Bromöllas rapport: Ung i Bromölla (pdf, 792 kb)

UNG I BROMÖLLA

2006-05-31

Göran Brante

Högskolan Kristianstad

Innehållsförteckning

Sammanfattning 4

Inledning 6

Hur rapporten är uppbyggd 7

Anslag för rapporten 7

Tankar om ungdomar 8

Bromölla-studien 9

Enkätmaterialet 10

Politik, samhälle och inflytande 11

Intresse för politik och samhällsfrågor 11

Ungdomarnas frågor 12

Att påverka 12

Ungdomars politiska aktiviteter 15

Sammanfattning 17

Orättvis behandling 19

Orättvist behandlad 19

Varför? 19

Vem är orättvis? 20

Sammanfattning 22

Trygghet 23

Var känner man sig otrygg? 23

Vad har hänt dig? 25

Förekommer mobbing? 26

Sammanfattning 28

Hälsa 29

Ohälsouppfattning 29

Mat och motion 31

Drogvanor 32

Andra berusningsmedel än alkohol 36

Sammanfattning 37

Fritid 38

Fritidsaktiviteter 39

Vi har ju ingen lokal 40

CU 41

Sammanfattning 41

Skola 43

Hur tycker du att det är i din skola? 43

Vad elever tycker om olika företeelser 47

Vill och får 49

Sammanfattning 50

Slutdiskussion 52

Referenser 55

Bilaga 1

Bilaga 2

Sammanfattning

Denna rapport är resultatet av en enkät från Ungdomsstyrelsen som Bromölla kommun

genomfört. Syftet är att skapa en bild över hur ungdomar upplever sin närmaste omvärld, för

att därigenom erhålla material för att kunna förbättra ungdomspolitiken i kommunen. Enkäten

har riktat sig till samtliga ungdomar i skolår 8 och skolår 11.

I denna sammanfattning ges en översiktlig redovisning av resultaten. De områden som

behandlats är: politik, samhälle och inflytande; orättvis behandling; trygghet; hälsa; fritid; och

skola.

När det gäller politik, samhälle och inflytande är ungdomarna kritiska till möjligheten att

höras och känner sig bland annat därför mindre intresserade av politiska frågor. Samtidigt

finner vi att intresset för samhällsfrågor är betydligt högre. Vi finner också att när de i öppna

frågor skall diskutera vad som är viktigt att syssla med är det i hög grad de traditionella

politiska frågorna som tas upp. Det finns hos ungdomarna en osäkerhet kring hur man skall

agera om man nu skulle vilja påverka något, de verkar varken känna till hur man skall gå

tillväga eller ha någon tro på att det tjänar något till, och dessutom återkommer ointresset

kring politiska frågor. Det är nästan 15 % som menar att politiker inte lyssnar och därför

spelar det ingen roll. Det är nästan 50 % av gymnasieungdomarna och nästan 70 % av

grundskoleungdomarna som säger sig aldrig vilja ta kontakt med någon politiker. Rent

allmänt kan man påstå att ungdomarna i skolår 8 är mer kritiska än ungdomarna i skolår 11.

När det gäller orättvis behandling finner vi att det är ca 30 % av ungdomarna som menar att

de aldrig blivit orättvist behandlade, vilket är bra. Samtidigt är det ca 20 % av ungdomarna

som uttrycker att de blivit orättvist behandlade flera gånger under det senaste halvåret, och det

är inte bra. Ungdomarna har främst blivit orättvist behandlade av privatpersoner och skolans

personal. Den främsta anledningen till varför man blivit orättvist behandlad är utseendet. Den

orättvisa behandlingen kan kopplas till ungdomarnas upplevelser av trygghet. Frågorna om

trygghet handlar till stor del om ifall man blivit utsatt för våld í olika former. Vi kan

konstatera att det är sammantaget 92 % av alla ungdomar i undersökningen som anser att de

aldrig blivit utsatta för sådana våldshandlingar som efterfrågas. De platser där man känner sig

mer otrygg är på kvällar respektive inom skolans område. Ett resultat av denna undersökning

är att även om det är få som är utsatta, så är flera av dessa utsatta på flera eller alla områden. I

Bromölla finns det 8 ungdomar som inte känner sig trygga i sina hem, samt 24 ungdomar som

menar sig oftast vara trygga i hemmet. I samband med frågorna om trygghet efterfrågas i vad

mån ungdomarna upplever sig mobbade eller utfrysta, och var dessa övergrepp i så fall sker.

Mobbing är enligt studien något mer förekommande bland grundskoleungdomar där 20 %

säger sig varit utsatta. Sammantaget kan man påstå att studien visar att i fråga om trygghet

och utsatthet så upplever sig grundskoleungdomarna i Bromölla kommun mer otrygga och

utsatta än vad gymnasieungdomarna gör.

Hälsofrågorna i enkäten behandlar det allmänna hälsoläget, men också ungdomarnas

förhållande till droger. Ungdomarna upplever sig friska, den enda grupp som har en något låg

syn på sin hälsa i förhållande till andra människor är flickor i skolår 8. Bilden blir lite

försvårad när ungdomarna redovisar olika besvär som huvudvärk och ont i magen. Förutom

pojkar i skolår 8, har runt 80 % av ungdomarna huvudvärk och ont i magen ofta eller ibland

under det senaste halvåret. Utan några jämförelser låter denna siffra hög. Det visar sig också

att ganska många också har svårt att somna eller sova, vidare att de ofta eller ibland känner

sig stressade. Det är över 90 % av gymnasieflickorna som känner sig stressade, eller det är

endast 4 av dem som besvarat enkäten som inte känner sig stressade. Många av ungdomarna

hoppar över frukost eller lunch. Det är mycket få ungdomar som inte tränar. Det är en låg

andel av gymnasieungdomarna som ofta druckit alkohol och aldrig druckit alkohol det senaste

halvåret. Antalet som druckit bland grundskoleeleverna är betydligt lägre. Flickor tycks

använda alkohol oftare än pojkar. Det är en hög andel som ofta eller ibland dricker sig

berusade av gymnasieeleverna (ca 80 %), betydligt färre bland grundskoleeleverna (strax

under 40 %). Förmodligen kan man anta att antalet som använder alkohol stiger under skolår

9. Det visar sig också i undersökningen att en hög andel av ungdomarna (från 60 %

grundskolepojkar till över 80 % gymnasieflickor) som är under 18 år blir bjudna på alkohol i

hemmen.

Ungdomarna i Bromölla har lagom mycket fritid, som de främst använder till att i hemmet

umgås med kamrater. Umgänget fortsätter framför datorn eftersom väldigt många också

använder sin tid till att chatta och surfa på nätet. I stort är också ungdomarna nöjda med vad

som finns att göra på fritiden. Man kan se en förändring på vilka fritidsaktiviteter som väljs

från grundskolan till gymnasieskolan, det är dock svårt att se någon egentlig trend i vilka

aktiviteter som skiljer. Som bilaga 1 och 2 följer diagram som visar skillnaderna mellan

skolstadierna på samtliga möjliga fritidsaktivitetsval i undersökningen. Det som ungdomarna

saknar är aktiviteter av kommersiell eller idrottslig typ och en allmän lokal att vistas i där man

inte behöver köpa något. Det finns i Bromölla kommun 34 ungdomar som aldrig läser böcker,

det finns 40 ungdomar som aldrig chattar på Internet och det finns 6 ungdomar som aldrig

umgås med kamrater.

Det är 82,4 % av ungdomarna på gymnasiet och 66,7 % av ungdomarna på grundskolan som

svarar att det är positiv stämning i skolan. Dessa siffror visar för det första att flertalet av

ungdomarna är nöjda med skolan. För det andra visar siffrorna att eleverna på grundskolan är

mer kritiska eller mindre nöjda med skolverksamheten än vad gymnasieungdomarna är. Vad

siffrorna inte visar är att flickorna i allmänhet är mer kritiska eller mindre nöjda än vad

pojkarna är. De allra flesta ungdomarna anser att lärare och elever behandlar varandra med

respekt. Det förekommer mobbing, rasism och att lärare kränker elever, men det är

procentuellt sett ett mindre problem och dessutom agerar skolan i viss mån i förhållande till

dessa företeelser. Eleverna anser att pojkar och flickor får lika möjligheter, att man

uppmuntras till att medverka i elevråd och klassråd och att elevrådet tas på allvar. Det är fler

än 50 % på gymnasieskolan som anser att de har fått veta vad de skall ha inflytande över i

skolan, på grundskolan är siffran under 50 %. Eleverna är ganska eller mycket nöjda vad

gäller miljön, skolbiblioteket och möjligheten att få extra hjälp. De är inte lika nöjda med

schemat och skolmaten. Det råder en diskrepans mellan vad eleverna vill vara med och

bestämma om och vad de anser att de får vara med och bestämma om. Vad gäller de områden

som där berörs är eleverna i skolår 8 mindre missnöjda än eleverna på gymnasieskolan.

Vissa jämförelser har gjorts med Ungdomsstyrelsen tidigare undersökningar från andra

kommuner. Av dessa jämförelser kan man dra slutsatsen att det inte är stor skillnad mellan

Bromölla och andra kommuner. En andra slutsats är att om man vill ha kontakt och

kommunikation med ungdomar i kommunen så får politiker och tjänstemän anstränga sig.

Bromöllaungdomar tycks som ungdomar i övriga riket vara skeptiska mot möjligheterna att

ha en verklig kontakt med sina lokala politiker.

Inledning

Palla med er!

Skriv frågorna så man fattar nästa gång tack!

Nejjj… ni har ju för fan frågat allt 1

Sedan 2001 har Ungdomsstyrelsen arbetat med vad man kallar lokal uppföljning av

ungdomspolitiken (LUPP), vilket är enkätundersökningar som utförs för att uppbringa data

kring hur ungdomar i Sverige upplever sin situation. Denna satsning görs för att få fram

kunskaper att basera kommunal och nationell ungdomspolitik på. Då projektet bland annat är

till för att stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete, så utförs huvuddelen av

enkäterna på det lokala planet. Föreliggande redovisning ingår i det tredje året av

genomförande av enkäterna. Fram till och med 2005 har cirka 50 av Sveriges 290 kommuner

medverkat i LUPP.

Utgångspunkten för detta arbete är alltså att få kunskap om ungdomars situation och

upplevelser av sin situation. Det datamaterial som kommunerna kommer i besittning av via

LUPP kan komma att ligga till grund för handlingsprogram och beslut kring ungdomsfrågor

inom kommunerna. De sju områden som undersökningen omfattar är:

• Politik, samhälle och inflytande

• Fritid

• Trygghet

• Hälsa

• Skola

• Arbete

• Framtid

Ungdomsstyrelsen erbjuder enkäter som riktar sig till skolår 7-9, till gymnasieskolan, samt till

ungdomar 19-25 år gamla. I Bromölla har den arbetsgrupp inom kommunen som arbetat med

förberedelserna för enkäten beslutat att inte genomföra undersökningen bland ungdomar

mellan 19-25 år. När det gäller de ungdomar som går i skolan, beslutades det att

totalundersökningar med ungdomarna som går i årskurs 8 i grundskolan, respektive årskurs 2

i gymnasieskolan som medverkande skulle genomföras. Dessa grupper befinner sig mitt i sina

stadier, de är varken oerfarna eller på väg att sluta inom sitt stadium. Det är dessutom möjligt

att under efterföljande skolår kunna möta de ungdomar som besvarat enkäten för att både

kunna ge och få feedback, samt för att kunna få ytterligare resultat kopplade till denna

undersökning från dem. Det är också möjligt att göra uppföljningsstudier kring de

medverkande ungdomarna, särskilt de som vid undersökningstillfället gick i skolår 8.

Enkäterna har genomförts på elektronisk väg. Ungdomarna har besvarat enkäten via dator,

under skoltid och med undervisande lärare eller annan ansvarig närvarande under ifyllandet.

Den enkät som ungdomarna i Bromölla besvarat är en utvecklad variant av den ursprungliga

enkät som Ungdomsstyrelsen arbetade fram. Enkäten har kontinuerligt förändrats genom

1 Svar på den öppna frågan Nu har du svarat på alla frågor. Finns det, utöver de frågor som du nu har svarat på,

något mer som din kommun borde få veta för att kunna göra kommunen till en bättre plats att leva i? Skriv fritt

men kortfattat.

vetenskaplig granskning, pilotundersökningar och genom samarbete med de kommuner som

redan genomfört enkäten.

Hur rapporten är uppbyggd

När man redovisar undersökningar som denna så finns det förutom den rena beskrivningen av

data ofta några variabler som är intressanta att jämföra med varandra, för att kunna visa på de

likheter och de skillnader som finns inom och mellan grupper i samhället. Inom de områden

som denna undersökning behandlar kan jämförelser mellan ålder (i realiteten jämförelser

mellan skolstadier) och kön göras. I enkäten finns två öppna frågor. Den ena är inom området

Politik, samhälle och inflytande där ungdomarna hade möjlighet att skriva ner vad de anser

vore viktigast för kommunen att satsa på. Den andra öppna frågan är en slutfråga där

ungdomarna ombeds att skriva ner om det är något ytterligare de vill tillägga utöver vad de

redan besvarat inom enkäten.

I denna rapport har de sju områdena blivit sex, då arbete och framtid inte behandlas.

Tillkommit har området orättvis behandling som brutits ut ur området hälsa. Orättvis

behandling kopplas inom denna rapport mer till området trygghet.

Varje område inom enkätredovisningen inleds med citat från de ovan nämnda öppna frågorna

(se inledningen till denna inledning för exempel). Varje område inleds också med en ingress

som kortfattat beskriver området som sådant. I ingressen presenteras vissa bakomliggande

fakta och annat av intresse för området ifråga och vad området fokuserar mot. Vid

redovisningen av ungdomarnas svar beskrivs också hur frågorna är ställda, det finns stundtals

nyanser kring hur frågorna är ställda som är viktiga att vara medveten om när man betraktar

resultatet. Den gamla devisen ”Som du frågar får du svar” är rättesnöret för denna beskrivning

av hur frågorna är ställda. I vissa fall får de två årskurserna olika frågor inom ramen för

enkäten, detta gäller frågor som är åldersrelaterade. Det innebär att de äldre ungdomarna får

något fler frågor eller något fler alternativ inom en fråga än de yngre. Om så är fallet påpekas

det i ingressen till varje område eller i anslutning till redovisningen av frågan.

Anslag för rapporten

I denna rapport och resultatbeskrivning av LUPP-enkäten i Bromölla kommun, kommer inom

varje område det som eventuellt kan ses som svårigheter eller problem att lyftas fram. Så görs

även om det är mycket låga procentuella tal eller ett lågt antal ungdomar som det som lyfts

fram bygger på. Utgångspunkten för ett sådant förfarande är att det som framstår som

bekymmersamt är väsentligt att finna, för att i förlängningen av arbetet med LUPP förstå vad

som behöver förändras i den verklighet som är. En annan förutsättning är att respondenternas

svar tas som sanna i den meningen att svaren finns i enkäten och det är vad vi känner till. Det

finns vissa tillfällen där man kan undra om det som uttrycks i enkäten verkligen är sant, men

eftersom det inte går att kontrollera måste vi betrakta svaren som uttryck för en individs

upplevelser. Det finns till exempel en person som påstår sig gå på konsert varje dag. Det är

svårt att tro på den personens utsaga, men också omöjligt att motbevisa. Om vi inte tar denne

respondents svar för sant, blir det svårt att ta andra uttryck för sanna, till exempel de 51

gymnasieelever som påstår att de aldrig går på konsert. Bortsett från några få liknande fall

som det ovan om konsertbesök, är de flesta svaren adekvata och plausibla. Svaren är

förståeliga, troliga och spridda på ett sätt som omfattar möjliga verkliga förhållanden, och

möjliga verkliga skillnader mellan grupper av ungdomar beroende på ålder eller kön. Tyvärr

saknas möjligheter att göra jämförelser kring till exempel social tillhörighet. Våra kunskaper

och erfarenheter ger oss underlag för att reagera när uttryck i enkäter visar på beskrivningar

som inte tillhör det vi vanligen hör. Det finns svar som visar antalet 11-åringar som har prövat

på marijuana eller hasch, och antalet är oroväckande stort (12 individer). Det är inte fel att

vara kritiskt vaksam mot svar som ger sken av överdrift.

Tankar om ungdomar

”Möt framtiden genom att tala med barnen” sa Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, i

”Tankar för dagen” i P1 den 1 februari 2006. Utgångspunkten för hans resonemang kring att

det är viktigt att lyssna på barn var bland annat att hans barn obehindrat läste så kallad mangalitteratur,

det vill säga japanska serietidningar, som exempelvis Dragon Ball och One-piece.

Dessa läses på ”fel” sätt enligt vårt vanliga sätt att läsa, det innebär vad vi kallar bakifrån och

åt vänster. Själv menar han att det är svårt för honom att ”se” och förstå dessa böcker för det

är ovant att läsa åt fel håll. Hans barn har inga problem att läsa på det japanska sättet. Det kan

tolkas som att även om det är nytt för barnen också, så har de inga problem med att acceptera

detta nya. Barn är redo att acceptera och godkänna att det finns flera sätt, att det är så det är.

