U2004:03 Behandling av restavfall genom ... - Avfall Sverige

Behandling av restavfall 

genom lakcellsteknik med 

rötning av processvattnet 

RVF Utveckling 

ISSN 1103-4092 

2004:03

RVF Uyveckling 2004:03 

ISSN 1103-4092 

©RVF Service AB 

Tryck: Daleke Grafiska 2004 

Upplaga: 1000 ex

Förord 

Framtagande av en förbehandlingsmetod för kompostering kan ha flera motiv. Ett 

sådant är ett effektivare utnyttjande av lättomsättbart avfall för energiutvinning i 

form av gas. Ett annat är att minska risken för dålig lukt vid kompostering och att 

minska erforderliga insatser vid komposteringen. Vidare behövs en förbehandlingsmetod 

för restavfall och rejekt med organiskt innehåll för vilket det inte finns 

någon mer kvalificerad behandling. Det innebär till exempel att restavfallet kan 

lämnas i en biodeponi för fastläggning av föroreningar i en anaerob miljö. Det senare 

är viktigt inte minst med anledning av det kommande förbudet mot deponering 

av organiskt avfall från och med 2005. 

Hypoteserna testades i detta projekt som genomförts av SRV återvinning 

och Vafab. Resultaten visar dock att det inte är rimligt att utvinna biogas 

eller att endast genom lakning sänka den organiska halten tillräckligt för 

deponering efter år 2005. 

Malmö i april 2004 

Håkan Rylander Weine Wiqvist 

Ordf. RVFs Utvecklingskommitté VD RVF

Behandling av restavfall genom lakcellsteknik 

med rötning av processvattnet 

1 Sammanfattning..............................................................................................................3 

2 Investeringsbidragsärende 01-0040132-2 och RVF Utveckling proj.nr 025.....................4 

3 Bakgrund och syfte med projektet...................................................................................4 

4 Pilotprojektet ..................................................................................................................5 

4.1 Försöksprogram ......................................................................................................5 

4.2 Projektorganisation .................................................................................................7 

4.3 Utförd pilotanläggning ............................................................................................7 

4.4 Utförda försök i lakcell ...........................................................................................8 

4.4.1 Materialbeskrivning.........................................................................................8 

4.4.2 Försöksbeskrivning .........................................................................................9 

4.4.2.1 Försök 1, matavfall......................................................................................9 

4.4.2.2 Försök 2, matavfall....................................................................................10 

4.4.2.3 Försök 3, sorteringsrester...........................................................................11 

4.4.3 Försöksresultat ..............................................................................................12 

4.4.4 Energibetraktelse – gaspotential ....................................................................12 

4.4.4.1 Lakning av matavfall/trädgårdsavfall, försök 1 och 2.................................13 

4.4.4.2 Lakning av sorteringsrester, försök 3 (långtidslakning)..............................15 

5 Slutsatser/diskussion av försöksresultat.........................................................................16 

Bilageförteckning 

Bilaga 1 Bilder från försöken 

Bilaga 2 Försök 1 



Bilaga 5 Spårämnesanalys 

Bilaga 6 Principskiss pilotanläggning 

2

1 Sammanfattning 

SRV återvinning AB i Huddinge och VAFAB i Västerås har gemensamt bedrivit ett försök 

med lakning av avfall i en öppen lakcell, utförd i betong och placerad på Sofielundsanläggningen 

i Huddinge. Konceptet för anläggningen var en tvåstegs tvåfasrötning. Avfallet i den 

öppna lakcellen dränks i vatten och genom avfallsbädden trycks vatten underifrån, förorenas 

och recirkuleras genom bädden efter bräddning ut till ett pumpmagasin. Det förorenade vattnet 

recirkuleras sedan från pumpmagasinet över en annan sluten krets i vilket de organiska 

föroreningarna jäses till metan i ett anaerobfilter. 

Hypotesen var att vissa avfall med fördel kan förbehandlas genom lakning före den slutliga 

behandlingen och med biologisk behandling av det förorenade vattnet. Försöket genomfördes 

med fokus på lakning av källsorterat matavfall från hushåll under en kort period (1-2 veckor), 

som försteg till kompostering, och på långtidslakning (ca 10 veckor) av sorteringsrester från 

återvinning ur olika grovavfall på sorteringsplatta. Syftet med lakning av källsorterat matavfall 

var att i ett försteg till komposteringen nyttiggöra en del av energin i matavfallet som biogas 

och kanske även uppnå kortare komposteringstid och minskad risk för luktproblem vid 

komposteringen. Vid långtidslakningen av sorteringsrester var målet att uppnå en tillräcklig 

stabilisering av avfallet för att det skall vara tillåtet att deponera efter år 2005. 

Försöket indelades i två steg för att få successiv kunskap om systemets funktion och avväga 

investeringen i pilotanläggningen mot uppnådda resultat. En mycket central del i försöket var 

att studera hydrauliken i lakcellen och hur mycket lättnedbrytbara föroreningar som kan tvättas 

ur avfallet på en relativt kort period. Sådan kunskap framkommer till stor del i försökets 

första steg. Försökets andra steg, uppbyggnad av rötkammare mm, genomfördes inte i försöketHärigenom 

kan inte de frågeställningar som syftade till optimering av ett system med lakning 

och rötning besvaras.Placering av en lakcell som försteg till kompostering kan inte kalkyleras 

vara ekonomiskt fördelaktig vid bedömning av gaspotentialen i det i lakcellen förorenade 

vattnet. Värdet av den genom metanjäsning framställda gasen motiverar inte processen. 

Långtidslakningen på sorteringsrester gav än mindre motiv till att bygga ut andra försökssteget. 

Under försöksperiodens gång har också förutsättningarna för vad som kan bedömas vara 

tillåtet att deponera efter 2005 förändrats. 

Under det genomförda första försökssteget har vi kunnat konstatera att hydrauliken i den 

dränkta avfallsbädden fungerar med omvänd gradient, dvs vattenströmning sker genom avfallet 

underifrån vid inpumpning av vatten vid botten, och bädden flyter inte upp. 

Lakningsvattnet förorenas mycket snabb vid lakning på matavfall mixat med trädgårdsavfall,och 

det finns energi kvar i avfallsmassan till en hygieniserande temperaturökning vid 

den efterföljande komposteringen. De bedömda intäkterna från framställd biogas gör dock 

inte lakningssteget ekonomiskt självbärande. 

Lakningen på okrossade sorteringsrester under ca 10 veckor gav att den organiska halten i avfallet 

avklingar ganska långsamt, men att näringsämnen, speciellt kväve avklingar snabbt och 

har låga halter i lakningsvattnet mot slutet av försöket. Sänkningen av den organiska halten i 

avfallet, genom att endast genomföra lakning under en begränsad tid på de sorteringsrester 

som deponeras idag, bedöms inte tillräcklig för deponering efter år 2005. 

3

2 Investeringsbidragsärende 01-0040132-2 och RVF Utveckling 

proj.nr 025 

SRV återvinning AB i Huddinge och Västmanlands avfallsaktiebolag (VAFAB) i Västerås 

har erhållit statligt investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling (SFS 

1996:1378) om 30 % av projektkostnaden för rubricerade projekt, dock högst 1 140 000 kr. 

Bolagen har också ansökt om bidrag till analyskostnader hos RVF Utveckling och beviljats 

200000 kr för genomfört projekt. 

Investeringsbidragsärendet redovisades till Länsstyrelsen i december 2001. 

3 Bakgrund och syfte med projektet 

Den nuvarande behandlingen av hushållsavfall vid SRV och Vafab är delat på förbränning, 

kompostering och deponering. Park- och trädgårdsavfall och källsorterat matavfall från hushåll 

och restauranger, stallgödsel mm komposteras i sträng eller i duktäckt cell till täckjord på 

deponin mm. Båda företagen planerar också att röta lättnedbrytbart källsorterat matavfall. 

Avancerade ”kretsloppsanläggningar” ställer krav på ”rena” ingångsmaterial och bortsorterat 

organiskt material måste också kunna ges en miljöriktig behandling. Dessutom behövs temporära 

omhändertaganden av organiskt avfall vid eventuella driftstörningar vid rötnings- och 

förbränningsanläggningar. 

