ATT BEHANDLA STÖRANDE BETEENDE ... - Pia Eresund

Recommendations

Info

gen var vanliga, men som huvudsymtom inte uppgick till 25 %. Den andel som överhuvudtaget markerats för sådana symtom uppgick dock till 34 %. Hon fann vidare att behandlingen för dessa barn sällan var särskilt framgångsrik, samt att det ofta var problem kring samverkan med skola och socialtjänst i dessa behandlingskontakter. Under perioden 1995-2000 avslutades totalt 37.842 ärenden inom öppenvården i BUP-verksamheten i Stockholm. Av dessa hade 16 % fått diagnoser inom området utagerande stört beteende (uppförandestörning, trotssyndrom och/eller ADHD. Av de 19.004 pojkarna i materialet var det 24 % som hade fått sådana diagnoser (Adler, 2002). För enbart år 2000 var motsvarande procent ännu lägre: 13 respektive 20 %. I jämförelse med rapporter från andra barnpsykiatriska verksamheter tycks andelen barn med beteendestörningar vara relativt låg. Enligt Svedin (2000) är social beteendestörning den vanligaste orsaken till kontakt med barnpsykiatrin såväl nationellt som internationellt. Kazdin (2000) hävdar att externaliserande störningar i USA uppgår till drygt 1/3 av hela det barnpsykiatriska klientelet. Det går dock knappast att hävda att andelen barn och ungdomar med sociala beteendestörningar vid BUP-mottagningarna i Stockholm med säkerhet har minskat under senare år, eftersom diagnossystemet som ovan nämnts har förändrats. Dagens statistik bygger på DSM IV-diagnoser som ställs med ledning av bestämda kriterier, vilket eventuellt gör att färre barn bedöms ha beteendestörningar än i Curmans (1975) studie. I Carlbergs (1984) och Jönssons (1997) studier användes inte diagnoser, utan istället symtom som man sökt för, vilket också försvårar en jämförelse. Vidare har det enligt Adler (2002) funnits ett motstånd bland personalen mot att tillämpa denna typ av beteendediagnos. Sammanfattande kommentar I Sverige har man sedan tiden kring förra sekelskiftet med olika samhällsingripanden försökt att socialt anpassa barn och ungdomar med beteendestörningar. Det handlade fram till andra hälften av nittonhundratalet om uppfostran och utbildning i olika former. Senare kom dessa barn och ungdomar att ses som den viktigaste målgruppen för barnpsykiatriska insatser. Den psykiska barna- och ungdomsvården (PBU) i Stockholm tillkom i första hand i syfte att förebygga antisocial problematik i samhället. Men det visade sig vara svårare än man hade trott att behandla sociala beteendestörningar, eftersom vanligen varken barnen själva eller deras föräldrar var motiverade till psykologisk behandling. Ansvaret för vården av dessa barn och ungdomar kom därför successivt att glida över till 29
socialförvaltningen, skolorna och ungdomshemmen. I dagens läge utgör barn och ungdomar med diagnostiserade beteendestörningar enligt verksamhetsstatistiken endast en knapp sjättedel av klientelet vid den öppna barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm. Samtidigt ligger det inom denna verksamhets ansvarsområde att i samverkan med socialförvaltning och skola utveckla metoder för att förebygga och behandla sociala beteendestörningar. 30
Page 1 and 2: Pia Eresund ATT BEHANDLA STÖRANDE
Page 3: TREATING DISRUPTIVE BEHAVIOUR Devel
Page 6 and 7: Metodutvecklingsprojektet finansier
Page 8 and 9: Beskrivning av de nio pojkar som g
Page 10 and 11: Del I. UTGÅNGSPUNKTER Kapitel 1. I
Page 12 and 13: den övervägande delen av de forsk
Page 14 and 15: startade vid olika tidpunkter, blev
Page 16 and 17: Kapitel 2. Störande beteende eller
Page 18 and 19: Parens (1979) skiljer i sin forskni
Page 20 and 21: nästan alltid i hemmiljön eller t
Page 22 and 23: kan i rimlig grad härbärgera mots
Page 24 and 25: halvåret, kan barn som utsätts f
Page 26 and 27: hur föräldrar beter sig mot barn,
Page 28 and 29: dagens samhälle dock sällan kompe
Page 30 and 31: Utvecklingen av dessa funktioner st
Page 32 and 33: som små flickor ge uttryck för so
Page 34 and 35: Kapitel 3. Uppfostran eller behandl
Page 36 and 37: dessutom hade de ofta karismatiska
Page 40 and 41: Kapitel 4. Individualpsykoterapi f
Page 42 and 43: För många av de barn, som behandl
Page 44 and 45: i stödjande terapi (Täkhä, 1984)
Page 46 and 47: detta skulle förstärka barnets sy
Page 48 and 49: verbalisering. Även här betonas a
Page 50 and 51: och har beteendeproblem har sämre
Page 52 and 53: finns några metoder som uppvisar e
Page 54 and 55: ”hållande” i behandlingsupplä
Page 56 and 57: De lugnade ner sig och relationen m
Page 58 and 59: Huvudprojektet Med de ovan sammanfa
Page 60 and 61: gränspsykotiska tillstånd behandl
Page 62 and 63: inte får göra, om ändrade tider