Barn och ungdoms förmåga att producera nya sätt att förstå vår omvärld, och att kritisera det

traditionella, har i alla tider irriterat vuxna. Nedanstående citat, som felaktigt tillskrives

Sokrates, visar att redan de gamla grekerna hade problem med ungdomars beteenden:

Vår ungdom älskar ingenting annat än lyxen och lättjan. Unga män och kvinnor

uppför sig sämre än någonsin tidigare. De föraktar varje auktoritet och hyser

ingen respekt för åldern. Vår tids barn har blivit tyranner över oss. De reser sig

inte ens om en äldre person träder in i ett rum, de är uppkäftiga mot sina

föräldrar och andra, de stör varje hyfsat samtal mellan vettiga människor, de har

dåliga matseder och har blivit sina lärares skräck. 2

Den tyske sociologen Karl Mannheim 3 menar att varje samhälle kommer att få motstånd från

sina unga eftersom de unga inte har investerat i det rådande utan snarare blivit pådyvlade det

existerande samhället. Detta framför han i sin generationsteori. Därför har ungdom inget

nödvändigt intresse i det etablerade, de tar inte det givna för självklart som vuxna gör.

Ungdomar kommer på olika sätt, och i olika tider med olika intensitet, ifrågasätta tidens

sociala synsätt och normer, samtidigt som de i relation till det rådande under sin levnadsbana

skapar ett till delar nytt samhälle.

Uggla och Mannheim representerar två lite olika anledningar till att lyssna på ungdomar i

varje givet samhälle. Där den ena anledningen representeras av det faktum att ungdom är

potentiella förändringsbärare och den andra anledningen är att ungas kritik av det varande kan

ge oss kloka tips om vad som kommer att eller vad som behöver förändras. Det innebär inte

att allt ungdomar för fram är ”bra” eller leder till något ”gott”, men att vi skall förmoda att

deras kritik har en grund och är ett tecken på att något inte accepteras i de ungas sätt att se på

saken. Det går naturligtvis inte heller att generalisera ungdom, ungdomar är olika även inom

samma generation, beroende på att de kommer från olika sociala, ekonomiska, kulturella

bakgrunder. Ungdomskritik av det bestående tar sig alltså många olika uttryck.

Denna undersökning är ett sätt att försöka lyssna på ungdom. I undersökningen finns uttryck

från ungdomarna som tyder på att de inte alltid anser sig bli tagna på allvar eller att vuxna

lyssnar på dem. Den känslan kan alla som haft en barndom känna igen sig i, som när vuxna

2 Enligt professor Holger Thesleff, Helsingfors är det ett skencitat, möjligen ”ett antikt eller bysantinskt

hopkok”. Det kan också vara Clemens av Alexandria, eller från 1800-talet.

3 Mannheim, Karl (1943/1986). The problem of Youth in Modern Society. Ur, Mannheim Diagnosis of our time.

Essays of a Sociologist. Westport, Conn.: Greenwood Press Publishers. (s. 31-53).

tränger sig före i kön, pratar om sina barn över deras huvuden och liknande exempel som de

flesta varit med om. I viss pedagogisk forskning talas det om en ny sorts barn- och ungdom 4 ,

som bland annat lärare har problem med. Lärare måste nuförtiden vinna sin auktoritet, det är

inget som läraren får automatiskt längre 5 .

”Palla med er!” är ett av svaren på den avslutande öppna frågan. Förmodligen betyder

uttrycket att den person som skrivit svaret inte orkar med oss, där oss innebär

undersökningen, enkäten, men kanske också de som på olika sätt för denne ungdom framstår

som de som administrerar undersökningen. Det vill säga politiker, tjänstemän, lärare,

författare, ungdomsstyrelsen, ja alla vi vuxna. Frågan är hur vi skall få dem som inte ”pallar”

med oss att börja ”palla” med oss?

Bromölla-studien

Bromölla kommun ligger i nordöstra hörnet av Skåne och gränsar till Blekinge. Det finns sju

kommunala grundskolor med nästan 1600 barn i kommunen. I denna undersökning ingår de

två grundskolor i kommunen som förfogar över skolår 7-9, det som tidigare kallades

högstadiet. Det finns 201 barn som går i skolår 8 i kommunen. Dessa är fördelade på två

skolor. På DalaSödra går cirka 170 elever, varav 56 stycken är med i denna undersökning

eftersom de går i skolår 8. De är fördelade på 35 flickor och 21 pojkar. På den andra,

Humleskolan, går det sammanlagt 371 elever, varav 145 går i skolår 8, fördelade på 79 flickor

och 66 pojkar. Det borde alltså finnas 201 svar på enkäten från elever i skolår 8. Antalet svar

är 161, vilket innebär en svarsfrekvens på 80 procent. Bromölla kommun har ett

gymnasieförbund tillsammans med Sölvesborgs kommun. Undervisningen på

gymnasieutbildningarna sker i huvudsak i Sölvesborg med undantag för Byggprogrammet,

som har sina lokaler i Bromölla. Gymnasieskolan har 10 nationella program, där vissa har

lokala profiler inom musik, media, drama och idrott. Dessutom finns det ett specialutformat

program som kallas Ekopiloterna, samt det Individuella programmet. Det går 256 elever inom

årskurs 2 av gymnasiet, dessa är fördelade på 119 flickor och 137 pojkar. 159 gymnasieelever

har besvarat enkäten, vilket ger en frekvens på 62 procent. 6 av de elever som besvarat

enkäten har inte svarat på frågan om vilket program de går i. Grundskoleeleverna som

besvarat undersökningen var födda mellan 1990 och 1992, med en överväldigande majoritet

för 1991. Inom gymnasieskolan är de flesta födda 1988, några 1987 och två personer 1985

respektive 1989.

Tabell 1: Fördelning av gymnasieelever på program och antal svar inom de olika programmen.

Program Barn

och

fritid

Antal

elever

Antal

svarande

Bygg Fordon

Hotell

- och

restau

rang

Industri

Natur Samhäll Teknik

Individuellt

Ej svar Summa

39 12 8 14 24 35 85 18 21 256

30 7 7 12 19 23 34 14 1 6 153

Det är lätt att notera att det stora svinnet finns inom två program, det individuella programmet

där endast 1 av 21 elever besvarat enkäten, samt det samhällsvetenskapliga programmet där

endast 40 procent av eleverna besvarat enkäten. Den låga svarsfrekvensen leder till vissa

4 Day, Christopher (1999). Developing teachers. The challenges of lifelong learning. London: Routledge Falmer.

5 Trondman, Mats (1997). Från boss till medarbetare – om den sköra auktoritetens möjligheter. Ur Pedagogiska

magasinet Nr. 3, 1997.

problem när det gäller analysen av undersökningen i förhållande till gymnasieskolan.

Undersökningen är en totalundersökning på så sätt att samtliga elever inom årskurs två

respektive skolår 8 skulle besvara enkäten. Detta innebär att det hade varit möjligt att ge säkra

svar på hur ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet respektive skolår 8 beskriver sin situation

inom de områden som undersökningen täcker. Bortfallet av individer inom gymnasieskolan

borde analyseras och diskuteras, både vad gäller orsaker till bortfallet av besvarande individer

som vad bortfallet som sådant innebär för undersökningens trovärdighet. Då det här dessutom

är frågan om vad som kallas ett systematiskt bortfall, det vill säga det är individer som tillhör

samma delgrupp som bortfallet består av blir det än besvärligare att handskas med. Det finns

egentligen inga normer för hur stora bortfall som kan accepteras, ibland nämns 25 % och

ibland 40 % 6 . Det höga bortfallet i denna undersökning beror på så kallade missing data, det

vill säga det förekom i början av genomförandet av undersökningen problem med vissa

datorer och detta drabbade vissa klasser mer än andra klasser på gymnasieskolan. Det andra

skälet till problem härrör förmodligen från det faktum att många elever är stationerade i

Sölvesborg, samt att klasserna innehåller elever från bägge kommunerna. För det tredje

genomfördes samtidigt gymnasieskolans årliga skol- och studiesituationsenkät. Den vidlyftiga

organisation som gymnasieförbundet har kan ytterligare ha försvårat kontrollen av vilka som

svarat respektive inte svarat i de olika enkäterna. Här görs ingen bortfallsanalys, läsaren får

vara medveten om det bortfall som finns inom gruppen gymnasieelever vid läsning av

rapporten.

Enkätmaterialet

Undersökningen genomfördes under oktober-november 2005.

Materialet har behandlats i statistikprogrammet SPSS. I denna undersökning presenteras inga

signifikanstest och detta av två skäl. För det första är detta en totalundersökning, det vill säga

samtliga elever i skolår 8 och 11 skulle medverka. Hade de gjort det så behöver inte slumpens

inverkan på resultatet utredas, skillnader mellan grupperna som medverkar är ”sann” eftersom

alla svarat på frågan. För det andra blir ett signifikanstest i den population som vi arbetar med

i denna undersökning extra felaktig. Detta på grund av att den del av populationen som

saknas, särskilt bland gymnasieeleverna inte saknas på grund av slumpmässiga skäl. Det är

relativt sett fler från samhällsprogrammet som inte besvarat enkäten och alltså är inte

populationen representativ för Bromöllas ungdomar.

Datamaterialet har främst genomgått korstabuleringar för att få fram jämförande siffror

mellan skolår och kön, eftersom de två bakgrundsvariablerna är de som är möjliga att

undersöka.

Här kommer ett bidrag från de unga i Bromölla kommun till politiker, lärare och föräldrar.

Var nu snälla och lyssna!

6 Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Politik, samhälle och inflytande

Dom kan ju göra mig till härskare!

Jag tycker kommunen borde satsa mer på ungdomarna!

Lyssna på oss! Gör något så att vi kan få våra röster hörda när vi vill, och att det blir av!

Barnombudsmannen Lena Nyberg skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter den 30 mars

2006 om läget i riket vad gäller frågan om ungdomars känsla för politik och inflytande. Det

visar sig att det inte är så stor skillnad mellan Bromölla och riket, det är i stort sett samma

mönster som visar sig. Enlig barnombudsmannen är det nästan 50 % som inte är ”intresserade

av att säga vad de tycker i frågor som direkt berör dem till de lokala politikerna”. Det är 61 %

som menar att de som bestämmer aldrig efterfrågat deras åsikt, samt 54 % ”tror inte att de

vuxna är särskilt intresserade av vad de tycker, eller anser att de vuxna över huvud taget inte

bryr sig”. Ungdomarna menar att beslutsfattare skall se till så att alla förstår, man skall

förklara de beslut som tas, samt inte avfärda ungdomars röster direkt. I Bromölla kommun

finns tydligt liknande tendenser och är förmodligen något som de lokala politikerna får ta till

sig. Det är naturligtvis, som barnombudsmannen också säger, svårt med demokrati, även vi

som anser oss vuxna måste vara ödmjuka och öppna och lyssna på de ungdomar som finns

runt omkring oss.

Området som behandlar inflytande handlar om ungdomars tankar och tyckanden om politik

och samhällsfrågor, samt deras kontakt med lokalpolitiken. Frågorna behandlar dels intresse

och dels vad de gjort som kan sägas vara inom ramen för politiskt eller samhällsengagerat

handlande. Frågorna behandlar också vad de skulle vilja göra inom det politiskt,

samhällsengagerade området. Frågorna är desamma för bägge skolformerna.

Intresse för politik och samhällsfrågor

Området inleds med en fråga om grad av intresse för politik: Hur intresserad är du av politik?

Frågan kan besvaras med att man antingen är mycket eller ganska intresserad, respektive inte

alls eller inte särskilt intresserad. Gränsen mellan ganska intresserad och inte särskilt

intresserad kan sägas vara otydlig. De två svarsalternativen mycket intresserad och ganska

intresserad har i diagrammet nedan slagits ihop, och motsvarande sammanslagning är gjord

av svarsalternativen inte särskilt och inte alls intresserad.

Diagram 1: Hur intresserad är du av politik? (skolform, kön, procent)

Gymnasiet, pojkar

Gymnasiet, flickor

Grundskolan, pojkar

Grundskolan, flickor

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mycket eller ganska intresserad Inte särskilt eller inte alls intresserad

Det är få gymnasieungdomar som tycks vara intresserade av politik, 83.5 % av samtliga

gymnasieungdomar har svarat med en lutning mot ointresse för politiska frågor. Det är fler än

50 % av flickorna som svarat inte alls intresserad och nästan 45 % av pojkarna som svarat så.

Pojkarna är tydligt mer intresserade av politik än flickor. Om man jämför med

grundskoleeleverna så är mönstret lika, men lite mer accentuerat. Det är 86.4 % av samtliga

ungdomarna på grundskolan som lutar mot ointresse för politiska frågor, och det är nästan 60

% av både flickor och pojkar som svarar inte alls intresserad. Grundskolepojkarna är lite mer

intresserade av politik än flickorna.

Området avslutas med en motsvarande fråga om intresset för samhällsfrågor, med samma

svarsalternativ. Detta leder till en möjlig komplikation. Innan frågan om intresse för

samhällsfrågor ställs har ett antal olika frågor som handlar om politik och samhälle ställts.

Dessa frågor kan sägas ha riktat uppmärksamheten för respondenterna till frågor om politik

och samhälle, och kan alltså ha påverkat hur ungdomarna svarar på frågan om intresse för

samhällsfrågor. Det är möjligt att resultatet på dessa båda frågor hade blivit tvärtom, eller

åtminstone med mindre skillnad i svaren, om frågorna hade ställts i omvänd ordning?

Diagram 2: Hur intresserad är du av samhällsfrågor? (skolform, kön, procent)

Gymnasiet, pojkar

Gymnasiet, flickor

Grundskolan, pojkar

Grundskolan, flickor

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Mycket eller ganska intresserad Inte särskilt eller inte alls intresserad

Det är möjligt att påstå att intresset för samhällsfrågor är lite högre inom bägge grupperna,

även om komplikationen berörd ovan kan vara orsak till skillnaderna. För gymnasiepojkarnas

del tycks intresse och ointresse väga jämnt. Det är endast 25 % som menar att de inte alls är

intresserade av samhällsfrågor, motsvarande siffra för gymnasieflickorna är 29 %.

Grundskoleelevernas siffror är också ökande vad gäller intresse för politik, och siffran för att

man inte alls är intresserad sjunker också (39 % för pojkar och 25 % för flickor). Det visar sig

alltså att flickorna är mindre ointresserade av samhällsfrågor än pojkarna. Att pojkarna är mer

ointresserade kan möjligen förklaras med pojkars senare mognad i förhållande till flickor, fast

detta är något som måste närmare undersökas.

Om man jämför siffrorna mellan intresse för politik och samhällsfrågor är det tydligt att

intresset för samhällsfrågor är högre än intresset för politik. Den skillnad som finns vad gäller

intresset för politik och samhällsfrågor visar sig ligga i att svarsalternativet ganska intresserad

ökar på frågan om samhällsfrågor, det är endast en låg procentuell skillnad på

svarsalternativet mycket intresserad på de två frågorna.

Ungdomarnas frågor

En fråga i enkäten handlar om vad ungdomarna skulle ha satsat på om de var politiker. Det är

en fråga som kan ge en vink om vad det är ungdomar anser är viktigt inom politik och

samhälle. Fråga var ställd: Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du

bor. Vad är viktigast att satsa på? Markera med kryss de fyra områden som du tycker att det

är viktigast att kommunen satsar på. Det fanns 21 alternativ att välja mellan. Här följer en

sammanställning av de alternativ som fick 30 eller fler markeringar inom de två skolformerna.

Tabell 2: Vad ungdomar skulle satsat på om de var politiker i kommunen.

Högstadiet

Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 62

Skola 51

Arbete mot kriminalitet 41

Idrottsanläggningar 38

Sjukvård 38

Fritidsaktiviteter 32

Djurens rättigheter 31

Ställen där ungdomar kan mötas 31

Gymnasiet

Arbeta mot kriminalitet 64

Skapa arbeten för unga 46

Skola 43

Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 42

Sjukvård 38

Bostäder för unga 36

Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 35

Ställen där ungdomar kan mötas 33

Fritidsaktiviteter 30

Ungdomarnas förslag är en blandning av traditionella politiska frågor, som skola, sjukvård,

arbetsmarknadspolitik och arbete mot kriminalitet, samt mer lokalpolitiska frågor, som

fritidsaktiviteter, ungdomsaktiviteter och mötesplatser. Det finns ett problem med de

alternativ som är uppställda. Då de ombeds att besvara vad de anser att kommunen skall satsa

på och när alternativen i egentlig mening inte är kommunspecifika frågor, kan man påstå att

enkäten leder till missuppfattningar kring vilken nivå som olika frågor behandlas inom. Det

går även att uppleva något liknande i samband med de öppna frågorna inom enkäten, en del

ungdomar uttrycker sig som om sjukvård och arbete mot kriminalitet är kommunalpolitiska

frågor. I enkäten har gymnasieungdomarna, förutom de traditionella frågorna lyft fram sin

specifika situation genom att framhålla bostads- och arbetsmarknadspolitik som viktiga

frågor. Högstadieungdomarna lyfter som särskild fråga fram djurens rättigheter.

