TOBIAS SAMUELSSON - Malmö stad

xn..malm.8qa.se

TOBIAS SAMUELSSON - Malmö stad

TOBIAS SAMUELSSON

”HELA MITT LIv är MUSIk. JAg BOrdE kANSkE

SkAffA MIg EN HOBBy?”

Utbildningsförvaltningens personaltidning

#7/2010


2

4

6

8

10

12

14

16

18

LEDAREN >

ENgAgEMANgET PÅ

BELLEvUE gyMNASIUM

INSPIrErAr MIg

Vår stad och våra ungdomar har ett stort behov av att bemötas av

engagemang och framtidstro. Malmö skall utvecklas till en socialt

hållbar stad. Tillhörighet, delaktighet och framtidstro är viktiga

ledord i arbetet. Inte minst viktigt är det för de ungdomar

som av olika anledningar har det jobbigt i skolan. En del ungdomar

lever i en social oro och andra är skoltrötta. Några saknar det

sista betyget för att komma in i gymnasieskolan. Gruppen är inte

homogen och har därför olika behov för att ta sig vidare i sina liv.

En grupp som är mycket viktig att fånga upp är den med ungdomar

som har stor frånvaro i grundskolan, som endast har ett fåtal

godkända betyg och ringa skolvana. Skälen till att eleverna inte

klarar kursmålen i grundskolan och därmed inte klarar av att få

betyg, är många. Generellt kan sägas att de flesta av ungdomarna

tycker att vuxenvärlden har svikit. Denna grupp har, detta till

trots, förutsättningar att komma vidare om de uppmärksammas

med stort engagemang och tilltro till deras oförlösta förmågor.

Det var av denna anledning utbildningsnämnden beslutade att

starta Bellevue gymnasium. Uppdraget var att redan under vårterminen

i grundskolan identifiera målgruppen. Bellevue gymnasium

är en mycket viktig satsning. I dag är cirka 20 procent av

Malmöeleverna från grundskolan obehöriga till gymnasiet. I

denna grupp finns det ungdomar som är mycket långt ifrån behörighetsnivån

till ett nationellt program på gymnasiet. Bellevue

gymnasiums uppdrag är bland annat att erbjuda sommaraktiviteter

och sommarjobb i övergången mellan grund- och gymnasieskolan,

att arbeta fram en individuell planering för den stundande

höstterminen i gymnasieskolan, att erbjuda undervisning

i flera ämnen, att erbjuda en bra elevvård och ett individuellt

frITT frAM fÖr frISkOLOrNA > 4

TEOrETISkA PrOgrAMMEN gÅr frAMÅT > 5

INTrOdUkTIONSPrOgrAM > 6

ENkäT > 7

BETygSSySTEM gENOM TIdErNA > 8

HISTOrIELärArE I fOrSkArCIrkEL > 9

PrOfILEN MEd TOBIAS SAMUELSSON > 10–12

”SäTT ETT frÖ SÅ HAr dU NÅgOT ATT SkÖrdA” > 13

LärArvArdAg MEd MAgNUS ArvIdSSON > 14–16

IdrOTTSgyMNASIET > 17

OrdET är dITT > 18

BOkTIPSET > 19

rÖrELSEgLädJE MEd SfI > 20

rEPOrTAgET OM MEdIATEkET PÅ PAULI kOMMEr I EdICO #8/2010.

MATZ NILSSON

stöd. Syftet med insatserna är att så långt som möjligt försöka

motivera ungdomarna att fortsätta med studier på gymnasiet.

Kompetensen på Bellevue gymnasiet har utformats brett med

behöriga lärare, studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog, skolsköterska

och individuella coacher till respektive elev. Alla kompetenser

finns på plats och skolan har i dag många elever som

börjar få tillbaka sin tro på såväl skolan som på sin framtid. Medarbetare

och elever trivs mycket bra och är stolta över sin skola.

Innan Bellevue gymnasium startades fanns det en risk att ungdomarna

försvann i övergången mellan grund- och gymnasieskola.

Med anledning av medias skriverier om Bellevue gymnasium

vill jag framhålla följande. Vi är inte och kommer aldrig att vara

fullkomliga och felfria. Om vi upptäcker brister rättar vi skyndsamt

till dem så att ingen av våra medborgare blir utan eller får en

sämre service. Detta gäller på alla enheter inom förvaltningen.

Det som imponerar på mig när det gäller Bellevue gymnasium

är det stora hjärtat och engagemanget. Alla medarbetare och skolans

rektor ”brinner” för sina elever. Även om arbetet ibland

innebär att man tar ett steg fram och två tillbaka så är deras engagemang

just vad dessa ungdomar behöver för att de som individer

ska lyckas återfå tron på både sig själva och framtiden. Insatserna

bidrar också till att Malmö blir en socialt hållbar stad.

Sträck på er – ni på Bellevue

gymnasium och fortsätt med ert

viktiga arbete så att fler ungdomar

får en chans till utveckling.

Ert engagemang inspirerar mig

verkligen.

I DETTA NUMMER > OM EDICO >

EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens informations-

avdelning och utkommer med 8 nummer per år.

EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar.

ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson

REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef

GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens informations-

avdelning.

BILDER

Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen.

FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se och

edico@malmo.se

TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET:

Komin/utbildningsforvaltningen

SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informations-

avdelningen | Susan Englund, lärare Komvux Södervärn |

Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola | Jonas Nilsson, lärare

Heleneholms gymnasium | Örjan Westberg, praktikant

informationsavdelningen

OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist

TRYCK: WikingTryck AB

PAPPER: MultiArt Silk

UPPLAGA: 2200 ex

Jonas Nilsson är ny medarbetare i Edicoredaktionen.

Han är även lärare på Heleneholms gymnasium.

Ny I EdICOrEdAkTIONEN

Jonas Nilsson ersätter Jan Sandström

som gick i pension i somras. Precis som

Susan Englund, Komvux Malmö Södervärn,

och Magnus Grahn, S:t Petri skola,

har han en del av sin lärartjänst avsatt till

redaktionellt arbete.

– Det är alltid roligt att prova något

nytt. Som lärare ska man ge synpunkter

på andras texter men det är väldigt sällan

man skriver något själv, säger Jonas Nilsson.

Han undervisar i svenska och engelska

för elever på samtliga program på Heleneholms

gymnasium.

– Vi har en väldigt bra mix av elever,

både högpresterande och svaga. Som lärare

behöver man se båda elevgrupperna,

annars finns en risk att man ställer för

låga krav på de svaga eleverna eller för

höga krav på de högpresterande, säger

han.

Jonas Nilsson kommer från Mörrum i

fOTO: frEddy BILLqvIST

NyTT BLANdAT LEdNINgSOMrÅdE

Norra Sorgenfri gymnasium, Rönnens gymnasium, Universitetsholmens gymnasium och

gymnasiesärskolan blir ett gemensamt ledningsområde.

– På så vis får vi en bra blandning av elever, säger utbildningsdirektör Matz Nilsson.

Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp

planerar att skapa en gemensam ledningsorganisation

till nästa läsår.

– I ett samlat ledningsområde kan

man skapa gemensamma kurser för kil-

Blekinge och har alltid haft ett stort intresse

för skrivande.

– När jag gick på mellanstadiet gjorde

jag en biltidning till min pappa. Sedan

har jag funnits med i olika publikationer.

Under studenttiden i Lund skrev jag för

Blekingska nationens tidning.

LYFTA FRAM UNDERVISNINGSARBETET

I detta nummer av Edico rivstartar han

med ett stort reportage om lärarens vardag

(se sid 14-16). Tanken är att det ska

bli en serie som förekommer sporadiskt i

Edico.

– Jag tycker att det är intressant att lyfta

fram undervisningsarbetet. Jag vill

också lyfta fram dem som vanligtvis inte

syns så mycket, till exempel kanslipersonal

på skolorna, säger Jonas Nilsson.

Dessutom bidrar han med enkätsvar

om GY 11 och en artikel om betygsystem

genom tiderna, med fokus på det

lar och tjejer, säger Matz Nilsson.

Den nya organisationen kommer att

omfatta följande utbildnigar: gymnasieskolans

Bygg- och anläggningsprogrammet,

El- och energiprogrammet, VVS-

absoluta betygssystemet. (se sid 8). I

kommande nummer kommer vi att kunna

läsa om det relativa systemet och dagens

målrelaterade system.

– Man pratar mycket om betyg men

det blir ofta lite ytligt. Man borde prata

mer om de bakomliggande tankarna med

betygssystemet, säger Jonas Nilsson.

och fastighetsprogrammet och Vård- och

omsorgsprogrammet samt gymnasiesärskolans

Estetiska programmet, Hantverksprogrammet

– Bygg och Naturbruksprogrammet

– Trädgård.

