Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

tjugofyra7.se

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

Sirenen

Räddningsverkets tidning

nr 5

2003

Ny lag för

allas säkerhet

Tema sid 15-26

Äldreboenden

hårt drabbade

av dödsbränder

Borås slåss för

skärsläckaren

Sid 12

Sid 4


2

Inledaren

Den nya lagen kräver

politikernas engagemang

Ibörjan av juli skrev Mats Svegfors, landshövding

i Västmanlands län och regeringens

utredare av den svenska samhällsorganisationen,

att varje kommun får rätt att

bestämma över sin egen servicenivå. Tanken

är att ge kommunerna mer makt och staten

mindre.

Konsekvensen kan bli större skillnader i

kommunernas sätt att lösa välfärdsfrågorna.

Detta synsätt stämmer väl överens med det

förslag till reformerad räddningstjänstlagstiftning,

som regeringen i slutet av maj

överlämnade till riksdagen.

Ett av de politiska skälen till att förändra

den nuvarande räddningstjänstlagen är att

öka kommunernas möjligheter att anpassa

sin olycksförebyggande och skadebegränsande

verksamhet efter de lokala förhållandena.

Men dessa lokala lösningar måste motsvara

kraven i portalparagrafen, som talar om att i

hela landet ge människorna ett ”tillfredsställande

och likvärdigt skydd mot olyckor”. Det

betyder att oavsett var man befinner sig ska

det finnas en betryggande säkerhet.

Flexibel lag i tiden

I vissa avseenden har den nu gällande räddningstjänstlagen

uppfattats som alltför

detaljreglerande. Med lagen om skydd mot

olyckor får vi en lagstiftning i takt med tiden,

där moderniseringen i huvudsak utgörs av

att målstyrning ersätter detaljstyrning.

Den nya lagen ska skapa en bättre förmåga

i att förebygga olyckor och höja effektiviteten

vid räddningsinsatser. Enskilda, kommuner

och stat ska ges större möjligheter att var

och en för sig, men framförallt i samverkan,

kunna minska antalet olyckor och deras konsekvenser.

Flexibilitet i fråga om organisation och

personalens kompetens är starkt betonad i

lagförslaget.

Jag har många gånger deklarerat min positiva

inställning till den nya lagen och dess

intentioner. Det är bra att regeringen så tydligt

markerar att det förebyggande arbetet

Innehåll

Nyheter

Äldreboenden värst drabbat av dödsbränder …4

Patienter instängda – två dog ……………………4

Skolstart för nya utbildningen……………………6

26 kvinnor tar plats ………………………………7

Räddningsverkets omorganisation ………………8

Trollhättans brandmän äter bättre ……………10

Läget i räddningstjänsterna 2002 ………………11

Delade meningar om skärsläckaren …………12-14

Brandmän i vården succé i Sveg …………………27

Första brandhärdshundarna ……………………28

Brandmäns fysskador kostar miljoner …………29

Tema nya lagen – sid 15-26

De viktigaste punkterna i nya lagen ……………16

Räddningstjänstplanerna ersätts ………………17

Lagen ger Sundsvall-Timrå vind i seglen ………18

ska skärpas både hos enskilda och i kommunerna.

Olyckor är mer än bränder

I det handlingsprogram, som kommunen

ska göra för den förebyggande verksamheten,

ska framgå hur denna verksamhet är

ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet

ska också visa hur samverkan med

andra kommuner kan ske och vilka resurser i

övrigt som avsätts för det förebyggande

arbetet.

Det blir tydligare i förhållande till nuvarande

lag att kommunen också ska verka för

skyddet mot andra olyckor än bränder. Regeringen

vill se fler kommunala initiativ till att

samordna all olycksförebyggande och skadegränsande

verksamhet.

Denna avsikt hoppas jag verkligen blir förverkligad.

Det känns logiskt att den kommunala

räddningstjänsten blir den drivande

kraften i arbetet med att skapa en samsyn

om höjd säkerhet i kommunen. Det är viktigt

att dessa ambitioner inte stannar på tjänstemannanivå.

Jag har sagt det förr: politikerengagemanget

måste öka. Först då får frågorna

den tyngd de förtjänar. Först då kan vi

tala om en helhetssyn.

Kompetens ger trygghet

Ett annat område i den nya lagen,

som skiljer sig från räddningstjänstlagen,

är bestämmelserna

om kraven på kompetens hos den

personal, som ska utföra det

lagen föreskriver. Huvudregeln

är att det inte längre ställs

några krav på specifik kompetens,

annat än för räddningschefen,

för dem som svarar för

tillsyn och för dem som leder

räddningsinsatser.

Personalen ska enligt lagförslaget

ha sådan utbildning och

erfarenhet att kommuninvånarna

ska känna sig säkra och trygga i

Medborgarna i centrum i Jönköping ……………19

Utmaning som lockar Malmös politiker ………20

”Nya lagen mer än en modernisering” …………21

Dalarnas brandmän kartlägger hotbilden ……22

Stockholm skissar på handlingsprogram………23

Hur hänger lagen och krishantering samman? 24

Olycksutredningar en nyhet ……………………25

Räddningschefen ser möjligheter ………………26

Sirenens räddningsskola

Avspärrning av olycksplats …………………30-31

Erfarenheter

Hur farliga är ammoniakkylskåpen? ………32-33

Ordet fritt

Dagens brandmän behövs i framtiden …………34

Får vi teoretiker med tummen mitt i handen? …35

Sirenen Nr 5 • 2003

förhållande till riskbilden. Vi bör alltså inte

bli förvånade om det om några år kan konstateras

stora olikheter mellan kommunerna

i det sammanhanget.

Min förhoppning är ändå att kommunerna

ska se möjligheterna i den nya utbildningen

och ta chansen att anställa personal med

bred och bra grundkompetens. Det kommer

på sikt att ytterligare utveckla framförallt det

förebyggande arbetet.

Den nya utbildningen startar den 1 september

vid samtliga våra fyra skolor. Antagningen

till utbildningen blev klar i mitten av

juli. Av de 180 elever som antagits är det

glädjande nog 26 kvinnor. Det blir drygt 14

procent och det är en klart högre andel än

vad kvinnorna utgjorde av det totala antalet

sökande på drygt 1 800. Ett litet steg mot

ökad jämställdhet inom räddningstjänsten

är taget.

Hoppas Svegfors får fel

Svensk räddningstjänst står inför en omdaning.

Utredare Mats Svegfors pekade i sin

debattartikel på att det i den offentliga verksamheten

finns bindningar som begränsar

möjligheterna att göra förändringar eller

försvårar etablering av nya lösningar. I

lagen om skydd mot olyckor efterlyses

samverkan mellan aktörer ansvariga för

olycksförebyggande och skadebegränsande

verksamheter inom

kommunen. Det kan gälla trafiksäkerhet,

plan- och byggfrågor

liksom hälsa och miljö. Låt oss

hoppas att bindningarna inom

denna del av offentligheten

inte innebär låsningar och hinder

på vägen mot färre döda

och skadade i olyckor.

Christina Salomonson

Generaldirektör,

Räddningsverket

Malmös kvinnoprojekt är inkvotering …………36

Återuppliva vision om självskyddsutbildning …37

Näst sista

Nytt om namn, kolumn …………………………43

Sista sidan

Tom Thörn bygger sin pojkdröm ………………44

Omslagsbilden:

Foto: LENNART MÅNSSON/BILD-

BYRÅN

Den enskildes säkerhet är

ett viktigt inslag i den nya

lagen om skydd mot olyckor.

Och det handlar om

mycket mer än bränder.


Sirenen Nr 5 • 2003

Debatt

Revirtänkandet måste brytas

– det gäller på samtliga nivåer

N

ya lagstiftningar inom

skydd mot olyckor och

extraordinära händel-

ser och ett nytt krishanteringssystem

innebär behov av att utveckla

och förändra kommunernas

säkerhets- och krishanteringsarbete,

men också organisation

och arbetsmetoder. I

en del kommuner har förändringar

redan påbörjats,

många nya och intressanta

projekt pågår. Den kommunala

räddningstjänsten, som är

en viktig del av kommunens

säkerhetsarbete, kommer att

behöva genomgå förändringar.

Ett likvärdigt skydd

Kärnpunkten i lagen om skydd

mot olyckor är att utifrån de

lokala förhållandena, det vill

säga kommunens risker, behov,

resurser och möjligheter,

bereda ett likvärdigt skydd

mot olyckor.

Observera ett likvärdigt, inte

ett likadant, skydd mot olyckor.

Det innebär möjligheter till

ökad flexibilitet och nya former

av samverkan, men också

en möjlighet till olika prioriteringar

och lösningar. Vi kommer

att få se olika lösningar på

organisation, beredskap och

uppgifter, både inom och mellan

kommuner. Den kommunala

räddningstjänsten kommer

att behöva genomgå förändringar,

eller, rättare sagt,

bör ta initiativ till förändringar

och bidra till utvecklingen

inom kommunerna. Vad kräver

det?

Jag har vid flera tillfällen

hänvisat till brandingenjör Linus

Erikssons debattinlägg i Sirenen

nummer 1/03, där jag

tycker Linus på ett bra sätt beskriver

de förändringar som

krävs inom kommunernas

räddningstjänster. Framförallt

delar jag Linus beskrivning av

kraven på de framtida organisationernas

ledning.

Det finns alltid ett strategiskt

utrymme för en förvaltningsledning,

eller en myndighetsledning

också för den delen, i

”sfären” mellan de politiska

målen och det operativa arbetet,

att tolka de politiska besluten

och omsätta dessa i strategiska

inriktningar och prioriteringar.

Alla svar kan inte fås

från den politiska nivån och

ska inte ges därifrån. En förvaltningsledning

(eller en verksledning)

har i första hand ett

ansvar att tolka politiska inriktningar,

prioriteringar och beslut

och presentera strategier

och helheter.

Linus Eriksson har kritiserats

för att han lyft fram och krävt

mer satsningar på det förebyg-

Foto: JOHAN EKLUND

Ledningsfrågorna är i fokus, skriver Lars Hedström och det gäller inte bara i den kommunala räddningstjänsten utan också på central

myndighetsnivå. Överdirektör Hedström lämnade i somras Räddningsverket för motsvarande tjänst på Krisberedskapsmyndigheten.

gande och det uppföljande arbetet.

Jag delar hans uppfattning.

Förvånansvärt lite stöd

Tyvärr tycker jag att Linus fått

förvånansvärt lite stöd i sin

uppfattning av kollegor och

framförallt av chefer, men även

från Räddningsverket. En kreativ

och aktiv diskussion och dialog

om utvecklingen har saknats.

I stället har svaren varit i

stil med ”beredskapen måste få

kosta” etcetera, vilket inte är

vad diskussionen handlar om.

Vi talar inte om svart eller

vitt, om antingen eller. Självklart

ska det finnas en beredskap.

Min uppfattning är att

det inte saknas resurser i den

kommunala räddningstjänsten.

Det talas för lite om de

möjligheter som finns att använda

organisation och resurser,

att genom utbildning och

utveckling av individer och organisation,

arbeta mer med fokus

på förebyggande och uppföljning.

Systemskifte för flera

De nya lagstiftningarna medför

nya möjligheter och krav,

inte bara för kommunerna

utan också för myndigheterna.

Det är en viktig anledning till

de krav som ställts på förändringar

och effektivitet inom

Räddningsverket och bildandet

av Krisberedskapsmyndigheten.

De kommunala räddningstjänsterna

och kommu-

Namn: Lars Hedström

Ålder: 50

Hemort: Tullinge

Yrkesbakgrund:

Brandman i Botkyrka

1974-80, brandingenjör

i Botkyrka 1981-87,

ställföreträdande räddningschef

i Södertälje

1987-95, stabschef i

Södertörn 1995-2000,

överdirektör vid Räddningsverket

2000-03,

från sommaren 2003

överdirektör i Krisberedskapsmyndigheten.

Hobby: Friluftsliv och

idrott (hängiven AIKsupporter)

nens säkerhetsarbete genomgår

mer eller mindre ett systemskifte

och då behöver även

de ansvariga myndigheterna

göra detsamma.

Samarbetet mellan Räddningsverket

och Krisberedskapsmyndigheten

är bra och

det är framförallt tre viktiga

områden där vi behöver samverka.

De bägge myndigheterna

samverkar nu i utvecklingen

av metoder för risk- och sårbarhetsanalyserna.

Ledningsfrågorna är i fokus,

eftersom kommuner och länsstyrelser

har ett områdesansvar

samtidigt som myndigheterna

har ansvar enligt olika lagstiftningar.

Genom olika projekt

sker en utveckling tillsammans

med bland andra länsstyrelser,

Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen,

som är viktiga myndigheter

i utvecklingsarbetet.

Utvecklingen av metoder för

tillsyn och uppföljning av

kommunernas planering och

beredskap för skydd mot

olyckor och extraordinära händelser

bör göras i samverkan.

Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten

har ambitionen

att tillsammans med

länsstyrelserna och kommunerna

utveckla nya metoder för

uppföljning och tillsyn.

Tvärsektoriellt i fokus

Det tvärsektoriella perspektivet

är i fokus. Det innebär att gränser

måste suddas ut och revirtänkandet

brytas. Det gäller för

kommuner och myndigheter,

men också för regeringskansliet.

Både det inter- och det intradepartementala

arbetet behöver

förbättras. Exempel är

det tvärsektoriella arbete som

bedrivs genom satsningen på

ett Nationellt centrum för erfa-

3

renhetsåterföring från olyckor

i Karlskoga.

Om Räddningsverket tillsammans

med andra myndigheter

och organisationer ska lyckas

krävs engagemang av flera departement

och här har det varit

trögt trots en tydlig politisk

vilja och ambition.

När det gäller krishanteringssystemet

är flexibiliteten

en av de viktiga politiska utgångspunkterna.

Ambitionen

är att ”omfördelningar kan ske

under löpande verksamhetsår….”,

men där det har varit

svårt att flytta medel mellan

olika samverkansområden.

Samverkan krävs på alla nivåer.

Lars Hedström

Välkommen att

delta i ”Debatt”!

Inläggen på denna sida måste

vara undertecknade med

namn. Kontakta redaktionen

innan du skriver.

Telefon 054 - 13 51 04.

Textlängd: cirka 50 maskinskrivna

rader eller omkring

4 000 tecken (inklusive

blanksteg). Adress:

”Debatt”, Sirenen, L 257,

651 80 Karlstad.

e-post: sirenen@srv.se


4

Sju gånger fler dödsbränder

Äldreboenden

värst drabbade

Pensionärer i särskilt boende

för äldre är en hög riskgrupp

för dödsbränder.

Dödsbränderna är 7,5

gånger vanligare där än riksgenomsnittet

och tre gånger

vanligare än för pensionärer

med eget boende.

De senaste fyra och ett halvt

åren har 483 personer dött i

bostadsbränder.

49 av dem bodde i servicehus

eller på ålderdomshem.

Det motsvarar drygt tio procent

av alla döda i bostadsbränder

och det är en kraftig

överrepresentation.

– Skulle en lika stor andel dö i

arbetslivet skulle det bli ett väldans

liv, säger Björn Albinson,

ställföreträdande chef på

Räddningsverkets olycksförebyggande

enhet.

I jämförelsetal per 100 000

invånare ges följande siffror:

■ Hela befolkningen: 1,2 personer

döda i bostadsbränder

varje år.

■ Över 65 år som har eget boende:

3 personer per år.

■ Över 65 år som har särskilt

boende: 9,2 personer varje år.

Slarv vid rökning och glömd

spis är vanliga brandorsaker.

– Med den här typen av data

kan man kanske sätta tummen

på problemen och komma närmare

lösningen, säger Thord

Eriksson, brandingenjör på

Kommunförbundet.

Kommunförbundets siffror

säger att många bland de i särskilt

boende är mycket gamla,

55 procent är över 85 år.

– Få av dem kan evakuera sig

själva, säger Per-Olof Nylander

på Kommunförbundet.

Många i egen bostad

Av landets drygt 1,5 miljoner

människor över 65 år bor cirka

120 000 i särskilt boende.

Ulf Erlandsson, brandutredare

på Räddningsverket, anser

att det krävs åtgärder för att

minska dödsbränderna i äldreboenden:

– Automatiskt brandlarm

som aktiveras av rökdetektorer

och larmar såväl personal som

räddningstjänst, borde vara ett

minimikrav.

– Men det räcker inte. Många

är så sjuka eller handikappade

att de inte kan förflytta sig.

Trots det tillåts de röka och tända

levande ljus. För dem borde

det finnas enklare sprinkleranläggningar.

Hela den 60 meter långa korridoren var rökfylld ner till golvet och

det fanns ingen möjlighet att ventilera. Rökdykningen blev komplicerad.

Nyheter Sirenen Nr 5 • 2003

Thord Eriksson är inne på

samma linje:

– Enklare sprinkler som är

flyttbar kan ge högre säkerhet

till de som är i riskzonen, exempelvis

handikappade som röker.

Det är möjligt att mer direkta

åtgärder kan bli en följd

när nya lagen kommer och

kommunerna själva ska ta fram

handlingsprogram.

Räddningsverket har till Boverket

framfört åsikten att det

vid nybyggnation bör krävas

sprinkler.

– Men så länge Boverket inte

ställer de kraven på nybyggen

är det svårt att få in sprinkler i

befintliga boenden. Och det är

svårt för räddningstjänsten att

ställa krav. Det finns emellertid

kommuner som på eget initiativ

börjat installera sprinkleranläggningar,

säger Björn Albinson.

Fler dör i bränder

Totalt sett har antalet döda i

bostadsbränder ökat de senaste

åren, trots ökade krav på

brandvarnare och mer förebyggande

arbete.

1999 dog 83 personer, 2002

var det 123.

Räddningsverket har som

Patienterna på den brinnande

vårdanläggningen satt instängda

på sina rum. Räddningstjänsten

kom inte åt

att få ut dem.

Två av patienterna dog,

tre fick svåra rökskador.

– Vi såg och hörde de instängda

patienterna men kunde inte nå

dem fort nog. Det var det mest

frustrerande uppdrag jag varit

på, sa räddningsledaren Christer

Bengtsson efteråt.

Vårdanläggningen på Sigfridsområdet

i Växjö hyser psykiskt

sjuka människor. Några

av avdelningarna är slutna. Där

finns patienter som kan vara

farliga för både sig själva och

andra. De flesta är dömda till

vård enligt kriminalvårdslagen.

En kvinnlig patient anlade

branden. Hon var tidigare

dömd för liknande dåd.

ambition att antalet döda under

åren 2002-2004 ska minska

med tio procent jämfört med

snittsiffran för åren 1998-2000.

Man ska därmed ner i 83

döda, vilket i dag ser ut som en

utopi.

– Vi fördjupar oss i statistiken

för att hitta någon form av förklaring

till varför antalet döda

ökar. Vi försöker hitta eventuella

mönster som vi inte ser i

dag. Men just nu kan jag egentligen

inte säga mer än att det är

oroväckande, säger Björn Albinson.

Inga hypoteser?

– Nja, vi vet att det dricks mer

sprit. Och statistik säger att de

som röker har ökat konsumtionen.

Sånt kan bidra.

– I England säger man att

enda sättet att komma åt problemet

är att hitta individerna

som är i riskzonen och tala om

det för dem. De hittas via socialförvaltningen.

Totalt dog 79 personer i bränder

under första halvåret 2003.

59 av dem i bostadsbränder,

övriga i bilbränder, utomhus,

på industri med mera.

Till slut något positivt: Försäljningen

av brandvarnare

ökar markant. Under 2002 im-

Det var strax innan klockan

fyra en morgon i somras som

räddningstjänsten fick automatiskt

brandlarm till Sigfridsområdet

.

Ville inte bli räddad

Branden var anlagd i ett rum på

en sluten avdelning för kvinnor

där tio patienter vårdas av

tre skötare. Hela huset är skyddat

av automatiskt brandlarm

med rökdetektorer i varje rum.

När larmet utlöste och personalen

skyndade till ville kvin-

porterades cirka 1,3 miljoner

joniserande brandvarnare, enligt

Statens strålskyddsinstituts

statistik, jämfört med cirka

650 000 per år under femårsperioden

dessförinnan.

PER LARSSON

Patienter instängda

Det mest

frustrerande

uppdrag jag

varit på

nan som anlagt branden inte

bli räddad. Det blev en del tumult

och branden hann utveckla

sig.

Olyckligtvis förblev dörren

mellan brandrummet och korridoren

öppen. Rummet övertändes

och det gick inte längre

att nå fram till dörren för att

stänga den. Nu gällde det att få

ut alla patienterna.

Någon av vårdarna tryckte på

överfallslarmet. Det innebar

att kollegor från intilliggande

avdelningar skyndade till. Enligt

polisens utredare gjorde

personalen ett fantastiskt jobb

och räddade med fara för eget

liv ett tiotal av de intagna.

– De gjorde en insats långt

över vad man kan begära av

dem, konstaterade polisen.

Fortsatt dramatiskt

Tillsammans lyckades personalen

få ut elva av de sexton pati-


Sirenen Nr 5 • 2003

Döda i bostadsbränder

per 100 000 invånare

äldre i särskilt boende 9,2

äldre i eget boende 3,0

hela befolkningen 1,2

enterna ur byggnaden innan

röken gjorde det omöjligt att

vistas i korridorerna utan

tryckluftsapparat.

Också brandpersonalens arbete

blev dramatiskt. Branden

gick snabbt att slå ner. Det tog

bara ett par minuter. Men hela

den 60 meter långa sjukhuskorridoren

på bottenvåningen

var totalt rökfylld. Låsta dörrar

och okrossbara fönster gjorde

att den inte gick att ventilera.

Rökdykare Roger Hammargren

berättar:

– Röken var fruktansvärd.

Den gick ända ner till golvet

och var så tät att det inte gick

att se ljuset från min handlampa

även om jag riktade den direkt

mot ansiktet. Jag har aldrig

varit så desorienterad.

Låste in sig

Flera av de kvarvarande patienterna

hade låst in sig på sina

rum. Vårdpersonalen försåg

rökdykarna med huvudnycklar.

Men det är inte så lätt att

hantera en liten nyckel när

man hela tiden måste treva sig

fram för att hitta.

Nyheter

Döda i bostadsbränder 1999-2003

Typ av bostad 1999 2000 2001 2002 2003

villa/fristående hus 31 48 58 50 34

flerfamiljshus 33 37 42 56 17

servicehus/äldreboende 15 6 14 95

fritidshus/husvagn 4 7 6 8 3

totalt 83 98 120 123 59

Siffrorna för 2003 är preliminära och för första halvåret.

vid brand – två dog

Fönstren stod emot hårda slag

från en stor pikyxa. Enda sättet

att komma in var att lyfta bort

hela karmen.

– Av värmen hade det ramlat

ner en massa akustikplattor

som tidigare suttit klistrade i

taket i korridoren. Nu låg de i

en sörja på det blöta golvet. Om

jag hade tappat nyckeln hade

det varit omöjligt att hitta den

igen, berättar Roger Hammargren.

Lyfte hela fönstret

Utifrån hindrade de okrossbara

rutorna varje angrepp. Inte

ens ett hårt slag med den vassa

spetsen på en stor pikyxa bet

på dem. Däremot kom en av

vårdarna på att det gick att slå

bort hela fönstret med karm

och allt om man använde ett

järnrör eller annat tungt tillhygge.

Trots allt gick insatsen

snabbt. Bara 45 minuter efter

den första räddningsstyrkans

ankomst var hela byggnaden

genomsökt och alla människor

Vid dödsbränder i hemmet

är köket och sängen vanliga

startplatser. Slarv vid rökning

och glömd spisplatta är de

vanligaste orsakerna.

ute. Men två av patienterna var

döda och tre hade svåra rökskador.

Ytterligare fyra patienter

och sju av vårdpersonalen

fördes till sjukhus för lättare

rökskador.

Kraven bör skärpas

– Räddningsverket har länge

arbetat för att brandskyddskraven

ska skärpas på vårdinrättningar

av olika slag. På

fängelseliknande objekt som i

Växjö bör det finnas vattensprinkler

i varje rum. Dessutom

bör all personal ha grundläggande

utbildning i brandskydd

och delta i regelbundet

återkommande utrymningsövningar,

säger Räddningsverkets

brandutredare Ulf Erlandsson.

Fem man

till Liberia

5

Räddningsverket är berett

på en insats i Liberia.

Det instabila läget i landet

har dock gjort att styrkan

ännu inte kommit i väg.

– Rekrytering och lastning är

färdig. Vi väntar på ett transportplan,

säger Kjell Larsson,

chef för Räddningsverkets internationella

avdelning.

Räddningsverket fick i mitten

av augusti uppdrag av WFP

(FN:s livsmedels program) att

skicka fem personer till Liberia

för att understödja transporten

av förnödenheter till befolkningen.

En vecka senare hade styrkan

ännu inte lämnat Sverige, på

grund av osäkerheten i Liberia.

– Enligt uppgift är stan full av

beväpnade 12-13-åringar.

Uppgifter säger också att

Monrovia inte haft elektricitet

på tio år.

18 augusti bedömde FN säkerhetsläget

till en ”fyra”, vilket

innebär att man är berett

att gå in i landet. Vid Sirenens

tryckning väntade Räddningsverket

på att WFP skulle landa

ett transportplan (Antonov)

på Landvetter för direktfärd

till Liberias huvudstad Monrovia.

WFP:s personal bor i båt vid

kaj i Monrovias hamn, där ska

även Räddningsverkets personal

husera. Uppgiften i Liberia

är att utbilda den inhemska

personal som ska transportera

förnödenheter och att serva

deras fordon. Insatschefen Stefan

Johansson, Karlstad, och

Leif Andersson, Mariestad,

stannar i två veckor för utbildningen.

Mekanikerna Niclas

Sandquist, Södra Sandby, Anders

Bjällfalk, Forshaga, och

Kenneth Olofsson, Stehag, ska

finnas på plats i två månader.

– De kommer att jobba i

Monrovia, förmodligen i hamnen

eller vid flygplatsen. Vi

kommer inte att släppa ut vår

personal utanför stan, säger

Kjell Larsson.

Försvarsmakten har skänkt

nio lastbilar med släp och

verkstadskärror som flygs ner

samtidigt med personalen.

WFP står för själva insatsen

som beräknas kosta 2,1 miljoner

kronor plus flygtransport.

Brandmän vill

sparka cheferna

Brandmän och brandförmän i

Norrköping kräver förvaltningsledningens

avgång.

58 personer står bakom ett

brev till kommundirektören

där missnöjet yttras.

Orsak till missnöjet är löneläget,

dålig sommarsemester

samt brister i samarbete och

information. Utryckningspersonalen

har, enligt lokala facket,

sämsta löneläget i Sverige.


6

Nyheter

I startblocken inför nya utbildningen

Skolornas största

utmaning någonsin

Den 1 september startar

den nya tvååriga utbildningen

i skydd mot olyckor. En

eftergymnasial utbildning

som bland annat kvalificerar

eleven att bli brandman.

De fyra räddningsskolorna

står i startblocken för sin

kanske största utmaning någonsin.

Utbildningen sker i regi av Centrum

för risk- och säkerhetsutbildning

(CRS), som är Räddningsverkets

gamla utbildningsorganisation

omstöpt i

lite annan form och med egen

styrelse.

Lika spända och förväntansfulla

som de 180 eleverna, 45

per skola, är lärarna. Det rör sig

om en helt ny utbildning med

en elevkategori som tidigare aldrig

funnits på dessa skolor.

– Utbildningsmässigt är vi

definitivt redo och rustade att

ta emot de nya eleverna. Däremot

har det varit många frågetecken

kring praktiska saker

som exempelvis om eleverna

ska bo och äta på skolan, säger

Thomas Andersson, samordningsansvarig

på skolan i Skövde

för den nya utbildningen.

Utbildningen omfattar 80

studiepoäng eller två års heltidsstudier

där en studiepoäng

motsvaras av en veckas studier.

De som godkänns får en examen

i säkerhets- och räddningsarbete.

Problembaserat

Första uppgiften i början av

september blir en introduktionskurs,

som ger fyra poäng.

Utbildningen kommer huvudsakligen

att drivas som så kallat

problembaserat lärande, PBL.

– Här i Skövde har vi arbetat

med PBL de senaste åren, så för

lärarna är det inget nytt.

Många elever har troligen också

arbetat problembaserat,

men för en del kommer det att

vara nytt och ovant.

– Jag gillar arbetssättet jämfört

med korvstoppningen i det

traditionella lärandet. Ett ökat

ansvar läggs på eleverna. De får

lära sig ett studie- och arbetssätt

som innebär att de kommer ha

lättare att angripa problem som

dyker upp i arbetslivet.

– Men man ska ha klart för sig

att PBL inte utan vidare passar

alla. Detta måste lärarkåren

vara vaksam på i mötet med

eleverna.

Tidsplanen för första termi-

nen ligger fast. I snitt blir det

15-20 timmars aktivitetsbunden

tid per vecka, resten ska

eleverna arbeta på egen hand.

– Första terminen innebär

ganska mycket teori. Det är här

man lägger grunden för de

fortsatta studierna, säger Thomas

Andersson.

Men det blir även en hel del

handgripligt – eleverna måste

ju få känna på vad det är för

verksamhet de bestämt sig för

att satsa två studieår på. Exempelvis

får de iförda rökdykarutrustning

gå in i förevisningscontainern

och studera brandförlopp,

de får klippa i bilar

och så vidare.

Annorlunda vinklingar

Mycket av kursinnehållet är sådant

som dagens brandmän

inte fått lära sig – det handlar

om förebyggande, riskhantering

och säkerhetsfrågor i ett

bredare perspektiv.

– Detta innebär inga problem

för lärarkåren. Den har stor

bredd och vi har arbetat med

dessa frågor i flera år i våra förebyggandekurser.

Men det blir

en del annorlunda vinklingar,

inte minst ur folkhälsoperspektivet,

så visst behöver vi lärare

också förkovra oss, säger Thomas

Andersson, som blir klassföreståndare

för den klass som

börjar i Skövde 1 september.

Det blir en mycket stor klass,

45 elever, alltså närmare dubbelt

så många elever som normalt

på skolorna.

– En hel del av föreläsningarna

kommer att genomföras i

helklass. Det är främst ur ett pedagogiskt

perspektiv som vi väljer

att köra halvklass eller i min-

dre grupper, exempelvis vid laborationer,

förevisningar, färdighetsträning

eller övningar.

Fyra handledare och en programansvarig

lärare är, utöver

klassföreståndare Andersson,

direkt knutna till premiärkursen.

För enskilda föreläsningar

kommer huvuddelen av skolans

lärare att involveras.

STIG DAHLÉN

”Det här blir ett lyft för svensk räddnings

Kommer eleverna i den nya

tvååriga utbildningen att få

jobb efter examen?

– Definitivt. Redan nu finns

kårer och kommuner som

medvetet planerar för att rekrytera

den nya generationen

brandmän, säger Hans-

Olof Uhlman, planeringsansvarig

för den nya utbildningen

på skolan i Revinge.

Uhlman är övertygad om att det

blir konkurrens om de nyexaminerade

eleverna, särskilt när

det gått upp för arbetsgivarna

vilken gedigen utbildningen de

fått.

– Kommunen får inte bara en

färdigutbildad operativ brandman,

utan också en person med

bred kompetens på området

risk och säkerhet.

Utbildningen ger inte enbart

behörighet i att arbeta som

brandman, utan kvalificerar

även till arbete inom skydd mot

olyckor i vidare bemärkelse i

kommuner och företag.

Cirka 300 sökte till de 45 platserna

i första kullen på Revinge.

Medelåldern på de antagna är

runt 22 år, åtta av dem är kvinnor.

32 av de 45 har anmält att

de vill bo på skolan, på Revinge

hade man trott på högst ett tiotal.

– Vi blev lite tagna på sängen

eftersom vi har begränsat antal

rum på skolan. Att bo i närliggande

Lund är inget alternativ,

där finns det 60 lediga rum till

7 000 studenter. Därför söker vi

med ljus och lykta efter inkvartering

i Revingeby och andra

samhällen, säger Uhlman.

Kommer att ta tid

1 september kommer de första

eleverna, samma datum går anmälningstiden

till vårklassen

ut. På sikt kommer det samtidigt

att finnas 135 elever i den

nya utbildningen på skolan,

förutom den klass som är ute på

praktik i kommunerna.

– Om några år kommer detta

att dominera utbildningsverksamheten

på skolan, även om vi

kommer att ha ett brett utbud i

övrigt.

Hans-Olof Uhlman säger att

de nyutbildade brandmännen

på sikt kommer att påverka

räddningstjänstens utveckling.

Men det kommer att ta tid.

– Räkna med att det tar uppemot

tio år innan genomslaget

blir påtagligt. Jag ser en parallell

till den nya brandingenjörs-

utbildningen. Den har funnits i

drygt tio år och det är först nu

som de nya ingenjörerna börjat

sätta sin prägel på många räddningstjänster.

Någon risk för att det ska

uppstå kulturkrockar i kommunerna

när de nyexaminerade

brandmännen kommer ut ser

inte Hans-Olof Uhlman.

I startblocken för den nya utbildningen. Skövde-lärarna Robert

Zeidlitz (till vänster) och klassföreståndaren Thomas Andersson

väntar otåligt på att de 45 eleverna ska komma till skolan.

Väl förberedda. Kursansvarige Jonas Evbäck (till vänster) och planeringsansvarige Hans-Olof Uhlman

diskuterar det första blocket i den nya utbildningen.

– Nej, de elever vi släpper

ifrån oss får en operativ brandmannautbildning

som inklusive

praktiken är på cirka ett år så

de kommer att stå bra rustade

att jobba operativt, förutom att

de får ett brett kunnande på det

förebyggande området.

– Samtidigt måste givetvis kårerna

själva bjuda till och det

ser jag redan tecken på. Räddningstjänsten

i Malmö kommer

exempelvis att kompletteringsutbilda

alla sina brandmän i

risk- och säkerhetsfrågor med

stöd från oss i Revinge. Så totalt

får vi framöver ett stort kompetenslyft

inom svensk räddningstjänst.

Läraren Jonas Evbäck blir


Fakta om nya utbildningen

tjänst”

kursansvarig för första kullen

på Revinge. Han har själv färsk

erfarenhet från att arbeta på

fältet, både som brandman och

förman i Eslöv. Evbäck ser bara

möjligheter med den nya utbildningen.

– Det finns inget fog alls för de

farhågor man hört på sina håll

om att vi ska utbilda digitala

brandmän som sitter bakom

dataskärmen och släcker bränder.

Tvärtom kommer eleverna

att utvecklas till mycket kompetenta

operativa brandmän.

Har kunnat påverka

När Evbäck jobbade i Eslöv satt

han med i Brandmännens yrkeskommitté

och har följt arbetet

med att utveckla den nya

utbildningen.

– Räddningstjänsterna har

haft goda möjligheter att påverka.

De farhågor som man

fortfarande kan höra grundar

sig mest på okunskap. De allra

flesta som fått information,

bland annat via det regionala

inforådet, är till övervägande

del positiva och tror att detta

kommer att ge svensk räddningstjänst

ett lyft.