Att påverka

Ungdomarna har alltså åsikter om vad som är väsentligt att syssla med för politiker, och trots

de låga siffrorna beträffande intresset för politik, är det många som vill vara med och påverka

frågor som rör kommunen. Det är 49.7 % av gymnasieungdomarna respektive 56 %

grundskoleungdomarna som vill vara med och påverka. Ungdomarna får även chansen att fritt

skriva ned, i en öppen fråga inom enkäten, vad de vill påverka i samband med frågan om att

vilja vara med och påverka i kommunen. Svaren är snarlika de valmöjligheter de hade under

frågan där de skulle välja fyra alternativ. Det är lite mer ordrikt uttryckt. Det är också likt

svaren i de öppna frågor vars svar finns som inledning till varje område i redovisningen. Ett

par udda exempel är: allt, inget, vet inte. Det är vidare 63.5 % av gymnasieungdomarna som

anser att det är viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas och diskuterar, motsvarande

siffra för grundskoleungdomarna är 49.7 %. En liten lustighet i sammanhanget är att det

endast är cirka 30 % av ungdomarna som personligen vill träffa beslutsfattare i kommunen.

Att vilja träffa politiker innebär att man måste engagera sig själv. Här råder alltså någon form

av diskrepans i deras svar, mellan vad som är viktigt och kanske vad man själv är beredd att

offra. Detta kan återigen vara en indikation som visar att även om man inser nödvändigheten

av att ungdomar och politiker träffas, så slår ointresset eller annat över i att man inte själv vill.

Det blir spekulativt att föreslå att detta är ett utslag av osäkerhet, men det är möjligt att

ointresset i fråga om politik och samhällsfrågor bottnar i en känsla av okunskap och att den

därmed är förbunden med en känsla av oförmåga att handla i förhållande till sådana frågor. På

samma gång ger ungdomarna uttryck för förnuft genom att de inser att det vore bra om

ungdomar och politiker möttes för diskussioner, och alltså ser man positivt på det.

Det är 50,3 % gymnasieungdomar respektive 44 % av grundskoleungdomarna som svarat

negativt vad gäller frågan om att vara med och påverka frågor i kommunen. Dessa ger

följande skäl till varför de inte vill vara med:

Diagram 3. Anledning till ”vill inte vara med och påverka frågor som rör kommunen” (%).

Jag kan för lite om hur jag ska göra

Jag är inte tillräckligt intresserad

Jag har inte tid

Jag tror inte det spelar någon roll, de som bestämmer

lyssnar nog inte i alla fall

Jag är på väg att flytta från kommunen

Annat

0 5 10 15 20 25 30

Gymnasiet Grundskolan

Det skäl som är noterbart högst och som är svaret från cirka en fjärdedel av

gymnasieungdomarna respektive cirka en femtedel av grundskoleungdomarna, är att man

anser sig sakna intresse för att syssla med frågor som rör kommunen. En relativt stor del anser

också att de kan för lite för att vara med och påverka, och andra att man inte anser sig ha tid

till det. Direkt riktat till dem som bestämmer i kommunen är synpunkten, att det inte spelar

någon roll om man vill eller inte vill påverka kommunrelaterade frågor, eftersom de som

bestämmer nog ändå inte lyssnar.

Direkt kopplat till detta är frågan om i vad mån ungdomarna själva tycker att de har möjlighet

att föra fram sin åsikt till dem som bestämmer i kommunen.

Diagram 4: Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som

bestämmer i kommunen? (skolform, kön, procent)

Gymnasiet, pojkar

Gymnasiet, flickor

Grundskolan, pojkar

Grundskolan, flickor

0 10 20 30 40 50 60 70

Mycket stora eller ganska stora möjligheter Ganska små, mycket små eller inga möjligheter Vet inte

Det finns en övervikt mot att man inte tror att ens möjligheter är särskilt stora, även om

andelen vet inte också är stort. Det är bland gymnasieungdomarna tydligt att flickorna är

skeptiska till möjligheten i högre grad än pojkarna. Det är faktiskt ingen flicka som svarar att

de har mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter. På grundskolan är det tvärtom

flickorna som är lite mer positiva i denna fråga.

Om man istället ser på antal så är det 0 av 73 flickor och 5 av 80 pojkar som tror sig ha

mycket stora möjligheter till att framföra sina åsikter till dem som bestämmer. Bland

grundskoleungdom är motsvarande siffror 3 av 91 flickor, respektive 1 av 60 pojkar. Det

innebär att de allra flesta ungdomarna i Bromölla kommun uttrycker en osäkerhet med hänsyn

till kontakten och relationen till sina lokala politiker. På frågan om vad ungdomarna gjort eller

som de kunde tänka sig att ha gjort under det senaste året, är det fler som tagit kontakt med

politiker än de som tror sig kunna få gehör för sina åsikter (13 bland gymnasie- och 8 bland

högstadieungdomar). Detta svar kan jämföras med svaret på frågan: Till vem eller vart vänder

du dig om du vill påverka i kommun?

Som en följd av denna fråga kan man undra vart ungdomar då vänder sig om de vill påverka

något i sin kommun. Det är inte många som anser sig kunna svara på denna fråga, det är färre

än 50 %. De som ändå svarat har bland gymnasieeleverna valt personlig kontakt eller

tjänsteman/politiker och bland grundskoleeleverna personlig kontakt och vill inte påverka.

Diagram 5: Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i kommun? (procent)

Personlig kontakt

Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund

Förening eller organisation

Medierna

Tjänstemän eller politiker

Vill inte påverka

Vet inte

0 10 20 30 40 50 60

Gymnasiet Grundskolan

Ungdomars politiska aktiviteter

Till sist skall ungdomarnas förhållande till ett antal handlingar som kan betraktas som

politiska eller samhällspolitiska beskrivas. Det är 12 olika handlingar som ungdomarna skall

ta ställning till i vad mån de gjort det som framställs, alternativt inte kan tänka sig att göra

detta. Dessutom finns svarsalternativet att man inte utfört handlingen, men att man kan tänka

sig att göra det. Hur stor andel av ungdomarna har gjort följande?

För det första kan vi konstatera att det inte är många ungdomar som tagit kontakt med någon

politiker, vilket kan ses som en viss bekräftelse på den diskussion som fördes ovan om

intresse av politik, om viljan att ta kontakt och vad man tror att nyttan är med att ta kontakt

med politiker. För det andra kan vi konstatera att märken och symboler som uttrycker en åsikt

om något är en relativt vanlig företeelse bland ungdomarna. Det är ingen större skillnad

mellan könen i den frågan. För det tredje kan vi konstatera att alternativet skriva en insändare

är vanligast bland grundskoleungdomarna, fast egentligen är det flickorna som tycks utföra

denna handling. Det är cirka 25 % av flickorna på grundskolan som har skrivit insändare,

medan motsvarande siffror för pojkar i grundskolan, samt flickor och pojkar på gymnasiet

endast ligger på cirka 5 %. Det är strax över 10 % av ungdomarna som deltagit i lagliga

demonstrationer, därefter ligger siffrorna runt 5 % på de övriga handlingsalternativen. Flera

av dessa består av mer eller mindre olagliga handlingar, som till exempel att måla slagord på

allmän plats, ockupera byggnader samt delta i olagliga demonstrationer. Bland

gymnasieungdomarna så har majoriteten av dem som deltagit i dessa olagliga handlingar

medverkat i alla tre, det är 6 av 8-10 personer. Hälften av de grundskoleelever som svarat att

de utfört olagliga handlingar har gjort samtliga olagliga handlingar.

Diagram 6: Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka

dig att göra det? (gymnasiet, procent)

Tagit kontakt med någon politiker

Skriva på en namninsamling

Skriva insändare

Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt

Chatta/debattera politik på Internet

Vara medlem i ett politiska parti

Delta i lagliga demonstrationer

Delta i bojkotter/köpstrejker

Delta i olagliga demonstrationer/aktioner

Måla politiska slagord på allmän plats

Ockupera byggnader

Skada andras/allmän egendom i protest

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Det har jag gjort Det skulle jag aldrig göra

Diagram 7: Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka

dig att göra det? (grundskolan, procent)

Tagit kontakt med någon politiker

Skriva på en namninsamling

Skriva insändare

Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt

Chatta/debattera politik på Internet

Vara medlem i ett politiskt parti

Delta i lagliga demonstrationer

Delta i bojkotter/köpstrejker

Delta i olagliga demonstrationer/aktioner

Måla politiska slagord på allmän plats

Ockupera byggnader

Skada andras/allmän egendom i protest

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Det har jag gjort Det skulle jag aldrig göra

Sammanfattning

Ungdomars skilda intresse för politik och samhällsfrågor kan bero på det tidigare berörda

problemet med att frågorna ställdes med stort mellanrum och med andra frågor som kan sägas

lyfta intresset emellan. Det är också så att man idag talar om ett allmänt politikerförakt, vi hör

diskussioner om de politiska partiernas sjunkande medlemsantal och svårigheten att värva

medlemmar. Vidare kan man diskutera möjligheten att det är andra frågor än de traditionella

politiska frågorna som intresserar ungdom av idag. Samtidigt såg vi i undersökningen att när

ungdomarna själva skulle tala om vad de ansåg var viktiga frågor att syssla med för politiker,

så var det de traditionella frågorna som framfördes i hög grad.

Det går att ge åtminstone två möjliga förklaringar till denna oregelbundenhet. För det första är

det möjligen så att ungdomar idag kopplar intresse av politik som kopplat till de politiska

partierna. På senare tid har det sjunkande antalet medlemmar i ungdomspartierna

uppmärksammats. För det andra som redan påpekat kan anledningen till skillnaderna mellan

intresse för politiska respektive samhällsfrågor vara de frågor som ligger mellan dem.

Detta kan hänga samman med det faktum att ungdomarna inte tror att de har möjlighet att föra

fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Det är endast 12.5 % av

gymnasieungdomarna som tror sig ha mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram

sina åsikter till politiker, motsvarande siffra bland högstadieungdom är 10.5 %.

Här finns alltså en problematik som det kan finnas anledning att se närmare på om man vill att

ungdomar skall intressera och engagera sig i den lokala politiken.

Orättvis behandling

Att jag blir tillsagd om klädstilen! Till exempel att jag har min Ultima Thule-tröja och att

lärarna påstår att det är rasistiskt, nasiztiskt eller främlingsfientligt!

Det finns inte så mycket att göra för ungdomar, det tycker jag är orättvist.

Frågorna inom denna avdelning handlar om ifall respondenterna anser sig ha blivit orättvist

behandlade under det senaste halvåret, i vilket/a sammanhang man blivit orättvist behandlad,

samt av vilken orsak man tror att sig ha blivit orättvist behandlad. Frågorna är desamma för

bägge grupperna, men gymnasieungdomarna har flera alternativ att välja bland när det gäller i

vilket sammanhang de blivit orättvist behandlade. Notera att flera av diagrammen är

presenterade i antal istället för procent.

Orättvist behandlad

Den första frågan handlar om ungdomarna upplevt sig ha blivit orättvist behandlade under det

senaste halvåret. Svarsalternativen är: Nej, aldrig; Ja, någon gång; Ja, flera gånger. Det är

runt 30 % av ungdomarna som aldrig upplevt sig orättvist behandlade. Bland flickorna på

gymnasienivå är det 17 av 72 som aldrig anser sig ha blivit orättvist behandlade och bland

grundskoleflickorna är det 39 av 85, motsvarande siffror för pojkarna är 25 av 76 för

gymnasiet och 16 av 55 för grundskolan. Det är runt 20 % av ungdomarna som uttrycker att

de blivit orättvist behandlade flera gånger under det senaste halvåret. Det är något fler flickor

än pojkar som upplever sig orättvist behandlade.

Figur 8: Har du det senast halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad? (skolform, kön, procent)

Gymnasiet,

pojkar

Gymnasiet,

flickor

Grundskolan,

pojkar

Grundskolan,

flickor

0 10 20 30 40 50 60

Nej, aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger

Slår vi ihop värdena för att ha blivit orättvist behandlad någon gång eller flera gånger uppnår

vi de höga procentsiffrorna 71.6 % för gymnasieungdomarna och 72.1 % för

grundskoleungdomarna.

Varför?

Anledningen till att man blivit orättvist behandlad skiftar, det fanns 7 alternativa förslag samt

alternativet annat/vet inte att välja bland i enkäten. Vi kan notera att det är strax över 31

ungdomar som anser sig orättvist behandlade på grund av sitt utseende, 21 stycken av dessa är

flickor. Den orsak till orättvis behandling som fått näst högst markeringar är könstillhörighet,

av 15 sammanlagda markeringar består nio av flickor och sex av pojkar. Det är synd att vi inte

får närmare vetskap kring vad ungdomarna menar när de svarar ett visst alternativ. Det leder

till att vi måste spekulera, åtminstone tyst för oss själva om vad det kan betyda när en ungdom

svarar till exempel kön eller ålder. Och dessutom kan man undra hur ungdomarna vet att det

är på grund något av dessa alternativ som de blivit orättvist behandlade. Det sista alternativet

annat/vet inte innehåller ett ytterligare problem eftersom det är ett gemensamt svar med två

olika betydelser. Det olyckliga är att vi inte kan säga om ungdomarna svarar annat eller vet

inte. Alternativet annat/vet inte är valt allra flest gånger (147) och det är inte konstigt, för det

troliga är att ungdomarna inte förstår varför de blir orättvist behandlad.

Tabell 9: Orsak till orättvis behandling? (skolform, kön, antal)

Utländsk bakgrund/hudfärg

Kön

Sexuell läggning

Ålder

Utseende

Handikapp/funktionshinder

Religion

0 5 10 15 20 25 30 35

Gymnasiet pojkar Gymnasiet flickor Högstadiet pojkar Högstadiet flickor Summa

Vem är orättvis?

I vilka sammanhang blir då ungdomar orättvist behandlade? Om man bortser från kategorin

annat som får det största antalet svar, så är det främst i kontakten med skolans personal och

privatpersoner som ungdomarna upplever att de blir orättvist behandlade.

Diagram 10: Jag blev orättvist behandlad i kontakt med …? (gymnasiet, kön, antal)

Skolans personal

privatperson

Andra elever/studenter

Sjukvården

Polisen/rättsväsendet

Socialtjänsten

Serviceställe

Kyrka eller samfund

Organisation eller förening

Annat

Arbetsförmedlingen

Försäkringskassan

Arbetsgivare

Arbetskamrater

0 5 10 15 20 25 30

Pojkar Flickor

Mönstret är likartat när det gäller siffrorna från grundskolan 7 . Den tredje kategorin som är

relativt vanlig inom båda skolformerna är kontakten med andra elever/studenter. För

gymnasieungdomarna tillkommer alternativen sjukvård och polis/rättsväsende också. Det är

mellan 5 och 10 ungdomar från gymnasieskolan som anser sig blivit orättvist behandlade av

dessa institutioner.

Diagram 11: Jag blev orättvist behandlad i kontakt med …? (grundskolan, kön, antal)

Skolans personal

privatperson

Andra elever/studenter

Sjukvården

Polisen/rättsväsendet

Socialtjänsten

Serviceställe

Kyrka eller samfund

Organisation eller förening

Annat

7 Notera att skalorna för diagrammen är olika.

0 5 10 15 20 25 30 35

Pojkar Flickor

Sammanfattning

Svaren inom detta område kan betraktas på flera sätt. För det första kan man diskutera vad

orättvis behandling är och hur vi som enskilda förhåller oss till det som kan kallas orättvis

behandling? Det som den ena personen upplever som starkt orättvist, kan den andra uppleva

tvärtom. Det vi har att förhålla oss till här är alltså högst individuella åsikter. Det finns ingen

definition av vad som på ett mer objektivt sätt kan betraktas som orättvist. Alla har väl i olika

sammanhang upplevt sig blivit orättvist behandlade. Många gånger har man väl i efterhand

insett att det kanske inte var så orättvist, eller att det annars hade blivit mer orättvist för andra.

För det andra kan vi notera att det är alternativen annat/vet inte när det gäller skälet till att

man blivit orättvist behandlad och annat när det gäller sammanhanget där man blivit orättvist

behandlad, som får flest svar av ungdomarna i Bromölla. De alternativ som finns att välja

mellan tycks åtminstone vad gäller i vilka sammanhang den orättvisa behandlingen skulle ha

hänt vara ganska täckande. Ofta är det väl just känslan av förvåning man upplever som kan

kopplas till orättvis behandling, som gör att man inte förstår. Varför var hon/han sådan mot

mig?

För det tredje kan vi konstatera att utseendet spelar stor roll för många ungdomar, så stor roll

att många tror att det är deras utseende som är grunden till att de blir orättvist behandlade. Det

hade i sammanhanget varit intressant att veta på vilka sätt som utseendet upplevs som

skapande av situationen. Frågan är också vad de ungdomar som skrivit utseende menar med

utseende. Det är ju flera av de andra alternativen som också kan betraktas som utseende, till

exempel hudfärg, handikapp och funktionshinder, samt ålder. Dessutom är det möjligt att

sexuell läggning och religionstillhörighet kan visa sig i klädstilen. Här antas att utseendet i

detta fall handlar om kroppsutseende och alltså snarare kan kopplas till diskussionen om

kroppsfixering.