< NY I REDAKTIONEN

3

5

7

9

11

13

15

17

19


FRITT FRAM FÖR FRISKOLORNA >

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Det lokala friutrymmet minskar i den nya gymnasieskolan. Skolorna ska enbart erbjuda

nationella eller nationellt godkända program. Trots detta förekommer en uppsjö av namn

och profiler i marknadsföringen inför vårens gymnasieval.

frITT frAM fÖr frISkOLOrNA

En av de viktigaste förändringarna i

gymnasiereformen är att program-

utbudet stramas upp. Specialutformade

program, lokala inriktningar och lokala

kurser försvinner.

– Meningen är att utbildningsutbudet

ska bli mer likvärdigt över landet och

dessutom kvalitetssäkrat, säger Anna

Tammelin-Östlind, jurist på Skolverket.

Kommunala och fristående huvudmän

ska ha i stort sett samma spelregler.

Friskoleprogram försvinner som en egen

programform.

– Fristående skolor och offentliga huvudmän

kan ge nationella program med

nationella inriktningar, eller efter beslut

om godkännande riksrekryterande utbildning

med egna examensmål eller särskild

variant av nationellt program, med

eller utan riksrekrytering, säger Anders

Lokander, undervisningsråd på Skolverket.

SErIETECkNINg OCH SkATEBOArd

I juni 2010 fattade Skolinspektionen beslut

om överföring av gymnasieutbildning

på fristående skolor till nationella

program. Genom beslutet får skolorna

rätt till bidrag för sina utbildningar. Varje

utbildning måste svara mot en nationell

inriktning på ett nationellt program,

såvida inte huvudmannen fått tillstånd

att bedriva till exempel spetsutbildning

eller en särskild variant.

Bland de godkända utbildningarna

finns flera utbildningar som inte känns

igen från den nationella programstrukturen.

Design & Construction College erbjuder

exempelvis Handelsprogrammet

inriktning Entreprenör och inredning

(motsvarar Handels- och administrationsprogrammet

inriktning Handel och service).

Drottning Blanka Gymnasium erbjuder

DBGY Inredningsdesign (motsvarar

Estetiska programmet inriktning Bild och

formgivning). Dessutom finns en rad profiler.

Bryggeriets gymnasium lockar bland

annat med serieteckning och skateboard

som profiler på sitt estetiska program.

– Hur skolorna, fristående som kommunala,

väljer att marknadsföra sina inriktningar

kan Skolinspektionen inte

svara för. Skolinspektionens starka rekommendation

är att alla skolor namnger

sina utbildningar så att det framgår

vilket nationellt program med inriktning

som skolan avser att erbjuda, säger Andreas

Språng, undervisningsråd vid Skolinspektionen.

Programnamnen ställer till förvirring

på kommunernas antagningskanslier.

Hur ska antagningen gå till när en och

BryggErIETS gyMNASIUM LOCkAr MEd SkATEBOArd PÅ SITT ESTETISkA

PrOgrAM. fOTO: COLOUrBOx.COM

samma utbildning kan ha flera olika

namn?

– Jag känner till den problematik som

du påtalar, tyvärr kan jag inte ge dig någon

annan vägledning i frågan än att

hänvisa till Skolverket som är den myndighet

som ansvarar för studievägskoderna,

säger Andreas Spång.

SErIETECkNINg OCH SkATEBOArd

Skolverket har i ett PM daterat den 8

november 2010 gett sin syn på vad gymnasieutbildningar

på nationella program

får kallas. Program, nationell inriktning

och eventuell profil bör framgå när en

skola presenterar sig.

”Frågan om vad en huvudman får kalla

sin utbildning regleras inte i skolförfattningarna.

Det är snarare en fråga som

regleras av marknadsföringslagen”, skriver

myndigheten.

Marknadsföringslagen skyddar mot vilseledande,

aggressiv och annan otillbörlig

reklam. Lagen gäller för marknadsföring

av varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen

och andra nyttigheter. En säljare

som bryter mot lagen kan bli tvungen att

betala skadestånd.

Mot bakgrund av detta har de kommunala

skolorna nu bestämt sig för att

också profilera sig.

TEST

kAN dU gISSA PrOgrAMMEN

OCH INrIkTNINgArNA?

A) Management program

B) Procivitas Idrottsprogram

C) MEDIA digitalt skapande

D) DBGY Räddningstjänst

E) Ledarskapsprogrammet för team-

och coachutveckling

fACIT (väNd):

bete (MoveITgymnasiet)

och fritidsprogrammet inriktning Pedagogiskt ar-

grammet (Drottning Blankas Gymnasium) E) Barn-

(John Bauergymnasiet) D) Vård- och omsorgspro-

Estetiska programmet inriktning Estetik och media

hällsvetenskap (Procivitas Privata Gymnasium) C)

Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning Sam-

vetenskap och samhälle (Thorén Business School)B)

A) Naturvetenskapsprogrammet inriktning Natur-

PAULI är EN Av TvÅ kOMMUNALA gyMNASIESkOLOr SOM gÅr frAMÅT I ÅrETS gyMNASIEvAL. dEN ANdrA är S:T PETrI. fOTO: frEddy BILLqvIST

Det finns flera intressanta tendenser i årets val till gymnasiet. De kommunala gymnasierna

fortsätter att tappa elever, men det finns också skolor som går mot strömmen.

TEOrETISkA PrOgrAMMEN gÅr frAMÅT

Redan i vintras kunde Edico redogöra

för trenderna i årets gymnasieval, och

när detta val nu i höst har fått sin reella

verklighet konstateras att tendenserna

står sig.

– Färre på yrkesprogrammen och fler

på de teoretiska programmen, säger Ann-

Sofie Nordh och fortsätter:

– Det är intressant att se hur det här

slår i den nya gymnasieskolan men vi befarar

att yrkesprogrammen kommer att

tappa ännu mer när de inte är högskolemeriterande.

ELEvTAPPET fOrTSäTTEr

Som chef för gymnasieintagningen i

Malmö stad har Nordh god överblick

och genom samarbetet med omkringliggande

kommuner har hon upptäckt flera

gemensamma nämnare.

– Elevtappet till friskolorna fortsätter

och när Procivitas startade NV-program-

met tog de flera studiemotiverade elever.

Malmö stad avviker dock i ett avseende

då landets tredje största kommun har

ett ständigt inflyttningsöverskott och det

medför att försiktighet måste intas när

det gäller vissa prognoser. Fast visst ter

det sig oroväckande att Malmö stad den

här hösten och de två följande har drygt

3000 16-åringar för att sedan år 2013

tappa närmare 300 i den ålderskategorin.

Om tappet till friskolorna dessutom,

som prognoserna indikerar, varje år blir

2,5–3 procent, förstår var och en att den

kommunala gymnasieskolan i Malmö

minst sagt står inför en stor utmaning.

PETrI OCH PAULI ÖkAr

I årets val till gymnasiet finns flera spännande

tendenser – både vinnare och förlorare

framskymtar.

– Två skolor ökar men från helt olika

positioner och det är Petri och Pauli,

säger Ann-Sofie Nordh och utvecklar vidare:

– Petri har högst intagningspoäng,

flest sökande och flest på reservlistan

medan Pauli går framåt från ett annat utgångsläge.

OvISST fÖr SPECIALPrOgrAM

Sett till enskilda program fastslås att både

IB och NV ökar medan program som BF

och HP minskar, även SP förlorar något.

– En annan tendens är att specialutformade

program tappar elever men där rör

sig Berndottegymnasiet mot strömmen

och ökar.

De specialutformade gymnasierna går

således en osäker tillvaro till mötes, inte

minst i och med GY 2011:s tillkomst.

Valet är definitivt inte över.

Magnus Grahn

< GYMNASIEVALET

3

5

7

9

11

13

15

17

19


2

4

6

8

10

12

14

16

18

INTRODUKTIONSPROGRAM > < ENKÄT

Samtliga kommunala gymnasieskolor i Malmö anordnar introduktionsprogram nästa

läsår. Flera friskolor har också visat intresse för att starta utbildningar.

INTrOdUkTIONSPrOgrAM PÅ ALLA SkOLOr

Introduktionsprogrammen ersätter individuella

programmet i den nya gymnasieskolan.

De fem introduktionsprogrammen

är preparandutbildning, yrkesintroduktion,

individuellt alternativ, programinriktat

individuellt val och språkintroduktion.

Kommunerna är skyldiga att erbjuda alla

introduktionsprogram utom programinriktat

individuellt val.

Preparandutbildning är en ettårig utbildning

med hög studietakt, för elever

som snabbt kan bli behöriga till nationella

program.

– Preparanden är för ungdomar som

bedöms kunna bli behöriga i tolv ämnen.

