sjukvårdskostnader<br />
enligt skadeståndsrättsliga regler. Har skadan varit av den svårighetsgraden<br />
att den <strong>för</strong>anlett ett läkarbesök betalas även ersättning <strong>för</strong> skadade glasögon, hörapparater,<br />
proteser o dyl.
Om arbetso<strong>för</strong>mågan sammanlagt varar minst 15 dagar<br />
Ersättning lämnas enligt skadeståndsrättsliga regler <strong>för</strong> de skäliga merkostnader som<br />
skadan har med<strong>för</strong>t i form av till exempel läkar- och sjukvårdskostnader, hemhjälpskostnader<br />
samt <strong>för</strong> eventuella kostnader <strong>för</strong> att ersätta vid olycksfallet skadade kläder.<br />
Ersättning <strong>för</strong> sveda och värk<br />
Den officiella benämningen på detta ersättningsmoment är ”Ersättning <strong>för</strong> fysiskt<br />
och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk)”.<br />
Om arbetso<strong>för</strong>mågan varar i minst 31 dagar, lämnar TFA ersättning <strong>för</strong> sveda och<br />
värk retroaktivt från och med den <strong>för</strong>sta dagen. Ersättningsbeloppets storlek följer<br />
skadeståndsrättsliga regler och är beroende av skadans art, typ av behandling samt<br />
läkningstid m m. Syftet med ersättningen är att ge dig en ekonomisk kompensation<br />
<strong>för</strong> lidande och obehag under den akuta läkningstiden.<br />
Ersättning per månad <strong>för</strong> fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur<br />
(sveda och värk), <strong>2006</strong><br />
Ersättningen räknas dag <strong>för</strong> dag, men har i tabellen angivits som månadsbelopp.<br />
Ersättningen, som är skattefri, betalas ut som ett engångsbelopp när den akuta sjukdomstiden<br />
upphört.<br />
Ersättning vid färdolycksfall<br />
De <strong>för</strong>sta sex Följande För tid<br />
månaderna sex månader därefter<br />
Vid sjukhusvård<br />
– svår skada 4 900 kronor 3 600 kronor 2 600 kronor<br />
– annan skada 3 600 kronor 3 600 kronor 2 600 kronor<br />
Annan vård,<br />
till exempel<br />
i hemmet 2 100 kronor 2 100 kronor 1 100 kronor<br />
Det finns två slags färdolycksfall:<br />
• färdolycksfall<br />
• färdolycksfall med inblandning av trafik<strong>för</strong>säkringspliktigt fordon.<br />
Olycksfall under tjänsteresa räknas som olycksfall i arbetet och ersätts enligt regelverket<br />
<strong>för</strong> dessa.<br />
Om du råkar ut <strong>för</strong> ett färdolycksfall utan att ett trafik<strong>för</strong>säkringspliktigt fordon<br />
varit inblandat, gäller att du inte får någon ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust från TFA<br />
under den akuta sjukdomstiden. Inkomst<strong>för</strong>lusten ersätts som vid ”vanlig” sjukdom<br />
(se kapitlet om sjukdom på sid 18-63).<br />
Däremot kan du få ersättning <strong>för</strong> kostnader, efter <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> TFAs självrisk, och<br />
ideell skada, det vill säga sveda och värk respektive lyte och men.<br />
Vållandeparagrafen gäller inte vid färdolycksfall. Du kan alltså inte begära vållandeprövning<br />
av din skada, utan måste rikta ersättningsanspråk direkt mot skadevållaren<br />
<strong>för</strong> att få skadestånd <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust och kostnadssjälvrisk från denne eller<br />
dennes ansvars<strong>för</strong>säkringsbolag.<br />
Om ett trafik<strong>för</strong>säkringspliktigt fordon är inblandat, exempelvis om den skadade<br />
blivit påkörd av en bil på väg till arbetet, faller skadan under trafikskadelagen. Därmed<br />
gäller inte TFA. Du får ersättningar som vid ”vanlig” sjukdom (bland annat<br />
AGS-ersättning), men övriga ersättningar betalas från fordonets trafik<strong>för</strong>säkring.<br />
Arbetsskada 77
78<br />
Vållandeprövning även <strong>för</strong><br />
gamla olycksfall<br />
Observera att bifall i TFAs<br />
Vållandenämnd krävs <strong>för</strong> att<br />
du ska få full ersättning <strong>för</strong> ett<br />
olycksfall i arbetet med skadedatum<br />
<strong>för</strong>e den 1 maj 2001 .<br />
Arbetsskada<br />
Observera att trafikskadelagen bygger på strikt ansvar. Det innebär att inkomst<strong>för</strong>lust<br />
och kostnader automatiskt ersätts med 100 procent.<br />
Ersättning vid arbetssjukdom<br />
För att en arbetssjukdom ska ge rätt till ersättning från TFA, ska skadan kvarstå efter<br />
180 dagar från den dag då skadan visade sig. Dessutom ska den av Försäkringskassan<br />
ha <strong>för</strong>klarats vara en arbetsskada. En arbetssjukdom som läker ut under de 180 dagarna<br />
med<strong>för</strong> ingen rätt till ersättning från TFA.<br />
Även arbetssjukdomar som inte kommer att prövas av Försäkringskassan kan berättiga<br />
till ersättning från TFA, under <strong>för</strong>utsättning att sjukdomen finns upptagen<br />
i <strong>för</strong>teckningen i tabell 1 till ILO-konventionen (nr 121). De sjukdomar som finns<br />
upptagna i <strong>för</strong>teckningen är bland andra:<br />
• hörselskador<br />
• eksem<br />
• vibrationsskador<br />
• sjukdomar orsakade av olika kemikalier<br />
• sjukdomar i andningsorganen orsakade av olika ämnen, till exempel silikos och<br />
asbestos.<br />
Skadan kvarstår i 180 dagar och har godkänts<br />
av Försäkringskassan eller TFA som arbetssjukdom<br />
Ersättning lämnas enligt skadeståndsrättsliga regler <strong>för</strong> de skäliga merkostnader skadan<br />
med<strong>för</strong>t i form av till exempel läkar- och sjukvårdskostnader, hemhjälpskostnader<br />
m m (från och med sjukfallets början).<br />
Ersättning <strong>för</strong> sveda och värk – numera endast vid visat vållande<br />
Från och med den 1 maj 2003 gäller att ersättning <strong>för</strong> sveda och värk vid arbetssjukdom<br />
endast lämnas vid visat vållande. Om den skadade kunnat visa vållande, betalas<br />
ersättningen från den <strong>för</strong>sta sjukdagen.<br />
För arbetssjukdomar med visandedag <strong>för</strong>e den 1 maj 2003 gäller de tidigare reglerna,<br />
dvs ersättning <strong>för</strong> sveda och värk lämnas från och med den 91:a sjukdagen.<br />
Oavsett visandedag, är <strong>för</strong>utsättningen <strong>för</strong> ersättning att sjukdomen har godkänts<br />
som arbetsskada av Försäkringskassan eller finns upptagen i ILO-<strong>för</strong>teckningen.<br />
Vållandeparagrafen gäller fortfarande <strong>för</strong> arbetssjukdomar<br />
Eftersom vållandeparagrafen, §22a, i TFA-avtalet kvarstår <strong>för</strong> arbetssjukdomar behöver<br />
alla <strong>för</strong>säkringsrådgivare – och givetvis också skyddsombud och andra fackligt<br />
aktiva – kunna reglerna <strong>för</strong> vållande. De beskrivs i avsnitten nedan.<br />
Vad är vållande?<br />
Vållande betyder att en skada har inträffat till följd av fel eller <strong>för</strong>summelse såsom<br />
felaktig åtgärd eller att inget eller otillräckligt gjorts trots att det skulle ha behövts.<br />
Du får full kompensation <strong>för</strong> <strong>för</strong>lorad arbets<strong>för</strong>tjänst och merkostnader om du<br />
• har drabbats av en arbetssjukdom (eller ett olycksfall i arbetet med skadedatum<br />
<strong>för</strong>e den 1 maj 2001) och<br />
• kan visa att det är arbetsgivaren eller en anställd hos denne som har varit vållande.<br />
Ur ekonomisk synvinkel är denna ersättning <strong>för</strong>månligare. Det är där<strong>för</strong> viktigt att
vid varje arbetssjukdom (eller ”äldre” olycksfall) undersöka om arbetsgivaren eller<br />
någon <strong>för</strong> vilken arbetsgivaren ansvarar är vållande.<br />
Bestämmelserna om vållande gäller inte bara den egna arbetsgivaren utan alla<br />
arbetsgivare som har tecknat TFA eller TFA-KL (dvs kommuner och landsting) samt<br />
statliga arbetsgivare.<br />
Arbetstagaren ska visa att arbetsgivaren har vållat skadan genom fel eller <strong>för</strong>summelse.<br />
Det är alltså du själv som har bevisbördan. Även om det verkar sannolikt att<br />
arbetsgivaren har varit vållande, betalas inte den högre ersättningen ut med mindre<br />
än att du kan bevisa vållandet.<br />
Frågan om arbetsgivarens eventuella ansvar ska prövas av en särskild nämnd.<br />
Nämndens beslut kan överklagas till allmän domstol (det vill säga till tingsrätten, i<br />
<strong>för</strong>sta instans).<br />
Vållandenämnden<br />
Frågan om vållande avgörs av en särskild nämnd – Vållandenämnden – som består<br />
av två hovrättsråd och en lagman. Nämnden bedömer om arbetsgivaren (eller en<br />
anställd hos arbetsgivaren) har vållat skadan enligt skadeståndslagen.<br />
Det finns två formella krav <strong>för</strong> att vållandeprövning ska ske. Det ena är att skadan<br />
har med<strong>för</strong>t arbetso<strong>för</strong>måga i minst 15 dagar eller orsakat bestående invaliditet.<br />
Det andra är att arbetsgivaren som anses ha vållat skadan har TFA-<strong>för</strong>säkring eller<br />
har skyldighet enligt kollektivavtal att ha det.<br />
Vållandenämndens bedömning görs med ledning av inkomna uppgifter om händelse<strong>för</strong>lopp.<br />
Man håller inga vittnes<strong>för</strong>hör och kompletterar i princip inte ofullständiga<br />
uppgifter. Alltså är det viktigt att alla omständigheter kring skadan som du<br />
vill åberopa finns med i det underlag som Vållandenämnden får.<br />
Smitta är antingen olycksfall eller sjukdom<br />
Smitta (se ovan, sid 68) räknas antingen som olycksfall i arbetet eller som arbetssjukdom<br />
och ersätts enligt respektive regler.<br />
Ersättning vid rehabilitering<br />
Om du behöver rehabilitering, till exempel omskolning på grund av en arbetsskada, kan<br />
TFA ersätta skäliga kostnader som uppstår <strong>för</strong> till exempel resor, kurslitteratur m m.<br />
Ersättning vid invaliditet<br />
När den akuta behandlingstiden <strong>för</strong> arbetsskadan har upphört och det medicinska<br />
tillståndet är stabilt (det vill säga när man varken kan <strong>för</strong>vänta en <strong>för</strong>bättring eller<br />
en <strong>för</strong>sämring) inträder vad som kallas <strong>för</strong> ett invaliditetstillstånd. De ersättningar<br />
som då kan komma ifråga är ersättning <strong>för</strong><br />
• fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte och men)<br />
• framtida inkomst<strong>för</strong>lust<br />
• särskilda olägenheter<br />
• framtida kostnader.<br />
Arbetsskada 79<br />
Ingen vållandeprövning av<br />
färdolycksfall<br />
Frågan om arbetsgivarens vållande<br />
gäller inte <strong>för</strong> färdolycksfall<br />
som inträffat den 1 juli 1998<br />
eller senare . Vad gäller färdolycksfall<br />
kan inte ersättning <strong>för</strong><br />
inkomst<strong>för</strong>lust lämnas från TFA<br />
även om vållande kan visas . För<br />
att få ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust<br />
måste du vända dig med<br />
skadeståndsanspråk direkt till<br />
den som har vållat skadan .<br />
Glöm inte fullmakten!<br />
Den skadade måste fylla i en<br />
fullmakt <strong>för</strong> att AFA Försäkring<br />
ska kunna ta del av Försäkringskassans<br />
beslut i arbetsskadeärendet<br />
. Detta är viktigt <strong>för</strong> att<br />
AFA Försäkring ska kunna fatta<br />
ett snabbt och korrekt beslut<br />
beträffande både TFA-ersättningen<br />
och premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />
.
80<br />
Arbetsskada<br />
Ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust<br />
I normalfallet kompenseras bestående framtida inkomst<strong>för</strong>lust genom en livränta<br />
från LAF. Livränteunderlaget i LAF är dock begränsat till 7,5 prisbasbelopp – och<br />
kommer även efter den 1 juli <strong>2006</strong> att ligga kvar på samma nivå. Vidare gäller att inkomstminskningen<br />
måste uppgå till minst en femtondel av inkomsten <strong>för</strong>e skadan<br />
och motsvara minst ett kvarts prisbasbelopp.<br />
Framtida inkomst<strong>för</strong>lust som inte berättigar till ersättning från Försäkringskassan<br />
eller från annat håll kan i vissa fall ersättas av TFA. Eventuell ersättning lämnas<br />
i form av livränta eller engångsbelopp.<br />
När du har fyllt 65 år minskas TFA-livräntan till hälften. Den är värdesäkrad enligt<br />
lagen om ändring av skadeståndslivräntor.<br />
Ersättningen <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust är skattepliktig.<br />
Lön<br />
om skadan<br />
inte<br />
inträffat<br />
EXEMPEL 1<br />
TFA<br />
ersättning<br />
Lön<br />
efter<br />
skadan<br />
Lön<br />
efter<br />
skadan<br />
Före skadan hade du en lön som översteg<br />
7,5 prisbasbelopp. Efter skadan sjunker<br />
din lön till 100 000 kronor om året.<br />
Den inkomst<strong>för</strong>lust som du gjort ersätts<br />
dels genom LAF-livränta från Försäkringskassan<br />
(upp till 7,5 prisbasbelopp).<br />
Resterande del upp till lön <strong>för</strong>e skadan<br />
ersätts av TFA.<br />
Lön<br />
om skadan<br />
inte<br />
inträffat<br />
EXEMPEL 2<br />
All livränta från LAF är pensionsgrundande i Avtalspension SAF-LO<br />
TFA<br />
Lön<br />
eter skadan<br />
Före skadan hade du en lön på 180 000<br />
kronor/år. Efter omskolning och arbetsbyte<br />
blir lönen 170 000 kronor/år. Inkomstminskningen<br />
är <strong>för</strong> låg (1/15 av 180 000<br />
kronor = 12 000 kronor) <strong>för</strong> rätt till LAFlivränta.<br />
TFA betalar inkomst<strong>för</strong>lusten.<br />
Det avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv om avtals<strong>för</strong>säkringarna som slöts i slutet<br />
av mars 2001 innehåller beslutet att livränta från LAF även utan samtidig <strong>för</strong>tidspension<br />
(numera: aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning)<br />
är pensionsgrundande i Avtalspension SAF-LO. Det innebär att den premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />
som tidigare gällt bara vid sjukdom och <strong>för</strong>äldraledighet också omfattar<br />
LAF-livränta.<br />
Detta är en viktig <strong>för</strong>bättring <strong>för</strong> de arbetsskadade som måste byta till ett lägre<br />
betalt jobb efter en arbetsskada eller som måste gå ned exempelvis till deltid.
Vem omfattas?<br />
Den som den 1 maj 2001 har livränta från LAF som inkomstutfyllnad eller som får<br />
det därefter. Samtliga som uppbär sådan LAF-livränta omfattas men premiebefrielsen<br />
– alltså intjänandet av pensionsrätt – gäller inte retroaktivt utan <strong>för</strong>st från och<br />
med den 1 maj 2001.<br />
Särskild ansökan behöver inte göras. AFA Försäkring har redan alla uppgifter om<br />
dessa livräntefall, och premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen träder in automatiskt.<br />
Ersättning <strong>för</strong> lyte eller annat stadigvarande men<br />
Den officiella benämningen på detta ersättningsmoment är ”Ersättning <strong>för</strong> fysiskt<br />
och psykiskt lidande av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men)”.<br />
Ersättningen ska vara en kompensation <strong>för</strong> den fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättning<br />
som skadan med<strong>för</strong>t. I lyte och men-ersättningen ingår även ersättning<br />
<strong>för</strong> ökad anspänning – både i arbetet och på fritiden – till följd av skadan.<br />
Det finns två olika lyte och men-tabeller beroende på om man återgår i arbete<br />
efter skadan eller inte. Det beror på att den tabell som gäller vid återgång i arbete<br />
även innehåller ersättning <strong>för</strong> anspänning i arbete.<br />
Ersättningen är skattefri och utbetalas som ett engångsbelopp så snart som den<br />
medicinska invaliditeten kan fastställas.<br />
Ersättning <strong>för</strong> särskilda olägenheter<br />
För skadefall som inträffat från och med den 1 januari 2002 finns en ny ersättningskategori<br />
som heter ”särskilda olägenheter”. Den bedöms enligt skadeståndsrättsliga<br />
regler, dvs enligt den nya skadeståndslag som trädde i kraft den 1 januari 2002.<br />
Ersättning <strong>för</strong> särskilda olägenheter lämnas bara i svåra skador om skadan har<br />
med<strong>för</strong>t en högre anspänning än den som ersätts genom lyte och men. Ett bra exempel<br />
är personer som trots svår skada ut<strong>för</strong> <strong>för</strong>värsarbete med stor anspänning.<br />
Ersättning <strong>för</strong> framtida kostnader<br />
Om du får återkommande framtida sjukvårds- och/eller andra kostnader på grund<br />
av skadan, kan TFA ersätta dessa antingen genom en livränta eller med ett engångsbelopp.<br />
Även denna ersättning är skattefri.<br />
Ersättning vid dödsfall<br />
Begravningskostnader, <strong>för</strong>lust av underhåll<br />
Vid dödsfall lämnas begravningshjälp dels från LAF – med 30 procent av prisbasbeloppet<br />
– dels från tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen (TGL) – med ett halvt prisbasbelopp.<br />
TFA betalar resterande kostnader <strong>för</strong> till exempel begravningsmåltid, gravsten<br />
och hälften av kostnaden <strong>för</strong> sorgkläder till make/registrerad partner/sambo, barn<br />
och <strong>för</strong>äldrar.<br />
Vid dödsfall på grund av arbetsskada lämnas ersättning <strong>för</strong> normala kostnader<br />
som <strong>för</strong>ekommer i samband med begravning. Begravningshjälp från LAF och TGL<br />
dras av från TFAs ersättning <strong>för</strong> begravningskostnader.<br />
De som var beroende av den avlidne <strong>för</strong> sin <strong>för</strong>sörjning kan få ersättning <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>lust av underhåll. De efterlevande, alltså make/registrerad partner/sambo/barn,<br />
ska i princip kunna leva på samma standard som <strong>för</strong>e dödsfallet. När man bedömer<br />
behovet av underhåll tar man hänsyn till den efterlevandes möjlighet att <strong>för</strong>sörja sig<br />
själv och den ersättning som lämnas från annat håll, till exempel omställningspension<br />
och/eller änkepension från AFL, efterlevandelivränta från LAF och beräknad<br />
Arbetsskada 81<br />
De tidigare reglerna <strong>för</strong> ersättningskategorin<br />
Olägenheter i<br />
övrigt hittar du på www .alla .<br />
lo .se i dokumentet ”Tidigare<br />
regler <strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade<br />
<strong>för</strong>säkringar” .
82<br />
Arbetsskada<br />
avkastning på tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen.<br />
Rätten till ersättning är lika <strong>för</strong> män och kvinnor.<br />
Ersättning vid psykisk chock till följd av dödsfall<br />
En person som stått den avlidna särskilt nära och som får en psykisk chock eller<br />
andra psykiska besvär till följd av dödsfallet kan få ersättning <strong>för</strong> detta. Med ”någon<br />
som stått den avlidna särskilt nära” menas i <strong>för</strong>sta hand make, registrerad partner,<br />
sambo, barn och <strong>för</strong>äldrar som bodde tillsammans med den avlidna.<br />
Undantag från <strong>för</strong>säkringen<br />
Till den som uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till sin personskada<br />
kan ersättningen jämkas. Likaså kan ersättningen jämkas till <strong>för</strong>are som gjort<br />
sig skyldig till rattfylleri i kombination med vårdslöshet i trafik. Även ersättning till<br />
efterlevande kan jämkas om den avlidne uppsåtligen medverkat till dödsfallet.<br />
Jämkning av skadeersättning ska ske efter vad som kan anses vara skäligt med<br />
hänsyn till den skadades medverkan och omständigheterna i övrigt.<br />
Preskription<br />
För att ha rätt till ersättning från TFA <strong>för</strong> sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande<br />
men, samt olägenheter i övrigt måste ansökan om ersättning ha kommit in<br />
till TFA senast tio år från den dag du hade kunnat begära ersättning <strong>för</strong> skadan. Vid<br />
olycksfall innebär det i allmänhet tio år från skadedagen och vid arbetssjukdom tio<br />
år från den dag då du fick kännedom om att sjukdomen har samband med arbetet.<br />
Kommer ansökan in senare, är rätten till ersättning <strong>för</strong>lorad.<br />
När det gäller ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust, <strong>för</strong>lust av underhåll, begravningskostnad<br />
samt annan ersättning måste du ansöka om ersättning inom sex år. Kommer<br />
ansökan in senare kan TFA lämna ersättning endast sex år tillbaka från ansökningstillfället.
Praktiska anvisningar och annat stödmaterial<br />
– arbetsskada<br />
Sammanfattning – arbetsskada<br />
FÖRMÅN<br />
Under sjukskrivning<br />
Vid bestående nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan<br />
Vid dödsfall p g a<br />
arbetsskada<br />
Vid olycksfall och vid färdolycksfall<br />
(ej trafikskada) .<br />
Vid arbetssjukdom som kvarstår i<br />
minst 180 dagar .<br />
Om arbetsgivaren eller hos denne anställd<br />
kan göras ansvarig <strong>för</strong> skadan<br />
får den skadade full ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust<br />
och ingen självrisk tas ut<br />
<strong>för</strong> kostnadsersättningen. Dessutom<br />
ersättning <strong>för</strong> sveda och värk (gäller<br />
arbetssjukdomar med visandedag<br />
from den 1 maj 2003) .<br />
Vid dödsfall p g a arbetsskada<br />
Statlig ålderspensionsavgift<br />
10,21 procent respektive 18,5 procent .<br />
Allmän pensionsavgift 7,0 procent .<br />
Statlig ålderspensionsavgift<br />
10,21 procent respektive 18,5 procent .<br />
FÖRSÄKRING<br />
LAF, Lag om arbetsskade<strong>för</strong>säkring<br />
LAF, Lag om arbetsskade<strong>för</strong>säkring<br />
LAF, Lag om arbetsskade<strong>för</strong>säkring<br />
Trygghets<strong>för</strong>säkring vid<br />
arbetsskada, TFA<br />
VEM HAR RÄTT TILL<br />
FÖRMÅN<br />
Arbetsskadad .<br />
Arbetsskadad .<br />
Dödsboet .<br />
Efterlevande make eller<br />
jämställd .<br />
Barn .<br />
Arbetsskadad .<br />
Arbetsskadad .<br />
Dödsboet .<br />
Efterlevande make och<br />
jämställd .<br />
Barn .<br />
Arbetsskadad .<br />
Arbetsskada 83<br />
ERSÄTTNING<br />
Tandvård, sjukvårdskostnader utomlands<br />
samt särskilda hjälpmedel .<br />
Livränta motsvarande hela inkomst<strong>för</strong>lusten<br />
upp till 7,5 prisbasbelopp .<br />
Begravningskostnader med 30 procent<br />
av prisbasbeloppet .<br />
Omställningslivränta med 45 procent eller<br />
20 procent av den avlidnes inkomst .<br />
Till barn, livränta med 40 procent av den<br />
avlidnes inkomst till 18–20 års ålder .<br />
Vid högst 14 dagars arbetso<strong>för</strong>måga:<br />
Sjukvårdskostnader om de överstiger<br />
självrisken på 500 kr och lägsta<br />
belopp på 100 kr .<br />
Vid minst 15 dagars arbetso<strong>för</strong>måga:<br />
Sjukvårdskostnader och andra nödvändiga<br />
merkostnader . Självrisk 500 kr<br />
och lägsta belopp 100 kr .<br />
Vid minst 31 dagars arbetso<strong>för</strong>måga:<br />
Sveda och värk från <strong>för</strong>sta dagen, inkomst<strong>för</strong>lust<br />
med 10 procent från dag<br />
91 (dock ej vid färdolycksfall) .<br />
Vid arbetssjukdom: Ersättning <strong>för</strong><br />
sveda och värk betalas från den 1 maj<br />
2003 endast vid vållande .<br />
Vid invaliditet: Inkomst<strong>för</strong>lust som<br />
inte täcks av LAF-livränta, lyte och<br />
men, olägenheter i övrigt, framtida<br />
merkostnader .<br />
Regler <strong>för</strong> olycksfall i arbetet inträffade den 1 maj 2001 eller senare:<br />
Om arbetso<strong>för</strong>mågan varar 15 dagar eller mer, lämnas full ersättning (100 procent) <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lusten från TFA retroaktivt från <strong>för</strong>sta<br />
sjukdagen . Kravet på bevisat vållande har således slopats <strong>för</strong> dessa arbetsskadefall .<br />
Trygghets<strong>för</strong>säkring vid<br />
arbetsskada, TFA<br />
Trygghets<strong>för</strong>säkring vid<br />
arbetsskada, TFA<br />
Lag om statlig ålderspensionsavgift<br />
.<br />
Lag om allmän pensionsavgift<br />
.<br />
Sjukvårdskostnader och andra nödvändiga<br />
skäliga merkostnader . Självrisk<br />
500 kr och lägsta belopp 100 kr .<br />
Vid invaliditet:Inkomst<strong>för</strong>lust som<br />
inte täcks av LF-livränta, lyte och<br />
men, olägenheter i övrigt, framtida<br />
merkostnader .<br />
I princip hela begravningskostnaden<br />
med <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> begravningshjälp<br />
från LAF och TFA .<br />
Förlust av underhåll .<br />
Ersättning <strong>för</strong> psykisk chock<br />
(fr o m 1/1-2002) .<br />
Pensionsrätt i det nya allmänna<br />
pensionssystemet .
84<br />
Arbetsskada<br />
Praktiska anvisningar - Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, LAF<br />
Skadeanmälan<br />
Om du har råkat ut <strong>för</strong> en arbetsskada ska du snarast anmäla detta till din arbetsgivare.<br />
Arbetsgivaren är då enligt lag skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan.<br />
Arbetsgivaren är även skyldig att samråda med skyddsombudet om<br />
anmälan. Vidare har den skadade rätt att ta del av anmälan. Skyddsombudet och om<br />
möjligt även den skadade bör/ska där<strong>för</strong> genom påskrift på anmälan intyga att de<br />
tagit del av den. Påskriften innebär inte att man godkänt anmälan.<br />
Om skyddsombudet eller den skadade har en annan uppfattning än arbetsgivaren<br />
om händelse<strong>för</strong>loppet vid olycksfallet eller om vilka faktorer som är orsak till<br />
en arbetssjukdom, bör de i <strong>för</strong>sta hand <strong>för</strong>söka få arbetsgivaren att komplettera eller<br />
korrigera uppgifterna i anmälan. Alternativet är att komplettera anmälan med en<br />
egen skrivelse.<br />
Det är viktigt att du i anmälan <strong>för</strong>söker ge en så fullständig beskrivning som möjligt<br />
av det händelse<strong>för</strong>lopp som ledde fram till olycksfallet eller av orsakerna bakom<br />
en arbetssjukdom. Knapphändiga uppgifter i skadeanmälan tvingar Försäkringskassan<br />
att göra kompletterande utredningar, vilket leder till <strong>för</strong>längda handläggningstider.<br />
Ansökan om ersättning från arbetsskade<strong>för</strong>säkringen<br />
Ansökningsblankett kan hämtas på Försäkringskassans webbplats www.forsakringskassan.se<br />
eller beställas från Försäkringskassan. Det går också bra att göra ansökan i<br />
ett vanligt brev. Det viktiga är att ansökan är skriftlig.<br />
Blanketthjälp<br />
Försäkringskassan har en egen tryckt anvisning till hjälp <strong>för</strong> den som ska fylla i LAFblanketten.<br />
Råd och anvisningar finns också i LOs publikation ”Allas Blankettguide”, som<br />
kan beställas från LO-distribution.<br />
Praktiska anvisningar – Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, TFA<br />
Skadeanmälan<br />
TFA administreras av AFA Försäkring. Inträffad skada ska anmälas på blanketten<br />
”Skadeanmälan-TFA/TFA-KL – trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada”. Det räcker<br />
med TFA-anmälan. Någon särskild sjukanmälan till AGS behöver du inte göra.<br />
Blanketthjälp<br />
Råd och anvisningar <strong>för</strong> hur man fyller i TFA-blanketten finns i LOs publikation<br />
”Allas Blankettguide”, som finns på www.alla.lo.se. Den kan även beställas från<br />
LO-distribution.<br />
Mer att tänka på vid skadeanmälan<br />
För AFA Försäkrings handläggning är det av stor betydelse att alla uppgifter på anmälningsblanketten<br />
fylls i. Det är till exempel mycket viktigt att händelse<strong>för</strong>loppet<br />
och annat som bidragit till ett inträffat olycksfall beskrivs ut<strong>för</strong>ligt. Skicka om möjligt<br />
med en kopia av den anmälan som sänts till Försäkringskassan.<br />
Om det saknas uppgifter om datum <strong>för</strong> sjukanmälan, sjukpenningens storlek och<br />
liknande innebär det att AFA Försäkring måste komplettera dessa uppgifter i efterhand,<br />
vilket leder till <strong>för</strong>längda handläggningstider.