När det gäller de sammanhang där ungdomarna anser sig blivit utsatta för orättvis behandling

är de alternativ som fått högt antal träffar egentligen ganska självklara. Det är i de

sammanhang som ungdomar rör sig, det vill säga skolan, hemmet och bland kamraterna. Att

kontakten med skolans personal är problematisk är inte konstig av flera skäl. För det första

eftersom ungdomarna inte är i skolan av fri vilja, och det är lärarna som representerar denna

institution som också blir utsatta för kritiken. Dessutom är möjligheten till att känna sig

orättvist behandlad än större i grundskolans senare del och i gymnasiet eftersom

betygssättning är en mycket vanlig källa för känslor av orättvis behandling. Det som

ungdomar vanligen klandrar skolan och lärarna för är att man upplever att elever blir orättvist

behandlade. Privatpersoner och kamrater är också vanliga kontakter när det gäller orättvis

behandling, och man kan misstänka att de egna föräldrarna ligger i kategorin privatpersoner.

Att dessa båda grupper får ett relativt högt antal markeringar av ungdomarna är förmodligen

just för att man tillbringar mycket tid med dem.

Den skillnad som finns mellan gymnasiet och grundskolan är inte stor vad gäller orättvis

behandling. Att gymnasieeleverna känner sig mer orättvist behandlade än grundskoleeleverna

kan bero på att gymnasister rör sig ute mer än grundskoleungdomar. Dessutom besöker

gymnasisterna säkert sjukvård, polis, socialtjänst och serviceställen utan sina föräldrar i högre

grad än vad grundskoleungdomarna gör.

Till sist kan vi konstatera att det endast är runt 30 % som menar att de inte blivit orättvist

behandlade det senaste halvåret. Det är många av ungdomarna som känner sig mer eller

mindre kränkta i vardagen.

Trygghet

Förhindra ”hot-verksamheten”, alldeles för många hot sprids och gör kommunen och skolan

otrevlig för många att vara i.

Ta bort alla nazister, kriminella och alkoholister nere i byn.

Bättre belysning på cykelstigarna.

Ta tag i mobbingen, våldtäkter och så vidare.

Avdelningen som heter trygghet behandlar allmän utsatthet respektive mobbing. Det är

samma frågor till bägge ungdomsgrupperna. I diagrammen inom detta avsnitt är det antal

istället för procent som är enhet för redovisningen. Anledningen till detta är att frågorna i

detta avsnitt ger resultat som består av väldigt höga respektive väldigt låga procenttal.

Tryggheten är här till stor del kopplad till olika våldshandlingar och det är mycket positivt att

mellan 85-98 % av ungdomarna inte blivit utsatta för det som det frågas om i enkäten. En

redovisning i procent, med mycket låga procenttal för det som kan betraktas som

problematiskt och upprörande, kan upplevas som att problemen är försumbara. Här

poängteras antalet som upplever att de är utsatta för det som behandlas, för att förtydliga att

det handlar om individer. Här passar det också bra att påminna om att individerna är mellan

13 och 19 år gamla.

Var känner man sig otrygg?

Denna fråga ställs i förhållande till tio platser och har följande svarsalternativ: Ja, alltid; Ja,

oftast; Nej. Dessa tio platser är uppdelade i flera diagram nedan. Svarsalternativet Ja, oftast är

lite otydligt och borde ha haft någon form av förtydligande eller följdfråga. Svaret Ja, oftast

betraktas här som att individerna som svarar så är otrygga. Det finns vissa ställen där

ungdomarna känner sig mer trygga. Det är: utomhus i mitt bostadsområde på dagen (86 % alla

ungdomar); till och från skolan (80.5 % alla ungdomar). När det gäller känslan av trygghet på

de platser som redovisas i diagrammen finns det skillnader dels mellan skolformerna och dels

mellan könen. Det finns skillnader som pekar mot att grundskoleungdomar känner sig lite mer

otrygga än gymnasieungdomar och att flickor känner sig otryggare än pojkar. Slår vi samman

könen är det så att de allra flesta ungdomarna känner sig trygga och har svarat Ja, alltid på

dessa fem platser, men bland flickorna är känslan av otrygghet övervägande när det gäller det

egna bostadsområdet på kvällen. Det är endast 47 % av gymnasieflickorna och 40 % av

grundskoleflickorna svarat att de alltid känner sig trygga.

Tabell 12: Känner du dig trygg på följande ställen? (gymnasiet, kön, antal)

Utomhus i mitt bostadsområde på dagen

Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen

På väg till eller från skolan

I klassrummet

På rasterna i skolan

0 5 10 15 20 25 30

Nej, pojkar Nej, f lickor Oftast, pojkar Oftast, flickor

I nästan varje fall känner sig fler flickor än pojkar osäkra på tryggheten i platsen. Speciellt

utsatta tycks flickor känna sig i sitt eget bostadsområde på kvällen, samt på väg till eller från

skolan. Det är ett liknande mönster för grundskoleflickorna, även om skillnaderna är lite

högre. Vi kan också notera att ett antal, särskilt grundskoleflickor, känner sig otrygga, det vill

säga de som både svarat nej och oftast, i klassrummet och under rasterna i skolan.

Diagram 13: Känner du dig trygg på följande ställen? (grundskolan, kön, antal)

Utomhus i mitt bostadsområde på dagen

Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen

På väg till eller från skolan

I klassrummet

På rasterna i skolan

0 10 20 30 40 50

Nej, pojkar Nej, flickor Oftast, pojkar Oftast, flickor

Nedan följer ett likartat diagram med 5 ytterligare platser som ungdomarna har fått ta

ställning till sin känsla av otrygghet inför. Dessa platser är med ett undantag mer utsatta

platser, det är tillfällen då ungdomarna inte befinner sig i sitt hemområde eller inom skolans

område. Det är platser som präglas mer av självständighet och utsatthet. Undantaget är

hemmet som borde representera en extremt tryggt plats. Det är också 94 % av

gymnasieungdomarna och 84 % av grundskoleungdomarna som alltid känner sig trygga i

hemmet. Anmärkningsvärt är att åtta (8) ungdomar svarar Nej på om de känner sig trygga i

hemmet. Det är 24 ungdomar som oftast känner sig trygga i hemmet. Sammanlagt finns det 32

ungdomar i Bromölla som inte alltid känner sig trygga i sina egna hem.

Diagram 14: Känner du dig trygg på följande ställen? (gymnasiet, kön, antal)

På ungdomens hus, fritidsgård eller

liknande

På discotek eller annat nöjesställe

Ute på stan, på allmän plats

På buss, tåg, tunnelbana eller liknande

I hemmet

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Nej, pojkar Nej, flickor Oftast, pojkar Oftast, flickor

För gymnasieungdom är det discotek och andra nöjesställen som upplevs som otryggast, det

är endast 47,3 % som alltid känner sig trygga på sådana platser. Vi kan också konstatera att

platserna redovisade i detta diagram, förutom hemmet, är platser där den relativa osäkerheten

är stor, i det att fler ungdomar svarar med alternativet oftast. Mönstret är detsamma för

grundskoleungdomarna. 8

Diagram 15: Känner du dig trygg på följande ställen? (grundskolan, kön, antal)

På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande

På discotek eller annat nöjesställe

Ute på stan, på allmän plats

På buss, tåg, tunnelbana eller liknande

I hemmet

0 10 20 30 40 50 60

Nej, pojkar Nej, flickor Oftast, pojkar Oftast, flickor

Vad har hänt dig?

Upplever ungdomarna då saker som kan vara en bakgrund för känslan av otrygghet? På

frågan om Har något av följande hänt dig det senaste halvåret? där alternativen var olika

varianter av våld finner vi att majoriteten inte har varit utsatta för våldshandlingar. Det är

dock ett antal ungdomar som svarar att de har blivit utsatta för våld.

8 Notera skalskillnaden på diagrammen 14 0ch 15.

Tabell 4: Har något av följande hänt dig det senaste halvåret? Svaret Nej. (skolform, procent)

Jag har inte

vågat gå ut

Någon har hotat

mig

Någon har stulit

från mig

Jag har blivit

utsatt för

misshandel

Gymnasiet 92,3 84,5 89 92,3 92,9

Grundskolan 96,3 87,1 93,3 96,3 98,8

Jag har blivit

utsatt för

sexuellt

våld/utnyttjande

Vi kan se att gymnasieelever är mer utsatta för våld än grundskoleelever. Vi kan också

konstatera att det är hot respektive stöld som är de vanligaste händelserna som ungdomarna

råkar ut för. Här ser vi också att pojkarna på gymnasiet är mer utsatta än flickorna.

Diagram 16: Har något av följande hänt dig det senaste halvåret? (skolform, kön, antal)

Jag har inte vågat gå ut

Någon har hotat mig

Någon har stulit från mig

Jag har blivit utsatt för misshandel

Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Gymnasiet pojkar Gymnasiet flickor Grundskolan pojkar Grundskolan flickor

Det mest anmärkningsvärda med denna uppräkning är väl att det är fler pojkar än flickor inom

gymnasieskolan som har blivit utsatta för sexuellt våld/utnyttjande under det senaste halvåret.

Vi kan dessutom konstatera att det är ett antal ungdomar som inte har det lätt i sina liv. Det är

till exempel två gymnasieungdomar som har markerat att de blivit utsatta för samtliga fem

våldshandlingar.

Förekommer mobbing?

En våldshandling som ofta diskuteras är det som kallas mobbing. När frågan om mobbing

ställs i enkäten föregås denna fråga av en relativt lång definition av vad man i denna enkät

menar med mobbing. Texten i enkäten lyder som följer:

9 Felstavning i orginalet.

Vi undrar om du har blivit mobbad eller utfryst. Med MOBBING menar vi

att någon/några hotar eller säger elaka och obehagliga saker som någon

annan inte tycker om att höra. Mobbing kan också vara när någon/några

slår, knuffar, sparkar eller håller fast någon annan mot hans eller hennes

vilja. För att det 9 här sakerna ska betraktas som mobbning ska de hända

regelbundet och inte vara på skoj. Med UTFRYSNING menar vi att man

inte får vara med, att man blir utestängd. Om du svarar ja på fråga E3 vill

vi veta var det hände, dvs. på vilken plats (t.ex. i skolan).

Därefter följer frågan E3. Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Det är

inte helt lyckat att frågan innehåller båda alternativen då dessa får sägas vara av olika

karaktär. Det innebär att vi inte vet om de ungdomar som svarar ja, menar att de är mobbade

eller utfrysta. Mobbingen har i definitionen en varaktighet, det vill säga det är inte mobbing

om det händer en gång eller vid ett enstaka tillfälle. Den distinktionen är viktig och kanske en

av anledningarna till att mobbing betraktas som mycket allvarligt. Utfrysning är mindre

tydligt definierat och kan som det är beskrivet här innebära ett tillfälle. Det innebär att när vi

ser siffrorna så vet vi inte om de ungdomar som svarar ja är utsatta för mobbing eller

utfrysning. Dessutom avslutas beskrivningen på ett sätt, Om du svarar ja på fråga E3 vill vi

veta var det hände, dvs. på vilken plats (t.ex. i skolan), som snarare innebär att det handlar om

ett enskilt tillfälle som de som svarar Ja skall placera händelsen i. Vidare kan utpekandet av

skolan som exempel leda till att antalet svar som nämner skolan blir fler än de borde vara.

När det gäller mobbing så är det 13.3 % gymnasieungdomar (20 individer) som blivit

mobbade eller utfrysta, med en liten övervikt för flickor. Motsvarande siffror för grundskolan

är 20.7 % (30 individer) med en liten övervikt för pojkarna. Mobbning upplevs alltså som ett

problem av fler på grundskolan än på gymnasieskolan. På gymnasiet är det 18.7 % (28

individer) som anser sig ha deltagit i mobbing, det är dubbelt så många pojkar som flickor

som deltar. På grundskolan är det 20.1 % (29 individer) som svarar att de varit med och

mobbat, med en liten övervikt för pojkarna.

Vi kan konstatera att skolan är den plats där de flesta som säger sig bli mobbade blir utsatta

för detta och det sker främst under rasterna i skolan. Det är endast gymnasiepojkarna som har

relativt låga siffror i förhållande till de andra grupperna i förhållande till rasten. Den andra

platsen där mycket mobbing eller utfrysning sker är i klassrummet 10 .

Diagram 17: Mobbad eller utfryst var? (skolform, kön, antal)

I mitt bostadsområde på dagen

I mitt bostadsområde på kvällen

På väg till och från skolan

I klassrummet

På rasterna i skolan

0 2 4 6 8 10 12

Gymnasiet pojkar Gymnasiet flickor Högstadiet pojkar Högstadiet flickor

Det är två pojkar som uttrycker att de blir mobbade eller utfrysta på samtliga uppräknade

platser. Dessa pojkar måste vara oerhört utsatta, ensamma och borde kunna upptäckas och

hjälpas. Lärare på gymnasieskolan borde veta vilka de är.

10 Notera skalskillnaden mellan de två diagrammen.

Diagram 18: Mobbad eller utfryst var? (skolform, kön, antal)

På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande

På discotek eller annat nöjesställe

Ute på stan, på allmän plats

På buss, tåg, tunnelbana eller liknande

I hemmet

I någon annans bostad

0 1 2 3 4

Gymnasiet pojkar Gymnasiet flickor Högstadiet pojkar Högstadiet flickor

Sammanfattning

Det allra flesta ungdomarna i undersökningen känner sig trygga för det mesta och det är bra.

En låg andel ungdomar upplever sig rejält utsatta och kan förmodas må dåligt eller mycket

dåligt, det är inte bra. Vi kan också konstatera att de yngre ungdomarna känner sig mer

otrygga än de äldre ungdomarna och att flickor upplever sig mer otrygga än pojkar.

Hälsa

Sluta sälja cigaretter till minderåriga.

Jag vill att vi ska få äta så mycket vi vill!!!! När det väl är någon god mat så får man knappt

ta någonting. Ibland går man och är hungrig.

I en rapport från Ungdomsstyrelsen 11 påpekas att ungdomar är allt mer utsatta i förhållande

till andra grupper i samhället. Ungdomar med utländsk bakgrund har det sämre än andra unga.

När det gäller hälsofrågor poängteras i rapporten att ”flickor och unga kvinnor är mer utsatta

än pojkar och unga män”. För flickornas del handlar det främst om nedstämdhet, oro och

kanske depression, för pojkarnas del handlar det mer om våld. Enligt Folkhälsointitutet har

ungdomars sömnsvårigheter 4-dubblats de senaste åren, den grupp som ökat mest är flickor

mellan 16-25 år. Det finns tendenser till ökande psykisk ohälsa.

Hälsofrågorna i enkäten behandlar å ena sidan hur ungdomarna uppfattar sitt allmänna

hälsoläge, hur de lever i förhållande till frågor som har med hälsa att göra, det vill säga kost-,

motions- och sovvanor, och å andra sidan vilket förhållande de påstår sig ha till olika droger

som tobak, alkohol och narkotika. Det är samma frågor som är ställda till samtliga ungdomar i

undersökningen.

Ohälsouppfattning

Frågorna om hälsa inleds med en fråga där ungdomarna ska beskriva sina upplevelser av

sjukdom i jämförelse med andra människor. De allra flesta ungdomarna inom bägge

skolformerna upplever sig sjuka i lägre grad eller sjuka lika ofta som andra människor. Det är

93.4 % på gymnasiet och 87.3 % av grundskoleungdomarna som svarar så. Flickorna känner

sig mer sjuka i förhållande till andra än vad pojkarna gör och i högre grad på grundskolan

(15.9 % mot 8.3 %) än på gymnasiet.

Diagram 19: Hur upplever du din hälsa? (skolform och kön i procent)

Gymnasiet pojkar

Gymnasiet flickor

Grundskolan pojkar

Grundskolan flickor

0 10 20 30 40 50 60 70

Jag är sjuk mer sällan än andra Jag är sjuk ungefär lika ofta som andra Jag är sjuk oftare än andra

Sjukdomsupplevelsen följs av frågor om olika besvär som kan kopplas samman med

ohälsoproblem, som till exempel huvudvärk, ont i magen, olika varianter av sömnsvårigheter

och stress. De olika besvär som ungdomarna får uttala sig om har fem olika svarsalternativ,

dessa har slagits samman till tre enligt följande ordning; varje dag och flera gånger i veckan

11 Ungdomsstyrelsen (2006). Ung i dag 2006, en beskrivning av ungdomars villkor. Stockholm:

Ungdomsstyrelsen.

har blivit lika med ofta; en gång i veckan och någon gång i månaden har blivit ibland;

dessutom tillkommer alternativet sällan/aldrig. Alternativet sällan/aldrig som finns i enkäten

är något problematiskt, främst för att begreppen sällan och aldrig som sådana är omöjliga att

jämföra. Sällan betecknar att något förekommer, medan aldrig innebär att något inte

förekommer. Dessutom måste sällan tolkas av de svarande i förhållande till de andra

svarsalternativen, det vill säga att sällan är något som sker vid färre tillfällen än en gång i

månaden. Notera att de besvär som ungdomarna får uttala sig om i denna fråga har delats upp

i tre diagram. De följer på varandra.