Vi tror att det kommer att utformas

i första hand för elever som vill gå vidare

till högskoleförberedande program, säger

utbildningsdirektör Matz Nilsson.

Utbildningen erbjuds i samverkan

mellan Malmö Borgarskola, Malmö latinskola,

Pauli gymnasium och S:t Petri

skola.

AvrEgLErINg

Programinriktat individuellt alternativ

motsvarar dagens PRIV. Det vänder sig

till ungdomar som är inriktade mot ett

specifikt nationellt yrkesprogram och

som är nära att nå behörighetskraven.

Programinriktat individuellt val kommer

att finnas på alla kommunala skolor som

har yrkesprogram.

Yrkesintroduktion är en yrkesinriktad

utbildning med inslag av praktik där

eleven ska bli behörig till ett yrkesprogram

eller komma ut på arbetsmarknaden.

Detta program kommer att finnas på

Agnesfrid, Frans Suell och Jörgen Kock,

Heleneholm, Norra Sorgenfri, Rönnen

och Universitetsholmen.

– En nyhet är att man avreglerar så att

introduktionsprogrammen inte bara är

den kommunala skolans ansvar. Fristående

skolor har möjlighet att driva PRIV

och yrkesintroduktion utan att teckna

avtal med kommunen, säger Matz Nilsson.

Design & Construction College,

Malmö Praktiska Gymnasium och Peab-

I dEN NyA gyMNASIESkOLAN ErSäTTS INdIvIdUELLA PrOgrAMMET Av SÅ kALLAdE

INTrOdUkTIONSPrOgrAM. fOTO: frEddy BILLqvIST

skolan uppger att de tänker starta introduktionsprogram

och fler kan tillkomma.

räTT TILL STÖd

Individuellt alternativ syftar till att eleven

ska gå vidare till yrkesintroduktion,

hitta en annan utbildning eller komma

ut på arbetsmarknaden. Utbildningen

ska utformas tillsammans med elev och

vårdnadshavare.

– Bellevue gymnasium och nuvarande

HML på Frans Suell och Jörgen Kocks

gymnasium kommer att få nya uppdrag

inom ramen för individuellt alternativ.

Det förstärkta programmet på Malmö

latinskola ska finnas kvar, men vi talar

inte om förstärkta program i framtidens

gymnasieskola utan om elevens rätt till

stöd, säger Matz Nilsson.

Norra Sorgenfri kommer liksom Frans

Suell och Jörgen Kock och Latin att ha

en särskild satsning på elever med neuropsykiatriska

funktionshinder.

Övriga Malmöskolor med individuellt

alternativ är Agnesfrid, Heleneholm,

Malmö Borgarskola, Latin, Mediegym-

nasiet, Pauli, Rönnen, S:t Petri och Universitetsholmen.

”BEkyMMErSAMT”

Språkintroduktionen ersätter dagens

IVIK.

– Vi ser att vi kan behålla den startverksamhet

som vi byggt upp på Frans Suell

och Jörgen Kocks gymnasium. Den har

blivit jättebra, säger Matz Nilsson.

Efter år 1 kan eleverna gå vidare till

språkintroduktion på Borgar, Latin, Pauli,

Rönnen, S:t Petri eller Universitetsholmen.

En konsekvens av det nya systemet är

att det blir svårare för nyanlända invandrarelever

att gå vidare till högskoleförberedande

program. Med dagens system

kan duktiga IVIK-elever efter ett år gå

vidare till inriktad IV-verksamhet på skolorna

för att tredje året tas in på ett nationellt

program.

– Det blir svårare i den nya språkintroduktionen

att hantera det på ett sådant

sätt. Det är bekymmersamt, säger Matz

Nilsson.

Vi frågade gymnasiepersonal i Malmö:

vAd TyCkEr dU OM gy 11?

SArA BÖÖk,

LärArE, S:T PETrI SkOLA

– S:t Petri förlorar

samhälle journalistik.

Helt sett ur mitt

eget perspektiv

tycker jag att det är

tråkigt. Jag är ny

som lärare och har

inte ens varit anställd

ett år. Så för

mig innebär förändringen

att jag

antingen måste

komplettera med

ett nytt ämne eller

se mig om efter ett annat yrke. Om jag ser det

större, så blir Latinskolans media säkert bra

men jag tycker att vi kunde ha samexisterat. Jag

tror mycket på att blanda elever med olika i intressen

och inriktningar för att få en stimulerande

skolmiljö för både lärare och elever.

kALLE ryBErg,

LärArE, HELENEHOLM

– Man är ju osäker

på vad som kommer

att hända och

var man själv hamnar.

Det är väl det

som är den stora

grejen. Sedan hade

jag också önskat

att hela skolan

hade fått flytta intakt,

oavsett vart

det blir. Eftersom

jag jobbar inom

NV-sektorn så vill

jag ju att NV-programmet ska finnas på Nya Latin.

Dessutom funderar man över praktiska detaljer.

Vad ska till exempel hända med alla våra

prylar på biologi och kemiinstitutionerna?

BErIT WIJk TEgENrOT,

BIBLIOTEkArIE, HELENEHOLM

– I grunden tycker

jag att det är synd

att flytta härifrån. Vi

behöver gymnasier

utspridda över

stan. Men visst ska

det bli spännande

att, förhoppningsvis,

jobba på ett

nytt, fräscht bibliotek

någon annanstans.

Sen finns det

ju en viss oro för

var man hamnar,

men jag tänker inte så mycket på det just nu.

Det blir nog mera när det börjar närma sig.

ULLA AHrNSTEIN,

LärArE, HELENEHOLM

– Jag är förvånad.

Att flytta BF till

Rönnen innebär

att man ytterligare

ökar segregationen

i Malmö, såväl

so-cioekonomiskt

som vad det gäller

etnisk bakgrund.

Det vore bättre att

BF fick vara på en

skola där det finns

en mer blandad

elevsammansättning,

som här på Heleneholm. Inte minst för integrationens

och mångfaldens skull. Jag tycker

att tanken med profilskolor gör de kommunala

skolorna mer lika friskolorna – men vi ska väl

inte skötas som vinstdrivande företag? Det är

ett svek mot de svagaste eleverna.

PIA JAgrELIUS,

LärArE, S:T PETrI SkOLA

– Det är en förlust

för Petri och mig

när journalistik flyttar

till Nya Latin. Vi

har haft bland de

högsta meritvärdena

i Malmö och

våra elever har varit

kårordföranden

och spexgeneraler,

pristagare i Novellyran

och panel-

och samtalsledare.

Frågan är om de

eleverna kommer att söka sig till den nya utbildningen

på den nya skolan.

– Ska jag försöka flytta med? Jag vet inte. Det

är mycket som är oklart.

ANN POLLACk,

LärArE, HELENEHOLM

– Jag är väldigt

positiv! Det kommer

att bli mycket

bra. Vi på ES-musik

har ju länge velat

flytta in till nya

lokaler i stan eftersom

de vi har nu är

underdimensionerade.

– Dessutom har

vi många elever

som pendlar från

samhällen utanför

Malmö. Det underlättar för dem när vi finns

i centrum.

Ny OrgANISATION

kLArT MEd Ny

OrgANISATION

Utbildningsnämnden ställer sig bakom

ledningsgruppens organisationsförslag för

Malmö stads gymnasieskolor. Beslutet

fattades vid nämndens oktobersammanträde.

förslaget presenterades i Edico 6/10.

På en punkt hade nämnden en avvikande mening.

Barn- och fritidsprogrammet ska inte flyttas

till Rönnens gymnasium inför läsåret

2013/14. Programmets framtida placering ska

utredas vidare. Barn- och fritidsprogrammet

ska de kommande två läsåren finnas på Heleneholms

gymnasium.

NATIONELLA PrOgrAM

INgA SärSkILdA

vArIANTEr

Skolverket har beslutat om tillstånd för

särskilda varianter av nationella program

inför nästa läsår. Ingen av de godkända

utbildningarna finns i Malmö.

Utbildningsförvaltningen hade ansökt om flera

särskilda varianter: Bernadottegymnasiet på

Pauli gymnasium, Ekonomi-Idrott, Handel-

Idrott, Idrottsprogram med ledarinriktning och

Samhällsvetenskap-Idrott på Malmö Idrottsgymnasium,

Natur-Internationell på Malmö

Borgarskola samt Natur-Musik på Heleneholms

gymnasium. Bland de skolor som inte beviljats

tillstånd bedömer Skolverket att de allra flesta,

med mindre justeringar, kan behålla sin profilering

utan tillstånd om särskild variant.

Ny SPETSUTBILdNINg

SPETSUTBILdNINg

I MUSIk

Malmö stad startar spetsutbildning i musik,

för speciellt begåvade musikelever.

Utbildningen drar igång med 15 platser

nästa läsår.