Glöm inte att bifoga läkarintyg samt kvitton på kostnader, i original. Se också till att<br />
den skadades personnummer finns på alla handlingar som sänds till AFA Försäkring.<br />
Att tänka på vid anmälan till Vållandenämnden<br />
Det är den skadade själv som måste ta initiativ <strong>för</strong> att få ett ärende prövat i Vållandenämnden.<br />
Se där<strong>för</strong> till att vållandeutredning begärs redan i TFA-anmälan.<br />
Det är den skadade själv som måste lämna de uppgifter som visar, det vill säga<br />
bevisar, att arbetsgivaren eller någon han ansvarar <strong>för</strong> varit vållande. Alla uppgifter<br />
som den skadade vill åberopa ska framgå av handlingarna. Se där<strong>för</strong> till att TFAs<br />
utredningsblankett fylls i så ut<strong>för</strong>ligt som möjligt. För belastningsskador, skador till<br />
följd av kemiska ämnen (inkl vatten), mobbning och stress finns särskilda utredningsblanketter<br />
på ”verktygssidorna” på www.alla.lo.se.<br />
Följande frågeställningar kan vara till ledning:<br />
• Hur lång erfarenhet hade den skadade av det aktuella arbetet?<br />
• Hade den skadade fått klara instruktioner om hur arbetet skulle ut<strong>för</strong>as?<br />
• Vilka säkerhets<strong>för</strong>eskrifter gällde <strong>för</strong> det aktuella arbetet?<br />
• Var den skadade medveten om vilka säkerhets<strong>för</strong>eskrifter som gällde?<br />
• Har liknande skador inträffat tidigare på arbetsplatsen och, om så är fallet, vilka<br />
skade<strong>för</strong>ebyggande åtgärder hade vidtagits med anledning av detta?<br />
• Hade skadan kunnat <strong>för</strong>utses eller undvikas och i så fall hur?<br />
• Har arbetsgivaren genom<strong>för</strong>t systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, på arbetsplatsen?<br />
Finns dokumentation?<br />
• Har skyddskommittén, yrkesinspektionen, <strong>för</strong>etagshälsovården eller polisen utrett<br />
den anmälda skadan?<br />
Förklara fackord/fackuttryck och skicka gärna med foto, skiss, ritning eller dylikt.<br />
Finns utredning från yrkesinspektion, polis eller annan, skicka gärna med den.<br />
Skyddsombudets och arbetsgivarens åsikter är också mycket väsentliga <strong>för</strong> att få<br />
ett så ut<strong>för</strong>ligt beslutsunderlag som möjligt. Ett krav är dessutom att arbetsgivaren<br />
undertecknar utredningsblanketten. Observera att Vållandenämndens uppgift inte<br />
är att ”bestraffa” någon utan endast att fastställa om rätt till ersättning enligt § 22a<br />
i TFA-villkoren <strong>för</strong>eligger eller inte, dvs om den skadade har rätt till full ersättning<br />
<strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust och kostnader.<br />
Visar det sig i efterhand att något väsentligt saknas i utredningsunderlaget går<br />
det bra att komplettera och begära omprövning i nämnden.<br />
Blanketthjälp<br />
Råd och anvisningar <strong>för</strong> hur man fyller i blanketten ”Utredningsunderlag – Vållande”<br />
samt de nya blanketterna <strong>för</strong> belastningsskador och skador till följd av kemiska<br />
ämnen finns i ”Allas Blankettguide”, som även kan beställas från LO-distribution.<br />
Att tänka på vid utredning och anmälan om arbetsskada<br />
Oavsett vilken typ av arbetsskada som anmäls och oavsett vart den anmäls (Försäkringskassan<br />
eller TFA), är det viktigt att göra en ordentlig utredning av bakgrund,<br />
händelse<strong>för</strong>lopp, orsakssamband osv.<br />
Ut<strong>för</strong>liga anvisningar, råd och tips om hur man utreder och dokumenterar arbetsskador<br />
finns i ”Skadehandboken”. Anvisningarna är sorterade efter skadetyp:<br />
olycksfall i arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdomar och smitta.<br />
Arbetsskada 85<br />
Facket bör hjälpa den skadade<br />
med utredning och anmälan!<br />
Vållande och vållandeärenden<br />
är ett komplicerat område<br />
som kräver ett aktivt fack .<br />
Både <strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />
och skyddsombud har här ett<br />
ansvar att informera om regler<br />
och fram<strong>för</strong> allt att hjälpa den<br />
skadade att fylla i TFA-blanketterna<br />
så att utredningen blir så<br />
ut<strong>för</strong>lig som möjligt .
86<br />
Arbetsskada<br />
LOs Skadehandbok är ett viktigt komplement till denna grundutbildningsbok.<br />
Se till att det finns åtminstone ett exemplar på din arbetsplats. Både du och skyddsombudet<br />
har nytta av ”Skadehandboken”. Du beställer ”Skadehandboken” från LOdistribution.<br />
Att tänka på beträffande den medicinska utredningen<br />
Försäkringskassan gör, som nämnts, en bedömning dels av om det funnits en skadlig<br />
inverkan i den skadades arbete, dels av om det finns något samband mellan denna<br />
skadliga inverkan och den skada/sjukdom som uppkommit i det enskilda fallet. För<br />
att kunna avgöra detta tar kassan in ett medicinskt underlag, till exempel ett läkarutlåtande<br />
eller journalanteckningar från den behandlande läkaren.<br />
Det är viktigt att kontrollera att de sjukdomar som den skadade anser vara arbetsorsakade<br />
finns med i det medicinska utredningsmaterialet.<br />
Dessutom bör man också noga se efter hur läkaren har bedömt skadligheten i<br />
arbetet. Har läkaren tillräckliga kunskaper om aktuella arbets<strong>för</strong>hållanden eller uttalar<br />
hon eller han sig bara i allmänna ordalag?<br />
Om <strong>för</strong>etagshälsovården inte deltagit i utredningen bör man överväga om man<br />
kan <strong>för</strong>bättra beslutsunderlaget genom att koppla in <strong>för</strong>etagsläkaren. Med sina speciella<br />
kunskaper om bland annat arbetsmiljö kan hon eller han kanske till<strong>för</strong>a ärendet<br />
viktig information.<br />
Att tänka på vid anmälan om olycksfall<br />
När man fyller i en skadeanmälan är det viktigt att man ut<strong>för</strong>ligt redogör dels <strong>för</strong><br />
hela händelse<strong>för</strong>loppet, dels <strong>för</strong> de faktorer som medverkade till att olycksfallet inträffade.<br />
Vid fallolyckor bör man bland annat tänka på att ange fallhöjd, hur den skadade<br />
föll, om den skadade slog i något, vad hon/han landade på och hur hon/han landade.<br />
Händelse<strong>för</strong>loppet vid skador som beror på halkning, sträckning eller plötslig<br />
överbelastning måste också anges noga.<br />
Här kan uppgifter om halt underlag eller ojämnt underlag vara av stor betydelse.<br />
Likaså ska tyngden på det som bars eller lyftes vid olycksfallet anges. Om olycksfallet<br />
innebar ett plötsligt vridvåld mot en viss led eller mot till exempel nacken eller<br />
ländryggen så är det mycket viktigt att även detta kommer med i beskrivningen.<br />
Ofta beror olycksfall på underbemanning, arbetsgivarens <strong>för</strong>summelser, hög arbetsbelastning,<br />
misstag av arbetskamrat, fel på skyddsanordningar, bristande utrustning<br />
och liknande. Naturligtvis måste även sådana <strong>för</strong>hållanden beskrivas.<br />
Att tänka på vid anmälan om arbetssjukdom<br />
De uppgifter som lämnats på anmälan vid en misstänkt arbetssjukdom är sällan så<br />
ut<strong>för</strong>liga att de är ett tillräckligt underlag <strong>för</strong> ett beslut. För att Försäkringskassan<br />
ska få ett godtagbart beslutsunderlag krävs det oftast att olika kompletterande utredningar<br />
görs. Kassans utredare brukar då vända sig direkt till den skadade <strong>för</strong> att få<br />
de uppgifter som saknas. Kassan kan också kontakta arbetsgivaren, <strong>för</strong>etagshälsovården,<br />
skyddsombudet, <strong>för</strong>säkringsrådgivaren eller den lokala fackliga organisationen.<br />
Bakom en arbetssjukdom kan det finnas många orsaker. Det är viktigt att rikta<br />
in utredningen på sådana faktorer i arbetsmiljön som kan ha orsakat skadan eller<br />
<strong>för</strong>sämrat den skadades hälsotillstånd.<br />
Arbetsgivaren är skyldig att tillsammans med de anställda genom<strong>för</strong>a systematiskt<br />
arbetsmiljöarbete (tidigare: internkontroll) på arbetsplatsen. Med det menas att<br />
arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetsmiljöaspekter vid planering och ledning av arbetet.<br />
Han ska också kontrollera att det <strong>för</strong>ebyggande arbetsmiljöarbetet gett avsett
esultat. I detta ingår att arbetsgivaren ska dokumentera hur det har gått till.<br />
Vid utredningen kan nedanstående frågeställningar vara till vägledning när det<br />
gäller att beskriva den troliga orsaken till olika sjukdomar. De följande exemplen är<br />
inte fullständiga utan måste naturligtvis kompletteras utifrån <strong>för</strong>hållandena i varje<br />
enskilt fall.<br />
Besvär i rörelse- och stödjeapparaten<br />
Till exempel vid diagnoserna rygg- och ledbesvär, tendinit (seninflammation), epicondylit<br />
(tennisarmbåge) och myalgi (muskelbesvär).<br />
Utredningen bör inledningsvis ge en allmän bild av den skadades arbetsmiljö när<br />
det till exempel gäller:<br />
• arbetsplatsens utformning<br />
• verktygs och maskiners beskaffenhet och funktion<br />
• arbetets organisation.<br />
Vid beskrivning av arbetsmoment, arbetsställningar, arbetsrörelser och liknande ska<br />
det största intresset ägnas de moment som belastar eller är en påfrestning på den<br />
skadade kroppsdelen.<br />
Vid ländryggsbesvär ska man fram<strong>för</strong> allt ange arbetsställningar och belastningar,<br />
speciellt i samband med vridningar och andra arbetsrörelser. Glöm inte heller att<br />
ange hur ofta olika rörelser görs och hur tunga olika lyft är. Särskilt viktigt är att<br />
beakta om vridning sker med eller utan att fötterna samtidigt <strong>för</strong>flyttas. Vridning av<br />
överkroppen utan fot<strong>för</strong>flyttning är, liksom tunga lyft, farligt <strong>för</strong> ryggen.<br />
Vid besvär i nacke och axlar är det arbetsställningen och belastningen av huvud<br />
och armar som i <strong>för</strong>sta hand är intressanta. Ägna stort intresse åt det arbete som ut<strong>för</strong>s<br />
med händerna över axelplanet eller med armarna utsträckta från kroppen. Vid<br />
utredningen: Ta hjälp av Arbetarskyddsstyrelsens <strong>för</strong>eskrift ”Belastningsergonomi”.<br />
Den bör kunna ligga till grund <strong>för</strong> bedömning av om skadliga lyft eller arbetsställningar<br />
<strong>för</strong>ekommer.<br />
När det gäller epicondylit är det handens och underarmens arbetsrörelser och belastningar<br />
som ska beskrivas.<br />
Vid ensidigt arbete med låsta arbetsställningar får man ofta muskel- och seninflammationer<br />
i till exempel armar, axlar eller nacke. För att ge en rättvisande bild<br />
av den skadliga inverkan måste självfallet dessa moment beskrivas. Om den skadade<br />
suttit i fixerade arbetsställningar ska man ange hur länge ett sådant moment pågår<br />
och hur lång viloperioden är mellan momenten.<br />
Om arbetskamrater med samma arbetsuppgifter har liknande besvär är detta naturligtvis<br />
en viktig upplysning som ska finnas med i utredningen.<br />
Eksem<br />
Vid utredning av eksem som kan ha uppkommit vid kontakt med kemiska ämnen:<br />
Granska noga tillverkarens/importörens produktblad. Om ämnet/vätskan el dyl inte<br />
anges vara eksemframkallande men ingen annan <strong>för</strong>klaring finns, bör <strong>för</strong>frågan ställas<br />
till tillverkare/importör. Eksemframkallande substans kan finnas men kan ha<br />
glömts bort. Det kan också vara så att man ansett risken <strong>för</strong> skada <strong>för</strong>sumbar. Kemikalieinspektionen<br />
kan också kontaktas.<br />
Icke-allergiska eksem<br />
Kontakt med vatten, rengöringsmedel, oljor eller lösningsmedel kan ge upphov till<br />
hudirritationer och eksem.<br />
Arbetsskada 87
88<br />
Arbetsskada<br />
En utredning om sådana besvär ska beskriva:<br />
• Vilka kontakter som <strong>för</strong>ekommer med skadliga ämnen.<br />
• Hur dessa kontakter sker.<br />
• Hur ofta kontakterna <strong>för</strong>ekommer.<br />
• Om <strong>för</strong>sämringar sker vid vissa typer av arbeten.<br />
• Om <strong>för</strong>bättringar sker under längre ledigheter.<br />
• Om liknande besvär <strong>för</strong>ekommer hos andra med samma arbetsuppgifter.<br />
Även här är det viktigt att klarlägga vilka produkter som kan finnas i luften samt vad<br />
tillverkare/importör angivit om dessa i produktbladen.<br />
Allergiska eksem<br />
Ett allergiskt eksem är resultatet av en <strong>för</strong>värvad överkänslighet <strong>för</strong> ett eller flera<br />
ämnen. När en allergi <strong>för</strong> ett visst ämne fastställts ska utredningen beskriva vilka<br />
kontakter som <strong>för</strong>ekommit i arbetet med det aktuella ämnet, hur långvariga och hur<br />
intensiva de varit.<br />
Även här är det viktigt att klarlägga vilka produkter som kan finnas i luften samt<br />
vad tillverkare/importör angivit om dessa i produktbladen.<br />
Luftrörsbesvär<br />
Olika ämnen i luften på en arbetsplats kan ge upphov till besvär i andningsvägarna.<br />
Besvären kan vara allergiska eller icke-allergiska.<br />
Har den skadade blivit allergisk mot ett särskilt ämne ska utredningen ge svar på<br />
om ämnet i fråga <strong>för</strong>ekommit i den skadades arbetsmiljö, hur han kommit i kontakt<br />
med det och hur ofta.<br />
Har den skadade drabbats av luftrörsbesvär som inte är av allergisk typ ska utredningen<br />
inriktas på att beskriva den materialhantering och de ämnen som funnits i<br />
miljön och som kan ha gett upphov till andningsbesvär.<br />
Även här är det viktigt att klarlägga vilka produkter som kan finnas i luften samt<br />
vad tillverkare/importör angivit om dessa i produktbladen.<br />
Lungsjukdomar<br />
Sjukdomar med diagnoserna pleuraplack (<strong>för</strong>kalkningar i lungsäcken, orsakade av<br />
exposition <strong>för</strong> asbest) asbestos (dammlunga orsakad av asbest) och silikos (så kallad<br />
stendammlunga) räknas till lungsjukdomarna.<br />
Tiden från det att den skadade <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången kom i kontakt med det skadliga<br />
ämnet till dess att skadan kan konstateras är vanligtvis mycket lång, ofta över 20 år.<br />
Detta gör att till exempel expositions<strong>för</strong>hållandena kan vara svåra att ange. Den skadade<br />
och den arbetsgivare hos vilken han utsattes <strong>för</strong> det skadliga ämnet, kan trots<br />
det ändå lämna tillräckliga uppgifter i de flesta fall. Yrkesinspektionen kan också ha<br />
gjort undersökningar på de arbetsplatser som är aktuella.<br />
Det är ur medicinsk synvinkel tveksamt att ange att pleuraplack i sig är en sjukdom.<br />
Enbart pleuraplack – om den inte har extrem omfattning och kallas pansarlunga,<br />
vilket är mycket sällsynt – orsakar inte lungfunktionsnedsättning. Däremot<br />
kan även själva lungorna ha tagit skada av asbestfibrerna och då med lungfunktionsnedsättning<br />
som följd. Enbart pleuraplack utan lungfunktionsnedsättning berättigar<br />
inte till ersättning.<br />
Hörselskador<br />
En hörselskada konstateras oftast <strong>för</strong>st sedan den skadade har varit utsatt <strong>för</strong> skadligt<br />
buller under lång tid och i många fall hos olika arbetsgivare. Exakta uppgifter<br />
om bullernivåer kan där<strong>för</strong> vara svåra att få fram. Man ska dock, så gott det går, i
kronologisk ordning ange de olika arbeten den skadade haft och de bullernivåer som<br />
<strong>för</strong>ekommit. Yrkesinspektionen kan i vissa fall ha uppgifter om bullernivåer på vissa<br />
arbetsplatser, inom vissa yrkesområden och <strong>för</strong> vissa maskiner och verktyg.<br />
Bullerskada kan uppstå även till följd av ljudbang, till exempel en detonation.<br />
Detta blir då en olycksfallsskada, eftersom den hände vid ett specifikt tillfälle och<br />
ska ersättningsmässigt prövas så.<br />
Vibrationsskador<br />
Utredningen ska innehålla uppgifter om:<br />
• Under hur lång yrkesverksam tid den skadade har varit utsatt <strong>för</strong> vibrationer.<br />
• Hur ofta den skadade har arbetat med vibrerande verktyg.<br />
• Hur många timmar den skadade arbetat per dag.<br />
• Vilka verktyg som har använts. Det är viktigt att inte bara ange typ av vibrerande<br />
vektyg (t ex borrmaskin) utan också fabrikat och typnummer.<br />
• Vilket eller vilka material den skadade har bearbetat.<br />
• Vilken utbildning/information som den skadade fått i enlighet med Arbetarskyddsstyrelsens<br />
<strong>för</strong>eskrift i att ”känna efter <strong>för</strong>e”.<br />
Cancer<br />
En cancersjukdom uppkommer, eller upptäcks, ofta <strong>för</strong>st lång tid efter det att den<br />
<strong>för</strong>sta kontakten med det skadliga ämnet har skett. Av den anledningen måste en<br />
beskrivning av expositionen <strong>för</strong> skadliga ämnen sträcka sig mycket långt, kanske 20<br />
– 30 år, tillbaka i tiden.<br />
Det råder olika uppfattning om de flesta cancerformer huruvida de är arbetsrelaterade<br />
eller inte. Asbestcancern med diagnos mesoteliom (startar i lungsäck, bukhinna<br />
och hjärtsäck) samt näscancer till följd av oftast mångårigt dammande arbete<br />
– <strong>för</strong> det mesta trädamm från feta träslag – anses vara signalcancer. Forskarna anser<br />
således att cancer med ovan angiven placering och arbete med asbest respektive trädamm<br />
beror på detta arbete. Mesoteliom drabbar i allmänhet sent i livet och ofta<br />
när arbetarna gått i pension. Det är en viktig facklig uppgift att bevaka rätten till<br />
ersättning.<br />
Lösningsmedelspåverkan<br />
Den skadliga inverkan i form av arbete med lösningsmedel ska beskrivas uttömmande.<br />
Även i dessa typer av ärenden måste utredningen ofta sträcka sig långt tillbaka i<br />
tiden.<br />
Utredningen ska belysa:<br />
• Vilken typ av arbete som bedrevs.<br />
• Vilka olika former av lösningsmedel den skadade varit utsatt <strong>för</strong> och vilka eventuella<br />
blandningar av olika medel som har <strong>för</strong>ekommit. Efterfråga varuinformationsbladet,<br />
gärna med uppgift om risk och innehåll!<br />
• Kvantiteten lösningmedel av olika slag som använts av den skadade. Arbetsgivaren<br />
har kanske handlingar om hur mycket som köpts in under åren.<br />
• Under vilka perioder som exponering har <strong>för</strong>ekommit samt hur ofta och hur<br />
länge under dessa perioder.<br />
• Vilka arbetsmetoder som den skadade har använt.<br />
• I vilken typ av arbetslokaler som arbetet har skett. Redovisa lokalens storlek och<br />
allmänventilationen. Öppningsbara fönster/dörrar? I vilken utsträckning höll<br />
man öppet på grund av lösningsmedelsångor?<br />
Arbetsskada 89
90<br />
Arbetsskada<br />
• Vilken skyddsutrustning som användes och vilken skyddsutrustning som eventuellt<br />
saknades.<br />
• Hur arbetet har ut<strong>för</strong>ts. Sölades det med lösningsmedel? Förvarades lösningsmedel<br />
i öppna kärl? Fanns det dragskåp <strong>för</strong> <strong>för</strong>varing av färg? Skedde arbete, till<br />
exempel målning, under utsug? Har arbetsmiljön <strong>för</strong>bättrats under åren? På vilket/vilka<br />
sätt och när?<br />
Hjärtsjukdomar<br />
Hjärtbesvär kan uppkomma som ett resultat av fysiskt och psykiskt ansträngande<br />
arbets<strong>för</strong>hållanden. Utredningen ska där<strong>för</strong> inriktas på <strong>för</strong>ekomsten av sådana <strong>för</strong>hållanden<br />
i den skadades arbete.<br />
Psykiska och psykosomatiska sjukdomar<br />
Det finns åtskilliga <strong>för</strong>hållanden i arbetet som kan ge upphov till psykiska eller psykosomatiska<br />
besvär hos de anställda. Några exempel kan vara dålig arbetsorganisation,<br />
återkommande produktionsstörningar, orimliga produktionskrav, samarbetsproblem<br />
mellan arbetsledning och arbetstagare samt mobbning.<br />
Beslut i denna typ av ärenden riskerar ofta att bli felaktiga på grund av bristfälliga<br />
utredningar. Allt i den bakomliggande situationen måste där<strong>för</strong> redovisas på ett<br />
ut<strong>för</strong>ligt och objektivt sätt.<br />
Att tänka på vid ett eventuellt överklagande<br />
Anvisningarna <strong>för</strong> hur man överklagar beslut finns samlade i ett särskilt kapitel på<br />
sid 192 f. Vid arbetsskada bör man särskilt tänka på följande:<br />
• Granska den utredning som legat till grund <strong>för</strong> beslutet kritiskt.<br />
• Finns det brister i beskrivningen av det inträffade olycksfallet?<br />
• Har händelse<strong>för</strong>loppet och skadans konsekvenser beskrivits tillräckligt uttömmande?<br />
• Har skadligheten i arbetet beskrivits tillräckligt ut<strong>för</strong>ligt i arbetssjukdomsärendet?<br />
• Kan beslutsfattaren bilda sig en uppfattning om skadligheten i arbetet?<br />
• Finns det redogörelse <strong>för</strong> tyngder, frekvenser av lyft, ensidighet eller annan skadlighet<br />
som den skadade har varit utsatt <strong>för</strong>?<br />
• Finns det anledning att begära att Försäkringskassan tar in ytterligare läkarutlåtande<br />
där frågan om arbetsskada diskuteras mer ut<strong>för</strong>ligt?<br />
• Har <strong>för</strong>etagsläkaren varit inkopplad?<br />
• Finns det anledning att vända sig till en yrkesmedicinsk klinik eller till en specialist?<br />
Checklista – arbetsskada<br />
Försäkringsrådgivaren<br />
• Se till att skada/tillbud anmäls till arbetsgivare och skyddsombud.
• Informera den skadade om vad som normalt händer vid anmälan om arbetsskada<br />
till Försäkringskassan respektive AFA Försäkring.<br />
• Informera den skadade om arbetsgivarens ansvar vid vållande (se sid 78-79).<br />
Den skadade<br />
• Anmäl skadan/tillbudet till arbetsgivaren och skyddsombudet.<br />
• Skaffa anmälningsblanketter från Försäkringskassan (<strong>för</strong> anmälan dit) respektive<br />
arbetsgivaren (<strong>för</strong> ”Skadeanmälan TFA/TFA-KL” ) och fylla i dem.<br />
• Skicka med läkarintyg samt – till AFA Försäkring – även originalkvitton på kostnader<br />
och en kopia av anmälan till Försäkringskassan.<br />
Arbetsgivaren<br />
• Är enligt lag skyldig att anmäla skada till Försäkringskassan.<br />
• Kompletterar ”Skadeanmälan TFA/TFA-KL” samt undertecknar densamma.<br />
• Kontaktar skyddsombudet <strong>för</strong> eventuella åtgärder som <strong>för</strong>hindrar liknande skador/tillbud<br />
i framtiden.<br />
Skyddsombudet<br />
• Ta del av alla anmälningar och skriva under anmälan till Försäkringskassan.<br />
• Se till att arbetsgivaren vidtar åtgärder så att liknande skador/tillbud i möjligaste<br />
mån undviks i framtiden.<br />
• Utred vid behov om arbetsgivaren kan göras ansvarig <strong>för</strong> skadan (det vill säga om<br />
denne vållat skadan).<br />
Arbetsskada 91
92<br />
ARBETSSKADA<br />
Arbetsskada – LAF/TFA<br />
• olycksfall i arbetet<br />
• färdolycksfall<br />
• arbetssjukdom<br />
(skada till följd av annat än olycksfall)<br />
• smitta
ARBETSSKADA<br />
LAF<br />
Ersätter kostnader <strong>för</strong><br />
• karensdag/-ar<br />
• tandvård<br />
• särskilda hjälpmedel<br />
• sjukvård utom riket<br />
Lämnar ersättning i form av livränta vid<br />
• bestående nedsättning av arbets<strong>för</strong>mågan<br />
Lämnar ersättning vid dödsfall <strong>för</strong><br />
• begravningshjälp<br />
• livränta till efterlevande<br />
93
94<br />
ARBETSSKADA<br />
Prövning av arbetsskada<br />
Den bevisregel som gäller i LAF fr o m den 1 juli 2002<br />
Med arbetsskada <strong>för</strong>stås i denna lag skada till följd av<br />
olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet .<br />
En skada skall anses ha uppkommit av sådan orsak, om<br />
övervägande skäl talar <strong>för</strong> det .<br />
(Skador med skadedatum <strong>för</strong>e den 1 juli 2002 prövas enligt den gamla bevisregeln .)
ARBETSSKADA<br />
Detta gäller <strong>för</strong> ”gamla” skador<br />
Den tidigare bevisregeln . Gäller <strong>för</strong> skador med skadedatum <strong>för</strong>e den<br />
1 juli 2002<br />
• STEG 1: Har den skadade varit utsatt <strong>för</strong> en skadlig<br />
inverkan av sådant slag att den med hög grad av<br />
sannolikhet ska kunna med<strong>för</strong>a besvär av det<br />
aktuella slaget?<br />
• STEG 2: Talar övervägande skäl <strong>för</strong> samband<br />
mellan den skadliga inverkan och den skadades<br />
besvär?<br />
95
96<br />
ARBETSSKADA<br />
TFA kan lämna ersättning <strong>för</strong><br />
• sjukvårdskostnader m m<br />
• inkomst<strong>för</strong>lust<br />
• sveda och värk<br />
• rehabilitering<br />
• lyte eller annat stadigvarande men<br />
• olägenhet i övrigt till följd av skadan<br />
• begravningskostnader<br />
• <strong>för</strong>lust av underhåll till efterlevande
ARBETSSKADA<br />
Vållandereglerna<br />
Full ersättning <strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>lust lämnas<br />
från TFA om arbetsskadan<br />
• är ett olycksfall i arbetet<br />
• som inträffat den 1 maj 2001 eller senare<br />
• och med<strong>för</strong>t minst 15 dagars sjukskrivning<br />
Full ersättning = 100 % även över taket <strong>för</strong> sjukpenninggrundande inkomst<br />
97
98<br />
ARBETSSKADA<br />
Vållandeprövning eller inte?<br />
• Ingen vållandeprövning <strong>för</strong> olycksfall i arbetet med<br />
skadedatum 1 maj 2001 eller senare<br />
• Vållandeprövning enligt §22a kvarstår <strong>för</strong><br />
• arbetssjukdomar<br />
• olycksfall i arbetet med skadedatum <strong>för</strong>e den 1 maj 2001<br />
• Färdolycksfall – ingen vållandeprövning möjlig<br />
Vållandefrågan prövas av TFAs Vållandenämnd efter ansökan av den <strong>för</strong>säkrade
Arbetsskada 99<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Arbetslöshet<br />
Elisabet Wennerberg, Transport
Innehåll<br />
Om innehållet i detta kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .102<br />
Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103<br />
Kort sammanfattning av <strong>för</strong>säkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103<br />
A-kassorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103<br />
Villkor <strong>för</strong> ersättning från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103<br />
Om att ”stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105<br />
Ersättningsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106<br />
Aktivitetsgaranti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107<br />
Specialregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .108<br />
Avstängningsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109<br />
Friår med aktivitetsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109<br />
Arbetslöshetsersättning är pensionsgrundande inkomst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110<br />
Avtal om stöd och ersättning vid arbetsbrist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .111<br />
Försäkring om avgångsbidrag – AGB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113<br />
Kort om AGB-villkoren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113<br />
När har du rätt till AGB? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113<br />
Ersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114<br />
Preskription . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114<br />
Skatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114<br />
Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115<br />
Sammanfattning – arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115<br />
Praktiska anvisningar – Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115<br />
Praktiska anvisningar – Försäkring om avgångsbidrag, AGB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116<br />
Checklista – arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116<br />
OH-bilder <strong>för</strong> kopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117<br />
Arbetslöshet 101
102<br />
Arbetslöshet<br />
Arbetslöshet<br />
Om innehållet i detta kapitel<br />
I detta kapitel kommer vi att gå igenom ersättningsmöjligheterna genom den lagstiftade<br />
arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen och den kollektivavtalade avgångsbidrags<strong>för</strong>säkringen<br />
(AGB). Sedan den 1 april 2005 gäller nya <strong>för</strong>säkringsvillkor <strong>för</strong> AGB. Nya AGB<br />
är en del av ett avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv och som också omfattar<br />
omställningsstöd av ungefär samma slag som tjänstemännen länge haft.<br />
Lagstadgade <strong>för</strong>säkringar Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen Läs på sidan<br />
och motsvarande 103-110<br />
Avtals<strong>för</strong>säkringar Nytt avtal mellan LO och Svenskt Läs på sidan<br />
Näringsliv 111-114<br />
Försäkring om avgångsbidrag,<br />
AGB, enligt de <strong>för</strong>säkringsvillkor<br />
som gäller sedan den 1 april 2005<br />
Den <strong>för</strong>sta delen av kapitlet handlar dock om den lagstiftade arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />
(a-kassan). Här är det vanligt att regeringen ändrar reglerna ofta. Ändringar<br />
i arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen följer inte heller det regelbundna mönster av ikraftträdande<br />
antingen den 1 januari eller den 1 juli som brukar prägla övriga lagstiftade<br />
<strong>för</strong>säkringar.<br />
Det innebär att en del av informationen i detta kapitel snabbt kan bli inaktuell.<br />
Se där<strong>för</strong> till att du alltid har aktuell information från ditt <strong>för</strong>bunds a-kassa till<br />
hands!
Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />
Kort sammanfattning av <strong>för</strong>säkringen<br />
Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen består av två sammanhållna delar:<br />
Rätt till ersättning från grund<strong>för</strong>säkringen har den som<br />
• uppfyller grundvillkoret och<br />
• arbetsvillkoret eller studerandevillkoret – och dessutom<br />
• har fyllt 20 år.<br />
Rätt till ersättning från inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen har den som<br />
• uppfyller grundvillkoret och<br />
• arbetsvillkoret och<br />
• medlemsvillkoret<br />
I båda fallen måste du stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande under arbetslösheten.<br />
A-kassorna<br />
Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen styrs av lagstiftning men administreras av arbetslöshetskassor,<br />
a-kassor. A-kassorna har till uppgift att betala ut ersättning till sina medlemmar<br />
vid arbetslöshet. I LO-<strong>för</strong>bundens stadgar finns bestämmelser som säger att den<br />
som är medlem i ett fack<strong>för</strong>bund också ska vara medlem i <strong>för</strong>bundets a-kassa.<br />
Varje a-kassa <strong>för</strong>säkrar anställda inom sitt yrkes- eller verksamhetsområde. Det<br />
finns <strong>för</strong> närvarande 37 arbetslöshetskassor. De flesta är knutna till fack<strong>för</strong>bund men<br />
det finns också några som hör till <strong>för</strong>etagarorganisationer. Förutom dessa finns en<br />
kompletterande a-kassa, den så kallade Alfa-kassan. Den ska fungera som en ”övergångskassa”<br />
<strong>för</strong> personer som saknar anknytning till en viss bransch eller som av<br />
någon anledning inte vill vara med i en vanlig a-kassa. Även egna <strong>för</strong>etagare kan vara<br />
med i Alfa-kassan.<br />
Tillsyn över a-kassornas verksamhet sköts av Inspektionen <strong>för</strong> arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen,<br />
IAF, med säte i Katrineholm. Lokalt handläggs arbetslöshetsersättningsfrågor<br />
av särskilda tjänstemän på de olika fack<strong>för</strong>bundens <strong>avd</strong>elningsexpeditioner.<br />
Vem får bli medlem?<br />
Var och en som arbetar inom en a-kassas yrkes- eller verksamhetsområde kan bli<br />
medlem. För övriga finns, som nämnts, den kompletterande Alfa-kassan. För att du<br />
ska få bli medlem i ”ditt” yrkesområdes a-kassa ska du<br />
• inte ha fyllt 64 år<br />
• arbeta minst 17 timmar i genomsnitt per vecka<br />
• inte redan tillhöra en annan a-kassa (övergång kan dock i så fall vara aktuell).<br />
Villkor <strong>för</strong> ersättning från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />
Det finns ett grundvillkor och ett arbetsvillkor som du ska ha uppfyllt <strong>för</strong> att få rätt<br />
till ersättning. Dessa villkor gäller <strong>för</strong> både grund<strong>för</strong>säkringen och inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />
Därutöver finns ett studerandevillkor, som gäller grund<strong>för</strong>säkringen<br />
och ett medlemsvillkor som gäller inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />
I samtliga fall gäller att du ska stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande <strong>för</strong> att få<br />
ersättning. Du ska alltså vara inskriven vid arbets<strong>för</strong>medlingen och aktivt söka jobb<br />
eller gå på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som arbets<strong>för</strong>medlingen har anvisat.<br />
Arbetslöshet 103<br />
Läs mer om de olika delarna<br />
och ersättningsvillkoren <strong>för</strong><br />
arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen på<br />
de följande sidorna!