STIG DAHLÉN

Foto: STIG DAHLÉN

■ Utbildningen ger behörighet till att bli brandman, men också till

arbete inom skydd mot olyckor i kommuner och företag

■ Utbildningen genomförs på Räddningsverkets skolor i Rosersberg,

Sandö, Revinge och Skövde

■ Ansökningstiden för vårterminen går ut 1 september

För att bli antagen till första kursen krävdes två veckor innan kursstart

lägst linjebetyg 3,67 och programbetyg 15,15 (utan arbetslivserfarenhet).

Med arbetslivserfarenhet krävdes 4,19 respektive 16,09.

■ Mer information finns på www.brandman.srv.se och telefon: 020-

25 0250.

När nya brandmannautbildningen

startar i höst är drygt

14 procent av de antagna

studenterna tjejer. Av de

180 personer som fått en

plats är 26 kvinnor.

Ett av målen med den nya utbildningen

är att öka jämställdheten

inom räddningstjänsten.

Av de drygt 1 800 sökande till

utbildningen var endast 108

kvinnor, det vill säga sex procent.

– Vi hade nog hoppats och

trott att ännu fler tjejer skulle

söka. Men när det nu visat sig

att drygt 14 procent kvinnor

fått plats på utbildningen är

det ett resultat som vi är nöjda

med, säger Ann-Cathrine Andersson

som ansvarat för Räddningsverkets

marknadsföring

av den nya brandmannautbildningen.

Resultatet av meritvärderingen

innebar att en högre andel

kvinnor kom in i slutänden.

Och det beror helt enkelt på att

de procentuellt sett hade bättre

betyg. Men enbart bra betyg

räcker inte, samtliga sökande

har också genomfört ett konditionstest

där de ska gå på rullband

i sex minuter med full utrustning

i åtta graders lutning.

Nyheter

26 kvinnor går

nya utbildningen

Testet är detsamma för alla sökande.

Under året har information

om den nya utbildningen

skickats till 27 000 idrottande

tjejer.

De ”prova-på” utbildningar

för kvinnor som Räddningsverket

och räddningstjänster anordnat

på flera platser i landet

under de fyra senaste åren har

bidragit till att öka intresset

hos kvinnor för brandmannayrket

och den nya utbildningen.

Trots detta är andelen kvinnor

som arbetar som heltidsbrandmän

i Sverige näst intill

obefintlig. Det finns endast ett

tiotal utbildade kvinnor bland

landets cirka 3 500 heltidsbrandmän.

Yrket förändras

Nu tror Ann-Cathrine Andersson

att trenden kommer att

vändas.

– Med den nya tvååriga utbildningen

har alla en chans att

välja yrket. Tidigare har tjejer

inte vetat hur de ska göra för att

bli brandmän eftersom det inte

funnits några naturliga vägar

in i yrket. Nu vet de vilka behörighetskraven

är och vilka fysiska

tester de måste klara av.

7

Vad är det som talar för att

de här tjejerna får anställning

som brandmän efter utbildningen

och inte stupar på de

hårda, fysiska anställningstesterna?

– De här tjejerna, och även killarna,

är pionjärer allihopa och

yrket kommer att förändras

med dem. I dag är många räddningstjänster

i landet intresserade

av att anställa kvinnor.

Men vi vet förstås inte hur anställningstesterna

kommer att

vara utformade om två år.

– Det finns fortfarande gamla

värderingar och attityder kvar,

så alla hinder är inte undanröjda.

Hälften av de 180 eleverna

kom in på sina gymnasiebetyg,

andra hälften på betyg och arbetslivsefarenhet.

Så många

som 50 antagna hade i mitten

av augusti tackat nej till sina

platser, vilket öppnat upp för

reservintag. De antagna är mellan

19 och 39 år och två av tre är

mellan 19 och 23 år.

Samtliga antagna genomgår i

augusti läkarundersökning och

arbets-EKG innan antagningen

blir definitiv.

KATARINA SELLIUS

Rosersberg

– Som en enda stor utmaning

– Detta känns som en enda

stor utmaning. Vi är beredda

och väntar otåligt på att

de nya eleverna ska komma.

Det säger Patrik Svedenskiöld,

ansvarig i Rosersberg

för premiärklassen.

Mitt i den smärtsamma process

det inneburit att av ekonomiska

skäl säga upp personal har kvarvarande

lärarkår jobbat för hög-

tryck med många nyheter på utbildningsområdet.

Den största

är den tvååriga utbildningen.

– Vi som arbetat i frontlinjen

med den utbildningen tycker

att uppgiften är stimulerande.

Vi är mentalt förberedda. Visst

har det från och till funnits en

del moln på himlen, men vi

måste vara och är flexibla. Det

behöver vi också vara när utbildningen

kommit igång.

Det blir PBL-inriktad undervisning,

alltså problembaserat

lärande. Det ligger i tiden, men

passar också rent praktiskt. PBL

bygger på arbete i grupper och

Rosersberg delar in klassen i

fem grupper med maximalt nio

elever i varje. De leds av fem

handledare, av vilka klassföreståndare

Svedenskiöld blir en.

– Vi kommer också att ta till

oss kompetens utifrån i vissa

ämnen, exempelvis kommunbaserat

säkerhetsarbete. Där

har vi ett samarbete med Karolinska

institutet inriktat på

folkhälsoperspektivet.

– Det blir mycket teori och

jämfört med tidigare lite mer

högskola över utbildningen.

Men det är viktigt att hantverksdelen

finns kvar, så visst

ska eleverna också få ägna sig

mycket åt praktik.

Sandö

– Dialogen med eleverna blir viktig

– Vi är bra förberedda, men

vi får inte planera ihjäl oss. Vi

måste avvakta dialogen med

eleverna. Den blir viktig.

Så sammanfattar Rune

Moberg, chef i Sandö, läget

på sin skola.

Han är fylld av tillförsikt, trots

att kvoten 45 elever i skrivande

stund enbart är fylld till 43

(därav åtta tjejer) och att ett an-

tal återbud kan komma. Inga

problem, menar Moberg.

– Det ser bra ut. Vi har en hög

andel regional rekrytering och

skulle det mot förmodan fattas

elever vid kommande månadsskifte

finns möjligheten till reservuttagning

ända fram till

mitten av september.

Den nya kategorin elever på

Sandö är unga och det är inget

nytt för skolan.

– Vi har haft många kurser för

räddningsmän och vi har

landstingets räddningsgymnasium

med tre klasser här på

Sandö, totalt 90 elever.

Största förändringen med nya

utbildningen, vilken blir den?

– Att vi påtagligt går från skadeavhjälpande

till förebyggande

och riskhantering.

Därmed anser Moberg att cirkeln

på sätt och vis har slutits

– Fram till 1972 var Sandö en

ren yrkesskola med unga elever,

sedan kom civilförsvarsutbildningen

med deltagarna över

50. Därefter fick Sandö yrkesutbildningen

för räddningstjänstens

personal varvat med civilpliktsutbildning.

Nu är vi tillbaka

på en dominerande andel

ungdomsutbildning även om

deltidsutbildningarna fortsätter

att vara stora hos oss.


8

Elisabeth Söderberg blev

den stora överraskningen

när Räddningsverkets ledning

i mitten av juni för personalen

presenterade förslaget

till ny organisation och

nya chefer för den centrala

förvaltningen.

Söderberg blir chef för avdelningen

för olycksförebyggande

verksamhet.

Den centrala förvaltningen

bantas från 360 till 320 tjänster.

Det betyder att 40 av de nuvarande

medarbetarna inte får

plats i den nya organisationen.

De fyra skolorna har tidigare

genomgått motsvarande stålbad.

Där försvinner sammanlagt

120 tjänster.

Kärnverksamheten i verkets

nya organisation delas in i fem

avdelningar och i anslutning

finns ett antal stödfunktioner.

Dessa framgår av organisationsskissen

här nedan

Centrum för risk- och säkerhetsutbildning

ingår i organisationen,

men lyder under egen

styrelse med representation

från bland annat kommunerna

och näringslivet.

Centrumet har bildats av den

tidigare utbildningsorganisationen

och omfattas inte av den

nu pågående omorganisationen.

Olycksförebyggande

Avdelningarna för olycksförebyggande

verksamhet och

stöd till räddningsinsatser blir

lika stora.

– När verket bildades 1986 var

det en renodlad räddningstjänstmyndighet.

Från början

av 90-talet har vi betonat vikten

av förebyggande, men det tog

15 år innan vi kom upp i lika

många tjänster för förebyggande

som för stödet till den operativa

räddningstjänsten, säger

nye överdirektören och arkitekten

bakom den nya organisationen,

Ivar Rönnbäck.

Avdelningen för olycksförebyggande

verksamhet ska formas

under hösten. Några huvuduppgifter

blir:

Samhällsinriktat säkerhetsarbete:

Omfattar det nationella

skadeförebyggande programmet

och verkets stöd till kommunerna

för bland annat upprättande

av handlingsprogram

enligt lagen om skydd mot

olyckor.

Säker bebyggelse och hållbar

miljö: Normgivning och

rådgivning, yttranden kring

planfrågor och tunnelsäkerhet,

frågor om naturolyckor, riskhantering,

brandförebyggande

åtgärder, med mera.

Brandfarliga och explosiva

varor: I huvudsak de uppgifter

som tidigare Sprängämnesinspektionen

ansvarade för.

Transport av farligt gods:

Normgivning och vägledning i

frågor om transporter av farligt

gods, prov och intyg för förare

och säkerhetsrådgivare.

Nyheter

Räddningsverket omorganiserar

Elisabeth

Söderberg ny

avdelningschef

Styrelse

Centrum för

risk och

säkerhets

utbildning

Avdelning

för stöd till

räddningsinsatser

(70)

Generaldirektör/

Överdirektör

Operativa

avdelningen

(20-21)

Chef blir alltså Elisabeth Söderberg

med Ingemar Malmström

som ställföreträdare.

Han är i dag ställföreträdande

chef på Risk- och Miljöavdelningen.

Stöd till räddningsinsatser

I Avdelningen för stöd till räddningsinsatser

skapas en samlad

organisation för att stärka samhällets

förmåga att genomföra

effektiva räddningsinsatser vid

olyckor, svåra påfrestningar

och höjd beredskap. Verksamheter

inom de nuvarande avdelningarna

för räddningstjänst,

ledning/teknik och riskoch

miljö sammanförs i den

nya avdelningen. Inriktningen

är en indelning i fyra huvudområden:

- Räddningstjänstens planering,

ledning och organisation

- Beredskap mot olyckor med

farliga ämnen

- Räddningstjänstens teknik,

utrustning och anläggningar

- Integrerat beslutsstöd för

skydd mot olyckor (Rib).

En verksveteran, Roland Nilsson,

blir avdelningschef med

tvåårsförordnande (till skillnad

från övriga chefer som har fyraåriga

förordnanden). Ställföreträdaren

kommer att rekryteras

externt.

Operativa avdelningen ska

bestå av en basresurs som kan

hämta resurser från andra delar

av organisationen. Ska huvudsakligen

syssla med det som nu-

Räddningsverkets nya centrala förvaltning

Stab för

verksamhetsstöd (73)

Avdelning

för olycksförebyggande

verksamhet

(73)

Verksledningens

stab (8)

Tillsynsavdelningen

(12)

Styrelse Internrevision (2)

Rättssekretariat (9)

Informationssekretariat

(24)

Sekretariat för EU och

internationella frågor (7-8)

Sekretariat för

forskning och analys (16)

Räddningsverkets organisation vid centralförvaltningen i Karlstad blir så här från kommande årsskifte.

Inom parentes anges preliminärt antal tjänster.

varande Internationella avdelningen

arbetar med, alltså internationella

insatser. Nuvarande

chef Kjell Larsson blir

chef även för den nya enheten.

Lars Ekberg, chef för dagens

tillsynsenhet, blir chef också för

den nya tillsynsavdelningen.

Övriga ledande chefer: Centrum

för risk- och säkerhetsutbildning:

Stefan Lundqvist,

ställföreträdare: Lars Bjergestam.

Verksledningens stab: Ulrica

Johansson, Stab för verksamhetsstöd:

Carl-Axel Hermansson,

Informationssekretariatet:

Greta Svensson, Rättssekretariatet:

Key Hedström, Sekretariatet

för forskning och analys:

Thomas Gell och Sekretariat

för EU och internationella frågor:

Rolf Nordengren.

Antalet chefer halveras, från

59 i dagens organisation till 30.

Framför allt är det kategorin

”ställföreträdande” som försvinner

ur organisationstablån.

Vid informationen till personalen

i juni sa generaldirektör

Christina Salomonson:

Roland Nilsson är tillbaka som

avdelningschef för den räddningstjänstinriktadeverksamheten.

Till skillnad mot senast (1998)

har han inte ansvar för den förebyggande

verksamheten,

men pratar gärna om den.

– Att förebyggande får en

egen profil är oerhört viktigt.

Det är också en del av min uppgift,

att oförbehållsamt ge allt

stöd till Elisabeth Söderbergs

avdelningi tillämpningen av

den nya lagen om skydd mot

– Vi ska teckna chefskontrakt,

där cheferna förbinder sig att

ställa sig bakom viktiga principiella

frågor. De totalt 15 enhetscheferna

ska vara utsedda i

mitten av september. Vi kommer

att arbeta aktivt för ökad

jämställdhet vid chefstillsättningarna.

Överdirektör Ivar Rönnbäck

betonade vid samma tillfälle

för personalen att verket måste

bli mer lyhört för kunderna:

– Vägledande för verkets fortsatta

arbete blir att vi, förutom

direktiven från departementet,

ska utgå från kundernas och

målgruppernas behov och förväntningar

på oss. Det är mot

dessa ska vi matcha vår organisation.

Han avslutande informationen

med att lägga på en overhead

med följande övergripande

mål för den nya organisationen:

”Ett säkrare samhälle genom

systematiskt arbete för skydd

mot olyckor.”

STIG DAHLÉN

Roland Nilsson tillbaka som chef

olyckor, framförallt i fråga om

handlingsprogrammen.

Vilket blir din avdelnings viktigaste

uppgift?

– Att samordna stödet från

sakavdelningarna till utbildningssidan.

Övriga chefer har fyraåriga

förordnanden, du bara två år.

Varför?

– Vi ska ju föryngra chefskapet.

Om två år fyller jag 61 år,

det är lagom att jag får göra något

annat då.


Foto: PER LARSSON

Hon ska basa över 72 personer. Elisabeth Söderberg ser det som en utmaning att få jobba på strategisk

nivå.

– Tror jag har förmåga

att lyfta blicken

– Det ska bli spännande, kul.

En utmaning.

Elisabeth Söderberg sätter

ord på det som väntar. Vid

årsskiftet blir hon chef för

avdelningen för olycksförebyggande

verksamhet.

När Räddningsverkets överdirektör

Ivar Rönnbäck presenterade

de nya avdelningscheferna,

var Elisabeth Söderberg

överraskningen.

Från ställföreträdande enhetschef

till avdelningschef

med ansvar för 72 personer.

– Jag har inte utövat chefskap

med personalansvar tidigare,

förutom som projektledare. Så

det blir spännande.

Elisabeth har jobbat på

Räddningsverket i tio år, kom

direkt från brandingenjörsutbildningen

i Lund till Karlstad.

De första sex åren jobbade

hon på utbildningsavdelningen.

1999 gick hon över till

räddningstjänstavdelningen

och blev ställföreträdande enhetschef.

Har sedan dess även

jobbat med utredningar kring

nya utbildningen, kommunala

handlingsprogram och nya lagen.

Vad är det som lockar med

nya jobbet?

– Att få jobba på strategisk

nivå, det känns som en utmaning.

Du gillar det?

– Ja, jag tror jag har förmåga

att lyfta blicken.

Det var också därför som Ivar

Rönnbäck fastnade för Elisabeth

tillsammans med Ingemar

Malmström som ställföreträdande

chef.

– Vi valde kombinationen

och jag tror den blir bra. Elisabeth

har helhetssyn, kan riskanalys

och säkerhetsarbete. Ingemar

är van tungt regelstyrt

arbete och samverkan med andra

myndigheter, säger Ivar

Rönnbäck.

Ingen expert

Avdelningen olycksförebyggande

verksamhet kommer att

spänna över traditionellt förebyggande

arbete, tvärsäkerhetsprojektet,

brandfarliga

och explosiva varor, transport

av farligt gods. Det blir ett brett

fält att greppa över.

– Ja. Men jag ser mig inte som

en expert. Det finns ingen anledning

att jag ska kunna alla

detaljer. Jag ser mig som en ledare,

ska kunna huvudinriktningen

och göra vägval.

Innebär det att Räddningsverket

nu rekryterar en annan

typ av ledare?

– Det vet jag inte, men det

känns som om helhet, samarbete,

och kommunikation prioriteras.

Vad är viktigt för det nya

Räddningsverket?

– Att vi kan se bilden av vart vi

är på väg. Vi måste ha ständig

dialog med våra målgrupper

och skapa mening i det medarbetarna

gör. Det är också viktigt

med mer samarbete mellan

avdelningarna.

Tycker du det saknats, att

varje avdelning jobbat mer

för sig själva?

– Lite så har det varit. Vi måste

ha verksamheten mer i fokus

än själva organisationen. En

stor organisation måste delas

in i olika delar för att bli hanterbar.

För mig är inte gränsdragningarna

mellan delarna

det viktigaste, utan samordningen.

PER LARSSON

Oljesanering kostade miljoner

9

Saneringsarbetet efter oljeolyckan utanför den skånska kusten

kommer enligt Räddningsverkets prognoser att kosta miljonbelopp.

– Kommunerna har ännu inte kommit in med sina krav, men

tillsammans med Kustbevakningens kostnader, kommer det

förmodligen att röra sig om runt 20 miljoner kronor, säger Margaretha

Ericsson, oljeskyddsansvarig på Räddningsverket.

Räddningsverket har tvingats begära ytterligare 19,5 miljoner

kronor av staten för att klara att betala kostnaderna i samband

med oljeutsläppet.

Det var i maj som ett polskt lastfartyg kolliderade med det

större kinesiska lastfartyget Fu Shan Hai och rev upp ett stort

hål i dess sida. Fartyget hann aldrig bogseras in på grundare

vatten utan sjönk.

Kampen mot oljan längs den skånska kusten krävde stora insatser.

Räddningsverket använde material från tre av de fem oljeskyddsförråden

och nu pågår ett omfattande arbete att återställa

beredskapen.

Räddningsverket kommer att ersätta Ystads och Simrishamns

kommuner för saneringskostnader.

– Men också Trelleborgs kommun. Samtidigt med olyckan

skedde ytterligare ett utsläpp av olja som drev iland i Trelleborg.

Räddningsverket kommer nu att kräva det förlista fartygets

försäkringsbolag på kostnaderna.

Ökad risk för

stora oljeolyckor

Ett nytt och omarbetat inriktningsdokument – ”Det svenska marina

oljeskadeskyddet inför 2010-talet” – kommer att ligga klart

i höst.

– Dokumentet syftar till att ge en bild av skyddet mot oljeskador,

identifiera risker och ange mål och åtgärder för att minska

oljeskadorna och konsekvenserna av dessa, säger Thord Tärnbrant,

vid Risk- och Miljöavdelningen, Räddningsverket.

Mål och åtgärder baseras på de nationella miljömålen. Dokumentet

har tagits fram av Räddningsverket, Kustbevakningen,

Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Kommunförbundet och IVL,

Svenska Miljöinstitutet AB.

– Vi ser en förändrad och växande riskbild vad gäller oljeutsläpp

till följd av stora tankfartygsolyckor. Särskilt på grund av

de kraftigt ökande oljetransporterna på Östersjön. Däremot ser

vi en minskad riskbild för avsiktliga utsläpp, säger Tärnbrant.

Malmö utan blåljus

på automatlarm

Malmö slutar att åka med blåljus på alla automatlarm.

– Vi vill höja kvalitén på kommunens anläggningar och slippa

97 procent onödiga larm, säger Maya Stål, brandingenjör vid

Malmö Brandkår.

Det nya är att alla anläggningar ska följa en kvalitetsplan där

det ställs krav på organisation, teknik, underhåll och uppföljning

av larm.

Metoden är att under en femårsperiod se automatlarmen som

teknisk service.

Ett första delmål är att redan nästa år minska de onödiga larmen

med 50 procent.

– Vi gör en bedömning av anläggningens tillförlitlighet och

konsekvenser av en eventuell brand. Målet är att alla anläggningar

ska uppfylla vissa kriterier på tillförlitlighet och att vi

2007 ska återgå till att se alla automatlarm som räddningstjänst.

Anläggningar där konsekvensen kan förväntas bli stor vid en

brand kommer fortfarande att betraktas som räddningstjänst.

Utbildar inför

utlandsuppdrag

Folke Bernadotteakademin, FBA, är en ny myndighet som samordnar

särskild utbildning inför svenska insatser i internationella

katastrof- och krishanteringsinsatser.

Syftet är att räddningsarbetare, militärobservatörer, civilpoliser,

biståndsarbetare och annan personal ska gå en gemensam

så kallad missionsförberedande utbildning i anslutning till att

utlandsuppdraget startar.

– Tanken är att samköra utbildning i säkerhet, hygien, hälsa,

kulturella skillnader och annat som har gemensam karaktär

oavsett vilket uppdrag man ska ut på. Det är ett sätt att effektivisera

och göra det billigare. Vi tycker det är en bra idé, säger

Kjell Larsson, internationella avdelningen, Räddningsverket


Mums för brandmän. Jonas Gustafsson hugger in på nyttig frukost numera. Och det blir gärna samma mat på kvällsskiftet, i stället för pizza.

Mer grönsaker och färre

stekta ägg.

Gemensam frukost har blivit

nyttigt för både kroppar

och trivsel i Norra Älvsborg.

– Vet inte om jag gått ner i

vikt, men jag mår bättre på

mitt arbetspass, säger insatsledare

Christer Oscarsson.

Brandmännens vikt ökade och

kolesterolvärdena blev högre.

Det ledde till beslutet att erbjuda

kollektiv frukost.

– Idén är inte att tvinga någon,

men att tillhandahålla något

bra, säger styrkeledare Jan-

Erik Andersson.

För självkostnadspris, 15 kronor

för full frukost, kan både

skift- och dagpersonal hugga

Ägg, fil och smörgås. Christer

Oscarsson får en rejäl frukost.

in på ett varierat frukostbord.

Rena hotellfrukosten – och

gott om fräscha grönsaker.

– Jag åt inte nyttigt tidigare.

Tyckte inte jag såg grönsaker

på andra tallrikar heller, säger

Christer Oscarsson.

– En ”brandmannafrukost”

var tekakor, två stekta ägg och

falukorv, säger Jan-Erik Andersson.

Det sägs att man även klämde

hamburgare till frukost?

– Det har nog hänt, men det

var inte vanligt.

Kvällsmål också

De brandmän Sirenen träffade

högg nu in på fil, kokta ägg och

laddade med mycket grönsaker.

– Det här är bra. Tidigare kunde

vi stå vid spisen allihop och

steka två-tre ägg var till frukost,

säger Jonas Gustafsson.

– Riktig mat på morgonen

gör att man står sig till lunch,

nu kommer ingen matthet. Vi

äter ofta den här maten på

kvällen också, säger Christian

Andersson.

Det är brandmännen som begärt

att ha möjlighet till samma

utbud på kvällsskiftet.

– Förr var det mer, vad ska

man säga, restaurangmat…

Pizza med andra ord. Är den

förbjuden nu?

– Nej, skiftpersonalen äter

pizza någon gång. Lite nöje

måste man få ha, säger Jan-Erik

Andersson.

Frukostsatsningen startade

som ett projekt 2001. Efter ett

år gjorde företagshälosvården

en undersökning. Det visade

sig att kolesterolvärdena sjunkit

och viktökningen bromsats.

– Men det beror nog inte bara

på frukostarna, utan på att vi

blivit medvetna och ändrat

kostvanor totalt.

Det märks i markalådans kassa.

Där har omsättningen minskat

drastiskt.

– Kaffe och choklad på kvällen

är nästan borta. Det dricks

nästan ingen läsk, men desto

mera vatten.

Lättare varor

Vad personalen får i sig ses nu

över kontinuerligt.

– En del produkter kan bytas

ut mot lättvarianter. Vitt bröd

accepteras inte. Vi tittar på vad

vi har för drycker i brandbilarna,

ännu finns alla varianter

från läsk till vatten.

Sedan förra sommaren är det

gemensamma frukostbordet

stadigvarande verksamhet i

både Trollhättan och Vänersborg.

En brandman på respektive

station är ansvarig för inköpen,

alla ska hjälpa till att duka upp

frukostbordet.

Ökad samvaro

Frukosten är inte bara bra för

magarna, utan även för trivseln.

– Tidigare satt dagpersonal

och skiftpersonal i två olika

matsalar. Nu äter vi tillsammans.

Det förebygger konflikter

och ökar trivseln på jobbet.

Det här är en förmån och god

personalvård förutsätter vissa

förmåner, säger personalsekreteraren

Thomas Löwenäng.

Väljer då alla frukostbordet

för 15 kronor?

– Inte alla, men skiftpersonalen

äter nästan

mangrant, säger Jan-

Erik Andersson.

Ambitionen är att

även få med räddningstjänstförbundets

sju deltidsstationer på

temat nyttigare kost.

– De får driva det på

samma sätt, men det är

naturligtvis svårare att

få kontinuitet där.

Hur mycket har frukostsatsningen

kostat

för arbetsgivaren?

– Vi fick köpa två nya kylskåp

för att få plats med maten. Vid

Foto: PER LARSSON

Maten rockar – men inte fett

senaste halvårsräkningen saknades

500-1 000 kronor för att

frukosten skulle gå ihop ekonomiskt.

Det är småpengar. Arbetsgivaren

erbjuder också en

frukt om dagen, det kostar cirka

10 000 kronor om året, säger

Thomas Löwenäng.

Han anser att kostsatsningen

måste fortsätta.

– Det som inte utvecklas självdör.

Vi har breddat sortimentet

med kryddor, för att inspirera

till att laga mat. Det finns förslag

att skicka två personer till

viktväktarna enbart för att

skaffa kunskap. De kan sedan

bli instruktörer i Trollhättan

och Vänersborg.

PER LARSSON

Ju fler kockar, desto trevligare

blir det. Jan-Erik Andersson

skär upp tomater.


Sirenen Nr 5 • 2003

Räddningstjänstens tillstånd

Räddningstjänster i kommunalförbund 1997-2002

År 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Kommuner 288 288 289 289 289 289

Räddningstjänster 256 248 243 234 229 225

därav förbund 13 17 19 22 23 25

Kommuner i förbund 45 57 65 77 83 89

Information till kommuninvånare

Nyheter

Brandvarnare allt viktigare fråga

Behovet av brandvarnare i

hemmen har blivit en allt

viktigare fråga för räddningstjänsterna.

160 av 225 räddningstjänster

har informerat om dess

betydelse.

– En bra början, men riktigt

bra är det inte förrän alla gör

det. Fler har redovisat planer

på hur informationen ska spridas

i framtiden och en del har

startat under 2003, säger Jan-

Erik Gustavsson på Räddningsverkets

tillsynsenhet.

För sjunde året presenterar

Räddningsverket en rapport

över tillståndet inom räddningstjänsten.

Huruvida räddningstjänsterna

informerat om behovet av

Upplysning om varning och information vid

allvarliga olyckshändelser

År Rä.tjänster andel till samtliga

som lämnat kommuninv

1997 181 71% 145

1998 205 83% 165

1999 212 87% 179

2000 201 86% 173

2001 204 89% 179

2002 199 88% 183

brandvarnare, redovisas för

första gången. 160 av 225 har

gjort det.

– Räddningsverket har ju i

allmänt råd meddelat att det

anses skäligt att bostäder är

försedda med minst en brandvarnare,

säger Jan-Erik Gustavsson.

60 av 225 räddningstjänster

följde i sin tillsynsverksamhet

80 procent har enbart deltidare

I slutet av 2001 fanns det totalt

18 721 personer anställda i

kommunal räddningstjänst.

11 770 av dem var deltidsanställda

brandmän och befäl.

I drygt hälften (114 ) av landets

räddningstjänster baseras

all beredskap på deltidsanställd

personal.

Vid nästan 80 procent (584)

av landets brandstationer är det

enbart deltidsanställda som

rycker ut vid larm.

– Det är ingen tvekan om att

deltidsbrandmännen är viktiga

för yttäckningen av landet, säger

Jan-Erik Gustavsson.

■ ■ ■

Sedan 1997 har bemanningen

i beredskap dagtid totalt i landet

minskat med drygt 100 personer.

– Det är inte så mycket, men

lokalt kan förändringarna förstås

vara stora.

■ ■ ■

Svårigheterna att rekrytera

deltidspersonal har varit spörsmål

senaste året. 72 procent av

räddningstjänsterna säger sig

ha problem.

Men alla brandstationer var

för sig är det 48 procent – 313

av 656 stationer med deltidspersonal

– som har problem

■ ■ ■

Allt fler jobbar förebyggande.

1997 fanns motsvarande 510

heltidstjänster med förebyggande

uppgifter, 2002 var det

621.

■ ■ ■

På landets 736 brandstationer

finns 817 utryckningsstyrkor.

472 av dem (57,8 procent)

har en anspänningstid på fem

minuter. 149 styrkor (18,3 procent)

har en anspänningstid på

max 90 sekunder.

375 styrkor (45,9 procent) består

av fem personer.

■ ■ ■

Det finns insatsplaner upprättade

för 11 768 objekt i landet.

Enligt räddningstjänsterna finns

det behov av insatsplaner för

ytterligare 5 272 objekt.

■ ■ ■

Totalt fanns i landet 546 så

kallade paragraf 43-anläggningar.

343 av dem hade utfört riskanalys

enligt skyldigheterna.

Det finns 310 verksamheter

som bör omfattas av Sevesolag-

IVPA-larm 1999-2002

År 1999 2000 2001 2002

Räddningstjänster 243 234 229 225

utför IVPA-larm 80 79 73 68

Andel 33% 34% 32% 30%

Avtal med sjukvård 57 62 49 56

stiftningen (så kallade Sevesoanläggningar)

rapporterar

räddningstjänsterna. 176 i den

lägre kravnivån och 134 i den

högre.

Räddningsverket anser att alla

verksamheter för vilka Sevesolagen

är tillämplig även ska betraktas

som paragraf 43-anläggningar.

226 av 310 Sevesoanläggningar

finns förtecknade

som paragraf 43-anläggningar.

Det innebär att 27 procent av

landets Sevesoanläggningar

inte är förtecknade i kommunal

räddningstjänstplan.

■ ■ ■

214 räddningstjänster har avtal

om gränslös samverkan, 167

av dem med samtliga grannkommuner.

Förhållandet har i

stort sett varit oförändrat de senaste

fyra åren. Av de elva kommuner

som inte har avtal om

gränslös samverkan, anger fem

som skäl att det inte ger någon

avgörande tidsvinst, fyra att avtal

om samverkan är under utredning

eller kommer att tecknas

under 2003

Ladda ner eller

beställ rapporten

Kommunal räddningstjänst

2002 – en lägesredovisning kan

laddas ner från Räddningsverket

hemsida (www.srv.se), det

gäller både själva rapporten

och statistikbilagan.

Rapporten kan också beställas

gratis från Räddningsverkets

publikationsservice, fax 054-

13 56 05, e-post: publikationsservice@srv.se,

postadress:

Räddningsverket publikationsservice,

L124, 651 80 Karlstad,

Best nr: I99-103/03

upp om det fanns brandvarnare

i bostäder.

I samband med brand kontrollerade

192 räddningstjänster

förekomsten av brandvarnare.

Det kan också noteras att 88

procent av räddningstjänsterna

upplyst sina kommuninvånare

om hur varning och information

sköts vid allvarliga

Personal i beredskap, vardagar dagtid, 1997-2002

År BI BM BfH BmH BfD BmD Övr Totalt

1997 4 134 136 705 673 2 462 18 4 132

1998 4 136 135 704 672 2 439 21 4 111

1999 4 130 134 701 669 2 418 21 4 077

2000 4 127 130 700 665 2 415 26 4 067

2001 4 128 128 701 660 2 402 25 4048

2002 4 125 129 706 658 2 371 25 4 018

BI = brandingenjör, BM = brandmästare, BfH = brandförman heltid,

BmH = brandman heltid, BfD = brandförman deltid, BmD =

brandman deltid.

Rekrytering deltidsanställd brandpersonal 2002

A = Räddningstjänster

B = med deltidspersonal

C = rekryteringssvårigheter

D = Andel

Län A B C D E F G

Stockholm 16 6 5 83% 15 12 80%

Uppsala 6 6 6 100% 22 16 73%

Södermanland 8 8 7 88% 19 9 47%

Östergötland 13 13 12 92% 31 23 74%

Jönköping 12 12 6 50% 39 13 33%

Kronoberg 7 7 5 71% 25 10 40%

Kalmar 11 11 10 91% 40 21 53%

Gotland 1 1 1 100% 7 2 29%

Blekinge 2 2 1 50% 14 5 36%

Skåne 28 26 17 65% 67 34 51%

Halland 5 5 4 80% 20 8 40%

Västra Götaland 33 33 21 64% 90 40 44%

Värmland 10 10 10 100% 36 18 50%

Örebro 4 4 3 75% 19 6 32%

Västmanland 9 8 6 75% 18 7 39%

Dalarna 12 12 7 58% 34 16 47%

Gävleborg 7 7 5 71% 25 10 40%

Västernorrland 6 6 4 67% 27 10 37%

Jämtland 8 8 6 75% 37 19 51%

Västerbotten 15 15 11 73% 45 24 53%

Norrbotten 12 12 6 50% 26 10 38%

Totalt 225 212 153 72% 656 313 48%

Tidsåtgång för förebyggande arbete 1997-2002 (personer per år)

År 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Förebyggande arbete totalt 510 501 549 581 624 621

därav

Brandsyn 308 262 242 251 255 254

Extern utbildning o information * 130 149

inom kommunal verksamhet 121 118 130 130

utom kommunal verksamhet 105 107 127 132

*1997 och 1998 redovisades all utbildning och information gemensamt

11

olyckshändelser.

– Men att 26 räddningstjänster

ännu inte lämnat sådan

upplysning är inte så bra.

”Kommunal räddningstjänst

2002 - en lägesredovisning” visar

inga dramatiska förändringar

jämfört med förra året.

PER LARSSON

Brandstationer 1997-2002

År 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Brandstationer

styrkor

752 746 744 743 740 736

Max 90 sek. ansp. 71 75 73 78 75 77

Över 90 sek. ansp

Mer än en styrka,

603 596 596 597 588 588

ansp. 1-10 minuter 78 75 75 68 77 71

E = Brandstationer med

deltidspersonal

F = rekryteringssvårigheter

G = Andel


12

Skärsläckaren är en unik svensk släckmetod som

öppnar en rad möjligheter att förändra metod och

taktik vid brandsläckning.

Den har väckt stort intresse runt om i världen.

Här hemma har det gått lite trögare.

Skärsläckaren Sirenen Nr 5 • 2003

–Viktigt att skärsläckaren

kommer in i utbildningen

Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund vill fortsätta utveckla skärsläckaren. Krister Palmkvist ser

gärna en förändring av lansens utformning. Om vattnet kommer in under armen i stället för över axeln

skulle det bli lättare att hålla lansen en längre tid.