Spetsutbildningen i musik arrangeras av Heleneholms

gymnasium i samarbete med Musikhögskolan

i Malmö vid Lunds universitet. Utbildningen

kommer så småningom att erbjudas

på det kreativa centret på nya Malmö Latin.

Utbildningen innebär särskild fördjupning i

instrumental- och ensembleundervisning, musikteori

och konsertverksamhet. Utbildningen

följer Estetiska programmets examensmål och

förbereder för musikstudier på högskolenivå.

Eleverna kommer också att möjlighet att studera

högskolekurser redan under gymnasietiden.

Läs mer i nästa nummer av Edico.

3

5

7

9

11

13

15

17

19


2

4

6

8

10

12

14

16

18

BETYGSSYSTEM GENOM TIDERNA >

dET ABSOLUTA BETygSSySTEMET ByggdE PÅ EN IdEALISTISk kUNSkAPSSyN OCH gäLLdE

I SvErIgE frAM TILL 1960-TALET. TILL HÖgEr: BETygSBOk frÅN 1920-TALET.

I höst är det återigen dags för ett nytt betygssystem. Med anledning av de nya ändringarna

presenterar Edico en artikelserie om de svenska betygssystemens historia.

Den här gången tittar vi på det absoluta betygssystemet.

dET ABSOLUTA BETygSSySTEMET

Betyg – uttryckt i siffror eller bokstäver

– har under de senaste 100 åren använts

för att på olika sätt mäta elevers kunskaper

och färdigheter. Betyg sattes även

innan dess, men i någon riktigt organiserad

form har de bara existerat sedan 1905

i läroverket och sedan 1897 i folkskolan.

Betygsskalan såg ut så här:

A Berömlig

a Med utmärkt beröm godkänd

AB Med beröm godkänd

Ba Icke utan beröm godkänd

B Godkänd

BC Icke fullt godkänd

C Underkänd

Dessutom utdelades betyg i flit och uppförande

enlig andra skalor med färre

steg. Med vissa modifieringar bestod i

princip detta system i gymnasiet ända

fram till 1968.

Betygen var, åtminstone i teorin, absoluta,

det vill säga ett visst betyg svarade

mot hur väl förtrogen eleven var med

ämnet. Vad eleverna skulle syssla med i

skolan var ganska detaljerat reglerat genom

kursplaner. Till stöd för betygsättningen

användes centralt utarbetade examensprov

och statliga censorer.

Henry Egidius skriver i sin bok Pedagogik

för 2000-talet att det absoluta betygssystemet

var ett uttryck för en kombination

av en empiristisk/positivistisk

kunskapssyn och en idealistisk inställning

till kunskap. Empirister och positivister

hävdar att vetande består av ansamlade

kunskaper som kan mätas objektivt.

Den idealistiska kunskapssynen baseras

på att ”kunskap är av olika slag från en

lägre sinneskunskap av tvivelaktigt värde

till en högre kunskap om evigt giltiga

normer, principer och begrepp”.

IdEALISTISk SyN PÅ kUNSkAP

Därigenom kan man exempelvis ge en

elev som besitter oreflekterade faktakunskaper

betyget B, medan en elev som har

”förmåga till värdering och intuition” får

betyget A. Denna idealistiska syn på

kunskap ger också uttryck för tanken om

eviga, sanna värden.

Ännu i slutet av 1930-talet saknades

dock en nationell måttstock för betygen;

de sattes i hög grad efter den enskilde lärarens

gottfinnande. Betygen hade ingen

större betydelse vad det gällde intagning

till högre studier. Denna baserades istället

främst på skriftliga omdömen och på

skriftlig och muntlig prövning. Endast en

försvinnande liten andel av eleverna sökte

till högre utbildning då den fortfarande i

praktiken var reserverad för en liten elit.

På 1930-talet ökade dock antalet elever

som gick vidare till högre utbildning

kraftigt. När betygen nu skulle användas

vid urval till högre utbildning måste man

skapa ordning i det kaotiska systemet.

Undersökningar visade nämligen att bedömningen

skilde sig våldsamt mellan

olika lärare. Man hade en debatt som påminner

om dagens diskussioner kring betygsinflation

och orättvisor i systemet.

Något måste göras. Lösningen blev det

närmast mytomspunna relativa betygssystemet,

vilket började införas i grundskolan

1962. Mer om det i nästa Edico.

Jonas Nilsson

Gå framåt i en forskarcirkel. Det vill ett antal lärare

i historia. Tanken är att resultaten ska publiceras.

HISTOrIELärArE

I fOrSkArCIrkEL

En forskarcirkel har sin grund i att en

disputerad lärare via teori och diskussioner

leder vanliga lärare, vilka sedan ska

göra något praktiskt och undersökande

i sina klasser. Gruppen väljer mellan olika

områden och i det här fallet är utgångspunkten

de nya kursplanerna och

de lika nya betygskriterierna. Formativ

bedömning, historiebruk, sambandet

mellan förändringsprocess och bedömning

utgör några av de områden som kan

komma att undersökas.

– Forskarcirklar på gymnasiet har tidigare

genomförts i matematik och svenska

men mig veterligen inte i historia under

de senaste åren, förklarar Eva

Henriksson-Garatea.

Via Kerstin Larsson på FoU Malmö/

utbildning (tidigare Resurscentrum för

mångfaldens skola) och Per Eliasson på

Lärarutbildningen i Malmö har denna

forskarcirkel i historia utvecklats.

– Per Eliasson blev eld och lågor när

någon var intresserad av det här och han

Ny TIdNINg LANSErAS

TIdNINg OM gy 11

Sträva är en tidning som informerar

blivande gymnasister och deras vårdnadshavare

om gymnasievalet.

Tidningen har producerats av utbildningsförvaltningens

informationsavdelning med anledning

av gymnasiereformen GY 11. Sträva innehåller

bland annat artiklar om behörighetsregler,

introduktionsprogram, meritkurser, fritt sök i

Skåne och vidare studier.

Tidningen har tryckts i en upplaga på 15 000

exemplar och distribuerats till samtliga elever i

år 9 på Malmös kommunala och fristående

gymnasieskolor.

Den har också köpts in av ett flertal andra

skånska kommuner, bland annat Landskrona,

Höganäs och Ängelholm.

tog direkt på sig rollen att som disputerad

leda vår forskarcirkel, berättar Eva

Henriksson-Garatea.

Under tre terminer kommer fem gymnasielärare

från Malmö stad att träffas

vid tolv tillfällen för att diskutera historiedidaktik.

SLUTMÅLET EN SkrIfT

Det har dock inte varit enkelt att rekrytera

deltagare till den här forskarcirkeln

och det svaga gensvaret förvånar Eva

Henriksson-Garatea.

– Hur ska vi lärare kunna bli betraktade

som professionella om vi inte vill ta

reda på de senaste pedagogiska och didaktiska

rönen, frågar hon sig.

I mitten av oktober höll gruppen sitt

allra första möte och slutmålet är att publicera

en skrift med historiedidaktiskt

innehåll. Under resans gång hoppas deltagarna

också på att, via tips och råd,

stötta varandra och därmed också ta ett

stort steg i den personliga utvecklingen.

Studieannexet på Komvux Malmö Pauli ska flytta till nya

centralt belägna lokaler. Ledningsgruppen hoppas kunna

utveckla verksamheten och öka volymen.

ANNExET fLyTTAr OCH växEr

Studieannexet är en flexibel studieform

för vuxenstuderande som inte kan följa

ordinarie termins- och lektionstider och

snabbt behöver komplettera inför ansökan

till vidare utbildning (se Edico 6/09).

Verksamheten finns för närvarande i

annexet på Malmö latinskola.

– Studieannexet är en innovation som

vi vill ha mer av i Malmö stad. Vi vill utveckla

och förstärka det centralt i Malmö,

säger Matz Nilsson.

I övrigt ska den gymnasiala vuxenut-

EvA HENrIkSSON-gArATEA.

dELTAgArE

I fOrSkArCIrkELN

I HISTOrIA

Anders fought, Malmö

Borgarskola.

veronica rubin, Pauli gymnasium.

Linus Malmborg, S:t Petri skola.

Emma Wiking, S:t Petri skola.

Eva Henriksson-garatea, S:t Petri

skola.

Visst kan man gå framåt i en forskarcirkel!

Magnus Grahn

bildningen finnas kvar på Pauli.

– Den stora frågan är volymen. Vi ska

titta på det tillsammans med rektorerna

inom vuxenutbildningen.

Enligt skolans riskbedömning kan det

bli ont om utrymme när Teknikprogrammet

flyttar in.

– Teknikprogrammet är en högrisk i

gymnasiereformen. Vi vet inte hur stort

intresset kommer att bli. Vi börjar med

ett intag på 60 elever, säger Matz Nilsson.