104<br />
Arbetslöshet<br />
Grundvillkor<br />
Gäller både grund<strong>för</strong>säkringen och inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />
För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du<br />
• vara arbetslös, helt eller delvis<br />
• vara arbets<strong>för</strong> och o<strong>för</strong>hindrad att ta arbete som avser minst tre timmar per arbetsdag<br />
och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan<br />
• vara anmäld på offentlig arbets<strong>för</strong>medling<br />
• vara beredd att ta lämpligt erbjudet arbete<br />
• aktivt söka men inte kunna få ett lämpligt arbete<br />
• medverka till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med arbets<strong>för</strong>medlingen<br />
(läs mer om handlingsplan på sid 106).<br />
För grund<strong>för</strong>säkringen gäller dessutom att du ska ha fyllt 20 år.<br />
Arbetsvillkoret<br />
Gäller både grund<strong>för</strong>säkringen och inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen. För grund<strong>för</strong>säkringen<br />
gäller dock som alternativ även studerandevillkoret (se nedan).<br />
Förutom att uppfylla grundvillkoret måste du också ha arbetat en viss tid <strong>för</strong>e<br />
arbetslösheten <strong>för</strong> att få rätt till ersättning. Du måste ha<br />
• <strong>för</strong>värvsarbetat i minst 70 timmar per månad i minst sex månader under en ramtid<br />
av tolv månader <strong>för</strong>e arbetslösheten eller<br />
• <strong>för</strong>värvsarbetat i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader<br />
och ut<strong>för</strong>t arbete under minst 45 timmar under var och en av dessa<br />
månader.<br />
Timvillkoret i arbetsvillkoret har tillkommit <strong>för</strong> att anpassa arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />
till arbetslivets allt mer oregelbundna arbetstider och så kallade flexibla anställningsformer<br />
(till exempel ”vid behov”-anställningar).<br />
Ramtiden och ”överhoppningsbar tid”<br />
Ramtiden är den tid under vilken du kvalificerar dig <strong>för</strong> ersättning genom att uppfylla<br />
ett arbetsvillkor. Ramtiden är i normalfallet tolv månader.<br />
För att ramtiden inte ska bli <strong>för</strong> snävt tilltagen <strong>för</strong> exempelvis den som blir sjuk,<br />
tar arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen hänsyn till så kallad överhoppningsbar tid. Det är tid<br />
som visserligen inte kvalificerar till ersättning (det gör bara reguljärt <strong>för</strong>värvsarbete)<br />
men som <strong>för</strong>länger ramtiden. Överhoppningsbar tid är exempelvis<br />
• sjukskrivning<br />
• <strong>för</strong>äldraledighet med <strong>för</strong>äldrapenning<br />
• ledighet med hel närståendepenning<br />
• värnpliktstjänstgöring<br />
• tid med starta-eget-bidrag<br />
• anställningar med särskilt anställningsstöd.<br />
EXEMPEL:<br />
Om du har varit sjukskriven under två av de tolv månaderna innan du blev arbetslös,<br />
har du alltså rätt att få din ramtid <strong>för</strong>längd till 14 månader.
Första ersättningsperioden<br />
För att ha rätt till en <strong>för</strong>sta ersättningsperiod ska du ha uppfyllt arbetsvillkoret genom<br />
reguljärt <strong>för</strong>värvsarbete. Observera att anställningsstöd inte får ha betalats <strong>för</strong><br />
att arbetsvillkoret ska anses vara uppfyllt.<br />
Vid arbetslöshet (arbetslös <strong>för</strong>sta gången) räknas dock som <strong>för</strong>värvsarbete även<br />
• arbete med lönebidrag<br />
• semester eller annan ledighet med helt eller delvis bibehållen lön<br />
• tid med avgångsvederlag<br />
• anställning inom Samhall<br />
• skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare<br />
• värnplikt/repmånad, dock högst två månader<br />
• <strong>för</strong>äldraledighet med <strong>för</strong>äldrapenning, dock högst två månader.<br />
Ny ersättningsperiod efter den <strong>för</strong>sta<br />
I princip räknas bara reguljärt <strong>för</strong>värvsarbete som kvalifikationsgrund.<br />
Du kan alltså inte kvalificera dig till en ny ersättningsperiod genom att delta<br />
i arbetsmarknadspolitiska program eller genom att ha en anställning med särskilt<br />
anställningsstöd. Du kan dock kvalificera dig till en ny ersättningsperiod genom att<br />
uppfylla ett studerandevillkor. Det ger dig dock bara rätt till grundbelopp.<br />
Studerandevillkoret<br />
Gäller <strong>för</strong> grund<strong>för</strong>säkringen, som ett alternativ till arbetsvillkoret.<br />
Studerandevillkoret (eller utbildningsvillkoret som det ibland också kallas), gäller<br />
bara grund<strong>för</strong>säkringen. Syftet är att även studier i vissa fall ska kunna kvalificera<br />
till ersättning.<br />
Förutsättningen <strong>för</strong> att du ska kunna få ersättning enligt studerandevillkoret är att du<br />
• har fyllt 20 år<br />
• har fullföljt heltidsstudier på minst ett läsår och som berättigat dig till studiesocialt<br />
stöd och därefter<br />
• antingen <strong>för</strong>värvsarbetat eller varit arbetssökande (inskriven på arbets<strong>för</strong>medlingen)<br />
i minst 90 dagar inom en ramtid på tio månader.<br />
Om du inte har fyllt 20 år när ramtiden på tio månader <strong>för</strong>flutit, <strong>för</strong>längs ramtiden<br />
tills du hunnit fylla 20 år.<br />
Medlemsvillkoret<br />
Gäller inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />
För att få den inkomstrelaterade ersättningen från a-kassan vid arbetslöshet krävs<br />
att du har varit medlem i minst ett år <strong>för</strong>e arbetslösheten.<br />
Om att ”stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande”<br />
Gäller både grund<strong>för</strong>säkringen och inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />
För att ha rätt till ersättning måste du som arbetslös vara anmäld som arbetssökande<br />
hos offentlig arbets<strong>för</strong>medling. Privata arbets<strong>för</strong>medlingar räknas inte. Du<br />
måste ta de kontakter med arbetsgivare som <strong>för</strong>medlingen ålägger dig. Du är också<br />
skyldig att delta i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering som<br />
syftar till att häva arbetslösheten.<br />
Under de <strong>för</strong>sta 100 dagarnas arbetslöshet har du rätt att begränsa ditt arbets-<br />
Arbetslöshet 105
106<br />
Arbetslöshet<br />
sökade både yrkesmässigt och geografiskt. Därefter är du – <strong>för</strong> att fortfarande anses<br />
stå till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande – skyldig att bredda ditt sökade både vad det<br />
gäller yrke och geografi.<br />
Anmälan om arbetslöshet – arbetsgivarintyg m m – kassakort<br />
På arbets<strong>för</strong>medlingen registrerar du dig som arbetssökande och får blanketten ”Anmälan<br />
om arbetslöshet” att fylla i. Denna arbetslöshetsanmälan ska du skicka till din<br />
a-kassa.<br />
När du skickar in blanketten ska du bifoga bland annat ett arbetsgivarintyg från<br />
din senaste anställning. Har du flera jobb, behöver du arbetsgivarintyg från samtliga<br />
– även från eventuella jobb som du har kvar. Om du studerar behöver du ett studieintyg<br />
från skolan.<br />
Arbets<strong>för</strong>medlingen berättar <strong>för</strong> dig vilka andra dokument som eventuellt behöver<br />
bifogas arbetslöshetsanmälan. Arbetsgivarintyget är dock centralt – lämna aldrig<br />
en anställning utan att ha fått ett sådant!<br />
När a-kassan handlagt din anmälan, får du ett välkomstbrev med information<br />
och ett kassakort som du ska fylla i varje dag. Rutorna på kassakortet räcker i två<br />
veckor. När du avslutar ett kassakort, ska du skicka in det till a-kassan, som automatiskt<br />
skickar dig nästa kassakort. Så håller du på under hela arbetslöshetsperioden.<br />
Skyldighet att ta anvisat arbete<br />
Du är skyldig att anta ett erbjudande om ett lämpligt arbete eller en lämplig utbildning.<br />
Handlingsplan<br />
Senast inom tre månader från att du anmält dig som arbetssökande hos arbets<strong>för</strong>medlingen,<br />
ska en individuell handlingsplan upprättas. Arbets<strong>för</strong>medlingen ska<br />
upprätta handlingsplanen i samråd med dig.<br />
Handlingsplanen ska innehålla de rättigheter och skyldigheter som du som arbetslös<br />
arbetssökande har. Det ska framgå vilka krav som ställs på dig. Det gäller både i<br />
fråga om sökaktivitet och aktuella sökområden, såväl yrkesmässigt som geografiskt.<br />
Ersättningsregler<br />
Ersättningens storlek<br />
Den högsta ersättningen från grund<strong>för</strong>säkringen är 320 kronor om dagen.<br />
Därutöver kan du, om de olika villkoren <strong>för</strong> detta är uppfyllda, få ersättning från<br />
inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />
Underlaget <strong>för</strong> beräkning av dagpenningen är din normala dags<strong>för</strong>tjänst. Med<br />
dags<strong>för</strong>tjänst avses 1/5 av den veckoinkomst eller 1/22 av den månadsinkomst som<br />
du hade innan du blev arbetslös. Vid beräkning av dags<strong>för</strong>tjänstens storlek ska man<br />
även räkna in till exempel OB-ersättning, skifttillägg och ersättning <strong>för</strong> regelbundet<br />
återkommande övertid.<br />
Du får 80 procent av dags<strong>för</strong>tjänsten i arbetslöshets<strong>för</strong>säkring, dock högst 680<br />
kronor per dag och lägst 320 kronor per dag om du arbetat heltid. Under arbetslöshetens<br />
100 <strong>för</strong>sta dagar lämnas en högre ersättning på högst 730 kronor om dagen. Om<br />
du stämplar på deltid, betalas <strong>för</strong>höjd dagpenning bara ut under 20 veckor.<br />
I och med att den högsta ersättningen är 680 kronor per dag (utom under de<br />
<strong>för</strong>sta 100 dagarna) innebär det att inkomsttaket är 18 700 kronor i månaden (under<br />
de <strong>för</strong>sta 100 dagarna, då den högsta ersättningen är 730 kronor per dag, är inkomsttaket<br />
20 100 kronor i månaden).
Vid en månadsinkomst över taket blir där<strong>för</strong> ersättningen uttryckt i procent av<br />
inkomsten lägre, dvs ersättningen täcker inte 80 procent av den <strong>för</strong>lorade inkomsten.<br />
Observera att inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen bygger på den inkomst som du går<br />
miste om i och med arbetslösheten. Ersättningen från Försäkringskassan vid sjukdom<br />
grundas däremot på din <strong>för</strong>väntade inkomst tolv månader fram i tiden. Det<br />
inkomstunderlag <strong>för</strong> beräkning av din arbetslöshetsersättning som används behöver<br />
alltså inte vara samma som din sjukpenninggrundande inkomst.<br />
Avdrag på dagpenningen vid tillerkänd pension<br />
Den som får ålderspension och tjänstepension utbetalad får sin a-kassa beräknad<br />
på 65 procent av daginkomsten, dock högst 680 kronor (högst 730 kronor under de<br />
<strong>för</strong>sta hundra dagarna). Dagpenningen minskas med 1/260-del av ålderspensionen,<br />
det vill säga dagpenningen och pensionen får tillsammans inte bli mer än 65 procent<br />
av dagsinkomsten. Får man enbart sin tjänstepension utbetalad ska a-kassan beräknas<br />
på 80 procent av daginkomsten. Även grundbeloppet enligt grund<strong>för</strong>säkringen<br />
minskas.<br />
Ersättningsperiodens längd<br />
Karensdagsregel<br />
En karensperiod på fem dagar gäller. Innan du kan få ersättning måste du ha varit<br />
arbetslös under minst fem dagar inom en sammanhängande tolvmånadersperiod. I<br />
karenstiden räknas endast de dagar <strong>för</strong> vilka du skulle ha fått ersättning om reglerna<br />
om karens inte hade tillämpats.<br />
Längsta ersättningsperiod<br />
Arbetslöshetsersättning betalas ut i längst 300 dagar <strong>för</strong> alla, oavsett ålder.<br />
Ny ersättningsperiod<br />
I vissa fall kan ersättningsperioden <strong>för</strong>längas med ytterligare högst 300 dagar utan<br />
att ett nytt arbetsvillkor behöver uppfyllas. En sådan <strong>för</strong>längning kan erbjudas den<br />
som inte ska delta i den nya så kallade aktivitetsgarantin (se särskilt avsnitt om detta<br />
nedan).<br />
Aktivitetsgarantin är inriktad på personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa.<br />
Om du bedöms ha goda chanser att få ett reguljärt arbete genom arbets<strong>för</strong>medlingens<br />
ordinarie utbud kan du alltså erbjudas en ny ersättningsperiod i stället.<br />
Deltidsarbetslösa<br />
Om du har fast deltidsarbete, kan du inte få utfyllnadsersättning <strong>för</strong> heltid under<br />
mer än en ersättningsperiod.<br />
Aktivitetsgaranti<br />
Aktivitetsgarantin, AGAn, är en särskild åtgärd som in<strong>för</strong>des under år 2000. Syftet<br />
är att bryta den ”rundgång” mellan arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder som många långtidsarbetslösa fastnat i.<br />
AGA erbjuds den som har fyllt 20 år och som är långtidsarbetslös eller riskerar att<br />
bli det. När du uppbär arbetslöshetsersättning kan arbets<strong>för</strong>medlingen när som helst<br />
– även från <strong>för</strong>sta ersättningsdagen – anvisa dig till aktivitetsgarantin. Senast ska det<br />
dock ske när arbetslösheten varat i 27 månader (två år och tre månader).<br />
Även den som uppburit både en <strong>för</strong>sta ersättningsperiod och en eventuell <strong>för</strong>längning<br />
med 300 dagar kan bli erbjuden att delta i aktivitetsgarantin.<br />
Arbetslöshet 107
108<br />
Arbetslöshet<br />
I AGAn finns ingen ”bortre parentes”, dvs ingen begränsning i tiden under vilken<br />
aktivitetsstöd motsvarande a-kassa kan betalas och aktivitetsgarantin ska pågå.<br />
Deltidsarbetslösa<br />
Även deltidsarbetslösa kan bli erbjudna att delta i aktivitetsgarantin. Tidsgränsen 27<br />
månader gäller även vid deltidsarbetslöshet.<br />
Observera att du har rätt att behålla ditt deltidsarbete under tiden som du deltar<br />
i AGAn. Du måste kunna visa upp ett intyg från arbetsgivaren om att den önskade<br />
heltiden inte kan erbjudas.<br />
Avstängningsregler m m<br />
Reglerna om avstängning och nedsättning av ersättning (se nedan, sid 109), gäller<br />
också om du utan giltig anledning lämnat en aktivitet inom AGAn.<br />
Specialregler<br />
Samordning med avgångsvederlag<br />
Du kan inte få ersättning från arbetslöshetskassan samtidigt som du har avgångsvederlag,<br />
eftersom avgångsvederlag räknas som <strong>för</strong>värvsinkomst. Exempel: Du får en<br />
årslön som avgångsvederlag. Ur arbetslöshets<strong>för</strong>säkringens synvinkel räknas det året<br />
som om du skulle ha arbetat.<br />
Eftersom tiden med avgångsvederlag räknas som ”arbetstid”, kan du dock få tillgodoräkna<br />
dig avgångsvederlagstiden <strong>för</strong> att uppfylla ett nytt arbetsvillkor.<br />
Anställningsstöd och liknande<br />
Anställning med särskilt anställningsstöd eller den arbetsmarknadspolitiska åtgärden<br />
rekryteringsstöd kvalificerar inte längre till en <strong>för</strong>sta ersättningsperiod.<br />
Permittering<br />
Du har inte rätt till arbetslöshetsersättning under permittering utan lön. Regeringen<br />
och riksdagen anser att det inte är <strong>för</strong>säkringens sak att betala <strong>för</strong> arbetskraftskostnader<br />
under tillfälliga stillestånd i en <strong>för</strong>etagsverksamhet.<br />
Samordning med bisyssla<br />
Om du under minst de sex senaste månaderna <strong>för</strong>e arbetslösheten hade en bisyssla<br />
vid sidan av ett heltidsarbete, kan du få extraarbetet godkänt som bisyssla utan att<br />
det påverkar rätten till ersättning. Detta gäller under <strong>för</strong>utsättning att<br />
• inkomsten från bisysslan inte har överstigit (<strong>för</strong> närvarande) 1 920 kronor i<br />
veckan och<br />
• bisysslan inte hindrar dig från att ta erbjudet lämpligt heltidsarbete och<br />
• tiden i bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten.<br />
Så fungerar det:<br />
Om tiden i bisysslan ökar under arbetslösheten, räknas det som arbetad tid och<br />
rätten till bisyssla samtidigt med arbetslöshetsersättning upphör.<br />
Om inkomsten från bisysslan överstiger 1 920 kronor i veckan, dras det överskjutande<br />
beloppet från din arbetslöshetsersättning.<br />
Observera att det är a-kassan som beslutar om du har rätt till bisyssla samtidigt<br />
med arbetslöshetsersättning eller inte. Vill du ha bissysla godkänd, måste du anmäla<br />
den till a-kassan och avvakta kassans beslut.
Studiestöd<br />
Normalt får du inte ersättning från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen samtidigt med studiestöd.<br />
Undantag kan dock beviljas, till exempel om du<br />
• studerar men kan söka ett heltidsarbete<br />
• <strong>för</strong>e arbetslösheten bedrev studier med studiestöd vid sidan av ditt arbete.<br />
Sjukpenning vid arbetslöshet<br />
Så länge som du står till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande, det vill säga är arbetssökande<br />
på en offentlig arbets<strong>för</strong>medling, har du rätt att behålla din sjukpenninggrundande<br />
inkomst (SGI). Du får även höja din SGI om lönen ökar inom det yrkesområde som<br />
du tillhör.<br />
För rätt till ersättning från arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen krävs bland annat att man<br />
är arbets<strong>för</strong>. Där<strong>för</strong> ska du sjukanmäla dig till Försäkringskassan om du blir sjuk<br />
under arbetslösheten. Om du är så sjuk att du inte kan arbeta, står du ju inte till<br />
arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande under sjuktiden. Ersättning betalas då i stället i form<br />
av sjukpenning.<br />
Avstängningsregler<br />
Du kan avstängas från rätten till ersättning om du lämnat ditt arbete (sagt upp dig)<br />
frivilligt utan giltig anledning och därigenom blivit arbetslös. Detsamma gäller om<br />
du skilts från arbetet (blivit avskedad) på grund av otillbörligt upp<strong>för</strong>ande.<br />
Nedsättning av ersättning/avstängning<br />
Du kan få din ersättning sänkt om du avvisar lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitiskt<br />
program eller deltagande i aktivitetsgarantin AGA. Det gäller också om du<br />
genom eget agerande orsakat att anställning inte kommit till stånd.<br />
Uteslutning ur a-kassan och frånkännande av rätt till ersättning<br />
Du kan också bli utesluten som medlem ur a-kassan. Denna regel tillämpas om du av<br />
grov vårdslöshet har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter som har betydelse<br />
<strong>för</strong> rätten till medlemskap eller ersättning. Om inte <strong>för</strong>seelsen bedömts så allvarlig att<br />
den lett till uteslutning ur a-kassan, ska den dock med<strong>för</strong>a att du frånkänns rätt till<br />
ersättning under minst 130 ersättningsdagar. Dessutom måste du ut<strong>för</strong>a reguljärt <strong>för</strong>värvsarbete<br />
innan du kan få ersättning igen – det vill säga uppfylla ett arbetsvillkor.<br />
Friår med aktivitetsersättning<br />
Från och med den 1 januari 2005 kan man ta ett så kallat friår på minst tre månader<br />
och högst tolv månader.<br />
Endast den som varit anställd minst två år hos sin arbetsgivare kan komma ifråga.<br />
Arbetsgivaren måste godkänna friårsledighet och den vikarie som tas in i stället <strong>för</strong><br />
den friårslediga ska helst vara en långtidsarbetslös som arbets<strong>för</strong>medlingen anvisar.<br />
Arbetsgivaren har sista ordet beträffande friår och vikarie.<br />
Den som beviljas friår får inte ägna den lediga tiden åt att <strong>för</strong>värvsarbeta som<br />
anställd någon annanstans. Dock får man ägna friåret åt att starta eget <strong>för</strong>etag. Man<br />
får också efter godkännande av arbets<strong>för</strong>medlingen ha kvar en bisyssla som man<br />
hade redan tidigare.<br />
Arbetslöshet 109
110<br />
Glöm inte a-kasseavgiften!<br />
Du måste fortsätta betala medlemsavgiften<br />
till facket under<br />
friåret, eller a-kasseavgiften<br />
(<strong>för</strong> den som bara är med i<br />
a-kassan). Annars sänks friårsersättningen<br />
till 320 kronor om<br />
dagen – med återbetalningsskyldighet<br />
om du fått ut <strong>för</strong><br />
mycket.<br />
Arbetslöshet<br />
Ersättning vid friårsledighet<br />
Ersättningen vid friår är 85 procent av a-kassan. Det innebär lägst 320 kronor och<br />
högst 621 kronor om dagen de <strong>för</strong>sta 100 dagarna och högst 578 kronor om dagen<br />
därefter. Ersättningen kallas aktivitetsstöd och betalas ut av Försäkringskassan.<br />
Aktivitetsstödet är skattepliktigt och pensionsgrundande men inte semester- eller<br />
sjukpenninggrundande. Observera att ersättningen betalas <strong>för</strong> fem dagar i veckan,<br />
precis som övriga ersättningar till arbetslösa (i motsats till exempelvis sjukpenning<br />
som betalas <strong>för</strong> sju dagar i veckan).<br />
Arbetslöshetsersättning är pensionsgrundande inkomst<br />
Den inkomst som du får från arbetslöshetsersättningen är pensionsgrundande i det<br />
allmänna pensionssystemet. Skillnaden i <strong>för</strong>hållande till <strong>för</strong>värvsinkomster är att<br />
staten betalar ”arbetsgivardelen” av pensionsavgiften. Under år <strong>2006</strong> betalar staten<br />
en särskild ålderspensionsavgift på 10,21 procent på den utbetalade ersättningen. Du<br />
själv betalar år <strong>2006</strong> en allmän pensionsavgift på 7,00 procent (som återbetalas genom<br />
att riksdagen beslutat att löntagare ska få en skatterabatt som motsvarar 100<br />
procent av inbetalad allmän pensionsavgift).
Avtal om stöd och ersättning vid arbetsbrist<br />
I februari 2004 tecknade LO och Svenskt Näringsliv ett nytt avtal om stöd och<br />
ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Avtalet består av två delar<br />
– omställningsstöd och nya <strong>för</strong>säkringsvillkor <strong>för</strong> Försäkring om avgångsbidrag,<br />
AGB.<br />
Den tvådelade avtals<strong>för</strong>månen Omställningsstöd + AGB kallas i dagligt tal <strong>för</strong><br />
”omställnings<strong>för</strong>säkring” men det är bara AGB-delen som är en <strong>för</strong>säkring.<br />
Den praktiska konsekvensen är att LO-<strong>för</strong>bundens <strong>för</strong>säkringsrådgivare inte<br />
ska arbeta aktivt med omställningsstödet – bara med AGB. Det är den/de som<br />
har <strong>för</strong>handlingsmandat i den lokala fackliga organisationen som ska jobba med<br />
omställningsstödet. Det kan vara på klubben eller <strong>avd</strong>elningen, beroende på hur<br />
det lokala facket är organiserat.<br />
Omställningsstödet – <strong>för</strong> kännedom<br />
Den 1 september 2004 trädde det nya avtalets omställningsstöd i kraft. 900 000<br />
privatanställda LO-medlemmar har rätt till ett individuellt anpassat omställningsstöd<br />
vid uppsägning på grund av arbetsbrist.<br />
Vad omställningsstödet är <strong>för</strong> något<br />
Omställningsstödet är av samma typ som tjänstemän och statligt anställda har i<br />
sina så kallade trygghetsavtal och omställningsavtal. Alltså ett individuellt anpassat<br />
stöd <strong>för</strong> söka nytt jobb, <strong>för</strong> omskolning, starta eget osv. Cirka 19 000 kronor<br />
per person får stödet kosta och det är jäm<strong>för</strong>bart med vad tjänstemännens stöd i<br />
genomsnitt uppgår till.<br />
Stödet kan ges i form av omställningsprogram som genom<strong>för</strong>s av TRR Trygghetsrådet,<br />
Samhall Resurs, Manpower, Poolia m fl. Den partssammansatta Kollektivavtalsstiftelsen<br />
Trygghetsfonden TSL administrerar omställningsstödet.<br />
Förutsättningar<br />
• Grunden <strong>för</strong> rätt till omställningsstöd är uppsägning på grund av arbetsbrist<br />
(driftsinskränkning, <strong>för</strong>etagsnedläggelse eller rationalisering av <strong>för</strong>etags verksamhet).<br />
• Den enskilda arbetstagaren ska under det senaste året ha haft en genomsnittlig<br />
arbetstid på 16 timmar i veckan när anställningen upphör.<br />
• Ingen nedre åldersgräns (i motsats till vad som gäller i AGB-<strong>för</strong>säkringen).<br />
• Det lokala facket och arbetsgivaren ansöker gemensamt hos TSL om att de<br />
vill ha omställningsstöd.<br />
Rättssäkerhetsgarantier<br />
Den som blir uppsagd har två val: Att få omställningsstöd eller att driva tvist om<br />
felaktig uppsägning. Endera – inte både och. Så det gäller <strong>för</strong> medlemmen att<br />
bestämma sig. Men LO fick igenom att medlemmarna inte ska behöva göra valet<br />
på stående fot i en pressad situation. Där<strong>för</strong> finns det rättssäkerhetsgarantier av<br />
två slag i avtalet:<br />
• Om en person anmäls <strong>för</strong> omställningsstöd och man därefter kommer på att<br />
uppsägningen var felaktig har man en ”ångervecka”. Man har alltså en vecka<br />
på sig (från det att facket lämnat begäran om omställningsstöd) att anmäla<br />
tvist om felaktig uppsägning till arbetsgivaren. Gör man inte det, kan man<br />
inte sedan inleda tvist om uppsägningen utan får acceptera uppsägningen<br />
med omställningsstöd.<br />
Arbetslöshet 111<br />
Du som är <strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />
ska inte arbeta aktivt med omställningsstödet.<br />
Du behöver<br />
dock känna till huvuddragen<br />
även i den delen av avtalet.
112<br />
Arbetslöshet<br />
• Det lokala facket kan också välja att anmäla dem som ska ha omställningsstöd<br />
men avstå från att anmäla den av de anställda som man anser är felaktigt uppsagd.<br />
För den personen kan man driva tvisten lokalt och centralt samt stämma<br />
till domstol, men man kan också i det fallet ångra sig. Men ska man ångra sig,<br />
måste det ske innan det blir dom i ärendet. Det som krävs är att man återkallar<br />
sin talan och <strong>för</strong>binder sig att inte driva tvisten mer. Därefter kan man<br />
lämna in en anmälan om omställningsstöd.
Försäkring om avgångsbidrag – AGB<br />
AGB är en avtals<strong>för</strong>säkring som kan lämna ersättning vid uppsägning på grund av<br />
arbetsbrist från en tillsvidareanställning. De AGB-villkor som beskrivs nedan gäller<br />
<strong>för</strong> alla vilkas anställning upphört den 1 april 2005 eller senare.<br />
Kort om AGB-villkoren<br />
• De avgångssituationer som i det tidigare AGB-avtalet kallas <strong>för</strong> ”branschfallet”<br />
respektive ”hälsofallet” har slopats från och med den 1 april 2005. Nya AGB är en<br />
ren arbetsbrist<strong>för</strong>säkring där branschfallet och hälsofallet har <strong>för</strong>svunnit.<br />
• Man kan få ersättning <strong>för</strong>st från 40 års ålder. Det krävs fem års intjänande hos en<br />
eller flera AGB-anslutna arbetsgivare. Kravet att det ska vara samma arbetsgivare<br />
har alltså tagits bort. Det löser problemet med korta anställningar som ledde till<br />
att många i LO-kollektivet inte lyckades kvalificera sig <strong>för</strong> AGB-ersättning med<br />
de tidigare reglerna.<br />
• I nya AGB kan man få ut ersättningen i delar. Det är en <strong>för</strong>bättring jäm<strong>för</strong>t med<br />
tidigare regler när den som blev uppsagd och blev erbjuden fortsatt anställning<br />
i <strong>för</strong>etaget/koncernen med kortare arbetstid, exempelvis halvtid, inte kunde få<br />
någon AGB-ersättning. Enligt det nya avtalet betalas i den situationen ett halvt<br />
AGB-belopp.<br />
• Fem års ”karenstid”. I nya AGB kan man bara få ut helt belopp en gång per femårsperiod.<br />
Fem års ”karens” gäller också <strong>för</strong> den som har fått ut ett A-belopp<br />
enligt de tidigare AGB-villkoren. Får man till exempel ut ett helt AGB-belopp i<br />
januari <strong>2006</strong> kan man inte få ett helt AGB-belopp enligt det nya systemet <strong>för</strong>rän<br />
tidigast i januari 2011.<br />
När har du rätt till AGB?<br />
Du kan har rätt till ersättning från AGB om du<br />
• blir uppsagd från din tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist och den<br />
driftsmässiga <strong>för</strong>ändringen i <strong>för</strong>etaget leder till en varaktig minskning av personalstyrkan,<br />
• har fyllt 40 år när din anställning upphör,<br />
• har varit anställd minst 50 månader under en sammanhängande femårsperiod<br />
hos ett eller flera <strong>för</strong>etag som varit anslutna till AGB-<strong>för</strong>säkringen. Femårsperioden<br />
räknas utifrån tillsvidareanställningens upphörande.<br />
Du har rätt till AGB längst till och med månaden <strong>för</strong>e den då du fyller 65 år.<br />
När har du inte rätt till ersättning?<br />
I princip har du inte rätt till någon ersättning om du inom tre månader blir återanställd<br />
i <strong>för</strong>etaget. Detsamma gäller om du får jobb någon annanstans i samma<br />
koncern. (Om arbetstiden i den nya anställningen är kortare än i den gamla, kan du<br />
dock få ut en del – se vidare under rubriken Ersättning längre ned.) Du har inte heller<br />
rätt till AGB om du utan godtagbart skäl avböjer erbjudande om återanställning<br />
inom tre månader.<br />
Vid <strong>för</strong>etagsköp, överlåtelser av verksamhet och liknande ska det övertagande<br />
<strong>för</strong>etaget i princip också överta all personal. Du har normalt inte rätt till AGB-ersättning<br />
om du haft rätt att låta din anställning övergå till det <strong>för</strong>värvande <strong>för</strong>etaget<br />
men tackat nej – och till följd av detta blir uppsagd av det överlåtande <strong>för</strong>etaget.<br />
Arbetslöshet 113<br />
På www.alla.lo.se finns<br />
dokumentet ”Tidigare regler<br />
<strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade<br />
<strong>för</strong>säkringar”. Under<br />
kapitlet Arbetslöshet finns en<br />
sammanfattning av de tidigare<br />
<strong>för</strong>säkringsvillkoren <strong>för</strong> AGB.
