Funky Kids... - Heden i Boden

NR 1 - 2011 - ÅRGÅNG 12
HEDENBLADET
För dig i Heden,Hamtjärnmoran, Hedsvedjan, Trångfors, Framnäs,
Kusön, Bodforsen, Mjedsjön, Övre Heden och Slumpberget
Lada på Grönland.
Midnatt i fullmånens ljus...
Funky Kids...
..................First Lady
............Björn Jansson
........................Clinic
................Funky Kidz
..............................
Här blir man (Is)vaken
...Heden´s SM vinnare
................My på häst
...............Heden 1928

Redaktion och annonspriser
Ansvarig utgivare: Månica Brännström.
Tidningsredaktör: Niklas Persson.
Adress: Hedgården, Smaragdvägen 58,
961 46 Boden.
Bankgironummer: 5244 -7802
E-post: hedenbladet@live.se
Redaktion:
Niklas Persson (070-662 72 21) epost: fnill@live.se
Månica Brännström (65933)
Anita Wikström (65084)
Ragnar Nyström (65589)
Britt-Inger Pettersson (65003)
Harry Hannu (65838)
Stig Andersson (65415)
Upplaga: 1100 ex.
Utdelas gratis till hushållen i Heden, Hampis, Hedsvedjan,
Trångfors, Framnäs, Kusön, Bodforsen,
Mjedsjön, Övre Heden och Slumpberget.
Annonsbokning: hedenbladet@live.se
Tryckeri: Björns tryckeri i Boden.
Utgivningsplan: Tre gånger per år.
ANNONSPRISER:
Storlek Pris enstaka annons
1/1
1/2
1/4
1600:-
1000:-
600:-
Baksida 3500:-
Byautvecklingsföreningen
förbehåller sig rätten att
avgöra om ett bidrag som
insänts skall bedömas som
artikel eller annons och
meddela författaren sitt beslut
före tryckning. Föreningen
förbehåller sig också rätten
att göra justeringar i de bidrag
som lämnas in till tidningen.
För företag eller verksamhet
som bedrivs i vinssyfte gäller
följande: Eftersom tidningen
är registrerad som periodiskt
utgiven tidskrift utan vinstsyfte
och utgiven av ideell förening
kommer ingen moms att
redovisas eller faktureras.
Ideella föreningar
utan vinstsyfte
1200:-
700:-
500:-
Pris för tre annonser
4500:-
2625:-
1500:-
”OBS”
Ny epost adress
till redaktionen
för Hedenbladet:
hedenbladet@live.se
Dit skickas annonser, bilder
och reportage som ska
publiceras i Hedenbladet.
2
Kära Hedenbor
TIPSA GÄRNA
HEDENBLADET
-----
om händelser &
aktiviteter som
sker runt
omkring Heden,
allt som kan
vara intressant
att läsa om för
Hedenbladets
läsare.
Ni kan tipsa oss på mail:
hedenbladet@live.se,
eller på
mobil: 070-662 72 21
Tack på förhand
Redaktionen

Med stigande ålder
väcks funderingar om
såväl bakgrund som en oviss
framtid. En forskargrupp inom
Hedens byalag har lagt ned ett
förtjänstfullt arbete med att
dokumentera byns historia och
utveckling. Vi ser fram emot den
slutliga produkten, som kommer
att presenteras närmare i bland
annat Hedenbladet.
Hedens by är mycket gammal.
Sannolikt den första
sammanhängande bosättningen i
Lule älvdal. Långt före detta när
Bottenviken sträckte sig enda upp
till Hednoret, fanns jägare och
nomader på plats. Detta styrks av
fornlämningar på ”Hultet” intill
Luleå älv, c a en km väster om
Hednoret.
Under början av 1300-talet
beslutade Sveas rikes
makthavare att bland annat Lule
älvdal skulle koloniseras. Hedens
by (Hedhem) etablerades och
under de första seklerna fanns
ungefär 15 bosättningar (rökar).
Dessa nybyggare bröt mark,
bedrev boskapsskötsel och hade
tillgång till rikt fiske i Lule älv.
LEDARE
HEDEN - en strålande bygd
Hedens Byalag
inbjuder alla till
Majbrasa 30/4 kl: 20.00
Vid Hedens badplats
Vi bjuder på korv & kaffe
Fisketävling 1/7 kl: 18.00
Vid Hedens badplats
Ingen deltagaravgift
Byns utveckling fram till
industrialiseringen under
senare delen av 1800-talet och
etableringen av Norrbottens
regemente i början av 1900-talet
var egentligen tämligen passiv.
Familjerna levde på sina gårdar
och alla familjemedlemmar
sysselsattes i det arbetskrävande
jordbruket.
Samhällsomvandlingen
skapande helt nya
förutsättningar. Efterfrågan på
arbetskraft var påtaglig och byns
befolkning kunde erhålla avlönat
arbete utanför det traditionella
jordbruket. Företag inom betong,
åkerinäring, byggbranschen med
mera etablerades i Heden. Två
livsmedelsaffärer fanns i byn.
Skolan byggdes ut och egna villor
uppfördes.
Den mest påtagliga
expansionen av Hedens by
inträffade dock under 1970-1980
då bostadsområdena i Heden,
Trångfors och Hamptjärnmora
byggdes ut. Naturnära,
barnvänliga områden med
utmärkt läge i förhållande till
tätorten.
3
Är därmed allt frid och
fröjd? Kommer Hedens by
att utvecklas ytterligare? Skall
ansvaret för byns framtid helt
överlämnas till kommunens
politiker? Kan man begära
att andra skall ordna allt vi
eftersträvar?
Hedens
byautvecklingsförening
tillsammans med Hedens byalag
arbetar aktivt för att boendet
i byn skall befrämjas. Det
behövs kreativa tankar från
handlingskraftiga människor.
Jag är övertygad om att dessa
personer finns i byn. Aktivera dig
gärna i byns angelägenheter för
att vi alla tillsammans skall trivas
i vår by. I annat fall är det stor
risk att denna del av kommunen
blir en slumrande förort till vår
vackra tätort.
Text: Bernt Lundström
Välkommen