< FORSKARCIRKEL

3

5

7

9

11

13

15

17

19


2

4

6

8

10

12

14

16

18

PROFILEN >

HELA MITT LIv är

MUSIk. JAg BOrdE

kANSkE SkAffA MIg

EN HOBBy?

Tobias Samuelsson är slagverkslärare på Heleneholms gymnasium

sedan 1996.

– Mitt liv är slagverk, jag älskar trummor. När jag var

liten bankade jag på allting, och folk i min närhet blev

väldigt trötta på mig. ”Tobbe, håll tyst”, fick jag alltid höra,

säger han.

Nästan hela familjen håller på med musik.

– Mamma är dirigent. Hon var med och startade och drev Folkoperan i Stockholm,

så jag har sett och hört en del opera i mina dar. Lillebror är sångare i The Poodles, storebror

är också sångare och arbetar med teater i Stockholm. Jag har också en halvbror

som jobbar med teater, som ljussättare och regissör. Vi har alltid haft musik omkring

oss.

Men pappan är präst.

– Vi flyttade runt mycket, från prästgård till prästgård. Så småningom hamnade vi

i Sjöbo. Där hittade jag kompisar som jag började spela med. Jag var den ende som

hade trummor, och på den vägen är det.

TEkNIkEN är vIkTIgAST

Att spela trummor är inga problem för Tobias, trots en muskelsjukdom han haft sedan

barnsben.

– Trummor handlar om rörelseenergi, att inte hindra stocken från att röra sig själv.

Man behöver inte mycket muskelstyrka, tekniken är viktigast. Det gäller att lära sig

kontrollera kraften och att ha harmoniska rörelser, tänka på flödet. Jag var självlärd

fram till jag var 20. Då började jag ta privatlektioner i slagverk för Peder ”Island” Östlund

i Stockholm.

UPPväxT MEd HÅrdrOCk

Därefter blev det två års musikstudier på Fridhems folkhögskola i Svalöv och sedan ett

år i Skurup.

– Det var bra musiker där. Och jag ville lära mig behärska alla stilar och genrer. Jag

är uppväxt med rock och hårdrock, det ligger nära hjärtat. Men under lärotiden blev

det mycket jazz och improvisation, så jag har breddat mig mycket i det allmänna musikkunnandet.

fASTNAdE fÖr UNdErvISNINg

Tobias hade egentligen ingen tanke på att bli lärare, men hade privatelever då och då.

– Jag var med i olika band och var mest ute och spelade på kvällar runtom i Skåne.

Men det var slitigt och dåligt ekonomiskt. Jag ville jobba med musik men samtidigt

ha ett yrke och sökte Musikhögskolan i Malmö. På Musikhögskolan upptäckte jag att

undervisning passade mig.

fOrTSäTTNINg PÅ NäSTA SIdA

fOTO: frEddy BILLqvIST

< TOBIAS SAMUELSSON

TOBIAS SAMUELSSON

Ålder: 44 år.

gör just nu: Gissa!

Livsfilosofi: Gör det du vill nu, annars

kanske det inte blir av.

född i: Uppsala.

Bor: På landet utanför Malmö.

familj: Fru och två barn.

Intressen: Gissa igen!

3

5

7

9

11

13

15

17

19


PROFILEN >

2

4

6

8

10

12

14

16

18

LärdE SIg Av LENNArT grUvSTEdT

Lärarna har haft positiv inverkan.

– Mina lärare genom åren har haft stor inverkan på mig. De har påverkat mig i positiv

riktning. Inte minst Lennart Gruvstedt. Han har en bra inställning till musik och

som hans elev fick man jobba hårt. Han får en att vilja göra sitt bästa – det är en lärares

största styrka. Jag spelar fortfarande ute, men det är inget tvång. Nu gör jag det

mest för att det är kul.

Som lärare gäller det att lyfta fram potentialen hos eleverna.

– Att lära sig spela ett instrument är roligt och lustfyllt. Men sedan kommer alla

krav på att man ska öva och lära sig mer. Det blir lätt ett ”måste”. Då är det viktigt att

läraren lockar fram lusten igen.

UNdErvISAr I dIgITALT SkAPANdE

De senaste åren har Tobias också börjat undervisa i digitalt skapande. Vad är det

egentligen?

– Det betyder att man på ett kreativt sätt använder digitala redskap för att skapa

musik, bild, film och så vidare. Vi fokuserar på musik och ljud. Otroligt vilka låtar

man kan göra till exempel genom att använda ljud från skolgården.

– Vi jobbar också med att ljudlägga film, göra reklamjinglar och annat, berättar

han.

MUSIkEN är HANS LIv

Tobias övar själv varje dag och har kvar kärleken till instrumentet.

– Kanske ännu mer nu. Som instrumentallärare måste man alltid hålla sig igång. Jag

har också en inspelningsstudio hemma och jobbar som tekniker och trummis åt andra

på fritiden. Överhuvudtaget jobbar jag mycket, hela mitt liv är musik. Jag borde kanske

skaffa mig en hobby, säger Tobias med ett leende.

Tobias bor på landet.

– Vi har alltid bott i prästgårdar, i stora hus nära naturen, så jag behöver rymd och

natur omkring mig. Avskildhet. Och så spelar jag ju också mycket hemma, så det är

nödvändigt – för alla parter.

– Och om jag inte får öva på ett par dar, så är det mycket som ska ut. Jag behöver

spela, det är en viktig del av mitt liv.

MUSIkALITETEN gÅr I Arv

Dottern på 11 år spelar piano och är med i Malmöoperans barnkör, men sonen på 6

år är mest intresserad av Star Wars.

– Min mamma säger att musikalitet går i arv, min morfar var också dirigent, nämligen.

Men jag vete fasen, vi har haft många diskussioner om det.

– Begåvning betyder en del för att bli musiker, men det är övning som gäller. Superbegåvning

kan vara ett hinder om man därmed tror att man inte behöver öva.

TrIvS PÅ HELENEHOLM

Att lära sig ett instrument är precis som att lära sig ett språk, menar Tobias.

– Läraren lär dig en massa ord, men du måste själv sätta ihop orden och formulera

dina egna meningar, uttrycka dina egna tankar på ditt eget sätt.

Tobias berömmer Heleneholms gymnasium, en skola som han menar sjuder av liv.

– Varför söker sig så många elever hit? Ryktet! Heleneholm är en bra plats där man

trivs. Vi har bra undervisning och mycket kompetenta lärare. Skolan och estetiska programmets

vidare utveckling är något som jag är tycker är viktigt och kul att jobba

med.

< TOBIAS SAMUELSSON < SAFIJA IMSIROVIC

Susan Englund

– Jag ansträngde mig verkligen för att göra mig förstådd, och ju mer jag ansträngde mig,

desto mer fick jag tillbaka. Svenska språket är fundamentet för allt. Det har öppnat alla

de dörrar jag bankat på, säger eldsjälen Safija Imsirovic.

”SäTT ETT frÖ SÅ HAr

dU NÅgOT ATT SkÖrdA”

Safija Imsirovic bor i stadsdelen Augustenborg

i Malmö, där hon dragit igång

den ena verksamheten efter den andra de

senaste åren. Bland annat fritidsverksamheten

Gnistan för barn upp till 13 år.

Gnistan har öppet till nio på kvällen, för

att föräldrarna ska kunna gå på kvällskurser

eller arbeta skift. Strax bredvid ligger

Kaninhotellet, där barnen kan engagera

sig i djurskötsel och dessutom lära

sig om hållbar utveckling.

fÅTT fLErA PrISEr

Safija har fått motta många priser för sitt

engagemang och arbete genom åren. I år

har hon tagit emot två. Först Kommunals

demokratipris 2010. ”Hon har inspirerat

både vuxna och barn att engagera

sig och vidga sin kunskap. Den glädje

hon sprider omkring sig förtjänar att

uppmärksammas”, löd motiveringen.

Den 4 oktober tog hon, tillsammans

med bland andra Anders Nilsson, ordförande

i Fosie stadsdelsförvaltning, emot

det prestigefyllda FN-priset World Habitat

Award för arbetet med Ekostaden Augustenborg,

som har fungerat som testområd

för nya hållbara utvecklings-

projekt i Malmö. Priset delades ut på

World Habitat Day i Shanghai.

Hon har också fått miljöpris av Malmö

stad för Gnistans ekologiska pedagogiska

inriktning och bjöds in till galamiddag

hos kungen och drottningen

2003 tillsammans med tjugo andra eldsjälar

från olika delar av landet. Och studiebesöken

från andra länder har varit

många genom åren på Gnistan.