Hindret för ett brett genomslag tycks vara

räddningstjänstens fokusering på rökdykning.

Dessutom råder delade meningar inom

Räddningsverket och vissa anser att man ännu vet

för lite om skärsläckarens förmåga.

1996 startade Räddningsverket

skärsläckarprojektet.

Sju år senare upplevs projektet

ha kört fast i myndighetens

korridorer.

– Det är inte rimligt att genomförandet

av en ny metod

ska ta tio år, säger Kjell

Wahlbeck, chef för Södra

Älvsborgs räddningstjänstförbund.

Tillsammans med sin ställföreträdare

Ulf Edholm uppvaktade

han i våras Räddningsverket

för att skärsläckarprojektet inte

ska rinna ut i sanden.

Först i år erbjöd Räddningsverket

kurser i skärsläckaren. Få

lärare är utbildade och all utbildning,

nationellt och nationellt,

sköts av Krister Palmkvist

och Ronny Fallberg vid Södra

Älvsborgs räddningstjänstförbund.

– Vi har förklarat att vi är intresserade

av att fortsätta projekt-

och metodutveckling av

övertrycksventilation och skärsläckaren.

Det finns fortfarande

mycket att göra men vi vill inte

isolera kunskaperna hos oss.

Det är nödvändigt att ha med

Räddningsverket, Sveriges

provnings- och forskningsinstitut

(SP) och andra räddningstjänster.

Ett släckverktyg

Från att inledningsvis ha varit

tänkt som en fast monterad

håltagare är det nu ett släckverktyg

med handburen lans

som kan skötas av en person.

Försök och praktiska erfarenheter

har visat att i kombination

med en övertrycksfläkt är

det mycket effektiv metod mot

bränder i små och medelstora

utrymmen.

Skärsläckaren tar sig igenom

nästan vilka material och väggar

som helst. Utifrån kan sedan

en fin vattendimma sprutas

in som snabbt kyler brandgaserna.

Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund

i samarbete med

SP har på Räddningsverkets

uppdrag gjort en rad tester och

där känner man att metoden

redan borde kommit in i

grundutbildningen på Räddningsverkets

skolor.

– Det är viktigt att nya erfarenheter

förs ut i utbildningen

och inte stannar i projekt. Det

måste finnas en mottagande

organisation på skolorna som

kan föra kunskaperna vidare,

säger Kjell Wahlbeck.

Saknar rätta stödet

Trots att det är Räddningsverkets

eget projekt saknar han

och hans kollegor den rätta

uppbackning från myndigheten.

– Det går i stå inom Räddningsverket.

Visst ska man vara

skeptisk mot nyheter men viktig

kunskap får inte motarbetas

av fördomsfulla uppfattningar.

Även inom räddningstjänsten

märks ett motstånd.

– En förklaring är rädslan för

att det innebär rationaliseringar,

att styrkorna ska minskas

och det är olyckligt. Syftet är

inte att minska personalen

utan skärsläckaren är ett komplement

för att öka effektiviteten.

Fokusering på rökdykning

Men huvudförklaringen till

motståndet tycks vara svensk

räddningstjänsts fokusering

på rökdykning – släckning inifrån.

Allt är anpassat för rökdykning

med en sammanhållen

styrka 1+4 – från Räddningsverkets

utbildningar till

räddningstjänsternas övningsfält.

Nya släckmetoder ses med

misstänksamhet.

– Med rökdykning har vi

egentligen fått en sämre arbetsmiljö.

Skärsläckaren ersätter

inte rökdykning men medger

att vi arbetar på ett annat

sätt. Vi behöver inte självklart

skicka in folk inledningsvis, säger

Krister Palmkvist.

Skapar låsningar

Kravet att man ska vara 1+4 för

att göra ett ingripande skapar

låsningar och står inte i samklang

med nya lagen anser

ställföreträdande räddningschefen

Ulf Edholm.

– Nya lagen säger att vi ska


Sirenen Nr 5 • 2003

Skärsläckaren

Kjell Wahlbeck och Ulf Edholm vill ha bättre fart på skärsläckarutvecklingen och att den kommer in i

utbildningen. – Att genomförandet av en ny metod ska ta tio år är inte rimligt, säger Kjell Wahlbeck.

vara ute bland allmänheten

och arbeta förebyggande och

då måste vi kunna jobba två

och två. Nu är vi beroende av

att hela styrkan är samlad.

Intresse internationellt

Skärsläckarens kapacitet har

väckt internationell uppmärksamhet

och intresset är stort.

Sedan 2,5 år tillbaka har Krister

Palmkvist ägnat större delen av

sin tjänst åt extern utbildning.

Förutom hos en rad räddningstjänster

här hemma har han utbildat

i England, Tjeckien, Danmark,

Norge, Holland, Tyskland,

Malaysia och USA. Senaste

resan, i början av augusti,

gick till Wuppertal söder om

Köln.

Kjell Wahlbeck betonar att

det inte handlar enbart om teknik

utan det viktiga är de möjligheter

till ny metodik och

taktik som skärsläckaren skapar.

Runt om i världen finns ett

intresse att jobba med mindre

Räddningsverkets kunskapssamordnare:

–Den är inget universalverktyg

Räddningsverkets kunskapssamordnare

för området

Brand, Håkan Kruse, vill ha

fler tester av skärsläckaren.

– Skärsläckaren lanseras som

ett universalverktyg och det är

det inte. Det är ett verktyg

bland alla andra som vid vissa

tillfällen är oslagbart.

Han vill ha fler svar om skärsläckarens

förmåga, bland annat

resultat från test i större lokaler

som ska göras i finska Kuopio

under hösten.

– Till de som ringer hit och

frågar säger jag vänta till vi vet

vad den går för och det gör vi

efter testen i Kuopio.

I vissa situationer är skärsläckaren

unik.

– På en hyresfastighet med

krypvind utan ingångar är den

oslagbar. Eller långa korridor

där strålen hinner lösas upp i

en vattendimma.

Tvärtemot erfarenheterna

enheter, inte minst i storstäder.

Fordonen och rökdykarstyrkorna

är stora och tar tid att

förflytta.

Mindre enheter, så kallade

taktiska enheter med två man,

övertrycksfläkt och en skärsläckare,

testas redan på flera

håll i landet. Bland annat i Öckerö,

Karlskoga och Nyköping.

Södra Älvsborg tycker tiden

är mogen för att på bred front

lansera ett taktiskt koncept

som bygger på små enheter,

1+1 eller 1+2, utrustade med

bland annat skärsläckare.

Stoppa och stabilisera

Uppgiften för dessa taktiska

enheter är inte i första hand att

fullfölja ett insatsarbete utan

att stoppa och stabilisera en

pågående utveckling av en

olycka tills förstärkningsreurser

anländer.

– Kalla det Stop-team. Det

medger flexibilitet och ger

möjlighet att operera med be-

från fältet hävdar han att den

är mindre lämplig vid mindre

bränder.

– För små utrymmen, som lägenheter

och villor är vi mer

tveksamma till skärsläckaren.

Där är vi eniga, jag och experter

som Stefan Särdqvist, Stefan

Svensson, Lasse Bengtsson.

Får ingen vattendimma

Anledningen är enligt Håkan

Kruse att man inte får den

vattendimma som påstås.

– Strålen är samlad upp till

fem meter. I ett litet rum träffar

strålen motsatta väggen och

rinner ner. Säger någon något

annat är det ren okunskap.

Detta stämmer inte enligt

Krister Palmkvist, som testat

skärsläckaren på uppdrag av

Räddningsverket.

– Det Håkan Kruse säger skulle

kunna stämma för ett rum

som inte brinner. Strålen börjar

succesivt brytas upp så snart

gränsade resurser på ett effektivt

sätt. Teamets uppgift är

inte bara att ingripa vid bränder

utan även vid andra typer

av insatser. Den taktiska uppgiften

är densamma – stoppa,

säkra och stabilisera ett pågående

olycksförlopp i avvaktan

på förstärkning.

Skulle rädda deltidskårer

Deltidskårer som hotas av

ekonomiska skäl eller rekryteringsproblem

skulle kunna

räddas av Stop-Team.

– Jag ser en fara i att allt fler

kommuner lägger ner deltidsstyrkor

av ekonomiska skäl.

Gör om deltidsstyrkorna till

1+2 med skärsläckare som kan

göra en snabb första insats i

väntan på huvudstyrkan. Det

skulle göra det möjligt att behålla

räddningstjänsten på

många orter där den annars

skulle läggas ner.

GUNNO IVANSSON

den går genom väggen. När

strålen med det höga trycket

träffar värmen förångas vattnet

och det är det som ger den

snabba effekten.

Att skärsläckaren är effektiv i

små utrymmen har visats i tester.

– Försöken vi gjorde tillsammans

med SP på ett 40 kvadratmeter

stort rum sänkte brandgastemeperaturen

mycket

snabbt.

Skärsläckaren ersätter inte

konventionell släckning men

är effektiv där man annars inte

kommer åt.

– Skärsläckaren påverkar

omedelbart brandutveckling

och det betyder oerhört mycket

för den fortsatta insatsen.

Jämfört med andra utrustningar

jag mycket rörligare. Jag kan

röra mig, göra nya punkteringen

och få ökad effekt, säger

Krister Palmkvist.

Köpte skärsläckare

i stället för sprinkler

Sprinkler tilltalade inte Fundia

Special Bar AB i Smedjebacken.

Företaget valde att satsa

på en bil med skärsläckare

för 800 000 kronor – som

man skänkte till kommunen.

Fundia har problem med sina

jättelika textila spånfilter som

fattar eld. Kostnaderna för

driftstopp är enorma och försäkringspremierna

har rusat i

höjden.

– Till slut krävde försäkringsbolaget

att vi skulle installera

sprinkler och det tyckte inte vi

var en bra lösning. Jag hade läst

en del om skärsläckaren så vi

beslöt testa den, berättar Kenneth

Carlsson, säkerhetschef på

Fundia och dessutom deltidsförman

vid räddningstjänsten i

Smedjebacken.

Tekniskt byte

Testerna utföll till belåtenhet

och företaget bestämde sig för

att köpa en ”minibil”, samma

koncept som testas på Öckerö,

Nyköping och Karlskoga.

– Vi har gjort ett tekniskt byte

med försäkringsbolaget men

tyckte det var meningslöst att

ställa bilen på företaget. I stället

skänkte vi den till kommunen

för att den ska utnyttjas

bättre.

Från och med januari i år erbjuder

Räddningsverket kurser

för skärsläckaren och den

finns med i den nya tvååriga

grundutbildningen på alla

fyra skolorna.

Räddningsverkets överdirektör

Ivar Rönnbäck medger att det

tog för lång tid att få in skärsläckaren

i utbildningssystemet.

Ingen blir profet i sitt hemland.

Talesättet skulle kunna

tillämpas på skärsläckaren

och de som arbetar med

den.

Trots att det är en svensk

uppfinning säljer den bättre

utomlands.

Det tar alltid tid för en ny produkt

att slå igenom, men i skärsläckarens

fall har det gått trögare

i Sverige än i övriga länder.

– Intresset ökar över hela världen.

Jag är glad att det rör på

sig i rätt riktning, säger Lars G

Larsson, något luttrad vd för

Cold Cut Systems, som tillverkar

skärsläckaren.

Nu ser det ut som en islossning

är på väg. Allt fler svenska

kårer visar sitt intresse och

13

Smedjebacken har gjort en

rad tester och använder den

tillsammans med en högtrycksfläkt.

– Vi har sagt att vid livräddning

ska det ta högst 2-2,5 minuter

att slå ner branden, ventilera

ut röken tillräckligt för

att kunna se om det finns någon

därinne.

Tjänar fyra minuter

Vid ett test tog det 30 sekunder

att ventilera ut en trerumslägenhet.

Skärsläckarens effektivitet

och fördelen med en liten

enhet har redan visat sig i skarpa

lägen.

– För några veckor sedan

hade vi en brand i ett uthus.

Den fina vattendimman är effektiv

och branden var släckt

när huvudstyrkan anlände.

Med skärsläckarenheten är vi

på plats fyra minuter före huvudstyrkan

och det betyder

mycket.

Fundia har två valsverk i Boxholm

och även där görs en satsning

som kommer räddningstjänsten

till del.

– Vår vd Kimmo Väkiparta är

framsynt och han har redan lovat

Boxholm en skärsläckare,

men där sätts den på deras

släckbil, säger Kenneth Carlsson.

Skärsläckaren i nya utbildningen

– Det finns olika syn på skärsläckaren

inom Räddningsverket

och det kan ha bidragit. En

annan förklaring är att många

tror att skärsläckaren ska leda

till nedskärningar av insatsstyrkorna.

Det är inte syftet

utan det handlar om att kunna

göra bättre insatser.

Ökad efterfrågan – även i Sverige

Cold Cut Systems (CCS) har beställningar

på 15 skärsläckarenheter

för leverans.

Totalt har det sålts 55 skärsläckare

och av dessa har 33

gått till utlandet.

CCS levererar också de så kallade

taktiska enheter, en Mercedes

Sprinter med skärsläckare

och avsedd för två man, som

testas på flera håll i Sverige.

Hittills har sex stycken sålts, två

till Karlskoga medan Öckerö,

Sörmlandskustens räddningstjänst

och Smedjebacken har

var sin. En sjunde är under

byggnad.

Priset varierar beroende på

utrustning, men för montering

på en basbil cirka 275 000 kronor

och monterad i en Mercedes

Sprinter strax under

800 000 kronor.

forts nästa sida


14

Räddningstjänsten i Mönsterås

har haft skärsläckaren i

drygt ett år och där är man

mycket nöjda med den. Två

villor står fortfarande kvar

tack vare skärsläckaren.

Mönsterås har haft sin skärsläckare

sedan maj förra året

och den sitter monterad på en

vanlig släckbil. Örjan Andersson,

brandförman i Ålem, såg

den för första gången på Brand

2000 i Älvsjö.

– Jag trodde stenhårt på idén

och gör det fortfarande.

Mönsterås använder skärsläckaren

i kombination med

en högtrycksfläkt. Fläkten hjälper

till att föra in det finfördelade

vattnet och de två verktygen

hör ihop enligt Örjan Johansson.

– Vi har försökt arbeta utan

skygglappar. Eftersom det

finns så lite erfarenheter har vi

sagt att vi använder den till allt,

så får vi se vad den duger till.

Vid två villabränder första

helgen i april fick skärsläckaren

visa vad den är bra på: att

snabbt kyla rökgaser i slutna

utrymmen.

Pulserade brunsvart rök

Första larmet kom sent på lördagseftermiddagen

sedan det

börjat brinna i en villa i Elmhult.

Villan hade två garagetillbyggnader

och i den ena fanns

en värmepanna som fattat eld.

Tillbyggnaden var övertänd

när räddningstjänsten anlände.

– I bostadshuset fanns bara

lite rök men när vi gick runt huset

såg vi att det pulserade ut

tjock, brunsvart rök från en

ventilationsöppning på vinden,

berättar Daniel Åström,

förman vid räddningstjänsten i

Ålem.

Daniel Åström tog med sig

skärsläckaren, klättrade upp i

en skarvstege och sköt genom

väggen in på vinden. Samtidigt

öppnade en rökdykare vindsluckan

från andra gaveln för att

försöka släcka den vägen med

en fogfighter.

– Först slog en oerhörd hetta

emot honom, men när skärsläckaren

gick genom väggen

kände han hur det svalnade av

på bara några sekunder.

Utan vattenskador

Inne på vinden var det förkolnat

och förmodligen bara

ögonblick från en övertändning.

Han tror inte att de räddat

vinden med fogfightern.

– Nu släckte vi dessutom utan

vattenskador.

Vid 13-tiden på söndagen var

det dags igen, brand hade utbrutit

i en villa i Timmernabben.

Då räddningstjänsten

kom fram hade branden gått

igenom taket och flammorna

slog upp runt skorstenen.

Sköt in på vinden

En och en halv-plansvillans stora

tak gjorde det svårt att komma

åt branden. Örjan Johansson

fick då idén att sticka in

skärsläckarens munstycke i

takfotens luftspalt och därifrån

spruta in på vinden.

– Det kylde ner brandgaserna

på vinden och gav snabb effekt.

Man såg nästan omgående hur

rökgaserna ändrade färg från

mörkt till nästan vitt.

Branden var därefter snart

under kontroll och villan räddades

från att brinna ner.

Brinner det öppet i lite större

utrymmen blir händelseförloppet

annorlunda. Vid brand

en lagerlokal hos en elfirma användes

skärsläckaren i kombination

med högtrycksfläkten.

Det brann i taket när Örjan steg

in med skärsläckaren och började

spruta.

– Då var det som det brukar

med skärsläckaren, det vill säga

först händer inget, sen händer

Skärsläckaren Sirenen Nr 5 • 2003

– Förhöjt lågtryck kan inte

jämföras med skärsläckaren

Foto: Åsa Borefur, Barometern

Räddningstjänsten i Mönsterås har positiva erfarenheter från användningen av skärsläckaren. En villabrand lyckades man släcka genom

att skjuta in vattendimman på vinden genom takfotens luftspalt.

inget och sedan slocknar branden

tvärt.

Branden släcktes utan vattenskador

och i lokalen fanns en

mängd dyrbar provutrustning

som räddades. Räddningstjänsten

fick beröm både av försäkringsbolaget

och företaget för

insatsen.

Örjan och hans kollegor lär

sig för varje insats och vid en

övning när man eldade ett hus

gjordes några viktiga erfarenheter.

– Vi väntade tills branden

I Stockholm kom skärsläckaren

till användning vid en

brand i Katarina gymnasium

i somras.

Branden började i en gymnastiksal

som var fullt övertänd

när räddningstjänsterna från

Katarina och Nacka kom fram.

Branden spred sig till vinden

på en grannfastighet och ett

tag var läget kritiskt.

Eftersläckningen blev utdragen

och två dagar senare pyrde

det fortfarande. Räddningsle-

tryckt ut fönsterrutorna och

testade med att släcka genom

fönstret. Men det ledde till att

vi blåste in en massa syre och

gav dålig effekt. Om vi istället

sköt genom väggen under fönstret

fick vi ett mycket bättre resultat

och branden slogs ner på

ett par sekunder.

”Ett förträffligt verktyg”

Trots att Örjan bara har positivt

att säga om skärsläckaren är

det inte lätt att övertyga andra

kårer som inte prövat på.

daren Göran Svensson beslöt

då att kalla in skärsläckarenheten

i Botkyrka.

– Skärsläckaren kom åt att

släcka i rasmassorna och fungerade

fenomenalt bra, säger

Göran Svensson.

Golvkonstruktionen i gymnastiksalen

gjorde eftersläckningen

mycket besvärlig. Man

hade bland annat försökt med

dimspik men misslyckats.

– När vi kom försökte vi först

skjuta genom golvet uppifrån

men det var svårt att hitta rätt

– Det är tråkigt. De talar om

sitt förhöjda lågtryck men det

kan inte jämföras med skärsläckaren.

Med förhöjt lågtryck

måste du fortfarande bryta upp

för att komma åt branden. Allt

jag lämnar efter mig med skärsläckaren

är ett fyra millimeter

stort hål. Jag tycker det är ett

förträffligt verktyg. I slutna

rum ger den fantastiska resultat.

GUNNO IVANSSON

Fungerar bra för eftersläckning

nivå. Vi spolade då först rent på

ovansidan och sköt sedan in i

golvet från sidan och det gav

snabbt effekt. Det är det bästa

användningsområde vi kommit

på hittills, säger brandmästare

Mikael Ström, Botkyrka.

– Tidigare har vi använt den

mycket för skrotning av fiberplattor

i garagetak och liknande.

Det är ett tidsödande jobb

att hacka ner dem för hand,

men med skärsläckaren går det

snabbt.


Sirenen Nr 5 • 2003

Vid årsskiftet får vi en ny lag som ska förbättra

skyddet mot olyckor och öka tryggheten i samhället.

Lagen om skydd mot olyckor ersätter då

räddningstjänstlagen från mitten av 1980-talet.

Allt under förutsättning att riksdagen i

höst fattar det nödvändiga beslutet om ny lag.

Den nya lagen innebär genomgripande och

viktiga förändringar för kommunerna i allmänhet

och räddningstjänsterna i synnerhet, men

även för tillsynsmyndigheterna, länsstyrelserna

och Räddningsverket.

Sirenen ägnar tolv sidor åt den nya lagen i detta

nummer. Vi redovisar de viktigaste punkterna

i lagen, vi har frågat företrädare för försvarsdepartementet,

Räddningsverket, länsstyrelserna,

Kommunförbundet och kommunerna

vad de förväntar sig av den nya lagen.

Kommunerna har nästa år på sig att utarbeta

handlingsprogram för skydd mot olyckor. Vi

har även besökt kommuner som redan arbetar

i den nya lagens anda.

Lagutredaren Harald Dryselius föreslog mindre

statlig detaljreglering och ökad anpassning till

lokala riskförhållanden. Den enskildes ansvar

för skyddet mot olyckor betonades, både den

Tema nya lagen

Lagen som kräver

ansvar av alla

28 maj 2003

Proposition till riksdagen

enskilda människans och ägare till företag,

byggnader och offentliga inrättningar. Regeringen

gillade det Dryselius skrivit och beslutade

i huvudsak enligt hans förslag.

”Lag om skydd mot olyckor som kan föranleda

räddningsinsatser” var det ursprungliga förslaget

till namn på lagen. Nu heter lagen kort och

gott ”Lag om skydd mot olyckor”. Förenklingen

är just en namnförenkling. Lagen gäller alltså

i första hand ”olyckor som kan föranleda

räddningsinsatser”.

– Lagen sätter en lägsta nivå för skyddet mot

olyckor som är kopplade till räddningstjänstens

insatser. Därutöver är det upp till kommunerna

att fastställa ambitionsnivån. Räddningsverket

uppmuntrar kommunerna att se

på lagen i ett bredare perspektiv, att jobba

över förvaltningsgränserna med krishantering

och alla typer av olyckor. Kort sagt ta ett helhetsgrepp,

säger Elisabeth Söderberg, chef för

Räddningsverkets förebyggande avdelning i

den nya organisation som börjar gälla samtidigt

med den nya lagen, 1 januari 2004.

– Förordningen långt ifrån klar

På försvarsdepartementet påbörjades

tidigt i höstas arbetet med förordningen

om skydd mot olyckor.

Enligt kanslirådet Maria Diamant är

förordningens innehåll av det skälet

långt ifrån klart.

– Förordningen kommer naturligtvis

att ansluta till lagen med

kompletteringar och tillägg, och

överföring av vissa gamla bestäm-

STIG DAHLÉN

Jönköping

sätter

medborgaren

i centrum

Dalarnas

brandmän

har kartlagt

hotbilden

2003 2004

2005

Hösten 2003

Beslut i riksdagen

1 jan 2004

Lagen träder i kraft

melser i nuvarande räddningstjänstförordning,

säger hon. Det förslag

till förordning som lämnades av lagutredare

Harald Dryselius är en av

grunderna för arbetet.

– Tidsplanen för förordningen är

helt kopplad till när riksdagen beslutar

om lagen, förklarar Maria Diamant.

Lag och förordning ska träda i

kraft samtidigt.

1 juli 2004

Olycksundersökningar ska

börja göras av kommunerna

1 jan 2005

Ägare av vissa byggnader eller andra anläggningar

ska ha lämnat in sin skriftliga

redogörelse för brandskyddet

1 jan 2005

Handlingsprogrammen ska vara

antagna av kommunerna

15


16

Viktigaste

punkterna

Övergripande nationella mål:

■ Den minskade detaljregleringen ska ge

förutsättningar för en effektivare verksamhet

där kommunerna i högre grad än hittills

själva ska kunna anpassa och utveckla

sin räddningstjänst efter de lokala förhållandena.

■ Statens styrning utövas indirekt genom

att de nationella målen bryts ner i

kommunala verksamhetsmål, som formuleras

i handlingsprogram för både det förebyggande

arbetet och räddningstjänstverksamheten.

De nuvarande räddningstjänstplanerna

försvinner.

■ Den enskildes ansvar framhålls. Både

en fysisk och juridisk person är primärt ansvarig

för att skydda sitt liv, sin egendom

och miljön och för att inte orsaka skador.

Det är den enskildes skyldighet att vidta

och bekosta åtgärder för att leva upp till

detta ansvar.

■ De personer, som bedriver verksamhet

där risken för brand och följderna av en

brand bedöms särskilt stora, ska skriftligt

redogöra för sitt brandskydd. Dokumentationen

är ett av underlagen för den tillsyn

som ersätter nuvarande brandsyn.

■ Dagens brandsynebegrepp har kunnat

ge det felaktiga intrycket att kommunen

tar på sig ansvaret för brandskyddet. Nya

lagen ger den enskilde bevisbördan för att

skyddet är ordnat på ett acceptabelt sätt.

■ Det olycksförebyggande arbetet betonas.

För att skydda människors liv, hälsa,

egendom och miljö ska kommunen förebygga

bränder och skador till följd av

bränder och verka för skydd mot också andra

olyckor än bränder. Det ska göras utan

Tema nya lagen

1. Människors liv och hälsa liksom egendom och miljö ska ges ett ”tillfredsställande

och likvärdigt skydd mot olyckor”. Oavsett var man befinner

sig i landet ska detta betryggande skydd finnas.

2. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att insatserna kan

påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

att ansvaret tas över från någon annan. Lagen

vill stimulera till ett tvärsektoriellt säkerhetsarbete,

där kommunen tar initiativet

till att samordna det totala arbetet

med skydd mot olyckor. Kommunerna bör

utnyttja varandras resurser också för den

förebyggande verksamheten.

■ Olyckor, där räddningstjänsten gjort en

insats, ska undersökas. Undersökningen

ska försöka få fram orsaken till olyckan,

olycksförloppet och hur insatsen har genomförts.

■ Länsstyrelsen ges inte längre någon absolut

skyldighet att ta över ansvaret vid

omfattande räddningsinsatser. Istället ska

länsstyrelsen i första hand stödja kommunerna

med till exempel ledningskapacitet

och bistå med informationsinsatser. Men

möjligheten för länsstyrelsen att ta över

ansvaret finns kvar.

■ Målstyrningen ställer ökade krav på

dem som utövar tillsyn. Speciellt länsstyrelsernas

roll vid tillsynen måste utvecklas

och stärkas, står det i propositionen.

■ Det kommunala ansvaret för sotning

och brandskyddskontroll ligger kvar, men

kommunen kan ge tillstånd till enskild fastighetsägare

att själv göra sotningen eller

att anlita någon annan. Sotningen och

kontrollen av imkanaler begränsas till restauranger

och storkök.

■ Staten får genom Räddningsverket rätt

att överklaga av länsrätten fattat beslut

som gäller ersättning till kommuner för

räddningstjänstkostnader.

Systematiskt arbete. I arbetet med att ta fram handlingsprogram kan komm

för både det förebyggande arbetet och räddningstjänstverksamheten. Handl

– Programmen gör att vi får en ständigt pågående process och en uppåtgåen

Kommuna

ersätter räd

Handlingsprogrammen ska

på sikt skapa säkrare och

tryggare kommuner att bo i.

Det är upp till politikerna

att besluta om vilken säkerhetsnivå

de vill att medborgarna

ska ha.

Dags att väcka politikerna

med andra ord.

Räddningstjänstplaner ut,

handlingsprogram in. Enligt

övergångsbestämmelserna ska

kommunerna ha sina handlingsprogram

färdiga senast 1

januari 2005.

– Det kan vara lämpligt att

sätta ihop en samordningsgrupp

direkt under kommunstyrelsen.

Det är viktigt att man

ser till helheten eftersom lagen

berör hela kommunen, säger

Elisabeth Söderberg, chef för

Räddningsverkets förebyggandeavdelning

i den nya organisation

som gäller från 2004.

Hon tror att den svåraste utmaningen

blir att väcka enga-

gemanget hos politikerna.

■ Förstudie, nulägesanalys

och problembeskrivning

Vad händer i kommunen och

vad kan hända?

– Här bör man även definiera

vad säkerhet och trygghet är för

att få en gemensam bas att stå

på. Det underlättar om vi vet

vad vi menar när vi diskuterar

säkerhet. För att få tyngd i arbetet

bör man få upp frågan om

handlingsprogram till kommunfullmäktige

redan innan

arbetet med framtagandet påbörjas.

– Därefter kan man göra en

fördjupad analys om hur det

står till med säkerheten i kommunen.

Vilka skador inträffar,

vem är det som drabbas? Med

hjälp av statistik, riskinventering

och riskanalys växer en

riskbild fram.

■ Prioriteringar

– Det finns olyckor och det

finns olyckor. Nu får kommunerna

fundera på vilka områ-


unerna använda den befintliga politiska beslutsprocessen. Kommunen ska formulera mål i handlingsprogram

ingsprogrammen ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod.

de spiral mot ett säkrare samhälle, säger Elisabeth Söderberg, chef för Räddningsverkets förebyggandeavdelning.

la handlingsprogram

dningstjänstplanerna

den de vill prioritera, vilka

myndigheter som behöver

samordnas för att det förebyggande

arbetet ska fungera.

– Vi har Estonia

och Göteborgsbranden

på ena sidan

och vardagsolyckorna

på den

andra. Där emellan

finns ett brett

spektrum av tänkbara

olyckstyper.

För att veta vad

som styr kommunens

beslut och inriktningar

bör vi ta

reda på vilka värderingar

som ligger till grund

för besluten, säger Elisabeth Söderberg

och ger rådet att rada

upp ett antal frågor.

Vad är det vi vill satsa på?

Vilka målgrupper har vi?

Finns det speciella geografiska

områden som vi satsar på?

■ Säkerhetsmål

– När skade- och riskbilden i

Elisabeth Söderberg

kommunen är kartlagd och när

man vet hur man vill prioritera,

kan politikerna formulera säkerhetsmål.

Vilka effekter vill

man uppnå? Vilken

säkerhetsnivå

vill man att medborgaren

ska ha?

Ett mål kan vara

att minska olyckorna.

– Men det är svårt

att mäta och följa

upp sådana mål

om man har få

bränder och otillräcklig

statistik. Ett

annat sätt kan vara

att sätta mål för vilket skydd

medborgarna ska ha. Man kan

satsa på att fler har brandvarnare,

släckutrustning eller cykelhjälm.

Här kan man använda sig av

det nyuppfunna begreppet

skyddsfaktor. En skyddsfaktor

kan vara både teknisk eller beteenderelaterad.

Tekniska

skyddsfaktorer är till exempel

utrymningsvägar, sprinkler eller

brandcellsgränser. En beteenderelaterad

skyddsfaktor

är förmågan hos den enskilde

att släcka bränder eller ge första

hjälpen. Vill man höja nivån för

skyddsfaktorn brandvarnare,

kan det uttryckas i en procentuell

ökning som ska uppnås till

ett visst år.

■ Prestationsmål

Prestationsmålen talar om

vad kommunen ska göra. Vad

ska exempelvis genomföras för

att skoleleverna ska få ökad säkerhet?

Vem ska göra vad? Hur

ska säkerhetsmålen uppnås?

– Det är viktigt att sätta mätbara

mål. Annars är det omöjligt

att följa upp hur man lyckats,

säger Elisabeth Söderberg.

■ Åtagande och genomförande

När handlingsprogrammet

antagits av kommunfullmäktige

är det dags att börja jobba.

Inom varje förvaltning for-

Tema nya lagen

Föreskrifter och

råd kommer i höst

Räddningsverket har under

en lång tid på olika sätt förberett

införandet av den nya

lagen. Under hösten kommer

arbetet att intensifieras

för att kommuner och länsstyrelser

ska kunna få så

mycket stöd det överhuvudtaget

är möjligt.

Stödet kommer att utgöras av

bland annat föreskrifter och allmänna

råd. Vägledning och metodstöd

är planerat att ges för

hur kommunerna ska upprätta

handlingsprogram, göra olycksundersökningar

och gå över

från brandsyn till tillsyn.

Information och utbildning

om nyheterna i den nya lagen

kommer att ges i många skiftande

sammanhang.

Föreskrifter...

... om brandskyddskontroll,

träder i kraft 1 januari 2004.

Gäller frister för och omfattning

av de objekt som ska kontrolleras

från brandskyddssynpunkt,

3 kap, 4§.

... om redogörelse för brandskyddet,

träder i kraft 1 januari

2004. Gäller vilka objekt som

omfattas av ägares och innehavares

skyldighet att lämna

muleras de åtgärder och arbetsuppgifter

som på olika sätt ska

förebygga olyckor inom olika

områden.

■ Resultat, uppföljning och

förbättring

– Det är resultaten av åtgärderna

som är intressanta. Vilka

effekter har arbetet haft på riskbilden.

Har prestationerna lett

till färre olyckor, eller bör vi

prova någon annan modell?

– Vi följer upp resultaten mot

målen i handlingsprogrammen.

Handlingsprogrammet

revideras och vi får en ständigt

pågående process mot ett säkrare

samhälle. Det blir ett systematiskt

arbete med säkerhetsfrågor.

– I det långa loppet kommer

kommunerna att tjäna på sina

handlingsprogram i form av

minskade kostnader för vardagsolyckor.

Man kan lägga

energi på rätt saker. Och varför

inte se det som marknadsföring,

vem vill inte bo i en säker

17

skriftlig redogörelse för brandskyddet,

2 kap, 3§.

Allmänna råd...

... om brandskyddskontroll,

träder i kraft 1 januari 2004.

Gäller frister för och omfattning

av de objekt som ska kontrolleras

från brandskyddssynpunkt,

3 kap, 4§,

... om sotning, träder i kraft 1

januari 2004. Gäller frister för

objekt som ska sotas, 3 kap, 4§,

... om redogörelse för brandskyddet,

träder i kraft 1 januari

2004. Gäller vilka objekt som

omfattas av ägares och innehavares

skyldighet att lämna

skriftlig redogörelse för brandskyddet,

2 kap, 3§,

... om redogörelse för brandskyddet,

träder i kraft 1 januari

2004. Gäller innehåll, omfattning,

redovisningsprinciper och

intervall för redogörelserna, 2

kap, 3§,

... om skälighetsprincipen för

ägare och innehavare, träder i

kraft 1 juli 2004, 2 kap, 2§.

Allmänna råd kan också komma

att utfärdas för personalens

kompetens och frågor som rör

anläggningar med farlig verksamhet.

och trygg kommun? menar Elisabeth

Söderberg.

KATARINA SELLIUS

Handlingsprogram

ska redovisa:

- de risker som finns i kommunen

- mål för säkerheten

- hur den förebyggande verksamheten

är ordnad

- vilken förmåga kommunen

har och avser att skaffa för att

genomföra räddningsinsats

FOTNOT: Innan handlingsprogrammen

har antagits gäller

befintlig räddningstjänstplan

(senast till 1 januari 2005).


Hot och möjligheter. En tungt trafikerad E 4 genom tätorterna och paragraf 43-anläggningar som Akzo Nobel är några av riskobjekten i Sundsvall-Timrå.