Page 64 and 65: kategorier, nämligen att tillsamma
Page 66 and 67: acceptabel målsättning, som handl
Page 68 and 69: DEL II. METOD Kapitel 8. Metodologi
Page 70 and 71: gifter i förhållande till de nio
Page 72 and 73: Kapitel 9. De studerade barnterapie
Page 74 and 75: Psykodynamisk struktur Terapeuterna
Page 76 and 77: Alla pojkarna var födda i Sverige
Page 78 and 79: Vidare gjorde terapeuterna en bedö
Page 80 and 81: Visst finns det pojkar i denna åld
Page 82 and 83: Den viktigaste kunskapen i denna st
Page 84 and 85: problem nu tedde sig. De fick då
Page 86 and 87: Forskarens intervjuer med terapeute
Page 88 and 89:
Det kvalitativa materialet Arbetet
Page 90 and 91:
andra studier visat sig vara releva
Page 92 and 93:
kan utgöra försvar mot dålig sj
Page 94 and 95:
etedde sig barnen aggressivt och hu
Page 96 and 97:
Destruktivt aggressivt beteende i t
Page 98 and 99:
vad barn i motsvarande ålder norma
Page 100 and 101:
Kapitel 12. Utfallsbedömningar vid
Page 102 and 103:
poäng 110 100 90 80 70 60 50 40 30
Page 104 and 105:
poäng 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50
Page 106 and 107:
Enligt alla tre mätmetoderna, CBCL
Page 108 and 109:
Tabell 5. Utfallsbedömningar enlig
Page 110 and 111:
Kapitel 13. Uppföljningsintervjuer
Page 112 and 113:
50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0
Page 114 and 115:
Hur mycket han än ändrade på sig
Page 116 and 117:
skolan hade väckt. För två för
Page 118 and 119:
på PBU”. Han fyllde dock hemma i
Page 120 and 121:
och för sju av pojkarna vid uppfö
Page 122 and 123:
ädda för att svara på frågor om
Page 124 and 125:
I samtliga fall bedömdes det rekom
Page 126 and 127:
Stödjande kommentarer rapporterade
Page 128 and 129:
Jag undrar vad som hände som gjord
Page 130 and 131:
pojkens tankar och känslor, men ib
Page 132 and 133:
samtalen och hjälpte föräldrarna
Page 134 and 135:
Kommentar Också i denna terapi anv
Page 136 and 137:
gubbar stryker med. Det blir alltfl
Page 138 and 139:
man och hålla ihop sig själv och
Page 140 and 141:
återkommande rädsla för att täv
Page 142 and 143:
exempelvis: "Hur jobbar du med det
Page 144 and 145:
Samverkansparternas ”ömsesidiga
Page 146 and 147:
Vad kan bero på terapeuterna? Tera
Page 148 and 149:
hade utbildning och ganska begräns
Page 150 and 151:
Tabell 8. Samlad SEPP-tillämpning
Page 152 and 153:
Kapitel 15. Vad kan vara verksamt i
Page 154 and 155:
har tidigare försökt ta med sig k
Page 156 and 157:
frågor, som har stimulerat barnet
Page 158 and 159:
Luciafesten börjar så han kan var
Page 160 and 161:
knä. Han tar papper och penna, rit
Page 162 and 163:
i andra situationer, hemma eller i
Page 164 and 165:
Att successivt komplettera med tolk
Page 166 and 167:
nytta av den helhetsbild av barnets
Page 168 and 169:
inte kan acceptera brödernas argum
Page 170 and 171:
samarbetsalliansen och hjälpt tera
Page 172 and 173:
att spänningar i en grupp kan urla
Page 174 and 175:
Skillnader i samarbete med skolan S
Page 176 and 177:
samspel genom att fråga honom om o
Page 178 and 179:
nens problem och under en period ty
Page 180 and 181:
I endast en av dessa terapier till
Page 182 and 183:
Brister i jagstruktur I ytterligare
Page 184 and 185:
Kapitel 17. Sammanfattning av huvud
Page 186 and 187:
• Barnterapeuten har själv för
Page 188 and 189:
logiska störningar än andra? Hur
Page 190 and 191:
Det hade säkert varit lättare fö
Page 192 and 193:
destruktiva beteendet. Många barn
Page 194 and 195:
ling. Det kan även påpekas att de
Page 196 and 197:
metoder att samla in data var ett s
Page 198 and 199:
Kompetensutveckling Ett viktigt syf
Page 200 and 201:
skilt de som dessutom har neuropsyk
Page 202 and 203:
Background SUMMARY TREATING DISRUPT
Page 204 and 205:
Method Therapeutic technique P. Ker
Page 206 and 207:
other cases in which the boys did n
Page 208 and 209:
The sessions with parents turned ou
Page 210 and 211:
that it is possible to help childre
Page 212 and 213:
Assarsson, N. & Hofsten G. (1997) F
Page 214 and 215:
Chazan, S. (1995) The simultaneous
Page 216 and 217:
Fonagy, P. (1999) Focusing on menta
Page 218 and 219:
Holmqvist, R. (1995) Countertransfe
Page 220 and 221:
Lamm, S. (2000) Boken om mig. Stock
Page 222 and 223:
Ogden, T. (1982) Projective identif
Page 224 and 225:
Schore, A. (2001b) The effects of e
Page 226 and 227:
Webster-Stratton, C. & Hancock, L.(
Page 228 and 229:
Bilaga 1. Skattningsformulär BILAG
Page 230 and 231:
2.FÖRÄLDRAARBETE KOD: Datum: Tota
Page 232 and 233:
Bilaga 2. Diagnostisk profil Kod: F
Page 234 and 235:
Bilaga 4. Intervjuguide BARNFRÅGOR
show all

ATT BEHANDLA STÖRANDE BETEENDE ... - Pia Eresund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?