”MÅSTE LärA MIg SPrÅkET”

– Det lönar sig att komma in i systemet

och samhället. Det har jag satsat 100

procent på. Jag har följt en röd tråd. Men

det finns inte bara en väg – det finns flera,

säger Safija. Vi kom som krigsflyktingar

från Bosnien till en flyktingförläggning

i Ystad 1993. Det var rena

paradiset efter helvetet. Då gällde det att

glömma och gå vidare oavsett hinder och

barriärer. ”Språket, jag måste lära mig

språket. Ingen ska tolka för mig”, minns

jag att jag tänkte.

– Jag ville inte bara få allt serverat, jag

ville hjälpa mig själv och min familj. Så

de ordnade svenskundervisning för oss

på förläggningen medan vi väntade på

uppehållstillstånd i 14 månader. Jag ansträngde

mig verkligen för att göra mig

förstådd och ju mer jag ansträngde mig,

desto mer fick jag tillbaka. Det lärde jag

mig tidigt och det har varit min filosofi

hela tiden. Svenska språket är fundamentet

för allt. Kan du språket, kan du bevisa

din kompetens och vad du står för. Det

har öppnat alla de dörrar jag bankat på.

STUdIEr PÅ kOMvUx

Safija med familj flyttade till Malmö

1994.

– Vi slussades till Ramels väg på Rosengård.

Där blev det studier på komvux,

först i Sfi och sedan grundläggande

och yrkesförberedande utbildning. 1996

flyttade vi till Augustenborg. Vi ville

ifrån socialbidraget, det var en skam för

mig och min familj. Jag ville tjäna mina

egna pengar. Att få något eller att skaffa

det själv – det är en oerhörd skillnad.

Och det dröjde inte länge förrän Safija

fick jobb som barnskötare på Lindängens

förskola och därefter Augustenborgs

öppna förskola.

– Det är ett bra sätt att bearbeta alla

trauman, nämligen att komma igång

med sitt liv, att studera, jobba, träffa folk

och leva ett vardagligt liv.

”SäTT ETT frÖ!”

En ny mötesplats för ungdomar på

Augustenborg är nu under arbete, 44:an.

Det är Gnistans tidigare barn som tar

över och de har själva fräschat upp och

möblerat lokalerna.

– Initiativet kom från ungdomarna

själva. ”Vi vill göra något för våra jämnåriga”,

sa de. De har inspirerats av mig

och lärt sig, att om man inte fixar något

själv, så händer ingenting. Räkna inte

med att få allt serverat. Sätt ett frö, så har

du något att skörda!

STUdErAr TILL LärArE

Har du fler verksamheter som ska förverkligas?

Fler frön att sätta?

– Oh, ja! Jag vill lära mig mer och studerar

nu till lärare på högskolan i Falun

på distans, samtidigt som jag jobbar heltid.

Just nu läser jag naturvetenskap och

det passar bra. Kunskapen jag får kan jag

direkt omsätta i praktiken här på Augustenborg,

säger Safija.

Susan Englund

3

5

7

9

11

13

15

17

19


2

4

6

8

10

12

14

16

18

LÄRARVARDAG >

Stortorget ligger nästintill öde denna råkalla novembermorgon. Klockan är 08.15 och

inom kort skall torget tjänstgöra som klassrum för elever från Heleneholms gymnasium och

deras lärare, Magnus Arvidsson.

Idag följer vi honom i hasorna för att få en inblick i hur en helt vanlig dag i en lärares

yrkesliv kan se ut. En dag i raden av läsårets 195 A-dagar.

MÖTET MEd ELEvEN vIkTIgAST

fÖr MAgNUS

fÖr MAgNUS ArvIdSSON är MÖTET MEd

ELEvErNA dEN vIkTIgASTE dELEN Av JOBBET.

HAN TrIvS MEd SITT ArBETE, MEN LäNgTAr BOrT

IBLANd. fOTO: JONAS NILSSON

Vad gör vi då på Stortorget? Jo, de tiotalet frusna och morgontrötta eleverna som

huttrar i skuggan av Karl X läser kursen Staden och framtiden och av naturliga skäl är

delar av undervisningen förlagd till just staden.

Magnus Arvidsson småspringer över torget och anländer precis i tid. Iklädd röda

jeans, marinblå rock och rutig halsduk syns han på långt håll.

Under dagens lektion ska några av eleverna berätta om byggnader invid torget, om

stadsplanering och platsens historia. Elevernas förberedelser får väl sägas vara av varierande

kvalitet, men det som utelämnas fyller Magnus mer än gärna i. Han berättar

initierat och engagerat om Hotell Kramer, Kockska huset, Apoteket Lejonet och

hur torget förändrats genom århundradena. Dessutom kritiseras demonarkitekten

Helgo Zettervall för sin ”arkitektoniska arrogans” i samband med ”försköningen” av

rådhuset. Magnus uppriktiga entusiasm tinar snart upp elevernas kyliga morgonsinnen.

UNdErvISAr I rELIgION OCH SAMHäLLSkUNSkAP

Vi rör oss mot Lilla Torg och elever och lärare är inte överens; de förra menar att det

är en trevlig mötesplats, medan Magnus talar om ”disneyfiering”.

– Det är på låtsas, det är inte genuint! Titta på gatlyktorna här; de ska bara se gamla

ut! De är inte gamla, utbrister han på sin omisskännliga småländska.

Magnus får dock se slaget förlorat; eleverna verkar fortfarande uppskatta Lilla Torg

när vi lämnar det för Hedmanska gården. Ett av syftena med undervisningen är att

öppna ögonen på eleverna, vilket också lyckas. De kommer nog att se på platsen med

nya ögon framöver, trots att de inte alltid är överens med sin lärare.

När klockan är halv tio är det dags att bryta upp. Klockan 10.00 måste vi vara på

andra sidan stan – i sal 238 på Heleneholms gymnasium. Nästa lektion, i ett helt annat

ämne med en helt annan klass, väntar.

I bilen på väg mot skolan samtalar vi om arbetet. Magnus undervisar i religion och

samhällskunskap och har arbetat i tolv år, de senaste sex på Heleneholm.

– Det bästa med yrket är mötet med eleverna. Det handlar om både positiva och

negativa möten.

Ibland kan han längta bort, även om han trivs bra med sitt jobb.

– Visst tänker man ibland att det vore skönt med ett eget kontor och specificerade

arbetsuppgifter. Många andra jobb erbjuder också mera frihet. Lärarjobbet kan vara

väldigt inrutat. Och det vore skoj att kunna ta med hunden till jobbet!

yrkET krävEr EN BrEd BILdNINg

Väl på plats på Munkhättegatan 1 hastar vi över den asfaltöken som utgör Heleneholms

skolgård. Om fem minuter börjar nästa lektionspass: 120 minuter religion

med klass ES3d, en teaterklass. De 25 eleverna är intresserade och lyssnar uppmärksamt

när Magnus berättar om judiska seder och bruk, om matregler, klädregler, sabbaten,

regler kring samlivet och mycket annat. Eleverna kommer ofta med frågor som

inte – i strikt bemärkelse – har med själva ämnet att göra.

Lektionen illustrerar verkligen det faktum att en lärare måste ha en bred bildning

för att kunna möta elevernas frågor och

funderingar. Plötsligt hamnar klassen i

diskussioner om aborträttigheter, kontrafaktisk

historieskrivning och huruvida

sex är bättre om det praktiseras mera sällan.

Andra referenser som glimtar förbi

är Star Wars, Wilhelm Tell, Abraham

och Kopernikus.

Precis innan tiden är ute hinner Magnus

redogöra för olika tolkningar av messiasbegreppet.

De flesta eleverna släntrar

iväg, men några dröjer sig kvar. Deras

frågor är inte slut bara för att lektionen

är det. Nu stundar dock 40 minuters

lunch innan nästa lektionspass. Vi tar vägen

förbi samhällslärarnas arbetsrum.

Magnus ser på klockan; det gäller att

hinna äta också. I rummet sitter fem lärare

inklämda bland bokskåp, pärmar,

filmer och böcker. På Magnus skrivbord

ryms en bärbar dator och högar med

stenciler och skrivningar. Magnus lägger

ifrån sig en pappersbunt och plockar

upp en annan. Nu återstår 30 minuter av

lunchen.

ALLTId TILLgäNgLIg

Vi skyndar på stegen och får kliva över

halvliggande elevers utsträckta ben i den

långa korridoren. Personalrummet går i

brunt och är opersonligt inrett på ett sätt

som är typiskt för svenska offentliga miljöer.

Själva köksdelen är minimal och

hela personalens lunchförråd ryms i ett

enda kylskåp.

Ändå är detta rum en plats där man

dröjer sig kvar, framförallt därför att det

är fullt av samtal; pedagogiska, politiska,

triviala, allvarliga.