Både SRV och VAFAB bedriver vid sina anläggningar dessutom återvinning av material- och 

bränslefraktioner ur hushålls-, handels-, byggnads- och industriavfall. Restavfallet, som fortfarande 

har organiskt innehåll i varierande mängd, läggs på deponi. Efter uppnådd sluthöjd på 

deponin installeras gasbrunnar för uttag av deponigas där gasutveckling sker. 

En minskning av det organiska innehållet i avfall till deponering är ett prioriterat mål inom 

avfallsbehandlingen. Förbud gäller nu för deponering av utsorterade bränslen från 2002-01-01 

och för deponering av organiskt avfall från 2005-01-01. Under november 2001 lämnade Naturvårdsverket 

föreskrifter om hantering av brännbart avfall. Ett problem är att det råder brist 

på förbränningskapacitet i de flesta regioner i Sverige, så att det ännu under några år kommer 

att behöva deponeras brännbart avfall. 

Förbudet 2005 mot deponering av organiskt avfall blir än svårare att möta, då mycket av det 

avfall, som finns i dagens restavfall efter bränsleframställning, även det innehåller brännbara 

komponenter som inte är tillgängliga för utsortering med dagens gängse teknik. Behovet av 

förbränningskapacitet kommer sannolikt att öka och även behovet av annan behandlingsteknik 

i reserv och för stabilisering före deponering. Naturvårdsverket hade ännu inte vid 

projektets start gett någon vägledning kring vilka krav som kommer att ställas på det avfall 

som måste deponeras efter 2005. Ett visst mått av organiskt innehåll måste accepteras och 

detta är även långsiktigt miljömässigt önskvärt. Naturvårdsverket har dock nu, hösten 2003, 

en remiss ute med angivande av hur mycket organiskt material avfall till deponering får innehålla. 

4

För att uppfylla de kommande kraven krävs utveckling av flera olika biologiska behandlingsmetoder 

och den framtida behandlingen kommer att vara en kombination av kompletterande 

metoder. 

Den metod som betraktas i här redovisat projekt, med kortvarig urlakning i robusta lakceller 

före en efterföljande kompostering, syftar till att vara ett komplement till kompostering där 

energin i avfallet nyttiggörs i form av biogas. Genom urlakning av det mest lättnedbrytbara 

materialet före kompostering kan kanske också positiva effekter i form av kortare komposteringstid 

och mindre problem med lukt vid kompostering uppnås. Metoden har också bedöms 

kunna vara intressant som ett stabiliseringssteg före deponering genom långtidsurlakning av 

organiska komponenter ur sorteringsrester från återvinning ur grovavfall. Lakningen kan då 

antingen ske vid sidan av deponin i celler, med längre uppehållstid än vid försteg till kompostering, 

eller i stora celler under lång tid i deponin före att avfallet slutgiltigt deponeras. 

Hypotesen är att urlakning av avfallet skall ske i fasta öppna lakceller. Konceptet är en tvåtegs, 

tvåfasrrötning, där avfallet dränks i en vattenbädd genom vilket vatten trycks underifrån, 

förorenas och bräddas ut till ett pumpmagasin. Vattnet recirkuleras genom bädden för ny utlakning. 

Det förorenade vattnet cirkuleras sedan över en annan sluten krets från pumpmagasinet 

över en rötkammare, där metanjäsning sker av de organiska föroreningarna. Efter att vattnet 

rötats återförs det till pumpmagasinet för ny cirkulation över den öppna lakcellen. 

Efter avvägd urlakning/avgasning sker tömning av lakcellen och restprodukten komposteras 

på gängse sätt t ex i strängar för att se att restmaterialet från lakcellen är lämpligt att kompostera. 

Vid tillämpning på sorteringsrester som försteg/stabilisering före deponering sker deponering 

i en cell i deponin efter avslutad lakning. 

SRV och Vafab har gemensamt byggt pilotanläggning på Sofielundsanläggningen i Huddinge 

för att bedriva urlakningsförsök med olika avfallstyper. Syftet var att 

• Bestämma optimal omsättning i lakcellen och hur mycket vatten som måste tappas av 

systemet med hänsyn till mättnad av vattnet och begränsning hos anaerobfiltret 

• Bestämma urlakningstider – vad som är optimalt för olika typer av avfall och för efterföljande 

komposteringsprocess 

• Bedöma urlakningspotentialen ur restavfall och lämplig urlakningstid för långsiktig 

deponering 

4 Pilotprojektet 

4.1 Försöksprogram 

Tre avfallstyper planerades för lakningsförsök 

• Källsorterat avfall från hushåll 

• Källsorterat restaurang/störköksavfall 

• 

• Restavfall från sortering av grovavfall 

Av dessa har den första och sista avfallstypen lakats i projektet. De bedömdes vägledande 

för metodens användbarhet. Utifrån parallellt pilotförsök med rötning av källsorterade mat- 

5

avfall kan försöket med restaurangavfall bedömas i stort sett likvärdigt med lakning av matavfall 

från hushåll. Pilotförsöket har uppdelats i två steg för att successivt få kunskap om systemets 

funktion och avväga investeringen i pilotanläggningen mot uppnådda resultat. Det centrala 

i försöket är lakcellens hydraulik och hur mycket lättnedbrytbara föroreningar som kan 

tvättas på en relativt kort period. 

Steg 1 

I det första steget har lakcellerna byggt upp och cirkulationskretsen över lakningabädden utförts 

och drivits i försök med de nämnda två avfallstyperna, källsorterat matavfall från hushåll 

(två försöksomgångar) och restavfall från sortering av grovavfall (en försöksomgång). 

Genom detta första steg har kunskap om hydrauliken i lakbädden erhållits, bäddens uppförande 

i lakcellen, hur lakningsvattnet förorenas vid cirkulation av vatten och hur föroreningshalterna 

avklingar vid vattenbyten i systemet. Efterföljande kompostering har skett 

efter lakning av källsorterat matavfall. Utifrån mängden utlakad organisk substans har gaspotentialen 

i lakningsvattnet bedömts. 

Steg 2 

Det andra steget avsåg utbyggnad med pilotanläggningen med rötningsreaktor och dess 

pumpkrets, mät- och styrutrustning och uppvärmningssystem med värmeväxlare samt uppstart 

och intrimning av rötningskretsen. 

Då detta steg var investeringsmässigt tungt och dessutom mer krävande i bemanning och 

analyser än steg 1, var en förutsättning för genomförande av steg 2, att steg 1 gav sådana indikationer 

på hög gaspotential att steg 2 skulle vara meningsfullt att genomföra. Processen i 

sig att röta ett organiskt förorenat vatten är känd sedan tidigare, varför den bara är intressant 

att studera i kombination med ett framgångsrikt resultat av steg 1. Då någon ekonomisk fördel 

med lakning och metanjäsning till en säljbar biogas som försteg till kompostering inte har 

kunnat identifieras vid bedömning av gaspotentialen har steg 2 inte genomförts i projektet. 

Långtidslakningen av sorteringsrester gav än mindre motiv till att bygga ut rötningssteget i 

projektet. 

Genom denna stegvis uppbyggnad av pilotsystemet efter framtagna resultat, vilka har medfört 

att steg 2 inte genomförts, har investeringarna och försökskostnaderna kunnat begränsas långt 

under ursprunglig projektbudget. Under projektets genomförande har också förutsättningarna 

för vad som kommer att vara tillåtet att deponera efter 2005 förändrats kraftigt. Den organiska 

halten i restavfall bedömer vi kommer att behöva minskas, genom ytterligare mekaniska insatser 

före deponering, jämfört med det restmaterial som idag läggs på deponi och som nu 

provlakats i lakcellen. Kanske måste även det restavfall, som då återstår efter en längre gående 

sortering, också genomgå någon form av biologisk stabilisering. Fortsatta försök, utöver 

genomförd lakningsomgång med stabilisering av tidigare bedömd tillåten deponeringsfraktion, 

är inte meningsfulla i detta oklara läge (år 2001). 

SRV hade vid avrapporteringen till Länsstyrelsen 2001 genomfört ett försök med ytterligare 

mekanisk sortering av sorteringsresterna, och prover hade tagits på den ”nya” deponeringsfraktionen. 

Analyserna förelåg dock inte vid avrapporteringen och projekttiden medgav heller 

inte ytterligare lakningsförsök på denna restfraktion. 