114<br />
Praxisutveckling pågår<br />
Skadereglering i AGB är en<br />
<strong>för</strong>säkring med nya villkor.<br />
Där<strong>för</strong> pågår praxisutvecklingen<br />
fortfarande i den partssammansatta<br />
AGB-nämnden som tolkar<br />
villkoren.<br />
För dig som är <strong>för</strong>säkringsrådgivare<br />
finns det visserligen<br />
självklara fall där du kan<br />
upplysa medlemmen om att<br />
ersättning inte kan lämnas,<br />
till exempel om en uppsagd<br />
medlem inte har fyllt 40 år. Men<br />
det finns ärenden som inte är<br />
lika ”svartvita”. Ge medlemmen<br />
den information som du har och<br />
hjälp henne/honom att göra<br />
skadeanmälan.<br />
Arbetslöshet<br />
Du har inte rätt till AGB om Försäkringskassan beviljar dig hel sjukersättning<br />
(tidsbegränsad eller inte) innan din anställning upphör.<br />
Om du har rätt till pension eller motsvarande ersättning från <strong>för</strong>etaget, kan du<br />
normalt inte få AGB-ersättning också. Det som <strong>för</strong>säkringsvillkoren här åsyftar är<br />
det som i vardagligt språkbruk (men felaktigt och med sammanblandningsrisk) brukar<br />
kallas <strong>för</strong> ”avtalspension” – alltså en pensionsersättning som arbetsgivaren åtar<br />
sig att betala fram till en viss ålder, oftast 65 år. I vissa situationer kan även avgångsvederlag<br />
påverka AGB-rätten.<br />
Ersättning<br />
Ersättning betalas ut i form av ett engångsbelopp då anställningen upphör. Beloppets<br />
storlek bestäms av det belopp som gäller vid uppsägningen och din ålder. AGBbeloppet<br />
är 25 000 kronor <strong>för</strong> uppsägningar under <strong>2006</strong>. En höjning av beloppet sker<br />
med 1 000 kronor <strong>för</strong> varje levnadsår mellan 50 och 60 år.<br />
AGB bestäms också av din arbetstid. Beloppet utges i proportion till det ordinarie<br />
arbetstidsmåttets andel av heltid vid tidpunkten <strong>för</strong> uppsägningen.<br />
Om du blir uppsagd från din anställning och inom tre månader påbörjar en ny<br />
anställning i samma <strong>för</strong>etag eller inom koncernen men med en kortare arbetstid kan<br />
du ha rätt till del av beloppet. Om du senare blir uppsagd från denna anställning kan<br />
du ha rätt till ytterligare ersättning.<br />
Du kan dock som mest få ett helt AGB från en anställnings upphörande och under<br />
en därefter löpande femårsperiod.<br />
I den här tabellen kan du se vilken ersättning som kan lämnas till den som är<br />
berättigad till hel ersättning.<br />
Ålder Ersättning<br />
40 – 49 år 25 000 kronor<br />
50 – 59 år 26 000 – 35 000 kronor.<br />
(1 000 kronors tillägg <strong>för</strong> varje levnadsår mellan 50 och 60 år.)<br />
60 – 64 år 36 000 kronor<br />
Preskription<br />
Att ett ärende preskriberas innebär att man inte längre har rätt att få sin ansökan om<br />
ersättning prövad. Enligt de nya villkoren gäller att din anmälan ska ha kommit in<br />
till AFA Försäkring inom två år, räknat från det datum då du slutade din anställning.<br />
Observera att detta är kortare tid än vad som gällde i den gamla AGB-<strong>för</strong>säkringen.<br />
Skatt<br />
Försäkringsbeloppen från AGB är skattepliktig inkomst.
Praktiska anvisningar och annat stödmaterial<br />
– arbetslöshet<br />
Sammanfattning – arbetslöshet<br />
FÖRMÅN<br />
Ersättning från<br />
grund<strong>för</strong>säkringen<br />
Ersättning från<br />
inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen<br />
AGB-ersättning<br />
Statlig ålderspensionsavgift<br />
och allmän<br />
pensionsavgift<br />
FÖRSÄKRING<br />
Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />
Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />
Försäkring om avgångsbidrag,<br />
AGB<br />
Lag om statlig ålderspensionsgift.<br />
Lag om allmän pensionsavgift.<br />
VEM HAR RÄTT TILL<br />
FÖRMÅN<br />
Arbetslösa, alla som<br />
uppfyller arbetsvillkoret<br />
eller studerande-<br />
villkoret.<br />
Arbetslösa, medlemmar<br />
i a-kassa.<br />
Uppsagda som har fyllt<br />
40 år.<br />
Arbetslösa.<br />
Praktiska anvisningar – Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />
Anmälan om arbetslöshet<br />
Arbetslöshet 115<br />
ERSÄTTNING<br />
Fem karensdagar,<br />
högst 320 kr/dag.<br />
Fem karensdagar.<br />
Tillsammans med<br />
ersättning från grund<strong>för</strong>säkringen<br />
högst<br />
680 kr/dag.<br />
Högst 730 kr/dag<br />
under de <strong>för</strong>sta 100<br />
dagarna.<br />
Mellan 25 000 kr och<br />
36 000 kr vid heltidsarbete.<br />
Beloppet varierar<br />
beroende på ålder och<br />
arbetstid.<br />
Statlig ålderspensionsavgift<br />
10,21% år <strong>2006</strong>.<br />
Allmän pensionsavgift<br />
(”egenavgift”) 7,0% år<br />
<strong>2006</strong>.<br />
Ger pensionsrätt i det<br />
nya allmänna pensionssystemet.<br />
Om du har blivit arbetslös, ska du så fort som möjligt anmäla dig som arbetssökande<br />
på arbets<strong>för</strong>medlingen. En automatisk signal går sedan från arbets<strong>för</strong>medlingen till<br />
den a-kassa där du är medlem.<br />
Den blankett ”Anmälan om arbetslöshet” som du får på arbets<strong>för</strong>medlingen ska<br />
skickas till a-kassan. Det är mycket viktigt att fylla i blanketten noga – annars <strong>för</strong>dröjs<br />
ärendet med <strong>för</strong>senad utbetalning av ersättningen som följd.<br />
På blanketten ska du bland annat lämna uppgift om dina arbetstider som anställd,<br />
det aktuella arbetsutbudet, eventuellt extraarbete/bisyssla eller verksamhet<br />
som egen<strong>för</strong>etagare. Om en uppgift som du lämnat på anmälan <strong>för</strong>ändras, är du<br />
skyldig att lämna en ny anmälan till arbetslöshetskassan.<br />
Som bilaga till anmälan ska ett arbetsgivarintyg finnas med. I detta ska arbetsgivaren<br />
bland annat uppge anledningen till att anställningen upphörde, arbetad tid<br />
i anställningen samt lön. Har du flera arbetsgivare (till exempel vid deltidsarbetslöshet),<br />
behövs arbetsgivarintyg från samtliga – även från de arbetsgivare som du<br />
fortfarande arbetar hos.<br />
Om du studerar behöver du skaffa ett studieintyg som både skolan och du själv ska
116<br />
Arbetslöshet<br />
fylla i. Även <strong>för</strong> den som studerar gäller att arbetsgivarintyg behövs om man har eller<br />
har haft arbete under det senaste året.<br />
Om du har haft sjukpenning, <strong>för</strong>äldrapenning, aktivitetsstöd eller annan ersättning<br />
från Försäkringskassan under året, behöver du skaffa ett intyg om utbetalad ersättning<br />
från Försäkringskassan (som oftast kallar detta intyg <strong>för</strong> ”Bild 37”).<br />
Om du inte är med i en facklig a-kassa<br />
Tillhör du inte någon av de vanliga a-kassorna, betalas ersättningen från grund<strong>för</strong>säkringen<br />
ut av den nyinrättade så kallade Alfa-kassan. Ansvaret <strong>för</strong> den kassan har<br />
Arbetslöshetskassornas Samorganisation. Arbets<strong>för</strong>medlingarna kan lämna upplysningar<br />
om grund<strong>för</strong>säkringen och om vart ansökan ska skickas.<br />
Praktiska anvisningar – Försäkring om avgångsbidrag, AGB<br />
Anmälan om uppsägning på grund av arbetsbrist (nya villkoren)<br />
Detta gäller från och med den 1 april 2005: Anmälan till AGB ska göras inom två år<br />
efter anställningens slut. Annars går rätten till AGB-<strong>för</strong>månerna <strong>för</strong>lorad.<br />
Du ska själv göra anmälan. Anmälningsblanketten ska även fyllas i av din arbetsgivare.<br />
Om flera sägs upp samtidigt, kan det vara praktiskt om din arbetsgivare eller<br />
fack<strong>avd</strong>elning skickar in anmälningarna samtidigt.<br />
Blanketthjälp<br />
AGB-blanketterna och vissa råd och anvisningar finns i LOs publikation ”Allas Blankettguide”,<br />
som kan beställas från LO-distribution.<br />
Checklista – arbetslöshet<br />
Försäkringsrådgivaren<br />
• Informera medlemmarna om de nya AGB-villkoren – oavsett om det <strong>för</strong>eligger<br />
ett aktuellt hot om arbetsbrist.<br />
• Ta kontakt med medlemmar som hotas av uppsägning och påminn dem om AGB.<br />
Du ska både informera om hur AGB gäller och påminna medlemmarna om att<br />
det numera inte är arbetsgivaren utan den <strong>för</strong>säkrade själv som ska skicka in anmälan.<br />
• Nu när AGB-villkoren har <strong>för</strong>ändrats är det ännu viktigare att medlemmar inte<br />
missar att få ut ersättning enligt de gamla AGB-villkoren. Genom<strong>för</strong> Medlems-<br />
Kvarten och undersök om det till exempel finns medlemmar som missat att få ut<br />
AGB-ersättning, exempelvis återstående delar av B-belopp.<br />
Den anställda<br />
• Kontakta facket så snart som möjligt.<br />
• Anmäla sig hos offentlig arbets<strong>för</strong>medling så snart man blivit arbetslös.<br />
• Se till att facket bevakar lönefordran vid konkurs.<br />
• Ska numera alltid själv göra anmälan om AGB.<br />
Arbetsgivaren<br />
• Fyller i anmälan om AGB (gäller nya AGB-villkoren).
ArBETSLöSHET<br />
Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen<br />
Grund<strong>för</strong>säkring Inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkring<br />
Grundbelopp (320 kr/dag) Inkomstrelaterad ersättning<br />
Sammanlagt max 680 kr/dag<br />
(max 730 kr/dag under de <strong>för</strong>sta 100 dagarna)<br />
117
118<br />
ArBETSLöSHET<br />
Grundvillkor <strong>för</strong> rätt till ersättning<br />
• Medlemskap i a-kassa (gäller bara inkomstbortfalls<strong>för</strong>säkringen)<br />
• Uppfyller arbetsvillkoret<br />
• Uppfyller studerandevillkoret (gäller bara grund<strong>för</strong>säkringen)<br />
• Har fyllt 20 år (gäller bara grund<strong>för</strong>säkringen)<br />
• Anmäld hos arbets<strong>för</strong>medlingen<br />
• Arbetslös och arbetssökande<br />
• Står till arbetsmarknadens <strong>för</strong>fogande<br />
• Medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i<br />
samråd med arbets<strong>för</strong>medlingen
ArBETSLöSHET<br />
Arbetsvillkor<br />
• Arbetat minst 6 månader den senaste 12-månadersperioden<br />
minst 70 timmar/månad eller <strong>för</strong>värvsarbetat minst 450 timmar<br />
under 180 dagar.<br />
• Som <strong>för</strong>värvsarbete räknas även<br />
• semester eller annan ledighet med helt eller delvis bibehållen lön<br />
• tid med avgångsvederlag<br />
• anställning med lönebidrag eller anställning inom Samhall<br />
119
120<br />
ArBETSLöSHET<br />
Ny omställnings<strong>för</strong>säkring<br />
Två delar med olika startdatum<br />
• Omställningsstöd<br />
• start den 1 september 2004<br />
• Avgångsbidrag (”nya AGB”)<br />
• start den 1 april 2005
ArBETSLöSHET<br />
Omställningsstöd<br />
• Vid uppsägning på grund av arbetsbrist<br />
• Fack och arbetsgivare söker tillsammans<br />
• Arbetat i genomsnitt minst 16 tim/vecka senaste året<br />
• Individuellt anpassat stöd <strong>för</strong> att söka nytt jobb, <strong>för</strong><br />
omskolning, utbildning, starta eget osv.<br />
121
122<br />
ArBETSLöSHET<br />
Avgångsbidrags<strong>för</strong>säkring – AGB<br />
• uppsagd på grund av arbetsbrist<br />
• lägsta ålder <strong>för</strong> ersättning – 40 år<br />
• kvalifikationstid i minst fem år hos en eller<br />
flera AGB-anslutna arbetsgivare
ArBETSLöSHET<br />
Avgångsbidrags<strong>för</strong>säkring – AGB<br />
• Nya AGB är en ren arbetsbrist<strong>för</strong>säkring<br />
• Fem års ”karens” innan ny ersättning kan utbetalas<br />
• Möjligt att få ut delar av AGB-belopp<br />
123
124<br />
ArBETSLöSHET<br />
Ersättning – AGB<br />
Ålder Ersättning<br />
40–49 år 25 000 kronor<br />
50–59 år 26 000–35 000 kronor<br />
60–64 år 36 000 kronor
Arbetslöshet 125<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ålderdom<br />
Christer Johansson, Byggnads
Innehåll<br />
Om innehållet i detta kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .128<br />
Det nya allmänna pensionssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129<br />
Principer <strong>för</strong> det allmänna pensionssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129<br />
Lagreglerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129<br />
Inkomstgrundad ålderspension<br />
– gemensamma bestämmelser <strong>för</strong> inkomstpension och premiepension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129<br />
Inkomstpension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132<br />
Premiepension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134<br />
Tilläggspension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136<br />
Garantiregel <strong>för</strong> mellangenerationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137<br />
Garantipension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137<br />
Vad gäller <strong>för</strong> de olika åldersgrupperna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138<br />
Födda 1938–1953 (mellangenerationen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138<br />
Pensionsrätt <strong>för</strong> tiden 1960–1998 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139<br />
Pensionsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .140<br />
Bostadstillägg <strong>för</strong> ålderspensionärer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141<br />
Avtalspension SAF-LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .142<br />
Allmänt om Avtalspension SAF-LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .142<br />
Ålderspension från Avtalspension SAF-LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143<br />
Belopp enligt övergångsreglerna från Avtalspension SAF-LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .146<br />
Så fungerar Avtalspension SAF-LO vid sjukdom,<br />
<strong>för</strong>äldraledighet och LAF-livränta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147<br />
Arbetslös <strong>för</strong>lorar inte intjänad pension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149<br />
Medlems<strong>för</strong>säkringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150<br />
MedlemsPension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150<br />
Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – ålderdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<strong>51</strong><br />
Sammanfattning – ålderdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1<strong>51</strong><br />
Praktiska anvisningar – ålderspension från det allmänna pensionssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152<br />
Praktiska anvisningar – Avtalspension SAF-LO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152<br />
Checklista – ålderdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152<br />
Pensionsportalen www.minpension.se . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153<br />
OH-bilder <strong>för</strong> kopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154<br />
Ålderdom 127
128<br />
Ålderdom<br />
Ålderdom<br />
Om innehållet i detta kapitel<br />
Detta kapitel handlar om de olika formerna <strong>för</strong> ålderspension. Vi inleder med en<br />
genomgång av det lagstadgade allmänna pensionssystemet.<br />
1999 fick Sverige ett nytt allmänt pensionssystem som gäller <strong>för</strong> alla som är födda<br />
1938 och senare. De som går i pension nu har dock tjänat in större delen av sin ålderspension<br />
enligt de gamla reglerna <strong>för</strong> folkpension och ATP. Intjänande av pensionsrätter<br />
i det nya allmänna pensionssystemet startade <strong>för</strong>st 1999. Under en lång<br />
tid framöver kommer nyblivna pensionärer alltså att få en pension som är beräknad<br />
på både gamla och nya pensionsrätter.<br />
Det tidigare folkpensions-/ATP-systemet beskrivs i dokumentet ”Tidigare regler<br />
<strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade <strong>för</strong>säkringar” som finns på www.alla.lo.se.<br />
Vi avslutar ålderdomskapitlet med en genomgång av Avtalspension SAF-LO, som<br />
är den kollektivavtalade pension som gäller på LOs och Svenskt Näringslivs privata<br />
avtalsområden – och där intjänandet av pensionsrätter från och med år 2002 startar<br />
redan vid fyllda 21 år.<br />
Lagstadgade <strong>för</strong>säkringar Det allmänna pensionssystemet Läs på sidan<br />
och motsvarande (intjänande fr o m 1999 <strong>för</strong> personer 129-141<br />
födda 1938 och senare)<br />
Avtals<strong>för</strong>säkringar Avtalspension SAF-LO Läs på sidan<br />
142-149<br />
Medlems<strong>för</strong>säkringar Medlemspension Läs på sidan<br />
150
Det nya allmänna pensionssystemet<br />
Det nya allmänna pensionssystemet består av inkomstgrundad ålderspension i form<br />
av inkomstpension och premiepension, som kan betalas ut från 61 års ålder. För personer<br />
födda 1953 och tidigare har tidigare intjänad ATP och folkpension räknats om<br />
till tilläggspension.<br />
Den inkomstgrundade pensionen kompletteras med ett grundskydd i form av<br />
garantipension, som man dock inte kan få ut <strong>för</strong>rän efter fyllda 65 år.<br />
Inkomstpensionen, tilläggspensionen och garantipensionen administreras av Försäkringskassan.<br />
Premiepensionen handhas av Premiepensionsmyndigheten, PPM.<br />
Principer <strong>för</strong> det allmänna pensionssystemet<br />
• Grunden <strong>för</strong> den enskildes pensionsskydd under ålderdom utgörs av ett offentligt<br />
och obligatoriskt pensionssystem.<br />
• Systemet <strong>för</strong> inkomstgrundad ålderspension är fristående från övriga grenar<br />
inom social<strong>för</strong>säkringen.<br />
• Hela livsinkomsten ligger till grund <strong>för</strong> ålderspensionen.<br />
• Systemet har en mer <strong>för</strong>säkringsmässig karaktär. Pensionsrätten motsvarar de<br />
avgifter som betalas in till systemet.<br />
• Pensionen ska vara följsam i <strong>för</strong>hållande till samhällsekonomiska <strong>för</strong>ändringar.<br />
• Pensionen anpassas till <strong>för</strong>ändringar i livslängd.<br />
• Systemet är avgiftsbaserat i stället <strong>för</strong> <strong>för</strong>månsbaserat.<br />
• De <strong>för</strong>delningspolitiska inslagen är tydligare.<br />
• Tid då man har små barn, gör värnplikt eller studerar ger pensionsrätt.<br />
• Alla har rätt till grundtrygghet i form av garantipension.<br />
• Det samhälleliga sparandet ska öka.<br />
• Arbetskraftsdeltagandet ska stimuleras.<br />
Lagreglerna<br />
Reglerna <strong>för</strong> den inkomstgrundade ålderspensionen finns i lagen om inkomstgrundad<br />
ålderspension (LIP).<br />
Inkomstgrundad ålderspension kan betalas i form av<br />
• inkomstpension<br />
• tilläggspension (omräkning av pensionsrätter intjänade enligt reglerna <strong>för</strong> folkpension<br />
och ATP, <strong>för</strong> personer som är födda 1953 och tidigare)<br />
• premiepension<br />
• premiepension till efterlevande.<br />
Grundtryggheten i det allmänna ålderspensionssystemet regleras i lagen om garantipension<br />
(GPL).<br />
Inkomstgrundad ålderspension – gemensamma bestämmelser <strong>för</strong><br />
inkomstpension och premiepension<br />
Livsinkomstprincipen<br />
I folkpensions-/ATP-systemet tjänade man in pensionsrätt mellan 16 och 64 års ålder.<br />
Den lagstadgade pensionsåldern var 65 år. ATP gav full pension efter 30 år med<br />
pensionsgrundande inkomster.<br />
Ålderdom 129
130<br />
Ålderdom<br />
I det nya systemet grundas pensionsrätten på inkomster under hela livet (livsinkomstprincipen).<br />
Det finns inga åldersgränser i systemet. Även den som är till<br />
exempel under 16 år (som var den tidigare nedre gränsen) eller över 65 år kan tjäna<br />
in pensionsrätt.<br />
Avsikten är att det ska finnas ett tydligt samband mellan livsinkomsten, dvs alla<br />
inkomster under hela livet, och storleken på den inkomstgrundade pensionen.<br />
Avgiftsbestämt system<br />
Det nu gällande allmänna pensionssystemet är ett så kallat avgiftsbestämt system<br />
(till skillnad från folkpension och ATP som var <strong>för</strong>månsbestämda). Det innebär att<br />
staten inte stället ut något löfte om en viss pensionsnivå, till exempel i <strong>för</strong>hållande<br />
till slutlönen. Pensionens storlek beror på inkomsten under den <strong>för</strong>värvsaktiva tiden,<br />
hur länge man arbetar och på <strong>för</strong>räntning/avkastning på intjänade pensionsrätter.<br />
Vem kan få ålderspension?<br />
Reglerna <strong>för</strong> vilka som är <strong>för</strong>säkrade är desamma som gällde <strong>för</strong> folkpension och<br />
ATP. Det gäller alltså alla som arbetat och/eller varit bosatta i Sverige och sjömän på<br />
fartyg registrerade i Sverige.<br />
Pensionsgrundande inkomster<br />
Inkomster från <strong>för</strong>värvsarbete, inklusive egen näringsverksamhet, är givetvis pensionsgrundande.<br />
Men också vissa social<strong>för</strong>säkringsersättningar ger pensionsrätt. Det<br />
gäller de ersättningar som kompenserar <strong>för</strong> inkomstbortfall, exempelvis sjukpenning,<br />
rehabiliteringspenning, sjukersättning/aktivitetsersättning, <strong>för</strong>äldrapenning,<br />
arbetslöshetsersättning, arbetsskadelivränta, aktivitetsstöd m fl.<br />
Det är bara de som deklarerar sin inkomst som får pensionsrätt <strong>för</strong> inkomsten.<br />
För att pensionsgrundande inkomst ska kunna beräknas, måste du under året ha en<br />
sammanlagd inkomst på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet (dvs inkomstgränsen<br />
<strong>för</strong> att lämna självdeklaration). 42,3 procent av prisbasbeloppet är 16 793 kronor år<br />
<strong>2006</strong>.<br />
Inkomst från samma arbetsgivare som understiger 1 000 kr per år är inte pensionsgrundande.<br />
På sådana inkomster betalas inga avgifter och någon kontrolluppgift<br />
behöver inte lämnas. Samma regler gäller <strong>för</strong> egen<strong>för</strong>etagare.<br />
Innan den pensionsgrundande inkomsten fastställs ska <strong>avd</strong>rag göras <strong>för</strong> den allmänna<br />
pensionsavgiften.<br />
Endast inkomster upp till ett tak på 7,5 inkomstbasbelopp efter <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> allmänna<br />
pensionsavgiften ger pensionsrätt. Taket ska varje år räknas upp i takt med<br />
löneutvecklingen, uttryckt i form av ett inkomstbasbelopp. Det innebär att taket<br />
höjs vid fortsatta reallöneökningar. År <strong>2006</strong> är taket 333 750 kronor (alltså 7,5 x<br />
44 500 kronor).<br />
Avgiften är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Arbetsgivaren betalar<br />
10,21 procent och löntagaren 7,0 procent.<br />
De senaste åren har löntagare dock fått kompensation <strong>för</strong> en del av den allmänna<br />
pensionsavgiften genom en skattereduktion. För år <strong>2006</strong> har riksdagen beslutat att<br />
skattereduktionen ska vara 100 procent av inbetalad pensionsavgift, vilket konkret<br />
innebär att löntagaren <strong>för</strong> närvarande inte betalar någonting alls.<br />
Pensionsgrundande belopp<br />
Även annat än <strong>för</strong>värvsinkomst och social<strong>för</strong>säkringsersättningar ger pensionsrätt.<br />
För till exempel studier och vård av barn räknar man ut ett fiktivt belopp som kallas<br />
pensionsgrundande belopp. Det sker i följande fall:
Pensionsrätt <strong>för</strong> studier<br />
Pensionsrätt <strong>för</strong> studier med studiemedel enligt studiestödslagen kan tillgodoräknas<br />
från och med år 1995. Den studerande tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp<br />
som motsvarar 138 procent av bidragsdelen av studiemedlen per år.<br />
Pensionsrätt <strong>för</strong> barnår<br />
Har du vårdnaden om barn, kan du få pensionsrätt <strong>för</strong> barnets <strong>för</strong>sta fyra levnadsår.<br />
Du kan tillgodoräkna dig pensionsrätt <strong>för</strong> barnår så långt tillbaka som 1960.<br />
För ett och samma år kan endast en av <strong>för</strong>äldrarna tillgodoräknas barnårsrätt<br />
– och dessutom bara <strong>för</strong> ett barn (oavsett hur många barn man haft vårdnaden om).<br />
Den <strong>för</strong>älder som tillgodoräknas barnårsrätt måste ha fyllt minst 16 men inte 65<br />
år. Både <strong>för</strong>älder och barn måste bo i Sverige under det år <strong>för</strong> vilket pensionsrätten<br />
ska beräknas. Föräldern måste ha haft vårdnaden och bott tillsammans med barnet<br />
minst halva året. Är båda <strong>för</strong>äldrarna berättigade till barnårsrätt under ett år får de<br />
välja vem som ska ha barnårsrätten. Anmälan ska göras till Försäkringskassan innan<br />
januari månads utgång året efter det år <strong>för</strong> vilket rätten ska beräknas. Görs ingen<br />
anmälan på<strong>för</strong>s barnårsrätten den <strong>för</strong>älder som har den lägsta pensionsrätten. Med<br />
<strong>för</strong>älder räknas också adoptiv<strong>för</strong>äldrar, personer som med socialnämndens godkännande<br />
tagit emot utländska barn <strong>för</strong> att adoptera dem och särskild <strong>för</strong>ordnad vårdnadshavare.<br />
Foster<strong>för</strong>älder jämställs däremot inte med <strong>för</strong>älder.<br />
Barnårsrätten beräknas enligt tre alternativa sätt. Det som är mest <strong>för</strong>månligt i<br />
det enskilda fallet tillämpas.<br />
Observera att enbart barnårsrätt inte kan ge pensionsrätt. Du måste också uppfylla<br />
ett <strong>för</strong>värvsvillkor. Se avsnittet om <strong>för</strong>värvsvillkor nedan.<br />
Pension <strong>för</strong> adoptiv<strong>för</strong>äldrar<br />
Den 1 januari 2005 trädde nya regler i kraft om adoptiv<strong>för</strong>äldrars rätt till pensionsgrundande<br />
belopp <strong>för</strong> barnår. Barnårsrätten kan tillgodoräknas från det år då adoptiv<strong>för</strong>äldern<br />
fick barnet i sin vård, i stället <strong>för</strong> från barnets födelseår. För adoptiv<strong>för</strong>äldrar<br />
innebär de nya reglerna att barnårsrätt kan tillgodoräknas till och med det år<br />
då adoptivbarnet fyller tio år, i stället <strong>för</strong> tidigare fyra år.<br />
Pensionsrätt <strong>för</strong> värnplikt<br />
Du kan få pensionsrätt om du fullgör värnplikt eller civilplikt i form av grundutbildning<br />
(inte yrkes- eller reservofficersutbildning). Det gäller också kvinnor som<br />
genomgår frivillig militär grundutbildning. Du kan tillgodoräkna dig pensionsgrundande<br />
belopp <strong>för</strong> plikttjänstgöring från år 1995.<br />
För att pensionsgrundande belopp <strong>för</strong> plikttjänstgöring ska kunna tillgodoräknas,<br />
krävs att grundutbildningen pågått minst 120 dagar utan avbrott. Endast dagar<br />
då dagersättning har betalats ut räknas. Är kravet om 120 dagars tjänstgöring uppfyllt<br />
tillgodoräknas pensionsgrundande belopp som, <strong>för</strong> varje dag tjänstgöringen varar,<br />
motsvarar 50 procent av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten <strong>för</strong><br />
samtliga <strong>för</strong>säkrade under 65 år delat med 365.<br />
Observera att enbart plikttjänstgöring inte kan ge pensionsrätt. Du måste också<br />
uppfylla ett <strong>för</strong>värvsvillkor. Se avsnittet om <strong>för</strong>värvsvillkor nedan.<br />
Pensionsrätt under tid med sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
Se kapitlet ”Sjukdom”, sid 44.<br />
Förvärvsvillkoret<br />
Om du inte uppfyller <strong>för</strong>värvsvillkoret, kan du inte heller tillgodoräkna dig den pensionsrätt<br />
som baserats på barnårsrätt och plikttjänstgöring.<br />
Ålderdom 131
132<br />
Ålderdom<br />
Förvärvsvillkoret är uppfyllt om du har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst<br />
<strong>för</strong> minst fem år på minst två inkomstbasbelopp <strong>för</strong> varje år (vilket <strong>för</strong> år<br />
<strong>2006</strong> är 2 x 44 500 kronor = 89 000 kronor). Den pensionsrätt som sjukersättning<br />
eller aktivitetsersättning ger kan läggas till grund <strong>för</strong> att uppfylla <strong>för</strong>värvsvillkoret.<br />
Pensionsgrundande inkomst som intjänats senast det år då du fyller 70 år läggs<br />
till grund <strong>för</strong> uppfyllande av <strong>för</strong>värvsvillkoret.<br />
Beräkning av pensionsrätt<br />
Försäkringskassan ska varje år fastställa eventuell pensionsrätt. Pensionsrätten grundas<br />
på ett pensionsunderlag, som beräknas på summan av pensionsgrundande inkomster<br />
och pensionsgrundande belopp. Pensionsunderlaget kan dock inte överskrida intjänandetaket.<br />
Försäkringskassan får uppgifter från Skatteverket om de pensionsgrundande inkomsterna.<br />
Pensionsgrundande inkomst som fastställts av Skatteverket kan inte ändras<br />
av Försäkringskassan.<br />
De eventuella pensionsgrundande belopp som du kan ha <strong>för</strong> barnår, plikttjänstgöring<br />
eller tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller aktivitetsersättning<br />
beräknad med antagandeinkomst fastställs av Försäkringskassan. Nödvändiga uppgifter<br />
<strong>för</strong> att kunna göra det erhåller Försäkringskassan från folkbok<strong>för</strong>ingen och<br />
total<strong>för</strong>svarets pliktverk.<br />
Om du har utländska inkomster som inte är pensionsgrundande måste du anmäla<br />
dessa till Försäkringskassan om du har pensionsrätt <strong>för</strong> barnår.<br />
Pensionsrätten är 18,5 procent av pensionsunderlaget. Det är formellt pensionsunderlaget<br />
som ligger till grund <strong>för</strong> pensionsrätten och inte inbetalda avgifter.<br />
Inkomstpension<br />
Av avgiften på 18,5 procent <strong>för</strong> ett visst år ska 16,0 procentenheter betalas till systemet<br />
<strong>för</strong> inkomstpension. Dessa pengar fonderas inte utan används till att finansiera<br />
pensionerna till dem som är pensionärer under året. Ett sådant system kallas <strong>för</strong>delningssystem<br />
eftersom pengarna om<strong>för</strong>delas från de <strong>för</strong>värvsarbetande till dem som<br />
är pensionärer.<br />
Pensionsavgiften bok<strong>för</strong>s dock på ett individuellt ”konto” som en pensionsrätt<br />
<strong>för</strong> framtida inkomstpension. Varje års nyintjänade pensionsrätt bildar tillsammans<br />
med pensionsrätter från tidigare år den <strong>för</strong>säkrades pensionsbehållning på kontot.<br />
Pensionsbehållningen räknas om varje år av följande skäl:<br />
• Kontobehållningen räknas om med hänsyn till ett inkomstindex, som följer den<br />
genomsnittliga inkomstutvecklingen <strong>för</strong> alla som har pensionsgrundande inkomst<br />
i åldrarna 16–64 år. Även inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp läggs till<br />
inkomstmåttet, liksom utbetalade sjukersättningar/aktivitetsersättningar.<br />
• Pensionsbehållningarna <strong>för</strong> dem som avlider <strong>för</strong>e pensionsåldern <strong>för</strong>delas på<br />
dem som lever kvar i samma årskull – så kallade arvsvinster.<br />
• Kostnaderna <strong>för</strong> att administrera inkomstpensionen <strong>för</strong>delas på de <strong>för</strong>säkrade<br />
och minskar kontobehållningen. Fram till år 2021 skjuter AP-fonden dock till<br />
pengar <strong>för</strong> att finansiera dessa kostnader. Administrationskostnaderna beräknas<br />
minska den pension som kommer att utbetalas med cirka 0,7 procent.<br />
Håll utkik efter det årliga pensionsbeskedet (orange kuvertet)!<br />