Lunchen består för Magnus del av

tagliatelle och fisk, men vår huvudperson

hinner bara med ett par tuggor innan

en kvinnlig elev dyker upp i dörr-

hålet:

dET kAN vArA SvÅrT

ATT fÅ ArBETSrO

I SkOLAN fÖr ATT räT-

TA SkrIvNINgAr OCH

PLANErA LEkTIONEr.

– Magnus! Jag vill prata med dej!

Magnus reser sig och gör henne till

viljes. Han är tillbaka ett par minuter senare.

Blir han irriterad?

– Från det vi kommer hit tills vi går

hem är vi tillgängliga för elever. Man kan

fundera på om det är bra eller dåligt.

Magnus menar att det kan vara svårt

att få saker gjorda på jobbet. Elever

knackar ofta på dörren till arbetsrummet

för att fråga om allt möjligt – från vad

som kommer på provet, till om de kan

vara lediga nästa fredag.

– Det kan vara svårt att få arbetsro i

skolan för att rätta skrivningar och planera

lektioner, något som kräver att man

fOrTSäTTNINg PÅ NäSTA SIdA

< LÄRARVARDAG

3

5

7

9

11

13

15

17

19


2

4

6

8

10

12

14

16

18

LÄRARVARDAG>

MAgNUS ArvIdSSON HAr I dAg fÖrLAgT SIN LEkTION I kUrSEN ”STAdEN OCH frAMTIdEN” TILL STOrTOrgET I MALMÖ.

kan arbeta relativt ostört. Tiden i skolan

går, förutom undervisning, mest åt till att

kopiera och prata med elever och kollegor.

Övriga lärare runt bordet nickar instämmande.

OLIkA NIvÅEr Av ENgAgEMANg

När lunchen är avklarad är det dags för

dagens sista lektionspass: samhällskunskap

med en BF3:a. Magnus har nu fått

understöd i form av lärarkandidaten Linda

Magnusson och de delar på ledningen

av lektionen. På dagordningen står seminarium.

Eleverna har parvis skrivit om

olika terroriströrelser. Nu har de läst varandras

texter och skall förhoppningsvis

kunna ge varandra synpunkter.

Det står snart klart att vissa par är välförberedda,

medan andra har lagt ner

mindre energi. Magnus och Linda leder

klassen likt motvilliga hästar mot kunskapens

vattenhål. Vissa dricker, andra

inte. Återigen är det tydligt vilken bredd

av kunskaper som krävs av läraren om så

disparata ämnen som UNA-bombaren,

Islamiska brödraskapet, Påskupproret

1918 och Hizbollahs historia. Mot slutet

av de 80 minuterna visar några av eleverna

tecken på veritabel utmattning.

Magnus tar det med jämnmod. Även här

dröjer sig elever kvar för att avsluta diskussioner

och ställa ytterligare frågor. Jag

förstår vad Magnus menade när han talade

om det viktiga mötet med eleven.

fÖrBErEdELSEr fÖr NäSTA dAg

Klockan har nu blivit 14.00 och dagens

lektioner är avklarade. Detta innebär nu

inte att Magnus sätter sig i bilen och åker

hem till Lund. Nej, undervisningen är ju

bara en del av arbetet. Innan eftermiddagens

klasskonferenser hinner Magnus

med att föra in frånvaro och kopiera inför

morgondagen.

Klockan 15 inleds den första konferensen.

Idag går man igenom klasserna

på estetiska programmet. Lärare, elevvård

och ansvarig rektor är samlade i ett

klassrum och diskuterar varje klass. Hur

är stämningen? Behöver någon elev extra

stöd? Mellan konferenserna diskuterar

jag och Magnus hur skolan förändrats

och vilka pedagogiska idéer han anammat.

Magnus är bestämd:

– Trenden med ”eget arbete” har varit

förödande för den svenska skolan.

Han menar att vi behöver föra en ordentlig

debatt om vad kunskap är och

vad som krävs av lärare och elever i en

föränderlig värld.

– Det finns ingen ”enda vägens pedagogik”!

Klockan har hunnit bli 17.10 när den

sista konferensen är över. Magnus samlar

ihop sina pärmar och går med lätta steg

mot sitt arbetsrum där han dumpar dem

och stänger av datorn. Han ser fundersamt

mot en bunt skrivningar, tvekar,

men stoppar slutligen ner dem i axelremsväskan.

Kanske finns det tid att ta en

titt på dem ikväll när barnen somnat.

När Magnus sätter sig bakom ratten

på sin blå minibuss har klockan hunnit

bli halv sex och skymningen faller över

Malmö. Ännu en helt vanlig arbetsdag i

ett lärarliv har nått sitt slut.

Jonas Nilsson

Gymnasiereformen 2011 påverkar Malmö stads idrottsgymnasium en hel del.

– Det som är bra är att kvaliteten ökar och att det blir tydligare för eleverna, säger

Jan-Olov Jakobsson, utvecklingssamordnare.

< MALMÖ IDROTTSGYMNASIUM

IdrOTTSgyMNASIET väLkOMNAr gy 11

Sedan höstterminen 2009 huserar Malmö

stads idrottsgymnasium i toppmoderna

Swedbank Stadion. Här finns de miljömässiga

förutsättningarna för att leva upp

till mottot ”från idrottsklass till världsklass”.

Skolan har drygt 300 elever och

cirka 40 anställda (lärare och tränare).

Dessutom har man hand om elever från

andra skolor som läser ”Specialidrott för

särskild elev”, vilket ger en siffra på sammanlagt

omkring 500 elever.

– Det blev ett stort lyft när vi flyttade

hit. Tidigare var skolans olika idrottsklasser

utspridda, nu finns allt samlat på en

och samma plats, säger Jan-Olov Jakobsson

när vi vandrar genom korridorerna på

stadions markplan.

Inne i själva fotbollsstadion finns fjorton

lektionssalar och skoladministrationen.

Runtomkring ligger idrottsanläggningar,

Centrum för Idrott och Hälsa,

Kulans idrottsskadecenter, Malmö Idrottsakademi

och ett nyrenoverat gym på 500

kvadratmeter.

– Stadionområdet är ett unikt idrottsområde

mitt i Malmö som nu utnyttjas

även på dagtid. Vårt motto är ”från

idrottsklass till världsklass”, och med det

menar vi att vi kan erbjuda idrottsintresserade

elever utbildning i kombination

med en satsning på idrott genom idrottsgrundskolan,

idrottsgymnasiet och sedan

på högskole- och universitetsnivå, säger

Jan-Olov Jakobsson.

TvärvETENSkAPLIg SPECIALIdrOTT

Gy 11 medför en hel del förändringar för

eleverna i form av mindre frihet och stramare

regler. Kravet för idrottselever att få

läsa kurser i specialidrott blir att eleven

måste gå på ett Riksidrottsgymnasium

(RIG) eller en Nationellt Godkänd

Idrottsutbildning (NIU).

Specialidrott kommer att bli ett tvärvetenskapligt

ämne med kurser som idrottsspecialisering,

tränings- och tävlingslära

och ledarskap. Eleven kan få 400 poäng

av dessa kurser i sitt program.

JAN-OLOv JAkOBS-

SON TyCkEr ATT

SkOLvErkET gÅr ETT

STEg I räTT rIkTNINg

MEd dEN NyA

gyMNASIErEfOrMEN.

dESSA PrOgrAM fINNS PÅ gyMNASIET HÖSTEN 2011:

Samhällsvetenskapsprogrammet SP – idrott, Ekonomiprogrammet EK – idrott,

Handels- och administrationsprogrammet – idrott, Naturvetenskapsprogrammet – idrott,

Idrottsprogrammet med ledarinriktning – Barn- och fritidsprogrammet.

SkOLANS IdrOTTEr:

riksidrottsgymnasium (rIg): Badminton, friidrott.

Nationellt godkända Idrottsutbildningar (NIU): Basket, Fotboll flickor, fotboll pojkar, fäktning,

golf, handboll, innebandy, ishockey, konståkning, skridsko, taekwondo, tennis, segling, squash.

– Vi kommer också kunna erbjuda

Idrottsspecialisering för enskilda elever

som är ett alternativ för de elever som har

en idrott där det inte finns ett Riksidrottsgymnasium

eller Nationellt Godkänd

Idrottsutbildning eller inte blir antagen

till Riksidrottsgymnasium eller en Nationellt

Godkänd Idrottsutbildning men

ändå ser idrotten som en stor del av ditt

framtida liv, berättar Jan-Olov Jakobsson.

SkOLANS ATTrAkTIONSkrAfT ÖkAr

Han är klart optimistisk inför framtiden.

– Gymnasiets attraktionskraft ökar.

Tack vare den fina idrottsmiljö vi byggt

upp på Stadionområdet har Malmö

Idrottsgymnasium fått godkänt flera nya

idrotter som vi inte haft tidigare. I och

med de nya läroplanerna får eleverna ännu

bättre möjligheter att kombinera träning

med sina gymnasiestudier. Ingen ungdom

ska behöva prioritera bort sin skolutbildning

bara för att han eller hon vill satsa

seriöst på sin idrott, säger han.