First lady of
the village
Katarina Lindgren
Äntligen, även en så
gammal by som vår
följer utvecklingen, för
vid årets byastämma fick
Heden sin första kvinnliga
byaålderman.
Byaåldermannen heter idag
Katarina Lindgren och henne
hittar man på Heden. Katarina är
född och uppvuxen i Luleå, har
bott i Uppsala under studietiden
och arbetat bl.a. i Umeå. Idag
arbetar hon heltid som rådman
(domare) vid Luleå tingsrätt,
främst med brott- och familjemål.
Hennes anknytning till Heden
har hon först och främst genom
sin mamma Ulla-Britt. Under
uppväxten tillbringade Katarina
mycket tid hos sin mormor och
morfar för att hon älskade djur
och natur, vilket hon fortfarande
gör.
Hemmanet som Katarina bor på
byggdes upp av hennes morfars
far och förvärvades av hennes
föräldrar i början av 80-talet.När
de sedan blev äldre köpte
Katarina hemmanet.
Katarina med några av Islandshästarna.
4
Vem är Katarina
Det är en tuff kvinna med skinn
på näsan som kör med rak
kommunikation. Hon är tydlig
och organiserad men samtidigt
diplomatisk och omtänksam.
Hennes största intresse är
djuren, islandshästarna Smári,
Herkules och Perla samt hunden
Skolli som är en strävhårig
tax. Namnet betyder förresten
räv på isländska. På gården
finns förutom den tre egna
islandshästar också två inhysta.
Katarina är även ordförande för
islandshästföreningen Mildur.
Mildur anordnar träningar
och tävlingar för att finansiera
verksamheten, och säljer även
kläder från Ullmax. Även på den
egna gården hålls ibland kurser
för islandshästinstruktörer. I och
med hästarna har hon fått en
längtan till Island. Katarina var
förra sommaren på väg till Island
för att besöka Landsmot (stor
tävling som hålls vartannat år),
men det berömda vulkanutbrottet
och den hästsjukdom som strax
efteråt bröt ut och som ledde
till att Landsmot fick ställas in,
satte käppar i hjulet för resan den
gången.
Katarina befinner sig gärna i
skogen antingen på hästryggen
eller till fots.

Trots att hennes hjärta vurmar för
djuren skulle hon kunna tänka sig
att börja jaga i samma jaktlag som
pappa Arne men tyvärr räcker
inte tiden till. Katarina brinner för
närmiljön, vill hålla på traditioner,
bevara gamla hus och spara äldre
kultur till eftervärlden i litet och
stort.
Kommer vi att se någon
skillnad med en kvinnlig
byaålderman
Det kommer inte att bli någon
revolution även om Katarina sitter
inne med vissa ideér. Eftersom
hon är ödmjuk så tar hon gärna
emot förslag från andra på
aktiviteter Hon ser gärna att även
villaägarna känner sig delaktiga
i byn så att de känner sig
välkommen på alla arrangemang.
Enda skillnaden vi i byn kommer
att märka är att idag är det inte en
man utan en kvinna som regerar.
Tack för kaffet och de hembakade
skorporna
Text: Månica Brännström och Anita
Vikström
Bild: Lennart Vikström
Till Byalagets
Mantalsägare
Faktaruta
Fiskedag 29/5 kl: 09.00
Fiske nedanför Sandidan
medtag eget fika
Välkommen
Förr. Mantal var ursprungligen en kameral taxeringsenhet som
låg till grund för beskattning. Mantalet beräknades in, åker - och
ängsmark och uppskattades i tunnor och kappar efter hur mycket
säd man kunde odla på marken, Mantal utgjorde alltså ett mått på
gårdens skattekraft. Ursprungligen var måttet 1, 1⁄2 eller 1⁄4. Bl.a.
hemmanklyvningar har lett till att mantalet kan beräknas i andra
kvotdelar.
Gemensamma frågor för en bys mantalsägare som bl.a. förvaltning
av gemensam egendom, fattigfrågor, brandskydd behandlades vid
byastämman, där bara mantalsägarna hade rösträtt. Torpare och andra
som bodde på ofri grund saknade rösträtt. Stämmans ordförande
kallades byaålderman. Förvaltningen reglerades av ett reglemente.
Nu. Fortfarande har vissa fastigheter i Heden mantal. Ägare till
mantalssatta fastigheter har rösträtt vid byastämman, som hålls i
februari. Byastämmans förvaltning, som sker enligt för Hedens
by fastställt reglemente, avser främst Hedgården, samfälld mark
och visa andra gemensamma frågor. Vid byastämman väljs en
byaålderman som äger företräde byalaget.
Byalaget är alltså en sluten organisation. Rätt att delta i beslut
förutsätter att man är ägare till mantal i byn. Även utan mantal har
dock boende i Heden goda möjligheter att engagera sig i byn. Det
kan man göra genom att vara med i Hedens byautvecklingsförening.
Föreningen, som ger ut Hedbladet, är öppen för alla intresserade och
föreningen och Hedens byalag har ett nära samarbete.
5

