Nacksta - Sundsvall

”Snabbt efter infl yttningarna märktes dels att många behövde socialhjälp för att
klara sin ekonomi, samt att ungdomsgäng var fl itigt förekommande. Strax efter
Nacksta byggdes Blå Huset som ett kategorihus med genomgångsbostäder, d v s för
de som brutit upp efter en skilsmässa skulle bo där tillfälligt tills de funnit en ”rik-
tig” lägenhet. I huset infl yttade många män med alkoholproblem. Detta medförde
att huset fi ck ett dåligt rykte.
I mitten av 70-talet uppstod stora problem i Nacksta, missbruk (även narkotika)
och en relativt stor brottslighet. Det rörde sig om bilstölder, inbrott i källare osv.
Många klagomål riktades mot affärscentrat, där förstörelsen var stor. Speciellt
ungdomar drogs till centrat. ”
Det är inte överord att påstå att de kommunala förvaltningarna i Sundsvall
hade tagits på sängen av bostadsområdets oväntat negativa sociala utveckling.
Fler tjänster och resurser från berörda förvaltningar fi ck sättas in i området.
Men på den tiden var den kommunala ekonomin inte lika ansträngd som den
senare blev.
Det första i raden av många Nackstaprojekt som syftade till sociala förbätt-
ringar genomfördes i början av 70-talet. Detta projekt handlade om ett utökat
öppethållande på kvällar och helger av fritidsgården med fl er fritidsledare och
samverkan med socialtjänstens båda fältassistenter. Ungdomarna skulle moti-
veras att vistas mer på fritidsgården istället för att strula ute i bostadsområdet
och i stadskärnan.
Ovana vid samverkan
Det blev snart tydligt att de olika representanterna i samrådsgruppen hade
olika glasögon när de såg på ungdomarna i området. Varje förvaltning hade
sin egen uppfattning om sitt ansvar för ungdomsgruppen. Det fanns ingen
kommunal helhetssyn. Socialförvaltningen ville dock arbeta mer förebyggan-
de för att tidigt kunna ge hjälp åt ungdomar i riskzonen. 1976 startade social-
19