6

SRV har under 2002-2003 genomfört ytterligare sorteringsförsök på deponirester med krossning 

och efterföljande siktning, som redovisats i föredrag på deponeringsgruppens utvecklingssatsning 

och i datafil till RVF och Naturvårdsverket. 

4.2 Projektorganisation 

En arbetsgrupp har bildats av de medverkande avfallsbolagen som ansvarar för projektets genomförande 

och uppföljning. Projektet har styrts av en styrgrupp. 

Styrgrupp 

Namn Bolag 

Ingemar Lundström vd SRV återvinning AB 

Per Nilsson vd Vafab 

Thomas Forsberg driftchef SRV återvinning AB 

Per-Erik Persson utvecklingschef Vafab 

Elisabeth Svensson utvecklingsingenjör SRV återvinning AB 

Lars Bäckström konsult, för SRV återvinning AB 

Arbetsgrupp 

Namn Bolag 

Elisabeth Svensson (projektledare) SRV återvinning AB 

Per-Erik Persson Vafab 

Jörgen Leander Vafab 

Lars Bäckström Maskinmontage/för SRV 

Magdalena Westerberg SRV återvinning AB 

4.3 Utförd pilotanläggning 

Den pilotanläggning vid Sofielundsanläggningen som utförts är den del av den ursprungligen 

planerade pilotanläggning som avser urlakningen av avfallet. Bilagda bilder i bilaga 1 visar 

utförd försöksanläggning. 

Lakningscellerna utfördes två i ett block (betong) med två lakceller i bedömd fullskalestorlek, 

vardera (18,85 x 5,3 x 2,8 m) med en maximal lakningsvolym på 250 m 3 vid fyllnad till 2,5 m 

höjd. Två celler utfördes samtidigt av kostnadsskäl för vid drift av en anaerob reaktor i steg 2 

krävs minst två celler för att uppnå någorlunda kontinuitet i rötningsprocessen. I steg 1 har 

dock bara den ena cellen utrustats och använts i lakningsförsöken. 

Cellen försågs inledningsvis med en port av betongbalkar, men de fick efter första försöksomgången 

bytas mot en gödselport på grund av störande läckage i portöppningen. 

Vattnet tillförs lakningscellen via fem perforerade rör, som ligger försänkta i kanaler i cellens 

botten i cellens hela längd. Vattnet tas ur ett pumpmagasin (stålcontainer ca 30 m 3 vatten), 

pumpas ur containern med en nedsänkt pump till ett fördelningsrör, där fem grenledningar 

med ventiler och manometrar matar de perforerade rören i cellens botten. Vattenmängden till 

de perforerade rören stryps med ventilerna. Vattnet trycks via bottenrören upp genom avfallsmassan 

i cellen och vattnet bräddas av via bräddavloppsränna på portens insida via rör ner till 

pumpmagasinet för ny inpumpning. Genom porten läckande vatten förs via en ränna ner i en 

pumpsumpen för att pumpas in i det stora pumpmagasinet och ingå i processen igen. 

7

Vid försökets början fylls vatten i pumpmagasinet och lakcellen därifrån genom inpumpning 

till avfallsbädden till dess bräddavloppsrännans nivå uppnåtts. Tillförd vattenmängd registreras. 

Höjden på avfallsbädden i lakcellen och vattennivån i cellen, som precis täcker avfallet, 

styrs av placeringen av bräddavloppsrännan. För att kunna bedöma hydrauliken i bädden har 

vertikala öppna rör placerats ut över bäddytan. Rören är nedstuckna i avfallsbädden och i dessa 

kan vattennivån mätas i förhållande till bräddavloppets höjd. Vattenprover har också tagits 

i rören när spårämne tillsatts i vattnet för att genom mätning av variation av salthalt i rören 

kunna bedöma genomströmningen i bädden. 

Vattnet cirkuleras på detta sätt till dess det bedöms mättat med föroreningar, varefter visst utbyte 

av vatten sker och processen fortskrider. Vattnet i systemet byts dock inte helt varje 

gång, då risken finns att bädden vid hel tömning sätter sig så att genomströmningen kan blir 

svår att starta om igen. Detta observerades vid förförsök i mindre skala. Vid försöket kunde 

dock ett sådant tillstånd brytas med en pump med stor tryckhöjd. 

Vid nämnda förförsök hade också svällning av bädden och en benägenhet att flyta upp iakttagits 

- speciellt sedan bädden tömts helt på vatten. I försökscellen installerades därför inledningsvis 

även ett balksystem med mellanliggande träbjälkar för att hålla bädden nere. Nämnda 

uppflytningstendens förekom endast i obetydlig omfattning, varför detta ”bjälklag” sedan 

inte installerades vid nya försök. Balkarna användes då bara som ”gångplan” fram till de nedstuckna 

vertikala rören. 

4.4 Utförda försök i lakcell 

Tre lakningsförsök har genomförts, två på källsorterat matavfall blandat med krossat trädgårdsavfall 

och ett på sorteringsrester från sorteringsplatta utan inblandning. Den förstnämnda 

avfallsblandningen komposteras normalt t ex i öppna strängar eller i celler med forcerad luftning. 

Sorteringsresten läggs idag direkt i deponi. 

4.4.1 Materialbeskrivning 

Till försök 1 och 2 användes källsorterat matavfall från hushåll i Västerås och flisat, separat 

insamlat, park- och trädgårdsavfall från Södertörn. Innan försöksstart togs prover ur matavfallet 

respektive park- och trädgårdsavfallet som analyserades med avseende på TS, Glöd rest, 

Glöd förlust, tot-N, NH4-N, tot-C, tot-P och tot-K. Matavfallet och park- och trädgårdsavfallet 

mixades i proportionerna 60 volym-% matavfallet och 40 volym-% park- och trädgårdsavfall 

innan det lastades in i lakcellen. I första försöket volymbestämdes avfallet i samband med 

mixning och inlastning och avfallsvikterna beräknades. I andra försöket viktbestämdes avfallsmängderna 

och avfallsvolymerna beräknades. I både försök 1 och 2 användes samma avfallsmängder, 

totalt 135 ton material, 110 ton matavfall och 25 ton park- och trädgårdsavfall. 

Till försök 3 användes rester från maskinell sortering av industri- och grovavfall. Vid den maskinella 

sorteringen har återvinningsbart material i form av bränsle (trä, papper och plast) och 

metaller sorterats ut. Avfallet sönderdelades grov med hjälp av bandmaskin innan det lastades 

in i lakcellen. Totalt användes ca 80 ton avfall i detta lakningsförsök. 

8

4.4.2 Försöksbeskrivning 

Det mixade matavfallet och park- och trädgårdsavfallet alternativt sorteringsresterna lastades 

in i lakcellen med lastmaskin eller kranbil. Vattenpåfyllnaden till systemet, som gjordesvia 

containern, startades under uppmätning. Därefter sattes pumpen i containern igång och vatten 

börjar pumpas in i lakcellen När vattnet i lakcellen stigit så att det började brädda i överkant 

stängdes tillförseln av vattnet av och den befintliga vattenmängden i systemet fortsattes att 

pumpas runt. Uppfylld vattenmängd registrerades. Under försökets gång togs kontinuerligt 

prover som analyserades med avseende på pH, konduktivitet samt COD. Under försöken med 

matavfall och park- och trädgårdsavfall gjordes analys av pH och konduktivitet 2 gånger/dag 

och analys av COD 5 gånger/vecka och under försöket med sorteringsrester gjordes analys av 

pH och konduktivitet 5 gånger/vecka och analys av COD 2 gånger/vecka. Tvättvattnet cirkulerade 

i lakcellen tills COD halten stabiliserats, då vattenbyte genomfördes. Tvättvattnet byttes 

då successivt ut mot rent vatten. Vattenbyte genomfördes, under tiden som vattencirkulationen 

pågick, genom att det vatten som bräddade av från lakcell leddes till avlopp samtidigt 

som lika stor mängd rent vatten tillfördes containern under mätning. Det använda tvättvattnet 

provtogs i samband med vattenbytena för egna analyser samt analyser på lab. Försöket pågick 

tills en tydlig avklingning av tvättvattnets COD halt hade uppnåtts. När försöket avslutades 

tömdes lakcellen på tvättvatten. Avfallet provtogs och analyserades innan det lastades ut. 

4.4.2.1 Försök 1, matavfall 

Lakning del 1, 5 - 8 oktober 1999 

Försök 1 startade den 5 oktober 1999. Under dagen fylldes lakcellen med vatten under observation. 