Varje krona
når fram
Från Kusån till Thailand
är det många mil men
det är inget hinder för
Björn Jansson.
Många av oss känner nog redan
till Björn Jansson. En företagsam
företagare som träffade kärleken
i Thailand. Den kärleken ledde
till mycket. Björn Jansson från
Boden byggde hus i Thailand och
bodde där den kalla perioden.
Under sin tid i landet fick
Björn se mycket elände. Han
fick se barn som under svåra
förhållanden flytt från Burma där
folket inte har några rättigheter.
För att överleva flyr de genom
djungeln till Thailand. Det är svår
terräng och många faror lurar och
en del barn kommer inte fram.
Björn har startat något som
han kallar sitt livs projekt. Han
är grundare för ett svensk projekt
för burmesiska flyktingbarn i
Thailand. Han har tagit kontakt
med Ruth Harrison som är
grundare till en Australiensk
hjälporganisation ”Connect3e”.
97 % av deras intäkter går
oavkortat direkt till verksamheten.
Idag har de ett barnhem som
rymmer ett femtiotal barn i olika
åldrar. Björns dröm är att kunna
bygga fler barnhem.
Barnen från Burma har lämnat
starka känslor inom Björn. Han
uttrycker en sorg men också
6
en glädje. Han berättar om
glädjen barnhemsbarnen delar
med sig trots deras traumatiska
upplevelser. Björn har fått ta
del av deras upplevelser genom
berättelser. Efter deras berättelser
ser han det som sin livsuppgift att
samla in pengar till barnhem för
flyktingbarn i Thailand. Han säger
”att tjäna pengar har alltid varit
mitt största intresse, men vad man
gör av pengarna är också viktigt.
Glada barn är den största vinning
jag har att få”
Vi beundrar Björn för hans
engagemang och hans entusiasm
smittar av sig. Björn säger att det
finns ett kontinuerligt behov av
stöd då verksamheten bygger på
donationer och frivilligt arbete.
Det är många som redan skänkt
bidrag till projektet inte minst
från vår by. Engagemanget har
lett till att en bananplantage
har blivit till och ny lektionssal
byggts samt inköp av en skolbuss.
Fortsättning följer
Text: Anita Vikström, Månica
Brännström
Bilder: Hemsidan. www.connect3e.org

Morans Massage
&
Ateljé
7

Teori innan praktik.
Övningen inleds med ett teoripass där ungdomarna bland
annat får lära sig faran med is och kyla, vad som händer
med kroppen om man hamnar i iskallt vatten och vad som
är viktigt att tänka på efter man har kommit upp.
Därefter får ungdomarna själva prova att kliva ner i vaken
och ta sig upp med hjälp av isdubbar. Det här är ett nytt
samarbete mellan skolan och NordPoolen.
Syftet är att öka ungdomarnas kunskap kring risker med
kyla och is och att kunna hantera en nödsituation, om
något allvarligt skulle hända.Vad ska ni tänka på då ni är
på isar?
My i isvaken.
Vakövning
Många förslag kom det och isdubbar, rep och varma
kläder var förslag som var rätt, men ingen svarade att man
ska undvika att hamna i vattnet.
Jag var med vid ett tillfälle då en klass nior vid
Sandenskolan fick prova. Iklädda långärmat och
långbyxor samt skor och vantar skulle juniorerna nu
prova hoppa i vaken.
Viss tvekan var det vid kanten men imponerande nog
hoppade samtliga i och efter en stund fick de ta sig upp
med isdubbarna.
Sen rusade de in i badhuset och lade sig i en pool.
Jag var mycket imponerad av hur duktiga de var och hur
seriöst de tog övningen. För det är livräddande och en
information vi alla var till mans skulle behöva få.
Text & Bild: Susanne Flodström
8