Varje vår får du ett stort orangefärgat kuvert i brevlådan. Avsändare är Försäkringskassan<br />
och Premiepensionsmyndigheten. I kuvertet finns ditt årliga pensionsbesked
– en sammanställning av ”dagsläget” <strong>för</strong> din pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet.<br />
Det finns också prognoser <strong>för</strong> hur stor pensionen kan bli om du tar ut den<br />
vid 61, 65 eller 70 års ålder.<br />
Gå igenom ditt eget pensionsbesked noga så att du kan hjälpa dina arbetskamrater<br />
att läsa sina!<br />
Regler <strong>för</strong> uttag av inkomstpension och tilläggspension<br />
Du får ta ut din inkomstpension tidigast från 61 års ålder. Någon åldersgräns uppåt<br />
<strong>för</strong> uttag av inkomstpensionen finns inte.<br />
Om du är född 1938–1953 ska du ha en viss del av din samlade pension i form av<br />
tilläggspension (se nedan på sid 136-137 om tilläggspension). Du får ta ut inkomstpensionen<br />
bara om du samtidigt också gör uttag av tilläggspensionen. Även <strong>för</strong> dig<br />
gäller 61 år som <strong>för</strong>sta möjliga tidpunkt <strong>för</strong> uttag. För tilläggspensionen finns en<br />
åldersgräns uppåt; du får inte skjuta upp uttaget av den längre än till 70 års ålder.<br />
Pensionen kan tas ut i fyra nivåer: hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension.<br />
Så beräknas inkomstpensionen när du ska ta ut den<br />
När du meddelar Försäkringskassan att du vill börja ta ut pensionen, händer följande:<br />
1. Den pensionsbehållning som du har vid pensioneringstidpunkten fastställs.<br />
2. Pensionsbehållningen divideras med ett delningstal som huvudsakligen anger<br />
den genomsnittliga återstående livslängden <strong>för</strong> din årskull (alla födda samma år<br />
som du). Delningstalet är lika <strong>för</strong> kvinnor och män.<br />
Om livslängden ökar, till exempel på grund av <strong>för</strong>bättrad folkhälsa, ska ju pensionen<br />
betalas ut under längre tid. Det gör att delningstalet blir högre och pensionen följaktligen<br />
lägre. Kan du arbeta längre och ta ut pensionen vid en senare tidpunkt, kan<br />
du givetvis undvika en sådan minskning av pensionen.<br />
Delningstalet kommer att variera <strong>för</strong> olika årskullar beroende på vilken <strong>för</strong>väntad<br />
återstående livslängd årskullen har. Definitivt delningstal ska fastställas <strong>för</strong> en<br />
årskull vid ingången av det år då de pensionsberättigade fyller 65 år. Därefter ändras<br />
inte delningstalet. Delningstalet ska baseras på livslängdsstatistik <strong>för</strong> den femårsperiod<br />
under vars sista år årskullen fyllde 63 år.<br />
Tar du ut inkomstpensionen innan du har fyllt 65 år, beräknas pensionen efter ett<br />
preliminärt delningstal.<br />
Delningstalet beror inte uteslutande på återstående livslängd. I delningstalet har<br />
också vägts in en norm <strong>för</strong> en tänkt framtida tillväxt som man vill ska komma även<br />
pensionärerna tillgodo. Denna tillväxtnorm är fastställd till 1,6 procent.<br />
Genom att tillväxtnormen läggs till delningstalet blir det lägre än det skulle ha<br />
blivit om man enbart beaktat den återstående livslängden. Den beräknade inkomstpensionen<br />
blir alltså initialt högre än den skulle ha blivit om pensionsbehållningen<br />
dividerats enbart med genomsnittliga återstående livslängden. Den framtida tillväxten<br />
tas på så sätt ut i <strong>för</strong>väg och övergången från arbetsinkomst till pension dämpas.<br />
Så beräknas inkomstpensionen under utbetalningstiden<br />
Under tiden inkomstpensionen betalas ut räknas pensionen upp med ett följsamhetsindex.<br />
Detta index följer inkomstindex – alltså måttet på den genomsnittliga inkomstökningen<br />
<strong>för</strong> alla med pensionsgrundande inkomst i åldrarna 16–64 år – med<br />
<strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> tillväxtnormen på 1,6 procent.<br />
Principen <strong>för</strong> följsamhetsindexering innebär att inkomstpensionen årligen räknas<br />
upp med ökningen i konsumentprisindex (KPI) om reala tillväxten uppgår till<br />
Ålderdom 133
134<br />
Ålderdom<br />
1,6 procent. Blir tillväxten lägre än 1,6 procent räknas pensionen inte upp fullt med<br />
KPI-ökningen utan <strong>avd</strong>rag görs <strong>för</strong> minskningen i tillväxten i <strong>för</strong>hållande till tillväxtnormen.<br />
EXEMPEL:<br />
Om den reala tillväxten under ett visst år blir 1,0 procent och KPI-ökningen (inflationen)<br />
är 3,0 procent, räknas pensionen inte upp med 3,0 procent utan endast med 2,4 procent.<br />
Avdrag görs alltså med 0,6 procent som är differensen mellan den reala tillväxten <strong>för</strong><br />
året och tillväxtnormen. Värdet av pensionerna minskar alltså realt och köpkraften blir<br />
lägre.<br />
Blir tillväxten å andra sidan högre än 1,6 procent räknas pensionerna inte enbart upp<br />
fullt ut <strong>för</strong> KPI-ökningen utan det görs också ett tillägg <strong>för</strong> skillnaden mellan den reala<br />
tillväxten <strong>för</strong> året och tillväxtnormen.<br />
EXEMPEL:<br />
Den reala tillväxten ett visst år blir 2,2 procent och inflationen 3 procent. Hela KPI-ökningen<br />
beaktas och dessutom görs ett tillägg med 0,6 procent. Inkomstpensionen räknas<br />
alltså upp med 3,6 procent och pensionärerna får en <strong>för</strong>bättring av sin köpkraft.<br />
På detta sätt åstadkoms genom följsamhetsindexeringen en anpassning av utgående<br />
pensioner till den samhällsekonomiska utvecklingen.<br />
Premiepension<br />
Från och med år 1999 betalas 2,5 procentenheter av pensionsavgiften till premiepensionssystemet<br />
<strong>för</strong> personer födda 1954 eller senare. För åren 1995–1998 var avgiften två<br />
procent.<br />
Den så kallade mellangenerationen, dvs personer födda 1938–1953, har lägre procentsatser<br />
<strong>för</strong> avsättningen till premiepensionen.<br />
Premiepensionen är ett premiereservsystem. I ett sådant system fonderas pensionsmedlen<br />
till skillnad från inkomstpensionen som är ett <strong>för</strong>delningssystem. Premiepensionen<br />
är utformad som ett fond<strong>för</strong>säkringssystem. Avgiften ska alltså placeras<br />
i fonder som var och en har rätt att välja själv.<br />
PPM är <strong>för</strong>säkringsgivare<br />
Försäkringsfunktionen i premiepensionssystemet handhas av en statlig myndighet,<br />
Premiepensionsmyndigheten (PPM). Det är alltså PPM som är ”<strong>för</strong>säkringsbolaget” i<br />
premiepensionssystemet – inte de enskilda fond<strong>för</strong>valtare som du kan välja att placera<br />
dina premiepensionspengar hos.<br />
Val och omval av fond<strong>för</strong>valtare<br />
Du får själv välja hos vilken eller vilka fond<strong>för</strong>valtare pengarna ska <strong>för</strong>valtas. Det är<br />
alltid du själv som bär den finansiella risken <strong>för</strong> den placering som du väljer. Staten<br />
lämnar ingen garanti.<br />
Det finns drygt 700 olika fonder att välja mellan, hos svenska eller utländska<br />
fond<strong>för</strong>valtare. Du kan också aktivt välja en statlig <strong>för</strong>valtare. Detta alternativ heter<br />
Premievalsfonden och <strong>för</strong>valtas av Sjunde AP-fonden.<br />
När du har gjort ditt val av fond eller fonder (högst fem fonder får väljas), skickar<br />
PPM över pengarna till den eller de <strong>för</strong>valtare som valts. Observera att full sekretess<br />
råder! Medlen <strong>för</strong>s över i en klumpsumma <strong>för</strong> alla som valt samma fond. Fond<strong>för</strong>valtarna<br />
får alltså inte kännedom om de personer <strong>för</strong> vilka de <strong>för</strong>valtar premiepensionsmedel.<br />
Den uppgiften är sekretesskyddad. Det är endast du själv och PPM som har
kännedom om var dina pengar är placerade och hur stort tillgodohavande du har.<br />
Du kan när som helst ändra ditt val av fond/er. Det kan göras på en särskild blankett<br />
som man beställer från PPM, per telefon (tonvalstelefon, tel 020-776 776) eller<br />
på PPMs webbplats på Internet, www.ppm.nu. Det kostar ingenting att byta fonder<br />
och det kan göras när som helst och hur ofta som helst. Det som händer när du gjort<br />
ett omval är att PPM säljer fondandelarna i den fond som ska lämnas och köper fondandelar<br />
i den nya fonden eller de nya fonderna som pensionsspararen har valt.<br />
Om du avstår från att välja<br />
Pensionsmedlen <strong>för</strong> dem som inte gör något eget aktivt val av fond ska placeras i<br />
Premiesparfonden som <strong>för</strong>valtas av Sjunde AP-fonden. Även <strong>för</strong> denna fond gäller att<br />
staten inte ger någon garanti <strong>för</strong> fondandelarnas värde.<br />
Regler <strong>för</strong> uttag av premiepension<br />
Tidigast får du börja ta ut din premiepension vid 61 års ålder. (Även <strong>för</strong> inkomstpensionen<br />
gäller samma <strong>för</strong>sta möjliga tidpunkt.) Du kan välja mellan en fjärdedels,<br />
halv, tre fjärdedels eller hel pension.<br />
Om du ångrar dig, kan du återkalla ett uttag av premiepensionen. Återkallelse<br />
helt eller delvis av ett uttag får dock ske högst en gång per sexmånadersperiod. Du<br />
kan också ändra andelen av den pension som tas ut.<br />
Du kan också välja att ta ut både premiepensionen och inkomstpensionen – eller<br />
bara endera.<br />
Så beräknas premiepensionen när du ska ta ut den<br />
Premiepensionen beräknas lika <strong>för</strong> kvinnor och män. Könsneutralitet är en princip<br />
som gäller i den allmänna pensionen och i avtalspensionen, däremot inte i de flesta<br />
privata pensions<strong>för</strong>säkringar (där kvinnor får betala högre premier än män där<strong>för</strong><br />
att kvinnor har en längre genomsnittlig livslängd).<br />
Premiepensionen är uppbyggd som en fond<strong>för</strong>säkring. Det betyder att fondandelarnas<br />
värde varierar över tiden, kanske kraftigt. När pensionen börjat betalas ut,<br />
med<strong>för</strong> det att pensionsutbetalningarna kan komma att variera i storlek allteftersom<br />
<strong>för</strong>ändringar sker i fondandelarnas värde.<br />
Många pensionssparare kan uppleva dessa variationer i pensionsbeloppet som en<br />
otrygghet. Du har där<strong>för</strong> möjlighet att i stället teckna en traditionell pensions<strong>för</strong>säkring<br />
med en viss garanterad avkastning och därmed få en mer jämn utbetalning av<br />
premiepensionen. En sådan traditionell pensions<strong>för</strong>säkring tecknas hos PPM. Väljer<br />
du en sådan pension över<strong>för</strong>s tillgodohavandet till PPM som övertar <strong>för</strong>valtningen av<br />
pensionsmedlen. Vid övergång till traditionell pensions<strong>för</strong>säkring måste hela tillgodohavandet<br />
<strong>för</strong>as över. Du kan inte ha en del i traditionell <strong>för</strong>säkring och en del kvar i<br />
fond<strong>för</strong>säkring och du får inte ångra dig och ändra tillbaka till fond<strong>för</strong>säkring.<br />
Pensionsbeloppet beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandets storlek vid<br />
övergången på samma sätt som betalning av en engångspremie till ett <strong>för</strong>säkringsbolag.<br />
Blir avkastningen på de <strong>för</strong>valtade medlen högre än den garanterade tillfaller<br />
denna pensionstagaren i form av återbäring.<br />
Frivilligt efterlevandeskydd<br />
Från början var det tänkt att det skulle finnas två former av frivilligt efterlevandeskydd<br />
i premiepensionssystemet: ett <strong>för</strong>e pensionstiden och ett under pensionstiden.<br />
Efterlevandeskyddet <strong>för</strong>e pensionstiden har dock skjutits på framtiden. Det<br />
som finns nu är möjligheten att teckna ett frivilligt efterlevandeskydd som gäller<br />
under tiden då du tar ut din premiepension.<br />
Ålderdom 135
136<br />
En sammanfattning av reglerna<br />
<strong>för</strong> ATP och folkpension finns<br />
på www.alla.lo.se i dokumentet<br />
”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade<br />
och kollektivavtalade<br />
<strong>för</strong>säkringar” under kapitlet<br />
Ålderdom.<br />
Ålderdom<br />
Efterlevandeskyddet bekostas av dig som pensionssparare genom att kostnaden<br />
<strong>för</strong> skyddet löpande dras av från ditt premiepensionskonto.<br />
Efterlevandeskydd under pensionstiden<br />
Om du är gift, registrerad partner eller sammanboende (med någon som du tidigare<br />
varit gift med, har eller har haft barn tillsammans med) kan du i samband med uttag<br />
av premiepension teckna en livsvarig efterlevandepension till efterlevande.<br />
Efterlevandeskyddet innebär att din premiepension räknas om till att gälla både<br />
på ditt eget liv och din makes/registrerade partners eller därmed jämställdas liv. Din<br />
egen ålderspension sänks så mycket som behövs <strong>för</strong> att tillgodohavandet på premiepensionskontot<br />
ska räcka under båda makarnas (eller därmed jämställdas) livstid.<br />
Efterlevandeskyddet kan i princip endast tecknas i samband med att du <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta<br />
gången tar ut premiepension. Om du ingår äktenskap eller motsvarande senare, gäller<br />
en karenstid om ett år.<br />
Över<strong>för</strong>ing av premiepensionsrätt till make<br />
Makar som båda omfattas av den reformerade ålderspensionen (födda 1938 eller senare)<br />
kan över<strong>för</strong>a sin premiepensionsrätt som tjänats in under äktenskapet till den<br />
andra maken. Med äktenskap jämställs registrerat partnerskap.<br />
Över<strong>för</strong>ing av premiepensionsrätt kan börja ske genom att båda makarna gör<br />
anmälan härom till Försäkringskassan senast 31 januari det år över<strong>för</strong>ingen avser.<br />
Inkommer anmälan senare sker över<strong>för</strong>ingen året efter anmälan. Över<strong>för</strong>ing av premiepensionsrätt<br />
sker därefter löpande varje år. Över<strong>för</strong>ingen omfattar hela premiepensionsrätten<br />
som tjänats in <strong>för</strong> året.<br />
Över<strong>för</strong>ing av premiepensionsrätt till make med<strong>för</strong> en kostnad på premien. Detta<br />
på grund av könens olika livslängd och livsinkomst.<br />
För att över<strong>för</strong>ing av pensionsrätt ska upphöra räcker det med att en av makarna<br />
gör anmälan härom. Över<strong>för</strong>ingen upphör från och med året efter det att anmälan<br />
inkom. Vid skilsmässa eller dödsfall sker över<strong>för</strong>ingen till och med året <strong>för</strong>e det<br />
skilsmässan vunnit laga kraft eller dödsfallet inträffat.<br />
Tilläggspension<br />
För personer födda 1953 eller tidigare räknas ATP och folkpension om till tilläggspension.<br />
Denna omräkning gäller i <strong>för</strong>sta hand dem som är födda 1938–1953, alltså den så<br />
kallade mellangenerationen, som ska ha ålderspension både från det gamla och det<br />
nya pensionssystemet.<br />
I tilläggspensionen ingår både tidigare intjänad ATP och folkpension. ATP-delen<br />
ska beräknas enligt tidigare regler. Tilläggspensionen ska alltså utgöra 60 procent x<br />
prisbasbeloppet x medelpoängen. Folkpensionen uppgår till 96 procent av prisbasbeloppet<br />
<strong>för</strong> ogift respektive 78,5 procent av prisbasbeloppet <strong>för</strong> gift.<br />
Beloppen <strong>för</strong> ATP och folkpension läggs samman och redovisas som tilläggspension,<br />
till exempel i sammanställningen i det orange kuvertet.<br />
Om antalet intjänade poängår <strong>för</strong> ATP är lägre än 30 beräknas det sammanlagda<br />
beloppet efter så många trettiondelar som den <strong>för</strong>säkrade tillgodoräknats. I antalet<br />
poängår får så kallade vårdår inräknas.<br />
Regler <strong>för</strong> uttag av tilläggspension<br />
Du får börja ta ut din tilläggspension när du har fyllt 61 år. Om du tar ut pensionen<br />
<strong>för</strong>e 65 års ålder, kallas det <strong>för</strong>tida uttag. Om du tar ut pensionen senare än vid 65 års<br />
ålder kallas det uppskjutet uttag.<br />
Vid <strong>för</strong>tida uttag <strong>för</strong>e 65 år minskar tilläggspensionen med 0,5 procent <strong>för</strong> varje
månad uttag görs <strong>för</strong>e den månad då du fyller 65 år. Skjuts uttaget upp till efter 65 år<br />
ökar tilläggspensionen med 0,7 procent <strong>för</strong> varje månad. I motsats till inkomst- och<br />
premiepensionen, där du kan uppskjuta uttaget hur länge som helst, måste tilläggspensionen<br />
tas ut senast vid 70 års ålder.<br />
Så beräknas tilläggspensionen när du ska ta ut den<br />
Om du tillhör mellangenerationen, dvs är född 1938–1953, beräknas <strong>för</strong>st hela tillläggspensionen.<br />
Därefter beräknas det antal tjugondelar som du ska ha i form av<br />
tilläggspension med hänsyn till vilket år du är född. (Tabell över denna så kallade<br />
tjugondelsinfasning finns på sid 139.)<br />
Din totala ålderspension består av detta tilläggspensionsbelopp tillsammans med<br />
inkomstpensionen och premiepensionen.<br />
Vid uttag från och med 65-årsmånaden beräknas tilläggspensionen efter prisbasbeloppet<br />
<strong>för</strong> det året. För det följande året följsamhetsindexeras tilläggspensionen<br />
på samma sätt som gäller <strong>för</strong> inkomstpensionen.<br />
Garantiregel <strong>för</strong> mellangenerationen<br />
Är du född 1938–1953 tillhör du den så kallade mellangenerationen och omfattas av<br />
en särskild garantiregel. Denna garantiregel innebär att din inkomstgrundade ålderspension<br />
från och med 65 års ålder lägst ska motsvara den tilläggspension inklusive<br />
folkpension som du hade tjänat in till och med år 1994. För folkpensionsdelen ska<br />
civilståndet (gift eller ogift) när pensionsbeloppet betalas ut vara avgörande <strong>för</strong> om<br />
den ska beräknas efter 78,5 procent eller 96 procent av prisbasbeloppet.<br />
När garantiregeln tillämpas ska den del av din inkomstgrundade pension som du<br />
har tjänat in enligt det nya pensionssystemet beräknas som om du hade tjänat in<br />
hela pensionsrätten i <strong>för</strong>delningssystemet. Överstiger den garanterade nivån pensionen<br />
enligt de reformerade reglerna ( alltså inkomstpension och tilläggspension<br />
enligt tjugondelsinfasningen – se sid 139) ska mellanskillnaden betalas ut i form av<br />
ett så kallat garantitillägg.<br />
Garantipension<br />
Grundskyddet i det nya allmänna pensionssystemet utgörs av garantipension. Tidigare<br />
var det folkpensionen som var grundskyddet. Den stora skillnaden är att folkpensionen<br />
var lika stor <strong>för</strong> alla – oavsett hur hög ATP man hade tjänat in – medan garantipensionen<br />
fungerar som en utfyllnad till den inkomstgrundade ålderspensionen.<br />
Garantipensionen ersätter folkpension, pensionstillskott och det särskilda grund<strong>avd</strong>raget<br />
<strong>för</strong> folkpensionärer (SGA).<br />
Garantipension kan du få tidigast från 65 års ålder och den betalas ut om du inte<br />
har tjänat in rätt till inkomstgrundad ålderspension eller om du endast har tjänat in<br />
en låg sådan.<br />
Du måste vara bosatt i Sverige <strong>för</strong> att kunna få garantipension. Garantipension<br />
kommer dock att betalas ut också inom EU/EES med hänsyn till reglerna i <strong>för</strong>ordningen<br />
(EEG) nr 1408/71.<br />
Garantipensionen är beroende av <strong>för</strong>säkringstid. Som <strong>för</strong>säkringstid räknas tid<br />
under vilken du är folkbok<strong>för</strong>d i Sverige. Det krävs minst tre års <strong>för</strong>säkringstid <strong>för</strong><br />
att garantipension alls ska kunna utbetalas. För att du ska kunna få garantipension<br />
med oreducerat belopp krävs 40 års <strong>för</strong>säkringstid. Sådan tid tillgodoräknas när du är<br />
i åldern 25–64 år. Som intjänandetid kan också tillgodoräknas tid mellan 16 och 24 år<br />
om du under denna tid har haft pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande<br />
belopp <strong>för</strong> sjukersättning/aktivitetsersättning på minst ett inkomstbasbelopp per år.<br />
Garantipensionen minskas (samordnas) med inkomstgrundade pensioner och<br />
Ålderdom 137
138<br />
Reglerna <strong>för</strong> hur den allmänna<br />
pensionen fungerar <strong>för</strong> personer<br />
födda 1937 och tidigare<br />
hittar du i dokumentet ”Tidigare<br />
regler <strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade<br />
<strong>för</strong>säkringar”<br />
som finns på www.alla.lo.se.<br />
Ålderdom<br />
livränta. Pensioner som samordnas är inkomstpension, tilläggspension, änkepension<br />
från ATP, utländsk allmän pension som inte likställs med garantipension. När det<br />
gäller premiepensionen beaktas inte den premiepension som faktiskt betalas ut. I<br />
stället beräknas inkomstpensionen som om hela pensionsrätten – baserad på hela<br />
avgiften om 18,5 procent – i det nya allmänna pensionssystemet hade tjänats in i<br />
<strong>för</strong>delningssystemet. Privata pensions<strong>för</strong>säkringar eller kollektivavtalade tjänstepensioner<br />
minskar inte garantipensionen.<br />
Om du är ogift, beräknas garantipensionen från en basnivå på 2,13 prisbasbelopp<br />
per år. Basnivån minskas med 100 procent av inkomstgrundade pensioner upp till<br />
ett årsbelopp på 1,26 prisbasbelopp. Är de inkomstgrundade pensionerna som ska<br />
samordnas med garantipensionen högre än denna nivå görs <strong>avd</strong>rag med 48 procent<br />
av den del som överstiger 1,26 prisbasbelopp.<br />
Om du är gift, är basnivån 1,90 prisbasbelopp. Denna basnivå minskas med 100<br />
procent av samordningsbara pensioner upp till 1,14 prisbasbelopp per år. Pensionsbelopp<br />
däröver räknas av mot garantipensionen med 48 procent.<br />
Garantipensionen blir helt bortreducerad <strong>för</strong> ogift vid en inkomstgrundad pension<br />
på cirka 3,07 prisbasbelopp per år. För gift är motsvarande gräns cirka 2,72 prisbasbelopp.<br />
Äldre<strong>för</strong>sörjningsstödet<br />
Personer som saknar pension och eller har en mycket låg sådan har sedan år 2003 rätt<br />
till äldre<strong>för</strong>sörjningsstöd.<br />
Stödet ges också till svenskar med pension som är lägre än stödet. Stödet utbetalas<br />
även om personen vistas inom annat EU-land, <strong>för</strong>utsatt att avsikten med vistelsen<br />
är att den inte ska vara längre än ett år. Utan<strong>för</strong> EU utbetalas stödet endast under<br />
tre månader.<br />
Stödet består av två delar, dels ett stöd <strong>för</strong> personliga kostnader på 4 280 kronor<br />
(1,294 prisbasbelopp delat med tolv) <strong>för</strong> ensamstående och 3 586 kronor (1,084 prisbasbelopp<br />
delat med tolv) <strong>för</strong> gifta, dels ett bostadsstöd som högst kan uppgå till<br />
6 050 kronor <strong>för</strong> ensamstående och 3 025 kronor <strong>för</strong> gifta och sammanboende.<br />
Äldre<strong>för</strong>sörjningsstödet är helt inkomstprövat. Inkomst reducerar stödet krona<br />
<strong>för</strong> krona.<br />
Vad gäller <strong>för</strong> de olika åldersgrupperna?<br />
Pension är ett långsiktigt åtagande. Inte minst gäller detta allmänna pensionssystem<br />
som omfattar hela befolkningen. När ett nytt pensionssystem in<strong>för</strong>s måste man dra<br />
gränsen någonstans <strong>för</strong> vilka som ska omfattas fullt ut, vilka som omfattas men med<br />
övergångsregler som tar hänsyn till vad som gällde i tidigare pensionssystem – och<br />
vilka som inte ska omfattas alls av det nya systemet.<br />
I det nya allmänna pensionssystem som trädde i kraft i Sverige 1999 gäller följande:<br />
Födda 1937 eller tidigare omfattas inte alls<br />
Födda 1938–1953 omfattas av övergångsregler<br />
Födda 1954 eller senare omfattas bara av det nya systemet<br />
Födda 1938–1953 (mellangenerationen)<br />
Om du är född 1938–1953 ska du ha en del av din ålderspension från det tidigare systemet<br />
och en del enligt de nya reglerna. Vilka andelar som du ska få från respektive<br />
system framgår av tabellen på nästa sida.
Tjugondelsinfasning i det nya allmänna pensionssystemet<br />
Född år Kvotdel pension Kvotdel pension<br />
från det nya systemet från det gamla systemet<br />
1938 4/20 16/20<br />
1939 5/20 15/20<br />
1940 6/20 14/20<br />
1941 7/20 13/20<br />
1942 8/20 12/20<br />
1943 9/20 11/20<br />
1944 10/20 10/20<br />
1945 11/20 9/20<br />
1946 12/20 8/20<br />
1947 13/20 7/20<br />
1948 14/20 6/20<br />
1949 15/20 5/20<br />
1950 16/20 4/20<br />
19<strong>51</strong> 17/20 3/20<br />
1952 18/20 2/20<br />
1953 19/20 1/20<br />
1954 20/20 0<br />
Om du tillhör mellangenerationen, kommer Försäkringskassan alltså att parallellt<br />
räkna ut både tilläggspension och pensionsrätt enligt det nya allmänna pensionssystemet.<br />
Tilläggspension kan dock längst beräknas till och med det år då du fyller<br />
64 år. Om du <strong>för</strong>värvar pensionsrätt från och med det år då du fyller 65 och senare,<br />
kommer hela denna pensionsrätt att räknas ut <strong>för</strong> dig enligt reglerna i det nya systemet,<br />
utan kvotering.<br />
Pensionsrätt <strong>för</strong> tiden 1960–1998<br />
De flesta som omfattas av det nya systemet helt eller delvis har tjänat in ATP-poäng<br />
i det tidigare systemet. Dessa poäng har räknats om till pensionsrätt i det nya systemet.<br />
Pensionsrätt <strong>för</strong> <strong>för</strong>fluten tid har tillgodoräknats <strong>för</strong> tiden 1960–1998. Från och<br />
med 1999 har de nya intjänandereglerna trätt i kraft.<br />
Hela pensionsrätten <strong>för</strong> åren 1960–1994 till<strong>för</strong>s inkomstpensionen. Från och med<br />
år 1995 har avsättningar gjorts till premiepensionssystemet. Premiepensionsrätten<br />
under åren 1995–1998 beräknades efter en avgiftsnivå på två procent. Därtill kommer<br />
avsättningarna som är kvoterade <strong>för</strong> mellangenerationen med hänsyn till vilken<br />
åldersgrupp den <strong>för</strong>säkrade tillhör.<br />
Pensionsbehållningen på kontot <strong>för</strong> inkomstpension under åren 1960–1998 har<br />
räknats upp med den allmänna inkomstutvecklingen under perioden.<br />
Den pensionsgrundande inkomsten <strong>för</strong> inkomstpension <strong>för</strong> <strong>för</strong>fluten tid har beräknats<br />
genom att den intjänade pensionspoängen <strong>för</strong> respektive år med tillägg <strong>för</strong><br />
talet ett har multiplicerats med basbeloppet vid ingången av respektive år (<strong>för</strong> åren<br />
1995–1998 tillämpas det <strong>för</strong>höjda basbeloppet). Antagandepoäng <strong>för</strong> <strong>för</strong>tidspensionärer<br />
räknades om på samma sätt som ATP-poäng under <strong>för</strong>utsättning att de grundat<br />
ålderspensionsrätt i ATP-systemet.<br />
Barnårsrätt räknas från 1960 i <strong>för</strong>ekommande fall. Jäm<strong>för</strong>t med reglerna som gäller<br />
från 1999 krävs det dock inte att <strong>för</strong>äldern sammanbott med barnet. Föräldrarna<br />
måste uppfylla samma krav, men modern behöver inte ansöka om barnårsrätt utan<br />
till<strong>för</strong>s rätten automatiskt om fadern inte ansökt om den och visar att han haft vårdnaden<br />
mer än sex månader eller vid lika vårdnad har lägst pensionspoäng.<br />
Ålderdom 139
140<br />
Delpensionen har upphört<br />
Sedan år 2001 har inga delpensioner<br />
nybeviljats. Den sista<br />
delpensionen betalades ut i<br />
december 2004, varvid delpensionen<br />
upphörde.<br />
Ålderdom<br />
Pensionsrätt <strong>för</strong> plikttjänstgöring och studier ger pensionsrätt från år 1995.<br />
Pensionsrätten <strong>för</strong> perioden 1960–1998 har beräknats av <strong>för</strong>säkringskassorna. Alla<br />
<strong>för</strong>säkrade har fått ett skriftligt besked om pensionsrätten under våren 1999.<br />
Pensionsavgifter<br />
Ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift<br />
Den inkomstrelaterade ålderspensionen finansieras med avgifter som uppgår till 18,5<br />
procent av pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp upp till<br />
ett tak som ska vara 7,5 inkomstbasbelopp (inkomstbasbeloppet är 44 500 kronor år<br />
<strong>2006</strong>).<br />
Från början var tanken att arbetsgivare och löntagare skulle finansiera hälften var<br />
av den sammanlagda pensionsavgiften. Arbetsgivaravgiften kallas ålderspensionsavgift<br />
och löntagarens del kallas allmän pensionsavgift. Det gäller upp till taket på 7,5<br />
prisbasbelopp. För inkomster över taket betalas bara ålderspensionsavgift (av arbetsgivaren)<br />
men ingen allmän pensionsavgift (av den enskilde).<br />
Den slutliga formen <strong>för</strong> <strong>för</strong>delningen mellan arbetsgivarens avgift och den enskildes<br />
avgift är ännu inte fastställd.<br />
Högsta pensionsgrundande inkomst<br />
Den allmänna pensionsavgiften ska dras av innan den pensionsgrundande inkomsten<br />
fastställs. Det innebär att <strong>för</strong>månstaket höjs uttryckt i bruttoinkomst.<br />
År <strong>2006</strong> är den allmänna pensionsavgiften 7,0 procent. Taket uppgår till 8,07<br />
inkomstbasbelopp (359 115 kronor), vilket – efter <strong>avd</strong>rag <strong>för</strong> den allmänna pensionsavgiften<br />
– motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp (333 750 kronor) beräknat i pensionsgrundande<br />
inkomst.<br />
Statliga ålderspensionsavgifter<br />
Alla pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp är i det nya allmänna<br />
pensionssystemet belagda med avgifter till ålderspensionssystemet så att intjänad<br />
pensionsrätt alltid sammanfaller med inbetalda avgifter.<br />
Inte bara arbetsinkomster utan även sjukpenning, sjukersättning/aktivitetsersättning,<br />
<strong>för</strong>äldrapenning, arbetslöshetsersättning och andra social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner<br />
ger pensionsrätt. I dessa fall är det staten som betalar in en statlig ålderspensionsavgift.<br />
Staten betalar också avgift på sådana pensionsrätter som beräknas på fiktiva inkomster<br />
(så kallade pensionsgrundande belopp), alltså barnårsrätt och plikttjänst.<br />
Sjukersättning och aktivitetsersättning, beräknad med antagandeinkomst ger pensionsrätt<br />
både i form av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp.<br />
Utbetalad ersättning utgör pensionsgrundande inkomst. Skillnaden mellan<br />
antagandeinkomst, efter justering <strong>för</strong> den allmänna pensionsavgiften, utgör pensionsgrundande<br />
belopp.<br />
På social<strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>måner som ger ersättning <strong>för</strong> inkomstbortfall och motsvarar<br />
löneinkomst ska den statliga ålderspensionsavgiften motsvara ålderspensionsavgiften<br />
i form av arbetsgivaravgift och uppgår även under <strong>2006</strong> till 10,21 procent. På<br />
sådana inkomster ska den enskilda betala allmän pensionsavgift med 7,0 procent.<br />
Den statliga ålderspensionsavgiften på pensionsgrundande belopp har dock varit<br />
18,5 procent sedan år 1999. För pensionsrätt som grundas på sjukersättning och aktivitetsersättning<br />
betalar staten hela avgiften genom statlig ålderspensionsavgift på<br />
18,5 procent.