Vattnet steg jämnt i hela lakcellen och vattencirkulationen verkade fungera genom 

hela avfallsbädden. Porten visade sig inte vara helt tät och även genom betongkonstruktionen 

läckte vatten ut på några ställen. Morgonen därpå var containern nästan tom och mer vatten 

fick fyllas på. Ingen svällning av avfallsbädden noterades och vattennivån i observationsrören 

hade inte höjts. Under dagen gjordes en spårämnesanalys med Litium. På eftermiddagen 

upptäcktes ett vattenflöde i en intilliggande dagvattenbrunn vilket eventuellt visar på att lakcellen 

läcker i botten, vilket skulle kunna vara en förklaring till att vatten verkar försvinna ur 

systemet. Vattenmängden i containern minskade något under dagen och för att försöket skulle 

kunna fortsätta över natten fylldes containern på eftermiddagen på med mer vatten igen. Den 

7 oktober konstaterades att lakcellen måste ha en läcka i bottenplattan. Under natten hade ytterligare 

vatten försvunnit från containern och vatten rann fortfarande i dagvattenbrunnen. Beslutades 

därför att avbryta försöket men att först göra ett vattenbyte. Det visade sig att vissa 

förändringar på lakcellen måste göras för att kunna utföra vattenbyten effektivt. Vattenbytet 

stoppades och försöket avbröts. På morgonen den 8 oktober hade allt vatten runnit ut ur lakcellen. 

Materialet provtogs och lastades ut för att läggas i en hög på kompostplattan för att 

kunna användas igen då lakcellen lagats av byggnadsentreprenören. 

Efter reparation byggdes porten av betongbalkar upp och lakcellen fylls med vatten för att 

kontrollera att cellen var tät. 

Lakning del 2, 2 - 19 november 1999 

Den andra delen av försöket påbörjades den 2 november. Samma material som i första delförsöket 

användes. Detta material hade mellan försöken, ca 3 veckor, lagrats i en hög på 

kompostplattan. Liksom vid försöksstart av första delförsöket steg vattnet jämnt i hela avfallsbädden. 

Efter de utförda tätningsarbetena var lakcellen tät, men porten läckte fortfarande 

i sina betongplankor med tätfogar. Under natten till den 3 november flöt avfallet i 

9

lakcellen upp. Avfallet verkade dessutom tätare denna gång än i del 1 av försöket. Den 4 november 

gjordes det första vattenbytet. Trots att en del plast, pinnar mm hade följt med bräddningsvattnet 

hade inga problem med stopp i något av de olika rören förekommit. Vattenbytet 

tog lång tid. Trycket i vattenledningen in i lakcellen hade ökat från 0,9 bar vid försöksstart till 

1,4 bar och det gick trögt att pumpa in vatten i lakcellen. Vattengenomströmning blev allt 

sämre och den 8 november byttes pumpen i containern ut mot en kraftigare. Efter det fungerade 

vattengenomströmningen bättre. En spårämnesanalys gjordes den 8 november. Den 9 

november gjordes ett vattenbyte. Vattenbytet stördes av ett strömavbrott som gjorde att pumparna 

stod stilla i ca 3 timmar. När strömmen kom tillbaka fortsatte vattenbytet. Under kvällen 

drabbades även lakcellen av ett elfel som gjorde att pumparna stod stilla i över en timme 

till. Efter att elfelet åtgärdats kom vattencirkulationen igång igen och det verkade som lakcellen 

klarat båda dessa avbrott utan störningar. Dagen därpå hade avfallsbädden åter flutit upp, 

men inte lika mycket som innan driftavbrotten. Den 11 november upptäcktes att vattencirkulationen 

på nytt var mycket dålig. Dessutom hade porten börjat läcka mer vilket gjorde att 

pumpen i läckbrunnen inte hann med. För att förhindra att läckbrunnen svämmade över sattes 

ytterligare en pump dit. Den 12 november byttes pumpen i containern ytterligare en gång till 

en större. Denna pump var dock för kraftig, vilket gjorde att motorskyddet löste ut. Bytte tillbaka 

pumpen och efter det verkade vattenströmningen fungera bättre. Den 15 november hade 

vattengenomströmningen i avfallet minskat igen. Misstänkte att anledningen till att systemet 

fungerat senaste dagarna var att den stora pumpen blåste rent hålen så att den mindre pumpen 

fungerade under en tid. Provade därför den kraftigare pumpen igen och fick på så sätt igång 

vattengenomströmningen med den mindre pumpen ytterligare en gång. Även den 16 november 

användes den kraftigare pumpen ett kort tag för att behålla en god vattengenomströmning 

så att spårämnesanalys och vattenbytet skulle kunna utföras innan försöket avslutas. Den 17 

november gjordes spårämnesanalys och vattenbyte. Den 19 november avslutades försöket. 

Därefter tömdes lakcellen och prov tog ut från avfallet. Avfallet verkade vara homogent och 

såg ut som halvkomposterat material samt luktar illa. Materialet var kladdigt och det var svårt 

att ta prov för analys. 

Kompostering 

Efter avslutat försök i lakcellen lades avfallet ut för kompostering i sträng. Hälften av avfallet 

komposterades som det var och i den andra hälften blandades ytterligare 50 volym-% flisat 

park- och trädgårdsavfall in som strukturmaterial. Strängarna las ut den 10 december 1999 

och låg i strängarna fram till den 6 juni 2000, då de lades upp för efterkompostering i en hög. 

Efter ca 3 månaders efterkompostering var komposteringsprocessen färdig och prov togs ut på 

det färdigkomposterade materialet. 

Temperaturmätningar i strängarna visar på att en hygieniserande effekt uppnåtts och att extra 

tillsatt strukturmaterial efter lakningen inte är nödvändigt för att få upp temperaturen i kompoststrängen. 

Komposten är dock blötare än ”vanlig” kompost och upplevs som ”kladdig” av 

personalen på kompostplattan. 

4.4.2.2 Försök 2, matavfall 

Inför andra försöket skedde en del reparationer och förbättringar. Lakcellen tätades i skarvar, 

porten av betongbalkar ersattes av en gödselport och hålen på slangarna i botten förtätas. 

Lakning del 1, 2 - 3 maj 2000 

Försök 2 startade den 2 maj 2000. I inledningsskedet uppstod en del problem med pumpar, 

men därefter kom försöket igång. Vattnet steg jämnt i hela cellen och med den nya porten 

10

hade läckagen där helt försvunnit. På morgonen den 3 maj var containern tom och vatten fick 

fyllas på. Även då uppstod en del problem med pumpar. Efter reparation kom försöket igång 

igen. Under dagen upptäcktes att det rann vatten från dräneringen under lakcellen samtidigt 

som det försvann vatten från försöket. Vattnet i dräneringen analyserades och det visade sig 

ha ungefär samma pH och konduktivitet som vattnet i lakcellen. En spårämnesanalys gjordes 

på kvällen och därefter avbryts försöket. 

Lakcellen grävdes ut, materialet provtogs och las därefter i en hög på kompostplattan. Orsaken 

till läckagen visade sig vara en bristfällig reparation av tidigare läckage. Bitar av tätningsmassan 

hade lossnat, både i bottenskarven och i bakkant, troligtvis på grund av dålig 

rengöring av betongen innan tätningen gjorts. Tätningen av lakcellen gjordes om av byggnadsentreprenören, 

betongen blästrades och skarvarna tätas på nytt. Innan försöket fortsatte 

kontrollerades att lakcellen var tät. 

Lakning del 2, 13 - 22 juni 2000 

Den 13 juni startades lakningen om. Samma material som i del 1 lastades tillbaka in i lakcellen. 

Även under detta försök uppstod en del problem med pumpar. Den 16 juni gjordes ett 

vattenbyte. Noterades även att avfallet hade börjat flyta upp. Den 19 juni gjordes ett vattenbyte, 

den 20 juni gjordes en spårämnesanalys, den 21 juni gjordes ett vattenbyte och den 22 

juni avslutas försöket. Därefter tömdes lakcellen och prov togs på materialet. 

Kompostering 

Efter avslutat försök i lakcellen lades avfallet ut för kompostering i sträng. Denna gång tillsattes 

inget ytterligare strukturmaterial. Strängarna las ut den 27 juni 2000 och låg i strängarna 

fram till den 16 februari 2001, då de lades upp för efterkompostering i en hög. Efter ca 3 

månaders efterkompostering var komposteringsprocessen färdig. 