– Räddningstjänsten är självklar som sakkunnig i samråd om planfrågor, stora byggprojekt och riskanalyser, säger räddningschef Peter Löthman.

Lagen ger förbundet

Sundsvall-Timrå vind i seglen

Ökat samarbete i kommunen,

rätt använd kompetens

och en definierad roll i helheten

för skydd mot olyckor.

Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund

lagt ut

kursen mot dessa tre mål.

Den nya lagen ger arbetet vind i

seglen.

– Räddningstjänsten är en

självklar medspelare i kommunens

säkerhetsarbete, slår räddningschef

Peter Löthman fast.

”Vägen till framgång är alltid

under ombyggnad” står det på

whiteboarden i räddningschefens

tjänsterum. Det gäller i allra

högsta grad i dessa dagar för

Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund,

mitt uppe i det

förändringsarbete som inleddes

när Peter Löthman tog över

efter Claes Rudberg i oktober

2000.

I linje med nya lagen

Med förankring i den politiska

femårsplanen, som var det första

projekt den nye räddningschefen

sjösatte, tas steg för steg

mot mål som visar sig ligga helt

i linje med nya lagen om skydd

mot olyckor:

- Från en tyngdpunkt att genomföra

räddningsinsatser till

att arbeta med alla fem skeden i

processen skydd mot olyckor,

- från fasta beredskapsstyrkor

med fokus på operativ verksamhet

till beredskap baserad

på kommunernas behov,

- från fokus inåt i organisationen

till utåtriktad verksamhet

genom information, kommunikation

och samarbete,

- från detalj- till målstyrning.”

Det skulle kunna låta mest

som fagert tal, men förbundets

nya projekt för skolpersonal

har redan gett resultat.

Peter Löthman berättar om

ett brandtillbud dagen före

skolavslutningen på Vivsta skola

i Timrå. En av de skolor som

under våren fått förebyggandeutbildning

i ett nytt projekt,

och där nu lärarna räddade, larmade

och släckte mönstergillt

när en hög papper som hamnat

på en spis tog eld.

– Det är ju precis så det ska

fungera.

Skolprojektet är en fortsättning

på Bamses brandskola riktad

mot förskolebarn och årskurserna

två och fem i grundskolan,

samt ungdomsbrandkåren

för sjätteklassare. Barn

och ungdomar är prioriterade,

räddningstjänsten når 3 500 av

dem varje år. Men det händer

mer :

– Vi utbildar vård- och socialtjänstpersonal

i rullande fyraårsperioder,

vi är sakkunniga åt

stadsbyggnadsnämnden och

deltar aktivt i plan- och byggsamråd,

och gör risk- och konsekvensanalyser

i samarbete

med andra förvaltningar. Vi arbetar

med trygghetsrådet, en

lokal variant av brottsförebyggande

råd, och vid större helger

Förebyggande och information. Två ben som tillsammans med en

utvecklad operativ verksamhet ska bära Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund

mot framtiden och målet att bli ”en av de bästa

räddningstjänsterna i landet”.

och skolavslutningar är styrkan

ute på stan och ”finns till”.

– Internt har alla heltidsbrandmän

och deltidsförmän

gått förebyggandekurs. Vi satsar

extra på platschefer och förmän

i deltidsstyrkorna. Deltidare

som har särskilda uppdrag:

räddning i svår terräng,

uppsamlingsplats vid många

skadade och skogsbrandsläckning

har en extra utbildningsdag

per år för att öva sin knorr.

Förvanling är positivt

Förbundet Sundsvall-Timrå består

av två heltidsstationer i de

båda kommunerna och deltidsstyrkorna

i Liden, Stöde, Matfors,

Söråker, Alnö och Njurunda

samt Nobelstyrkan, som hör

till Akzo Nobels paragraf 43-

anläggning i Stockvik strax söder

om Sundsvall.

Det är alltså många som ska

med på vagnen mot framtiden.

Peter Löthman betonar laget

bakom alla idéer och mål:

– Förändringskraven och förväntningarna

på räddningstjänsten

i framtiden är i sig positiva,

men allt nytt kan kännas

jobbigt. Jag brukar säga att det

ändå är bättre att förändras än

att låta bli.

Det sägs att han av förutseende

politiker rekryterades med

tanke på nya lagen, men det avfärdar

han bestämt. Fast bakgrunden

verkar skräddarsydd:

erfarenhet från kommunal

räddningstjänst i Sollentuna/

Upplands Väsby och Sundsvall-

Timrå, pedagogiskt arbete i

både Rosersberg och Sandö, näringslivsförankring

genom

Skandia Industri – riskingenjör

inom olycksförebyggande. Och

därifrån till chefsjobbet i Sundsvall-Timrå.

– Erfarenheterna från näringslivet

har jag användning

av varje dag, säger Peter Löthman

som använder ordet ”ägarna”

när han talar om kommunstyrelsen

och kallar förbundet

för ”firman”.

– Det är högst medvetet. Vi

ska leverera nytta, som vilket företag

som helst.

Klarare och enklare

Han ser den nya lagen som klarare

och tydligare än den förra:

den öppnar möjligheter att anpassa

räddningstjänsten till

skiftande behov i olika kommuner.

– En enbart reaktiv skadeavhjälpande

verksamhet blir för

passivt. Det måste vara roligare

att vara utryckande brandman

när man också kan förmedla sin

kunskap på andra sätt till medborgarna,

i deras vardag. Men

kanske viktigast: det ökar nyttan

av skattepengarna.

Han har ett sådant citat också

på sin whiteboard, av gamle finansminister

Möller:

”Varje ineffektivt använd skattekrona

är stöld från fattiga”.

EVA-LENA LINDBÄCK


Foto: EVA-LENA LINDBÄCK

Personal

utvecklas

i ”växthus”

Ett växthus i två rum, ett för

arbetsledare och ett för specialister,

ska förse räddningstjänsterna

i Sundsvall

och Timrå med framtida

chefer.

– Vi har dels själva, dels med

hjälp av en extern konsult testat

cirka 15 heltidsbrandmän.

Bland dessa har vi hittat tio

som vi tror är bra arbetsledarämnen,

berättar Peter Löthman

och tillägger att idén är

hämtad från räddningstjänsten

i Örnsköldsvik.

– Alla kan förstås inte bli chefer

eller arbetsledare. Men man

kanske vill specialisera sig, och

alla behöver få utveckla sitt

kunnande.

De tio ”plantorna” ska under

sina tre år i växthuset dels få

formell befälskompetens, dels

läsa andra kurser i ämnen som

arbetsmiljö, arbetsrätt, missbruksproblematik,medarbetarsamtal.

Utbildare blir både personal

från Sundsvalls och Timrå kommuner

samt räddningstjänsten.

Mentorer erbjuds dem

som vill, det finns också en

mentorbank inom kommunen

med både kommuninterna och

externa mentorer.

Dessutom ska deltagarna

praktisera på olika avdelningar

inom räddningstjänsten.

– Alla vi testat har följts upp

med personliga utvecklingssamtal.

– Även deltidarna ska utvecklas,

närmast genom att vi jobbar

mer med rekryteringsprocessen

inom deltidsorganisationen,

både för brandmän och förmän.

Jönköping ligger på framkant

Medborgarna i centrum

för målstyrd satsning

Säkerheten i en kommun

kan höjas på olika sätt. I Jönköping

utgår man från

kundbehovet – målet är att

hitta den mix av åtgärder

som ger mest säkerhet för

pengarna.

Medborgarnas behov av

skydd mot olyckor styr

räddningstjänstens arbete.

Redan för 15 år sedan började

tankarna ta form inom räddningstjänsten

i Jönköping. Kan

man ordna säkerheten på annat

sätt än att bara bygga ny

och större brandstation? Finns

det alternativa sätt att skydda

befolkningen mot olyckor?

– De här nya idéerna formades

till en modell där ett övergripande

mål för trygghet och

säkerhet grundar sig på det behov

av skydd mot olyckor som

finns i kommunen och hos dess

invånare. Man kan kalla det

kundfokus, säger Fredric Jonsson,

brandingenjör i Jönköping,

som de senaste åren arbetat

med att utveckla detta synsätt.

Allt kan inte förebyggas

Detta målstyrda och annorlunda

arbetssätt har skapat viktiga

följdfrågor. Hur ser behovet ut

och hur når man målet? Vilken

strategi krävs?

– Vi tror inte att det går att förebygga

bort alla olyckor. Men

vårt mål innebär att risknivån

ständigt ska minska genom att

kombinera skadeavhjälpande

och olycksförebyggande arbete,

förtydligar han.

Vilket också klart framgår av

kommunens övergripande säkerhetsstrategi.

En strategi

som i dag styr räddningstjänstens

arbetsuppgifter och vardag.

Det planeras alltså ingen ny

brandstation i Jönköping, åtminstone

inte än.

Tittar på hela riskbilden

Genom riskanalyser, statistik

och enkätundersökningar har

man skaffat en hyfsat bra bild

av riskerna i Jönköping.

– Efterhand har det blivit naturligt

att titta på alla typer av

olyckor kommuninvånarna

kan råka ut för. Inte bara brand.

I dag vet vi att endast en fjärdedel

av alla olyckor som leder till

dödsfall, föranleder räddningsinsats.

Det vore oklokt att

inte ta till sig hela olycksproblematiken

i kommunen. Som

till exempel fallolyckor bland

äldre, menar Fredric Jonsson.

Ganska snart insåg man att

Tema nya lagen

Foto: ANDREAS CARLSSON

Jönköping satsar på kundfokus. Brandingenjör Fredric Jonsson

har de senaste åren arbetat med målstyrning med medborgarna i

centrum. Därmed ligger Jönköping redan långt framme när det

gäller att driva igenom intentionerna med den nya lagen.

räddningstjänsten på egen

hand inte fixar hela uppgiften

att nå målet – ”att ständigt

minska risknivån”.

– Samarbetet mellan de olika

kommunala förvaltningarna är

grundläggande och var och en

ansvarar för säkerheten mot

olyckor inom sitt område. Likaväl

som frågor om jämställdhet,

miljö och ekonomi är självklara

inom varje förvaltning.

Konkret skulle det kunna innebära

att skol- och barnomsorgsförvaltningen

har huvudansvaret

för att se till att barnen

kommer ut oskadda om

det börjar brinna i en skola.

Det ger en ny följdfråga: Hur

kan kommunens övergripande

mål om det trygga och säkra

samhället brytas ned i konkreta

arbetsuppgifter för räddningstjänsten

och andra förvaltningar?

– Så långt har vi inte kommit

i arbetet ännu. Däremot finns i

dag mål, strategier och en verksamhetsidé

som styr räddningstjänstens

arbete.

Exempel på mål

På papper anges vilka prestationer

som ska utföras för att

uppnå det uppsatta säkerhetsmålet.

Sådana mål kan exempelvis

formuleras:

• Räddningstjänsten ska utbilda

alla barn i förskolan, årskurs

två och fem i brandkunskap,

• Räddningstjänsten ska, vid

minst 90 procent av trafikolyckorna,

påbörja livräddande

insats inom 15 minuter och

svara för att losstagning av skadade

är genomförd efter 45 minuter.

På vilket sätt kommer nya

lagen att förändra morgondagens

räddningstjänst i Jönköping?

– Största vinsten är att kommunen

ges större frihet att

19

själv välja ambitionsnivå och

åtgärder i säkerhetsarbete och

räddningstjänst. Den nya lagen

tydliggör att man utgår från

människan istället för ett papper.

KATARINA SELLIUS

FOTNOT: Sedan slutet av 80-talet

har Jönköpings kommun fått

stöd från Räddningsverket som

sett kommunen som ett laboratorium

för nya idéer. Fredric

Jonsson ingår i den arbetsgrupp

inom Räddningsverket som för

närvarande jobbar med att ta

fram idéhandböcker som ska

hjälpa kommunerna i deras arbete

med att möta den nya lagen.

Övergripande mål som

antagits av kommunfullmäktige

i Jönköping:

”I Jönköpings kommun

skall alla människor ha

en trygg och säker miljö.

Brand- och olycksriskerna

skall fortlöpande

minskas. Detta skall särskilt

gälla skador på

människor, miljö och

oersättliga värden”

Övergripande strategi

för säkerhetsarbetet i

Jönköpings kommun:

”Säkerhetsarbetet skall i

första hand genom

olycksförhindrande åtgärder

verka för att

olyckor förhindras. I andra

hand genom skyddsinriktade

åtgärder i förväg

begränsa konsekvenserna

av olyckor.

När olyckor inträffar

skall ett snabbt och effektivt

ingripande kunna

ske för att begränsa konsekvenserna.”


20

Hur påverkar nya

lagen din kommun?

Berth Henriksson (s), direktionsordförande,

Sundsvall-Timrå

– Det kommer att

krävas engagemang

från kommunen

i övrigt.

Jag kan i dag känna

att räddningstjänsten

lever ett

eget liv. Framöver

kommer att krävas en helhetssyn

där fler nämnder engagerar sig i

skydd- och säkerhetsfrågor.

Britt-Louise Jönsson,

räddningsnämnden, Halmstad

– Jag tror det blir

jättebra med den

nya lagen. Vi

kommer att behöva

jobba mer

tvärpolitiskt. Äldreomsorgen

är

exempel på ett

område som berörs. Alla måste

verkligen tänka efter. Mer förebyggande

arbete bör minska skadekostnaderna

för bränder.

Kjell Eriksson, direktionen,Bergslagensräddningstjänst

– Andra förvaltningar

kommer in

i riskbilden. Vi

måste sy ihop

skydd och säkerhet för en direktion

som har sex kommunfullmäktigen

under sig. Det blir en utmaning.

Martin Johnsson

(m), trafik- och

räddningsutskottet,Falkenberg

– Jag ser chansen

att prioritera upp

säkerhetsfrågorna.

Hoppas få nya sätt att jobba

mellan förvaltningarna. Men det

viktigaste är större medvetenhet

kring olika typer av olyckor, inte

bara bränder. Det är en stor fråga

som blir vad man gör den till.

Helen Eneke (s),

räddningsnämnden, Malmö

– Vi måste samordna

oss, det är

det viktigaste.

Och räddningsnämnden

måste

våga ta initiativ

till att samordna

säkerhetsarbetet.

Jonas Lindgren (m),

räddningsnämnden, Malmö

– Det är viktigt

med en helhetssyn.

Den nya lagen ger

incitament till det

och möjligheter till

samordningsvinster,

både socialt

och ekonomiskt.

Målstyrning kan ge en mer politiskt

styrd verksamhet.

– Att tänka nytt och testa gränser

inom området trygghet och säkerhet

är stimulerande.

Det säger Ewa Glimhed (s), räddningsnämndens

ordförande i Malmö.

Hur kommer lagen om skydd mot olyckor

att påverka ditt arbete som politiker?

– Vi politiker får en annan roll och ett

större ansvar. Säkerhetsbegreppet breddas

och vi kommer inte enbart att se till

traditionell räddningstjänst utan till

olyckor i stort.

– Det vi gör är inte bara myndighetsutövning

utan en form av riskplanering.

Hur ska vi använda resurserna i kommunen

och vilken nivå på skyddet ska malmöborna

ha? Det är ett stort ansvar, säger

Ewa Glimhed.

Bredda diskussionen

Klarar ni som fritidspolitiker att axla

ett sådant ansvar?

– Ja, det tror jag. En av de viktigaste

uppgifterna under den här mandatperioden

blir att bredda diskussionen i kommunen

och informera förtroendevalda i

andra nämnder om risk- och säkerhetsfrågor

och hur lagen om skydd mot

olyckor kommer att påverka deras områden.

Som facknämnd har vi lite mer på

fötterna och är uppdaterade på vad den

nya lagen innebär.

Ewa Glimhed har varit politiskt aktiv

sedan 1989 och numera tjänstledig från

Tema nya lagen

jobbet som undersköterska på ett vårdhem

i Malmö. Hon är fackligt förtroendevald

för kommunal och inne på sin andra

mandatperiod som ordförande för räddningsnämnden.

Har redan testat gränserna

– Vi har redan testat gränserna här i Malmö

och är beredda att göra det igen. Det

viktigaste politiska beslutet jag varit med

om att fatta var kravet på brandvarnare

1999. Ett beslut som räddat liv och det är

jag stolt över.

– Den gången bjöd vi in till dialog och

fick med oss fastighetsförvaltarna. Vi valde

att inte agera ”polis” och fick positiv

respons. Nu vill vi starta en ny dialog om

risker och säkerhet med nya lagen som

utgångspunkt.

Nyligen beslutade räddningsnämnden

att Malmö Brandkår inte längre ska åka

med blåljus på alla automatlarm. Från

och med maj nästa år kommer automatlarm

att ses som teknisk service.

– Vi har sneglat på nya lagen när vi tagit

fram den här nya modellen som betonar

ett större ansvar för den enskilde. Målen

är att minska antalet onödiga utryckningar

och att anläggningsägarna ska ta

sitt fulla ansvar för att bedriva systematiskt

brandskyddsarbete.

Varför är räddningstjänst- och säkerhetsfrågor

viktiga för dig?

– Det är viktiga frågor som berör alla

människor och det är spännande och sti-

Sirenen Nr 5 • 2003

Foto: BO NYSTRAND

– Vi har redan testat gränserna här i Malmö och är beredda att göra det igen, säger Ewa Glimhed, ordförande i räddningsnämnden i

Malmö. Hon välkomnar att säkerhetsbegreppet breddas.

– Vi politiker får större

ansvar och en annan roll

mulerande att bryta ny mark inom området

trygghet och säkerhet. Jag tycker att

vi är ganska nyfikna i Malmö.

Under året har räddningsnämndens ledamöter

dykt upp i flera sammanhang

där räddningstjänst och nya lagen om

skydd mot olyckor diskuterats. Bland annat

på Brand 2003 i Halmstad, Räddningsverkets

förebyggandekonferens i

Karlstad och som deltagare på kurs om

trygg och säker kommun i Revinge.

Hur får man politiker att tänka på

tvären i frågor som rör trygghet och säkerhet?

– Man måste göra förvaltningarna tillgängliga

och inte vara för ”myndighetsmässig”.

Satsa på dialog och visa att det

finns andra vägar att nå beslut.

Analys- och projektenhet

I våras fattade kommunstyrelsen beslut

om att starta en analys- och projektenhet

i Malmö som ska kartlägga kommunens

samlade säkerhetsarbete med inriktning

på den nya lagen om skydd mot olyckor,

men också på lagen om extraordinära

händelser.

– Vi räknar med att detta arbete ska förse

oss med underlag till de kommunala

handlingsprogram som ska tas fram.

KATARINA SELLIUS


Sirenen Nr 5 • 2003

Räddningsverkets nye överdirektör:

– Lagen tydliggör ansvaret

för de olika aktörerna

Den gällande räddningstjänstlagen

från 1987 har

kritiserats för att den detaljreglerar

den kommunala

räddningstjänsten. Det finns

också de som tyckt att lagen

är ostrukturerad och otydlig.

– Förslaget till ny lag har

kommit längre än till att bara

modernisera räddningstjänstlagstiftningen,

säger

Ivar Rönnbäck, Räddningsverkets

nye överdirektör.

– Jag hade gärna velat ha en portallagstiftning,

som tagit helhetsgrepp

på den olycksförebyggande

verksamheten, men

redan innan utredare Dryselius

fick sina direktiv stod det klart

att det inte var dags att skapa en

olycks- eller säkerhetsbalk.

Även andra olycksrisker

Enligt Rönnbäck gör den nya lagen

helt klart hur långt olycksbegreppet

kan vidgas. I lagens

namn har visserligen försvunnit

bisatsen ”…(olyckor) som

kan förorsaka räddningsinsatser,”

men det hindrar inte att

det är precis där som lagen sätter

gränsen.

– Det framstår tydligt att de

handlingsprogram kommunen

ska upprätta, dels gäller förebyggande

åtgärder mot de risker

för olyckor som finns och

som kan leda till räddningsinsatser,

dels räddningstjänst.

Men det är å andra sidan inget

som förbjuder en kommun att

se vidare och inkludera även

andra olycksrisker.

Regeringen vill genom lagen

om skydd mot olyckor öka

kommunernas möjligheter att

anpassa verksamheten efter de

lokala förhållandena. Detaljregleringen

har ersatts med

målstyrning. De övergripande

nationella målen ska brytas ner

till kommunala verksamhetsmål,

som bygger på en lokal

riskbedömning.

Större krav på kommunen

Det ställs i lagen större krav på

kommunerna. Förutom att förebygga

bränder och skador av

bränder ska de också verka för

skyddet mot andra olyckor än

bränder.

De ska ta initiativet till att

samordna all olycksförebyggande

och skadebegränsande

verksamhet inom kommunen.

Den samverkan kan gälla trafiksäkerhetsområdet,

plan- och

byggfrågor och miljö och hälsa.

Genom denna samordning är

tanken att få till en samsyn om

trygghet och säkerhet i kommunen.

– I detta mycket viktiga arbete

är det inte självklart att räddningstjänsten

är motorn, men

den har en jättechans att kliva

fram och bli navet i säkerhetsarbetet,

kommenterar Ivar Rönnbäck.

Politikernas ansvar

Redan i dag står räddningstjänsten

för kärnverksamheten

inom den här sektorn.

– Jag tycker det är angeläget

att påpeka att arbetet med att

skapa en säkrare kommun inte

enbart är en uppgift för tjänstemännen

inom olika förvaltningar.

Politikerna måste ta ett

ansvar för att driva frågorna

och ju bredare anslag som görs

i kommunen desto större blir

effekten.

21

Bakom den nya lagen har legat

tankegångar att tvinga fram

ett lokalt politiskt ansvarstagande.

En av Räddningsverkets

allra viktigaste uppgifter innan

lagen träder i kraft är att kunna

intressera politikerna för att ta

detta ansvar. Detta motivationsarbete

måste bedrivas i

nära samarbete med Kommunförbundet.

– Säkerhetsarbetet i kommunerna

kommer i framtiden att

bedrivas annorlunda än i dag.

Hjälpmedlen och arbetssättet

måste förändras. Vår tvååriga

utbildning i risk- och säkerhet

kommer att bli ett värdefullt bidrag

till att bygga upp kompetensen

på kommunal nivå.

Det bästa med lagen

Det bästa, enligt Ivar Rönnbäck,

med den nya lagen är

• att den gör ansvaret för olika

aktörer tydligt

• leder till bättre balans mellan

förebyggande och operativt

• pekar på behovet av helhetssyn

och

• med automatik påskyndar

en förändring av räddningstjänstförvaltningarna.

– Det vore märkligt om ny lag

och ny utbildning inte vore tillräckligt

starka incitament för

att få till en nödvändig förändring

hos svensk kommunal

räddningstjänst.

MATS OSCARSSON

Länsstyrelsen och lagen

– Vi vill veta var ribban ska ligga

Jonas Lundborg, handläggare

vid enheten för räddningstjänst

och civil beredskap

vid länsstyrelsen i Nyköping,

tror att det blir en ny

sorts tillsyn som länsstyrelsen

kommer att utöva.

Tillsynen ska ju bygga på att

kommunerna brutit ner de nationella

målen till lokalt anpassade

verksamhetsmål.

– Det måste innebära att vår

tillsynspersonal måste hålla sig

mera uppdaterad på det området.

Utvärderingen av den kommunala

verksamheten blir

mera kvalitativ än hittills och

kommer att kräva ännu mera

dialog mellan de ansvariga och

tillsynspersonalen.

Räddningstjänstplanerna har

inte kunnat ställas mot någonting

utan ”levt sitt eget liv”,

tycker Lundborg, med lång erfarenhet

i kommunal räddningstjänst

och knappt ett år på

länsstyrelsen.

Hur vida är ramarna?

Länsstyrelsernas personal har

redan fått en första dragning av

vad den nya lagen föreskriver

om tillsyn. Lundborg tycker liknande

sammankomster är ett

bra sätt att höja både kompetensen

och motivationen. Den

sortens utbildning är viktigare

än om Räddningsverket skulle

detaljstyra verksamheten.

– Jag vill av verket få klart för

mig hur vida ramarna är. Var ska

Tema nya lagen

Foto: STIG DAHLÉN

– Kommunpolitikerna måste ta ansvar för att driva frågorna kring

den nya lagen, säger Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck.

ribban ligga? En spridning av de

goda exemplen skulle jag uppskatta,

säger Jonas Lundborg.

Motivationsarbete

I de inledande bestämmelserna

i lagen sägs att länsstyrelserna

ska ”… genom rådgivning och

information stödja kommunerna

i deras verksamhet…”

Lundborg misstänker att en

stor del av deras jobb från i höst

och framåt kommer att innebära

motivationsarbete ute i kommunerna.

Mycket energi ska användas

för att få kommunerna

att ta till sig nyheterna i nya lagen.

Den måste kopplas nära

till lagen om svåra påfrestningar.

Riskinventeringen måste göras

gemensam och analysen

grundas på en helhetsbild.

Samarbeta över gränserna

Charlotte Rouget, räddningstjänstkonsulent

vid länsstyrelsen

i Luleå, är inte överraskad

över de formuleringar som

finns i kommentarerna till lagen.

Där sägs att den förändrade

inriktningen på tillsynsverksamheten

ställer ökade krav på

kompetens och att framförallt

länsstyrelsens roll måste utvecklas

och stärkas.

– Vi har hört liknande tongångar

förr, men kompetensen

finns faktiskt inom länsstyrelsen

som helhet, kontrar Rouget.

Miljöskyddsenheten har till

exempel redan i dag ansvaret

för tillsynen av Seveso-anlägg-

ningar och vi på enheten för

räddningstjänst och beredskap

har medverkat. Vi måste än mer

utveckla vårt samarbete över

enhetsgränserna.

Rouget understryker gärna

den goda kontakt hon haft med

Räddningsverkets tillsynsansvariga

och förväntar sig samma

relation även med ny lag

och ny inriktning.

– Jag är inte särskilt bekymrad

för att den nya lagen ska göra tillsynen

svårare. Jag har vid tveksamheter

rådfrågat tillsynsfolket

och tänker fortsätta med det.

MATS OSCARSSON


22

Sirenen Nr 5 • 2003

Dalarnas brandmän

kartlägger hotbilden

De börjar bli experter på

värsta tänkbara scenario.

Och hur man undviker det.

I Dalarna kartlägger

brandmännen kommunernas

risker.

Sedan två år är riskinventering

en del av det ordinarie jobbet

som brandman. Den här eftermiddagen

har brandmännen

Stefan Glad och Lars-Erik Ramström

i Mora bokat in ett besök

hos ALO Teknik. Företaget ligger

på Industrivägen, har 38 anställda

och konstruerar maskiner

som tillverkar sågblad.

Eftersom brandmännen har

beredskap åker de i 310:an,

”den lilla” befälsbilen, larmställen

finns i baksätet. Kommer

det ett larm avbryter de inventeringen.

Kostnadsfri inventering

De jobbar alltid i par och är

noga med att tala om att besöket

inte är en brandsyn eller

myndighetsutövning, utan en

riskinventering som är helt

kostnadsfri.

– Se det som gratis hjälp att se

över ert brandskydd. Det vinner

både ni och vi på. Vi ger förslag

på hur ni kan höja säkerheten

på företaget, förklarar Stefan

Glad när de tas emot av företagets

kvalitetschef, Per Lind.

– Vem ansvarar för brandskyddet

på arbetsplatsen? undrar

brandman Lars-Erik Ramström.

– Bra fråga, säger Per Lind och

ser ut som ett levande frågetecken.

Han ser lika förvånad ut när

han får veta att regelbunden

brandsyn kommer att försvinna

när den nya lagen om skydd

mot olyckor träder i kraft och i

stället ska företaget skriftligt redogöra

för sitt brandskydd. Systematiskt

brandskyddskontroll

är inget han hört talas om.

– Meningen är att ni själva ska

ordna med brandskyddet i

framtiden, dokumentera och

kontrollera att det fungerar,

förklarar Stefan Glad.

Scenariotänkande

Med checklista i handen synar

de byggnaden inifrån och ut.

Larm, brandcellsgränser, särskilda

risker och utrymningsplaner.

Grunden i riskinventeringen

är att ställa sig frågorna:

vad kan hända, hur troligt är

det att det händer och vad blir

konsekvensen? Det vill säga att

tänka i scenario.

Förutom att

företaget

inte har någon brandskyddsansvarig,

påvisar inventeringen

ett tiotal brister i brandskyddet.

Larmet är visserligen kopplat

mot SOS Alarm men räddningstjänsten

saknar nycklar till företaget.

Andra brister är avsaknaden

av orienteringskarta vid

centralapparaten och för få angreppsvägar.

– Efter inventeringen skriver

vi ett förslag på förebyggande

åtgärder och återkopplar till företaget.

Det kan vara både

tekniska och organisatoriska

åtgärder. I vissa

fall tar vi fram en

insatsplan och övar

på objektet.

Hittills har

Mora räddningstjänst

inventerat ett

femtiotal av de totalt

250 brandsyneobjekt

som finns i kommunen.

Pär Kjellin är

brandmästare i Mora och ser

mycket positivt på arbetet.

– Alla kommuner gör riskanalyser

i dag, men risken är stor

att de bara blir hyllvärmare. Vi

vill med vår modell jobba med

riskanalys så att det blir ett användbart

verktyg.

Hittills har man inte ramlat

över några obehagliga överraskningar.

Resultatet av inventeringen

av farligt gods-trafiken

bekräftade det man redan anat.

Under en vecka, 24 timmar

om dygnet, räknade

brandmännen alla

transporter med farligt

gods som körde

genom Mora. Antalet

– 1,6 per timme –

bedöms som stort

med tanke på att

huvudleden skär

rakt genom tätorten,

100 meter

från gågatan.

– Någon

annan väg

finns inte.

En

Mot en ny tid. Brandmästare Pär Kjellin, räddningstjänsten i Mora, tror på ett tryggare samhälle när

fler tvingas ta ansvar för säkerheten i kommunen.

olycka skulle kunna få ödesdigra

konsekvenser. Det bästa

vore en trafikled runt centrum.

Andra sårbara områden är

kommunens äldreboenden och

den årliga Vasaloppsveckan då

tusentals människor vistas i

kommunen och vi har skidspår

rakt genom stan.

Bredda arbetet

Nu återstår det kanske svåraste

arbetet – att låta säkerhetstänkandet

genomsyra all verksamhet

i kommunen. Många

kommuner lever med traditionen

att frågor rörande skydd

mot olyckor är ”brandkårens

bekymmer”.

I Mora är nästa steg att sätta

samman en så kallad riskhanteringsgrupp

som ska ligga under

kommunstyrelsen.

– Mora är en typisk svensk

kommun, med underskott i

budget och andra problem att

brottas med. Vi måste marknadsföra

säkerhetsfrågorna för

att väcka intresset hos tjänstemän

i andra förvaltningar och

politiker, säger Pär Kjellin.

Han menar att en god analys

av kommunens risker är en förutsättning

för att kunna prioritera

och satsa på rätt saker.

- Nu kan vi exempelvis presentera

att farligt godstrafiken

är en risk. Hur kan vi få en tryggare

lösning i Mora? Om vi vill

ha det. Sådant kan en riskhanteringsgrupp

ta tag i.

KATARINA SELLIUS

Stockholm tidigt ute – ändå blir d

I Stockholm skissas redan på

handlingsprogram.

– Men det kommer att ta

tid. De flesta kommunala

tjänstemän är fortfarande

ovetande om vad den nya lagen

kommer att innebära för

dem, säger Mats Kero vid

räddningstjänsten i Stockholm.

Anledningen till att Stockholm

varit tidigt ute med ambitioner

att möta nya lagen beror på att

de redan 2000 fick kommunfullmäktiges

uppdrag att se

över den nuvarande räddningstjänstplanen.

– När förslaget till ny lag om

skydd mot olyckor blev aktuellt

var det naturligt att vi omformade

arbetet och började tänka

i termer av handlingsprogram,

säger Mats Kero och pekar

på fyra områden där de

tänkt djupare och som så småningom

ska formuleras i ett separat

handlingsprogram inom

räddningstjänsten:

- Förebyggande verksamhet,

- Utryckningsorganisation,

- Olycksförloppsutredningar,

- Personalens kompetens och

färdighet.

– Vi eftersträvar en större frihet

i sättet att nyttja resurserna,

vilket kan leda till nya former

för hur vi använder vår perso-

Tema nya lagen

nal. Det känns också spänstigt

att på allvar börja utvärdera

olyckor. Det sker alldeles för

sällan i dag, vi måste börja lära

oss av det som hänt.

Inga färdiga lösningar

– Men det finns inga färdiga lösningar

och vissa problem i tänket

finns kvar. Som när vi tittar

på risker och analyserar dessa.

Då är kopplingen till handlingsprogrammet

inte alltid

glasklar, menar Kero och förklarar:

– En riskanalys av en kemisk

industri visar att ett stort utsläpp

skulle kunna få mycket

stora konsekvenser. Men hur

ska vi hantera den vetskapen,

det är inte rimligt att dimensionera

styrkor efter ett sådant scenario.

Frågan är vilken ambitionsnivå

vi ska ha.

Inventering av riskkällor

I arbetet med handlingsprogram

tar man avstamp i en inventering

över riskkällor och

statistik över ofta förekommande

”vardagsolyckor”. Ett 30-tal

typolyckor identifieras som sedan

analyseras utifrån olyckans

fem skeden (förhindra olyckan,

lindra konsekvenser i förväg,

förbereda insats, utföra insats

samt återkoppla).

– Detta för att vi ska se hur vi

ska skydda staden och dess

människor mot olika typolyckor.

Här kommer vi nog att se

stora skillnader: vissa typolyckor

lönar det sig att jobba förebyggande

mot, medan andra

får vi nöja oss med att försöka

hantera när och om de skulle

inträffa. Det gäller att formulera

mål mot typolyckorna, både

för förebyggandearbetet samt

för räddningsinsatsen, förklarar

Ulf Lundström, Stockholms

Brandförsvar.

– Exempel vid räddningsinsats

kan vara att vi åtar oss att

utföra livräddning och brandsläckning

vid typolyckan ”lägenhetsbrand”,

medan vi kan-


Sirenen Nr 5 • 2003

Foto: KATARINA SELLIUS

Vad kan hända här då? Brandmännen Lars-Erik Ramström och Stefan Glad vid räddningstjänsten i Mora, inventerar risker hos industrier

på orten. Här synas företaget ALO Teknik i sömmarna. Kvalitetschef Per Lind anar att vissa detaljer i brandskyddet kunde vara bättre. Senare

får han kostnadsfritt ett förslag på åtgärder från räddningstjänsten. Syftet är att göra företaget till en tryggare arbetsplats.

Att locka fram viljan hos

personalen.

Det har varit det viktigaste

för att få riskprojektet i

Dalarna att snurra.

Alla heltidsanställda brandmän

och brandförmän i Dalarna

jobbar numera med riskinventering.

När länsriskprojektet började

fanns förebyggande avdelningar

och operativa avdelningar

som levde skilda liv.

– Gränser har suddats ut i takt

med att projektet växt sig starkare

ute i räddningstjänsterna.

ske endast åtar oss att göra

punktvisa livräddningsförsök

och begränsa branden vid typolyckan

”brand i komplex anläggning”.