Bostadstillägg <strong>för</strong> ålderspensionärer<br />
Det bostadstillägg <strong>för</strong> pensionärer, BTP, som kan betalas till ålderspensionärer med<br />
låga inkomster är av samma slag som BTP vid sjuk- och aktivitetsersättning, med<br />
samma regler <strong>för</strong> ansökan och inkomstprövning (läs mer i kapitlet Sjukdom på sid<br />
45).<br />
Skillnaden är att BTP till ålderspensionär som fyllt 65 år är högre än det till personer<br />
under 65 år. Följande belopp gäller:<br />
Ersättningsnivå Takbelopp, dvs Högsta BTP-belopp<br />
högsta ersättnings- per månad<br />
bara bostadskostnad<br />
Ogift ålderspensionär som fyllt 65 år 91% 4 850 kr 4 414 kr/mån<br />
Gift ålderspensionär som fyllt 65 år 91% 2 425 kr 2 207 kr/mån<br />
Om pensionärens inkomst är mycket låg, kan Försäkringskassan besluta att även<br />
betala ut det särskilda bostadstillägget, SBTP. Separat ansökan krävs inte, utan SBTP<br />
betalas ut automatiskt om den <strong>för</strong>säkrade har rätt till det. Liksom med BTP är det<br />
samma regler <strong>för</strong> rätt till <strong>för</strong>mån som gäller både över och under 65 år men olika<br />
belopp.<br />
Särskilt bostadstillägg till pensionärer – SBTP<br />
Syftet med det särskilda bostadstillägget är att garantera en skälig levnadsnivå efter<br />
betald boendekostnad upp till en viss nivå. För personer som har fyllt 65 år kan under<br />
år <strong>2006</strong> boendekostnad upp till högst 6 050 kronor i månaden beaktas <strong>för</strong> ogift.<br />
För gift pensionär gäller boendekostnad upp till högst 3 025 kronor i månaden.<br />
Som ”skälig levnadsnivå” år <strong>2006</strong> anses 4 280 kronor i månaden vara <strong>för</strong> ogift och<br />
3 586 kronor i månaden <strong>för</strong> gift pensionär. Det motsvarar en tolftedel av 1,294 prisbasbelopp<br />
respektive 1,084 prisbasbelopp.<br />
Ålderdom 141
142<br />
Ålderdom<br />
Avtalspension SAF-LO<br />
Avtalspension SAF-LO är den pensionsplan som sedan 1996 ingår i kollektivavtalet<br />
på LOs och Svenskt Näringslivs privata avtalsområde. Den tidigare avtalspensionen<br />
på området hette STP, Särskild tilläggspension.<br />
Allmänt om Avtalspension SAF-LO<br />
Ett avgiftsbestämt pensionssystem<br />
Avtalspension SAF-LO är ett avgiftsbestämt pensionssystem. Det betyder att avgiften,<br />
dvs premien, är fastställd. Hur stor pensionen blir, beror på premiens storlek, av<br />
hur många år den betalas in samt av hur pengarna <strong>för</strong>valtas.<br />
Beståndsdelarna i Avtalspension SAF-LO<br />
Avtalspension SAF-LO består av följande delar:<br />
Förmån<br />
Ålderspension<br />
Återbetalningsskydd<br />
och/eller familjeskydd<br />
(frivilliga tillägg)<br />
Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />
vid sjukdom och <strong>för</strong>äldraledighet<br />
Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />
vid LAF-livränta som<br />
uppbärs utan samtidig<br />
tidsbegränsad sjukersättning,<br />
sjukersättning eller<br />
aktivitetsersättning<br />
Belopp enligt övergångsreglerna<br />
* Pension<br />
* Sjuklivränta<br />
* Förlängd livränta<br />
Kommentar<br />
Tjänas sedan den 1 januari 1996 in av alla som arbetar<br />
under kollektivavtal där Avtalspension SAF-LO ingår.<br />
Födda 1968 och senare kommer att få hela sin pension<br />
enligt bestämmelserna <strong>för</strong> Avtalspension SAF-LO.<br />
Intjänandestart 21 år fr o m år 2002.<br />
Återbetalningsskydd: Vid dödsfall <strong>för</strong>e 65 års ålder<br />
betalas pensionskapitalets värde ut till <strong>för</strong>månstagare<br />
i form av en efterlevandepension under fem år. Vid<br />
dödsfall efter 65 års ålder övergår pensionsutbetalningarna<br />
till <strong>för</strong>månstagare under den tid som återstår, dock<br />
högst 20 år sammanlagt.<br />
Familjeskydd: En efterlevandepension på ett eller två<br />
<strong>för</strong>höjda prisbasbelopp per år i fem år som betalas ut<br />
till <strong>för</strong>månstagare. Familjeskyddet upphör senast vid<br />
utgången av det år man fyller 65 år.<br />
Den som är sjuk i mer än 14 dagar får pensions-<br />
premien inbetald av Premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />
Ansökan om premiebefrielse vid sjukdom görs på<br />
samma blankett som ansökan om ersättning från Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen<br />
AGS.<br />
Premiebefrielse gäller även vid <strong>för</strong>äldraledighet med<br />
<strong>för</strong>äldrapenning i samband med barns födelse. Föräldraledighet<br />
upp till elva månader är pensionsgrundande.<br />
Vid <strong>för</strong>äldraledighet ska en särskild blankett användas.<br />
Efterskydd vid sjukdom. Pensionspremien betalas också<br />
<strong>för</strong> den som <strong>för</strong>lorat sin anställning och därefter blir<br />
sjuk eller får tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning<br />
eller aktivitetsersättning inom 90 dagar.<br />
Fr o m den 1 maj 2001 ges premiebefrielse till <strong>för</strong>säkrade<br />
som har LAF-livränta som inkomstutfyllnad utan<br />
att de samtidigt uppbär tidsbegränsad sjukersättning,<br />
sjukersättning eller aktivitetsersättning.<br />
För födda 1932–1967<br />
Gäller den som var anställd den 31 december 1995 och<br />
omfattades av STP-systemet.<br />
Gäller den som var <strong>för</strong>tidspensionerad den 31 december<br />
1995 och omfattades av STP-systemet.<br />
Gäller den som uppbar arbetsskadelivränta och <strong>för</strong>tidspension<br />
den 31 december 1995 och omfattades av<br />
STP-systemet.<br />
Läs på sid<br />
143-146<br />
145-146<br />
147-148<br />
149<br />
146-147
Vem omfattas av vad?<br />
• Är du född 1931 eller tidigare omfattas du inte alls av Avtalspension SAF-LO utan<br />
får hela din pension från det gamla STP-systemet. (En sammanfattning av STP<br />
finns i dokumentet ”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade <strong>för</strong>säkringar”<br />
på www.alla.lo.se.)<br />
• Är du född 1932–1967 kan du både få belopp enligt övergångsreglerna, dvs pension<br />
grundad på intjänad STP-tid till och med 1995 och ålderspension från Avtalspension<br />
SAF-LO intjänad från och med 1996.<br />
• Är du född 1968 eller senare kommer du så småningom att få hela din pension<br />
från Avtalspension SAF-LO.<br />
Beträffande hur Avtalspension SAF-LO gäller vid sjukdom, <strong>för</strong>äldraledighet och<br />
LAF-livränta, se sid 147-148.<br />
Ålderspension från Avtalspension SAF-LO<br />
Intjänandestart fr o m 21 års ålder<br />
Du börjar tjäna in pensionsrätt i Avtalspension SAF-LO från och med den månad<br />
du fyller 21 år.<br />
När LOs privatanställda arbetare fick Avtalspension SAF-LO fick de också arbetsmarknadens<br />
lägsta intjänandestart (numera 21 år). Av hävd hade intjänandet i de<br />
olika avtalspensionssystemen dittills startat <strong>för</strong>st vid fyllda 28 år.<br />
All kontant bruttolön är pensionsmed<strong>för</strong>ande<br />
All kontant bruttolön hos arbetsgivare som tecknat Avtalspension SAF-LO är pensionsmed<strong>för</strong>ande,<br />
från <strong>för</strong>sta kronan till den sista och oavsett anställningsform.<br />
Med kontant bruttolön menas lön, ob-tillägg, skattepliktiga <strong>för</strong>måner i form av<br />
fri kost/bostad osv. Bonus och arvoden ingår dock inte.<br />
Premiebetalningen<br />
Premien <strong>för</strong> Avtalspension SAF-LO är 3,5 procent per år på din pensionsmed<strong>för</strong>ande<br />
lön. Arbetsgivaren betalar in premien på samma sätt som <strong>för</strong> övriga avtals<strong>för</strong>säkringar.<br />
I den nya avtalspensionen tryggas och fonderas pensionsintjänandet i ett premiereservsystem.<br />
Varje intjänad pensionskrona kopplas till dig och all avkastning<br />
tillfaller dig.<br />
Fackligt <strong>för</strong>troendevalda<br />
För fackligt <strong>för</strong>troendevalda som har fått ersättning <strong>för</strong> <strong>för</strong>lorad arbets<strong>för</strong>tjänst rapporterar<br />
och betalar respektive fack<strong>för</strong>bund premien <strong>för</strong> Avtalspension SAF-LO.<br />
Rätt att själv välja <strong>för</strong>valtare<br />
Du får själv välja <strong>för</strong>valtare <strong>för</strong> din Avtalspension SAF-LO.<br />
Under år <strong>2006</strong> kommer blankett <strong>för</strong> <strong>för</strong>stagångsval att automatiskt skickas från<br />
Fora AB till alla som<br />
• fyllt 21 år och börjat arbeta under ett kollektivavtal där Avtalspension SAF-LO<br />
ingår<br />
• fyller 21 år och redan är anställda där det finns avtal om Avtalspension SAF-LO.<br />
Ålderdom 143
144<br />
Traditionell pensions<strong>för</strong>säkring<br />
I traditionell pensions<strong>för</strong>säkring<br />
bestämmer <strong>för</strong>valtaren hur<br />
pengarna ska placeras. Du är<br />
garanterad en viss avkastning<br />
(som länge låg på cirka tre<br />
procent men som numera oftast<br />
är lägre).<br />
Fond<strong>för</strong>säkring<br />
I fond<strong>för</strong>säkring är det du själv<br />
som väljer vilken eller vilka av<br />
”din” valda <strong>för</strong>valtares fonder<br />
som du placerar pensionspengarna<br />
i. Du tar själv ansvaret <strong>för</strong><br />
dina placeringar. Försäkringsbolaget<br />
ger ingen garanti.<br />
Ålderdom<br />
Du kan också göra ditt pensionsval direkt på Foras webbplats. Beställ <strong>för</strong>st lösenord<br />
på www.fora.se.<br />
Pensionsvalet gäller:<br />
• Pensionsform: fond<strong>för</strong>säkring eller traditionell pensions<strong>för</strong>säkring.<br />
• Förvaltare: en av dem som godkänts av Finansinspektionen och parterna (LO och<br />
Svenskt Näringsliv) och som tecknat administrationsavtal med Fora AB.<br />
• Efterlevandeskydd: ettdera, båda eller inget av alternativen återbetalningsskydd<br />
och familjeskydd. Du kan välja skydden utan att lämna hälsodeklaration när du<br />
gör ditt <strong>för</strong>sta pensionsval.<br />
Om du inte väljer aktivt, placeras din avtalspension i en traditionell pensions<strong>för</strong>säkring<br />
i AMF Pension utan återbetalningsskydd och utan familjeskydd.<br />
Ändra tidigare gjort val – genom omval eller flytt<br />
Fora AB administrerar allt som gäller nyval, omval och flytt av pensionskapital. Telefonnumret<br />
till Foras kundservice <strong>för</strong> avtalspensionen är 020-24 00 40. Du kan också<br />
läsa mer på www.fora.se.<br />
Från och med 2004 har du två möjligheter att ändra ett tidigare gjort val av pensions<strong>för</strong>valtare<br />
(eller om du varit passiv tidigare och nu bestämmer dig <strong>för</strong> att välja<br />
<strong>för</strong>valtare aktivt). Du kan<br />
• göra ett omval<br />
• utnyttja den flytträtt som in<strong>för</strong>ts från och med den 1 januari 2004.<br />
Göra ett omval<br />
Beställ lösenord hos Fora <strong>för</strong> pensionsval direkt på www.fora.se. Du kan också beställa<br />
en ändringsblankett från Fora. Omval innebär att du byter <strong>för</strong>valtare <strong>för</strong> det<br />
aktuella årets premier och framtida års premier. Genom omval stannar tidigare placerade<br />
pengar hos den ”gamla” <strong>för</strong>valtaren.<br />
I samband med omval kan du lägga till, ändra eller ta bort efterlevandeskydd (se<br />
vidare under rubriken ”Efterlevandeskydd” längre fram i detta kapitel).<br />
EXEMPEL:<br />
Du har hittills <strong>för</strong>hållit dig passiv. Dina premier har hittills placerats i AMF Pension,<br />
i en traditionell pensions<strong>för</strong>säkring utan efterlevandeskydd. Nu bestämmer du dig <strong>för</strong><br />
Förvaltare X. Genom omvalet hamnar årets och framtida års premier hos Förvaltare X,<br />
medan de ”gamla” pengarna stannar i AMF Pension.<br />
Flytträtt i Avtalspension SAF-LO<br />
Från och med 2004 får du flytta ditt pensionskapital till en annan <strong>för</strong>valtare. Många<br />
<strong>för</strong>valtare har in<strong>för</strong>t rätten att flytta bort även premier som tjänats in <strong>för</strong>e 2004,<br />
medan andra bara tillåter att du flyttar premier från och med 2004.<br />
I samband med flytten kan du göra tillval av efterlevandeskydd (se vidare nedan).<br />
Det är dock inte gratis att utnyttja sin flytträtt. Fora tar ut en administrativ kostnad<br />
på 45 kronor per <strong>för</strong>säkringsbolag som du flyttar från. Sedan skiljer det mellan<br />
bolagen vad de debiterar <strong>för</strong> att du och dina pengar lämnar dem. De flesta bolag vill<br />
också att du fyller i en hälsodeklaration innan du får flytta om du har en <strong>för</strong>säkring<br />
utan återbetalningsskydd.<br />
Fora har en särskild blankett <strong>för</strong> flyttning och dessutom uppgifter om vad som<br />
gäller <strong>för</strong> de olika bolagen.
Folksam-LO Fond<strong>för</strong>säkring<br />
In<strong>för</strong> valet av pensions<strong>för</strong>valtare 1998 beslöt LO och <strong>för</strong>bunden att<br />
tillsammans med Folksam bilda ett fond<strong>för</strong>säkringsbolag, Folksam-<br />
LO Fond<strong>för</strong>säkring AB. Syftet är att kunna erbjuda och garantera LO<strong>för</strong>bundens<br />
medlemmar<br />
• låg <strong>för</strong>valtningskostnad och därmed högre pension<br />
• ett <strong>för</strong>valtningsbolag utan vinstintresse och avkastningskrav från<br />
ägarna<br />
• fackligt inflytande över placeringen av pensionsmedlen<br />
• insyn i <strong>för</strong>valtningen, både av medlemmen och facket<br />
• etiska regler <strong>för</strong> kapitalplaceringarna.<br />
LO och <strong>för</strong>bunden rekommenderar<br />
LO och <strong>för</strong>bunden rekommenderar Folksam-LO Fond<strong>för</strong>säkring då<br />
det gäller fond<strong>för</strong>säkringsalternativet i Avtalspension SAF-LO.<br />
Med detta menas att LO och <strong>för</strong>bunden<br />
• åtar sig att inte rekommendera annat bolag<br />
• avråder från alla andra <strong>för</strong>säkringsgivare utom AMF Pension<br />
• ska lämna saklig och korrekt information angående kollektivavtalets<br />
innehåll och AMF Pension men rekommendera Folksam-LO<br />
<strong>för</strong> fond<strong>för</strong>säkring i Avtalspension SAF-LO.<br />
Utbetalning av Avtalspension SAF-LO<br />
Avtalspension SAF-LO är en livsvarig ålderspension men om du vill kan du i stället<br />
välja en kortare utbetalningstid. Vilken utbetalningstid du väljer, bestämmer du när<br />
pensionen ska börja betalas ut. Det du väljer kan inte i regel ändras när utbetalningen<br />
har påbörjats.<br />
Pensionen betalas ut månadsvis i efterskott från och med den månad under vilken<br />
du uppnår pensionsåldern 65 år. Du kan bestämma att ta ut pensionen i <strong>för</strong>tid<br />
(tidigast från 55 års ålder) eller att skjuta upp uttaget.<br />
Om utbetalningen påbörjas vid annan tidpunkt än vid 65 års ålder räknas pensionen<br />
om. Om du tar ut pensionen tidigare blir den lägre och om du tar ut den senare<br />
blir den högre. Den lägre/högre nivån gäller livet ut.<br />
Efterlevandeskydd<br />
Du har möjlighet att teckna ett frivilligt återbetalningsskydd och/eller familjeskydd<br />
<strong>för</strong> din Avtalspension SAF-LO. Skydden kostar och innebär att din egen ålderspension<br />
blir lägre.<br />
Förmånstagare till återbetalningsskyddet och familjeskyddet är i <strong>för</strong>sta hand din<br />
make, registrerade partner eller sambo och i andra hand dina arvsberättigade barn.<br />
Du kan anmäla annat <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande, men bara personer inom en viss<br />
begränsad krets får vara <strong>för</strong>månstagare till en pensions<strong>för</strong>säkring.<br />
Återbetalningsskydd innebär att vid dödsfall <strong>för</strong>e 65 år utbetalas pensionskapitalets<br />
värde i form av en pension till <strong>för</strong>månstagare under fem års tid. Vid dödsfall<br />
efter 65 års ålder övergår utbetalningarna till <strong>för</strong>månstagare under den tid som återstår,<br />
dock högst 20 år sammanlagt.<br />
Om du väljer återbetalningsskydd senare än vid det <strong>för</strong>sta valtillfället eller mer<br />
Ålderdom 145
146<br />
Ålderdom<br />
än tolv månader efter en familjehändelse, erfordras hälsoprövning. Med familjehändelse<br />
avses att du gifter dig, blir registrerad partner, blir sambo eller får barn. Försäkringsgivare<br />
är den <strong>för</strong>valtare som du valt <strong>för</strong> din Avtalspension SAF-LO.<br />
Du kan visserligen få återbetalningsskydd beviljat om du väljer senare än vid<br />
<strong>för</strong>sta valtillfället och om du då lider av en allvarlig sjukdom. I så fall avser återbetalningsskyddet<br />
dock enbart premier som du tjänar in från och med året efter valet av<br />
återbetalningsskydd.<br />
Familjeskydd är en tidsbegränsad efterlevandepension. Försäkringsbeloppet utgörs<br />
av antingen ett eller två <strong>för</strong>höjda prisbasbelopp per år i fem år. Försäkringsskyddet<br />
upphör att gälla den 31 december det år under vilket du fyller 65 år. Försäkringsgivare<br />
är AFA Försäkring.<br />
Om du väljer familjeskydd senare än vid det <strong>för</strong>sta valtillfället har AFA Försäkring<br />
<strong>för</strong> prövning av ansökan rätt att fordra in hälsodeklaration. AFA Försäkring kan<br />
besluta att inte bevilja familjeskydd <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkrad som lider av allvarlig sjukdom.<br />
Förmånstagare är i <strong>för</strong>sta hand din make/registrerade partner/sambo och i andra<br />
hand dina arvsberättigade barn. Du kan anmäla annat <strong>för</strong>månstagare<strong>för</strong>ordnande.<br />
Kostnaden år <strong>2006</strong> <strong>för</strong> familjeskyddet är 494 kronor/år <strong>för</strong> ett <strong>för</strong>höjt prisbasbelopp<br />
och 988 kronor/år <strong>för</strong> två <strong>för</strong>höjda prisbasbelopp. Denna kostnad avräknas från<br />
den premie som arbetsgivaren betalar <strong>för</strong> din ålderspension. Den pension som du<br />
själv får ut kan alltså minska avsevärt.<br />
Belopp enligt övergångsreglerna från Avtalspension SAF-LO<br />
Vem omfattas?<br />
För att omfattas av övergångsreglerna ska du vara född 1932–1967 och ha tjänat in<br />
STP-år.<br />
Detta innebär att de <strong>för</strong>säkrade som är födda 1931 eller tidigare får STP enligt de<br />
villkor som gällde <strong>för</strong>e 1996.<br />
Pensionens storlek<br />
Pensionen beräknas med hänsyn till bland annat pensionsgrundande tid (STP-år)<br />
och pensionsgrundande lön <strong>för</strong> respektive STP-år till och med 1995. Med andra ord<br />
används inkomsterna under alla STP-år vid beräkningen av pensionsbeloppet. AMF<br />
Pension beräknar och betalar ut belopp enligt övergångsreglerna.<br />
För att maximal pension ska tilldelas, fordras en pensionsgrundande tid enligt<br />
följande:<br />
Födelseår Pensionsgrundande tid STP-år tillgodoräknas fr o m<br />
1941 33 år 1973<br />
1942 34 år 1973<br />
1943 35 år 1973<br />
1944 36 år 1973<br />
1945– 37 år 28 års ålder<br />
Oavsett födelseår fordras dock alltid 37 år <strong>för</strong> maximal pension om du i dina STP-år fått<br />
tillgodoräkna dig pensionsgrundande tid i någon annan erkänd pensionsplan än STP.<br />
Garanti<br />
I överenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv finns en garanti som avser<br />
alla som är födda 1935, 1936, 1937 och 1938 och som går i pension 2000–2003. Garantin<br />
innebär att den som den 31 december 1995 uppfyllde kraven <strong>för</strong> att få STP (dvs
som fullgjort så kallad pensionsbevarande anställningstid), ska få avtalspension på<br />
minst den nivå som hon eller han skulle ha fått i STP-systemet.<br />
En dubbel beräkning kommer alltså att göras <strong>för</strong> dessa personer. Pensionen betalas<br />
sedan enligt det <strong>för</strong>månligaste alternativet.<br />
Sjuklivränta<br />
Gäller <strong>för</strong>tidspensionerade eller sjukskrivna per den 31 december 1995.<br />
Om du den 31 december 1995 uppbar <strong>för</strong>tidspension eller om du vid denna tidpunkt<br />
var sjuk och i direkt anslutning till denna sjukperiod beviljas <strong>för</strong>tidspension, har du<br />
från och med den månad under vilken du uppnår 65 års ålder rätt till sjuklivränta<br />
från AFA Försäkring.<br />
Om du hunnit återgå i arbete någon period efter den 1 januari 1996 och senare blir<br />
sjuk, tillämpas reglerna om premiebefrielse i stället.<br />
Förlängd livränta<br />
Gäller dem som per den 31 december 1995 uppbar arbetsskadelivränta som samordnas<br />
med <strong>för</strong>tidspension eller som var sjukskrivna.<br />
Den <strong>för</strong>längda livräntan gäller dig som den 31 december 1995<br />
• uppbar en livränta enligt lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring som samordnas med<br />
<strong>för</strong>tidspension eller<br />
• vid denna tidpunkt var sjuk och i direkt anslutning till denna sjukperiod beviljats<br />
en sådan livränta till följd av arbetsskada som inträffat <strong>för</strong>e år 1996.<br />
Om någon av dessa <strong>för</strong>utsättningar är uppfyllda, har du rätt till så kallad <strong>för</strong>längd<br />
livränta från AFA Försäkring från och med den månad då du uppnår 65 års ålder.<br />
Om du hunnit återgå i arbete någon period efter den 1 januari 1996 och senare blir<br />
sjuk, tillämpas reglerna om premiebefrielse i stället.<br />
Så fungerar Avtalspension SAF-LO vid sjukdom,<br />
<strong>för</strong>äldraledighet och LAF-livränta<br />
Förutom att lönen från anställningen är pensionsgrundande i Avtalspension SAF-<br />
LO, kan du tjäna in pensionsrätt även i vissa andra situationer. Det beror på att en<br />
särskild så kallad premiebefrielse<strong>för</strong>säkring ingår i avtalet. Denna <strong>för</strong>säkring träder<br />
in vid vissa fall av sjukdom, <strong>för</strong>äldraledighet och arbetsskadelivränta och betalar<br />
pensionspremien.<br />
Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring vid sjukdom<br />
Vid sjukdom som varar längre än sjuklöneperioden och vid tidsbegränsad sjukersättning,<br />
sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas premien av en särskild premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />
som ingår i kollektivavtalet om Avtalspension SAF-LO och som<br />
administreras av AFA Försäkring. Om du saknar rätt till sjuklön, betalas premien<br />
från och med den <strong>för</strong>sta sjukpenningdagen.<br />
Premiebefrielse <strong>för</strong>utsätter att du var arbets<strong>för</strong> till minst 25 procent vid anställningens<br />
början. Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetso<strong>för</strong>måga.<br />
Vid premiebefrielse utgörs den pensionsmed<strong>för</strong>ande lönen av den inkomst som<br />
<strong>för</strong>värvats i anställning som omfattas av premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen och som ligger<br />
till grund <strong>för</strong> ersättning från AGS. Från och med 1997 medräknas även sådana<br />
inkomstdelar som ligger ovan<strong>för</strong> det allmänna sjukpenningsystemets inkomsttak.<br />
Ålderdom 147
148<br />
Ålderdom<br />
Efterskydd vid sjukdom<br />
Ett efterskydd finns i premiebefrielsesystemet vid sjukdom eller sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
som inträffar inom tre månader (90 dagar) från det att anställningen<br />
upphört. Efterskyddet följer AGS-bestämmelserna,vilket innebär att man<br />
ska ha fullgjort kvalifikationstid i AGS (se sid <strong>51</strong>) <strong>för</strong> att omfattas av efterskyddet i<br />
premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />
Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring vid <strong>för</strong>äldraledighet<br />
Även <strong>för</strong>äldraledighet med <strong>för</strong>äldrapenning i högst elva månader i samband med<br />
barns födelse är pensionsgrundande.<br />
Premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen gäller inte ledighet med havandeskapspenning eller<br />
tillfällig <strong>för</strong>äldrapenning, t ex ledighet <strong>för</strong> vård av sjukt barn eller de tio dagar med<br />
<strong>för</strong>äldrapenning som pappan har rätt till i samband med <strong>för</strong>lossningen.<br />
Även i <strong>för</strong>äldra<strong>för</strong>säkringsfallet betalas avtalspensionspremien av premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />
och inte av arbetsgivaren direkt.<br />
Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring vid LAF-livränta<br />
Om du uppbär livränta från LAF utan att samtidigt uppbära tidsbegränsad sjukersättning,<br />
sjukersättning eller aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag eller <strong>för</strong>tidspension),<br />
beviljas du från och med den 1 maj 2001 premiebefrielse i Avtalspension<br />
SAF-LO.<br />
Detta är en viktig <strong>för</strong>bättring <strong>för</strong> de arbetsskadade som måste byta till ett lägre<br />
betalt jobb efter en arbetsskada eller som måste gå ned i arbetstid.<br />
Vem omfattas?<br />
Den som den 1 maj 2001 har livränta från LAF som inkomstutfyllnad eller som får<br />
det därefter. Samtliga som uppbär sådan LAF-livränta (även ”gamla” fall) omfattas,<br />
men premiebefrielsen – alltså intjänandet av pensionsrätt – gäller inte retroaktivt<br />
utan <strong>för</strong>st från och med den 1 maj 2001.<br />
Ansökan om premiebefrielse<br />
Vid sjukdom<br />
Ansökan om premiebefrielse vid sjukdom görs på den <strong>för</strong> AGS och premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />
gemensamma blanketten ”Anmälan, avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring (AGS)<br />
och premiebefrielse<strong>för</strong>säkring”.<br />
Vid <strong>för</strong>äldraledighet<br />
Vid <strong>för</strong>äldraledighet används en annan särskild blankett: ”Anmälan till Premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />
– Vid <strong>för</strong>äldraledighet i samband med barns födelse”.<br />
Vid arbetsskada<br />
Vid arbetsskada gäller blanketten ”Skadeanmälan TFA/TFA-KL” samtidigt som anmälan<br />
till premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen.<br />
Värdesäkring vid premiebefrielse<br />
Premien vid sjukdom, inklusive tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller<br />
aktivitetsersättning beräknas på den inkomst som du hade vid insjuknandet. Det<br />
innebär att inkomsten inte räknas upp med löneutvecklingen.<br />
Där<strong>för</strong> har en värdesäkringsbestämmelse in<strong>för</strong>ts i Avtalspension SAF-LO. Den<br />
innebär att den pensionsmed<strong>för</strong>ande lönen ska räknas upp den 1 januari varje år med<br />
<strong>för</strong>ändringen av inkomstbasbeloppet. År <strong>2006</strong> är inkomstbasbeloppet 44 500 kronor.