4.4.2.3 Försök 3, sorteringsrester 

Lakning 3 juli - 14 september 2000 

Försök 3 startade den 3 juli 2000. Vid inlastning av sorteringsresterna från återvinningsplattan 

noterades att resterna innehöll en del större föremål som t ex stubbar, däck på fälg, metallband 

mm. 

Vattenbyte skedde i stort sätt en gång/vecka. Detta material var betydligt enklare att jobba 

med eftersom risken för att rör och pumpar skulle sätta igen var betydligt mindre. Tack vare 

de förbättringar som gjorts under de tidigare två försökens gång inträffade betydligt färre 

driftstopp i denna försöksomgång. Vid de driftstopp som ändå skedde upptäcktes att vatten 

sögs baklänges, från lakcellen till den lägre stående pumpcontainern, och när denna var full 

bräddade vattnet över kanten och vatten försvann från systemet. Detta innebar att förutom vid 

vattenbytena behövdes vatten tillsättas efter driftstopp. För att komma tillrätta med detta problem 

installeras en backventil och därefter försvann problemet. Detta hävertfenomen uppstod 

aldrig vid pumpstopp i de två första försöken med matavfall. Orsaken torde vara att sorteringsresterna 

har en struktur som inte kollapsar helt när vattentrycket försvinner i cellens botten, 

medan det blandade bäddmaterialet av matavfall och malt trädgårdsavfall sjunker ner och 

tätar runt fördelningsrören när trycket försvinner. 

Spårämnesanalys gjordes den 24 juli och den 30 augusti. Den 14 september avslutades försöket. 

I samband med urlastning skedde provtagning av materialet. 

11

4.4.3 Försöksresultat 

Avsikten med steg 1 i projektet var i huvudsak att studera hydrauliken i lakningsbädden och 

konstatera hur hela bädden uppför sig i cellen. Problem med uppflytning av hela avfallbädden 

befarades efter förberedande försök i containerskala, när trycksättning sker vid cellens botten. 

Samtidigt har vi under detta första steg bildat oss en uppfattning om hur och i vilken omfattning 

föroreningarna tvättas ur avfallet vid cirkulering av vatten genom bädden. 

Provtagning, mätningar och analyser finns försöksvis samlade i bilagorna 2-5. 

Parametrar redovisas på materialanalyser före lakningarna på såväl matavfall som krossat 

trädgårdsavfall och på avfallsblandningen efter lakningen. Beräkningar har så utförts på hur 

fastfasen har förändrats under lakningen. 

Vidare har mängden urlakat material beräknats utifrån halter på tvättvattnet och hur mycket 

vatten som har bytts ut. 

Mängden urlakad organisk substans mätt som COD har använts som underlag för en bedömning 

av gaspotentialen i det urlakade vattnet vid ett efterföljande anaerobt rötningssteg. Denna 

gaspotential, som är av central betydelse för ekonomin i ett laksteg före kompostering övervägs 

nedan under avsnitt 4.4.4. 

Spårämnesanalyser genom tillsats av litiumsalt har gjorts, med provtagning i de i avfallet nedstuckna 

tio rören, vid två tillfällen under varje försök för att se hur vattenomsättningen över 

avfallsbädden fördelas under lakningen. Vid försök 1 gjordes också en spårämnesanalys genom 

tillsättning av lantan. Av analyserna framgår att hela den vattendränkta lakcellen deltar i 

urlakningen. Inledningsvis är vattenfördelningen jämnare. Mot slutet blir vattenomsättningen 

litet mer ojämnt fördelad, men hela bädden deltar ändå i vattenomsättningen. Ojämnheten kan 

komma av att igensättningar skett i bottenrörens utloppshål eller att bäddmaterialet blivit tätare 

genom avsättningar av finmaterial i bäddens nedre del till följd av att starkt förorenat vatten 

har ”filtrerats” med avsättningar som följd i bäddmaterialet. Sådana skikt observerades vid 

brytningen av cellen. Dessa störningar bedöms kunna motverkas genom bortfiltrering av 

grövre partiklar före återföring av lakvattnet till cellen och vid successivt uttag av förorenat 

vatten till nedbrytning i en röttank där nedbrytning och sedimentering sker. I försök 3 med 

sorteringsrester från återvinningsplattan ingick i försöket ganska storstyckigt material, som 

kan bidra till kanalbildning genom bädden, vilket kan ge stor punktvis genomströmning. Detta 

kan motverkas genom en bortsortering av sådant storstyckigt, störande material före inläggning 

i cellen. 

Utifrån spårämnesanalyser och studier av vattennivåer i de tio observationsrören bedöms vattensystemet 

i lakcellen fungera rent hydrauliskt, så att hela bädden lakas på de betraktade 

materialen. 

4.4.4 Energibetraktelse – gaspotential 

Nedan görs en värdering av gaspotentialen och den därmed sammanhängande möjliga energiutvinningen 

genom rötning av det i lakcellen förorenade vattnet. Två försökskörningar har 

genomförts på blandat matavfall och flisat trädgårdsavfall, där trädgårdsavfallet utnyttjats 

12

som strukturmaterial för att bädden skall kunna genomlakas. Sådan inblandning av krossat 

trädgårdsavfall sker även vid kompostering för att möjliggöra luftning av matavfall, som är ett 

tungt och kompakt avfall. 

Båda försöksomgångarna stördes av ett byggfel, som gav läckage i betongkonstruktionen med 

följd att försöket temporärt fick avbrytas under den tid byggnadsentreprenören tätade läckaget. 

Bäddmaterialet lagrades då i hög utan genomluftning på komposteringsplattan under reparationstiden 

och lades sedan åter i lakcellen och försöket återupptogs. I det första försöket 

bestod dessutom porten till lakcellen av betongbalkar med tätband, vilket inte fungerade tillfredsställande. 

Vatten läckte ut genom porten utan att vattnet hade passerat genom bädden. 

Vattnet infångades dock i systemet igen. Det kan dock ha påverkat genomströmningen genom 

bädden, som försämrats något genom läckaget. Inför det andra försöket hade en gödselport installerats, 

vilket innebar att vattnet bara cirkulerade över bädden – efter den reparation av betongkonstruktionen 

som gjordes även under den andra körningen. 

Den tredje körningen, långtidslakning av sorteringsrester från återvinningsplattan, skedde i 

huvudsak utan störande läckage. 

4.4.4.1 Lakning av matavfall/trädgårdsavfall, försök 1 och 2 

Den första körningen avbröts efter ca 1,8 dygn p g a ett stort läckage genom gjutskarvar som 

inte blivit täta. Materialet lastades då ut i hög på kompostplattan och låg där orört under 

knappt en månad under reparationen. Därefter lastades avfallet in i cellen igen och provdriften 

återupptogs under ca 17 dygn. 

Den andra körningen avbröts efter ca 1.4 dygn pga av nytt läckage i de gamla reparationerna. 

Avfallet lagrades även här i hög på kompostplattan under ca 40 dagar innan försöket återupptogs 

med lakning under ca 9 dygn. Vid det första försöket, som pågick under okt - nov 

1999, var temperaturen fallande från som högst 18 °C ned till ca 3 °C. Det andra försöket pågick 

under maj - juni 2000 och då var temperaturen pendlande kring ca 20 °C. 

De genomförda körningarna har främst haft till syfte att studera lakbäddens hydraulik och hur 

avfallskroppen beter sig (lyftkrafter) när den utsätts för vattentrycket underifrån. Vi har dock 

samtidigt försökt bilda oss en uppfattning av lakningsförloppet och hur mycket som lakas ur 

bäddmaterialet. 

Mängden urlakad förorening har bedömts dels genom att mäta föroreningshalten i tvättvattnet 

inför delbyte av vattnet, dels överslag utifrån avfallets TS-halter och antagandet att glödresten 

är konstant under urlakningen. Båda körningarna har störts av läckage i betongkonstruktionen 

och ett antal driftavbrott i pumpar mm förtretligheter. Materialet har då lagts upp i hög under 

ca en månad under reparationerna och det är obekant hur stor nedbrytning som då skett. Dels 

byts vattnet inte helt så att bädden ”torrläggs”, utan nytt vatten fylls på under drift och då 

vatten samtidigt dras av till avloppet. Bedömningarna utifrån att betrakta avfallet inför och 

efter lakningarna vidlåder den svagheten att ett litet antal prov på avfallet kan ge svårtydda resultat 

genom stor spridning i mätningarna. 