Politikerna tar ställning

Det åskådliggör räddningstjänstems

kapacitetstak för politiker,

allmänhet och brandförsvarets

egen personal.

– Ansvariga politiker får sedan

ta ställning till om de angivna

åtagandena är acceptabla

för respektive typolycka. Om

man finner att ambitionerna är

för låga får man omfördela resurserna

eller tilldela ytterligare

medel för att öka slagkraften

Det bestämdes tidigt

att alla brandmän

och befäl skulle vara

med, på så vis blir det

inte ett isolerat projekt.

Alla strävar med

gemensam ansträngning

åt samma håll,

säger brandingenjör

och projektledare Jonas

Röjås, räddningstjänsten

Dala Mitt,

som varit den som initierat

projektet.

Omställningen till ett helt

nytt sätt att arbeta med risker

har inte gått helt smärtfritt.

mot just den typolyckan, menar

Lundström.

Ska snarast påbörjas

I våras tog räddningstjänsten i

Stockholm nästa stora steg –

helhetsperspektivet: Hur ska

skyddet mot olyckor ordnas för

Stockholms stad?

Frågan ligger nu som ett

ärende hos kommunfullmäktige.

Där föreslår brand- och

räddningsnämnden att arbetet

med stadens handlingsprogram

snarast påbörjas.

– Vi tror att det är lämpligt att

stadsledningskontoret och

brandförsvaret tillsammans

samordnar arbetet.

Tema nya lagen

Passning till räddningscheferna:

– Tala inte om hur jobbet ska göras

Jonas Röjås

– Det har varit motsättningar.Brandmannayrket

är ett fysiskt

krävande arbete

och nu ska man plötsligt

sätta sig vid en dator

och mata in riskdata

från inventeringar

och rita insatsplaner.

Det tar lång

tid att ändra attityder

och det är en process

som inte kan forceras.

Efter två år lever projektet av

sig själv. Ledningen har haft en

viktig roll i arbetet.

– Räddningschefens uppgift

– Vi ser framför oss ett handlingsprogram

för hela staden

med övergripande målformuleringar.

Detaljerna får växa

fram i åtaganden och arbetssätt

ute i de olika förvaltningarna.

På så vis kan olika säkerhetsingredienser

vävas in i den normala

verksamheten. Arbetet

med handlingsprogrammet

förutsätter aktiv medverkan

från flertalet förvaltningar och

bolag i staden.

Kommer inte att hinna

Hittills har dock inte frågan om

handlingsprogram fått den

tyngd räddningstjänsten hoppats

på.

har varit att sätta långsiktiga

mål, förklara varför målen är

bra och sedan stötta personalen

i arbetet. Det viktiga är att

inte tala om hur målet ska nås

och hur jobbet ska göras. Personalen

är inte intresserad av att

göra ”chefens jobb”. Brandmännen

bestämmer själva hur

arbetet läggs upp och de har

fått förtroende att göra det, säger

Röjås.

KATARINA SELLIUS

et svårt att klara tidplanen

– Det finns större frågor för

politiker att ta itu med. Vi har

inte fått fram vårt budskap och

tjänstemännen inom de flesta

förvaltningar och bolag är nog

ganska ovetande om vad den

nya lagen kommer att innebära

för dem.

– Jag kan redan nu säga att

omställningstiden är för kort

för oss , vi kommer inte att hinna

få fram ett handlingsprogram

till 2005. Att skära på tvären

genom en så här stor stad

och få med alla förvaltningar

tar tid.

KATARINA SELLIUS

Riskinventering

i Dalarna

23

Mora räddningstjänst och

Räddningstjänsten Dala Mitt

(Falun, Borlänge och Säter) påbörjade

1999 ett riskinventeringsarbete

med syfte att öka

riskmedvetenheten, förbättra

säkerheten och låta kommunernas

riskbild styra räddningstjänstens

verksamhet i

större utsträckning än tidigare.

Arbetet innebar att all räddningstjänstpersonal,

såväl utryckande

som förebyggande,

deltog i att inventera, identifiera

och eliminera risker.

Länsriskprojektet

2001 gick länsstyrelsen och

samtliga räddningstjänster i

Dalarna samman i ett regionalt

riskprojekt. Kommunerna

satsade 3.60 kronor/kommuninvånare

och år.

Syftet var att införa en ny modell

för riskhantering (med

Mora och Dala Mitts riskanalysmetod

som förlaga). Riskinventeringar

har pågått under två

år och 850 objekt i länet – hotell,

industrier, sjukhus, vårdinrättningar

och skolor – har hittills

analyserats avseende

brand- och explosionsrisker.

Räddningstjänsternas arbete

ska fungera som en tändande

gnista för att respektive kommun

ska förbättra sitt säkerhetsarbete.

I de nya handlingsprogrammen

ska kommunerna redovisa

risker, sätta upp mål för säkerheten

och ange hur säkerhetsarbetet

är anordnat.

Mål

Målet är att länets medborgare

ska tillförsäkras en trygg och

säker miljö, där riskerna för

olyckor fortlöpande ska minskas.

2008 ska antalet högriskobjekt

ha minskats med 30

procent.

Högriskobjekt:

När en inventering är gjord

lägger man in resultatet i en

riskmatris med sannolikhet på

ena axeln och konsekvens på

andra axeln. Sammanvägningen

av sannolikhet och konsekvens

blir den samlade risken

på en skala 1-5. Därefter bedöms

vilka åtgärder som bör

genomföras för att minska risken.

En 4:a eller 5:a innebär att

det är ett högriskobjekt.

Gis, geografiskt

informationssystem:

Dalarnas räddningstjänster har

gått samman om Gis.

Resultatet av riskinventeringarna

matas in i en riskdatabas,

kopplad till ett en riskkarta.

GIS är ett bra hjälpmedel för

att behandla stora informationsmängder,

presentera riskbilder

och som stöd vid räddningsinsatser.


24

Sirenen Nr 5 • 2003

Nya lagen och krishanteringssystemet – hur hänger det ihop?

– Politikerna måste ta ett

Krishanteringssystemet och

lagen om skydd mot olyckor.

Hänger det ihop?

– Politikerna ute i kommunerna

kan inte ena dagen

sitta och diskutera kriser

och nästa dag sätta sig i

ett annat möte och prata

olyckor. Det måste samordnas

på något vis, säger

Thord Eriksson, Kommunförbundet.

Just nu sker stora förändringar i

Sveriges sätt att

hantera kriser och

olyckor.

– Vi ser kommunens

interna

skydd, ny lagstiftning

inom skydd

mot olyckor och

extraordinära händelser

samt ett nytt

krishanteringssystem

som parallella

system som alla är

under förändring,

säger Thord Eriksson

som anser att

det löper en röd

tråd genom systemen.

Thord Eriksson

På ett bredare plan

En tråd som man ute i kommunerna

bör försöka att nysta upp.

– Från centralt håll stiftas lagar

som är tänkta att vara bra

verktyg för att skapa ett säkrare

samhälle. Men de har inte tänkt

ut hur de olika systemen hänger

ihop. Jobbet att göra detta

rationellt och få ett samordnat

säkerhets- och krishanteringsarbete

hamnar på kommunerna.

– Det kommunala säkerhetsarbetet

bör i framtiden ske på

ett betydligt bredare plan och

vi ser gärna att kommunerna

skaffar sig en helhetssyn och

försöker lirka ihop de här systemen

till ett.

Hur det ska gå till är en nöt att

knäcka och det finns inga färdiga

lösningar att få från Kommunförbundet.

Thord Eriksson vill belysa

problemet så här:

– Ta en verksamhet på en skola.

Först kommer kommunens

säkerhetssamordare och vill

diskutera försäkringsfrågor.

Nästa

dag kommer räddningstjänsten

och

vill kolla brandskydd

och olycksförebyggandeåtgärder.

Därefter

dyker kommunens

beredskapssamordnare

upp och

vill prata om hur

kriser ska förebyggas,

utan att bry sig

om vilka olycksförebyggandeåtgärder

som redan vidtagits.

Det känns inte särskilt effektivt,

eller hur?

– Det är svårt att se helheten,

men vi anser att den finns där.

Om vi inte lyckas se dessa system

som en helhet har vi tyvärr

skapat ett ineffektivt och mycket

resurskrävande system.

En koppling är själva målet.

– En fungerande verksamhet

utan störningar är målet för

kommunens interna skydd.

Störningar kan vara allt från

brist på pengar och sjukskrivningar

till inbrott och olyckor.

Detsamma gäller kommunens

skydd mot olyckor och an-

svaret som består i att bedriva

räddningstjänst och stödja den

enskilde i det olycksförebyggande

arbete för att nå ett samhälle

utan olyckor.

– En satsad krona här går genast

tillbaka till det interna

skyddet som också stärks.

Extraordinära händelser

Vid årsskiftet började den nya

lagen om extraordinära händelser

att gälla. Lagen är en del

av ett nytt krishanteringssystem,

där landets kommuner

och landsting står i centrum.

Det innebär att kommunen är

skyldig att ha en plan för hur en

uppkommen kris ska hanteras.

Lagen innebär att många aktörer

i kommunen behöver samarbeta

vid en kris; räddningstjänst,

förvaltningar, politiker,

lokala företag och olika organisationer.

– Det här är en gråzon som vi

inte är så bra på. Det handlar

om allvarliga olyckor som påverkar

hela samhället och som

kräver en tvärsektoriell insats.

Hur tar man hand om konsekvenserna

och vem gör vad?

Men vi anser att den här typen

av störningar och allvarliga kriser

hänger intimt samman med

lagen om skydd mot olyckor.

– Det som utlöser krisen är

ofta en olycka som kräver räddningstjänstinsats.

Och har man

satsat bra med pengar på det

olycksförebyggande arbetet

samt på en effektiv operativ organisation

minskar också risken

för kriser.

Före, under och efter

– Också arbetssättet förenar. I

skydd mot olyckor ska vi inven-

tera risker och förebygga olyckor,

bygga en effektiv räddningstjänst

och vidta efterföljande

åtgärder. Inom krishanteringen

gäller samma syn. Vi analyserar

de hot vi exponeras för

och bygger ett robust samhälle

som ska stå emot påfrestningar,

vi organiserar en effektiv krishantering

och vi återställer efter

en kris.

Sättet att arbeta på ”tvären” är

också en gemensam nämnare.

En kris kräver ett tvärsektoriellt

arbete och ett samspel mellan

flera olika aktörer

Den enskildes ansvar det viktigaste,

tycker statssekreterare Hjelm

Begreppet skydd mot olyckor

kan i och för sig tolkas

hur brett som helst, men Jonas

Hjelm, statssekreterare

vid försvarsdepartementet,

är mycket tydlig när han

hävdar att denna lagstiftning

inte gäller hela samhällets

arbete med att förebygga

olyckor.

– Den här lagen omfattar det

som ligger inom försvarsdepartementets

ansvarsområde,

men det finns utvecklingspotential,

bland annat genom

den verksamhet som bedrivs

vid det nationella centrumet

för erfarenhetsåterföring från

olyckor, NCO, i Karlskoga.

– Vi ska inte spänna över hela

spektret men bidra till att brygga

över mellan olika sektorer

och stimulera till utbyte av erfarenheter.Försvarsdepartementet

kan inte ensamt bära

NCO, varken ekonomiskt eller

idémässigt. Jag är optimistisk

när det gäller framtida finansiering

av NCO, säger statssekreterare

Hjelm.

Verket kan överklaga

Under den tid som räddningstjänstlagen

fungerat har det då

och då förekommit olika tolkningar

om vad som är räddningstjänst

eller inte.

Den nya lagen kräver samma

förutsättningar för att rädd-

Tema nya lagen

ningstjänst ska föreligga,

men innehåller

nyheten att staten

genom Räddningsverket

ska

kunna överklaga

beslut av till exempel

länsrätten.

– Allt skadebegränsande

arbete

kan rimligen inte

vara räddningstjänst,

tycker Jonas

Hjelm.

– Det är åtgärderna och resurserna

som måste avgöra när det

är räddningstjänst, inte den

kommunala ekonomin, understryker

han.

Enligt propositionen föreslås

Jonas Hjelm

Vart är svensk räddningstjänst på väg?

Något givet svar finns inte, mer än att

lagen om skydd mot olyckor och det nya

krishanteringssystemet ställer krav på

att verksamheten breddas.

– Kommunen i sin helhet behöver lära

sig att se helheten, säger Thord Eriksson.

sotningen fortsätta

som ett kommunalt

ansvar. Så sent som

förra våren krävde

ett enigt försvarsutskott

att sotningsmonopolet

skulle

försvinna.

– Jag tycker vi hittat

en medelväg

inom sotningen, säger

Jonas Hjelm. Regleringen

har minskat

och vi öppnar

för viss ökad konkurrens. Staten

har tillsynsansvaret, kommunerna

för utförandet och

den enskilde för sitt eget

brandskydd. Jag tycker vi gått

utskottet till mötes och hoppas

på positiv reaktion tack vare

den ökade flexibiliteten.

Tung uppgift för verket

Det viktigaste med den nya lagen,

som klart anger den enskildes

ansvar, är att dessa fysiska

och juridiska personer

verkligen får information om

vad som förväntas av dem. Den

enskilde måste, enligt statssekreteraren,

göras medveten om

vad lagen kräver i fråga om

eget ansvar.

– Här väntar en tung uppgift

för Räddningsverket och kommunerna,

slutar Jonas Hjelm.

MATS OSCARSSON


Sirenen Nr 5 • 2003

– Området skydd mot olyckor

kräver ett samspel mellan olika

förvaltningar i det olycksförebyggande

arbetet. Vi kan inte

ha en mängd nätverk som sysslar

med samma saker, det vill

Olycksutredningar en nyhet

Ett av de helt nya inslagen i

lagen om skydd mot olyckor

är den olycksundersökning

som ska göras när en räddningsinsats

är avslutad.

Undersökningen ska klarlägga

orsakerna till olyckan, olyckans

förlopp och hur själva insatsen

har genomförts.

Regeringen ser denna

granskning som en del av den

interna kvalitetssäkringen hos

kommunerna. Granskningen

kan ligga till underlag för att

utveckla metoderna för framtida

räddningsinsatser och ska

också utgöra en grund för kommunerna

när de formulerar

sina mål för verksamheten. Undersökningarna

ska ses också

som en del av det material som

tillsynsmyndigheterna ska

stödja sig på vid bedömningen

av om kommunen lever upp till

säga hur vi ska få ett säkrare och

tryggare samhälle. Vi kan inte

ha ett system som innebär att vi

ena dagen sitter ner och diskuterar

olyckor, nästa dag pratar

vi kriser för att tredje dagen dis-

de mål som satts upp.

Denna nya skyldighet för

kommunerna träder ikraft den

1 juli 2004. Dessförinnan ska

Räddningsverket komma med

så mycket stöd som är möjligt.

Upptrimmad insatsrapport

– Vi räknar med att vårt metodstöd

för dessa olycksundersökningar

ska formas i tre etapper,

säger Thomas Gell, ansvarig

för metodutveckling på detta

område.

– Det första och lägsta trappsteget

är att se över den insatsrapport,

som räddningstjänsterna

i dag fyller i efter en insats,

och komplettera den så att

den uppfyller lagens krav, säger

Gell. Rapporten måste bli mera

fullödig, men ändå inte innebära

en alltför snabb ambitionshöjning

på kort tid.

För att olycksundersökning-

Tema nya lagen

helhetsgrepp

Foto: JOHAN EKLUND

kutera olika försäkringslösningar

för det interna skyddet,

anser Thord Eriksson.

Skadar trovärdigheten

Ytterligare en röd tråd är synen

på själva skadan.

– Och här vill jag tro att vi är

på väg att ändra vårt synsätt. Tidigare

har vi pratat liv och hur

mycket det kostar samhället i

kronor. I krishanteringssystemet

oroar vi oss mer för trovärdigheten

eftersom en kris som

inte hanteras på rätt sätt, allvarligt

kan rubba tron på samhället

och demokratin.

Detsamma vill han påstå

kommer att gälla även för området

skydd mot olyckor och

det interna skyddet.

– En brand på ett ålderdomshem

med skadade människor

och byggnader skadar trovärdigheten

på lång sikt. Vi börjar

ställa oss frågor som: ska vi våga

lämna våra gamla på kommunala

ålderdomshem i framtiden?

Ansvarsfördelningen som utgår

ifrån ett tydligt underifrånperspektiv

är en annan gemensam

nämnare.

– I lagen om skydd mot olyckor

börjar man med att skriva

vad den enskilde ska göra och

därefter kommer kommunen

och staten. I krishanteringssystemet

är det kommunernas

krishanteringsförmåga utifrån

lokala behov som väger tyngst.

Därefter kommer länsstyrelsens

och regeringens ansvar.

KATARINA SELLIUS

arna ska bli det verksamma

hjälpmedel, som regeringen eftersträvar,

ska Räddningsverket

i höst genomföra en utbildning

i samarbete med KTH. Den är

tänkt att utgöra en grund för utveckling

av en metodik för mera

djupgående undersökningar.

Regeringen säger i propositionen

att en undersökning

inte behöver vara särskilt komplicerad.

Dokumentationen

och analysen ska stå i proportion

till olyckans art. För de flesta

olyckor bör en ”upptrimmad”

insatsrapport räcka gott

och väl.

– Men vi anser att kommunerna

är betjänta av ytterligare

redskap för sitt analysarbete

och vi går alltså vidare och utarbetar

hjälpmedel också för

mera avancerade undersökningar,

säger Thomas Gell.

Sotningsmonopolet består

25

Det kommunala sotningsmonopolet består, men den enskildes

ansvar sätts i förgrunden. Kommunen ska i brandförebyggande

syfte ansvara för sotningen, men en fastighetsägare får tillåtelse

att själv sota eller låta någon annan utföra arbetet. Det kommunala

ansvaret ska garantera att sotning även i fortsättningen

kommer att ske i glesbygden.

Den politiska motiveringen till förändringen är att den enskilde

ska kunna påverka hur sotningen sker. Regeringen hoppas

därigenom kunna få in fler aktörer i verksamheten och öka konkurrensen.

Sotningen ska omfatta skorsten, tak och de delar av byggnaden

som ligger i anslutning. Däremot försvinner dagens krav på

rengöring och kontroll av imkanaler i bostadshus.

Inga specifika behörighetskrav

För den personal, som ska vidta förebyggande åtgärder och

göra räddningsinsatser, finns i lagförslaget inga specifika behörighetskrav.

Länsstyrelserna och Räddningsverket ska i sin tillsynsverksamhet

se till att kommunerna har den kompetens

som behövs.

Regeringen har eftersträvat ett system som är mera flexibelt än

det nuvarande och som kan anpassas till den lokala riskbilden.

Variationerna på kompetensen kan alltså komma att öka mellan

kommunerna, men brandingenjör Thord Eriksson på Kommunförbundet

tror ändå att Räddningsverkets tvååriga utbildning

kommer att utgöra rekryteringsbasen för kommunernas

framtida arbete med skydd mot olyckor.

– Jag tror inte att många kommuner själva startar utbildning.

Avgörande blir om de 300 som examineras varje läsår kommer

att täcka behovet, säger Thord Eriksson.

Brandsyn blir tillsyn

En skriftlig redogörelse för brandskyddet ska lämnas av den som

driver verksamhet eller äger en byggnad eller anläggning där

risken för brand eller konsekvenserna av en brand bedöms som

stor. Denna dokumentation är tänkt som ett av underlagen för

den tillsyn som ersätter brandsynen.

Enligt övergångsbestämmelserna ska den skriftliga redogörelsen

lämnas in till kommunen senast 1 januari 2005.

Nuvarande brandsyn gäller fram till dess att detta är gjort.

Det betyder att man frångått den tidigare termen brandskyddsdokumentation.

– I lagförslaget har det ändrats till redogörelse för brandskyddet.

Anledningen är att det krockade med en term i byggnadslagstiftningen,

förklarar Mette Lindahl-Olsson, Räddningsverket.

Räddningstjänst eller inte?

Den frågan har under årens lopp diskuterats främst i ärenden

där kommunerna sökt statlig ersättning för omfattande räddningsinsatser.

Under perioden 1987 – 2000 betalade Räddningsverket

124 miljoner kronor till kommunerna.

I några fall har ersättningens storlek gått till en tvist i förvaltningsdomstol.

Kommunerna har överklagat Räddningsverkets

beslut och länsrätterna har gått på kommunernas linje – i de

flesta fall med en vidare tolkning av räddningstjänstbegreppet

än verket gjort.

De regler som nu gäller ger inte staten rätt att överklaga. I den

nya lagen får staten – genom Räddningsverket – rätt att föra talan

mot det beslut en domstol fattat.

Genom överprövning kan så småningom ett antal prejudikat

ge konkreta svar på frågan om vad som ska betraktas som räddningstjänst.

Kommunvis statistik nästa år

I januari planerar Räddningsverket att ge ut en skadeatlas för

samtliga åldersgrupper med kommunvis statistik som baseras

på insatsrapporter och sjukhusvård.

– Ett faktaunderlag om skadeutvecklingen som kan användas i

kommunernas säkerhetsarbete, säger Thomas Gell, ansvarig för

Tvärsäkerhetsprojektet.

– Har man ambitionen ute i kommunerna att minska antalet

olyckor måste man först och främst veta hur många de är. Det

är en uppgift som många kommuner saknar i dag. Man vill se

mönster att just här sker det trafikolyckor eller just här sker

drunkningsolyckor för att veta var man ska sätta in åtgärder.

I dag finns en barnskadeatlas som beskriver utvecklingen för

personskador hos barn och ungdomar i samtliga kommuner,

län och på riksnivå.

I september kommer NCO ut med en äldreskadeatlas där olika

typer av skador hos äldre människor redovisas kommunvis.


26

Det finns farhågor om att

den nya lagen blir kommunalförbundens

död.

Men det är något som Peter

Carlstedt, räddningschef

vid Räddningstjänsten Höga

Kusten-Ådalen vänder sig

emot.

– Vi ser det snarare som

en chans att äntligen bredda

vår verksamhet, säger han.

I stället för att bara åta sig uppdraget

utryckande räddningstjänst,

ser man möjligheten att

”bygga ut” förbundet med fler

uppgifter inom området trygg

och säker kommun i samverkan

med de kommunala förvaltningarna

i medlemskommunerna.

Den 1 januari i år gick räddningstjänsterna

i Sollefteå,

Kramfors och Härnösand samman

i ett kommunalförbund

som numera heter Räddningstjänsten

Höga Kusten-Ådalen.

Organsiationen består av 170

personer fördelat på tre heltidsstationer

och sex deltidsstationer.

Bredda verksamheten

– Vi är tre små kommuner med

ansträngd ekonomi och med

ett geografiskt läge som gjort

det svårt att rekrytera ledningspersonal.

Vi hade möjligheten

att välja väg och i slutändan

övervägde fördelarna med att

gå ihop i ett förbund. En större

organisation är mer attraktiv i

det avseendet, säger Peter Carlstedt.

– Det finns alltid en risk att

I höst drar räddningstjänsten

i Malmö igång arbetet i

den nyetablerade analysoch

projektenheten. Syftet

är att sammanställa det säkerhetsarbete

som redan i

dag sker på olika håll i kommunen.

– Vi vill klara ut vilka strukturer

som redan finns. Ofta tror vi

inom räddningstjänsten att det

bara är vi som arbetar med säkerhet,

men så är det ju inte.

Olycksutredningar och olycksförebyggande

arbete görs redan

inom flera områden som

exempelvis inom trafiken, i vården

och skolan, säger Per-Erik

Ebbeståhl, chef för enheten.

Det handlar om att inventera

hur säkerhetsarbetet sköts i de

olika stadsdelarna i Malmö och

inom de olika förvaltningarna.

det blir ”vi och dom” vid en förbundsbildning.

Men vi ser det

inte så utan har tänkt mycket på

hur vi ska undvika en sådan utveckling.

Vi ser istället en möjlighet

att ta oss an den här stora

konkreta uppgiften som det innebär

att bredda anslaget och

arbeta olycksförebyggande

med allt från vardagens olyckor

till katastrofer.

– I vårt fall tror jag det underlättar

att de tre kommunerna är

jämnstora, med drygt 20 000

Hur utreder tekniska förvaltningen

och gatukontoret olyckor?

Hur hanteras och följs

olyckor inom vård, skola och

omsorg upp? Vilka regelsystem,

strukturer och vilken politisk

styrning finns?

– Vi ser arbetet som en omvärdsanalys

som syftar till att ta

reda på vad som händer utanför

brandkåren. Men det är viktigt

att detta blir hela kommunens

arbete. Risken finns alltid

att brandkåren tar för stort ansvar

i säkerhetsfrågor, att det

blir en ren brandkårsprodukt.

Så hade vi inte tänkt det.

Intresset varierande

Intresset för säkerhetsfrågor är

dock ganska skiftande i de olika

kommunala verksamheterna.

– Jag, som representant för

brandkåren, är extremt intres-

Tema nya lagen

Förbunden och nya lagen:

Carlstedt ser hellre

möjligheter än problem

Lagen skapar ökade möjligheter att bredda verksamheten och arbeta

olycksförebyggande med allt från vardagens olyckor till katastrofer,

säger räddningschefen Peter Carlstedt.

invånare var och att det inte

finns någon tydlig ”storebror”.

Två stolar och en brygga

För att undvika att räddningstjänsten

ska hamna vid sidan av

övriga förvaltningar har det

byggts en organisation som

snarare ska förstärka kontaktytorna

mellan de tre kommunerna

och räddningstjänsten.

Bland annat har särskilda

områdeschefer utsetts som ingår

i respektive kommuns led-

serad av dessa frågor men på

exempelvis vårdinrättningen är

bekymret i första hand att ge

patienterna den vård de behöver.

Det är en annan verklighet.

Ska man nu börja arbeta med

säkerhetsfrågor också, är risken

att det ses som ytterligare en arbetsuppgift

och börda, säger

Ebbeståhl.

– Därför är det viktigt att vi

kan peka på nyttan med detta

analysarbete. Målet är att få

igång ett kommunövergripande

säkerhetsarbete, att nå en total

samsyn i de här frågorna och

få med politikerna i arbetet.

Analys- och projektenheten

syftar till att förbereda Malmö

för införandet av lagen om

skydd mot olyckor och koppla

det till krishanteringssystemet.

– Svårigheten är hur man värderar

och beräknar olika risker.

ningsgrupp samt i förbundets

ledningsgrupp. Dessa tre personer

sitter så att säga på två stolar

och ska utgöra en brygga

mellan räddningstjänstförbundet

och medlemskommunerna.

Det kan bli tre olika viljor

om hur skyddet mot olyckor

ska ordnas i tre olika kommuner?

– Ja, det är vi i förbundet som

måste anpassa oss. Vi är inställda

på att arbeta med handlingsprogram

på tre fronter utifrån

medlemskommunernas förutsättningar.

Vi får helt enkelt

göra samma sak tre gånger.

– Det blir mycket papper och

många beslut, men det får vi

ändå på köpet när vi växer och

blir större.

Som separata ärenden

Tanken är att handlingsprogrammen

körs som separata

ärenden i respektive kommun

där fullmäktige får tycka till. Sedan

är det förbundsdirektionen

som fastställer handlingsprogrammet.

Målsättningen är att samordna

allt säkerhetsarbete, också

avseende beredskap inför större

kriser och extraordinära händelser.

– Vi har redan knutit kontakter

med beredskapsplanerarna

i respektive kommun. Jag tror

det finns goda förutsättningar

för oss att bredda vårt arbete

och använda oss av nya metoder

i den nya lagens anda. Vi ser

hellre möjligheter än problem,

säger Peter Carlstedt.

KATARINA SELLIUS

Malmö börjar med omvärldsanalys

Enligt lagen om extraordinära

händelser ska vi ta fram en sårbarhetsanalys

för stora och påfrestande

olyckor. Å andra sidan

ska vi enligt lagen om

skydd mot olyckor ta fram riskanalyser

för vardagsolyckor.

Det är två olika områden som

kräver olika typer av analyser.

Samtidigt som det hänger ihop.

Vill inte stressa

Arbetet beräknas pågå under

hösten och under stora delar av

2004. Några kommunala handlingsprogram

är inte aktuella

för stunden.

– Det här arbetet måste få ta tid

och göras grundligt. Vi vill inte

stressa fram något halvbra och

göra en massa dubbelarbete.

KATARINA SELLIUS

Sirenen Nr 5 • 2003

Här kan du få

veta mer

Sirenens tema om den nya lagen

ger svar på en del frågor.

För dig som vill veta mer, gå in

på Räddningsverkets hemsida

www.srv.se

Klicka till höger på ”Förslag

till lag om skydd mot olyckor”.

Där kan du bland annat

hitta en lista på kontaktpersoner.

Dessa kan svara på frågor

om lagförslaget och verkets

arbete. Varje kontaktperson

har ett eget ansvarsområde,

som framgår av listan.

Propositionen i sin helhet

kan laddas ned som PDF på

följande adress:

http://forsvar.regeringen.se/pro

positionermm/propositioner/

Regional

information

om lagen

Under hösten genomförs regionalainformationsseminarier

om den kommande lagen

om skydd mot olyckor i ett

stort antal län.

Tidigt ute är bland andra

Dalarna, Kronobergs och Kalmar

län. Seminarierna ger information

och tillfälle till dialog

om både lagen om skydd

mot olyckor och den nya lagstiftningen

om extraordinära

händelser i fredstid.

Målgrupp är tjänstemän och

förtroendevalda i kommuner

samt verksamhetsansvariga i

övrig offentlig verksamhet

och i näringslivet. Seminarierna

genomförs av länsstyrelserna

med stöd av Räddningsverket

och Krisberedskapsmyndigheten.

Mer information om seminarierna

finns på www.srv.se

Ny serie

idéhandböcker

Räddningsverket kommer

hösten 2003 och våren 2004

att ge ut en serie idéhandböcker

med koppling till den

kommande lagen om skydd

mot olyckor.

Böckerna bygger på erfarenheter

från framförallt Jönköpings

kommun och rön från

bland annat verkets forskning

om kostnad-nytta.

Den första boken i serien

heter ”Målstyrning av skydd

mot olyckor på lokal nivå –

med exempel från Jönköping”.

Författare är Sven-Erik

Frödin och Fredric Jonsson. I

en andra bok skriven av Fredrik

Björnberg och Göran Melin

behandlas ”Att beställa

och utforma räddningsinsatser”.

Den tredje boken i serien

har arbetsnamnet ”Processen

att arbeta med handlingsprogram

för skydd mot olyckor”.


En ny vardag för Perra Jönsson

Brandmän i vården

blev en succé i Sveg

Försöket i Sveg i Härjedalen

med brandmännen som jobbar

inom vården blev succé.

Nu väntas projektet bli permanent

– och alla är nöjda.

Brandmännen delar sin tjänst

mellan brandstationen i Sveg

och arbete inom äldrevården i

kommunen.

Sirenen har tidigare berättat

om försöket i Härjedalen och

när vi nu återkommer är det

bara att konstatera att resultatet

överträffar alla förväntningar.

Sammanlagt nappade sex deltidsbrandmän

på uppropet för

ett och ett halvt år sedan då något

ljushuvud kläckte idén med

kombitjänsten.

Den 28 februari gick projekttiden

ut och nu är det upp till

Bengt Åkerström från Högskolan

i Östersund att presentera en

utvärdering av testet. Men allt

talar för att projektet kommer

att bli permanent i framtiden.

Perra Jönsson var tidigare anställd

på Systembolaget i Sveg,

men nappade på erbjudandet

att delta i den här nya verksamheten.

– Alla vill ha en fortsättning

och det har verkligen varit roligt

att få lära sig något nytt. Visst

var jag aningen skeptisk i början,

men nu känns allt toppen,

säger han.

Perra Jönsson delar nu sin tid

mellan brandstationen i Sveg

och äldreboendet på Senioren

och sjukhemmet.

– Olyckskorparna pratade

mycket om att vi snabbt skulle

tröttna på att torka tanterna i

rumpan, men så har det absolut

inte blivit, säger han.

– Jag tror att det behövs män

inom vården också och gubbarna

tycker det är kul när vi kommer

och kan prata om jakt och

fiske.

– Visst blev det lite si och så

ibland när jag skulle rulla upp

håret på tanterna och jag var livrädd

att jag skulle bryta armarna

av dem vid lyft, men det var

ingen fara och jag kom in i jobbet

ganska snabbt, berättar Perra

Jönsson.

Manligt nätverk

Han gick tillsammans med sina

arbetskamrater en tio dagars

vårdutbildning, som sedan följdes

av ytterligare kunskaper genom

ett manligt nätverk.

– Det är en kille som jobbar

inom vården och han lärde oss

massor av saker som vi haft nytta

av, till exempel lyftteknik, hur

kostkorten fungerar och en så

enkel sak som att stoppa in en

hörapparat.

Harriet Tunell, som ansvarar

för verksamheten från kommunens

sida är precis lika entusiastisk

som alla andra:

– Nu väntar vi på ett politiskt

beslut och tills dess kör vi på

som förut. Alla gillar idén, vårdtagarna,

personalen och naturligtvis

brandmännen själva som

känner stor tillfredställelse i sin

nya yrkesroll, säger hon.

Många hör av sig

Projektet i Sveg har väckt stor

uppmärksamhet i hela landet

och räddningstjänsten har tappat

räkningen på alla studiebesök

och förfrågningar som

kommit under det senaste året.

– Mellan 25 och 30 kommuner

som hört av sig, säger räddningschefen

Otti Gabert.

– Situationen var verkligen besvärlig.

Både vi och socialtjänsten

hade stora problem. Genom

den här konstruktionen fick vi

inom räddningstjänsten två heltidsanställda

och vården fick en

vikariepool med fyra personer.

– Jag är lika nöjd som övriga

och vi fick på köpet brandmän

som är mycket tryggare i sin yrkesroll

och har naturligtvis blivit

kunnigare när de jobbar

mera på brandstationen och på

så sätt blir hela kåren bättre, säger

Otti Gabert.

Efterföljare till Sveg-modellen

finns nu på Orust. Strömstad

håller på med något liknande

och förmodligen startar Norrtälje

inom kort. Även Svedala i

Skåne har visat stort intresse.

Jan Luthman

(frilansjournalist)

Foto: JAN LUTHMAN

Viran Börjesson är en av de 48 seniorerna på äldreboendet och hon

gillar Perra Jönsson och hans kamrater från räddningstjänsten.

– De är bra och de sköter sig, säger hon.

På bilden nedan är det Kristen Larsson som får dagens lunch, makaronipudding.

”Gubbarna tycker att det är kul när vi kommer hit

och snackar jakt och fiske med dem”, säger Perra Jönsson.


28

Mobil brandvarningsutrustning

används för att varna

om bränder som räddningstjänsten

släckt återtänds.

Räddningstjänsten i Umeå

har utvecklat en egen utrustning

med ambition att

öka systemets säkerhet.

Konceptet är egentligen inte

nytt. Utrustningen består av en

väska med en sändare, en antenn

och tre-nio trådlösa

brandvarnare.

– Vi har använt oss av befintlig

teknik, men lagt till viktiga

funktioner som vi anser har

saknats på tidigare modeller i

handeln. Vår utrustning bygger

på radiotrafik och är ständigt

övervakad. Det gör den mer tillförlitlig

än andra typer av

brandväskor. Systemet är noga

testat, säger Anders Lindgren,

tekniker vid räddningstjänsten.