Diagram 20: Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? (skolform, kön, procent)

100

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% %

Huvudvärk, pojkar gymnasiet

Huvudvärk, flickor gymnasiet

Ont i magen, pojkar gymnasiet

Ont i magen, flickor gymnasiet

Ofta Ibland Sällan/aldrig

Det är främst flickorna som har ont i huvudet och magen, med små skillnader inom könen.

Jämför man istället pojkarna och ont i magen så finns där en ganska tydlig skillnad. Det är

dessutom så att pojkar på grundskolan har ont i magen oftare än flickorna på grundskolan,

men det är fler flickor än pojkar som har ont i magen.

Diagram 21: Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? (skolform, kön, procent)

Svårt att somna, pojkar gymnasiet

Svårt att somna, flickor gymnasiet

Sovit dåligt på natten, pojkar gymnasiet

Sovit dåligt på natten, flickor gymnasiet

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Ofta Ibland Sällan/aldrig

Även när det gäller sömnrelaterade svårigheter finns en liten skillnad mellan pojkar och

flickor inom skolformerna där flickorna rapporterar något mer besvär än pojkarna.

Skillnaderna är dock inte särskilt stora. Vi kan konstatera att fler pojkar rapporterar att de har

sömnproblem ofta i förhållande till flickorna, men det är en lägre andel flickor än pojkar som

sällan/aldrig har sömnbesvär. Det är en ganska stor andel av ungdomarna som har

sömnproblem, andelen som svarar sällan/aldrig är runt 30%. Kopplat till sömnproblem är att

vara trött, vilket innebär att det borde vara en ganska hög andel av ungdomarna som

rapporterar trötthet.

Och det är det. Det är få ungdomar som inte känner sig trötta under dagtid, det är tio

ungdomar på gymnasiet (2 flickor och 8 pojkar) som menar att de sällan eller aldrig är trötta

under dagarna, motsvarande siffror på grundskolan är 7 ungdomar (2 pojkar och 5 flickor).

Diagram 22: Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? (skolform, kön i procent)

Trött under dagarna, pojkar gymnasiet

Trött under dagarna, pojkar grundskolan

Trött under dagarna, flickor gymnasiet

Trött under dagarna, flickor grundskolan

Känt dig stressad, pojkar gymnasiet

Känt dig stressad, pojkar grundskolan

Känt dig stressad, flickor gymnasiet

Känt dig stressad, flickor grundskolan

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Ofta Ibland Sällan/aldrig

Det är vidare få ungdomar som inte känner sig stressade. Det är en lägre andel pojkar inom

båda skolformerna som känner sig stressade än andelen flickor. Bland pojkarna är det strax

över 20 % som sällan/aldrig känner sig stressade, motsvarande siffror för flickorna är runt 10

%. Det är endast 4 flickor på gymnasiet som menar att de sällan eller aldrig är stressade. Det

är främst kvinnor som blir utbrända i vårt samhälle. Är det så att vi kan se tidiga symptom till

detta redan i gymnasieskolan?

Mat och motion

Till de första hälsofaktorerna lägger vi här kosthållning och motion. När det gäller

svarsalternativen kring hur ofta ungdomarna tränat det senaste halvåret är de annorlunda mot

vad som tidigare är beskrivet. Här innebär ofta alternativen 4 gånger i veckan eller mer och 1-

3 gånger i veckan. 1-3 gånger i månaden och mindre än en gång i månaden är lika med

ibland. Det tredje alternativet är aldrig, här förekommer inte alternativet sällan.

Diagram 23: Hur ofta har du det senaste halvåret ….? (gymnasiet, kön, procent) 12

Hoppat över frukosten, pojkar

Hoppat över frukosten, flickor

Hoppat över lunchen, pojkar

Hoppat över lunchen, flickor

Tränat, pojkar

Tränat, flickor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Ofta Ibland Sällan/aldrig

Det är mellan 30 och 40 procent av gymnasieungdomarna som sällan/aldrig hoppar över

frukosten, motsvarande siffror för lunchen är runt 50 %. Det är 17 ungdomar som påstår sig

hoppa över både frukost och lunch ofta, 10 av dessa 17 hoppar över både frukost och lunch

varje dag. Av dessa 10 ungdomar är 6 pojkar och 4 flickor. Cirka 65 % av ungdomarna tränar

ofta. Det är färre än 10 % som aldrig tränar.

Diagram 24: Hur ofta har du det senaste halvåret ….? (grundskolan, kön, procent) 13

Hoppat över frukosten, pojkar

Hoppat över frukosten, flickor

Hoppat över lunchen, pojkar

Hoppat över lunchen, flickor

Tränat, pojkar

Tränat, flickor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Ofta Ibland Sällan/aldrig

Nästan 60 % av pojkarna i grundskolan hoppar sällan eller aldrig över frukosten, det är runt

50 % av pojkarna som sällan eller aldrig hoppar över lunchen. När det gäller flickorna är det

runt 30 % som sällan eller aldrig hoppar över frukost och lunch. Det är cirka 40 % av

flickorna som ofta hoppar över frukosten och 30 % som ofta hoppar över lunchen. Det är 20

stycken ungdomar som säger sig hoppa över både frukost och lunch ofta, 5 av dessa

ungdomar, 3 flickor och 2 pojkar, hoppar över både frukost och lunch varje dag. Det är runt

70 % av ungdomarna som ofta tränar så att de blir svettiga. Det är endast mycket få ungdomar

som inte tränar.

Drogvanor

Enligt CERUM 14 (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har

alkoholkonsumtionen ”ökat dramatiskt i Sverige sedan vårt inträde i EU”. Man genomför

12 Den korrekta texten istället för tränat är: Tränat så att du blir andfådd och svettig på din fritid.

13 Den korrekta texten istället för tränat är: Tränat så att du blir andfådd och svettig på din fritid.

14 Stafström, Martin (2006). Drogvanorna i Skåne. En jämförelse mellan olika olkohol-, tobak, och

narkotikaindikatorer hämtade ur drogvaneundersökningarna i Skåne 2003 och 2005. Lund: Lunds Universitet:

Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Sektionen för socialmedicin och global hälsa.

årliga undersökningar kring ungdomars alkoholvanor och kan konstatera att skånska

ungdomars alkoholkonsumtion är minskande, samtidigt som man redovisar att skånska

ungdomar dricker mer än andra ungdomar i Sverige. Här redovisas hur ungdomar i skolår 8

och 11 i Bromölla kommun påstår sig använda droger av olika slag.

Det är runt 20 % av gymnasieungdomarna som ofta röker, det är strax över 30 % av pojkarna

som ofta snusar (90 % av flickorna rör aldrig snus) och nästan 10 % av pojkarna (nästan 5 %

av flickorna) som ofta använder alkohol. Det är fler flickor än pojkar som använder alkohol

ofta eller ibland (95.8 % flickor och 80.5 % pojkar).

Diagram 25: Hur ofta har du det senaste halvåret ….? (gymnasiet, procent)

Rökt cigaretter, pojkar

Rökt cigaretter, flickor

Snusat, pojkar

Snusat, flickor

Druckit alkohol, pojkar

Druckit alkohol, flickor

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Ofta Ibland Aldrig

Bland grundskoleungdomarna minskar användandet, det är runt 10 % av ungdomarna som

röker, med en liten övervikt för flickorna. Det är runt 50 % av grundskoleungdomarna som

har druckit alkohol det senaste halvåret.

Diagram 26: Hur ofta har du det senaste halvåret ….? (grundskolan, procent)

Rökt cigaretter, pojkar

Rökt cigaretter, flickor

Snusat, pojkar

Snusat, flickor

Druckit alkohol, pojkar

Druckit alkohol, flickor

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Ofta Ibland Aldrig

Efter att ha konstaterat hur många som druckit alkohol det senaste halvåret kan det vara

intressant att veta hur ofta de är berusade. I enkäten finns 7 olika alternativ som har

behandlats på följande sätt. Alternativen dricker aldrig så mycket att jag känner mig berusad

och har känt mig berusad vid enstaka tillfällen har slagits samman till mycket sällan.

Alternativen några gånger per år och någon gång i månaden, samt ett par gånger i månaden,

har slagits samman till ibland. Dessutom finns alternativen någon gång i veckan som kallas

för ofta, och alternativet dricker inte alkohol som följer i ett eget diagram nedan.

Det är lätt att se att den procentuella andelen som dricker så att de blir berusade är betydligt

mindre i grundskolan jämfört med gymnasiet, samt att andelen som inte dricker är mycket

större inom grundskolan. På gymnasiet är det liten skillnad mellan könen på alternativet ofta,

på grundskolan blir flickorna oftare berusade än pojkarna.

Diagram 27: Hur ofta dricker du så mycket att du känner dig berusad? (skolform, kön, procent)

Gymnasiet, pojkar

Gymnasiet, flickor

Grundskolan, pojkar

Grundskolan, flickor

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Ofta Ibland Mycket sällan

Det hade varit intressant att kunna jämföra de siffror som här presenterats kring ungdomarnas

alkoholvanor med dem som redovisats i CERUMs undersökning. Nu är detta svårt av flera

skäl. För det första eftersom undersökningarna har frågat olika grupper, CERUMs

undersökning gäller skolår 9 och denna behandlar skolår 8. Det finns anledning att förmoda

att det är ganska stora skillnader på ungdomar som går i skolår 8 och ungdomar som går i

skolår 9. Dessutom är det så att denna undersökning är genomförd i slutet på höstterminen

och man kan tänka sig att resultatet hade blivit ett annat mot slutet på vårterminen. CERUM

redovisar inte när deras undersökning är genomförd.

Diagram 28: Hur ofta dricker du så mycket att du känner dig berusad? Jag dricker inte alkohol.

(skolform, kön, procent)

Gymnasiet, pojkar

Gymnasiet, flickor

Grundskolan, pojkar

Grundskolan, flickor

Dricker inte alkohol

0 10 20 30 40 50 60 70

Dricker inte alkohol

CERUM redovisar förutom hur många som anser sig vara alkoholkonsumenter, hur många

som har haft intensivkonsumtion av alkohol den senaste månaden. Dessa värden är svåra att

jämföra med värdena i denna undersökning som behandlar det senaste halvåret. Dessutom får

vi inte reda på vad intensivkonsumtion innebär. Men jämförelser görs ändå och de utfaller på

följande vis. CERUM visar att antalet som nyttjar alkohol har minskat de år som deras

undersökningar genomförts, och att för 2005 ligger siffran för ungdomar i skolår 9 på 68 %,

vilket skulle innebära 32 % ungdomar som inte nyttjar alkohol. Denna siffra kan jämföras

med siffrorna i denna undersökning vad gäller antalet som svarar att de inte dricker alkohol.

Det är 49,6 % av eleverna i skolår 8 som inte dricker alkohol och det är 10,1 % av eleverna i

skolår 11 som inte dricker alkohol. Möjligen kan man tänka sig att ett svar bland eleverna

under vårterminen i skolår 9 i Bromölla kommun skulle ligga någonstans mitt emellan och

därmed relativt nära 32 % icke nyttjare av alkohol. Enligt CERUM är 85,5 av de studerande i

skolår 11 alkoholkonsumenter, vilket innebär en lite högre siffra icke-alkoholkonsumenter än

siffran för dem som inte dricker alkohol i skolår 11 (10,1%) enligt denna studie.

Diagram 29: Hur gammal var du första gången du kände dig berusad? (gymnasiet, kön, antal)

17-18 år

15-16 år

13-14 år

12 år eller yngre

Aldrig

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

Pojkar Flickor

Det är 16 flickor och 4 pojkar som menar sig varit 12 år eller yngre första gången de var

berusade, motsvarande siffra för grundskoleungdomar är 9 stycken. Ett möjligt stöd för att

antalet som prövat alkohol ökar med åldern och dessutom att vårterminen förmodligen spelar

roll, kan ses om vi jämför diagrammen som visar när ungdomarna säger sig varit berusade

första gången. Bland dem som går skolår 8 är varje åldersgrupp mindre än vad de är i svaren

från gymnasieeleverna. Samtidigt bör vi beakta det möjliga felet i denna tankegång, då det

inte borde vara skillnad mellan staplarna för de åldrar som är 12 år eller yngre. Dessutom är

det endast 2 personer som är födda 1992 inom skolår 8, dessa två kan vara 13 år under hösten

2005. Man kan här undra över ett sviktande minnes inverkan, eller på viljan att försköna (en

tanke som kan leda både till för höga och för låga siffror i förhållande till hur det var) och på

modet att skriva ner vad man gjort. Rädslan för att någon skall komma på att det är ”jag” som

skrivit det bör sannolikt alltid finnas där, även om anonymitet utlovas.

Diagram 30: Hur gammal var du första gången du kände dig berusad? (grundskolan, kön, antal)

14 år

13 år

12 år eller yngre

Aldrig

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55

Pojkar Flickor

CERUM menade att föräldrarna hade ett stort ansvar i förhållande till ungdomars användande

av alkohol, här följer en redovisning av hur föräldrarna i Bromölla kommun tar ansvar.

Eftersom 18 år är en viktig gräns vad gäller alkoholkonsumtion i Sverige skall inledningsvis

konstateras att det var 17 av gymnasieungdomarna som var födda 1987 eller tidigare, det vill

säga som kunde ha varit 18 år när de besvarade enkäten. Svarsalternativen när det gäller

alkoholkonsumtion för ungdomar i hemmet är tre och uppdelade på att man aldrig får smaka,

att man får smaka ur förälders glas, samt att man får dricka ur eget glas. Det är 110

gymnasieungdomar som får smaka alkohol hemma tillsammans med sina föräldrar, av dessa

får 75 dricka ur eget glas. Motsvarande siffror för ungdomarna i skolår 8 är att 91 får smaka

alkohol hemma, varav 21 får dricka ur eget glas. Det är alltså lätt att konstatera, förutom den

förmodligen låga alkoholpreventionen som detta leder till för ungdomarna, att många

föräldrar bryter mot de lagar som behandlar alkoholkonsumtion i Sverige.

Diagram 31: Bjuder dina föräldrar dig på alkohol hemma? (skolform, kön, procent)

Gymnasiet pojkar

Gymnasiet flickor

Grundskolan pojkar

Grundskolan flickor

0 10 20 30 40 50 60

Nej, aldrig Ja, jag får smaka ur föräldrars glas Ja, jag får dricka ur eget glas

Andra berusningsmedel än alkohol

Det är inte många av gymnasieungdomarna som berusat sig med annat än alkohol och de gör

det inte ofta heller. 85.5 % av pojkarna och 95.8 % av flickorna har inte rört några andra

droger än alkohol under de senaste 12 månaderna. Det är 14 ungdomar, som använt annat än

alkohol för berusning under de senaste 12 månaderna. Tre av dessa 14 har bara gjort det en

gång. 11 personer har använt annat än alkohol mellan 2 och 20 gånger de senaste 12

månaderna. Det är endast tre flickor som använt annan drog än alkohol. Det ställs ingen fråga

om vilken drog de använt. Det kan alltså vara narkotiska preparat, limprodukter eller

medicinska preparat. Bland grundskoleeleverna är det 96,2 % pojkar respektive 95,3 % flickor

som inte använt andra droger än alkohol under de senaste 12 månaderna. Det är endast sex

personer som använt annan drog och 4 av dessa har gjort det endast en gång.

På frågan om hur gamla de var första gången de provade marijuana eller hasch så är det cirka

75 % pojkar och 91 % flickor på gymnasiet som aldrig provat. Bland eleverna i skolår 8 är det

94 % pojkar och 98 % flickor som inte provat marijuana eller hasch. Detta leder till att vi kan

säga att två av de flickor på grundskolan som berusat sig med annat än alkohol inte använde

marijuana eller hasch. Det är 10 ungdomar som säger sig ha prövat hasch eller marijuana vid

11 års ålder eller yngre och sammanlagt 25 ungdomar i Bromölla, av de undersökta, som har

prövat på hasch eller marijuana. En konstighet är att det var två personer bland eleverna i

skolår 8 som var över 16 år när de provade hasch eller marijuana första gången, men enkäten

innehåller endast en person som var 16 år och ingen som var äldre än 16.

Sammanfattning

Om det är något nytt att man är trött på dagen är svårt att säga och vad det beror på att

Bromöllaungdomar är så trötta vet vi inte då det inte är efterfrågat. Däremot kan man gissa att

TV och Internet har med saken att göra. Det är ju idag vanligt att ungdomar har en egen TV

och dator, så möjligheten att använda dessa apparater nattetid ökar. Vi har på senare tid fått

signaler om att barn och ungdomar känner sig stressade. Idag talar vi ofta om att olika

yrkeskategorier blir utbrända i sina arbeten, kan man tänka sig att även barn blir utbrända i

vårt intensiva samhälle (Kärfve, 2000 15 )?