Arbetet med den nya reformen har dragit

ut på tiden, vilket skapat en viss förvirring

så här i ansökningstider. Men trots

att vissa besked från Skolverket kommit i

sista minuten tycker utbildningssamordnaren

att Malmö Idrottsgymnasium är väl

förberett för omställningen.

– Vi har alla förutsättningar att genomföra

det här på ett bra sätt och bli ett av

Sveriges bästa idrottsgymnasium.

3

5

7

9

11

13

15

17

19


ORDET ÄR DITT>

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Det blir ingen flytt av Barn- och fritidsprogrammet till

Rönnen. Men vad ska hända med utbildningen när

Heleneholms gymnasium stänger? Christer Johansson,

gymnasielärare på Heleneholm, efterfrågar en dialog mellan

utbildningsnämnden och skolans personal och elever.

TACk UTBILdNINgSNäMNdEN...

CHrISTEr JOHANSSON

gyMNASIELärArE Bf

HELENEHOLMS gyMNASIUM

… för att ni tog bort flytten av Barn- och

fritidsprogrammet från Heleneholm till

Rönnen i nämndens senaste möte.

Ledningsgruppen och utbildningsdirektören

föreslog en sådan flytt i sitt underlag

för ändringar av gymnasieskolans

lokaler och program inför läsåret

2011/2012.

Vi som arbetar på BF och eleverna på

BF blev inte på något sätt inbjudna till

en dialog med ledningsgruppen utan fick

själv bjuda hit utbildningsdirektören

innan sommarlovet. Tyvärr var det som

att prata med en vägg – inga av våra argument

nådde hans själ. Det kändes som

om det var pengar som styrde hela förslaget

och inget om skolans uppdrag och

ansvar i det mångkulturella Malmö.

Vi har samma argument då som nu:

• Det blir en segregation istället för integration

att flytta samman två yrkesprogram

med samma socioekonomiska bakgrund

på eleverna. Våra elever med

invandrarbakgrund behöver möta andra

elever med andra socioekonomiska bakgrunder

för att utvecklas i det mångkulturella

Malmö, där de ska arbeta i framtiden.

En del av eleverna har sina

mammor i samma hus (omvårdnadsprogram

för vuxna) och sina bröder/släktingar

på yrkesprogram på Norra Sorgenfri.

Eleverna (framförallt tjejer)

behöver se skolan som en fristad och

kunna utvecklas i lugn och ro utan att

känna sig ”bevakade”.

• Samma skäl när det gäller den språkliga

utvecklingen och arbetspraktiken. Man

måste möta olika typer av människor i

det mångkulturella Malmö för att utvecklas

både språk- och yrkesmässigt.

• Eleverna på Heleneholm har under flera

år varit de gymnasieelever som trivts

bäst på sin skola. Enligt eleverna beror

det på blandningen av olika teoretiska

och yrkesprogram, där blandning är berikande

och att var och en får vara sig själv

utan att följa en ”skolkod” som ofta är

fallet när antalet program är begränsat.

• Det är tråkigt när man hör att Omvårdnadsprogrammet

och BF har liknande

profil. Detta är beklämmande att de

som bestämmer inte vet att BF är ett pedagogiskt

program och inget omvårdnadsprogram.

• Vi undervisar om skolans värdegrund,

integration och mångfald. Hur falsk blir

inte denna undervisning när lednings-

SkrIv TILL OSS:

EdICO@MALMO.SE >EdICO@PUB.MALMO.SE

gruppens förslag leder till segregation istället

för integration. Varför ska alla profilskolor,

spetsskolor, skrytskolor (välj

själv) ligga i centrum medan yrkesutbildningarna

ligger längre ut mot förorterna?

Detta är också en form av segregation.

En sista fundering gäller lokalerna på

Rönnen. Det måste kosta rätt mycket att

bygga om gamla sjukhuslokaler till skolverksamhet,

framförallt eftersom hela

Rönnen måste flyttas under byggtiden

(jämför Latins flytt till Pildamm) Det går

inte att bedriva undervisning på Rönnen

samtidigt som ”Hiltiborrarna” dominerar

ljudnivån.

Vi förstår att vi måste flytta någon

gång eftersom Heleneholm ska stängas

ner och vårt önskemål är till en skola

med flera olika program, både yrkes och

teoretiska, gärna i centrum.

Jag förväntar mig ingen ursäkt för ledningsgruppens

överkörning av våra argument,

men jag hoppas på mer ödmjukhet

och respekt för berörda lärare och

elever inför nästa förslag till flytt.

HELENEHOLMS gyMNASIUM STäNgEr OCH BArN- OCH frITIdSPrOgrAMMET fÅr fLyTTA.

Författarna kompletterar varandra med

erfarenheter från skolor i andra länder.

John Steinberg med lärarexamen från

USA och forskarutbildning i Sverige och

Åsa Sourander som arbetat i Finland som

klasslärare i tjugo år men även inom

lärarutbildningen vid Åbo Akademi.

Senare även som lärare i Sverige vilket ger

henne en möjlighet att jämföra våra skolmiljöer.

Steinbergs teoretiska grund och

Souranders praktiska erfarenheter bildar

en grund för bokens resonemang kring

de svåra frågorna om oroliga klasser och

grupper.

För att kunna angripa problemen med

ATT fÅ kLASSEN MEd SIg

ATT väNdA EN kLASS: frÅN OrO TILL fOkUS

fÖrfATTArE: JOHN STEINBErg OCH ÅSA SOUrANdEr, 2010. ISBN

978-91-40-67044-1.

UTgIvEN Av EPAgO.

stökiga klasser är boken uppbyggd med

hjälp av principer. Att vända en klass

innebär ett hårt arbete, något som författarna

betonar i början av boken.

I kapitlet ”Gruppen före individen”

formuleras bokens första princip: Gruppen

går före individen. Med lugn och ro

i gruppen kan man möta varje enskild individ.

Teoretiska resonemang följer om

lärstilar och trender i undervisning som

individualiserats och anpassats till individen

på bekostnad av kollektiva genomgångar.

Här finns flera exempel på hur

man stärker gruppkänslan genom gemensamma

aktiviteter.

BIBLIOTEkArIE vId

rÖNNENS gyMNASIUM

INgEr rIdBäCk

I kapitlet ”Skolans uppdrag och fokus”

handlar det om att prioritera sin klass

och avgöra vad uppdraget som lärare

innebär. Författarna betonar skolledarens

ansvar att skydda den lärare som behöver

fokusera på sitt uppdrag att få ordning

på klassen eller gruppen.

Ytterligare ämnen som behandlas i bokens

11 kapitel: traditionell kontra modern

pedagogik, makt kontra inflytande,

regler och konsekvenser, samverkan med

föräldrar, den positiva psykologin, vardagsrutiner,

anknytning och stabilitet.

Boken avslutas med forskning och referenser.

< BOKTIPSET

3

5

7

9

11

13

15

17

19


Returadress:

UTBILDNINGSFöRVALTNINGEN

Informationsavdelningen

Box 17 195

200 10 Malmö

MITHETA OCH ZAWABAH TräNAr PÅ MOTIONSCykLAr. fOTO: SUSAN ENgLUNd

Deltagare och lärare i Må Bra med Sfi på Komvux Södervärn tränar varje tisdag förmiddag på Actic. De är nu

inne på sin andra termin, och det är många leenden och glada ansikten bland deltagarna i träningslokalerna.

rÖrELSEgLädJE MEd SfI

Mitheta och Zawabah motionerar på cyklarna,

medan andra deltagare föredrar löpbandet.

I rummet intill dansas det för fullt till

medryckande musik. Det är Sandra Dahl

Friberg, instruktör på Actic, som leder afrodansen

och hon har inga problem med att

få igång deltagarna.

– I början var de lite blyga och försiktiga,

men nu är det fullt ös så svetten rinner. Det

har skett en enorm utveckling hos alla deltagarna

och det är kul. De är bekväma med

träningen nu och framförallt motiverade,

säger Sandra.

Det är andra terminen som deltagarna

i Må Bra med Sfi tränar på Actic. Lärarna

Malin, Laila, Lidewey och Angela deltar

naturligtvis också i träningen.

Sandie, som precis dansat, ställer sig på

löpbandet för ett kort pass.

– Det är roligt och bra för kroppen att

träna. Jag är mycket glad att vi får möjlighet

att träna här. Och det är också bra för hjärnan!

Det gör att man kopplar av, säger hon.

Susan Englund

SANdIE UPPSkATTAr MÖJLIgHETEN ATT TräNA.

More magazines by this user
Similar magazines