Sänder en signal

Efter en brand lämnar brandmännen

väskan i huset, antennen

placeras lämpligast i ett

fönster och brandvarnarna placeras

ut. Skulle branden återantända,

larmar brandvarnarna

och sänder en signal till motta-

garen i väskan, larmet överförs

direkt till räddningstjänsten.

En datorskärm i sambandscentralen

visar väskans placering

och räddningstjänsten kan larmas.

– Till väskan hör även en personsökare

som överlämnas till

exempelvis innehavaren eller

vaktmästaren för anläggningen

som eldhärjats, säger Anders

Lindgren.

Nyheter Sirenen Nr 5 • 2003

Väskan som larmar när

släckt byggnad återantänds

Foto: FREDRIK WEINEHALL

Håkan Sjöström och Anders Lindgren vid räddningstjänsten i Umeå har utvecklat den mobila brandvarningsutrustningen

för att få den mer tillförlitlig.

Vad händer om brandplatsen

befinner sig i radioskugga?

– Det finns möjlighet att ansluta

brandvakten till ett befintligt

telefonjack för att den

vägen överföra larmet.

Håkan Sjöström, även han

tekniker på räddningstjänsten,

betonar att brandvakten ständigt

är övervakad.

– Systemet kontrolleras med

automatik och larmar direkt

om batteriet är dåligt eller om

något annat har hänt.

– Vi vet att vår ”brandvakt” är

tillförlitlig. I dag förfogar vi

över en väska, vi får se om det

räcker eller om vi ska bygga fler.

Vill du veta mer? Håkan Sjöström

och Anders Lindgren svarar

gärna på frågor. Telefon

090-16 22 00.

I fokus för stor brandutredarträff:

Första brandhärdshundarna

Två fyrbenta polisanställda

blev huvudfigurer när 125

brandutredare från polis,

räddningstjänst och näringslivet

samlades två dagar

i maj på Statens Kriminaltekniska

Laboratorium

(SKL) i Linköping för att utbyta

erfarenheter.

Programmet var variationsrikt

med både teori och praktik. Flera

myndigheter och organisationer

med spetskompetens

inom brandutredarnas kunskapsområde

presenterade sin

verksamhet.

Ola Kronqvist, lärare vid polishögskolan

i Växjö, gav tips

om hur människor ljuger och

om hur lögnaren avslöjar sig

och Roger Hassel, representant

för Interspiro, demonstrerade

värmesökning med IR-kameran

Fire-flir FF130. Men en stor

del av programmet sköttes av

SKLs personal som gav prov på

sina stora kunskaper att upptäcka

olika typer av brandförlopp

i föremål som den oinvigde

inte ens kan identifiera.

Markerar olika vätskor

Det största intresset tilldrog sig

trots allt två fyrbenta kollegor

av rasen Malinois. De heter Malle

respektive Xena och är Sveriges

första brandhärdshundar.

Det innebär att de på en brandplats

kan spåra rester av brandfarliga

vätskor. En tränad

hundnos är faktiskt flera gånger

känsligare än till och med

SKLs instrument.

Brandhärdshundarna är tränade

enligt metoder som utvecklats

i USA och Holland och

förfinats av svenska och finländska

hundexperter. De markerar

för bensin och andra petroleumprodukter

samt för alkoholer

typ T-sprit och tändvätska.

Deras uppgift är att markera

var husse eller matte ska ta

spårprover att skicka till SKL för

analys. Hundens markering har

alltså inget eget bevisvärde,

den är bara en hjälp så att proven

tas på rätt ställe.

Malles förare heter Elisabeth

Holm, tiken Xenas med husse

Christer Lundqvist ser du på

bilden här intill. Båda ekipagen

hör hemma vid hundförarpolisen

i Västra Götaland. De är placerade

i Göteborg men kan utföra

uppdrag över nästan hela

landet.

Konferens

om trygg

och säker

kommun

Räddningsverket och Nationella

skadeförebyggande

programmet anordnar 22-

23 september konferens i

Rosersberg på temat ”En säker

och trygg kommun”.

Konferensen kommer att ge en

helhetsbild av konceptet En säker

och trygg kommun med

praktiska exempel från kommunalt

arbete. Den nya lagen

om skydd mot olyckor samt

den nya utbildningen ”Skydd

mot olyckor” kommer också

att presenteras. Program och

anmälningsblankett finns på

verkets hemsida www.srv.se

– Vi vänder oss till personer

som arbetar i kommun, landsting,

inom frivilligrörelsen

med flera och som arbetar med

utveckling av det lokala säkerhetsfrämjande

och skadeförebyggande

arbetet. Konferensen

ska ge inspiration och kunskap

för det fortsatta skadeförebyggande

arbetet, säger

Räddningsverkets Inger Larsson.

Idén om En säker och trygg

kommun eller ”A Safe Community”

lanserades 1989 på

svensk initiativ.

– Tanken har varit att skapa

en modell för det skadeförebyggande

arbetet i lokalsamhället

och modellen ingår som

en viktig del i Räddningsverkets

nationella och WHO:s globala

skadeförebyggande program,

säger Inger Larsson.

I Sverige har hittills 14 kommuner

utsetts till ”säker och

trygg kommun”, Arjeplog, Borås,

Falköping, Falun, Katrineholm,

Krokom, Lidköping,

Ludvika, Mariestad, Motala,

Nacka, Skövde, Tidaholm och

Uddevalla.

För mer information kontakta

Inger Larsson, 054-13 53 01.

e-post: inger.larsson@srv.se eller

Annette Holmberg, telefon

0515-858 16. e-post:

annette.holmberg@srv.se

Förvaring av fyllos

ny uppgift för

finska brandmän?

Förvaring av berusade. Det kan

bli en uppgift för räddningstjänsten

i Finland.

Inrikesminister Kari Rajamäki

sa i en intervju i Turun Sanomat

att polisen borde slippa förvaring

av överförfriskade personer

och att räddningsväsendet

skulle kunna sköta denna samhällstjänst

i framtiden. Inrikesministeriet

i Finland arbetar

fram till 2005 med en översyn

av polisväsendet.


Sirenen Nr 5 • 2003

Nyheter

Brandmäns fysskador

kostar miljonbelopp

Två miljoner kronor om

året.

Det kostar i runda slängar

räddningstjänstens fysträning

i direkt sjukersättning.

Fysträningen orsakar varje år

cirka 150 skador och 3 600

sjukskrivningsdagar med rätt

till ersättning.

I genomsnitt ger arbetsskada

vid fysträning 25 sjukdagar.

Den totala kostnaden i landet

för enbart sjukersättning

hamnar runt två miljoner kronor

om året.

Få skador kostar mycket

Hur mycket skadorna från fysträningen

kostar i form av vård,

medicinering, rehabilitering

med mera finns ingen statistik

över.

Papegojskär ger

kombisaxen nya krafter

I ett uppmärksammat test

för ett par år sedan riktades

viss kritik mot klippförmågan

hos det kombiverktyg

som Räddningsverket försett

kommunernas krigsorganisation

med.

Nu har tillverkaren Nike

tagit fram papegojskär som

gör att verktyget klarar

även nya bilar.

I grundutförandet har saxen

raka skär som även fungerar

som spridare. Ett kombiverktyg

är alltid en kompromiss

och raka skär kräver en viss

klippteknik.

– De nya skären är utformade

så att de drar materialet mot

centrum där kraften är som

störst, säger Thomas Dicksved,

ingenjör på Nike Hydraulics.

De nya skären har testats vid

Räddningsverkets skola i Revinge

och klarade det tuffaste

man kan råka på i dag.

– Med de nya skären blir

kombiverktyget en jättebra

sax. Den klarar B-stolpen på

nya Volvo-jeepen som många

verktyg hade problem med i

vårt test, säger Robert Badics,

lärare i Revinge.

– Det är ett jättestarkt verktyg.

Vi behövde 600 bar för att

klipp B-stolpen längst ner på

Volvo XC 90 och då fanns 200

bar kvar att ta ut, säger Thomas

Dicksved.

Enligt Thomas Dicksved är

det enkelt att byta skären som

kostar omkring 7 000 kronor

paret.

GUNNO IVANSSON

Arbetsmiljöverket har ingen

statistik för hur sjukdagarna

vid fysskador är fördelade. Men

sannolikt drar ett fåtal svåra

skador upp snittet.

Däremot har Arbetsmiljöverket

statistik för alla skador, alltså

inte bara fysträning. 2001

hade räddningstjänsten 286

anmälningar, ett snitt på 41

sjukdagar och ett medianvärde

på 14 dagar.

Från den statistiken kan noteras:

Fem anmälningar orsakade

över 500 sjukdagar. Räknas de

bort sjunker snittet till 32 sjukdagar.

106 av 286 anmälda var sjukskrivna

1-14 dagar.

45 skador orsakade ingen

sjukfrånvaro. Arbetsskadeanmälan

utan frånvaro räknas

med när det gäller tre kategorier:

psykiska reaktioner, akut

hörselnedsättning och tandskador.

PER LARSSON

FOTNOT: Enligt Kommunals statistik

var lönesnittet för brandmän,

inklusive ob-tillägg,

20 000 kronor i månaden år

2002. Med en förenklad uträkning

av sjukersättningen har vi

räknat 80 procents ersättning

från arbetsgivaren de första 13

ersättningsberättigade dagarna,

vilket ger 526 kronor per dag.

Från dag 14 har man enligt avtal

tio procent från arbetsgivaren

och 80 procent från Försäkringskassan,

vilket innebär 591

kronor per dag.

Foto: GUNNO IVANSSON

Brandinspektör Bengt Andersson visar kombiverktyget med de nya

papegojskären, som gör att det klarar även den nya Volvo-jeepen.

Kalender

för första

åtgärder

vid NBCEhändelser

Vad gör man som först på

plats efter en misstänkt terrorattack?

Nu finns utbildning och en

åtgärdskalender som vägleder

operativ personal på

skadeplatsen under insatsens

första timmar.

Förändrade och nya hotbilder i

vårt samhälle innebär att det

finns behov av att ställa frågan

när man kommer till en skadeplats:

kan det här vara något

annat än en olycka? För är det

en avsiktlig händelse krävs det

större försiktighet och andra

åtgärder.

– I stället för att rusa in kan

det vara nödvändigt att backa.

Det är också nödvändigt att

räddningstjänst- och sjukvårdspersonal

och polis förstår

varann och har samma kunskap,

säger Monica Rhodiner,

Räddningsverket.

Därför har ett unikt samarbete

mellan Räddningsverket,

Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen

drivits. Målet är att

35 000 personer som arbetar

operativt inom svensk räddningstjänst,

polis och sjukvård

ska få kunskap om NBCE situationer

– det vill säga om nukleära

och farliga biologiska, ke-

Seminarium om geografiska informationssystem

i oktober

29

miska och explosiva ämnen

och dess konsekvenser.

– Dels handlar det om att

kunna identifiera en terrorhandling

och avsiktlig användning

av farliga ämnen, dels om

att vidta rätt förstahandsåtgärder

samt veta vilket personligt

skydd som kan behövas.

– Det är första gången vi har

gemensam utbildning för räddningstjänst,

polis och sjukvård.

Även en gemensam åtgärdskalender

har tagits fram. Den är

tänkt att vara ett beslutsstöd

och en lathund för dem som

kommer först till skadeplatsen.

Den svenska nyutkomna åtgärdskalendern

– som har ett

format som lätt ryms i ledningsbefälets

ficka – är baserad på

den amerikanska ”Emergency

Response to Terrorism Job Aid”.

FOTNOT: Åtgärdskalender vid

NBCE-händelser kostar 55 kr

och kan beställas via fax

054-13 56 05 eller e-post:

publikationsservice@srv.se.

Beställningsnummer: R00-

257/03. Landstingsanställda

beställer hos Socialstyrelsen

(fax nr 08-779 96 67 och polisanställda

hos Rikspolisstyrelsen

(fax nr: 08-401 93 01).

Räddningsverket och föreningen GI Norden arrangerar 1-2 oktober

i Stockholm ett seminarium om Gis-frågor (geografiska informationssystem).

GI Norden arbetar för erfarenhetsutbyte inom området.

Föreningen och Räddningsverket har tidigare arrangerat seminarier

1996 och 2000. Sedan dess har mycket hänt och därblir blir

det ett nytt tillfälle att utbyta erfarenheter. Målet med seminariet är

att sprida information och att etablera kontakter mellan personer

och organisationer intresserade av Gis inom räddningstjänstesektorerna.

I samband med seminariet ordnas utställning och demonstrationer.

För mer information, kontakta Räddningsverkets Janet Edwards,

telefon 054-13 51 08. e.post: janet.edwards@srv.se.

Seminarium i Revinge om

jämställdhet i arbetslivet

Räddningsverket inbjuder till endagsseminarium i ämnet “Jämställdhet

i arbetslivet” på Räddningsverkets skola i Revinge den 30

oktober (9.00-15.30).

Seminariet arrangeras av ett samarbetsprojekt mellan räddningstjänst,

polis, försvar, sjukvård, skola, brottsofferjour och vänder sig

till personal på arbetsplatser med ojämn fördelning mellan kvinnor

och män.

Dagen inleds av generaldirektör Christina Salomonson. Dessutom

deltar bland andra länspolischef Göran Lindberg, fil dr Anders Berggren

och artisten Görhan Hellström. Anmälan görs senast 1 oktober

till Räddningsverkets skola i Revinge, telefon 046-23 35 00 (uppge

”Konferensanmälan”).

Deltagande i seminariet, inklusive lunch, är gratis.


30

Räddningstjänsten har

egentligen inte större befogenheter

än allmänheten

att spärra av och stänga vägar

vid en trafikolycka.

Det innebär att avspärrning får

ske med befintlig utrustning

och för att varna andra trafikanter.

Det innebär också att räddningstjänsten

vid större olyckor,

utdragna i tid eller omfattning

eller vid risk för skadliga

utsläpp, explosion och annat

bör ta hjälp av polisen för både

avspärrning och trafikdirigering.

Det råder på sina håll inom

räddningstjänsten stor osäkerhet

om vad som gäller vid avspärrningar

av väg, och det kan

vara svårt att tolka lagar och

paragrafer på området. Här

nedan ges svar på de vanligaste

frågorna, förslag på utrustning

och tillvägagångssätt. Rekommendationerna

är skrivna i

samråd med trafikpolisen.

Problemet uppstår när räddningstjänsten

kommer till

olycksplatsen före polisen.

Räddningstjänsten har som

myndighet enligt räddningstjänstlagens

paragraf 45 rätt

att avspärra områden och dirigera

trafik, om ingreppet är

försvarligt med hänsyn till farans

beskaffenhet.

Har det hänt en trafikolycka

där det finns risk att

olyckan förvärras eller

att räddningspersonal

utsätts för stora

risker bör alltid en

avspärrning av övrig

trafik ske: totalt avstängd

väg.

Skyldighet stoppa

trafik

Om det finns skada-

■ Får man lämna räddningsfordon

med blåljusen påslagna som

en varning till andra trafikanter,

trots att fordonet står stilla och

inte längre påkallar fri väg?

– Det är tillåtet och det rekommenderas

av både Räddningsverket

och polisen. Men tänk på att uppställda

fordon inte gäller som en regelrätt

markering/skyltning av avstängd

väg. De kan fungera som

Sirenens räddningsskola Sirenen Nr 5 • 2003

Avspärrning av olyckspla

Förhindra fler olyckor och skapa en säker arbetsplats

för räddningspersonal.

Det är de främsta målen när räddningstjänsten

spärrar av väg vid trafikolyckor.

Men avspärrningen ska göras ”med befintlig utrustning”

och med stöd av befogenheter som inte är

större än allmänhetens.

Hur ska det gå till och vad ska man tänka på?

Svaren ger Dan Wargclou i detta avsnitt av Sirenens

räddningsskola.

– skyldigheter

och rättigheter

frågor

?Vanliga

de personer i eller kring de fordon

som är inblandade i trafikolyckan

är det vår skyldighet

att se till att trafiken stoppas

(trafikförordningens andra kapitel,

paragraferna 8 och 10).

Den skyldigheten gäller även

Avspärrning

olycksplats

eget skydd och extra markering,

men avspärrningen måste också

skyltas riktigt.

■ Vad gäller vid avspärrning, ska

vägen som regel stängas av helt

eller delvis?

– Vi förordar helt avstängd väg, åtminstone

i ett inledande skede av

räddningsinsatsen.

privatpersoner som kommer

till en olycksplats.

I vägmärkesförordningen

står att detta ska ske med tillgängliga

resurser.

För privatpersoner kan det

betyda varningsljus, varningstrianglar

eller

signalering

med handtecken

och kanske

en ficklampa.

Räddningstjänstenanvändervarningsskyltar,

lampor,

blåljus, varningsblinkrar,

varningsbloss

■ Finns det regler för hur långt

avståndet ska vara från skyltningen

till olycksplatsen?

– Avstånden har tagits bort ur

vägtrafikförordningen, men både

Räddningsverket och polisen rekommenderar

följande: på 70- och

90-väg minst 150 meter före olyckan,

på 110-väg minst 250 meter.

Vid dålig sikt kan avstånden behöva

utökas och eventuellt bör varning-

eller personal som dirigerar

trafiken.

Vid Räddningsverket finns en

arbetsgrupp på området räddning

vid trafikolycka. Gruppen

går ut med rekommendationer

för säker avspärrning av väg:

säker i meningen att ingen ytterligare

olycka får hända samt

att räddningspersonalen ska

känna sig säker och trygg när

den arbetar.

Gruppens ambition är att ta

fram material som förbättrar

den säkerheten.

Dan Wargclou i samarbete

med Eva-Lena Lindbäck

en upprepas, om man har utrustning

till det.

■ Ska vägavstängningen behållas

vid sanering efter olyckan?

– Ja, med hänsyn till den egna säkerheten

bör vägen vara avstängd

även under sanering. Men vid det

laget har rimligtvis polisen hunnit

fram. Ta hjälp av polisen för avspärrning

och trafikdirigering.


ts

Sirenen Nr 5 • 2003

Foto: ARNE FORSELL

Trafikolycksplatsen är ofta kaotisk. Därför är det viktigt att göra

avspärrningar på riktigt sätt. Dels för att förhindra fler olyckor,

dels för den egna personalens säkerhet.

■ Etablera samarbete

med den lokala polisen

och/eller trafikpolisen i

din kommun. Förbättra

kontakterna mellan

räddningstjänst, polis,

ambulans, bärgare.

Samlas till möte och

■ Kom med förslag. Hur

!Tips

gör ni hos er, vilken utrustning

använder ni, vad fungerar

bäst? Räddningsverkets

arbetsgrupp tar gärna

emot och förmedlartips

och idéer.

Ta kontakt med Dan

kom överens om vilka

Wargclou, Räddningsver-

riktlinjer ni vill ska gälla hos er. kets skola Skövde, tel 0500-46

Ha återkommande kontakter

och öva tillsammans.

40 69.

§


säger

lagen

Räddningstjänstlagen

Paragraf 45: Räddningsledaren får

vid räddningsinsats göra ingrepp i annans

rätt, till exempel avspärra områden

och dirigera trafiken.

Paragraf 34: Polisen är ett samverkande

organ i samhällets räddningstjänst.

Avspärrning och trafikdirigering

sköts därför normalt av polis.

Sirenens räddningsskola

Avspärrning av trafikolycksplats

och fordons placering

steg för steg enligt Räddningsverketsrekommendationer.

Åk fram. Ställ ut skyltar

längs vägen på avpassat

avstånd.

Helt avstängd väg: paraplyskyltar

med fast rött sken placerade

på båda sidor av vägen.

Delvis avstängd väg: paraplyskyltar

med blinkande gult

sken på den sida som är avstängd.

Eventuellt kompletterande

med bloss.

Fordons placering.

Räddningsfordon kan

ställas på lämpligt avstånd

som ett extra skydd för

olycksplatsen och utgöra en

förstärkt varning till andra trafikanter.

Se till att bilen syns väl med

blåljus och varningsblinkrar

påslagna. Man kan även ha anordningar

som gör att bilen

syns bättre: blåljus i belysningsmast,

varningsmarkering

på jalusiluckor, väl synliga reflexer

på bilarna.

Tänk på att komplettera med

varningsskyltar, så att inte andra

kör in i fordonen.

Framkomlighet. Ställ

inte bilarna och avspärrningen

så att framkom-

ligheten för andra räddnings-

Paraplyskyltar

Den vanligaste typen

av varningsskylt

inom räddningstjänsten.

Fördel: tar liten

plats, lätt

att ta med

och placera

ut.

Nackdel: kan

blåsa bort eller välta.

Skyms lätt av de första

bilarna när det bildas kö

vid avspärrningen.

Lyktor

Fast rött sken. Används till helt

avstängd väg (jämför röda trafikljus).

Blinkande gult sken. Används

till delvis avstängd väg.

Vägmärkesförordningen

Paragraferna 11, 37, 64, 66, 72, 74

och 76: Reglerar rätt varningsskyltning,

rätt tecken (polismans tecken)

rätt klädsel (branddräkt med reflexer

och reflexväst) för avspärrning av väg

och trafikdirigering i olika situationer.

Arbetsmiljölagen

Så här gör du – steg för steg

1

2

3

Kapitel 3, paragraf 3: Arbetsgivaren

Utrustning

Modell för uppställning av fordon på olycksplats.

fordon, polis och ambulans

hindras.

Det är kanske inte nödvändigt

att köra fram alla bilar till

själva olycksplatsen, använd

brytpunkt eller halvhalt. Detta

är särskilt viktigt vid olyckor på

vägar med vajerräcken.

Avspärrning för räddningshelikopter

sker i samråd med

helikopterpiloten.

Det är alltid pilotens ansvar

att välja landningsplats som

inte medför fara eller stör

räddningsarbetet.

Helt avstängd väg. Ta

4

Avspärrningsvagn

Har testats av vissa

kårer, en

utvärdering

av dessa försök

är på

gång.

Fördel:

skyltningen

syns väl.

Nackdel:

vagnen är

som regel att alltid

stänga av vägen från

båda håll i ett inledningsskede.

På väg med vajerräcken gäller

att om man vid något tillfälle

tar den andra körbanan i anspråk,

ska man skylta denna på

Bakdel av avspärrningsvagn.

tung att hantera och drar ned

hastigheten på utryckningsfordonet.

Bloss

Kan användas som förstärkning

av varningsskyltning, men var

försiktig vid hanteringen.

Reflexvästar

För egen säkerhet och vid trafikdirigering.

ska förvissa sig om att arbetstagaren

har den utbildning som behövs och

vet vad att iaktta för att undgå risker i

arbetet, exempelvis vid trafikdirigering.

Dessutom

Rikspolisstyrelsen har gett ut allmänna

råd om varningsanordningar

vid trafikolycka på väg (FAP 330-3)

Vägverket har gett ut en handbok i

trafikreglering (Publ 1991:7)

31

samma sätt. På sådana vägar är

det extra viktigt att tänka till:

från vilket håll kommer vi

snabbast och enklast fram till

platsen?

Skylta åt båda håll!

5

Följ rekommenderade

avstånd, se under ”Van-

liga frågor”.

Upprepa om möjligt

6

till.

7

varningsskyltningen

om utrustningen räcker

Vid bärgning och sanering:

överlåt åt polisen

att sköta avspärrning

och trafikdirigering vid

behov. Det samma gäller avspärrning

vid sprängrisk, brandrök

eller utsläpp av farligt

gods.

Kurs

Brandmannaskolan

Innehåll: Räddning vid trafikolycka,

losstagning, medicinskt

omhändertagande, avspärrning

och fordonsplacering.

För: Personal vid räddningstjänsten

och ambulanssjukvården.

Omfattning: Fyra dagars

handledarutbildning i teori och

praktik, inklusive studiepaket.

Tid & plats: 1-4 september

Rosersberg, 20-23 oktober

Sandö, 4-7 november Revinge.

Anmälan görs till respektive

skola.

Läraren

Namn:

Dan

Wargclou

Ålder: 49 år

Bostadsort:

Mariestad

Yrkesbakgrund:

räddningstjänsten Mariestad

sedan 1976, brandman heltid,

förman. Lärare vid Räddningsverkets

skola Skövde sedan

1996, ansvarsområde räddning

trafikolycka.

Fritid: golf, fågeljakt och hunden

Tanja, en nova scotia

duck tollingretriever.


32

Erfarenheter

Ammoniakkylskåpen

Hur farliga

är de

egentligen?

De finns på hotellrummet, i

pausrummet på jobbet, i

smålägenheterna på universitetsområdet,

i pensionärsbostaden

på servicehemmet

och på många andra platser.

Det handlar om små kylskåp

som innehåller ammoniak

Fördelen med de så kallade absorptionskylskåpen

är att de är

både vibrationsfria och tysta.

Till skillnad från de mera vanliga

kompressorskåpen drivs de

av en värmekälla och saknar

rörliga delar. De är därför närmast

outslitliga.

Nackdelen är att de äldre kylskåpen

drar ganska mycket

energi. Dessutom innehåller de

upp till ett par hundra gram

ammoniak som är löst i vatten.

Om det blir ett läckage frigörs

en del av ammoniaken

och det blir en mycket obehaglig

lukt.

Räddningsverkets brandutredarprogram

har under de se-

naste åren fått in sammanlagt

ett 20-tal rapporter om ammoniakläckage

från absorptionskylskåp.

I flera av dessa fall har

människor tvingats fly hals

över huvud med rinnande

ögon och irriterade andningsvägar.

Några personer uppger

att de till och med fruktat för

sitt liv.

Riskbedömning

Ammoniak är en vätska/gas

som ofta förekommer i naturen,

exempelvis i stallmiljö.

Ämnet är förnimbart redan vid

mycket låga halter. Det gör att

man får en tidig varning om

något är fel.

Först vid mycket höga koncentrationer

uppstår fara för

människors liv eller hälsa.

Teoretiskt räcker ammoniakmängden

i ett mindre absorptionskylskåp

för att det ska

uppstå en skadlig halt ammoniakgas

i ett rum med volymen

30 kubikmeter.

Men vid ett läckage avgår am-

moniaken bara

långsamt ur lösningen.

Också på

lång sikt kommer

bara en del av ammoniakmängden

att avdunsta.

Resten blir kvar

i vattenlösningen i kylsystemet.

I praktiken blir

koncentrationen inte så

hög att den vållar några allvarliga

personskador.

Därför uppstår läckage

Köldmediet i ett absorptionskylskåp

cirkulerar utan hjälp

av pumpar. Om ventilationen

blir dålig kan cirkulationen

upphöra. Det innebär att kylskåpet

inte längre fungerar.

Däremot arbetar värmepatronen

fortfarande med full effekt.

I sämsta fall kan trycket bli

så högt att det uppstå en bristning

i materialet och köldmediet

kommer ut.

Åtgärder

För att undvika skadligt över-

Ammoniak läckte på äldreboende

T

idigt en morgon läckte

ammoniak från ett kyl-

skåp i ett patientrum på

ett äldreboende i Västsverige.

Lyckligtvis observerade en

undersköterska händelsen i ett

tidigt skede och den svårt sjuka

kvinnan som bodde i rummet

kunde genast evakueras. Personskadorna

begränsades till

rinnande ögon och måttlig huvudvärk

hos såväl patienten

som personalen

Om läckaget i stället inträffat

på natten kunde följderna blivit

mycket allvarliga. Eftersom

den dementa kvinnan vare sig

kan påkalla hjälp eller förflytta

sig själv hade hon förmodligen

blivit exponerad för gasen under

lång tid.

Sedan personalen flyttat det

läckande kylskåpet utomhus

gjorde de en enkel undersökning.

På skåpets baksida fanns

ett tjockare rör som fortfarande

var så varmt att det inte gick

att ta på det. Röret hade varit

svartmålat men färgen hade

flagnat. Enligt märkplåten var

kylskåpet av typ Electrolux

EA0300C.

På äldreboendet finns ytterligare

71 boenderum som alla är

utrustade med samma typ av

kylskåp. Efter händelsen med

läckaget har samtliga kylskåp

som inte används kopplats ur.

Texten bygger på en incidentrapport

från det drabbade äldreboendet

.

tryck införde tillverkaren för

ett par år sedan ett system som

stänger av värmetillförseln automatiskt

om kylningen inte

fungerar. På nya absorptionskylskåp

är risken för större

läckage därmed borta.

Att byta ut alla äldre absorptionskylskåp

bedöms inte vare

sig realistiskt eller nödvändigt.

Någon olycka med allvarliga

personskador är inte känd trots

att det finns cirka 20 miljoner

sådana kylskåp i drift runt om i

världen.

Absorptionskylskåp är mycket

säkra, men om man har äldre

kylskåp föreslår den nuvaran-

Erfarenheter

■ Att vakna av att rummet är

fyllt av giftig ammoniakgas

måste vara en skrämmande

upplevelse: ögonen rinner, svår

hosta, kraftigt irriterade andningsvägar,

panikkänslor…

■ För den som dessutom är

handikappad och inte kan ta sig

ut utan hjälp kan situationen bli

livshotande.

■ Men för en frisk människa är

Foto: ULF ERLANDSSON

Minibaren på hotellet, ett av de små

kylskåp som innehåller ammoniak.

de tillverkaren Dometic AB följande

åtgärder:

■ Ha som rutin att någorlunda

regelbundet kontrollera att

kylskåpen verkligen fungerar

och kyler. Skåp som inte fungerar

ska stängas av och anmälas

för serviceåtgärd.

■ Se till att kylskåpen har så

god ventilation som möjligt.

■ Ta gärna kontakt med Dometic

AB för att diskutera eventuella

åtgärder. Kontaktperson

är Maria Ottosson, tel 08-

501 025 29

ULF ERLANDSSON

det inte så farligt som det verkar.

En kortvarig ammoniakchock

ger inga bestående skador.

Dessutom blir inte koncentrationen

så hög som man tror.

■ Orsaken till ett plötsligt

större läckage är troligen att

kylsystemet blivit överhettat.

Det beror i sin tur på att kylskåpet

slutat fungera.

■ Ett äldre absorptionskylskåp

som slutar fungera måste

stängas av. Kontrollera därför

kylfunktionen regelbundet.


Så farligt är ammoniak

4-5 ppm

Effekt: Förnimbart för de flesta

individer.

50 ppm

Effekt: Takgränsvärde enligt

ASS, max fem minuter per arbetsdag.

100 ppm

Effekt:: Märkbar irritation på

andningsvägar.

400-700 ppm

Effekt: Omedelbart irriterande

för näsa, hals och ögon, kan

ge bestående skador vid expo-

nering mer än en timme.

1 700 ppm

Effekt: Svår hosta, kraftigt irriterande

för ögon, näsa och

hals, kan orsaka dödsfall vid

längre exponering än 30 minuter.

2 000-5 000 ppm

Effekt: Svår hosta, kraftigt irriterande

för ögon, näsa och

hals, kan orsaka dödsfall vid

längre exponering än 15 minuter.

Fotnot: ppm = miljondelar.

20 miljoner kylskåp i bruk

Brandutredare Bertil Nilsson

vid räddningstjänsten i Lund

(numera lärare vid räddningsskolan

i Revinge) gjorde 2000

en utredning om riskerna med

absorptionskylskåp.

Tillsammans med kollegor

och experter från dåvarande

tillverkaren Electrolux redovisade

han följande erfarenheter:

■ Electrolux har sedan starten

1925 tillverkat och sålt

över 50 miljoner absorptionskylskåp.

Man uppskattar att

ungefär 20 miljoner av dessa

fortfarande är i bruk någonstans

i världen.

■ Som köldbärare i absorptionskylskåp

använder man en

lösning av ungefär en tredjedel

ammoniak och två tredjedelar

vatten.

■ Absorptionskylskåp finns i

olika storlekar och utföranden.

Mängden sköldbärare varierar

mellan 0,25 och 1,0 liter

varav 35 procent ammoniaklösning.

Det innebär att skåpen

innehåller mellan 90 och

350 gram ren ammoniak.

■ Systemet provtrycks vid

tillverkningen till 60 bar med

täthetskontroll i vattenbad.

Erfarenheter

Test av solstrålar mot storbildsskärm gav brand med lågor efter endast ett fåtal sekunder. Försöket

upprepades flera gånger, med samma resultat.

Farliga solstrålar

Storbildsskärm kan

snabbt orsaka brand

V

arje vår och höst får

Räddningsverkets

brandutredarprogram

in rapporter om brandtillbud

på grund av att solens strålar

fokuserats på något brännbart

föremål.

Oftast handlar det om förstoringsglas

eller konkava rakspeglar

som samlat solstrålarna.

Vid några tillfällen har

brännglaseffekten uppkommit

när solen lyst genom en vattenfylld

flaska eller vas.

Lyckligtvis blir det oftast

bara ett tillbud. De samlade

solstrålarna gör ett märke eller

bränner ett svart streck på underlaget.

Men det blir sällan

någon brand med lågor.

En av de få rapporter som

handlar om en riktig brand

kommer från Norrköping. Det

var ett litet klotformat akvarium

med en guldfisk som fungerade

som brännglas.

Solstrålarna fokuserade på

en soffa som fattade eld. Branden

kunde snabbt släckas och

vare sig människor eller fisk

kom till skada.

Förstoringsskärm till TV:n

De senast inkomna rapporterna

om optiska brandtillbud

gäller så kallade storbildsskärmar

till TV-apparater.

En storbildsskärm är en

plastskiva som placeras strax

framför TV:s bildruta. Den fungerar

som ett förstoringsglas

och gör så att bilden uppfattas

som cirka 25 procent större än

det ursprungliga formatet.

Det är en god hjälp för män-

niskor med nedsatt syn. Skärmarna

ingår därför i landstingens

utbud av hjälpmedel för

synskadade.

En storbildsskärm kan monteras

på flera olika sätt. Den populäraste

modellen är en benställning

med hjul. Det gör att

skärmen snabbt kan flyttas undan

om den inte behövs. Detta

innebär i sin tur att den av

misstag kan placeras så att infallande

solstrålar fokuseras på

något brännbart.

Några experiment

En dag i våras besökte jag Syncentralen

i Växjö.

Där fick jag bland annat låna

en storbildsskärm som jag tog

med ut i solen för några enkla

experiment.

När skärmen hölls parallellt

med en kartong av vit wellpapp

på cirka 95 centimeters avstånd

fokuserades solstrålarna

så att det uppstod brand med

lågor redan efter ett fåtal sekunder.

Försöket upprepades

flera gånger med samma resultat.

Det verkar som om brännvidden

ligger inom ett ganska

brett område, uppskattningsvis

mellan 90-100 centimeter.

Motsvarande experiment

med en konkav rakspegel av

plast visade att fokus låg cirka

35 centimeter framför spegeln.

Men trots enträgna försök

lyckades jag inte uppnå sådan

värmekoncentration att det

uppstod brand i en bit papper

som jag placerat just i brännpunkten.

33

Foto: ULF ERLANDSSON

Solstrålarna genom läslampan

fokuserades på tidningspapper.

Det började snabbt att

ryka, efter en stund brann det.