Hedens Svenska Mästare.
Den 2 april 2011 fick vi i
Heden en svensk mästare
i Big Air, Johan ”Joppe”
Niemi. Tävlingen hölls i
Storklinten.
Jag besöker Joppe en söndag
eftermiddag, och frågar vad
han gjort i helgen? Varit i
Måttsundsbacken svarar han.
Kanske frågan var onödig men
vad då, kan inte säga att jag gör
sånt här ofta. (Intervjuvar)*
Ställer frågan hur mycket han
tränar?
Jag tränar på helgerna då jag
är hemma, oftast blir det både
lördag och söndag. I Storklinten
och i Måttsundsbacken blir det
vanligtvis.
Flyger högt under träningspasset.
Johan ”Joppe” Niemi med SM-bucklan
Ditt närmaste mål?
Att komma med i Jib-Academy,
som är en internationell tävling
upp till 16 år. Det körs 3 tävlingar
i Sverige där 10 st. från varje
tävling tas ut till en Sverige final.
Vinnaren i finalen får åka till
Kalifornien USA, för att delta i
världsfinalen. Tvåan och trean får
kvala i Europafinalen där den som
vinner får delta i världsfinalen.
Självklart gratulerar vi ”Joppe”
till SM-titeln.
För de som inte känner till begreppet BIG AIR kan sägas att det är
gren i tävlingsformen Jibbing.
Jibbing kan beskrivas som en alpin X-treme sport där man åker
skidor och utför olika trick och hopp.
Jibbing grenarna är:
Rail, Glida på ett rör och utföra olika trick.
Slope Style: En blandning av Rail och BIG AIR.
BIG AIR. Åka skidor utför i ett stort hopp där man gör olika trick.
9
På väg ner för landning.
Text & bild: Nicke Persson

Hästbiten!
Vår-Clinic på Heden
för Islandshästar.....
Nere på Heden var det under
denna helg fullt av energi. Både
hästar och ryttare arbetade så
svetten lackade. Vädergudarna var
god denna söndag då Hedenbladet
besökte Katarina Lindgren som
arrangerat denna clinic. Solen
lyste och snön gnistrade hela
vägen ner mot Hedavan och
hästarna tumlade runt i snön.
Hit hade det kommit ryttare med
hästar från Haparanda, Jämtön,
Vitå och från olika ställen i
Boden.
Intresset för ridning på
islandshästar har ökat enormt och
rasen är näst störst i Sverige. Att
rida denna häst kan se enkelt ut
och många har föreställningen att
man bara åker med, men frågar
man inbitna ”islandsryttare” så
vet de bättre. En sådan häst har
fler gångarter att hålla reda på än
en ”vanlig” häst vilket kräver en
del av ryttaren. Islandshästen har
fem gångarter medan en häst har
tre.
Clinic på Heden återkommer två
gånger per år och detta för att
ridning är en färskvara och måste
tränas. På denna clinic varierar
åldern på ryttarna och de är allt
10
från 10-69 år gamla och alla har
olika förkunskaper. De är 10
stycken i varje clinic men rider
två och två. När två rider står
de övriga och tittar på. På så vis
repeterar ryttarna det de har lärt
sig flera gånger för som Lili-Mari
Berg från Södra Bredåker säger så
har en del lite längre tankebanor
och behöver lite mer tid på sig
för att det ska fastna.
Jag får följa med in i gillestugan
för lunch. Där sprakar en
eldstad och det är varmt
och mysigt. Katarina bjuder
deltagarna på soppa med varmt
nygräddat bröd där äpple,
bacon och ost ingår. Det är
trötta men nöjda ryttare som tar
sig en välbehövlig paus. Nina
Fernandez som är där med sin
urvackra avelshingst Axjón
Storm är högröd i ansiktet av
ansträngning efter ridpasset.
Nina är för övrigt ridinstruktör
i akademisk ridning men säger
att stilarna går in i varandra.
Hon kommer ursprungligen från
Tyskland men har numera sitt
hem och sina hästar på Åberget
där även hon håller kurser för
ryttare och häst.
Gruppen berättar att inom denna

idsport finns det ingen
prestige utan alla har olika
mål och ambitioner, därför
hjälper och stöttar man
varandra. Nina till exempel
rider för att hon vill delta i
SM medan andra bara gör
det för att det är en rolig
motion. Rebecca Karlsson
från Haparanda är på sin
andra kurs. Hon har sin häst
på foder och rider islandshäst
för att lära sig mer om dessa
och kanske i framtiden när
hon är vuxen även hon bli
instruktör för islandshäst
ridning.
Instruktör för denna klinik
är Maria Berg från Slättene
Gård i Bergsjö som ligger
i Helsingland. Hon reser
runt i hela landet och
håller kurser. Maria är inte
vem som helst utan hon är
Maria Berg
domare inom sporten och har
själv vunnit en massa tävlingar
i islandshäst ridning. Hon är
landslagsryttare och har tagit
guld i svenskt mästerskap och har
även vunnit världs mästerskap
i denna ridsport. Hon tycker att
dessa kursdeltagare är väldigt
engagerade. Maria säger även att
det är roligt att komma tillbaka
för att följa upp utvecklingen
hos ryttarna och deras hästar.
Hon säger att det kan vara
besvärligt ibland då alla har olika
Goda råd från Maria
ambitioner, att hon måste kunna
se vad alla behöver och ha en
öppenhet för allas förkunskaper.
Maria vill föra över sin filosofi
kring ridningen till deltagarna just
genom dessa kurser. Hon vill ge
verktyg till ryttarna som hon nästa
gång kan bygga vidare på. Just
denna helg var det ryttarnas sitts
hon arbetade med. De fick arbeta
hårt och hela kroppen värkte efter
passet.
Katarina som även hon deltagit
i helgens ridning berättar att det
kommer att anordnas tävlingar
i ridning på islandshäst på
11
Nina Fernadez jobbar på.
Peabtravet i Boden
första helgen i maj. Hon
säger även att det blir
en tävling i september
där ryttare och häst kan
tävla och kvala i till SM.
Eftersom jag själv
alltid ridit stor häst
avslutar jag med att
fråga varför de valt
just islandshästen.
Ryttarna berättar att
de vill utmana sig själva och att
de har mycket att lära av hästen
då den har tempo och flera olika
gångarter. Att hästen även är
terränggående är också ett plus då
de alla gillar turridning. Så även
jag har fått tänka om, man åker
inte bara på en islandshäst det
krävs lite mer än så.
Även den bästa kan ändra sig.....
Text: Månica Brännström
Bild: Nicke Persson