Avfallet har ej vägts vid inläggning och uttag utan bedömningarna sker utifrån beräknade 

mängder, volymvikter och TS-mätningar samt antagandet att glödresten är konstant. 

I både försök 1 och 2 lades in i cellen ca 135 ton. 

13

Resultat urlakade mängder, kg 

Försök 1 tvättvatten (COD) avfall (glödförlust) 

del 1 (1.8 dygn) 3012 4030 

del 2 (17 dygn) 5683 5480 

Summa 8695 9510 

Försök 2 tvättvatten (COD) avfall (glödförlust) 

del 1 (1.4 dygn) 4212 22120 

del 2 ( 9 dygn) 5332 4290 

Summa 9544 26410 

Om man förutsätter att urlakad COD motsvaras av skillnad i glödförlust före och efter lakningen, 

kan man notera att överensstämmelsen i bedömningarna är ganska lika i första körningen 

och i del 2 i den andra. Den spårar dock ur helt vid del 1 i andra körningen. Det torde 

bero på stor spridning vid provtagningarna i avfallet att resultatet blir så snett vid andra körningens 

första del. Vid bedömningen nedan bortses från ”glädjevärdet” i steg 1 andra körningen. 

Skulle den rätt visa på större urlakning förbättras bedömningarna nedan. Det är dock 

inte rimligt att avvikelsen är så stor som analyserna gett. 

Om vi antar att varje kg COD/Glödförlust i metanfiltret/röttanken i en utbyggd försöksanläggning 

ger 350 l biogas (80 % metanhalt och 80 % av COD bryts ned) erhålls vid ett sammanvägt 

antagande från båda försöken med matavfall: 

Urlakad COD, kg Mängd biogas (80% metanhalt) m 3 

Del 1 4000 1400 

Del 2 5500 1925 

Summa 3325 m 3 

Energiinnehållet i gasen är ca 8 kWh/m 3 . Om värdet på gasen är ca 15 öre/kWh får vi med 

gasmängden 3325 m 3 intäkten 3990 kr. Om man tänker sig att det ligger en rötningsanläggning 

i närheten, med uppgradering till fordonsgas och gasvärdet 45 öre/kWh, blir intäkten i 

storleksordningen ca 12000 kr. Gasen kommer från lakning av ca 110 ton matavfall utspätt 

med ris, som kan antas inte ge något gasbidrag. Varje ton matavfall ger då en intäkt med 36 

kr/ton resp 109 kr/ton. 

Ovan har beskrivits att lakförsöken störts med långvariga avbrott med obekant ”svinn” på 

COD genom nedbrytning. Temperaturen i cellen har också varit måttlig – i första körningen 

ca 18 °C fallande ner mot 3°C och i andra vid ca 20 °C. Om man spekulerar i att temperaturen 

i en fullt utbyggd pilotanläggning, genom värmetillsats kan hållas vid ca 30 °C i lakcellen, 

kan hydrolysen komma igång snabbare med ökad urlakning som följd. Så länge bädden har 

lågt pH sker ingen metangasbildning i den öppna cellen. Lakningstiden måste anpassas i 

längd för att inte störande gasbildning skall uppstå i lakcellen. 

Om man gör ansatsen att biogasmängden, till följd av temperaturhöjning och hydrolys i det 

som nu blivit del 2 i våra körningar, kan ökas med en faktor 1.7, erhålls biogasmängden 1400 

+ 1925*1.7 = 4670 m 3 , vilket ger en specifik intäkt enligt ovan med 50 kr/ton resp. 153 kr/ton 

matavafall. 

14

Försöket 2 kördes i ca 11 dygn. Målet är att komma ned mot en veckas lakningstid. Om detta 

är rimligt vet vi inte i nuläget, men urlakningen sjunker ganska snabbt vid betraktande av 

tvättvattnets COD-innehåll, så man bör i alla fall kunna hamna i intervallet 5 -10 dagar. 

Driftkostnaden för en fullskaleanläggning med lakning i ett antal celler med årsmängden 

15000 årston har i annat sammanhang beräknats till ca 200 kr/ton. Med bedömningarna ovan 

får vi således inte full kostnadstäckning för lakningen ens vid uppgradering av gasen till fordonsbränsle, 

utan en lakningsanläggning måste delvis motiveras med andra kvaliteter som 

minskad lukt eller ekonomiska fördelar i den efterföljande komposteringen. Detta har inte 

kunnat klarläggas i våra försök. 

Vi har inte registrerat några påtagliga luktolägenheter vid brytning av lakcellerna. Under en 

period under försommaren var det dålig lukt kring anläggningen under drift. Denna kom då 

från det i solen uppvärmda, stark förorenade vattnet. Om pumpmagasinet byggs in och en rötningsanläggning 

med kontinuerlig rening av det organiska innehållet i tvättvattnet kopplas in i 

systemet torde inte lukt från en lakningsanläggning utgöra något stort problem. 

4.4.4.2 Lakning av sorteringsrester, försök 3 (långtidslakning) 

I det tredje försöket lades in ca 80 ton grova rester från sorteringsplattan innehållande plast, 

trä, betong etc material som ej kan återvinnas tillsammans med så småstyckigt material så att 

det inte kan plockas ur med plockmaskinerna vid bränsleframställningen. 

Materialet är ämnat för deponering efter ett stabiliserande första behandlingssteg. Vid drift i 

en forcerad fullskala i någon form av cell vid sidan av deponin måste materialet plockas vidare 

på inerta delar som inte alls deltar i lakningen. Dessa bör heller inte belasta en restcell i deponin 

utan kanske hellre ingå i någon återvinningsfraktion som vi inte har idag, ballast t ex. 

Inför en sådan lakning i cell bör också avfallet sönderdelas mer innan det lastas in i cellen för 

att inte stora stycken (plast, korkmatta etc) skall hindra vattengenomströmningen genom lakbädden. 

Vid en ”stabiliseringscell” i en del av deponin kan man kanske laka längre och då blir 

kravet på sönderdelning också mindre. Vid längre tid lakning, t ex i en cell i deponin, måste 

beaktas att metangas kan börja produceras i lakcellen när pH stiger. En sådan cell måste därför 

sannolikt täckas och gasdräner läggas under täckningen för uttag av ”deponigas”. 

Lakningen pågick i ca 10 veckor och temperaturen i lakcellen var i stort ca 20 °C. Någon hydrolysfas 

har inte kunnat skönjas. Föroreningshalterna i lakvattnet är som ett kraftigt lakvatten 

från en färsk deponi (BOD ca 500 och COD ca 1500-1000 mg/l) med endast en svag avmattning 

mot slutet av perioden. En stabilisering bör således i fullskala pågå under längre tid än 

den körning som nu gjordes. Detta speciellt som man då inte gör något efterföljande komposteringssteg. 

Kvävehalten sjunker dock snabbt vid lakningen. 

Ca 1400 kg COD lakades ur och detta kan knappast enskilt motivera en rötningsanläggning 

utifrån aspekten energiåtervinning. Vattnet från lakcellen torde bäst behandlas i en lakvattenreningsanläggning. 

Tillsammans med en lakningsanläggning för matavfall kan kanske lakvattnet 

användas i denna som lakvatten, förutsatt att inte lakvattnet är kontaminerat och stör 

framställandet av kompost för extern återvinning utanför deponin. 

15

5 Slutsatser/diskussion av försöksresultat 

Vi har under det genomförda steg 1 kunnat konstatera att den i vatten dränkta avfallsbädden 

går att vattna igenom med omvänd gradient, dvs strömning genom avfallet underifrån. Variationer 

över bädden har konstaterats, men hela bädden deltar i lakningen. Detta är ett värdefullt 

resultat, då erfarenheten i andra sammanhang varit att det är svårt att vattna/laka ur en avfallsbädd 

med bevattning ovanifrån. 

Bädden flyter inte heller upp under lakningen. Om igensättning av bäddens bottenskikt sker 

kan viss uppflytning noteras. Viss överhöjning av bäddens överyta erhålls dock till följd av 

svällningar i materialet. Bädden behöver dock inte hållas nere med konstlade medel utan kan 

ligga helt öppen. 

