Bromöllas rapport: Ung i Bromölla (pdf, 792 kb) - Ungdomsstyrelsen

More documents

Recommendations

Info

samtliga påståenden, utom två, är grundskoleeleverna antingen mindre positiva, mer negativa eller mer tveksamma på ett sätt som lutar mot att man är kritiska mot skolverksamheten, då man skall ta ställning till påståendena. De två påståenden där det inte är någon egentlig skillnad mellan gymnasie- och högstadieeleverna är Skolan agerar om en lärare kränker en elev och Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet. Det kan tyckas lite överraskande, med tanke på de övriga svaren kring dessa påståenden, att ungdomarna från grundskolan inte är mer negativa kring lärares ageranden kring kränkning av elever. Diagram 37: Hur tycker du det är på din skola? (grundskolan, procent) Mobbning är ett problem på skolan Skolan agerar om en lärare kränker en elev Det förekommer rasism på skolan 0 10 20 30 40 50 60 70 Stämmer mycket eller ganska bra Tveksam Stämmer mycket eller ganska dåligt I jämförelse med gymnasieskolan är mobbing ett större problem på grundskolan och det är så att en större andel ungdomarna anser att rasism förekommer, samtidigt som gruppen som anser att det påståendet stämmer dåligt är större procentuellt sett. På frågan om rasism förekommer på skolan, så ligger skillnaden mellan skolformerna inom svarsalternativet tveksam, där gymnasieungdomarnas svarsfrekvens ligger på 45.8 % och där svaren från grundskoleungdomarna når 30.4 %. Varför är gruppen tveksamma procentuellt högre på gymnasiet än på grundskolan? Jämför man könen på stadierna i förhållande till rasism så är det flickorna på högstadiet som främst anser att rasism förekommer, det är 26 % av dem som menar det. Det finns ett problem kring definitionen av begreppet rasism. Vad är rasism och vad är främlingsfientlighet? I inledningscitaten till avsnittet Orättvis behandling finns en pojke som är kränkt över att han kallas för rasist av lärare för att han har en tröja med det kontroversiella roc<strong>kb</strong>andet Ultima Thule 24 på sig. Andelen som håller med om påståenden kring om skolan agerar när elever blir mobbade av andra elever och påståendet att elever och lärare bemöter varandra med respekt har sjunkit betydligt i förhållande till gymnasieskolan. Mönstret med mer kritiska respektive mer tveksamma flickor i förhållande till pojkar finns även inom grundskolan. Trenden håller i sig även i nästa diagram nedan, siffrorna gäller i vad mån man håller med om påståendena är lägre bland grundskolans elever än bland gymnasieeleverna. Och dessutom är flickorna i högre grad än pojkarna kritiska eller tveksamma till påståendena. Samtidigt som även grundskolans pojkar är mer kritiska och tveksamma på frågan om pojkars och flickors 24 En rockgrupp som ofta kallas rasistisk och främlingsfientlig på grund av deras starkt Sverigenationella och ”hatiska” texter. 46
lika möjligheter än vad flickorna är. Så även om flickorna framstår som mer kritiska till de olika påståendena i allmänhet, så är de mindre kritiska än vad pojkarna är när det gäller deras egen situation. Orsaken till diskrepansen mellan de två stadierna och mellan könen går att diskutera, men det ligger kanske inte inom denna studies område. Vi kan i alla fall konstatera, vilket visat sig ganska genomgående, att ålder och kön spelar roll. Och det är ingen ny sanning. Diagram 38: Hur tycker du det är på din skola? (grundskolan, procent) Pojkar och flickor får lika möjligheter Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Stämmer mycket eller ganska bra Tveksam Stämmer mycket eller ganska dåligt Till sist en liten påminnelse