Ebba, Alice, Vera & Estelle dansar loss.
Glädje, lek och rörelser
leder till en show
Funkykidz är ett danskoncept för
barn och ungdomar. Sedan hösten
2007 erbjuder Step In i Boden
Funkykidz. För att gå med i
dansgruppen behöver man inte ha
några förkunskaper, dock bör man
vara i tid då grupperna fylls på en
endaste gång.
Grupperna är anpassade till olika
åldrar och lektionerna är 45 min
långa. I den grupp vi besökte var
barnen 6 år gamla och flickorna
var överrepresenterade. Gruppen
börjar med att värma upp, tränar
koordination, balans och hållning.
I slutet av lektionen lär man sig
en dans som byggs på för varje
lektion.
Ebba, Alice, Vera & Estelle med full koncentration.
12
Vi frågar mammorna Maria
Zachrisson och Anja Söderberg
hur det kommer sig att de
anmälde barnen till just en
dansgrupp. En mamma berättar
att hennes flicka tidigare varit
med i gymnastik men tyckte att
det var för tufft, därför bytte de
till dans då dansen bygger på
glädje och rörelse och inte på
tävling. I dansen finns det heller
ingen fixering vid kläder utan
Step In håller med T-skirt åt
deltagarna. Allt ska ske i glädjens
tecken.
De berättar att barnen börjar
nedräkningen redan på måndag
och de tjatar och längtar till
dansen som är på torsdag.
Mammorna tycker att dansen
är ett utmärkt sätt för barnen att
träffa andra och ha roligt. Barnen
tröttar ut sig och då de kommer

hem är det lätt att komma till ro
och de somnar gott. Hela veckan
övas det hemma och barnen
dansar och visar olika rörelser
för föräldrarna. Föräldrarna
blir sugna på att dansa med,
men de får bara delta vid första
tillfället, efter det är det hemligt.
Föräldrarna får hålla sig fram
till avslutningsshowen som är
på Saga den 10 april. Inte bara
föräldrar kan se showen utan
alla kan köpa biljetter på Enter i
Boden.
Ledaren som heter Frida Jonsson
är väldigt pedagogisk och leder
genom att leka fram olika rörelser
som blir till dans. Hon har sina
elever med sig och glädjen lyser
i barnens ögon då vi äntligen
får komma in och se dem träna.
Vi möts av 26 stora ögon som
tindrar. Det är 13 pigga och glada
flickor som står på två led och
visar sina rörelser till härlig och
modern musik. Med tungan rätt i
mun visar de bland annat rörelsen
köttbullen, stjärnan och hjärtat.
De använder hela kroppen
i sina rörelser. Detta är
flickor med attityd. Vi frågar
flickorna om det är svårt och
de svarar: Neeeeej. Vi frågar
också om det är svettigt och
de svarar: Jaaaa.
Eftersom barnen tycker
att det är sååååå roligt
och det inte är så många
träningstillfällen kvar frågar
vi Frida hur det ser ut under
sommaren och hon säger att
då är det uppehåll fram till
hösten. Vi frågar då barnen
om de vill ha ett dansläger
och svaret var enhälligt:
Jaaaaa.
Vi fotograferar några av barnen,
då inte alla föräldrar tillfrågats
och njuter av deras uppvisning
denna kväll. Det är inte utan att
även vi blir lite sugen på dans och
rörelse. Vi är ytterst tacksamma
för att vi fick möjligheten
och nöjet att se barnens lilla
”föreställning”.
13
Text: Månica Brännström, Anita
Vikström
Bild: Nicke Persson
Frida Johansson

Inbjudan till
Whiskyprovning på
Hedgården
Datum: 21/5 2011
Klockan: 18.00
Plats: Hedgården
Provningen hålls av Tommy Calner
Vi börjar med Whiskyprovning och därefter äter vi god mat.
Pris 600 kronor per person.
Anmälan till Ingemar Brännmark 070-631 81 36
Kenneth Andersson 070-548 42 62
Anmälan oss tillhanda senast tordagen den 28/4.
Anmälan är bindande.
* Vår erbjudande *
Byte till ny automatgruppcentral
med jordfelsbrytare
Från 3 950 kr efter rotavdrag
Välkommen!
14