Arbetslös <strong>för</strong>lorar inte intjänad pension<br />
Vad som än händer (arbetslöshet, sjukersättning/aktivitetsersättning, byte av avtalsområde<br />
m m), finns din intjänade pensionsrätt kvar och väntar på att du tar ut den<br />
som ålderspension när tiden är inne. I det gamla STP gällde att den som blev arbetslös<br />
de sista åren av sitt yrkesverksamma liv, riskerade att <strong>för</strong>lora hela STP.<br />
Ålderdom 149
150<br />
Ålderdom<br />
Medlems<strong>för</strong>säkringar<br />
MedlemsPension<br />
Utbudet av privata pensions<strong>för</strong>säkringar och annat pensionssparande är stort, <strong>för</strong><br />
att inte säga mycket stort.<br />
LO-<strong>för</strong>bundens medlemmar har sedan slutet av 1980-talet möjlighet att komplettera<br />
sin pension med sparande i en pensions<strong>för</strong>säkring som heter MedlemsPension.<br />
MedlemsPensionen som tecknas genom Folksam är en flexibel pensions<strong>för</strong>säkring<br />
som kan tecknas både av medlem och med<strong>för</strong>säkrad. Den finns numera i två varianter:<br />
traditionell pensions<strong>för</strong>säkring och fond<strong>för</strong>säkring.<br />
Det lägsta sparbeloppet per månad i MedlemsPension är 300 kronor. Du kan när<br />
som helst öka sparandet genom att betala in en extrapremie.<br />
Du får börja ta ut pensionen fr o m 55 års ålder och du kan också välja att ta ut<br />
pensionen antingen livsvarigt eller under en kortare tid (minst fem år). När och hur<br />
du vill ha utbetalningarna behöver du dock inte bestämma från början.<br />
Om du vill, kan du också välja att komplettera egenpensionen med ett efterlevandeskydd<br />
i form av en gruppliv<strong>för</strong>säkring.
Praktiska anvisningar och annat stödmaterial<br />
– ålderdom<br />
Sammanfattning – ålderdom<br />
FÖRMÅN<br />
Ålderspension<br />
Ålderspension<br />
Ålderspension<br />
Ålderspension<br />
Bostadstillägg till<br />
pensionärer, BTP<br />
Ålderspension<br />
Individuell pension<br />
FÖRSÄKRING<br />
Inkomstpension<br />
Premiepension<br />
Tilläggspension<br />
Garantipension<br />
Lag om bostadstillägg<br />
till pensionärer<br />
Avtalspension SAF-LO<br />
MedlemsPension<br />
(eller annat indivi-<br />
duellt pensions-<br />
sparande)<br />
VEM HAR RÄTT TILL<br />
FÖRMÅN<br />
Pensionsgrundande<br />
inkomst och pensionsgrundande<br />
belopp från<br />
16 års ålder.<br />
Pensionsgrundande<br />
inkomst och pensionsgrundande<br />
belopp från<br />
16 års ålder.<br />
Pensionsgrundande<br />
inkomst som tjänats<br />
in i folkpensions-/ATPsystemet<br />
under minst<br />
tre år.<br />
Minst tre års bosättning<br />
i Sverige.<br />
För full garantipension<br />
krävs 40 års bosättning.<br />
Pensionär som har hel<br />
ålderspension fr o m<br />
65 års ålder.<br />
Tjänat in ålderspension<br />
Uttag tidigast fr o m<br />
55 års ålder. Livsvarigt<br />
eller tidsbegränsat<br />
uttag m fl möjligheter<br />
till flexibilitet.<br />
ERSÄTTNING<br />
Ålderdom 1<strong>51</strong><br />
Pensionen är avgiftsbestämd.<br />
Ingen utfästelse<br />
om en viss nivå.<br />
Pensionen är avgiftsbestämd.<br />
Ingen utfästelse<br />
om en viss nivå.<br />
60 procent av genomsnittet<br />
av de 15 bästa<br />
åren med tillägg <strong>för</strong><br />
folkpension enligt<br />
reglerna <strong>för</strong> ogift respektive<br />
gift pensionär.<br />
Basnivå <strong>för</strong>e samordning<br />
med inkomstgrundad<br />
pension:<br />
Ogift: 2,13 prisbasbelopp.<br />
Gift: 1,90 prisbas-<br />
belopp.<br />
Inkomstprövat. 91 procent<br />
av bostadskostnaden<br />
upp till 4 850 kronor<br />
i månaden <strong>för</strong> ogift<br />
ålderspensionär och<br />
2 425 kronor <strong>för</strong> gift<br />
ålderspensionär.<br />
Premie 3,5 procent<br />
fr o m 21 års ålder.<br />
Pensionens storlek<br />
beror på inbetalda<br />
premier, avkastningen<br />
och avgifterna. För vissa<br />
grupper: Belopp enligt<br />
övergångsreglerna.<br />
Pensionens storlek<br />
beror på premien,<br />
avkastningen och<br />
avgifterna.
152<br />
Ålderdom<br />
Praktiska anvisningar<br />
– ålderspension från det allmänna pensionssystemet<br />
Ansökan om ålderspension<br />
Du måste själv ta initiativet när du vill ansöka om ålderspension! Den ordning som<br />
gällde tidigare med <strong>för</strong>handsbesked från Försäkringskassan tre månader <strong>för</strong>e 65-årsdagen<br />
har upphört.<br />
På ansökan anger du från vilken månad du vill ha ut din pension.<br />
OBS! Man kan inte få ut pension retroaktivt. Inkomstpension och tilläggspension<br />
kan beviljas från och med den månad då ansökan lämnats in till Försäkringskassan.<br />
Ansökan om bostadstillägg<br />
Du måste själv lämna in en särskild ansökan till Försäkringskassan <strong>för</strong> att få rätten<br />
till bostadstillägg prövad. Observera att detta från och med år 2003 gäller även dem<br />
som tidigare haft bostadstillägg. Rätten till BTP omprövas varje år, även om de ekonomiska<br />
<strong>för</strong>hållandena inte <strong>för</strong>ändrats i <strong>för</strong>hållande till tidigare år.<br />
Praktiska anvisningar – Avtalspension SAF-LO<br />
Ålderspension<br />
En viss tid <strong>för</strong>e 65-årsdagen får du ett pensionsbesked från ditt eller dina <strong>för</strong>säkringsbolag<br />
med uppgift om avtalspensionens storlek.<br />
Avtalspension SAF-LO är liksom den allmänna pensionen en skattepliktig inkomst.<br />
Försäkringsbolaget drar 30 procent i skatt och lämnar inkomstuppgift till<br />
skattemyndigheten om utbetald pension. Du får en kontrolluppgift.<br />
Premiebefrielse vid sjukdom/<strong>för</strong>äldraledighet<br />
Ansökan om premiebefrielse vid sjukdom görs på den <strong>för</strong> AGS och premiebefrielse<strong>för</strong>säkringen<br />
gemensamma blanketten ”Anmälan, avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkring (AGS)<br />
och premiebefrielse<strong>för</strong>säkring”. Vid <strong>för</strong>äldraledighet ska en särskild blankett användas,<br />
”Anmälan, premiebefrielse<strong>för</strong>säkring”.<br />
Den nyinrättade premiebefrielsen vid LAF-livränta behöver du inte ansöka om<br />
separat. Den beviljas automatiskt.<br />
Blanketthjälp<br />
Hjälp med blanketten <strong>för</strong> premiebefrielse<strong>för</strong>säkring vid sjukdom respektive <strong>för</strong>äldraledighet,<br />
liksom ändringsblanketten <strong>för</strong> pensionsval i Avtalspension SAF-LO och<br />
ändringsblanketten <strong>för</strong> <strong>för</strong>månstagare<strong>för</strong>ordnande finns i ”Allas Blankettguide”,<br />
som kan beställas från LO-distribution.<br />
Checklista – ålderdom<br />
Försäkringsrådgivaren<br />
• Informera medlemmar som närmar sig pensioneringen att man numera själv<br />
måste ansöka om ålderspension hos Försäkringskassan. Pensionen betalas inte<br />
längre ut automatiskt.<br />
• Informera medlemmen om att det är viktigt att kontrollera ”Värdebesked och<br />
Årsavstämning” från Fora. Om någon löneuppgift saknas eller är felaktig, hjälp<br />
medlemmen att komplettera!
• Avtalspension SAF-LO börjar utbetalas utan ansökan. Försäkringsbolaget gör <strong>avd</strong>rag<br />
<strong>för</strong> preliminär skatt.<br />
• Informera om det finns <strong>för</strong>säkringar som gäller <strong>för</strong> medlemmen även efter pensioneringen.<br />
Den anställda<br />
• Ansök om utbetalning av ålderspension från Försäkringskassan. Ange också särskilda<br />
önskemål om utbetalning osv.<br />
• Ansök i <strong>för</strong>ekommande fall separat om bostadstillägg från Försäkringskassan.<br />
Pensionsportalen www.minpension.se<br />
Du som vill ha en prognos på hur stor din framtida pension blir kan få den på den<br />
nya internetportalen www.minpension.se. Den är ett samarbete mellan staten (Försäkringskassan<br />
och Premiepensionsmyndigheten PPM) och pensionsbolagen. Genom<br />
pensionsportalen får du en möjlighet att se hur stor din samlade pension blir<br />
vid 62, 65, 67 eller 70 års ålder. Portalen är öppen <strong>för</strong> alla mellan 21 och 65 års ålder.<br />
Tjänsten är kostnadsfri <strong>för</strong> dig som använder den men kräver att du har tillgång till<br />
dator och internet.<br />
I dagsläget kan du få en prognos på din samlade pension från det allmänna pensionssystemet<br />
och den pension som du har genom kollektivavtal. Privat pensionssparande<br />
ingår inledningsvis inte i tjänsten. Det är dock tänkt att även privata pensions<strong>för</strong>säkringar<br />
ska ingå i framtiden så att du kan få en totalbild över samtliga dina<br />
pensionstillgångar.<br />
För att använda tjänsten på www.minpension.se registrerar du dig som användare.<br />
För registreringen behöver du antingen din PPM-kod eller en e-legitimation.<br />
Behöver du en ny PPM-kod kan du beställa den från www.ppm.nu eller genom att<br />
ringa PPMs kundtjänst, tel 0771-776 776. E-legitimation laddar du ned från bankernas<br />
webbplatser.<br />
När du registrerat dig på pensionsportalen skickas en pensionsfråga till de olika<br />
pensionsinstituten. Efter ungefär en vecka får du svar.<br />
Ålderdom 153
154<br />
ÅLDERDOM<br />
Hela livsinkomsten avgör den<br />
allmänna pensionen<br />
• 18,5 % tas ut i ålderspensionsavgift <strong>för</strong> all<br />
pensionsgrundande inkomst under hela livet<br />
• Pensionsrätt = inbetalda avgifter plus ”ränta”<br />
• Pensionen är avgiftsbestämd i stället <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>månsbestämd
ÅLDERDOM<br />
Fördelnings- och premiereservsystem<br />
• Sammanlagd pensionsavgift 18,5 %<br />
• 16,0 % går till ett <strong>för</strong>delningssystem<br />
• finansierar samma års utbetalningar av pensioner<br />
• medlen bok<strong>för</strong>s på fiktiva individuella konton<br />
• 2,5 % går till premiereservsystem<br />
• medlen sparas i fond/-er<br />
• individuella konton<br />
155
156<br />
ÅLDERDOM<br />
Så fungerar det nya<br />
allmänna pensionssystemet<br />
Inkomst LIVSINKOMST<br />
65 år<br />
16,0 % 2,5 %<br />
Premiereservsystem<br />
Sparas i fond<br />
Räknas upp med avkastningen<br />
Försäkringsmässig beräkning<br />
+<br />
Fördelningssystem<br />
Bok<strong>för</strong>s på konto<br />
Räknas upp med inkomstindex<br />
Kontobehållning<br />
Delningstal<br />
PENSION =
ÅLDERDOM<br />
Garantipension<br />
• Garantipensionens basnivå <strong>för</strong>e reducering<br />
(med exempelvis intjänad inkomstpension)<br />
• 2,13 prisbasbelopp <strong>för</strong> ogift<br />
• 1,90 prisbasbelopp <strong>för</strong> gift<br />
• Samma skatteregler som <strong>för</strong>värvsarbetande<br />
• Utbetalas <strong>för</strong>st från 65 år<br />
157
158<br />
ÅLDERDOM<br />
Vem omfattas av vad?<br />
• Födda 1954 eller senare<br />
Inkomstpension + premiepension<br />
+ garantipension som utfyllnad<br />
– Ska ha pension helt enligt det nya systemet<br />
• Födda 1938–1953 (mellangenerationen)<br />
Inkomstpension + tilläggspension<br />
+ premiepension<br />
+ garantipension som<br />
utfyllnad<br />
– Ska ha pension från både gamla och nya<br />
systemet i andelar som beror på födelseår<br />
• Födda 1937 eller tidigare<br />
– Tilläggspension (omräknad tidigare ATP + folkpension till denna ATP)<br />
– Grundtrygghet i form av garantipension
ÅLDERDOM<br />
Nya systemet infasas enligt följande<br />
Född år Nuv. Nya<br />
1946 8/20 12/20<br />
Född år Nuv. Nya<br />
1938 16/20 4/20<br />
1947 7/20 13/20<br />
1948 6/20 14/20<br />
1939 15/20 5/20<br />
1940 14/20 6/20<br />
1949 5/20 15/20<br />
1950 4/20 16/20<br />
1941 13/20 7/20<br />
1942 12/20 8/20<br />
19<strong>51</strong> 3/20 17/20<br />
1952 2/20 18/20<br />
1943 11/20 9/20<br />
1944 10/20 10/20<br />
1953 1/20 19/20<br />
1945 9/20 11/20<br />
159
160<br />
ÅLDERDOM<br />
Avtalspension SAF–LO<br />
Översikt<br />
• Premie 3,5 % av lönen (från <strong>för</strong>sta kronan till den sista)<br />
• Alla anställningsformer<br />
• Intjänandestart: 21 år<br />
• Individuellt val av <strong>för</strong>valtare <strong>för</strong> hela avtalspensionen<br />
• Inbyggd premiebefrielse<strong>för</strong>säkring<br />
• Flytträtt in<strong>för</strong>d fr o m 2004
ÅLDERDOM<br />
Premiebefrielse<br />
I Avtalspension SAF–LO<br />
• Vid sjukdom som varar längre än 14 dagar<br />
• Vid <strong>för</strong>äldraledighet (max 11 månader)<br />
• Vid sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
• Vid LAF-livränta som betalas ut utan att man<br />
samtidigt har sjuk-/aktivitetsersättning<br />
161
Dödsfall<br />
Luis Unanue, Metall
Innehåll<br />
Om innehållet i detta kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .164<br />
Det lagstadgade efterlevandeskyddet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165<br />
Efterlevandepensionens delar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165<br />
Beräkningsunderlaget <strong>för</strong> inkomstgrundad efterlevandepension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165<br />
Omställningspension och <strong>för</strong>längd omställningspension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .166<br />
Barnpension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167<br />
Änkepension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167<br />
Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring – TGL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168<br />
TGL-skydd under anställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168<br />
TGL-skydd vid sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168<br />
Efterskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168<br />
TGL-<strong>för</strong>måner efter 65 år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168<br />
Ersättningar från TGL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169<br />
Arbetstidsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169<br />
Grundbelopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169<br />
Barnbelopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170<br />
Begravningshjälp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170<br />
Vem får <strong>för</strong>säkringsbelopp? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171<br />
Make<strong>för</strong>säkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171<br />
Fortsättnings<strong>för</strong>säkring TGL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172<br />
Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring vid tjänstepension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172<br />
Medlems<strong>för</strong>säkringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173<br />
Ersättningar vid dödsfall på grund av arbetsskada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174<br />
Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175<br />
Sammanfattning– dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175<br />
Praktiska anvisningar – efterlevandepensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />
Praktiska anvisningar – Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen, TGL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />
Praktiska anvisningar – Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, LAF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />
Praktiska anvisningar – Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, TFA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />
Viktigt att känna till om juridiken efter ett dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />
Om utmätning enligt nya <strong>för</strong>säkringsavtalslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179<br />
Checklista – dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .180<br />
OH-bilder <strong>för</strong> kopiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181<br />
Dödsfall 163
164<br />
Dödsfall<br />
Dödsfall<br />
Om innehållet i detta kapitel<br />
I detta kapitel beskrivs i <strong>för</strong>sta hand efterlevandeskydden genom lag och kollektivavtal.<br />
Även bland medlems<strong>för</strong>säkringarna finns flera som lämnar ersättning vid<br />
dödsfall. Allteftersom det lagstadgade skyddet <strong>för</strong>sämrats, har kompletteringarna<br />
genom kollektivavtal och fackligt medlemskap blivit allt viktigare.<br />
Ju yngre den avlidna är, desto större är de negativa konsekvenserna av dödsfallet<br />
på de efterlevandes ekonomi. Där<strong>för</strong> är ersättningssystemen så utformade att <strong>för</strong>säkringsskyddet<br />
är högre om den avlidna är yngre och/eller efterlämnar minderåriga<br />
barn.<br />
De lagstadgade efterlevandepensioner som beskrivs här avser dödsfall från och<br />
med år 2003. Det tidigare systemet <strong>för</strong> efterlevandepensioner finns sammanfattat i<br />
dokumentet ”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade och kollektivavtalade <strong>för</strong>säkringar” som<br />
finns på www.alla.lo.se.<br />
Lagstadgade <strong>för</strong>säkringar<br />
och motsvarande<br />
Avtals<strong>för</strong>säkringar<br />
Medlems<strong>för</strong>säkringar<br />
Omställningspension<br />
Förlängd omställningspension<br />
Garantipension till omställningspension<br />
och <strong>för</strong>längd omställningspension<br />
Barnpension<br />
Efterlevandestöd till barn<br />
Änkepension<br />
Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring, TGL<br />
TGLs make<strong>för</strong>säkring<br />
TGLs fortsättnings<strong>för</strong>säkring (denna<br />
<strong>för</strong>säkring tecknas individuellt)<br />
Återbetalningsskydd och/eller familjeskydd<br />
i Avtalspension SAF-LO<br />
Gruppliv<strong>för</strong>säkring och andra medlems<strong>för</strong>säkringar<br />
med dödsfallsersättning<br />
Läs på sidan<br />
165 – 167<br />
Läs på sidan<br />
168 – 172<br />
Läs på sidan<br />
173
Det lagstadgade efterlevandeskyddet<br />
Det lagstadgade efterlevandeskyddet är anpassat till det nya allmänna pensionssystemet.<br />
Inkomstgrundad efterlevandepension beräknas med den avlidnas pensionsbehållning<br />
i det nya allmänna pensionssystemet som grund. Om pensionsbehållning<br />
saknas eller är låg, finns utfyllnad i form av garantipension till vuxna efterlevande<br />
och som efterlevandestöd till barn.<br />
Efterlevandepensionens delar<br />
Det lagstadgade efterlevandeskyddet består av följande <strong>för</strong>måner:<br />
Inkomstgrundad efterlevandepension:<br />
• omställningspension<br />
• <strong>för</strong>längd omställningspension<br />
• barnpension<br />
• änkepension<br />
Grundtrygghet:<br />
• garantipension<br />
• efterlevandestöd till barn<br />
Beräkningsunderlaget <strong>för</strong> inkomstgrundad efterlevandepension<br />
Om du avlider, räknar Försäkringskassan fram ett efterlevandepensionsunderlag,<br />
EPU, <strong>för</strong> att beräkna omställningspension, <strong>för</strong>längd omställningspension och barnpension<br />
till dina efterlevande. Vad som utgör grunden <strong>för</strong> ditt EPU beror på när du<br />
är född.<br />
Är du född 1938 eller senare, kommer ditt EPU att grundas på den pensionsbehållning<br />
som du har i det nya allmänna pensionssystemet. Är du född 1937 eller<br />
tidigare, används din medelpoäng <strong>för</strong> tilläggspensionen till grund <strong>för</strong> EPU.<br />
Pensionsbehållning <strong>för</strong> avlidna födda 1938 eller senare<br />
Pensionsbehållningen beräknas på den ålderspensionsrätt som du hade tjänat in<br />
fram till dödsfallet (faktisk pensionsbehållning). Om du avlider <strong>för</strong>e 65 års ålder<br />
används under vissa <strong>för</strong>utsättningar också antagen inkomst (antagen pensionsbehållning).<br />
Pensionsbehållningen beräknas som om du hade tillgodoräknats pensionsrätten<br />
endast som inkomstpension i <strong>för</strong>delningssystemet och den alltså hade utgjort 18,5<br />
procent av ålderspensionsunderlaget.<br />
Det gäller också om du är född 1938–1953. I så fall räknar man upp den kvotdelade<br />
pensionsbehållningen i inkomstpensionssystemet som om du hade tjänat in hela<br />
pensionsrätten i detta system. Någon 20-delsberäkning ska alltså inte göras.<br />
Den faktiska pensionsbehållningen är summan av dina pensionsrätter <strong>för</strong> inkomstpension<br />
till och med den 31 december året <strong>för</strong>e dödsfallsåret (dock längst till och<br />
med det år du fyller 64 år).<br />
Om du har tagit ut din ålderspension <strong>för</strong>e 65 års ålder, påverkar det inte beräkningen<br />
av pensionsbehållningen. Den pensionsbehållning som dina efterlevandes<br />
<strong>för</strong>måner bygger på ska utgöras av den behållning som du skulle ha haft om du inte<br />
tagit ut din pension tidigare än vid 65 år.<br />
Om du avlider efter 65 års ålder ska pensionsbehållningen utgöra den behållning<br />
som du hade tjänat in till och med det år då du fyllde 64 år.<br />
Dödsfall 165
166<br />
På www.alla.lo.se finns dokumentet<br />
”Tidigare regler <strong>för</strong> lagstadgade<br />
och kollektivavtalade<br />
<strong>för</strong>säkringar”. Under kapitlet<br />
Dödsfall i detta dokument finns<br />
bland annat en sammanfattning<br />
av hur änkepensionsreglerna<br />
gäller <strong>för</strong> olika åldersgrupper<br />
av änkor.<br />
Dödsfall<br />
Den antagna pensionsbehållningen blir aktuell att räkna ut om du avlider <strong>för</strong>e 65<br />
års ålder. En sådan antagandeinkomst ska beräknas på grundval av det genomsnittliga<br />
pensionsunderlaget <strong>för</strong> de tre mellersta inkomståren av de fem som <strong>för</strong>egår det år<br />
då dödsfallet inträffar. Vid beräkningen av antagandeinkomsten bortser man alltså<br />
från det bästa och det sämsta inkomståret som ingår i beräkningsunderlaget.<br />
Efterlevandepensionsunderlaget, EPU,<br />
<strong>för</strong> avlidna födda 1938 eller senare<br />
Efterlevandepensionsunderlaget, EPU, är summan av den faktiska pensionsbehållningen<br />
samt, i <strong>för</strong>ekommande fall, den antagna pensionsbehållningen dividerat<br />
med ett delningstal. Detta delningstal ska vara det som används vid beräkning av inkomstpension<br />
<strong>för</strong> den årsklass som fyllt 65 år i januari det år då dödsfallet inträffar.<br />
Efterlevandepensionsunderlaget, EPU,<br />
<strong>för</strong> avlidna födda 1937 eller tidigare<br />
Är du född 1937 eller tidigare, omfattas du inte av det nya allmänna pensionssystemet.<br />
Man kan alltså inte basera ett efterlevandepensionsunderlag på en pensionsbehållning<br />
i det nya allmänna pensionssystemet. Beräkningen grundas i stället på<br />
den tilläggspension som du har tjänat in i det tidigare folkpensions-/ATP-systemet.<br />
Din medelpoäng <strong>för</strong> tilläggspensionen med tillägg <strong>för</strong> en poäng multipliceras med<br />
det prisbasbelopp som gäller <strong>för</strong> dödsfallsåret. 60 procent av denna produkt utgör<br />
efterlevandepensionsunderlaget.<br />
Omställningspension och <strong>för</strong>längd omställningspension<br />
Syftet med omställningspensionen är att ge den efterlevande möjlighet att anpassa<br />
ekonomi, bostad och arbets<strong>för</strong>hållanden till den nya livssituationen. Har den efterlevande<br />
vård om minderåriga barn, <strong>för</strong>längs omställningspensionen enligt reglerna<br />
som beskrivs nedan.<br />
Rätten till omställningspension<br />
För att du som efterlevande ska ha rätt till omställningspension, krävs att du var gift<br />
eller registrerad partner med den avlidna och att ni hade sammanbott under minst<br />
fem år eller att du har vård om barn som inte har fyllt 18 år. Du får inte heller ha fyllt<br />
65 år <strong>för</strong> att kunna få omställningspension.<br />
Med gifta/registrerade partner jämställs personer som levt samman och som tidigare<br />
varit gifta med varandra eller som har, har haft eller väntar gemensamt barn.<br />
Omställningspensionens storlek<br />
Omställningspensionen är 55 procent av den avlidnas efterlevandepensionsunderlag,<br />
EPU, och utbetalas i tolv månader.<br />
Omställningspensionen räknas om varje år med följsamhetsindex. Det gäller<br />
också den <strong>för</strong>längda omställningspensionen.<br />
Förlängd omställningspension<br />
Har du som efterlevande vård om barn under 18 år, får du <strong>för</strong>längd omställningspension<br />
när den ”vanliga” omställningspensionen upphör efter ett år. Den <strong>för</strong>längda omställningspensionen<br />
betalas olika länge, beroende på hur gammalt det yngsta barnet är.<br />
Förlängd omställningspension betalas alltid under tolv månader. Om det yngsta<br />
barnet inte har fyllt tolv år, kan tiden dock bli längre eftersom pensionen betalas<br />
tills hon/han har fyllt tolv år.
Garantipension till omställningspension<br />
och <strong>för</strong>längd omställningspension<br />
Garantipensionen i detta fall fungerar som all annan garantipension, nämligen som<br />
en utfyllnad om inkomstgrundad omställningspension saknas eller är låg.<br />
Har du bott i Sverige och uppfyller villkoren <strong>för</strong> omställningspension/<strong>för</strong>längd<br />
omställningspension, så har du rätt till garantipension. Förutsättningen är dock att<br />
den avlidna tillgodoräknats minst tre års <strong>för</strong>säkringstid i Sverige.<br />
Basnivån <strong>för</strong> garantipensionen är 2,13 prisbasbelopp. Inkomstgrundad omställningspension<br />
minskar garantipensionen krona <strong>för</strong> krona.<br />
Garantipensionen räknas upp varje år med prisbasbeloppet.<br />
Barnpension<br />
Barnpension och efterlevandestöd till barn kan betalas till barn som inte har fyllt<br />
18 år, om den ena eller båda <strong>för</strong>äldrarna avlider. Om barnet studerar vid grund- eller<br />
gymnasieskola, betalas respektive <strong>för</strong>måner så länge som studierna pågår, dock längst<br />
till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år.<br />
Barnpension<br />
Barnpension till barn som inte har fyllt tolv år betalas med 35 procent av den avlidnas<br />
efterlevandepensionsunderlag, EPU. När barnet fyllt tolv år, sänks nivån till 30<br />
procent av EPU. Hade barnet fyllt tolv år när <strong>för</strong>äldern avled, ska barnpensionen<br />
beräknas till 30 procent av EPU.<br />
Om den avlidna efterlämnar flera barn som är berättigade till barnpension, ska<br />
barnpension utges med 25 procent av EPU <strong>för</strong> varje barn utöver det <strong>för</strong>sta till dess<br />
att det yngsta barnet fyller tolv år. Då sänks barnpensionen <strong>för</strong> barnen utöver det<br />
<strong>för</strong>sta till 20 procent av EPU. Det sammanlagda pensionsbeloppet ska delas lika<br />
mellan barnen.<br />
Efterlevandestöd till barn<br />
Grundskydd till efterlevande barn betalas i form av efterlevandestöd till barn. Detta<br />
efterlevandestöd utges med 40 procent av prisbasbeloppet. Om båda <strong>för</strong>äldrarna avlider<br />
är efterlevandestödet till barn 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandestödet<br />
minskas krona <strong>för</strong> krona med inkomstgrundad barnpension.<br />
Änkepension<br />
Änkepensionen avskaffades den 1 januari 1990. Men det finns övergångsbestämmelser,<br />
med vilkas stöd änkepension har kunnat beviljas sedan dess. Dessa bestämmelser<br />
om änkepension har nu över<strong>för</strong>ts till den nya lagen om efterlevandepension.<br />
Om du blir änka och inte har fyllt 65 år, får du en änkepension som består av två<br />
delar:<br />
• änkepension som består av den avlidne mannens tilläggspension<br />
• änkepension som motsvarar den tidigare folkpensionen – det så kallade 90procentstillägget.<br />
90-procentstillägget betalas med fullt belopp om den avlidne maken tillgodoräknats<br />
30 år med ATP-poäng. Hade han färre poängår, minskas tillägget med 1/30 <strong>för</strong> varje<br />
år som saknas.<br />
Dödsfall 167<br />
Samordning mellan änkepension<br />
och ålderspension<br />
För den som blev änka <strong>för</strong>e<br />
1990 görs ingen samordning<br />
mellan änkans egen inkomstgrundade<br />
ålderspension och<br />
änkepensionen när änkan fyller<br />
65 år. Det gäller också den<br />
kvinna som blev änka från och<br />
med 1990 eller senare och som<br />
är född 1929 eller tidigare.<br />
För kvinnor födda 1930<br />
eller senare gäller samordningsregler.<br />
I princip samordnas<br />
änkepensionen med<br />
änkans egen inkomstgrundade<br />
ålderspension (men det finns<br />
garantiregler <strong>för</strong> änkor med<br />
låg eller ingen egen inkomstgrundad<br />
pension). Samordning<br />
gäller även när du tar <strong>för</strong>tida<br />
uttag av inkomstpension. För<br />
änkor födda 1945 eller senare<br />
kommer utbetalningarna av änkepension<br />
normalt att upphöra<br />
vid 65 års ålder, eftersom änkepensionen<br />
samordnas helt med<br />
den egna ålderspensionen.