Med ledning av genomförda försök i steg 1, lakningssteget, har steg 2, uppbyggnad av rötningssteget 

och drift av detta inte genomförts i projektet. Rötningssteget är den investeringsmässigt 

och även driftsmässigt tunga delen av projektet. Rötning av förorenat vatten är redan 

en känd och fungerande teknik ochdå lakningssteget inte bedöms ekonomiskt självbärande 

och inte heller ger en självklar sidoeffekt, som väsentligt kortare komposteringstid, har försöken 

mer inriktats på stabilisering av deponeringsrester. 

Detta vägval innebär att det ursprungliga syftet att bestämma optimal omsättning i lakcellen 

och optimala urlakningstider för de olika avfallen inte har fullföljts. De förutsätter cirkulation 

över anaerobfiltret. I våra lakningsförsök i steg 1, där vattenbyte skedde några gånger, kunde 

vi dock konstatera god urlakning av organiskt material och att hygieniserande kompostering 

kunde ske efter de lakningstider som redovisas. 

Bedömning av urlakningspotentialen i det restavfall som idag körs på deponi efter sortering 

på återvinningsplatta kan göras utifrån försökssteget 1. Gaspotentialen i sorteringsresterna 

motiverar inte uppbyggnad av en separat lakningscell vid sidan av deponin och än mindre en 

egenrötkammare. Systemet med lakning genom omvänd gradient kan då hellre utföras i avtätad 

cell i deponin, kopplad till en konventionell deponigasanläggning för omhändertagande 

och nyttiggörande av bildad biogas. 

Genom att enbart steg 1 har genomförts har också projektkostnaden kunnat hållas långt under 

budget. 

Försök med matavfall/trädgårdsavfall 

Lakningsvattnet förorenas mycket snabbt i försök med matavfall/trädgårdsavfall i bädden. På 

grund av ett byggfel i lakcellen, som reparerades under första försöket och sedan återuppstod 

under andra försöket, blev lakningarna uppdelade i två delar. Man kan se att 40-50 % av i försöket 

urlakad BOD lakas ur under 1.4-1.8 dygn (del 1) och att 35-44 % av COD lakas ur under 

samma period. Man kan också se att lättåtkomlig del av näringsämnena kväve, fosfor och 

speciellt kalium lakar ur snabbt. 

Den på matavfallsförsöken efterföljande komposteringen synes gå lika bra utan extra tillsättning 

av strukturmaterial efter lakningen. Vid väl genomförd kompostering i sträng uppnås 

hygieniserande temperaturer i strängen. 

Metoden bedöms vara ett möjligt försteg till kompostering. De i försöken urlakade CODhalterna 

antyder dock att lakning före ett anaerobfilter för metanjäsning inte är självbärande 

16

ekonomiskt. Den bedömda intäkten från framställd biogas täcker inte metodens kostnader ens 

vid avsättning av gasen till fordonsbränsle. 

Vår bedömning, grundad på lakningsförsöken, är att vi kan få ut ca 30 Nm 3 biogas (80 %)/ton 

bioavfall, medan man vid agiterade behandlingssystem och pressning av avfallsmassan kanske 

får ut mer än det dubbla. 

Metoden kan kanske vara ett led i att minska störande lukt i omgivningarna vid strängvändning 

i en öppen komposteringsanläggning. Detta är dock inte konstaterat i försöket. 

Långtidslakning av sorteringsrester 

Vid försök 3, långtidslakning av sorteringsrester, sker urlakningen givetvis mycket långsammare. 

Någon egentlig hydrolysfas har inte konstaterats. Försöket pågick under ca 10 veckor 

och COD avklingar ganska långsamt från ca 1500 mg/l vid första provtagning på lakningsvattnet 

till ca 870 mg/l vid avslut. Reduktionen av BOD-halten i lakvattnet var obetydlig. Intressant 

att observera är dock den kraftiga urlakningen av näringsämnen, speciellt kväve avklingar 

snabbt och har låga halter i lakningsvattnet mot slutet. 

Ett problem vid bedömning av metodens användbarhet är att vi 2001 inte känner de krav som 

kommer att ställas på det avfall som får läggas i en deponi 2005. Idag läggs dessa sorteringsrester 

utan vidare behandling på deponin. Man kan dock anta att förbudet mot deponering av 

organiskt avfall, som träder ikraft år 2005, kommer att innebära att sorteringsresterna måste 

sorteras vidare och utsättas för en mekanisk och i vissa fall kanske även en biologisk behandling 

före deponering. Naturvårdsverket har nu hösten 2003 en remiss ute med regler för vad 

som skall få läggas i en deponi efter 2005. 

17

Resultat av analyser i försök 1 

Avfall 

Analys av matavfall och park- och trädgårdsavfall före inlastning i lakcell 

Matavfall Park- och trädgårdsavfall 

Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 

14 sep 15 sep 16 sep 20 sep 14 sep 15 sep 16 sep 20 sep 

TS % av 

prov 

25,6 29,1 26,6 33,9 76,9 89,8 69,8 69,9 

Glöd 

rest 

% av TS 18 19 15 19 8 10 31 22 

Glöd % av TS 82 81 85 81 92 90 69 78 

förl 

NH4-N % av TS 0,39 0,29 0,38 0,37 0,064 0,052 0,073 0,13 

tot-N % av TS 2,3 2,1 2,0 1,9 0,56 0,39 0,80 0,89 

tot-C % av TS 42 41 44 42,5 43 39 32 39 

tot-P % av TS 0,34 0,27 0,42 0,30 0,12 0,12 0,15 0,13 

tot-K % av TS 1,2 1,0 1,1, 1,0 0,67 0,76 0,83 0,92 

Antal ton inlastat i lakcellen 

Matavfall Park- och 

trädgårdsavfall 

Summa 

TS ton 32,7 16,5 49,2 

Glöd rest ton 5,8 2,9 8,7 

Glöd förl ton 26,9 13,6 40,5 

NH4-N ton 0,12 0,01 0,13 

tot-N ton 0,68 0,11 0,79 

tot-C ton 13,88 6,33 20,21 

tot-P ton 0,11 0,02 0,13 

tot-K ton 0,35 0,13 0,48 

Bilaga 2 

Analys av avfall efter lakning i del 1 

prov 1 prov 2 prov 3 prov 4 prov 5 gnmsnitt 

13-okt 13-okt 13-okt 13-okt 13-okt 

Innehåll (ton) efter 

lakning i del 1 

TS % av 

prov 

31,9 26,0 29,6 29,8 34,1 30,3 45,18 ton 

Glöd rest % av TS 16 23 19 19,3 8,7 ton 

Glöd förl % av TS 84 77 81 80,7 36,44 ton 

NH4-N % av TS 0,19 0,31 0,22 0,24 0,108 ton 

tot-N % av TS 1,8 2,3 1,7 1,93 0,87 ton 

tot-C % av TS 44 42 44 43,3 19,58 ton 

1(3)

Bilaga 2 

tot-P % av TS 0,18 0,25 0,16 0,20 0,089 ton 

tot-K % av TS 0,50 0,67 0,54 0,57 0,2575 ton 

Analys av avfall efter lakning i del 2 Innehåll (ton) efter 



26-nov 26-nov 26-nov 26-nov 26-nov 

TS % av 30,4 29,6 31,8 31,6 32,4 31,16 39,70 ton 

prov 

Glöd rest % av TS 20 20 26 22 8,7 ton 

Glöd förl % av TS 80 80 74 78 30,97 ton 



tot-C % av TS 44,2 43,2 41,6 43,0 17,07 ton 



Urlakning av avfallet 

del 1 del 2 summa 

TS ton 4,03 5,48 9,51 

Glöd rest ton 0 0 0 

Glöd förl ton 4,03 5,48 9,51 

NH4-N ton 0,02 0,06 0,08 

tot-N ton -0,09 0,30 0,22 

tot-C ton 0,63 2,51 3,14 

tot-P ton 0,04 0,03 0,07 

tot-K ton 0,23 0,17 0,39 

Analys efter kompostering 

TS % av prov 

00-09-07 

38,5 

Glöd rest % av TS 54 

Glöd förl % av TS 46 

NH4-N % av TS 0,12 

tot-N % av TS 2,0 

tot-C % av TS 26 

tot-P % av TS 0,29 

tot-K % av TS 0,41 

2(3)