Att tjejer kan vara intresserad
av hästar är inget ovanligt...
...och My Flodström 15 år
är inget undantag.
My på hästryggen.
Hon har ett brinnande
intresse sedan hon var en
tvärhand hög, och det verkar
hålla i sig.
Jag har provat på det mesta då
det gäller hästar, ponnyridning,
ponnytrav, ridit på Kusåns och
BRK ridskola men fastnat för
Monté, säger My.
Visst är det roligt att hoppa
hinder och fara fram i skogen men
det kan man göra då man känner
för det. Hon ska just sadla och
fara ut ett pass med Oktan Tabac
som hon är delägare i tillsammans
med Roger Nyström.
Monté är en sport då du rider
travhästar istället för att åka efter
i sulkyn. Sporten är inte så stor
i Sverige men är större i bland
annat i Frankrike.
På frågan vad hon har för
framtidsplaner så är det ingen
tvekan”. Gå skola i Stockholm
om jag kommer in för att kunna
fortsätta med hästar, sen skulle
jag vilja till Kentucky ”. ” Först
ska jag ta montélicensen så jag
kan börja tävla.”
Medan vi pratar har hon sadlat
hästen och spänt på sej hjälmen,
sen bär det upp på hästryggen.
I somras vann My pengar på
bilbingon i Heden och då blev det
en möjlighet att förverkliga sin
högsta dröm. En egen häst!
Som förälder kan jag ibland
känna hur hjärtat stannar
i kroppen då My kommer
dundrande på dessa enorma
hästar, visst har jag mer än en
gång hotat att göra korv av dem.
15
Men den glädje som lyser i
ögonen då hon avslutat ett perfekt
träningspass övervinner det
mesta.
Text och Bild: Susanne Flodström.

MIKAELS-
KYRKAN
Äntligen våren i sikte, solen och
ljuset vänder åter. Nu stundar påsken
och vi firar Palmsöndagsgudstjänst
på Mikaelskyrkan den 17 april
med mat efter gudstjänsten.
En solig vår önskar vi på
Mikaelskyrkan!
Detta händer resten av terminen:
11 april kyrklunch med kören Trivselträffen under
ledning
av Kjell Lindström.
Anmälan senast 7/4 till 77594.
17 april Palmsöndag kl 17.00
Mat 50 kr vuxna, 25 kr för barn.
Exodus medverkar.
Anmälan senast13/4 till 77594.
1 maj Lek och musikgudstjänst kl 17.00
15 maj Stor terminsavslutning med
konsert 18.00 i Överluleå kyrka med
Efter pluggetkören och Exodus.
29 maj ”Till mor” temagudstjänst
2 juni kl. 8.00 gökotta på
Långberget. Ta med sittunderlag
och fikakorg.
----------------------------------------------------------------
Konsertbiljett:
Avslutningskonsert i
Överluleå kyrka
med Efter pluggetkören och Exodus
16
Måndagar Måndagsträffen kl. 12.30
Tisdagar Liten och stor kl. 13-15
Sång, lek, pyssel och fika för vuxna
och barn från 0 år.
Onsdagar ”Efter plugget”
kl 14-16 Kör, pyssel och fika 8-11
år.
Torsdagar ”Efter plugget”
kl. 14-16 Kör, pyssel och fika 6-7 år
”Draget” kl. 17.30-18.30
Sång, lek och pyssel från 4-6 år.
Exodus kl. 18.30
Damkör under ledning av
Lena Engvall.
.
Söndagar Gudstjänst kl. 17.00
För närmare information om grupper gudstjänster,
se Extra, predikoturer eller ring.
Välkommen till
Mikaelskyrkan!
Monica (pedagog) 77592
Åsa (diakon) 77591
Lena (kantor) 77593
Kristina (husmor) 77594
Ulla (husmor) 77513
-------------------------------------------------------------
Datum: 15 maj
Tid: 18.00
Plats: Överluleå kyrka
Medtag denna biljett så bjuder vi på kaffe och kaka
efter konserten.
VÄLKOMMEN!

FAMILJESIDA
Dop
Alma Carolina Frohm döptes i
Mikaelkyrkan den 21 december 2010.
Mathias Frohm och Carolina Eklund
är föräldrar.
EFTERLYSNING!
Är det någon som känner igen dessa herrar?
Ni kan skicka svar till hedenbladet@live.se
17
FAMILJESIDA