Det är över 90 % av ungdomarna som ofta eller ibland har tränat så att de blivit svettiga under

det senaste halvåret. Det är över 70 % av ungdomarna på grundskolan som varken rökt eller

snusat under det senaste halvåret. Det är över 60 % av ungdomarna i grundskolan som mycket

sällan dricker sig berusade. Det är runt 95 % av ungdomarna i grundskolan som varken

berusat sig på annat än alkohol eller prövat marijuana eller hasch.

Skall vi tro denna och andra undersökningar så kommer många av dessa idag relativt

oskyldiga ungdomar som går i skolår 8, att under vårterminen, det vill säga nu samtidigt som

detta skrivs, att för första gången berusa sig. Flera kommer att pröva andra droger än alkohol

och många kommer att börja snusa eller röka. De flesta kommer också att fortsätta att träna.

15 Kärfve, Eva (2000). DAMP – en fantasiprodukt. Pedagogiska magasinet nr 2/2000.

Fritid

Fler parker, och fler grejer för oss ungdomar att göra på kvällarna, finns INGET.

Ge mer pengar åt ungdomar så dom får bygga fler extremsaker, till exempel skateboardpark,

bmx-park, fiddypark med mera.

Skaffa fler ställen för ungdomar att träffas, det är inte konstigt att ungdomar börjar supa vid

tidig ålder eftersom det inte finns något att göra.

Var är egentligen fritid? Den fria tiden, det vill säga den tid när vi inte gör något annat. Det

andra vi mestadels gör är arbetar, studerar eller möjligen är hemma och tar hand om hemmet.

Vi skall alltså befrias från det vi vanligen gör. Idag är utbudet av vad du kan göra oerhört och

många söker sin lilla nisch, och det av olika skäl. Det väsentliga i livet har blivit fritiden och

inte vardagens arbete och stök. Vi klagar över att vi måste arbeta eller studera och vi vill bara

vara fria. På fritiden anstränger vi oss ofta mer än under arbetet med att sporta, gräva i

trädgården, amatörforskning, dricka alkohol och se på TV. Snart nog kommer vi att behöva

ledig tid för att kunna vila upp oss efter det ansträngande fritidslivet.

Frågorna är ställda på samma vis till båda skolformerna, med undantag för frågan ”Hur ofta

gör du följande saker på din fritid?”. Inom frågan finns svarsalternativet ”Går på

restaurang/pub/bar” som är ställt till gymnasieeleverna men inte till grundskoleeleverna.

Fritid

Den första frågan gäller om ungdomarna anser att de har lagom med fritid eller om de har för

mycket eller för lite fritid. På gymnasiet är det 52.3 % och på grundskolan 61.5 % som anser

att de har lagom med fritid, med endast en liten skillnad mellan könen. På gymnasiet är det

drygt 40 % som menar sig ha för lite fritid, motsvarande siffra på grundskolan är strax under

30 %. Och omvänt är det fler grundskoleungdomar (18 stycken) än gymnasieungdomar (9

stycken) som menar att de har för mycket fritid (11.2 % mot 5.8 %).

Diagram 32: Hur mycket fritid har du? (skolform, kön, procent)

Gymnasiet, pojkar

Gymnasiet, flickor

Grundskolan, pojkar

Grundskolan, flickor

0 10 20 30 40 50 60 70

För mycket fritid Lagom med fritid För lite fritid

Flertalet ungdomar i Bromölla anser sig alltså ha tillräckligt med fritid, samtidigt som en stor

andel inte hinner med allt det de vill. Vad gör då ungdomar i Bromölla på den fritid som de

har?

Fritidsaktiviteter

Hur ofta gör du följande saker på din fritid? är en fråga som följs av ett stort antal alternativ

(24 för högstadiet och 25 för gymnasiet) med fem alternativa tidsangivelser. Respondenterna

kan välja mellan varje dag, varje vecka, varje månad, varje år och aldrig. Vid redovisningen

har varje dag och varje vecka slagits samman och kallas ofta. Varje månad och varje år har

slagits samman till sällan. Nedan redovisas hur svaren fallit under denna fråga. Som bilaga 1

finns två diagram med svarsalternativet ofta, det vill säga varje dag och varje vecka på de 24

respektive 25 alternativa aktiviteterna. Det är dock lite bedrägligt med tidsangivelserna och

den omedelbara värdering som vi som läsare gör i förhållande till svaren. Alternativen spelar

olika roll vid olika aktiviteter. Att sällan umgås med kompisar, det vill säga att man endast

umgås med kompisar varje månad eller varje år, är något helt annat än att man går på konsert

varje månad. Därför är det viktigt att tänka på tidsperspektiv i förhållande till aktivitet när

man läser diagrammen.

Vi blir inte förvånade över att 94,4 % av grundskoleungdomarna ofta umgås med sina

kompisar, vi anser förmodligen att det är ett naturligt förhållande. Det är mer bekymmersamt

att så många som 9 grundskoleungdomar träffar kamrater högst en gång i månaden. Det finns

i undersökningen 2 ungdomar från grundskolan och 4 från gymnasieskolan som aldrig umgås

med kompisar. Det är 3,2 % av ungdomarna från grundskolan som påstår att de ofta går på

konsert, det kan låta lite, men är nog snarast att betrakta som mycket. Det innebär att 5

ungdomar går på konsert varje dag eller varje vecka.

En annan viktig faktor kring tiden är omfattningen av tid som används till den syssla som de

utför. Det är skillnad på om man spelar dataspel 1 timme varje dag och om man spelar

dataspel 7 timmar varje dag, sådana skillnader redovisas inte i denna undersökning. Två

ungdomar som har ovanstående skillnad i tiden de lägger ner på dataspel noteras som

jämförbara inom denna undersökning. Med dessa varningar vad gäller tidsangivelser som

nämnts ovan är det möjligt att presentera följande om Bromöllaungdomars fritidsutnyttjande:

Tabell 5. De fem oftast utnyttjade fritidsverksamheterna i procent.

Grundskolan Gymnasiet

Umgås med kompisar 94,4 91,5

Surfar på Internet 87,3 91,4

Chattar på Internet 77,3 65,8

Idrottar men inte i klubb eller förening 65,9 74,1

Spelar data-/TVspel 67,3 (52,3) 16

Läser (böcker, tidningar m. m.) (57,3) 17 63,4

Sysslan chattar på Internet är ett nytt sätt att umgås med kompisar på, även om det kanske är

kompisar på ett annat sätt än det traditionella. Kanske kan man säga att chatten håller på att

överta telefonens funktion. Samtidigt som detta är något positivt utgör det också en fara, som

den senaste tidens diskussioner kring ”grooming” har visat. Vid en jämförelse mellan pojkar

och flickor, även inom de olika stadierna, finner man en hel del mer eller mindre förväntade

16 Ej inom de fem högsta, men det procenttal som denna syssla fick av gymnasieeleverna.

17 Se fotnot ovan. Gäller grundskoleeleverna.

skillnader. Att datorer och Internet har fått ett genomslag i ungdomars fritidssysselsättning är

ganska tydligt. Vi kan dessutom konstatera utifrån variabeln ofta att pojkar oftare 18 än flickor:

går på idrott utan att medverka, spelar data- och TV-spel, mekar med olika fordon eller andra

tekniska saker, spelar om pengar på Internet och sysslar med datornätverk. Flickor å sin sida

sysslar oftare än pojkar med: sång/instrument och att skapa musik, dans och teater, måla/sy

och skapa. Det är ungefär samma förhållande mellan de olika skolformerna.

Det finns vissa av dessa fritidsverksamheter där skillnaden är stor mellan grundskolan och

gymnasieskolan vad gäller hur stor andel av ungdomarna som sysslar med dem ofta. Det är 16

av fritidssysslorna där svaren innebär en minskning av andelen ungdomar som sysslar med

dem om man jämför grundskolan och gymnasieskolan. I uppräkningen presenteras sysslor

med skillnader som visar på en minskning som är större än 10 % från grundskolan till

gymnasieskolan. Dessa är:

Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande (grundskolan 33, 3 %, gymnasiet 9,7 %)

Sjunger/spelar instrument/skapar musik (grundskolan 45,9 %, gymnasiet 28,4 %)

Målar/syr eller annan skapande verksamhet (grundskolan 29,8 %, gymnasiet 11 %)

Spelar data-/TVspel (grundskolan 67,3 %, gymnasiet 52,3 % 19 )

Chattar på Internet (grundskolan 77,3 %, gymnasiet 65,8 %)

Det finns två aktiviteter där det inte är någon egentlig procentuell skillnad mellan grundskolan

och gymnasieskolan (går på teater/balett och går på museum), och den 25 aktiviteten Går på

restaurang/pub/bar är det bara gymnasieungdomarna som svarat på. Det finns sex

fritidsaktiviteter som utförs i högre grad bland gymnasieungdomar än bland

grundskoleungdomar. En skillnad är Spelar om pengar på Internet, som ökar från 1,9 % i

grundskolan till 8,5 % inom gymnasieskolan. Vilket innebär att 13 pojkar på gymnasiet ofta

spelar om pengar på Internet. Det är ingen flicka som sysslar med pengaspel på Internet. En

annan skillnad är idrottandet utanför förening, som ökar från 65,9 % till 74,1 %. Övriga

fritidsaktiviteter som gymnasieungdomar utför mer än grundskoleungdomar är: Går på

sportevenemang utan att delta själv, Surfar på Internet, Mekar med bilar och andra tekniska

saker och Läser böcker/tidningar. Som bilaga 2 finns ett diagram med antalet ungdomar som

sällan eller aldrig sysslar med de olika aktiviteterna. Här följer några udda nedslag i dessa

uppräkningar. Det finns i Bromölla kommun 34 ungdomar som säger sig aldrig läsa böcker

eller tidningar, det finns 40 ungdomar som aldrig chattar på Internet, det finns 259 ungdomar

som aldrig går på teater eller balett och det finns 6 ungdomar som aldrig umgås med

kamrater.

Vi har ju ingen lokal 20

Det går att konstatera att Bromöllas ungdomar sysslar med många olika saker på sin fritid.

Men sysslar de med det de vill syssla med? Frågan har ställts på följande sätt: Hur mycket, av

det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Det finns fyra svarskategorier, dessa är

väldigt mycket och ganska mycket som slagits ihop till mycket, respektive väldigt

lite/ingenting och ganska lite som slagits ihop till lite/ingenting.

18 Tillfällen där skillnaden mellan könen är mer än 5 % har varit utgångspunkt för denna uppräkning.

19 Den övervägande förändringen ligger i att flickorna har slutat spela dataspel.

20 Citat från skämtprogrammet Lorry i TV, om varför ungdomar är destruktiva.

Diagram 33: Hur mycket av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? (skolform, kön,

procent)

Gymnasiet, pojkar

Gymnasiet, flickor

Grundskolan, pojkar

Grundskolan, flickor

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Väldigt eller ganska mycket att göra Väldigt eller ganska lite/ingenting att göra

75 % av eleverna på grundskolan anser att det finns mycket av det de är intresserade av. Det

är endast 5,6 % som menar att det finns väldigt lite/ingenting att göra. Gymnasieungdomarna

är lite mindre nöjda. Det är 64,3 % som anser att det finns mycket av det de är intresserade av

att göra, och det är 9,1 % som menar att det finns väldigt lite/ingenting att göra. Ungdomarna

har haft möjlighet att ge tre exempel på fritidsaktiviteter som de anser saknas. De

fritidsmöjligheter som ungdomarna önskar är främst av kommersiell eller idrottslig typ, det

vill säga det är discoteque, laserdome och dylikt som efterfrågas, förutom olika

sportanläggningar alternativt annorlunda drivna sportanläggningar. Dessutom är det många

som efterlyser något allmänt som kunde kallas lokal att umgås i.

CU 21

På frågan om var ungdomar umgås med varandra så finns det tre platser som överväger. Det

vanligaste stället att umgås på är hemma som utgör 89.6 % av gymnasieungdomarnas svar,

motsvarande siffra för högstadieungdomarna är 78.4 %. Grundskoleungdomar träffas också

på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande (11.1 %) och utomhus (5.6 %). Den plats där

gymnasieungdomar träffas förutom i hemmet är på restaurang eller liknande som står för 2,6

% av de träffar som ungdomar har. Övriga alternativ har väldigt få träffar för

gymnasiegruppen. Ungdomarna har även fått ge tre förslag på vilka mötesplatser som saknas.

De förslag som finns är snarlika från de olika skolformerna och de efterfrågar främst

kommersiella platser typ; cafeer, discoteque, internetcaféer. Det påpekas att dessa ställen inte

skall ha köpkrav, däremot ska de ha mjuka kuddar och vara öppna sent. Flera menar att

sådana ställen skall vara bara för ungdomar. En hel del anser att Bromölla är bra som det är,

särskilt med tanke på att det finns en fritidsgård.

Sammanfattning

Fritiden kan sägas handla om hur engagerad man som individ är i olika aktiviteter. Den

mycket aktiva känner sig ha brist på tid, den mindre aktiva har för mycket tid. I Bromölla

menar sig ungdomarna ha det ganska bra vad gäller fritidsaktiviteter, samtidigt som de saknar

många faciliteter eller önskar ytterligare möjligheter. Bromölla är en liten kommun och det är

förmodligen inte möjligt att tillfredsställa alla smakriktningar, men det är möjligt för

21 Skall läsas som bokstäverna uttalas på engelska.

kommunen att försöka finna en kommunikation mellan sig själva och ungdomarna som

åtminstone leder till att vissa aktiviteter kan drivas av ungdomar själva.

Vi kan vidare konstatera att gymnasieungdomar använder mindre tid till de traditionella

fritidsaktiviteter som undersökningen ber om uttalande om användandet av. Samtidigt

efterfrågar de i stort sett samma saker som grundskoleungdomarna. Så vad gör

gymnasieungdomar på sin fritid? En del kanske arbetar, andra kanske studerar, som är ett

alternativ som inte finns med i uppräkningen, en del kanske inte gör någonting, eller tittar på

TV.

Att så pass många ändå menar att de har för lite fritid (gymnasiet runt 40 %, grundskolan runt

25 %), kan vara ett uttryck för att den vanliga sysselsättningen upplevs som tråkig, oväsentlig

eller ointressant.

Skola

Flera datorer på skolan så att man slipper köa när man ska renskriva något.

Stoppa vår klassföreståndare.

Att det skall startas ett gymnasieprogram för musikintresserade.

Skolan är den enda institution som alla medborgare i samhället måste passera. Idag går de

flesta i skolan under tolv år. Det är alltså den institution som kan sägas ha det största

inflytandet över det uppväxande släktet i Sverige. Idag får dock skolan hård konkurrens från

TV och Internet. Skolan är främst kommunalt hanterad, men med grundläggande direktiv från

statlig förvaltning. Samma gäller för friskolor, vilka dock i viss mån är självständiga gentemot

kommunala direktiv. I de svenska läroplanerna (Lpfö, Lpo, Lpf 22 ) slås fast att skolan skall

betona varje enskild persons individualitet, dennes integritet, samt stärka dennes behov och

möjligheter att medverka i det sociala livet. Vidare att värdegrunden, det vill säga demokrati,

människolivets okränkbarhet, solidaritet med de svaga, jämställdhet mellan könen och allas

lika värde, skall prägla arbetet och tänkandet i skolan. Det innebär bland annat att

undervisning i skolan skall kännetecknas av inflytande för de studerande, en aktiv

kommunikation mellan studerande och lärare, samt att de studerande skall uppfostras till

kritiskt tänkande, faktagranskande och ansvarskännande individer i förhållande till

undervisningen. De kunskaper som bearbetas inom skolans ram skall bibringa de studerande

fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet, samt skapa förutsättningar för livslångt lärande,

beredskap inför framtiden, orienteringsförmåga i vår nutida komplexa verklighet, positiv

inställning till lärande och förmåga att arbeta och medverka i samhället. Läroplanstexten

lyfter fram de mål och riktlinjer som skolan har att följa i sitt arbete och dessa innebär stora

och omfattande krav på verksamheten.

I det följande beskrivs hur eleverna i skolår 8 och 11 i Bromölla kommun ser på skolan.

Beskrivningen utgår från ett antal frågor och påståenden med skolans vardag som

utgångspunkt, men som samtidigt kan sägas behandla värdegrunden. Det blir både en

jämförelse mellan hur flickor respektive pojkar betraktar skolverksamheten, som en

jämförelse mellan hur ungdomar på grundskolan respektive gymnasieskolan betraktar skolan.

Hur tycker du att det är i din skola?