om andra avsnitt som har behandlat närliggande problem, till exempel diagram 17 inom avsnittet Trygghet. Där kunde vi se att det av gymnasieeleverna var 9 som menade att de blev mobbade i klassrummet och 13 som ansåg sig bli mobbade under rasterna. Motsvarande siffror bland grundskoleelever var 13 i klassrummet och 18 på rasterna. Av de alternativ som ungdomarna hade att välja på var klassrum och rast de alternativ där de oftast upplevde sig mobbade. Det är inte många enskilda individer som känner sig mobbade, men det är utan tvekan ett skolproblem som behöver åtgärdas att en stor del av mobbingen som ungdomar upplever sker i skolan. Vidare, i diagram 12 inom avsnittet Trygghet, kunde vi se att det bland gymnasieeleverna finns 2 pojkar och 5 flickor som inte anser sig trygga i klassrummet, och att det är 17 elever som oftast känner sig trygga i klassrummet. Dessa otrygga och inte helt trygga elever utgör 16,1 % av gymnasieeleverna. Motsvarande siffror bland grundskoleeleverna visar att det är 19,7 % av eleverna som inte känner sig helt trygga i klassrummet. Vi får förmoda att en hel del av det som leder till att dessa individer känner sig mobbade, utfrysta och otrygga i klassrummet beror på andra elever. Samtidigt kan vi i diagrammen 10 och 11 inom avsnittet Orättvisa uppmärksamma att elever känner sig orättvist behandlade i kontakt med skolans personal. Det är 28,8 % av flickorna och 17,2 % av pojkarna inom gymnasieskolan som känner så, motsvarande siffror för grundskolan är 22,2 % av flickorna och 17,2 % av pojkarna. För grundskoleeleverna är skolans personal den största enskilda gruppen som leder till att de känner sig orättvist behandlade, förutom gruppen annat. Nu är inte orättvis behandling och mobbing samma sak, men det är ändå företeelser som ligger nära varandra och som det inte alltid är lätt att skilja åt. Vad elever tycker om olika företeelser Nästa fråga undrar över vad eleverna tycker om ett antal olika företeelser på skolan. Svarsalternativen är mycket bra, ganska bra, ganska dåligt och mycket dåligt, och dessa 47
Page 1 and 2: UNG I BROMÖLLA 2006-05-31 Göran B
Page 3 and 4: Slutdiskussion 52 Referenser 55 Bil
Page 5 and 6: hoppar över frukost eller lunch. D
Page 7 and 8: vetenskaplig granskning, pilotunder
Page 9 and 10: tränger sig före i kön, pratar o
Page 11 and 12: Politik, samhälle och inflytande D
Page 13 and 14: Ungdomarnas frågor En fråga i enk
Page 15 and 16: Diagram 4: Hur stor möjlighet tyck
Page 17 and 18: Diagram 6: Har du någon gång det
Page 19 and 20: Orättvis behandling Att jag blir t
Page 21 and 22: Diagram 10: Jag blev orättvist beh
Page 23 and 24: Trygghet Förhindra ”hot-verksamh
Page 25 and 26: Diagram 14: Känner du dig trygg p
Page 27 and 28: Därefter följer frågan E3. Har d
Page 29 and 30: Hälsa Sluta sälja cigaretter till
Page 31 and 32: sömnproblem, andelen som svarar s
Page 33 and 34: årliga undersökningar kring ungdo
Page 35 and 36: följande vis. CERUM visar att anta
Page 37 and 38: skolår 8 som var över 16 år när
Page 39 and 40: Flertalet ungdomar i Bromölla anse
Page 41 and 42: Diagram 33: Hur mycket av det du ä
Page 43 and 44: Skola Flera datorer på skolan så
Page 45: sin skola och att samarbetet mellan
Page 49 and 50: När det gäller jämförelsen mell
Page 51 and 52: kritik mot lärare och lärares res
Page 53 and 54: Det politiskt korrekta svaret är a
Page 55 and 56: Referenser Day, Christopher (1999).
Page 57 and 58: Diagram x: Hur ofta 2 på din friti
Page 59: Diagram x: Hur ofta 3 på din friti

Bromöllas rapport: Ung i Bromölla (pdf, 792 kb) - Ungdomsstyrelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?