Året var 1928
Vintervägdag
i Hedens by den 31
mars 1928
( Utdrag ur NK och NSD
repotage )
Vintervägdagen i Heden
öppnades i dag programenligt
med tal av landshövding Gösta
Malm kl.11.30 fm. Vid den utsatta
tiden hade vid vägskälet i Heden
samlats en publik som räknade
drygt 150 personer. Hedens by var
dagen till ära skrudad till fest med
flaggan i topp på samtliga stänger.
Efter landshövdingens tal vidtogo
demostrationerna av de olika
väghyvlarna och plogarna dels
efter vägarna i Heden, och dels å
Hedavans is.
Gösta Malm
1873-1965
Norrbottens landshövding
periodvist mellan åren 1916-1928
Modern plogbil för tiden runt 1928.
Delar av landshövdingens
tal som han tilldelats en hel
halvtimme.
Jag ber att få hälsa eder alla
välkomna till denna vintervägdag,
då vi skola behandla ett
spörsmål som för varje år synes
växa. Denna vintervägdag har
kunnat åstadkommas mycket
tack vare bistånd från Svenska
Vägföreningen, och jag ber få
framföra en välkomsthälsning
till direktör Bildt som är här
som representant för Svenska
Vägföreningen och genom honom
få framföra ett tack till föreningen
för det ekonomiska bistånd som
den lämnat till denna dag. Jag
ber också alldeles särskilt få
vända mig till herrar militärer
från Bodens garnison, som äro
här närvarande, kommendanten,
överste Nygren m.fl. Det är
ju så att allt sedan vi här i
Norrbotten börjat arbeta på att
lösa vintervägfrågan så att vi
kunna släppa fram biltrafiken
18
på våra vägar även vintertid så
har vi haft ett gott samarbete
med de militära myndigheterna
här, och till denna dag har vi
fått en alldeles särskilt kraftig
hjälp genom överste Sylvan, som
både i dåd och råd biträtt vid vid
dess ordnande. Jag ber även att
få hälsa magister Hallberg från
Finland välkommen. Han har rest
och gjort uppehåll här för att få
studera våra vägförhållanden .
Frågan om vinterväghållningen
togs upp redan vid Norrbottens
Vägförenings start, men vi
komma ihåg, att då dryftades
frågan om den vanliga
landsvägsplogningen med häst
jämfört medels rullande material.
År 1920 gjordes en hemställan
till regeringen att man skulle
dryfta detta problem i samband
med motortrafiken över huvud
taget. Ett experiment gjordes
i samförstånd med de militära
myndigheterna i Boden. Vi ville
söka ploga vägen så att alla

ilar kunde komma fram vintern
igenom. Samtidigt arbetade
postverket på detta problems
lösning, men man tänkte sig här
en lösning med att låta fordonen
så att säga flyta över snön. Så
småningom gick man även här
över till vår linje.
Vintern 1924 – 25 var en
sträcka av 16 kilometer plogad
för biltrafik, vintern 1925 – 26
en sträcka av 491,5 km. 1928
är vi uppe i 1284 km. När man
reser uppe i bygderna och hör
vad folk funderar över i dessa
stycken så förstår man att
utvecklingen kommer att fortsätta
i snabb takt. Utvecklingen
har i hög grad gynnats av det
stöd, som från statsmakternas
lämnats. Åren 1925-25 var
första gången vi fick bidrag.
Det var då bilskattemedlens
stora tillströmning av pengar
började. Men oavlåtligen så
har man försökt få mer stöd av
statsmakternas sida, och det har
resulterat i att vi nu har femtio
procent för allt vinterunderhåll,
däri inbegripet uppsättning
av skärmar. Jag för min del är
övertygad att de flesta större
byar komma att kräva att även
de under vintern skola stå i
bilförbindelse med vägnätet.
Beträffande bredden av
vägbanan bör man inte nöja sig
med mindre än 3,6 m. En annan
fråga snödjupet. Vi måste ploga
ner så att det blir högst 10 cm. snö
kvar. Hästtrafikens berättigade
intressen måste tillgodoses och
sålunda böra sådana maskiner
anskaffas, som vid behov kunna
förbättra och öka det tunna
snölagret på vägbanan när detta
försvinner.
Intresset för dessa vägdagar
är tydligen i stigande. Första
samlingen vid järnvägsstationen
i Boden överträffade alla
förväntningar. De till förfogande
stående bussarna som skulle föra
deltagarna till Heden, räckte
inte på långt, utan nödgades
göra resan ett par gånger för
att frakta alla som ville vara
med. Vägmästare Sanders
tydligt ådagalagda glädje
över sakförhållandet är ju helt
förklarligt.
Vid vägskälet i Heden, idealiskt
för dagens ändamål hade de olika
demostrationsobjekten placerats.
Efter landshövdingens anförande
gav vägmästare Sander en
orientering över de olika aggregat
som skulle demostreras och hur
uppvisningarna skulle försigå,
varefter motorerna strax började
surra och den intresserade och
sakkunniga publiken delade på sig
för att taga de olika maskinerna
under beskådande i arbete.
Särskilt den oupplogade
vägen till Hamptjärnmora var
föremål föt plogningsförsök.
Jokkmokks hyveln ”Bitvargen”
och Övertorneåhyveln ”Svedala”
hyvlade inledningsvis undan
för bilhjulen, varefter vägen
behandlades med Lycksele
förplog, dubbel efterplog av
samma typ samt halvplog.
Lyckseleplogarna arbetade
synnerligen effektivt och
åstadkommo jämna och
omsorgsfullt upplogade vägar.
På vägen till Hednorets station
hade Överluleå väghyvel ”June”
en framgångsrik demostration,
hyvlade av snökarmarna in på
vägen, med avsikt att lätta trycket
från dikena och fördela snön på
själva vägbanan – en sak som
har särskilt värde när våren
nalkas och vägbanan börjar bli
svårframkomlig för slädfordon.
19
Gammelstads kantavskärare,
en imponerande plog, hade fått
ett olämpligt demostrationsfält
sig förelagt. Den skulle
skära kanterna på vägen till
Hedenbron. Nu är emellertid
Gammelstadsplogen avsedd för
breda vägar och här råkade den
strax i kollision med ungskogen
invid vägen varför den tvangs att
vända. Den hann emellertid på
återvägen visa sin effektivitet till
fyllest.
Under demostrationerna
kommo följande maskiner och
redskap, vart och ett arbetande till
full belåtenhet till användning:
Holmbergs i Luleå Tidaholmsbil,
Hags från Porjus, G. M. C- bil,
Sundkvists i Bredåker samt
Lyckseleplogar av olika typer,
Arbrå spetsplog och Dorotea
efterplog, Smedbergs snökedjor,
maskingjorda snöskärmar m.m.
jämte en del reservbilar.
På isen på Hedavan avslutades
sedan de olika proven med
plogning med de olika
plogtyperna. Den med ett
snölager av 20-40 cm. belastade
isen forcerades till full belåtenhet.
Sedan de praktiska
demostrationerna voro avslutade
intogs kl.5 em. med ett 50-tal
gäster middag å Järnvägshotellet
i Boden. Kl. 7 em. samlades
deltagarne å kommunala
mellanskolans aula, där dagens
officiella sammankomst fortsatte
med föredrag av byrådirektör
Bildt från Stockholm och advokat
Berglund, Boden. Byrådirektör
Bildts föredrag var av ungefär
följande innehåll. …......................
Föredraget finns i kopia hos
undertecknad för ev. intresserade.
Stig Andersson.