Den första omgången frågor vill att ungdomarna skall värdera ett antal påståenden. Det finns

fem svarsalternativ som påståendena kan bemötas med, dessa är: Stämmer mycket bra;

Stämmer ganska bra; Tveksam; Stämmer ganska dåligt; Stämmer mycket dåligt. I

redovisningen har kategorierna mycket bra och ganska bra slagits samman till ett svar

stämmer mycket eller ganska bra, samt kategorierna ganska dåligt och mycket dåligt slagits

samman till ett svar, stämmer mycket eller ganska dåligt. Kategorin tveksam står kvar och är

problematisk, då begreppet tveksam i detta sammanhang kan tolkas på minst två sätt. Det kan

innebära att den svarande känner sig dåligt insatt i frågan och av det skälet inte vill ta ställning

till påståendet. Detta är förmodligen hur skaparna av enkäten vill att man skall se svaret

tveksam. Men svaret tveksam kan också tolkas som att respondenten faktiskt är tveksam till

påståendet som skall värderas, och då får svaret en innebörd som förmodligen inte var tänkt

22 Utbildningsdepartementet (1998). Lpfö (Läroplan för förskolan), Lpo (Läroplan för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet), Lpf (Läroplan för det frivilliga skolformerna). Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

då enkäten skapades. Om någon skall värdera påståendet ”Det är positiv stämning på skolan”

och svarar med att man är tveksam till påståendet, så ger det ett intryck av att personen menar

att det inte är positiv stämning på skolan. Svaret tveksam kan alltså betraktas som otydligt.

Det är 82.4 % av ungdomarna på gymnasiet som svarar att det är positiv stämning på skolan,

motsvarande siffra för grundskolan är 66.7 %. Det är en liten andel ungdomar som svarar att

det inte är positiv stämning på skolan, 4.6 % av eleverna på gymnasiet respektive 8.0 % av

eleverna på grundskolan. Det är stor skillnad mellan skolformerna när det gäller svaret

tveksam, för gymnasiet 13.1 %, för grundskolan 25.3 %. I denna fråga får svaret tveksam till

resultat att man kan ifrågasätta om de som svarat så anser att det är positiv stämning i skolan

där de går. Det finns också skillnader mellan könen på denna fråga. Flickorna är lite mindre

positiva respektive mer tveksamma än pojkarna inom gymnasieskolan, samtidigt som det är

en lägre andel flickor som anser att påståendet stämmer dåligt. Inom grundskolan är det

istället pojkarna som är mindre positiva och mer tveksamma till påståendet.

Diagram 34: Hur tycker du det är i din skola? Det är positiv stämning. (skolform, kön, procent)

Pojkar, gymnasiet

Flickor,

gymnasiet

Pojkar,

grundskolan

Flickor,

grundskolan

0 20 40 60 80 100

Stämmer mycket eller ganska bra tveksam

Stämmer mycket eller ganska dåligt

Den diskussion som följer kring ungdomarnas ställningstagande till vissa påståenden har

utgångsförutsättningen att ”alla” anser att vissa av påståendena är positiva i meningen att ”det

eftersträvar vi” och andra negativa i meningen att ”så skall det inte vara”. De två negativa

påståendena är Mobbning är ett problem på skolan och Det förekommer rasism på skolan.

Övriga påståenden uttrycker hur vi vill ha det.

När det gäller relationer mellan elever, och mellan elever och lärare, finns det skillnader både

mellan stadierna och mellan könen. Inom gymnasieskolan kan vi notera att det är strax under

20 % som anser att mobbing är ett problem, det är 40 % som anser att påståendet stämmer

dåligt, vilket skulle innebära att mobbing i ungdomarnas ögon inte är något direkt problem.

Här får dessutom svaret tveksam, som cirka 40 % svarat betydelsen att man lutar mot att

mobbing inte är ett problem. Vi kan också se att nästan 60 % anser att skolan agerar vid

mobbing mellan elever 23 . Det är över 80 % som anser att lärare och elever möter varandra

med respekt, och det är under 20 % som anser att det förekommer rasism på gymnasieskolan.

Dessa svar ger en antydan om att flertalet ungdomar i skolår 11 är nöjda med stämningen på

23 I avsnittet Trygghet får ungdomarna svara på frågor om mobbning och utfrysning mer konkret riktat mot egna

upplevelser.

sin skola och att samarbetet mellan elever och skolans personal fungerar tillfredsställande.

Noteras bör att till påståendet Skolan agerar om en lärare kränker en elev så sjunker antalet

som anser att påståendet stämmer till precis under 50 %. Ett tillägg till redovisningen kring

påståenden ovan är att flickorna är mer tveksamma respektive kritiska till fler påståenden än

vad pojkarna är. Undantaget är när det gäller att lärare och elever bemöter varandra med

respekt, där är pojkarna mer tveksamma.

Diagram 35: Hur tycker du det är på din skola? (gymnasiet, procent)

Mobbning är ett problem på skolan

Skolan agerar om en lärare kränker en elev

Det förekommer rasism på skolan

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Stämmer mycket eller ganska bra Tveksam Stämmer mycket eller ganska dåligt

Vi kan i diagrammet nedan se att gymnasieungdomarna i stort är positiva till det som

efterfrågas där, genom att mellan 60 och 80 % av ungdomarna håller med om påståendena.

Andelen som inte håller med om påståendena är i de flesta fall under 10 %. Det finns också en

del tveksamma, vilket ger en grupp om eventuellt kritiska elever på mellan 20 och 40 %.

Även här är flickorna mer tveksamma än pojkarna, med undantag för påståendet Pojkar och

flickor får lika möjligheter där pojkarna är mer tveksamma än flickorna.

Diagram 36: Hur tycker du det är på din skola? (gymnasiet, procent)

Pojkar och flickor får lika möjligheter

Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka

i klassråd och elevråd

Det finns tillräckligt många ämnen att välja

på inom elevens val/individuella valet

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Stämmer mycket eller ganska bra Tveksam Stämmer mycket eller ganska dåligt

På grundskolan är man i allmänhet mindre positiv till skolan och dess verksamhet i

förhållande till de verksamheter som ungdomarna skall ta ställning till i denna undersökning. I

samtliga påståenden, utom två, är grundskoleeleverna antingen mindre positiva, mer negativa

eller mer tveksamma på ett sätt som lutar mot att man är kritiska mot skolverksamheten, då

man skall ta ställning till påståendena. De två påståenden där det inte är någon egentlig

skillnad mellan gymnasie- och högstadieeleverna är Skolan agerar om en lärare kränker en

elev och Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet.

Det kan tyckas lite överraskande, med tanke på de övriga svaren kring dessa påståenden, att

ungdomarna från grundskolan inte är mer negativa kring lärares ageranden kring kränkning av

elever.

Diagram 37: Hur tycker du det är på din skola? (grundskolan, procent)

Mobbning är ett problem på skolan

Skolan agerar om en lärare kränker en elev

Det förekommer rasism på skolan

0 10 20 30 40 50 60 70

Stämmer mycket eller ganska bra Tveksam Stämmer mycket eller ganska dåligt

I jämförelse med gymnasieskolan är mobbing ett större problem på grundskolan och det är så

att en större andel ungdomarna anser att rasism förekommer, samtidigt som gruppen som

anser att det påståendet stämmer dåligt är större procentuellt sett. På frågan om rasism

förekommer på skolan, så ligger skillnaden mellan skolformerna inom svarsalternativet

tveksam, där gymnasieungdomarnas svarsfrekvens ligger på 45.8 % och där svaren från

grundskoleungdomarna når 30.4 %. Varför är gruppen tveksamma procentuellt högre på

gymnasiet än på grundskolan? Jämför man könen på stadierna i förhållande till rasism så är

det flickorna på högstadiet som främst anser att rasism förekommer, det är 26 % av dem som

menar det. Det finns ett problem kring definitionen av begreppet rasism. Vad är rasism och

vad är främlingsfientlighet? I inledningscitaten till avsnittet Orättvis behandling finns en

pojke som är kränkt över att han kallas för rasist av lärare för att han har en tröja med det

kontroversiella rockbandet Ultima Thule 24 på sig. Andelen som håller med om påståenden

kring om skolan agerar när elever blir mobbade av andra elever och påståendet att elever och

lärare bemöter varandra med respekt har sjunkit betydligt i förhållande till gymnasieskolan.

Mönstret med mer kritiska respektive mer tveksamma flickor i förhållande till pojkar finns

även inom grundskolan.

Trenden håller i sig även i nästa diagram nedan, siffrorna gäller i vad mån man håller med om

påståendena är lägre bland grundskolans elever än bland gymnasieeleverna. Och dessutom är

flickorna i högre grad än pojkarna kritiska eller tveksamma till påståendena. Samtidigt som

även grundskolans pojkar är mer kritiska och tveksamma på frågan om pojkars och flickors

24 En rockgrupp som ofta kallas rasistisk och främlingsfientlig på grund av deras starkt Sverigenationella och

”hatiska” texter.

lika möjligheter än vad flickorna är. Så även om flickorna framstår som mer kritiska till de

olika påståendena i allmänhet, så är de mindre kritiska än vad pojkarna är när det gäller deras

egen situation.

Orsaken till diskrepansen mellan de två stadierna och mellan könen går att diskutera, men det

ligger kanske inte inom denna studies område. Vi kan i alla fall konstatera, vilket visat sig

ganska genomgående, att ålder och kön spelar roll. Och det är ingen ny sanning.

Diagram 38: Hur tycker du det är på din skola? (grundskolan, procent)

Pojkar och flickor får lika möjligheter

Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i

klassråd och elevråd

Det finns tillräckligt många ämnen att välja på

inom elevens val/individuella valet

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Stämmer mycket eller ganska bra Tveksam Stämmer mycket eller ganska dåligt

Till sist en liten påminnelse om andra avsnitt som har behandlat närliggande problem, till

exempel diagram 17 inom avsnittet Trygghet. Där kunde vi se att det av gymnasieeleverna var

9 som menade att de blev mobbade i klassrummet och 13 som ansåg sig bli mobbade under

rasterna. Motsvarande siffror bland grundskoleelever var 13 i klassrummet och 18 på rasterna.

Av de alternativ som ungdomarna hade att välja på var klassrum och rast de alternativ där de

oftast upplevde sig mobbade. Det är inte många enskilda individer som känner sig mobbade,

men det är utan tvekan ett skolproblem som behöver åtgärdas att en stor del av mobbingen

som ungdomar upplever sker i skolan. Vidare, i diagram 12 inom avsnittet Trygghet, kunde vi

se att det bland gymnasieeleverna finns 2 pojkar och 5 flickor som inte anser sig trygga i

klassrummet, och att det är 17 elever som oftast känner sig trygga i klassrummet. Dessa

otrygga och inte helt trygga elever utgör 16,1 % av gymnasieeleverna. Motsvarande siffror

bland grundskoleeleverna visar att det är 19,7 % av eleverna som inte känner sig helt trygga i

klassrummet. Vi får förmoda att en hel del av det som leder till att dessa individer känner sig

mobbade, utfrysta och otrygga i klassrummet beror på andra elever. Samtidigt kan vi i

diagrammen 10 och 11 inom avsnittet Orättvisa uppmärksamma att elever känner sig orättvist

behandlade i kontakt med skolans personal. Det är 28,8 % av flickorna och 17,2 % av

pojkarna inom gymnasieskolan som känner så, motsvarande siffror för grundskolan är 22,2 %

av flickorna och 17,2 % av pojkarna. För grundskoleeleverna är skolans personal den största

enskilda gruppen som leder till att de känner sig orättvist behandlade, förutom gruppen annat.

Nu är inte orättvis behandling och mobbing samma sak, men det är ändå företeelser som

ligger nära varandra och som det inte alltid är lätt att skilja åt.

Vad elever tycker om olika företeelser

Nästa fråga undrar över vad eleverna tycker om ett antal olika företeelser på skolan.

Svarsalternativen är mycket bra, ganska bra, ganska dåligt och mycket dåligt, och dessa

alternativa svar har slagits samman i redovisningen till bra respektive dåligt. Det mellersta

alternativet varken bra eller dåligt är neutralt och otvetydigt, och ger intrycket av att de som

svarat så anser att det är som det är.

Det är återigen många inom gymnasieskolan som framstår som nöjda med verksamheten på

det hela taget. Vi kan notera att skolmiljön och skolbiblioteket får positiva svar på mellan 70

och 80 %. Att få hjälp och stöd som elev anses vara möjligt av mer än 80 % av eleverna. Det

som får lite lägre betyg är skolmaten och schemat, enligt ca 25 % av eleverna.

Diagram 39: Vad tycker du om följande i din skola? (gymnasiet, procent)

Skolmiljön

Skolmaten

Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du

behöver det

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Mycket eller ganska bra Varken eller Mycket eller ganska dåligt

Återigen samma mönster när vi jämför grundskolan med gymnasiet. Skolan framstår som

mindre positiv, respektive kritiken är hårdare, med undantag för två företeelser. Dessa är

skolbiblioteket och schemat. När det gäller skolbiblioteket är procenttalen snarlika på de tre

bedömningsgraderna. När det gäller schemat bedöms det som bättre av eleverna på

grundskolan än på gymnasiet, vilket förmodligen beror på att grundskolans scheman är mer

sammanhållna i jämförelse med gymnasiets ofta spridda scheman med mycket håltimmar.

Diagram 40: Vad tycker du om följande i din skola? (grundskolan, procent)

Skolmiljön

Skolmaten

Möjligheten att få extra hjälp och stöd

om du behöver det

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Mycket eller ganska bra Varken eller Mycket eller ganska dåligt

När det gäller jämförelsen mellan pojkar och flickor är det mer komplicerat mönster som visar

sig i förhållande till företeelserna ovan. På grundskolan är flickorna mer kritiska till miljön

och mer tveksamma till skolmaten än pojkarna, för övrigt är där inga direkta skillnader. På

gymnasiet däremot är det plötsligt pojkarna som framstår som kritiska, det är en större andel

pojkar än flickor som är kritiska till biblioteket, skolmaten, schemat och till möjligheterna att

få stöd och hjälp. Det är inga stora skillnader men är ändå noterbart.

Dessa frågor följs av att man undrar över hur mycket ungdomarna skolkar. Frågan är ställd på

ett litet problematiskt sätt genom att är uttryckt som: Brukar du skolka? Begreppet brukar i

förhållande till svarsmöjligheten nej kan här ställa till det. Det kan uppfattas som lättare att

säga nej, för jag brukar inte göra det, sedan kan det ju ändå hända att jag gör det ibland. Det

hade varit bättre med svarsmöjligheten aldrig istället för nej. Man kan svara antingen Nej eller

Ja. Om man svarar ja så är det med ett tillägg om hur ofta, som varierar mellan flera gånger i

veckan eller flera gånger i månaden, samt någon gång i månaden och någon gång om året. Det

är 59.5 % av eleverna på gymnasiet som inte brukar skolka och det är 77.2 % av

grundskoleeleverna som inte brukar göra det. Det förekommer alltså mer skolk på gymnasiet

än på grundskolan.

Vill och får

Den sista frågan undrar över hur mycket ungdomarna inom de olika skolformerna vill vara

med och bestämma om, samt följdfrågan hur mycket de får vara med och bestämma om. De

olika svarsalternativen på dessa frågor är: väldigt respektive ganska mycket och väldigt

lite/ingenting respektive ganska lite. Även här slås de positiva respektive negativa

kategorierna ihop till ett svar vid redovisningen. Det som redovisas nedan är svaren VILL

väldigt eller ganska mycket samt FÅR väldigt eller ganska mycket.

Det finns en tydlig diskrepans mellan vad ungdomarna i gymnasieskolan vill vara med och

bestämma om och vad de anser att de får vara med och bestämma om. Denna diskrepans är

tydligare inom gymnasieskolan än inom grundskolan. Skillnaden mellan skolformerna

handlar till del om att grundskoleeleverna inte vill vara med och bestämma i lika hög grad

som gymnasieeleverna, samtidigt som de anser sig få vara med och bestämma i högre eller

nästan samma grad som gymnasieeleverna.

Diagram 41: Hur mycket vill och får du vara med och bestämma om? (gymnasiet, procent)

Vad du får lära dig?

Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete?

Läxorna?

Proven?

Vilka läromedel ni ska ha?

Schemaläggningen?

Reglerna i skolan?

Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och uppehållsrum?

Skolmaten?

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

VILL väldigt eller ganska mycket FÅR väldigt eller ganska mycket

Flickorna på gymnasieskolan uttrycker mer än pojkarna att de inte får vara med och

bestämma om de olika företeelserna, samma mönster men ännu mer uttalat gäller för

grundskoleeleverna.

Diagram 42: Hur mycket vill och får du vara med och bestämma om? (grundskolan, procent)

Vad du får lära dig?

Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete?

Läxorna?

Proven?

Vilka läromedel ni ska ha?

Schemaläggningen?

Reglerna i skolan?

Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och uppehållsrum?

Skolmiljön ute, t.ex. skolgården?

Skolmaten?

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

VILL väldigt eller ganska mycket FÅR väldigt eller ganska mycket

Sammanfattning

Skolan är en mycket komplex samhällelig inrättning. Det är en institution som vi alla har

passerat under minst 9 år, de flesta under 12 år. Vi har alla en första parketts erfarenhet av hur

skolan är och borde vara. Vi har idag läroplaner för skolverksamheten som enhälligt togs i

riksdagen 1994, ett antal läroplaner som ställer upp eftertryckliga regler för verksamheten.