Försök med en cirkelformad

läslampa med inbyggt förstoringsglas

gav mera värme. När

solstrålarna fokuserades på ett

papper började det genast att

ryka och efter en stund slog

den första lågan upp.

ULF ERLANDSSON

Ulf Erlandsson är anställd

vid Räddningsverket

med uppgift

att bland annat leda

ett stort brandutredningsprojekt.

Erlandsson medverkar

i Sirenen med sammanfattningar

av rapporter. Han tar

med glädje emot synpunkter och

tips på tel 054-13 50 39, fax

0470-208 04, e-post:

ulf.erlandsson@srv.se


34

I

rén Andersson på Räddningsverket

sa följande i en mor-

gontidning om den nya

brandmannautbildningen: ”att

nu är det slut med tut och sprut”.

Alltså – nu kommer nya brandmän

som är mer teoretiska och

kan förebygga alla olyckor. Är

det verkligen så att brandmän

med gamla brandmannautbildningen

är av sämre sort?

Irén Andersson borde besöka

en brandstation och se med

egna ögon hur verksamheten

fungerar.

Morgondagens räddningstjänst

kommer fortfarande att

behöva praktiker från andra yrkesgrupper

för att fortsätta utveckla

räddningstjänsten.

Vi pratar om brandmän som

sköter daglig verksamhet som

larm, övningar, extern och intern

utbildning, förebyggande

och skolverksamhet med mera.

Vi pratar om brandmän som

sköter drift och underhåll av lokaliteter,

fordon och utrustning

och som därmed är kostnadseffektiva

för kommunen.

Men framför allt pratar vi om

lagspelare med hög social kompetens

som får en grupp att fungera.

Vi pratar om personer som

kan lösa uppgifter under daglig

verksamhet och särskilt under

insats – tack vare tidigare erfarenheter

från arbetslivet.

Först beklagar jag att jag i en telefonkontakt

med en journalist

använde uttrycket ”tut och

sprut” och att det kom att användas

i artikeln på ett olyckligt

sätt.

Den nya tvååriga utbildningen

i skydd mot olyckor kommer

förhoppningsvis att bidra

till att svensk räddningstjänst

står bättre rustad inför kraven

på de förändringar i samhället

som bland annat den nya lagen

om skydd mot olyckor kommer

att medföra.

De ”nya brandmännen” kommer

att ha en både längre och

bredare utbildning än dagens

brandmän även om flertalet

saknar arbetslivserfarenhet

från räddningstjänst.

I den tvååriga utbildningen

ingår en temin LIA (lärande i

arbetet) som de studerande

Ordet fritt

Ny utbildning ingen lösning

Dagens brandmän

behövs i framtiden

”Idésprutor” som trollar med

knäna och lagspelare som är

”vattenbärare” – brandmän

som under insats arbetar tills

det smakar ”skit i käften”.

Ren förolämpning

Irén Anderssons påstående att

det nu är slut på ”tut och sprut”

är en ren förolämpning mot dagens

brandmän. Det visar även

på Räddningsverkets totala

okunskap om dagens verksamhet.

Det verket nu gör med den

nya utbildningen är att man i

princip stänger ute en hel kategori

människor. Människor

med arbetslivserfarenhet, som

har gjort dagens räddningstjänst

till vad den är och stärkt

Sveriges position som en av de

ledande räddningstjänsterna i

världen.

Det kan inte finnas många

utav de personer som vi också

behöver, nämligen personer

med tidigare erfarenhet och

med yrkesutbildning, som tar

ledigt under två år. Två år med

studielån, samt familjeförsörjare,

för att utbilda sig till brandman

utan att vara garanterad

arbete som brandman. Ungefär

som att söka polisskolan med

studielån och efter avslutad utbildning

se om man är lämplig

för att få arbete.

Undrar hur Räddningsverket

kommer att genomföra i kommunal

räddningstjänst.

Det är viktigt att i sammanhanget

poängtera att dagens

brandmän med sin långa erfarenhet

från yrket kommer att

ha mycket kunskap att tillföra

tvåårsbrandmännen och de senare

kommer att kunna bidra

med sina kunskaper från den

breddade utbildningen.

Tillsammans borde de nya

och de gamla brandmännens

sammantagna kompetens utgöra

en stark kunskapsresurs

för ett tryggt och säkert samhälle.

En uppmaning till kommunal

räddningstjänst är – ”Bygg

inte vindskydd nu när förändringens

vindar blåser utan

bygg i stället väderkvarnar”,

det tjänar alla på!

En breddning av "brandkå-

ska testa om de sökande är höjdrädda

eller har klaustrofobi. Verket

har sagt att det ska ske i samband

med rullbandstest. Ännu

mer intressant blir det att se hur

Räddningsverket ska klara att

göra brandman av en person

som inte är lämplig. Alltså en

person som har egenskaper som

inte passar in för yrket eller i en

grupp. Eller blir det kommunens

uppgift att ta bort de

olämpliga?

Vissa personligheter eller

egenskaper hos sökande till

brandmannautbildningen kan

inte ens Irén Andersson eller

Räddningsverket ändra på under

en tvåårig utbildning.

Är det värt priset?

Det är intressant att det finns

personer som har sökt varje utlyst

tjänst som brandman i riket

utan att bli antagen. Dessa har

alla klarat rullbandstestet,

höjdtestet och klaustrofobitestet,

men befunnits olämpliga

som brandmän. Jag vet att det

finns personer bland dessa som

har sökt och blivit antagna till

den nya brandmannautbildningen.

Är detta värt priset för att nå

målet med ökad mångfald

inom räddningstjänsterna? Var

finns referenserna för liknande

utbildningar och antagnings-

rens" verksamhet initierades av

räddningstjänstlagen i mitten

av 80-talet, alltså ungefär samtidigt

som Räddningsverket

bildades.

Därför har vi en hög nivå

Blivande brandmän fick genom

Räddningsverket en

mycket bredare utbildning än

någonsin tidigare i Sverige –

det gäller både heltids- och deltidsbrandmän.

Så det är nog

snarare verkets nya utbildning

för brandmän från 1986 och

framåt som placerat svensk

räddningstjänst på en internationellt

hög nivå än Cederbergs

hänvisning till arbetslivserfarenhet.

Anders Cederberg tycker att

jag borde besöka brandstationer.

Jag ser gärna fram mot fler

besök på landets många brand-

system? Faktum är att dagens

brandmän är väldigt duktiga

yrkesmän och utan dem hade vi

inte varit där vi är i dag. Dagens

brandmän kommer att behövas

även i morgondagens räddningstjänst.

Jag lyfter på hatten åt Jan Wisén,

brandchef i Södra Rosla-

stationer, utöver de många jag

redan genomfört. Jag har också

dagligen många samtal med

brandmän.

Mitt intryck är att en del erfarna

brandmän är oroliga för

att möta framtiden med de

krav som ställs på en breddning

av yrket. Samtidigt har jag

träffat många som välkomnat

den nya utbildningen och vad

den kan tillföra svensk räddningstjänst.

Operativt behövs alltid

Cederberg skriver att ”dagens

brandmän behövs i morgondagens

räddningstjänst”. Visst är

det så, annars skulle räddningstjänsten

kollapsa de närmaste

decennierna. Men det

handlar även om att lyfta blicken,

se till nya behov, till målgruppernas

efterfrågan och

gen, för hans inlägg i ett tidigare

nummer av Sirenen. Räddningsverket

däremot borde be

Sveriges alla brandmän om ursäkt

för det nervärderande uttalandet

från Irén Andersson.

Anders Cederberg

Skaf, Stockholms brandförsvar

Svar direkt från Räddningsverket

Både dagens och framtidens brandmän b

inse att yrket inte bara handlar

om ”tut och sprut”! Detta gäller

både dagens och morgondagens

brandmän.

Operativ räddningstjänst

kommer alltid att behövas och

jag kan lugna Anders Cederberg

med att studerande som

går den nya tvååriga utbildningen

kommer att få en mer

gedigen och omfattande

räddningstjänstutbildning än

de som gått Räddningsverkets

gamla utbildning och ännu

mer än de som tidigare enbart

utbildats i kommunal regi.

Därutöver får de kunskaper

inom bland annat förebyggande

arbete som innebär att de

kan jobba mycket bredare än

dagens brandmän. Allt i överensstämmelse

med den nya lagen

om skydd mot olyckor,

som från årsskiftet ersätter nu-


ehövs

Foto: JOHAN EKLUND

Vilken utbildning och vilka

uppgifter ska brandmän ha i

framtiden? Dessa frågor tas

upp av Anders Cederberg och

signaturen “Larry M”. Båda insändarna

kommenteras av företrädare

för Centrum för riskoch

säkerhetsutbildning.

varande räddningstjänstlag.

Bred förankring

Den nya tvååriga utbildningen

Skydd mot olyckor har arbetats

fram i bred förankring

mellan berörda arbetsgivarocharbetstagarorganisationer.

Verket hoppas genom det

arbetssättet ha skapat förutsättningar

för att ta tillvara de

synpunkter och önskemål som

finns hos berörda avnämare.

Verkets förhoppning är att

utbildningen ska mottas positivt

av både de studerande och

kommande arbetsgivare – inte

minst den kommunala räddningstjänsten.

Irén Andersson

Centrum för risk- och

säkerhetsutbildning

U

nder parollen "Bli brandman

på riktigt" har

Räddningsverket mark-

nadsfört sin nya tvååriga utbildning

Skydd mot olyckor, men

man kan fundera på om det

verkligen är riktiga brandmän

som utexamineras från 2005.

Risken är att det kommer ut

ett stort antal teoretiker med

tummen mitt i handen och som

kommer att förlita sig på sina

äldre och mer praktiskt lagda

kollegor. Visst förstår jag att

räddningstjänsten måste förnya

sig och jobba mer med förebyggande,

men när det gäller

utbildningen tror jag det

borde finnas två karriärvägar

för blivande brandmän, en ettårig

utbildning med inriktning

Ordet fritt

Får vi teoretiker med

tummen mitt i handen?

på förebyggandearbetet och en

ettårig utbildning med mer

praktisk del inriktat mot den

operativa verksamheten.

För lång utbildning

Jag tror också att en studiemedelsberättigad

tvåårig utbildning

som leder fram till ett arbete

med en månadslön på endast

16 000 kronor och som

inte ger högskolepoäng är helt

fel. Dels är utbildningstiden alldeles

för lång och dels tror jag

inte att vi får den typ av personal

inom räddningstjänsten

som man vill ha, det vill säga

praktiskt lagda människor med

muskler både i armar och hjärna.

Eller varför inte integrera

utbildningen med gymnasie-

skolan, det vill säga utveckla de

räddningsgymansier som i dag

finns så att den utbildningen

motsvarar utbildningen i skydd

mot olyckor.

Man kan exempelvis utöka

den utbildningen med en termin

för att få med det som inte

ingår i räddningsgymnasiet.

Det finns ju i dag massor av

yrkesutbildningar inom gymnasieprogrammen

så varför

inte göra brandmansutbildningen

till en gymnasieutbildning.

Då spar man ett års utbildningstid

för ungdomarna.

Tänk om verket!

Körkortsproblematiken kan

man lösa genom att det kan

ingå körskola i utbildningspla-

Det är angeläget att vi inte

vilseleder barn och andra

Ibland läser man i tidningen

eller hör på radio eller TV att

”en person skadades/omkom

när han klättrade upp på en

järnvägsvagn och kom i kontakt

med högspänningsledningen

och fick ström i sig…”

Det är mycket farligare än så.

En person som klättrar upp på

en järnvägsvagn hinner aldrig

komma i kontakt med högspänningsledningen.

Det räcker att han kommer i

närheten av den för att det ska

bli ett överslag och en ljusbåge

som kan döda en människa.

Det är angeläget att vi som

jobbar inom räddningstjänsten

alltid är tydliga så att vi

inte vilseleder barn och andra

att det inte är någon fara så

länge man inte är i kontakt

med en strömförande ledning.

Thomas,

deltidsbrandman i Åhus

35

nen. Det finns det flera gymnasieprogram

som har i dag.

Tänk om Räddningsverket!

Kursen i skydd mot olyckor blir

säkert jättebra, men detta är ju

varken högskola eller gymnasium

utan något mitt emellan

och det är aldrig bra. Låt våra

blivande brandmän komma direkt

från gymnasiet! De anställs

av räddningstjänsten i vederbörlig

ordning och får då först

en "lärlingstjänst" på exempelvis

tolv månader och därefter

ska de kunna få en vanlig

brandmanstjänst med "brandmanslicens"

som bör förnyas,

till exempel vart femte år.

Larry M

Lars Bjergestam:

– Systemet beställt av våra kunder

Lars Bjergestam, ställföreträdande

chef vid Centrum för

risk- och säkerhetsutbildning

har gett möjlighet att kommentera

ovanstående insändare.

Tack för intressanta synpunkter

om den fortsatta utvecklingen

och eventuella framtida förändringar

av utbildningen till

brandman. I det arbete som

startade 1999 och som har lett

fram till den nya utbildningen

har de åsikter som du för fram

stötts och blötts flera gånger.

Teori kontra praktik liksom

kopplingar till gymnasieskolan

har flera gånger diskuterats. De

lösningar som valts har resulterat

i det nya utbildningssystem

som startar nu i höst.

Det nya utbildningssystemet

är inte ensidigt utvecklat och

konstruerat av Räddningsverket

ensamt, vi ser det snarare som

en beställning från våra kunder,

alltså i detta fall kommuner och

KOMMENTAR från Ulf Erlandsson,

brandutredare vid

Räddningsverket:

Du har helt rätt Thomas. Det

är både slarvigt och farligt att

uttrycka sig som du beskriver.

Högspänd elektrisk ström kan

ge överslag genom luft på stort

avstånd beroende på hur hög

spänningen är.

En annan viktig faktor är fuktigheten.

Vatten leder elektrisk

ström och ju högre luftfuktigheten

är desto större är risken

för elektriskt överslag.

Järnvägens luftledningar är

normalt på 16 000 Volt. Vid

regn eller fuktig väderlek kan

det bli överslag på upp till flera

decimeters avstånd från själva

ledningen.

Från Banverkets säkerhetsavdelning

betonar man med skärpa

att obehöriga naturligtvis aldrig

ska klättra upp på järnvägs-

berörda fackliga organisationer,

som alltsedan 1999 deltagit i

och varit pådrivande i utvecklingen

mot det nya utbildningssystemet.

Den nya utbildningen innebär

en relativt stor förändring både

för eleverna, de blivande brandmännen,

för kommunerna som

arbetsgivare och inte minst för

Räddningsverkets Centrum för

risk- och säkerhetsutbildning

som utbildare. Det finns, som

vagnar eller ens vistas inom

järnvägens område. Det är ju

inte bara faran för elektrisk

ström det handlar om. Ett tåg

har mångdubbelt längre

bromssträcka än en lastbil i

samma hastighet. Ett tåg som

kör i 200 km/tim hörs knappast

när det kommer och har en

stoppsträcka på 2 000 – 2 500

meter.

Mer information om farorna

hittar du på hemsidan

www.banverket.se Där finns

också en fyllig broschyr om

räddningstjänst vid tågolyckor

som Banverket tagit fram i samarbete

med Räddningsverket

och Rikspolisstyrelsen. Den kan

beställas via e-post

birgitta.bergsten@banverket.se

Ulf Erlandsson

alltid i omställningstider, ett antal

osäkerheter.

Det är också troligt att efterhand

som vi får erfarenhet vidareutvecklar

vi och förbättrar delar

i systemet. Låt oss tillsammans

ha ögonen öppna för behovet

att fortsätta förbättra olika

delar i utbildningen.

Lars Bjergestam

Skriv en insändare

– och få en T-shirt

Härnedan inbjuder vi dig läsare

att tycka till. För att ytterligare

stimulera fler att skriva belönar

vi er som skickar en insändare

– och får den publicerad i nummer

6/03 – med Sirenens eftertraktade

T-shirt.

Är du intresserad, kom ihåg

att uppge adress dit tröjan ska

skickas och önskad storlek (S,

M, L, XL, XXL)

Också du kan tycka till

på de här sidorna

Alla är lika välkomna att delta

i debatten (skriv max 40 rader

eller 3 500 tecken på datorn,

inklusive mellanslag).

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad

Skicka gärna på e-post:

stig.dahlen@srv.se

Manusstopp för nr 6/03 är

14 september. Välkommen!


36

P

B

å min gamla kår i Malmö

drivs projektet ”Kvinnlig

brandman”. Det ska pågå i

två år och går ut på att det finns

för få kvinnor inom räddningstjänsten.

Är det så unikt?

1998 startade Stockholms

brandförsvar projektet ”Kvinnor

i utryckningsstyrkan”. Målen

var att fastställa kvinnors

potential inom utryckningsstyrka

och att utarbeta en adekvat

testmodell.

Jag tycker att Stockholm därmed

skapat en utmärkt grund

för att värdera kvinnors medverkan

i utryckningsstyrkor.

Professor Åsa Kihlbom, Arbetslivsinstitutet,

satt i ledningen

för projektet, vilket ökar dess

trovärdighet.

Visade sämre disciplin

En fråga som inte debatterats,

men som är intressant i Stockholmsprojektet

handlar om

disciplinen. Instruktörerna

upplevde att kvinnorna jämfört

med männen visade sämre

disciplin, initiativförmåga och

självkännedom, ja till och med

att de var arroganta och använde

ett grovt språk.

De ifrågasatte övningar och

tycktes ha dålig uppfattning

om när målet för en övning var

nått. Instruktörerna menade

även att kvinnorna inte stöttade

eller hjälpte varandra.

I manliga grupper som utbildas

ser man oftast att alla

hjälps åt. När jag läste detta

från Stockholmsprojektet blev

jag mycket fundersam. Hela

brandmannayrket går ju ut på

lagarbete och att man stöttar

varandra i alla lägen.

Det kom även fram en del an-

randmannayrket är i

grund och botten ett

hantverksyrke och bör,

enligt min mening, så vara även

framgent. Det finns de som menar

att yrket är tungt och kräver

stor muskelstyrka och man anser

därför att kvinnor inte hör

hemma inom räddningstjänsten.

Debatten om kvinnliga

brandmän är dock något onyanserad

och den tar inte heller

hänsyn till alla fakta.

Brandmannayrket är och har

länge varit tillgänglig för alla.

Fram till i dag har brandmän

anställts av kommunerna varpå

dessa, på grund av lagkrav, har

skickats till utbildning vid någon

av Räddningsverkets skolor.

Kommunerna har då också

betalat lön och traktamente un-

dra saker i projektet som att

kvinnorna hade svårt med bärbara

stegar, slanglådor, övningsdockor,

motorsågar och

motorkapar. Men egentligen är

det inte så överraskande, kvinnor

har inte samma muskelstyrka

som män.

Jag inser att det är som att

svära i kyrkan att ta upp dessa

frågor, men jag konstaterar att

instruktörerna skrev det i sin

rapport och det har aldrig

kommit fram i debatten.

Detta är hyckleri

I Malmö-projektet slår projektledaren

fast att ”det handlar

inte om att kvotera in kvinnor”.

Ändå innebär projektet att tjejerna

under två år ska tränas för

att klara de krav som ställs på

brandmän. Vid åtta tillfällen

får de chansen att göra om momenten

som ingår i antagningprovet.

Om de till slut klarar

alla momenten blir de tillsvidareanställda

brandmän.

Jag tycker att detta är hyckleri.

För mig rör det sig om inkvotering

och inget annat. Projektet

kostar sju miljoner och jag

ställer mig mycket tveksam till

om detta är det rätta sättet att

få in fler kvinnor i räddningstjänsten.

Jag högaktar tjejen i Solna

som arbetar som brandman.

Hon är väl den enda från Stockholmsprojektet

som fortsatte.

Hon säger att ”naturligtvis ska

vi anställas på lika villkor”. I

Lund anställde man vid senaste

intagningen två tjejer, utan att

först ha ett projekt på två år.

Alltså finns det möjligheter för

tjejer att trots allt få arbete som

brandman.

der utbildningstiden. Skillnaden

med Räddningsverkets förändrade

utbildning, är att antagningen

till utbildningen

sker av Räddningsverket och att

utbildningen kommer att finansieras

av eleverna själva, åtminstone

kost och logi eftersom

utbildningen som sådan

precis som tidigare är kostnadsfri.

Ingen garanti

De fysiska krav som ställs för utbildningen

kommer inte att

skilja sig i den förändrade utbildningen,

utan kommer som

tidigare huvudsakligen att baseras

på Arbetarskyddsverkets

föreskrifter för rökdykning.

Man ska då också komma ihåg

att Räddningsverket under fle-

Ordet fritt

Malmös kvinnoprojekt är

inkvotering – för sju miljoner

Foto: BO NYSTRAND

Emma Persson, en av deltagarna i de tester som genomfördes i våras

i projektet Kvinnlig brandman. Leif Svensson anser att hans

gamla kår satsar sju miljoner på förtäckt inkvotering.

De flesta tjejer som läser detta

tycker väl att jag är en gammal

mansgris och motståndare

till kvinnor i räddningstjänsten.

Men jag vill betona att jag

vill att fler tjejer ska bli brandmän.

Det jag vänder mig emot

är att det på min gamla kår i

ra år har utbildat kvinnliga

brandingenjörer, som det har

ställs motsvarande krav på. Och

detta har aldrig varit något problem.

Dessutom har debatten

om kvinnliga brandingenjörer

aldrig varit så högljudd som

den om kvinnliga brandmän,

vilket kan tyckas märkligt.

Med det förändrade utbildningssystemet

finns det fortfarande

inte någon garanti för att

antalet kvinnliga brandmän

kommer att öka, eftersom det

fortfarande är kommunerna

som anställer brandmän. Dessutom

kan kommunerna ställa

egna fysiska och mentala krav

på vem man anställer. För en

kommun är det ju rimligt att

anställa de som är ”bäst”, såväl

fysiskt som mentalt. Problemet

Malmö satsas sju miljoner kronor

på något som i mina ögon

påminner om inkvotering.

Nu får jag väl ta på mig min

gamla hjälm och solglasögonen

nästa gång jag går på gymmet

på Malmö Brandkår. Risken

finns ju att jag möter de

är här att vi kanske inte till fullo

har utrett vad som är ”bäst”,

dvs. vilka krav brandmannayrket

ställer på fysisk och mental

kapacitet.

Kanske krävs något annat

Det som man kanske inte heller

alltid har tagit hänsyn till tidigare,

är att av samtliga brandmän

som anställs kommer en

viss andel att utbildas vidare till

brandbefäl (brandförmän) varav

ytterligare ett antal kommer

att utbildas ytterligare (till

brandmästare). Motsvarande

fortbildningssystem kommer

att finnas även i framtiden, men

man ska komma ihåg att som

brandbefäl är det kanske inte

alltid den fysiska förmågan

som är avgörande för fram-

Sirenen Nr 5 • 2003

projektanställda tjejerna. Men

jag tar gärna en diskussion

med dem. Det är ju för övrigt

inte deras fel att de hamnat i ett

projekt som är förtäckt inkvotering

– kritiken ska i stället riktas

mot de ansvariga för denna

kvinnosatsning.

Leif Svensson

En glad pensionär, Malmö

SVAR DIREKT: från Malmö

Brandkår:

Projektet kvinnlig brandman

startades i januari 2003. Syftet

med projektet är att förbättra

möjligheterna för kvinnor att

bli brandmän. Ingen av de

kvinnliga projektdeltagarna

kommer att anställas om de

inte klarar de ordinarie anställningskraven.

Sedan starten har kvinnorna

genomgått introduktionsutbildning

och deltagit i operativ

räddningstjänst.

I stället för att jag som chef eller

projektledaren försöker beskriva

projektet här uppmanar

jag de som undrar, att kontakta

tjejerna själva eller deras befäl

och kollegor för att höra hur

det faktiskt fungerar i Malmö.

Leif, du kommer aldrig att

behöva hjälm och mörka glasögon

när du kommer till oss på

kåren.

Ken Henningson

Brandchef

Erling Johansson

Projektledare

Nya utbildningen ingen garanti för fler kvinnor

gång. Det kanske krävs något

annat.

Personligen är jag dock övertygad

om att en ökad andel

kvinnor inom räddningstjänsten,

inklusive en generellt ökad

kompetens inom räddningstjänsten

hade kunnat uppnås

på andra sätt än ett förändrat

utbildningssystem. Och dessutom

till en lägre kostnad, eftersom

det förändrade utbildningssystemet

inte kommer att

bli billigare för samhället.

Stefan Svensson

Tekn.dr.


Olycksfall med barn i hemmet är alltför vanliga, exempelvis där barn i obevakade ögonblick kommer

över giftiga vätskor (som på den arrangerade bilden). Civilförsvarsförbundet anser att olyckor i hemmet

borde vara en enorm utmaning för frivilligheten i Sverige.

Dags att återuppliva

visionen om en bred

självskyddsutbildning

D

e flesta olyckorna inträffar

paradoxalt nog i våra

egna hem. De som drab-

bas drabbas är framför allt barn

och äldre. Hemmet är alltså inte

någon trygg borg. Faktum är att

inte i någon annan miljö i Sverige

skördas det fler dödsoffer till

följd av olyckor än i hemmen.

Det finns anledning att tala om

ett folkhälsoproblem. Många

som dör eller skadas gör det

”helt i onödan”.

De största förebyggande satsningarna

riktas fortfarande

mot vägtrafiken och bränderna.

För vägtrafiken har riksdagen

till och med fattat beslut

om en ”Nollvision”.

Många blir 80+

Den av regeringen inrättade

Barnsäkerhetsdelegationen har

uttalat att Sverige bör fortsätta

att arbeta intensivt för att inte

mista sin internationellt ledande

position inom barnsäkerhetsarbetet.

Vi hoppas att det

görs för barnens skull. Men

bakom alla vackra fraser måste

man tyvärr konstatera att Civilförsvarsförbundet

är ganska

ensamt om att satsa på praktisk

barnsäkerhetsutbildning. Förbundet

når varje år ett par hundra

tusen barn och föräldrar

med utbildningar som Hitta

Vilse och första hjälpen för

barn.

Samtidigt kommer den i särklass

största befolkningstillväxten

under de närmaste decen-

nierna att ske inom åldersgruppen

80+. Samtidigt har dagens

vårdapparat uttalade svårigheter

att klara av de behov som redan

finns. Här borde finnas en

enorm utmaning för frivilligheten

i Sverige. Fler, äldre och friskare

pensionärer som i ökad

omfattning bor hemma behöver

råd och utbildning för att

kunna och våga leva ett tryggt

men aktivt liv.

Orkade inte fullfölja

På 1960-talet hade riksdagen

en vision om en självskyddsutbildning

som skulle omfatta

hela folket. Alla medborgare

skulle få lära sig grundläggande

hemsäkerhet, brandskydd

och första hjälpen. Riksdagen

var på rätt spår, men orkade

inte fullfölja denna ambition.

Detta trots att ”vanligt folk”

inte enbart är de som skadas

mer än andra, de har också en

unik möjlighet att själva förebygga

och hantera situationer

där liv och egendom riskerar

att skadas. Inget väl fungerande

samhälle kan klara sig utan en

kunnig och engagerad befolkning.

Det borde vi mer än de

flesta andra ha lärt oss vid det

här laget.

Civilförsvarsförbundet är en

av de främsta aktörerna inom

det säkerhetsfrämjande området.

Vi har under ett drygt decennium

utbildat närmare två

miljoner människor för att

göra dessa mer säkerhetsmed-

vetna och kapabla att själva

agera för den egna säkerheten.

Flera hundra miljarder

Många gånger är det enkla och

billiga åtgärder som krävs för

att uppgradera sin egen säkerhet.

Problemet är att alltför

många fortfarande lever i ett

tillstånd av aningslöshet, som

har kommit att bli en av de i särklass

största farorna i Sverige.

Skadorna kostar stora summor.

Beräkningar visar på att

det handlar om åtminstone cirka

40 miljarder årligen i form

av vård och rehabilitering etcetera.

Det är ungefär lika mycket

som det militära försvaret kostar

oss. Uppskattningar visar att

de så kallade humanvärdet, det

vill säga det mänskliga lidandet,

kan värderas till ett nästan

tio gånger så högt belopp, alltså

närmare 400 miljarder kronor

– varje år.

Låt oss återuppliva riksdagens

vision om en bred självskyddsutbildning

som når hela

folket. Men lär samtidigt av dagens

svenska verklighet och satsa

huvuddelen av resurserna på

de två grupper (barn och äldre)

som främst drabbas och på det

område (våra hem) där de flesta

olyckor verkligen sker.

Hans C Pettersson, v ordf

Anders M Johansson,

generalsekreterare

Civilförsvarsförbundet

Tris tar nytt grepp

om begreppen

Räddningsverket och Tris,

(Teknikrelaterad informationssamverkan)

har påbörjat

ett arbete i syfte att

utveckla en standard för

räddningstjänsten.

Standarden kommer att omfatta

termer och begrepp för

processen larm och ledning

och syftar till att underlätta

samverkan och informationsutbyte

inom den kommunala

räddningstjänsten samt att ge

förutsättningar för kostnadseffektivare

teknikutveckling.

– Arbetet kommer också att

ligga till grund för att bjuda in

myndigheter och andra intressenter

i detta arbete, ju

förr dess bättre. Det är ju

många organisationer som

träffas på de olika skadeplatserna,

säger projektledaren

Inge Nilsson vid räddningstjänsten

i Göteborg.

Går att hantera

Det inledande arbetet har visat

att det finns en stor samsyn

kring behovet av någon

form av standard. Samtidigt

finns det farhågor för det

komplexa i sakfrågan.

– Många minns debatten

om begreppen ”räddnings-

Räddningsverket utlyste

förra året forskningspengar

och nu har tio forskningsprojekt

valts ut.

116 ansökningar kom in till

verket. Sammanlagt motsvarade

ansökningarna 230 miljoner

kronor. Det totala beloppet

att fördela är 24 miljoner

kronor. I snitt alltså drygt

två miljoner kronor per projekt.

I höst ska inriktning, omfattning,

kostnader och genomförande

diskuteras med

de projektansvariga. Samtliga

projekt ska påbörjas under

2004.

Utöver de tio utvalda projekten

finns en handfull projekt

på en reservlista. Huruvida

dessa projekt blir aktuella

för finansiering beror på utfallet

av diskussionerna med

de 10 utvalda projekten.

Beviljade projekt:

■ Ragnar Andersson, Karlstads

universitet: Riskprognosticering

som underlag för

samhällets övergripande säkerhetsplanering

■ Anna Olofsson, Mitthögskolan:

Att värdera och kom-

37

tjänst - brandförsvar -brandkår”,

men vi inom Tris är övertygade

om att det går att hantera

den här typen av frågor.

Det som stärker oss i denna

övertygelse är att vi har engagerat

Sis, Swedish Standards

Institute för att driva projektet.

Sis har stor kunskap och

erfarenhet från tidigare standardiseringsarbeten.

– Arbetet kommer att leda

till termkataloger, informationsdefinitioner,

tekniska

dokument av olika slag och

motsvarande, men kanske

framför allt till gemensamma

synsätt och metoder som underlättar

den framtida utvecklingen.

Målsättningen är att skapa:

- gemensam terminologi för

kommunal räddningstjänst

- effektiv samverkan mellan

öppna och kommersiella system

- en generell datamodell för

kommunal räddningstjänst

Arbetet så här långt finns

dokumenterat på hemsidan

http://tris.srv.se

E-postadressen till projektet

är tris@srv.se och Inge Nilsson

välkomnar synpunkter.

Tio forskare delar

på 24 miljoner

municera risk och säkerhet i

ett heterogent samhälle

■ Magnus Rönn, Kungliga

tekniska högskolan: Samhällsplanering

med miljö och

säkerhet i fokus

■ Birgitta Johansson-Hidén,

Karlstads universitet: Kommunikation

och dialog i den

kommunala räddningstjänstens

verksamhetsutveckling

■ Barbro Johansson, SMHI:

Översvämningsprognoser.

Utveckling av metoder för

rikstäckande system

■ Kent Lindqvist, Linköpings

univeritet: Kommunbaserat

säkerhetsfrämjande arbete

■ Lucie Laflamme, Karolinska

institutet: Orsaker och utlösande

faktorer till fallrelaterade

frakturer bland äldre

■ Lars Fredholm, Lunds tekniska

högskola: Effektivare

ledning vid storskalig räddningstjänst

och krishantering

■ Margaret Simonsson, SP,

Borås: Emissioner från bränder.

Metoder, modeller och

mätningar

■ Gerry Larsson, Försvarshögskolan:

Ledarskap och beslutsfattande

under stress vid

komplexa olyckor


38 Platsannonser Sirenen Nr 5 • 2003

Civilpliktsrådet:

Använd vår

kompetens

Inrätta en frivilligorganisation

för färdigutbildade civilpliktiga.

Det föreslår Civilpliktsrådet

i en skrivelse till Räddningsverket.

– Sveriges civilpliktiga får en

utomordentligt bra utbildning.

Tyvärr använder sig samhället

inte av vår kompetens

efter avslutad utbildning, säger

Viktor Åberg, ordförande i

Civilpliktsrådet.

I dagsläget utbildas årligen

ett tusental civilpliktiga inom

räddningstjänst och elberedskap.

– Ett exempel är sanerare

som får en grundlig utbildning

i hur man beter sig vid kemiska

utsläpp, sanering av

människor och miljö. Den

kunskap de får skulle kunna

användas i mycket större omfattning.

Inom civilplikten för räddningstjänst

finns tre utbildningar:

räddningsman, sanerare

och ammunitionsröjare.

Tanken med denna eventuella

frivilligorganisation är att

den skulle verka på länsnivå

och kunna användas vid större

olyckor och naturkatastrofer.

– Det skulle kunna bygga på

mobila enheter som kan kallas

in när den kommunala räddningstjänsten

inte har kapacitet

att klara situationen.

Civilpliktrådet föreslår att

personalen genom frivilligavtal

knyts till dessa enheter och

att de vid insats inom landet

ersätts med samma belopp

och försäkringar som deltidsbrandmän.

I skrivelsen till bland annat

Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten

och försvarsminister

Leni Björklund,

hoppas rådet på statligt stöd

och engagemang kring idén.

Bra idé

Så här säger Räddningsverkets

generaldirektör Christina Salomonson

om förslaget:

– Jag välkomnar civilpliktsrådets

idé. Det ligger i tiden och i

linje med ett vidgat säkerhetstänkande

att samhällets resurser

för höjd beredskap ska

kunna användas även vid allvarliga

situationer i fredstid.

– Vi ser just nu över åtgärder

för att förstärka den kommunala

räddningstjänsten. En

tanke är att styra om statliga

resurser som exempelvis förstärkningsutrustning

och civilpliktiga

räddningsmän från

krigsorienterad riskbild och

mera ta hänsyn till risker för

fredstida olyckor. Några kommuner

i varje län skulle kunna

förses med förstärkningsresurser,

bestående av räddningsmän,

materiel och ledningspersonal

från kommunal

räddningstjänst.