168<br />
Dödsfall<br />
Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring – TGL<br />
Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen, TGL, är en avtals<strong>för</strong>säkring som är avsedd att ge<br />
ekonomisk hjälp vid dödsfall. Ersättningen betalas i form av engångsbelopp. Försäkringsbeloppen<br />
som betalas ut <strong>för</strong> dödsfall som inträffat från och med den 17<br />
december 2004 är skattefria, eftersom arvsskatten har avskaffats. (Även tidigare var<br />
<strong>för</strong>säkringsbeloppen normalt fria från arvsskatt.)<br />
Försäkringen gäller normalt från och med den dag då du – som arbets<strong>för</strong> – börjar<br />
arbeta hos en arbetsgivare som tecknat AFA-<strong>för</strong>säkring eller som genom kollektivavtal<br />
har <strong>för</strong>bundit sig att teckna AFA-<strong>för</strong>säkring.<br />
TGL-skydd under anställning<br />
Du är skyddad av TGL-<strong>för</strong>säkringen under den tid då du är anställd <strong>för</strong> att ut<strong>för</strong>a<br />
arbete minst åtta timmar per vecka, så kallad <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid.<br />
Som <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid räknas inte om du är frånvarande från<br />
arbetet längre tid än sex månader i följd av annan orsak än ledighet med bibehållna<br />
anställnings<strong>för</strong>måner, sjukdom eller hel ledighet <strong>för</strong> vård av barn.<br />
Försäkringsskyddet gäller normalt till 65 års ålder.<br />
TGL-skydd vid sjukdom<br />
Den tid som du är arbetso<strong>för</strong>mögen på grund av sjukdom eller olycksfall jämställs<br />
med <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid om du blivit sjuk eller skadad under <strong>för</strong>säkringsgrundande<br />
anställningstid eller under så kallad efterskyddstid (se nedan).<br />
Det innebär att om du blir sjuk under <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid eller<br />
efterskyddstid, har du fortsatt <strong>för</strong>säkringsskydd så länge arbetso<strong>för</strong>mågan varar,<br />
längst till 65 år.<br />
Att sjukdomstiden under vissa <strong>för</strong>utsättningar jämställs med <strong>för</strong>säkringsgrundande<br />
tid har betydelse <strong>för</strong> den som är långvarigt arbetslös, eftersom sjukdomstiden<br />
grundar ett nytt skydd vid arbetslöshet.<br />
Efterskydd<br />
Har du haft en <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid under 180 dagar eller längre,<br />
har du ett så kallat allmänt efterskydd på 180 dagar. Under denna efterskyddstid gäller<br />
TGL som om du fortfarande var anställd.<br />
Om du blir arbetslös och söker arbete eller får hel <strong>för</strong>äldrapenning, fortsätter<br />
skyddet att gälla så länge som du är arbetslös eller får <strong>för</strong>äldrapenning, dock som<br />
längst i två år. Sjukdom som inträffar under efterskyddstid vid arbetslöshet med<strong>för</strong><br />
att du har ytterligare efterskydd vid arbetslöshet.<br />
Om du har en kortare <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstid än 180 dagar, begränsas<br />
efterskyddet till lika många dagar som anställningen varat. Flera anställningar<br />
kan sammanläggas inom två år.<br />
Efterskydd kan gälla längst till 65 års ålder.<br />
TGL-<strong>för</strong>måner efter 65 år<br />
Efter det att du fyllt 65 år kan du fortsätta att omfattas av TGL-<strong>för</strong>måner om du<br />
• har fortsatt arbeta efter 65-årsdagen och fram till dödsfallet ( du kan vara frånvarande<br />
90 dagar <strong>för</strong>e dödsfallet men måste fortfarande ha varit anställd på dödsfallsdagen)<br />
• inte har varit frånvarande från arbetet mer än 90 dagar i följd.
Observera dock att du inte har något efterskydd i TGL om din anställning upphör<br />
efter det att du fyllt 65 år.<br />
Ersättningar från TGL<br />
De ersättningar som betalas till dina efterlevande grundar sig på din arbetstid, ålder<br />
och på efterlevandekretsen. Ersättning utbetalas i form av grundbelopp, barnbelopp<br />
och begravningshjälp. Beloppen är värdesäkrade eftersom de uttrycks i prisbasbelopp<br />
och således stiger i takt med inflationen.<br />
Följande belopp gäller under år <strong>2006</strong>:<br />
• Begravningshjälp (19 850 kr).<br />
• Grundbelopp till vuxen efterlevande (19 850 kr – 238 200 kr).<br />
• Barnbelopp (19 850 kr – 79 400 kr).<br />
Från och med 55 års ålder sjunker beloppen. Se tabellen på sid 170.<br />
Arbetstidsregler<br />
Begravningshjälp betalas alltid ut, oavsett hur många timmar i veckan du har arbetat.<br />
Däremot beror grundbeloppets och barnbeloppets storlek på din arbetstid. Så<br />
här fungerar det:<br />
Du är anställd <strong>för</strong> att arbeta: Ersättning med grundbelopp/barnbelopp<br />
Minst 16 tim/vecka hel ersättning<br />
8 t o m 15 tim/vecka halv ersättning<br />
mindre än 8 tim/vecka varken grundbelopp eller barnbelopp; endast begravningshjälp<br />
Om arbetstiden understiger åtta timmar i veckan, utbetalas endast begravningshjälp<br />
(se nedan) till dödsboet – under <strong>för</strong>utsättning att du ut<strong>för</strong>t arbete samma dag som<br />
du avlider.<br />
Om du är sjukskriven, <strong>för</strong>äldraledig, arbetslös, har sjukbidrag eller <strong>för</strong>tidspension,<br />
räknas den arbetstid som du hade i din anställning innan dess.<br />
Grundbelopp<br />
Beloppets storlek är högst sex prisbasbelopp och betalas ut om du avlider och efterlämnar<br />
• make/maka eller registrerad partner eller<br />
• sambo (oavsett kön)<br />
• arvsberättigade barn.<br />
Ersättningen trappas av med ett halvt prisbasbelopp <strong>för</strong> varje år som du vid dödsfallet<br />
var äldre än 54 år. Nedtrappningen tillämpas normalt inte om du efterlämnar<br />
barn under 17 år som är dina gemensamma med efterlevande make, registrerad partner<br />
eller sambo.<br />
Om du som närmast anhörig efterlämnar barn som har fyllt 21 år, reduceras ersättningen<br />
till halva grundbeloppet, dock lägst till 19 850 kronor (ett halvt prisbasbelopp<br />
år <strong>2006</strong>). Se även arbetstidsreglerna ovan.<br />
Dödsfall 169
170<br />
Dödsfall<br />
Barnbelopp<br />
Till dina arvsberättigade barn som inte har fyllt 21 år betalas barnbelopp. Barnbeloppet<br />
varierar mellan ett halvt och två prisbasbelopp med hänsyn till barnets ålder och<br />
din arbetstid enligt arbetstidsreglerna ovan.<br />
Begravningshjälp<br />
Begravningshjälp betalas alltid ut när <strong>för</strong>säkringsskydd finns. Beloppet motsvarar<br />
0,5 prisbasbelopp (19 850 kronor år <strong>2006</strong>) och betalas ut till dödsboet.<br />
TGL-ersättningar vid dödsfall <strong>2006</strong><br />
Grundbelopp Arbetstid Arbetstid<br />
Ålder vid dödsfallet Minst 16 tim/vecka 8 t o m 15 tim/vecka<br />
Under 55 år 238 200 (6 pbb) 119 100 (3 pbb)<br />
55 år 218 350 (5,5 pbb) 109 175 (2,75 pbb)<br />
56 år 198 500 (5 pbb) 99 250 (2,5 pbb)<br />
57 år 178 650 (4,5 pbb) 89 325 (2,25 pbb)<br />
58 år 158 800 (4 pbb) 79 400 (2 pbb)<br />
59 år 138 950 (3,5 pbb) 69 475 (1,75 pbb)<br />
60 år 119 100 (3 pbb) 59 550 (1,5 pbb)<br />
61 år 99 250 (2,5 pbb) 49 625 (1,25 pbb)<br />
62 år 79 400 (2 pbb) 39 700 (1 pbb)<br />
63 år 59 550 (1,5 pbb) 29 775 (0,75 pbb)<br />
64– 39 700 (1 pbb) 19 850 (0,5 pbb)<br />
pbb = prisbasbelopp<br />
Om den avlidna fyllt 55 år men inte 65 år betalas dock oreducerat grundbelopp om den avlidna efterlämnar<br />
barn under 17 år som är den avlidnas och efterlevande livspartners gemensamma.<br />
Barnbelopp Arbetstid Arbetstid<br />
Barnets ålder vid den Minst 16 tim/ vecka 8–16 tim/vecka<br />
<strong>för</strong>säkrades dödsfall<br />
Under 17 år 79 400 (2 pbb) 39 700 (1 pbb)<br />
17 eller 18 år 59 550 (1,5 pbb) 29 775 (0,75 pbb)<br />
19 eller 20 år 39 700 (1 pbb) 19 850 (0,5 pbb)<br />
Begravningshjälp<br />
19 850 (0,5 pbb)<br />
Försäkringsbeloppen som betalas ut <strong>för</strong> dödsfall som inträffat från och med den 17<br />
december 2004 är skattefria, eftersom arvsskatten har avskaffats. (Även tidigare var<br />
<strong>för</strong>säkringsbeloppen normalt fria från arvsskatt.)
Vem får <strong>för</strong>säkringsbelopp?<br />
Grundbelopp<br />
Förmånstagare till grundbelopp är de efterlevande i följande ordning:<br />
1) Make/maka/registrerad partner<br />
Förordnandet gäller dock inte om det pågår mål om äktenskapsskillnad mellan makarna<br />
eller mål om upplösning av registrerat partnerskap.<br />
2) Ogift person som ...<br />
...stadigvarande sammanbodde med ogift <strong>för</strong>säkrad man eller kvinna vid vederbörandes<br />
död och som tidigare har varit gift eller registrerad partner med den avlidna<br />
eller har eller har haft barn eller då väntade barn med henne/honom. Den <strong>för</strong>säkrade<br />
och sammanboende ska ha sammanbott under äktenskaps-/partnerskapsliknande<br />
<strong>för</strong>hållande.<br />
3) Annan ogift person...<br />
...med vilken den <strong>för</strong>säkrade vid hennes/hans död sedan minst sex månader stadigvarande<br />
sammanbott under äktenskapsliknande <strong>för</strong>hållanden eller <strong>för</strong>hållanden<br />
som liknat registrerat partnerskap. Såväl den <strong>för</strong>säkrade som den sammanboende<br />
ska ha fyllt 18 år.<br />
4) Arvsberättigade barn<br />
... till den avlidna.<br />
Grundbeloppet tillfaller efterlevande make/maka registrerad partner eller sambo<br />
som anges i punkt två ovan med oinskränkt äganderätt. Finns sådan sambo som i<br />
punkt tre ovan, får arvsberättigade barn dela grundbeloppet med sambon.<br />
Barnbelopp<br />
Förmånstagare till barnbelopp är det barn eller syskon som beloppet avser.<br />
Begravningshjälp<br />
Förmånstagare till begravningshjälp är den avlidnas dödsbo.<br />
Ändrat <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande<br />
Du kan begära ändring av <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnandet under din livstid, om du önskar<br />
en annan <strong>för</strong>delning av beloppen. En sådan begäran om ändring måste göras skriftligen<br />
till AFA Försäkring. Blankett <strong>för</strong> ändamålet kan beställas från AFA Försäkring.<br />
En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att grundbelopp ska kunna betalas ut enligt ett ändrat <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande<br />
är att du efterlämnar make/maka, registrerad partner, sambo<br />
eller arvsberättigat barn.<br />
Make<strong>för</strong>säkring<br />
Om din make/maka, registrerade partner eller sambo dör och hon eller han saknar<br />
egen TGL-<strong>för</strong>säkring, betalas 0,5 prisbasbelopp (det vill säga begravningshjälp) till<br />
dödsboet från din tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring.<br />
Finns det hemmaboende barn under 17 år betalas dessutom barnbelopp (1 prisbasbelopp)<br />
till dessa.<br />
Om den avlidna omfattas av egen TGL, har de efterlevande dock inte rätt till<br />
ersättning från make<strong>för</strong>säkringen.<br />
Dödsfall 171
172<br />
Dödsfall<br />
Vid ersättning från TGL beräknas ersättningen enligt det <strong>för</strong> året gällande prisbasbeloppet.<br />
Fortsättnings<strong>för</strong>säkring TGL<br />
När du är TGL-<strong>för</strong>säkrad har du ett tidsbegränsat efterskydd från den av arbetsgivaren<br />
tecknade <strong>för</strong>säkringen. Det finns två sätt att <strong>för</strong>länga detta skydd.<br />
TGL-fortsättnings<strong>för</strong>säkring som medlems<strong>för</strong>säkring<br />
För medlemmar i vissa LO-<strong>för</strong>bund ingår TGLs fortsättnings<strong>för</strong>säkring i medlemskapet.<br />
Fortsättnings<strong>för</strong>säkringen tar vid om efterskyddet från arbetsgivarens TGL<strong>för</strong>säkring<br />
skulle upphöra. Kontrollera om det gäller <strong>för</strong> dig innan du tecknar egen<br />
fortsättnings<strong>för</strong>säkring!<br />
Individuellt tecknad TGL fortsättnings<strong>för</strong>säkring<br />
Om du inte har fortsättnings<strong>för</strong>säkring genom medlemskap, kan du själv teckna en<br />
sådan i AFA Försäkring om du exempelvis på grund av arbetslöshet riskerar att <strong>för</strong>lora<br />
efterskyddet. Du <strong>för</strong>länger då efterskyddet fram till 65 år.<br />
Premien, som betalas individuellt av dig som <strong>för</strong>säkringstagare, är 308 kronor <strong>för</strong><br />
år <strong>2006</strong> (en höjning med 8 kronor i <strong>för</strong>hållande till fjolårets premie).<br />
För att få teckna fortsättnings<strong>för</strong>säkring ska du tidigare ha omfattats av TGLskydd<br />
i AFA Liv<strong>för</strong>säkring i form av allmänt efterskydd enligt <strong>för</strong>säkringsvillkoren<br />
<strong>för</strong> den kollektivavtalsgrundade TGL-<strong>för</strong>säkringen. För att ha det allmänna efterskyddet<br />
på 180 dagar ska du ha varit anställd med TGL i minst 180 dagar. I den anställning<br />
som ligger närmast <strong>för</strong>e ansökan om fortsättnings<strong>för</strong>säkring TGL ska du<br />
ha haft en överenskommen arbetstid på minst 16 timmar i veckan.<br />
Ansökan om fortsättnings<strong>för</strong>säkring måste ha kommit in innan den allmänna<br />
efterskyddstiden, räknad från det att den <strong>för</strong>säkringsgrundande anställningstiden<br />
upphörde. Observera att denna tidpunkt inte nödvändigtvis behöver sammanfalla<br />
med anställningens upphörande utan kan vara tidigare.<br />
Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring vid tjänstepension<br />
Normalt upphör ju TGL-skyddet när anställningen har upphört och efterskyddstiden<br />
löpt ut. TGL-TP, som står <strong>för</strong> Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring vid tjänstepension, är<br />
en möjlighet <strong>för</strong> vissa arbetstagare att få ett fortsatt skydd. Förutsättningen är att<br />
arbetsgivaren tecknar TGL-TP.<br />
I följande fall kan TGL-TP komma ifråga:<br />
• Om den anställda i samband med en driftsinskränkning beviljas tjänstepension<br />
fram till ordinarie pensionsålder.<br />
• Om den anställda lämnar sin anställning och TGL-nämnden godkänner att hon/<br />
han omfattas av TGL-TP. Denna möjlighet gäller främst personer över 55 år.
Medlems<strong>för</strong>säkringar<br />
Genom den fackliga organisation som du tillhör eller genom <strong>för</strong>etaget i vilket du är<br />
anställd kan du också ha någon eller några av följande <strong>för</strong>säkringar som dina anhöriga<br />
kan få ersättning från om du avlider:<br />
• En eller flera gruppliv<strong>för</strong>säkringar med dödsfallsbelopp och/eller begravningshjälp.<br />
Gruppliv<strong>för</strong>säkringen lämnar ersättning oavsett dödsorsak. Gruppliv<strong>för</strong>säkringen<br />
innehåller ofta även en barngruppliv<strong>för</strong>säkring.<br />
• TGLs fortsättnings<strong>för</strong>säkring som obligatorisk medlems<strong>för</strong>säkring.<br />
• En fritidsolycksfalls<strong>för</strong>säkring, TFF, med dödsfallsersättning. TFF lämnar ersättning<br />
vid dödsfall på grund av olycksfall på fritiden.<br />
• Fackets hem<strong>för</strong>säkring. Hem<strong>för</strong>säkringen lämnar ersättning om den <strong>för</strong>säkrade<br />
avlider under en resa.<br />
Observera att <strong>för</strong>måner och belopp kan variera. Olika <strong>för</strong>bund har olika utformning<br />
på sina <strong>för</strong>säkringspaket. Vissa <strong>för</strong>säkringar ingår i medlemskapet, andra kan man<br />
teckna som frivilligt tillval <strong>för</strong> sig själv och ofta även <strong>för</strong> med<strong>för</strong>säkrad livspartner.<br />
Observera också att det går att få ersättning vid dödsfall från flera <strong>för</strong>säkringar.<br />
En och samma person kan till exempel ha två gruppliv<strong>för</strong>säkringar.<br />
Ta alltid kontakt med fackexpeditionen och <strong>för</strong>etaget <strong>för</strong> att kontrollera om någon<br />
kompletterande <strong>för</strong>säkring finns.<br />
Dödsfall 173
174<br />
Dödsfall<br />
Ersättningar vid dödsfall<br />
på grund av arbetsskada<br />
Vid dödsfall som orsakats av arbetsskada kan de efterlevande – utöver <strong>för</strong>månerna<br />
enligt lagen om efterlevandepension, ATP och TGL – få vissa ersättningar enligt<br />
lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring (LAF) och trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada<br />
(TFA).<br />
Reglerna <strong>för</strong> ersättning från LAF respektive TFA vid dödsfall finns beskrivna i<br />
kapitlet ”Arbetsskada”.<br />
Ersättning vid psykisk chock till följd av dödsfall<br />
Vid dödsfallsskada som inträffar den 1 januari 2002 eller senare gäller följande: En<br />
person som stått den avlidna särskilt nära och som får en psykisk chock eller andra<br />
psykiska besvär till följd av dödsfallet kan få ersättning <strong>för</strong> detta. Med ”någon som<br />
stått den avlidna särskilt nära” menas i <strong>för</strong>sta hand make, registrerad partner, sambo,<br />
barn och <strong>för</strong>äldrar som bodde tillsammans med den avlidna.
Praktiska anvisningar och annat stödmaterial – dödsfall<br />
Sammanfattning – dödsfall<br />
FÖRMÅN<br />
Omställningspension<br />
Barnpension<br />
Änkepension<br />
Bostadstillägg till<br />
pensionärer, BTP<br />
Grundbelopp<br />
Barnbelopp<br />
Begravningshjälp<br />
Begravningshjälp<br />
Barnbelopp<br />
I huvudsak samma<br />
ersättningar som från<br />
Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen,<br />
TGL<br />
Återbetalningsskydd<br />
Familjeskydd<br />
Olika slags ersättningar<br />
vid dödsfall<br />
FÖRSÄKRING<br />
Lag om efterlevandepension<br />
och efterlevandestöd<br />
till barn<br />
Lag om efterlevandepension<br />
och efterlevandestöd<br />
till barn<br />
Lag om efterlevandepension<br />
och efterlevandestöd<br />
till barn<br />
Lag om bostadstillägg<br />
till pensionärer<br />
Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring,<br />
TGL<br />
Tjänstegruppliv-<br />
<strong>för</strong>säkring, TGL<br />
Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkring,<br />
TGL<br />
TGLs make<strong>för</strong>säkring<br />
TGLs make<strong>för</strong>säkring<br />
TGLs fortsättnings<strong>för</strong>säkring<br />
Tillval till Avtalspension<br />
SAF-LO<br />
Tillval till Avtalspension<br />
SAF-LO<br />
Fackets medlems<strong>för</strong>säkringar<br />
VEM HAR RÄTT TILL<br />
FÖRMÅN<br />
Make, registrerad partner,<br />
sambo, med vilken<br />
den avlidne tidigare<br />
varit gift, har, har haft<br />
eller väntar barn.<br />
Barn under 18 år.<br />
Åldersgränsen är 20 år<br />
vid studier.<br />
Kvinna som vid utgången<br />
av år 1989 var<br />
gift eller jämställd med<br />
gift.<br />
Efterlevande som har<br />
änkepension.<br />
1) Make, registrerad<br />
partner, sambo.<br />
2) Annan sambo och ev<br />
barn.<br />
3) Barn.<br />
Barn under 21 år.<br />
Dödsboet.<br />
Dödsboet.<br />
Barn under 17 år.<br />
Samma efterlevandekrets<br />
som i TGL.<br />
Make, registrerad partner,<br />
sambo och barn.<br />
Make, registrerad partner,<br />
sambo och barn.<br />
Om den <strong>för</strong>säkrade<br />
avlider <strong>för</strong>e 65 års ålder.<br />
ERSÄTTNING<br />
Dödsfall 175<br />
Tolv månader + eventuell<br />
<strong>för</strong>längning tills yngsta barnet<br />
fyllt 18 år eller så länge som<br />
det finns barn under tolv år.<br />
Vid dödsfall fr o m 2003:<br />
35 procent av den avlidna <strong>för</strong>älderns<br />
EPU <strong>för</strong>e tolv års ålder,<br />
därefter 30 procent av EPU.<br />
Olika regler beroende på<br />
vilket år änkan är född.<br />
Inkomstprövat. 91 procent av<br />
bostadskostnad upp till högst<br />
4 850 kr per månad i bostadskostnad<br />
<strong>för</strong> den som fyllt 65<br />
år, annars högst<br />
4 500 kronor per månad.<br />
0,5– 6 prisbasbelopp.<br />
0,5 – 2 prisbasbelopp.<br />
0,5 prisbasbelopp.<br />
0,5 prisbasbelopp.<br />
Ett prisbasbelopp.<br />
Samma ersättningar som i<br />
TGL.<br />
De fram till dödsfallet inbetalade<br />
pensionspremierna<br />
betalas ut till de efterlevande.<br />
Ett eller två <strong>för</strong>höjda prisbasbelopp<br />
per år i fem års tid.<br />
Varje <strong>för</strong>bund har olika uppsättningar medlems<strong>för</strong>säkringar<br />
med olika omfattning och ersättningsbelopp. Kolla<br />
med ditt <strong>för</strong>bund vad som gäller <strong>för</strong> dig!
176<br />
Dödsfall<br />
Praktiska anvisningar – efterlevandepensioner<br />
Ansökan om efterlevandepension<br />
De efterlevande bör ansöka om efterlevandepension snarast efter dödsfallet. Pensionen<br />
kan beviljas bara tre månader retroaktivt från ansökningsmånaden. Blanketter<br />
finns hos Försäkringskassan. Registerutdrag från Skatteverket ska bifogas ansökan.<br />
Barnpension kan man få retroaktivt <strong>för</strong> två år.<br />
Ansökan ska skickas till Försäkringskassan, Enheten <strong>för</strong> efterlevandepensioner,<br />
Box 50142, 973 24 Luleå.<br />
Praktiska anvisningar – Tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen, TGL<br />
Anmälan om dödsfall<br />
Anmälan om anställds eller make/maka/registrerad partners/sambos dödsfall ska göras<br />
snarast på blankett som rekvireras från AFA Försäkring, 106 27 Stockholm, tel 08 - 696<br />
35 35. Du kan också skriva ut den direkt från AFA Försäkrings webbplats www.afa.se.<br />
Blanketthjälp<br />
TGL-blanketterna, inklusive blanketten ”Ändring av <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande”, finns<br />
i LOs publikation ”Allas Blankettguide” som kan beställas från LO-distribution.<br />
Praktiska anvisningar – Lagen om arbetsskade<strong>för</strong>säkring, LAF<br />
Anmälan om dödsfall på grund av arbetsskada<br />
Vid dödsfall på grund av arbetsskada ska arbetsgivaren göra anmälan om arbetsskadan<br />
till Försäkringskassan.<br />
Ansökan om ersättning ska göras skriftligt till Försäkringskassan.<br />
Praktiska anvisningar – Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada, TFA<br />
Anmälan om dödsfall på grund av arbetsskada<br />
Arbetsskada som leder till dödsfall ska alltid anmälas. Anmälan görs på blanketten<br />
”Skadeanmälan TFA/TFA-KL, Trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada”, som finns hos<br />
facket, arbetsgivaren och AFA Försäkring. Blanketten ska undertecknas av både arbetsgivaren<br />
och skyddsombud/fack<strong>för</strong>eningsrepresentant.<br />
Viktigt att känna till om juridiken efter ett dödsfall<br />
Förmånstagar<strong>för</strong>ordnande<br />
Numera innehåller de flesta person<strong>för</strong>säkringar ett så kallat generellt <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande<br />
som innebär att det i <strong>för</strong>sta hand är make/maka/registrerad partner<br />
som är <strong>för</strong>månstagare till <strong>för</strong>säkringarna. Om man önskar att någon annan ska vara<br />
mottagare av <strong>för</strong>säkringarna, ska detta skriftligt meddelas <strong>för</strong>säkringsbolaget <strong>för</strong> registrering.<br />
OBS! Testamente räcker inte.<br />
Att en viss bestämd person preciseras som <strong>för</strong>månstagare kan vara särskilt viktigt<br />
då det gäller sambor.<br />
I tjänstegruppliv<strong>för</strong>säkringen finns sambo (oavsett kön) angiven som <strong>för</strong>månstagare.<br />
Man bör dock observera, att om den avlidna också efterlämnar barn, delas<br />
beloppet i vissa fall mellan barn och sambo.<br />
Ett <strong>för</strong>månstagar<strong>för</strong>ordnande kan när som helst ändras i takt med hur de personliga<br />
<strong>för</strong>hållandena <strong>för</strong>ändras.
Testamente<br />
Genom testamente kan man ändra på arvsordningen.<br />
Ett testamente är en rättshandling genom vilken en person <strong>för</strong>ordnar om sin<br />
kvarlåtenskap. Testamentet ska ge uttryck <strong>för</strong> testamentgivarens ”yttersta vilja”.<br />
Man kan när som helst ändra eller upphäva sitt testamente.<br />
Genom inbördes testamente kan två personer <strong>för</strong>ordna, att den som överlever<br />
den andra får arvsrätt till den avlidnas kvarlåtenskap. Ett sådant testamente kan vara<br />
lämpligt till exempel i ett sambo<strong>för</strong>hållande. Ett inbördes testamente kan inte ändras<br />
ensidigt utan fordrar bådas godkännande.<br />
Vid upprättande av testamente bör man vända sig till en juridisk expert. Sådana<br />
finns till exempel på bankernas notariat<strong>avd</strong>elningar eller på begravningsbyråerna.<br />
Ett testamente ska upprättas skriftligen och bevittnas. Testamentet behöver inte<br />
registreras någonstans, men måste kunna visas upp vid bouppteckningen.<br />
Kravet på testamentsvittnena är att de inte får vara under 15 år och att de ska<br />
ha insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen. Ett testamentsvittne får inte vara<br />
testators make/registrerade partner eller arvsberättigad släkting eller närstående<br />
till sådan, inklusive svåger eller syskon till testatorn. Sambo eller särbo är visserligen<br />
inte diskvalificerade enligt ärvdabalken att vara testamentsvittne men det anses<br />
olämpligt.<br />
Arvsordning<br />
Lagbestämmelserna i äktenskapsbalken, ärvdabalken och lagen om sambors gemensamma<br />
hem reglerar hur ett arv ska <strong>för</strong>delas om det inte finns något testamente.<br />
Den avlidnas släktingar delas in i tre arvsklasser enligt nedan. (Beträffande make/<br />
registrerad partner, se nästa avsnitt.)<br />
Första arvsklassen<br />
Den avlidnas bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn eller barnbarnsbarn etc.<br />
Andra arvsklassen<br />
Den avlidnas <strong>för</strong>äldrar, syskon eller syskonbarn etc.<br />
Tredje arvsklassen<br />
Den avlidnas far- och mor<strong>för</strong>äldrar och deras barn. (Kusiner ärver inte.)<br />
Om den avlidna inte efterlämnar vare sig make/registrerad partner eller bröstarvingar,<br />
går arvsrätten över till den andra arvsklassen och så vidare. Finns ingen arvinge<br />
i någon av klasserna, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden, såvida inte testamente<br />
hade upprättats.<br />
Makes och bröstarvingars arvsrätt<br />
Observera att registrerad partner jämställs med make/maka. Om den avlidna efterlämnar<br />
make och gemensamma barn, får den efterlevande maken den bästa arvsrätten.<br />
Den efterlevande maken erhåller halva boet i form av giftorätt och ärver andra<br />
hälften med fri <strong>för</strong>foganderätt. Det vill säga den efterlevande maken har i stort sett<br />
rätt att fritt använda tillgångarna men har inte rätt att testamentera bort dessa.<br />
Dödsfall 177
178<br />
Dödsfall<br />
Efterlevande makes kvarlåtenskap tillfaller, efter hennes eller hans död, gemensamma<br />
bröstarvingar:<br />
• dels som efterarv efter den <strong>för</strong>st avlidna <strong>för</strong>äldern<br />
• dels som arv efter den sist avlidna <strong>för</strong>äldern.<br />
EXEMPEL<br />
Anders avlider och efterlämnar hustrun Britta och makarnas gemensamma barn<br />
Cecilia. Anders giftorättsgods är värt 400 000 kronor och Brittas giftorättsgods är värt<br />
200 000 kronor. Något testamente finns inte.<br />
Britta ärver 300 000 kronor med fri <strong>för</strong>foganderätt samt 300 000 kronor som giftorätt,<br />
sammanlagt alltså 600 000 kronor.<br />
Barnet Cecilia har inte rätt till efterarv <strong>för</strong>rän efter det att hennes mor Britta har<br />
avlidit.<br />
Registrerat partnerskap<br />
Från den 1 januari 1995 jämställs registrerat partnerskap <strong>för</strong> personer av samma kön<br />
i regel med äktenskap.<br />
Makes/registrerad partners och särkullbarns arvsrätt<br />
Om den avlidna efterlämnar make/registrerad partner och bröstarvinge som inte<br />
är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullbarn) har sådant barn rätt att få ut<br />
sin arvslott genast. Den efterlevande maken får halva boet i form av giftorätt medan<br />
särkullbarnet får den andra halvan i form av arvslott.<br />
EXEMPEL<br />
Annika avlider och efterlämnar maken Bertil och barnet Christer som är enbart Annikas<br />
barn.<br />
Annikas giftorättsgods är värt 400 000 kronor och Bertils giftorättsgods är värt<br />
200 000 kronor. Något testamente finns inte. Barnet Christer väljer att ta ut sitt morsarv<br />
vid Annikas död.<br />
Christer ärver då 300 000 kronor. (OBS! Han är enbart Annikas barn.) Bertil får<br />
300 000 kronor som giftorätt.<br />
Om den <strong>för</strong>st avlidna maken inte efterlämnar några bröstarvingar, <strong>för</strong>äldrar, syskon<br />
eller syskonbarn ärver den efterlevande maken all kvarlåtenskap med äganderätt.<br />
Efterlevande maken har inte något laglottsskydd <strong>för</strong> sin arvsrätt, var<strong>för</strong> rätten kan<br />
sättas ur spel genom testamente. Efterlevande make har dock alltid rätt att erhålla fyra<br />
prisbasbelopp av kvarlåtenskapen.<br />
Basbeloppsregeln gäller även om särkullbarn finns och även om all egendom är enskild.<br />
Sambors arvsrätt<br />
Ett stort antal människor lever idag under äktenskapsliknande <strong>för</strong>hållanden utan att<br />
vara gifta, populärt kallat ”sambo<strong>för</strong>hållande”.<br />
Arvsordningen i ett sambo<strong>för</strong>hållande är densamma som gällt enligt tidigare lagstiftning,<br />
det vill säga den efterlevande sambon saknar arvsrätt. För att samboende<br />
ska få ärva varandra fordras att man upprättar testamente till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> varandra.<br />
Enligt den nya sambolagen har dock den efterlevande sambon rätt att begära bodelning<br />
av det gemensamma bohaget och bostaden, om egendomen har <strong>för</strong>värvats<br />
<strong>för</strong> gemensamt begagnande. Den efterlevande sambon har alltid rätt till minst två<br />
prisbasbelopp vid dödsfall.
Bouppteckning<br />
Bouppteckning är en <strong>för</strong>rättning där den avlidnas samtliga tillgångar och skulder<br />
<strong>för</strong>tecknas i en handling. Till <strong>för</strong>rättningen ska samtliga dödsbodelägare kallas. Bouppteckningen<br />
är grund <strong>för</strong> bodelning och arvsskifte. Tidig