Lärare skall följa beslut tagna på annan nivå och av andra grupper än de själva. Lärare skall i

sin verksamhet dagligdags ta beslut som påverkar barns liv. I vardagen framställs ofta skolan

som något jobbigt och påfrestande för eleven, åtminstone skall man uttrycka sig så, till

exempel: ”Det enda roliga är rasten”.

Denna undersökning frågar inte efter om ungdomar trivs, men det finns en hel del andra

frågor som ändå visar att skolan fungerar relativt bra och att de flesta ungdomarna som går i

skolår 8 och skolår 11 i Bromölla kommun har det bra i skolan. Det är över 80 % av

gymnasieungdomarna som tycker det är positiv stämning i skolan. Vidare kan vi se att

eleverna anser sig kunna få stöd och hjälp och att elever och lärare har ett respektfullt

förhållande mellan varandra. Siffrorna är likartade inom grundskolans skolår 8, fast lite

mindre positivt. Vi kan också se att de enskilt mest kritiska områdena är skolmaten och i viss

mån schemaläggningen.

Allmänt om svaren bland gymnasieelever så kan man se vissa distinktioner som kan tyda på

att ungdomarna tagit frågorna på stort allvar. Den slutsatsen dras eftersom det finns skillnader

i hur man bedömt frågor av liknande karaktär, det vill säga svarsfrekvenserna skiljer sig där

de borde ha varit snarlika. Det vill säga respondenterna är inte ensidigt positiva eller negativa.

Det finns skillnader vars ursprung kan vara svårt att sia om, men som de facto är där och som

visar att åtminstone de som svarat har sett en skillnad. I diagram 35 för gymnasiet kan vi till

exempel se att ungdomarna är starkt positiva vad gäller att elever och lärare bemöter varandra

med respekt. Här är gruppen tveksamma också liten. När det gäller om skolan agerar när

lärare kränker elever, kan vi se, bland annat för att gruppen tveksamma är stor, att en

majoritet (50,4 %) av eleverna inte anser att skolan agerar. Det svaret borde då innebära en

kritik mot lärare och lärares respektfulla handlande gentemot eleverna eftersom att skolan

agerar i de flesta fall innebär att det är lärare som agerar. Dessutom finns redan i påståendet

lärares kränkning av elever och eftersom eleverna i lägre grad går emot påståendet bör det

innebära att de anser att det har viss relevans. Samtidigt är det så att 86,1 % anser att lärare

och elever bemöter varandra med respekt. Vilket kan tyda på att ungdomarna kan mena att

samma lärare kan vara både respektfulla och mindre respektfulla och att svaret handlar om

sammanhanget. Det vill säga verkligheten framställs inte som svart eller vit, utan

komplicerad.

En förklaring till skillnaderna mellan stadierna är att högstadiet är mer heterogent än

gymnasiet och att konflikter mellan både elever och elever och lärare därför ökar. Detta visar

sig också i ett högre missnöje med situationen. Det är möjligt att tänka sig att den relativa

mognad som ungdomarna genomgår också ger utslag. Intresset för ens egen situation blir

högre, ens ”mod” att handla blir större och man tar livet mer på allvar med en ökande ålder.

Vi kan också se att trots att gymnasieeleverna tycks trivas bättre än grundskoleeleverna, så

skolkar gymnasisterna i högre grad än grundskoleungdomarna.

Slutdiskussion

I denna undersökning har ungdomar som gick i grundskolans skolår 8 och gymnasieskolans

skolår 11 i Bromölla kommun, under höstterminen 2005, besvarat en enkät som behandlat

frågor om deras syn på och upplevelser av ett antal verksamheter inom samhället.

Efter en översiktlig läsning av några av de LUPP-undersökningar som genomförts tidigare år,

är det möjligt att säga att Bromölla kommun är ungefär som andra kommuner. Det kan skilja

någon procentenhet hit eller någon procentenhet dit inom olika verksamheter. När det skiljer

sig i högre grad, beror det oftast på att man i den jämförda kommunen har undersökt skolår 9

istället för skolår 8. De kommuner som är jämförda med Bromölla är små kommuner som

Kalix, Robertsfors och Södermöre kommundelsförvaltning inom Kalmar kommun, så att

jämförelsen går att göra kan bero på att de alla är små. Den enda lite större kommun som

resultaten är översiktligt jämförda med är grannkommunen Kristianstad. Där är resultaten

också liknande, det kan ha geografisk närhet som förklaring.

En försiktig slutsats är att Bromölla är som andra kommuner i Sverige.

I inledningen till den här rapporten diskuteras Mannheims generationsteori och möjligheten

att det är så att ungdomar alltid kommer att agera mer eller mindre aktivt mot det bestående

samhället och dess institutioner. Detta resonemang får tas med en liten nypa salt eftersom

ungdomar inte är en grupp. Ungdomar är många grupper. Förmodligen leder de flesta försök

till närmare kontakt med ungdomar, till att man endast får kontakt med några få ”utsnitt” av

ungdomarna, förmodligen de med rätt social, kulturell och ekonomisk bakgrund. Till dessa

bakgrunder bör också föras genus- etniska- och åldersaspekter. Å ena sidan finns det

anledning att diskutera påståendet att ungdomar ger en kritisk röst mot det som kan kallas

”vuxenvärlden” eller det etablerade. Det är snarare frågan om det inte är en tvåsidig bild som

frammanas, nämligen att både de ”äldre” bevarar och de ”yngre” förändrar, som är

förhållandet. Å andra sidan, om vi fokuserar på ungdom, så är ungdomar ofta mycket

traditionella när de skall välja vad de vill och hur de vill att saker och ting skall vara. Detta

kan bero på att fantasin är dåligt utvecklad, men också på att de alternativ som de ställs inför

är de ¨”vanliga” eftersom det är ”vi vuxna” som ställer dem. I denna undersökning

representeras detta av till exempel frågan om vilka politiska frågor som de anser är viktiga att

satsa på om de vore politiker. Alternativen är redan bestämda. Förvisso finns det en öppen

slutfråga på enkäten som ger möjlighet att ge ytterligare alternativ till viktiga politiska frågor,

men den möjligheten är inte tagen i någon högre grad. Det är naturligtvis inte så enkelt, som

kanske antytts tidigare, att ungdomar är förändringsbenägna. De är samtidigt i hög grad stöpta

av det samhälle som de befinner sig i, och möjligheten att finna alternativ är inte lätt, även om

missnöjet med det bestående ändå finns där. Dessutom är det komplicerat, kanske på gränsen

till omöjligt, eftersom de som är ungdomar snabbt blir vuxna och de ungdomar som ersätter

dem har nya idéer och syn på vad som är väsentligt.

Hur skall vi då få ungdomar att ”palla med oss”? Det kan vara frågan om att vara ”modern” i

meningen att känna av vad tiden för med sig. Att ha en känslighet för den tid som är och den

tid som skall komma. Richard Sennet (2006) diskuterar hur vårt nuvarande samhälles mer

febrila verksamhet leder till förändrade tankegångar kring arbetets etik och vad som är

meriter, vilket i sin tur leder till den flexibla arbetsorganisation som vi idag förespråkar.

Enligt Sennet tycks människor bli desorienterade och fångna i en känsla av att allt är

meningslöst, värdelöst och onyttigt, i den flexibla organisationen.

Det politiskt korrekta svaret är att starta en dialog, att anställa en ungdomsansvarig, att

verkligen lyssna på ungdomarna och deras vilja, att bereda dem möjlighet att få ett verkligt

inflytande över kommunpolitiken, så att ungdomar känner och upplever att deras röster blir

hörda. Det gäller att möta de ungdomsgrupper som finns och inte moraliskt stänga ute någon,

även om de på papperet inte passar in i samhället. Att vara öppen för dialog även med

marginaliserade grupper. Ungdomar efterfrågar inflytande och vill ha inflytande enligt denna

studie. Samtidigt kan vi se att förtroendet för politiker och tjänstemän i kommunen inte är

högt, ungdomar har en känsla av att man inte blir lyssnad på. I sammanhanget är det möjligt

att undra hur politiker och tjänstemän skall ha tid att lyssna på ungdomar och alla andra

intressenter i kommunpolitiken?

I studien har vi funnit att de flesta som besvarat enkäten känner sig trygga, rättvist behandlade

och i stort mår bra i Bromölla kommun. Samtidigt finner vi ett antal ungdomar med en hel del

problem. Det är möjligt att tänka sig att vissa ungdomar överdriver sin utsatta situation,

eftersom draget av offer kan kännas skönt att positionera sig i. På samma gång är det möjligt

att många överdriver sitt välbefinnande alternativt sin icke-utsatta position. Som en

självuppfyllande profetia vill man inte kännas vid de besvär man har. Det känns bättre att säga

att allt är bra än motsatsen. Det tycks förekomma en upplevelse av en hotbild hos vissa

ungdomar. En hotbild som kan vara resultatet av medias ibland överdrivna fokusering på våld

i samhället. Det är möjligt att undra i vad mån skriverierna leder till en accentuering av

känslan att samhället är farligt. Det finns rapporter om att ungdomar beväpnar sig med kniv

för att det är farligt att gå utan, och bär man kniv är det lättare att använda den i en situation

där man i vanliga fall inte hade använt vapen. Vi får återkommande höra om knivskärningar

mellan ungdomar (vilket i sin tur leder till tanken att ungdomarna har rätt, det är farligt).

Mobbing förekommer i Bromölla, enligt studien främst inom skolans område. Det är inte

förvånande då mobbing tråkigt nog verkar vara en farsot i Sverige, även bland vuxna. Och det

är inte konstigt att det mest sker på skolor eftersom en mängd ungdomar med ofta heterogena

bakgrunder och intressen samlas där och skall ”strida” om uppmärksamhet och position. Vi

finner också att det är ca 20 % av ungdomarna i studien som menar att rasism förekommer

inom skolans väggar 25 . Sammantaget kan man möjligen påstå att det inte råder ett desperat

läge i Bromölla, det känns relativt stabilt. Men det finns också tendenser, som i övriga

Sverige, till att osäkerhet och otrygghet breder ut sig. I dess spår följer oftast ofördragsamhet

med oliktänkande, segregering, marginalisering och våld.

Alla som bör ingå i en relation och en kommunikation har del i ansvaret för relationen och

kommunikationen. När det gäller ungdomar så är de enligt FN: s barnkonvention barn tills de

fyller 18 år och alltså inte ansvariga i samma grad som vuxna människor. Det går också att

mena att de som arbetar som politiker och tjänstemän i en kommun frivilligt har tillträtt sina

tjänster, men barn som går i skolan och som tillhör en kommun har fötts in i de strukturer som

gäller, de har inte medverkat i uppbyggandet av dem och kan alltså inte anses vara ansvariga

för det som råder i samma grad som de vuxna. I varje relation och kommunikation finns det

svagare och starkare positioner, och det går att mena att de starkare positionerna är mer

ansvariga just i kraft av sin position i förhållande till dem som är svagare i relationen. Av det

följer att även i detta fall är vuxna och kommunens politiker och tjänstemän mer ansvariga för

25 I höst stundar ett val och det skall bli intressant att se om rasistiska och främlingsfientliga grupper får

framgång. Det är i viss mån underligt att dessa grupper fortfarande är näst intill obefintliga i Sverige och det går

att undra vad det beror på. I valet 2002 fick sådana grupperingar ca 0,5 % på riksnivå. Det kan jämföras med

övriga Europa, där de flesta länderna på olika sätt var inblandade eller utsatta för Nazitysklands ageranden, och

där dessa ultranationalistiska grupperingar har runt 20 % av rösterna eller mer.

elationen och kommunikationen än ungdomarna i kommunen. Detta lite långsökta

resonemang kan leda till att man anser att det är kommunens ansvar, genom dess politiker och

tjänstemän, att se till att relationen och kommunikationen byggs ut och fungerar. Det kan

förstärkas till att påstå att det är politikers och tjänstemäns plikt som ansvariga för kommunen

och kommunens utveckling, att se till att kontakten med ungdomar i kommunen fungerar.

Även om detta arbete kan framstå som svårt eller omöjligt är det ett arbete som skall göras.

Så för att ungdomarna i Bromölla kommun skall ”palla med oss”, måste ”oss” ge ungdomarna

möjlighet att ”palla”.

Referenser

Day, Christopher (1999). Developing teachers. The challenges of lifelong learning. London:

Routledge Falmer.

Halvorsen, Knut. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Kärfve, Eva (2000). DAMP – en fantasiprodukt. Ur Pedagogiska magasinet Nr 2, 2000.

Mannheim, Karl (1943/1986). The problem of Youth in Modern Society. Ur, Mannheim

Diagnosis of our time. Essays of a Sociologist. Westport, Conn.: Greenwood Press Publishers.

(s. 31-53).

Sennet, Richard (2006). The culture of the new capitalism. New Haven: Yale University.

Stafström, Martin (2006). Drogvanorna i Skåne. En jämförelse mellan olika olkohol-, tobak,

och narkotikaindikatorer hämtade ur drogvaneundersökningarna i Skåne 2003 och 2005.

Lund: Lunds Universitet: Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Sektionen för

socialmedicin och global hälsa.

Trondman, Mats (1997). Från boss till medarbetare – om den sköra auktoritetens möjligheter.

Ur Pedagogiska magasinet Nr. 3, 1997.

Ungdomsstyrelsen (2006). Ung i dag 2006, en beskrivning av ungdomars villkor. Stockholm:

Ungdomsstyrelsen.

Utbildningsdepartementet (1998). Lpfö (Läroplan för förskolan), Lpo (Läroplan för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet), Lpf (Läroplan för det

frivilliga skolformerna). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

BILAGA 1

Diagram x: Hur ofta 1 på din fritid sysslar du med nedanstående aktivitet? (skolform, kön, procent)

Idrottar i klubb eller förening

Idrottar/motionerar, men inte i klubb eller förening

Går på sportevenemang utan att delta själv

Umgås med kompisar

Går på bio

Går på café

Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande

Går på konsert

Går på teater/balett

Går på museum/utställning

Är ute i naturen/fiskar/jagar/gör båtturer

Sjunger/spelar instrument/skapar musik

Dansar/spelar teater

Målar/syr eller annan skapande verksamhet

0 20 40 60 80 100 120

Gymnasiet, pojkar Gymnasiet, flickor Grundskolan, pojkar Grundskolan, flickor

1 Svarsalternativen varje dag och varje vecka är använt.

Diagram x: Hur ofta 2 på din fritid sysslar du med nedanstående aktivitet? (skolform, kön, procent)

Spelar data-/TV-spel

Surfar på Internet

Sysslar med datornätverk t.ex.

LAN

Chattar på Internet

Spelar om pengar på Internet

Besöker bibliotek (inte på

skoltid)

Åker skateboard/snow board

Mekar med

bilar/motorcyklar/båtar/skotrar

eller andra tekniska saker

Spelar rollspel/levande

rollspel/brädspel

Läser (böcker, tidningar m.m.)

Går på restaurang/pub/bar

2 Svarsalternativen varje dag och varje vecka är använt.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Gymnasiet, pojkar Gymnasiet, flickor Grundskolan, pojkar Grundskolan, flickor

BILAGA 2

Diagram x: Hur ofta 1 på din fritid sysslar du med nedanstående aktivitet? (skolform, kön, procent)

Idrottar/motionerar i klubb eller förening

Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening

Går på sportevenemang utan att delta själv

Umgås med kompisar

Går på bio

Går på café

Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande

Går på konsert

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Gymnasiet, sällan Gymnasiet, aldrig Grundskolan, sällan Grundskolan, aldrig

Diagram x: Hur ofta 2 på din fritid sysslar du med nedanstående aktivitet? (skolform, kön, procent)

Går på teater/balett

Går på museum/utställning

Är ute i naturen/fiskar/jagar/gör båtturer

Sjunger/spelar instrument/skapar musik

Dansar/spelar teater

Målar/syr eller annan skapande verksamhet

Spelar data-/TVspel

Surfar på Internet

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Gymnasiet, sällan Gymnasiet, aldrig Grundskolan, sällan Grundskolan, aldrig

1 Svarsalternativen varje dag och varje vecka är använt.

2 Svarsalternativen varje dag och varje vecka är använt.

Diagram x: Hur ofta 3 på din fritid sysslar du med nedanstående aktivitet? (skolform, kön, procent)

Sysslar med dat ornät verk t .ex LAN

Chat t ar på Int ernet

Spelar om pengar på Int ernet

Besöker bibliot ek (int e på skolt id)

Åker skat eboard/ snowboard

Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar eller andra t ekniska saker

Spelar rollspel/ levande rollspel/ brädspel

Läser (böcker, t idningar m.m.)

Går på rest aurang/ pub/ bar

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Gymnasiet, sällan Gymnasiet, aldrig Grundskolan, sällan Grundskolan, aldrig

3 Svarsalternativen varje dag och varje vecka är använt.

Bromöllas rapport: Ung i Bromölla (pdf, 792 kb) - Ungdomsstyrelsen

products

Resources

Company

Bromöllas rapport: Ung i Bromölla (pdf, 792 kb) - Ungdomsstyrelsen

Delete template?

Save as template?

products

Resources

Company