Tvättvatten 

Bilaga 2 

Labanalyser av tvättvatten vid vattenbyte 

991007 991104 991109 991117 991119 

pH 4,2 4,9 5,0 5,1 5,1 

Kond mS/m 1 370 858 699 642 393 

BOD mg/l 47 000 14 000 11 000 11 000 3 100 

COD mg/l 65 000 23 000 18 000 16 000 8 800 

NH4-N mg/l 710 310 170 200 110 

N-tot mg/l 1 600 780 560 510 260 

P-tot mg/l 400 130 100 90 50 

K-tot mg/l 1 800 1 000 740 710 57 

ss mg/l 30 91 24 19



Analys av matavfall och park- och trädgårdsavfall före inlastning i lakcell 

Matavfall Park- och trädgårdsavfall 

26 apr 26 apr 26 apr 18 apr 18 apr 26 apr 

Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 1 Prov 2 Prov 3 

TS % av prov 30,6 35,0 26,7 40,8 41,2 55,2 

Glöd rest % av TS 13 9 6 25 22 21 

Glöd förl % av TS 87 91 94 75 78 79 

NH4-N % av TS 0,60 0,37 0,77 0,069 0,14 0,033 

tot-N % av TS 5,1 2,7 4,0 1,0 0,89 0,98 

tot-C % av TS 51 47 45 43 45 44 

tot-P % av TS 0,27 0,23 0,34 0,12 0,23 0,12 

tot-K % av TS 1,1 1,4 1,2 0,47 0,40 0,53 

Antal ton inlastat i lakcellen 

Matavfall Park- och 

trädgårdsavfall 

Summa 

TS ton 34,8 10,1 44,8 

Glöd rest ton 3,2 2,3 5,5 

Glöd förl ton 31,5 7,8 39,3 

NH4-N ton 0,20 0,01 0,21 

tot-N ton 1,37 0,10 1,46 

tot-C ton 16,57 4,43 21,00 

tot-P ton 0,10 0,02 0,11 

tot-K ton 0,43 0,05 0,48 

Bilaga 3 




9 maj 9 maj 9 maj 9 maj 9 maj 


prov 

Glöd rest % av TS 24 23 26 24,3 5,5 ton 

Glöd förl % av TS 76 77 74 75,7 17,18 ton 



tot-C % av TS 43 40 40,4 41,1 9,34 ton 



1(3)

Bilaga 3 




28 jun 28 jun 28 jun 28 jun 28 jun 


prov 

Glöd rest % av TS 35 29 26 30 5,5 ton 

Glöd förl % av TS 65 71 74 70 12,89 ton 

NH4-N % av TS 0,16 0,11 0,15 0,14 0,03 ton 


tot-C % av TS 43 40 41 41,3 7,61 ton 

tot-P % av TS 0,14 0,14 0,20 0,16 0,03 ton 


S mg/kg TS 2100 2200 1900 

Hg mg/kg TS

Tvättvatten 

Bilaga 3 


00-05-03 00-05-15 00-05-19 00-05-21 00-05-22 

pH 4,3 4,7 4,9 5,0 5,0 

Kond mS/m 900 934 934 660 430 

BOD mg/l 18 000 13 000 11 000 9 200 5 900 

COD mg/l 26 000 24 000 22 000 15 000 8 600 

NH4-N mg/l 250 340 230 220 54 

N-tot mg/l 670 950 860 550 320 

P-tot mg/l 190 140 140 91 60 

K-tot mg/l 1 000 890 880 590 340 

ss mg/l 46 28 59 94 20 

Egna analyser 

pH 4,5 4,8 4,9 5,0 5,0 

Kond mS/m 898 926 916 654 414 

COD mg/l 27 520 25 160 24 080 14 800 7 640 

vattenanv m 3 

del 1 del 2 s.a del 2 summa 

00-05-03 00-05-15 00-05-19 00-05-21 00-05-22 

162 42 83 88 137 

BOD kg 2 916 546 913 810 808 3 077 5 993 

COD kg 4 212 1 008 1 826 1 320 1 178 5 332 9 544 

NH4-N kg 40,5 14,3 19,1 19,4 7,4 60,1 100,6 

N-tot kg 108,5 39,9 71,4 48,4 43,8 203,5 312,1 

P-tot kg 30,8 5,9 11,6 8,0 8,2 33,7 64,5 

K-tot kg 162,0 37,4 73,0 51,9 46,6 208,9 370,9 

ss kg 7,5 1,2 4,9 8,3 2,7 17,1 24,5 

3(3)



Analys av sorteringsrester efter avslutat urlakningsförsök 

prov 1 prov 2 prov 3 gnmsnitt 

00-10-09 00-10-09 00-10-09 

TS % av prov 38,0 57,8 53,6 49,8 

Glöd rest % av TS 48 72 66 62 

Glöd förl % av TS 52 28 34 38 

NH4-N % av TS 0,037 0,021 0,017 0,025 

tot-N % av TS 0,59 0,25 0,32 0,39 

tot-C % av TS 23 19 30 24 

tot-P % av TS 0,18 0,16 0,14 0,16 

tot-K % av TS 0,17 0,091 0,13 0,13 

Tvättvatten 

Bilaga 4 


7 jul 14 jul 21 jul 28 jul 8 aug 16 aug 22 aug 29 aug 5 sep 14 sep 14 sep 

pH 7,0 7,1 6,9 7,2 7,8 7,7 7,6 7,8 7,1 7,6 7,6 

Kond mS/m 352 311 281 293 266 270 235 218 204 186 186 

BOD mg/l 520 530 530 580 480 450 570 570 610 420 490 

COD mg/l 1 500 1 200 1 000 1 100 890 1 000 1 000 960 970 880 870 

NH4-N mg/l 4,6 6,9 3,4 0,05 0,03 0,13 0,03

Spårämnesanalys 

2 

1 

4 

3 

Numrering av vattenståndsrören 

6 

5 

8 

7 

10 

9 

Po 

rt 

Porten 

Bilaga 5 

Försök 1 

rör nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 medel min/med max/med 

991006 mg/l 0,54 0,53 0,56 0,43 0,41 0,43 0,77 0,91 0,50 0,58 0,566 73,4% 160,8% 

991108 mg/l 0,46 0,43 1,1 0,40 0,34 1,1 1,1 1,1 0,54 0,81 0,738 46,1% 149,1% 

991116 g/l 18,4 47,3 21,5 

991117 g/l 142 100 178 29,3 80,3 89,4 154 77 191 139 118 24,8% 161,9% 

Försök 2 


000503 mg/l 0,30 0,42 0,36 0,21 0,61 0,37 0,27 0,85 0,69 0,17 0,425 40,0% 200% 

000620 mg/l 0,15 0,2 0,19 0,15 0,53 0,23 0,33 0,98 0,73 0,24 0,373 40,2% 263% 

Försök 3 


000724 mg/l 0,05 0,04 0,04 0,04 0,20 0,47 0,74 0,22 0,11 0,83 0,274 14,6% 303% 

000830 mg/l 0,07 0,06 0,05 0,06 0,10 0,07 0,43 0,06 0,35 1,1 0,235 21,3% 468% 

Spårämnesanalyserna gjordes med litium. Inför den tredje analysen i försök 1 hade 

kemikalieleverantören skickat fel kemikalie, lantan istället för litium. Eftersom försöket skulle 

avslutas kunde vi inte vänta tills leverantören hade rättat till felet utan fick använda lantan istället. 

Innan lantantillsatsen togs 3 st vattenprov (i rör 1, 6 och 10) för att få referensvärden. Alla övriga 

spårämnesanalyser är gjorda med litium. 

I tabellerna anges förutom halter i respektive vattenprov även, medelvärde, minsta värdets andel 

av medelvärdet samt största värdets andel av medelvärdet. 

1(1)

Rapporter från RVF 2004 

2004:01 Tillämpning i Sverige av EU-direktivet om förbränning av avfall 

2004:02 Avfallsförbränning. Utbyggnadsplaner, behov och brist 

2004:03 Behandling av restavfall genom lakcellsteknik med rötning av processvattnet 

RVF – Svenska Renhållningsverksföreningen 

Prostgatan 2 

211 25 Malmö 

Tel. 040-35 66 00 

Fax. 040-35 66 26 

www.rvf.se

U2004:03 Behandling av restavfall genom ... - Avfall Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?