U PPROP I SKOLAN
He vär först dän i skåola för dom so skull böri först
are
Lerarinna saag att eijn a ångan häädd i åovännlit
tillnämn
O frage om färn hånsch heeit Sven. Jåå svååra
pojken.
-Da hän goij i skåola för me,vär snell o hels attn.
Dän bäki frage lerarinna om pojken hädd helse at
färn.
-Jåå he hä jö djåort
-Bo svåra hån da
-Lev di der gämmelhägga enn
Översättning från bondskan: 10.
Det var första dagen i skolan för förstaklassarna.
Fröken såg att en elev hade ett ovanligt efternamn
och frågade om hans pappa hette Sven i förnamn.
Hon fick ett jakande svar av den unge pojken och
fortsatte.
-Då har han gått i skolan för mig en gång, var
snäll och hälsa till honom. Dagen efter undrade
lärarinnan om pojken framfört hälsningen och fick
till svar
20
LISTIGT
Brören Isak, Oskar o Abel foor ve batn ivi älvva
vorn dä. He veer ållti i röschligt krissende ivi bom
so skull råo. Inn dä nern Isak häd skuti eut baatn, å
öngen viild råo: so sään Isak -
-Jö sko djera so i slass om aaren! Hån dråo up
nöggla o snörd a dill sjöss. Da öngen a doom kot
sema värt he i röschlit löiv när dom börd slass om
aaren. Isak köörd tåmasn ini hole å hull n der dill
dom komm i läänd
Da sääd n Isak. Nåå fick jö åt rett?
Översättning från bondskan: 18.
Bröderna Isak, Oskar och Abel färdades dagligen
över älven i båt. Alltid var det ett evigt gissel
om vem som skulle ro. En dag när Isak skjutit ut
båten i älvsfåran, utan att själv börja ro och de
övriga vägrade sa han lugnt. Jag skall göra så ni
kommer att slåss om årorna! Varpå han ryckte loss
bottenpluggn och kastade den överbord. eftersom
simkunnigheten inte var den bästa blev det ett
fasligt slagsmål om årorna mellan Oskar och Abel
medan Isak bara stack ner tummen i hålet under
överfarten. när de kom i land sa han bara.
Nåå fick jag inte rätt!

BLI
Hedens
byautveckling
MEDLEM!
och se till att HEDENBLADET
kan leva vidare!
Vi behöver ditt stöd!
Tack alla ni företagare som stöder tidningen
med era annonser. Vi behöver ert stöd och
eftersom tidningen kostar ungefär 11.000:-/nr
behöver vi ännu fl er nya annonsörer.
Medlemsavgiften i Hedens byautvecklingsförening är 50:-/år för
enskild och 100:-/år för familj. Bankgironummer: 5244-7802.
Hedens byautvecklingsförenings styrelse
21

HEDEN i focus...
Skicka gärna in bilder
som ni vill dela med
er av till Hedenbladets
läsare.
Bilderna kan mailas till:
hedenbladet@live.se
Foto: Lennart Wikström.
Foto: Nicke Persson
22
Foto: Lennart Wikström.

Foto: Nicke Persson
Foto: Nicke Persson
Pettersson Potatis Butik
har knölen nära dig...
Öppet dygnet runt
23