ENKÖPING och HÅBO , är belägna mitt i Svealand. Infrastrukturen är mycket väl utbyggd med såväl E 18 som

Mälarbanan. Kommunerna har tillsammans 55.000 invånare varav 20.000 i tätorten Enköping och 14.000 i tätorten

Bålsta. I kommunerna finner Du två trevliga Mälarstäder med rika möjligheter till rekreation och en Mälarkust

som inbjuder till bad och båtliv. Området erbjuder en naturnära och bra boendemiljö. I Enköping finns Signalregementet

S1 som kommunerna har ett mycket gott samarbetet med.

Stf RÄDDNINGSCHEF

Räddningstjänsten Enköping – Håbo består av två heltidskårer,

fem deltidskårer och ett brandvärn samt en befälsberedskap.

Genom avtal med landstinget bedrivs ambulansverksamhet

på brandstationerna i landstingets regi.

Räddningstjänstens personal utgörs av 40 heltidsanställda

och 100 deltidsanställda.

Förutom Dig som vi nu söker finns räddningschef, en stf

räddningschef, en brandingenjör och två brandinspektörer

samt en assistent. Idag bedriver förvaltningen ett utvecklat

förebyggande arbete i ett mycket brett perspektiv. Hela organisationen

arbetar med att förhindra och skadebegränsa

olyckor med inriktning på kvalitet och kundanpassning.

Du kommer att ha samtliga förekommande arbetsuppgifter

inom räddningstjänsten. Dessutom omfattar arbetet utbildningsaktiviteter

till skolan, äldreomsorgen mm. Det huvudsakliga

arbetet sker i Enköping men kan även förekomma i

Håbo.

Du skall ha god kondition och hälsa. Du skall klara ett test

Fackliga företrädare: Ralf Bäckroos SKTF, Christer Eriksson

SKAF, 0171-25 600 och Mats Lönneberg SKAF tel

0171-528 54.

BRANDMAN, heltid

Du kommer huvudsakligen att ansvara för den förebyggande

verksamheten samt deltaga i kommunernas befälsjour

med beredskap var 5:e vecka. Du skall deltaga i kommunernas

rikshanteringsarbete samt företräda förvaltningen

i IT- och GIS-ärenden. Räddningstjänsten har ett nära samarbete

med övriga kommunala förvaltningar vilket ger

goda möjligheter att påverka beslutsprocesserna.

Du skall ha genomgått brandingenjörsutbildning. Kompetens

inom huvudarbetsområdet är meriterande och viss

erfarenhet erfordras. Ange i ansökan tidigaste tillträdesdag

och löneanspråk.

på ergonometercykel( 250 W i sex minuter) eller rullband,

ha körkort klass BC, vara simkunnig samt ha minst 2-årig

gymnasieutbildning med lägst betyg 3 i matematik och

svenska.

Meriterande är att ha en yrkesutbildning samt att vara utbildad

brandman liksom datavana.

Upplysningar lämnas av räddningschef Roland Reuterwall

tel 0171-25601 eller stf räddningschef Örjan Bergman

tel 0171-528 51.

Välkommen med din ansökan till Räddningstjänsten Enköping- Håbo, V Ringgatan 6, 745 31 ENKÖPING.

Din ansökan vill vi ha senast 2003-09-19.

Svenska Brandförsvarsföreningen (SBF) är en fristående ideell organisation vars vision är att brandskador inte ska uppstå

på grund av människors beteende eller av tekniska orsaker.Vår verksamhetsidé är att genom påverkan förebygga bränder

och begränsa brandskador.Via information, utbildning, förlagsprodukter och teknisk rådgivning arbetar vi för att påverka

privatpersoner, företag, tillverkare, konsulter och entreprenörer samt regelsystem.

Söker du frihet att välja och utveckla dina arbetsuppgifter. Då söker vi dig

Projektledare – brandingenjör

Utbildningsledare – brandtekniker

Som projektledare kommer du att ingå i det team av brandingenjörer som svarar för den genuina brandtekniska kompetens

som ska genomsyra all vår verksamhet.

Du kommer att:

• leda såväl nationella som interna brandtekniska projekt

• föreläsa vid våra utbildningar och vara författare till våra förlagsprodukter

• svara på remisser och förfrågningar

Som utbildningsledare kommer du att ingå i det team av brandtekniker som ansvarar för:

• att SBFs utbildningsutbud motsvarar marknadens behov

• att det brandtekniska innehållet i utbildningarna och dokumentationen håller högsta kvalitet

• att de föreläsare vi nyttjar har adekvat brandteknisk och pedagogisk kompetens

• utvecklingen av befintliga och nya utbildningar

Utöver din brandtekniska kompetens lägger vi stor vikt vid din sociala kompetens

Låter det intressant? Kontakta Sven Andersson så berättar han gärna mera.Fackliga representanter är Barbro

Ahlén, SACO och Bengt Johansson, FTF. Du når samtliga på telefon 08-588 474 00.Vårt kontor är beläget

på Sturegatan 38 i Stockholm. Vår personalansvarige heter Agneta Lange-Jakobsson,telefon 08-783 70 00.

Välkommen med din ansökan senast 1 oktober till Svenska Brandförsvarsföreningen,

Att: Agneta Lange-Jakobsson, 115 87 Stockholm.


Sirenen Nr 5 • 2003

Marknadsinriktad Brandingenjör

Vi förväntar oss

att du är:

● Initiativrik

● Drivande

● Resultatinriktad

● Målfokuserad

● Strukturerad

● Utåtriktad

● Ödmjuk

Vi erbjuder:

● Utmanande arbetsuppgifter

● Personlig

utveckling

● Medarbetare som

tror på samarbete

● Fin arbetsmiljö

● Framgågsrikt

företag i tillväxt

Vi söker en marknadsinriktad brandingenjör,

man eller kvinna, med placering

på huvudkontoret i Katrineholm.

Arbete och ansvar

Dina huvudsakliga uppgifter blir att

leda vår utbildningsverksamhet och vidareutveckla

vårt system för systematiskt

brandskyddsarbete (SBA). Inom

ditt ansvarsområde ingår också att utforma

strategier, initiera och genomföra

aktiviteter för ökad brandteknisk

support såväl inom Presto-gruppen

som för våra kunder i hela Norden.

Egenskaper och kvalifikationer

Personligt engagemang och viljan att ta

ansvar är kärnan i vårt arbetssätt.

Nyckelorden till vänster är egenskaper

vi värderar högt.

Du är utbildad brandingenjör och har

några års dokumenterad erfarenhet från

brandtekniskt arbete.

Platsannonser

Presto-gruppen är specialiserade inom brandskyddsteknik och marknadsför ett brett program av säkerhetsprodukter

och tjänster inom brandskydd och utrymning. Totalt är vi ca 185 anställda i Presto-gruppen

med en väl utbyggd marknads- och serviceorganisation på den nordiska marknaden. Moderbolaget

AB Förenade Brandredskap finns i Katrineholm

Välkommen med din ansökan senast den 15 september 2003

Mer information får du av marknadschef Jan-Eric Larsson på telefon 0150-760 02 alt.

0733-89 49 14 eller vår VD Anders Danielson på telefon 0155-760 01 alt. 0708-76 01 01

Du skickar din ansökan till jan-eric.larsson@presto.se alternativt till

AB Förenade Brandredskap, Box 315, 641 23 Katrineholm

Varberg förenar den stora stadens möjligheter med den lilla stadens charm. Att

bo i Varberg innebär en närhet till havet, kulturen och den vackra naturen i

inlandet. Varberg har en fin stadskärna, goda kommunikationer och en intressant

historia. I kommunen bor 53 000 människor och befolkningen ökar stadigt.

Varberg är en av landets tillväxtkommuner och står mitt i en mycket dynamisk

och spännande brytningstid. Räddningstjänsten har en organisation med sex

brandstationer och sammanlagt 50 heltidsanställda och 100 deltidsanställda.

Brandingenjör

Räddningstjänsten i Varberg söker en brandingenjör som vill vara med och utveckla vårt

arbete med skydd mot olyckor. Under år 2004 kommer Du att introduceras i verksamheten

och aktivt deltaga i det förändringsarbete som påbörjas inom de förebyggande och

operativa enheterna. Efter introduktionsåret kommer Du som brandingenjör att arbeta

med skydd mot olyckor i alla faser. Det finns även möjligheter till specialisering efter

egna önskemål och behov. Inom samarbetet i RäddSam Halland får Du deltaga i projekt

tillsammans med övriga brandingenjörer i länet. Efter introduktionsutbildning ingår Du i

schemalagd brandingenjörsberedskap för Varbergs och Falkenbergs kommuner.

Du som söker har brandingenjörsexamen från LTH med Statens Räddningsverks påbyggnadsutbildning

för brandingenjörer. Tjänsten är en tillsvidareanställning och på heltid.

Tillträde sker efter överenskommelse. Vi är en mansdominerad arbetsplats och ser därför

gärna kvinnliga sökanden.

Vill du veta mer om tjänsten är du välkommen att kontakta räddningschef Jan Sjöstedt,

telefon 0340-69 72 06 eller e-post jan.sjostedt@kommunen.varberg.se

Du kan även besöka vår hemsida på www.varberg.se/rad

Fackligt ombud för CF är Magnus Petersson, telefon 0340-69 72 11 eller e-post

magnus.petersson@kommunen.varberg.se

Välkommen med Din ansökan till Varbergs kommun, Personalkontoret, 432 80 Varberg

senast den 10 september 2003.

Annonsera i Sirenen

– boka senast 15 september

Sirenen är perfekt för dig

som ska rekrytera personal

inom sektorn befolkningsskydd

och räddningstjänst.

Ingen tidning inom branschen

har sådan täckning

som Sirenen.

Nästa nummer trycks den

15 september augusti. För

att vi ska hinna få med din

annons vill vi att du förhandsbokar

utrymme senast

den 4 augusti samt lämnar

färdig annons senast den 22

september.

Våra spaltbredder är:

1 spalt 41 millimeter

2 spalter 87 millimeter

3 spalter 134 millimeter

4 spalter 180 millimeter

39

5 spalter 227 millimeter

Priset är 15 kronor per

spaltmillimeter (plus

moms).

Vad annonsen kostar räknar

du ut enligt följande

exempel: En annons som är

134 millimeter bred (3 spalter)

och 150 millimeter hög

kostar 6 750 kronor (3 x 150

x 15).

Ring eller e-posta om du

har några frågor. Kontaktperson

för annonser är i första

hand Per Larsson, tel

054-13 51 02. Är han inte

inne kan du även tala med

Gunno Ivansson eller Stig

Dahlén.

Minröjningsinsats i Irak förlängd

Räddningsverket förlängde i

juli stödet till FN:s minröjningsarbete

i Irak med ytterligare sex

månader. Arbetet syftar till att

öka säkerheten för civilbefolkningen,

genom att röja oexploderad

ammunition.

Räddningstjänsten söker

BRANDINGENJÖR/BRANDMÄSTARE

Vi söker dig som vill vara med och utveckla framtidens

organisation för skydd mot olyckor.

Upplysningar lämnas av räddningschef Pär-Åke Eriksson

0430-152 32.

Information om tjänsten finns på kommunens hemsida

www.laholm.se

Välkommen med Din ansökan.

Sirenen

är Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingen

inom räddningstjänsten och befolkningskyddet. Är du inte redan

prenumerant – bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis!

Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257,

651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40


❐ Adressändring


Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen

Avsluta prenumerationen

Namn ………………………………………………………………………

Gatuadress ………………………………………………………………

Postadress …………………………………………………………………

Vid adressändring/avslut

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ………………………

Vid adressändring

Insatsen kostar 4,5 miljoner

kronor och finansieras av Sida.

Räddningsverkets insats i Irak

inleddes i början av maj. Den

svenska gruppen har röjt stora

mängder oexploderad ammunition

i området kring Basra.

Gamla gatuadressen………………………………………………………

Gamla postadressen………………………………………………………


40 Platsannonser Sirenen Nr 5 • 2003

Miljö och teknik

söker till räddningstjänsten

STF RÄDDNINGSCHEF

Räddningstjänsten i Svedala kommun består av en deltidskår med fast anställda befäl.

Räddningstjänsten handhar förutom traditionell räddningstjänst, civilt försvar, kommunal

säkerhet, Psykiskt och socialt omhändertagande "POSOM" samt ungdomsbrandkår. En ambulans

finns stationerad på entreprenad. Vi deltar dessutom i samverkan med kringliggande

kommuner.

Som ställföreträdande räddningschef kommer du att arbeta såväl med förebyggande som

operativ verksamhet.

I tjänsten ingår beredskap var fjärde vecka, med placering i kommunen.

För tjänsten förutsätts att du har brandingenjörsexamen LTH med RUB alternativt brandmästarutbildning

med kompletterande utbildning förebyggande 2 och förvaltning.

Tjänsten kan till viss del anpassas efter dina förutsättningar och önskemål.

Du bör vara samarbetsinriktad och tycka om att arbeta i team.

Då räddningstjänsten aktivt arbetar med jämställdhet, ser vi gärna kvinnliga sökande.

Körkort

B körkort fordras.

Arbetstid/Varaktighet

Tillsvidareanställning. Heltid.

Lön

Individuell lönesättning tillämpas

Kontaktpersoner

Örjan Thorné, 040 - 40 82 35, 0709 - 47 82 35

Lars-Göran Svensson, 040 - 40 82 34, 0709 - 47 82 34

Bert Åkerberg, 040 - 40 82 15, 0709 - 47 82 15

Fackliga kontaktpersoner

SKTF, Karl-Erik Evgård, 040 - 40 71 32

CF, Tord Larsson, 040 - 40 82 38

Östra banregionen, Administrativa sektionen söker

Beredskaps- och säkerhetshandläggare

med relevant utbildning, gärna från räddningstjänsten, samt

yrkeserfarenhet.

För information, kontakta Stefan Bergkvist 08-762 31 31 eller

www.banverket.se

Ansökan

Välkommen med din ansökan till Svedala kommun, personalenheten, 233 80 Svedala.

Sista ansökningsdag 031001

Ange referensnummer: 1-03005

Vi tar emot ansökan via epost: personalenheten@svedala.se

RÄDDNINGSTJÄNSTEN

LIDKÖPING - VARA SÖKER

5 utbildade

Heltidsbrandmän

(Refnr 48/03)

Tjänsten innebär en kombinationstjänst som brandman

vid räddningstjänsten i Lidköping och som basräddningsman

vid F7 Såtenäs. Du kommer att arbeta i

snitt 43 tim/vecka samt ha beredskap i hemmet cirka

700 timmar per år. Årsarbetstid kommer att tillämpas.

Du arbetar omväxlande dygn som brandman och dagtid

som basräddningsman. Undantagsvis är det dygnstjänst

även som basräddningsman.

För exempel på lön, se vår hemsida www.lidkoping.se

I din tjänst som brandman ingår utryckningstjänst och

de förberedelser som behövs. Vidare kommer du att

arbeta med förebyggande brandskydd, genomföra

informationsinsatser mot allmänheten, utföra underhåll

av fordon och materiel samt övriga förekommande

arbetsuppgifter. I tjänsten som basräddningsman är den

huvudsakliga arbetsuppgiften beredskapstjänstgöring,

beredd att genomföra insats mot luftfartsolycka.

Krav för tjänsten:

- Utbildad heltidsbrandman

- Genomgången nationellt program i gymnasieskolan,

dock lägst tvåårig gymnasieskola, med matematik

och svenska från två år med lägst betyg 3 eller

godkänt,

- Körkort med lägst B-behörighet,

- Fysisk och mental status enligt bestämmelserna för

rök- och kemdykning (AFS 1995:1),

- Hålla på med och gilla fysisk träning,

- Simkunnig,

- Kunna inställa dig på F7 Såtenäs inom 1,5 timme

under beredskapen,

- Inte ha moraliska betänkligheter med att hantera

krigs materiel och ammunition då krigsflygplanen

kan vara beväpnade. Registerkontroll kommer att

ske.

Meriterande:

- Praktisk läggning kombinerat med teoretisk förmåga.

- Pedagogiska erfarenheter.

- Körkort med C-behörighet eller motsvarande.

- Datorvana.

Tillträde sker så snart som möjligt.

Har du frågor kontakta Chef operativ avdelning Thomas

Thorsell, tel. 0510-77 17 14 eller Räddningstjänstens

växel 0510-77 17 00. Fackliga företrädare för Kommunal

är Leif Roos och för SKTF Hans Andersson, tel. 0510-77 17

00.

Ansökan skall vara Räddningstjänsten Lidköping - Vara

tillhanda senast 2003-09-08, under adressen

Tornväktargatan 2, 531 57 LIDKÖPING. Kommunens eller

arbetsförmedlingens blankett skall användas.

Lidköping kommun, Räddningstjänsten Lidköping-Vara

Tornväktargatan 2, 531 57 LIDKÖPING Vid Vänern

tfn: 0510-77 17 15, fax: 0510-77 08 39

www.lidkoping.se

Läs Sirenen på nätet:

http://sirenen.srv.se


Sirenen Nr 5 • 2003

Platsannonser

Med 140 000 invånare i Sundsvallsregionen och ytterligare 650 000 personer inom en radie på 20 mil är

området norra Sveriges största arbetsmarknad. En mycket väl utvecklad infrastruktur förstärker vår strategiska

placering vid den svenska östkusten, 35 mil norr om Stockholm.

Inom Räddningstjänsten Sundsvall – Timrå är vi 225 medarbetare som arbetar för att skapa ökad trygghet

för de ca 111 000 invånare medborgarna som bor i Sundsvall och Timrå kommuner.

Sundsvall – Timrå Räddningstjänstförbund söker

Brandingenjör till vår skyddsavdelning

Dina uppgifter blir att inom ramen för avtal med pappers- och massaindustrin i våra kommuner

arbeta med processrelaterade skydds- och säkerhetsfrågor.

Du kommer att med utgångspunkt från vårt nuvarande arbetssätt ansvara för utformningen

och införandet av Räddningstjänstens framtida arbetssätt inom tillsynsområdet.

Tjänsten är administrativ. Jour eller beredskap ingår ej i dagsläget .

Du är Brandingenjör med examen från LTH inklusive RUB- utbildning eller motsvarande.

Erfarenhet från arbete inom processindustri med fokus på papper och massa samt arbete

med skydds- och säkerhetsfrågor är meriterande.

Arbetet innebär många kontakter med andra människor varför Din förmåga att möta och

samarbeta med andra människor är viktig för oss. Du bör också ha förmåga att leda uppgifter

från idé till genomförande.

Intresserad? Välkommen att kontakta oss.

Bitr Räddningschef Leif Fällman 060-135811, 070-6533786

Räddningschef Peter Löthman 060-135801, 070-3395801

Teamledare/Styrkeledare

Dina arbetsuppgifter blir att inom räddningsavdelningen leda ett av våra skiftlag mot beslutade

mål- och verksamhetsinriktning.

● Du ansvarar för att skiftets operativa verksamhet fungerar väl och utvecklas

● Du är befäl i räddningsstyrka med roll som räddningsledare, skadeplatschef eller sektorchef

● Du leder och fördelar arbetet inom skiftet

● Du ansvarar för effektiv personalplanering för eget och andra skift

● Du genomför arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal

● Du leder övningar

● Du genomför information och annan förebyggande verksamhet till allmänhet

Du har lägst brandförman heltidsutbildning, men gärna Brandmästarutbildning.

Vi är i en utvecklings- och förändringsprocess och arbetet innebär många kontakter med

andra människor både inom som utom vår egen organisation. Du bör därför vara öppen,

förtroendeingivande och lätt att samarbeta med. Du har goda ledaregenskaper och förmåga

att hantera personal. Du har förmågan att leda arbete från idé till genomförande. Du har

förståelse och respekt för den demokratiska styrprocessen som styr räddningstjänstens

verksamhet.

Intresserad? Välkommen att kontakta oss.

Stf Räddningschef Tomas Öhrn 060-135810, 070-6633967

Räddningschef Peter Löthman 060-135801, 070-3395801

Fackliga företrädare: SKAF; Thomas Funseth, Berthil Jonsson 060-123200,

SKTF; Björn Nyberg 060-135812

SACO; David Norlin 060-135803

Räddningstjänsten välkomnar kvinnliga sökande och sökande med annan etnisk bakgrund.

Välkommen med din ansökan senast 15 september 2003.

Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå

Björneborgsgatan 40

854 60 Sundsvall

www.rst.sundsvall.se

Uneram skrev bok om

brandskyddsarbete

En handbok i brandskydd.

Det har Cecilia Uneram

saknat.

Nu har hon själv, på uppdrag

av Räddningsverket,

eliminerat bristen.

– Under mina år som lärare på

Räddningsverkets skola i Rosersberg

saknade jag en grundbok

som kunde utgöra basen i

undervisningen, säger Cecilia

som i dag är räddningschef i

Västra Sörmlands räddningstjänst.

Hon har skrivit boken ”Skydd

mot olyckor - handbok i brandskydd

för räddningstjänstpersonal”.

– Intresset för helhetsarbete

med skydd mot olyckor har

ökat de senaste åren. Jag ser

vikten av att bygga broar mellan

den utryckande verksamheten

och den olycksförebyggande.

Det är arbetsuppgifter

som ska komplettera varandra,

inte konkurrera.

Skydd mot olyckor behandlar

brandskydd främst ur räddningstjänst-

och bygglagstiftningsperspektiv.

Boken vänder

sig i första hand till personal

inom kommunal räddningstjänst

och är avsedd som en

grundbok vid kompetensutbildning.

Nyutgivet från

Räddningsverket

Utbildning

Skydd mot olyckor

Handbok i brandskydd för

räddningstjänstpersonal. Skriven

av Cecilia Uneram, räddningschef

Västra Sörmland.

Se artikel ovan.

Best nr: U30-618/03

Pris: 150 kronor.

Så här beställer du

Annan utgivning

Att utreda olycksfall

Teori och praktik med syftet

att skapa undervisnings- och

diskussionsunderlag. Författare

är Carl Rollenhagen. Utgiven

av Studentlitteratur i

Lund.

Kontakt: Tel 046- 31 20 00,

eller www.studentlitteratur.se

Best nr: ISBN: 91-44-04243-

4.

Pris: 331 kr.

Cecilia Uneram

41

– Men den kan även användas

som handbok i det dagliga arbetet

på stationen.

Boken följer i tur och ordning

de olika skedena i arbetet

med skydd mot olyckor som

presenterades i utredningen

”Räddningstjänsten i Sverige -

Rädda och skydda” (SOU

1998:59).

Boken har följande kapitel:

Förhindra olyckor, skadebegränsande

åtgärder innan

olycka, förbereda räddningsinsats,

genomföra räddningsinsats,

åtgärder efter räddningsinsats.

Boken är inte komplett

inom varje delområde, den ger

snarare en introduktion till arbetet

med skydd mot olyckor.

Beställning av boken, se nedan.

Rapport

Kommunal räddningstjänst

2002

Lägesredovisning av räddningstjänsten.

Se artikel sid

10-11.

Best nr: I99-103/03

Ange beställningsnummer, eventuellt pris samt din adress.

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes.

Fax: 054- 13 56 05.

E-post: publikationsservice@srv.se

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124,

651 80 Karlstad.

OBS – kan inte beställas

från Räddningsverket

Förfäras ej

50 år med det psykologiska

försvaret. En biografi om en

svensk myndighet. Författare

är Eino Tubin.

Kontakt: 08-698 33 10, eller

www.psycdef.se

Best nr: ISBN 91-87260-03-

4.

Pris: 150 kr.


42

krypto Sirenen Nr 5 • 2003

11 22 12 16 27 2 1 16 5 8 8 7 20 10 6 11 11 2 11 27 28 6 1 11 9 17 11 1

18 12 10 2 12 2 7 5 13 2 12 2 2 12 13 2 7 13 7 2 6 2 23 1 2 2 29 16

9 16 2 2 10 16 5 2 29 2 10 8 23 13 14 2 24 12 24 7 8 2 15 16 17 11 2 7

17 8 30 5 16 2 16 29 14 2 23 2 2 11 7 27 1 2 2 15 2 16 7 12 2 5 18 9

11 2 3 2 23 14 7 2 2 28 12 27 2 6 16 2 23 14 5 15 2 12 16 1 17 16 2 28

2 16 2 19 5 16 3 2 10 12 8 2 2 23 2 28 5 11 2 12 8 3 2 5 2 15 13 6

15 2 1 12 8 11 20 2 20 8

23 2 11 27 7 19 2 3 12 11

15 8 12 1 1 17 16 5 2 18

15 23 16 12 1 16 2 10 8 20

2 18 2 2 2 2 2 10 5 27

28 7 11 6 11 11 2 23 2 7

7 13 2 27 13 12 15 13 2 8

7 11 1 2 2 8 2 15 7 2

22 2 28 17 30 23 11 2 2 3

2 22 6 16 7 24 12 2 22 18

25 2 16 12 11 1 2 3 2

12 30 2 2 11 12 11 2 2 15

15 16 23 8 8 26 2 19 16 2

5 29 16 2 12 12 1 2 2 14

13 2 16 5 2 1 7 11 1 2 6 8 30 2 27 6 10 10 2 17 8 15 2 8 6 16 2 11

2 16 12 16 2 2 16 1 2 23 8 12 2 29 8 2 2 8 2 13 30 2 10 7 13 12 2 7

8 7 2 30 23 2 9 12 16 2 7 24 1 16 12 15 13 17 15 15 2 2 8 12 15 2 9 8

12 30 23 2 14 16 29 22 2 2 24 2 6 2 16 29 2 18 8 2 6 19 5 2 2 27 2 27

30 20 2 16 7 7 8 8 2 11 2 14 16 2 2 2 11 27 2 16 14 2 18 2 27 5 2 17

7 2 7 5 2 11 8 12 27 1 2 2 13 11 27 12 2 2 14 2 14 11 27 12 8 8 12 16

1 6 3 2 6 1 7 2 2 5 22 22 7 2 2 22 23 16 2 14 7 2 2 13 2 8 2 16

1 16 6 18 27 2 16 23 27 11 9 12 2 18 9 12 16 12 10 12 13 15 2 11 27 23 14 12

Toppvinsten till Sävedalen

Den här gången kom den först öppnade rätta

lösningen från Sävedalen. Vi på Sirenen säger

grattis till Helena Alexanderson och övriga vinnare.

Rätt lösning av krypto nr 4/03 gav följande

mening i de tonade rutorna:

Nästa år är vi lovade ny stege

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret

etc): Helena Alexanderson, Sävedalen.

2–4:e pris (cykelhjälm): Marita Fredriksson, Tullinge,

Ingrid Friman, Solna, Rune Falk, Säffle.

5–8:e pris (resebrandvarnare): Arne Eriksson, Åkersberga,

Lennart Larson, Bullaren, Gunn Arvidsson,

Kyrkesund, Bo källkvist, Ludvika.

Lösningen till kryptot 4/03

Kryptokonstruktör: Hans-Eric Finsberg Foto: Arne Forsell, Bildbyrån

T

Samma tal – samma bokstav

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna.

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden.

Regeln är att samma tal motsvaras av samma bokstav

hela kryptot igenom.

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en

mening som har koppling till bilden.

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet,

kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: resebrandvarnare.

Skicka lösningen senast den 15 september till: ”Kryptot”,

Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Sirenen Nr 5 • 2003

Helgardering

”Brandväg”, men för säkerhets

skull också skyltarna

”Förbjudet att elda” och förbud

att parkera.

Allt på en gång och på

samma stolpe. Det tyckte

Birger Engström, räddningstjänsten

i Lidköping, var en så

udda kombination att han

skickade in bilden till ”Näst

Sista”.

För det mesta har vi publicerat

udda nödutgångar på

denna sida, men vi tar gärna

emot också andra bilder ur vår

ibland overkliga verklighet. Så

ser du något udda motiv som

har koppling till räddningstjänsten

och skydd mot olyckor,

fram med kameran och

skicka sedan hit bilder.

Fotografer som får sina bilder

publicerade belönas med

Sirenens eftertraktade T-shirt

(uppge önskad storlek (S, M, L,

XL eller XXL) och adress.

John Peterson,

tidigare lärare

på Räddningsverkets

skola i

Rosersberg, är

ny chef för

räddningsenheten

vid räddningstjänsten

i

Eskilstuna.

Henrik Alling, ställföreträdande

chef vid Bergslagens räddningstjänstförbund,

börjar 1

september hos Brandskyddslaget

AB med placering i Karlstad.

Helena Lindberg efterträder 1

september Ingvar Åkesson som

expeditions- och rättschef vid

försvarsdepartementet. Hon arbetar

i dag som sakkunnig på

samma departement. Åkesson

blir chef för Försvarets radioanstalt.

Henry Linnsen, 33, börjar vid

årsskiftet som brandingenjör

vid räddningstjänsten i Norrtälje

kommun. Han går för tillfället

sista året på brandingenjörsut-

Redaktion

Stig Dahlén

Chefredaktör

och ansvarig utgivare

054–13 51 04, e-post:

stig.dahlen@srv.se

Per Larsson

Reporter

054–13 51 02

e-post:

per.larsson@srv.se

Gunno Ivansson

Layoutare, reporter

054–13 51 06

e-post:

gunno.ivansson@srv.se

bildningen i

Lund..

Fyra sökande

finns till tjänsten

som

räddningschef

i Ängelholm,

de två ställföreträdande

cheferna Roger Ekström

och Christian Svärd

samt Jörgen Hallberg (räddningschef

i Värnamo) och

Bengt-Ove Ohlsson (ställförerädande

räddningschef i Falkenberg).

Stig Lindberg, huvudkonsulent

i Stockholm, har avlidit efter

en tids sjukdom. Lindberg

var en profil i räddningstjänstens

Sverige, bland annat som

lärare på Räddningsverkets skola

i Rosersberg.

■ ■ ■ HÖR AV DIG

när personer på ledande poster

i din organisation byter

jobb eller någon nyanställs.

Sirenens uppgift är att beskriva

utvecklingen inom Räddningsverkets

ansvarsområden och stimulera

till debatt i dessa frågor.

Enbart Inledaren på sidan 2 är

att betrakta som Räddningsverkets

officiella linje.

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.

Adress: Sirenen, L 257,

651 80 Karlstad.

Telefax: 054–13 56 40

e-post: sirenen@srv.se

Prenumeration är gratis. Beställes

skriftligt genom att skicka in

prenumerationstalongen som

Sirenen

Räddningsverkets tidning

Näst Sista

Foto: SIV SJÖBERG

Kristianstad ”årets kommun”

Civilförsvarsförbundet har tilldelat

Kristianstad utmärkelsen

Årets Beredskapskommun

2003. ”Kommunen arbetar sedan

flera år målmedvetet med

att bygga upp en hög beredskap

för att kunna möta kriser och

störningar i samhället”, heter

det bland annat i motiveringen.

”Citatet

”Räddningstjänsten

är som en silo,

ingen ser in och

ingen ser heller ut”

(sagt av ärrad brandingenjör

i en paus på konferensen

Brand 2002)

finns i slutet av varje nummer.

Upplaga: 36 000 exemplar.

Adressändring görs genom att

fylla i talongen som finns i slutet

av varje nummer. Talongen faxas,

054-13 56 40 eller skickas

till: Prenumeration, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad.

Kom ihåg att uppge gamla

adressen vid adressändring!

Tryck: VLT Press, Västerås.

Tryckt på miljövänligt papper.

Nästa nummer, 6/03, utkommer

den 2 oktober.

På nyhetssidorna i detta nummer kan du läsa om hur

dödsbrandstatistiken pekar åt fel håll. Allt fler i Sverige

dör i bränder och siffrorna från första halvåret är sorglig

läsning. För räddningstjänsten och Räddningsverket är

siffrorna dessutom besvärande.

Det är säkert bra med strategier, handlingsprogram och

pappersplaner om hur dödsbränderna kan bli färre. Men

mycket bättre vore om kraftfulla konkreta åtgärder sattes in

– exempelvis en bred satsning på sprinkler i befintliga servicebostäder

och annat utsatt boende. Andelen äldre i Sverige

ökar, snart har vi världsrekord

i 75+ och många fler

gamla än i dag kommer att

dö i bränder om inte myndigheterna

får tummen ur.

Men även vid nybyggnation

i vanligt ”Svensson-boende”

borde sprinkler bli

krav. Förr var sprinkler en

svindyr teknisk anordning,

som kunde börja spruta

vatten även när det inte brann. I dag har tekniken förfinats

och priserna gått ner. Nu kostar det inte mer att sprinkla en

lägenhet än att lägga in heltäckningsmattor.

Boverket svarar för byggnadsregler, men när det gäller åtgärder

för att minska dödsbränderna tycks myndigheten

inte göra många knop. Expertmyndigheten på brandfrågor,

Räddningsverket, borde jaga på Boverket mer aktivt än hittills.

Det duger inte att enbart skicka ett brev, som det sedan

tar minst ett år att få ett ganska intetsägande svar på.

Vi svenskar har ju en häpnadsväckande förmåga att ta efter

USA på de flesta områden – skjutvapen, skräpmat, drogkulturer,

såpoperor och annat. Tänk om vi för en gångs skull

kunde kopiera nå´t jänkarna är bra på, sprinkler i såväl boende,

samlingslokaler som industrier.

En brand i en vårdanläggning i Växjö nyligen kostade två

människor livet och blev ytterligare en påminnelse om behovet

av sprinklerkrav.

Ett offer även för svensk räddningstjänst?

En annan dödsbrand inträffade i våras i Norrköping, när en

nyanställd brandman omkom under sin första insats.

”Han föll offer för en pyroman”, löd en kvällstidningsrubrik.

Ingen kan bestrida detta påstående, men frågan är om

han inte också blev ett offer för svensk räddningstjänst? Inte

i första hand Norrköping-kåren, utan hela den svenska räddningstjänsten

– det är ju snarast regel än undantag att skicka

in personal i livsfarliga miljöer även när det inte handlar om

livräddning. Jag tycker att brandmän och befäl alltför ofta

tar onödigt stora risker för att rädda egendomsvärden åt försäkringsbolagen.

Rökdykningen och de regler som hör samman med den

styr oerhört mycket av verksamheten på kårerna runtom i

Sverige. Men som den framsynte räddningschefen i Öckerö,

Kenneth Ericson, konstaterade i ett debattinlägg i Sirenen

1999 är rökdykningen ett hinder för utveckling.

Visst, det ska rökdykas när liv finns att rädda. Men fler liv

skulle kunna räddas genom att förebygga branden och genom

att anställda i offentliga miljöer och på företag fick lära

sig hur de agerar när det trots allt börjat brinna. Eller genom

att se till att räddningstjänsten är snabbare framme med

små spjutspetsenheter utrustade med skärsläckare som kyler

ner brandgaserna långt innan rökdykargruppen hunnit

fram och blivit klar för insats. Sprinkler är ytterligare ett alternativ.

Varje sprinklerhuvud är berett på minutsnabb

insats dygnet runt direkt branden

börjat och innan brandmännen ens dragit

på sig larmställen nere på stationen.

■■■ Den nya lagen om skydd mot olyckor

är äntligen på gång. Många intressanta

nyheter, men samtidigt känns lagen

delvis som kejsarens nya kläder.

Mycket i lagförslaget finns redan i

nuvarande räddningstjänstlag. En

del nyheter är hårfina förändringar,

exempelvis att kommunen

även ”ska verka för” annat olycksförebyggande

arbete. I nuvaran-

de lag står det ”främja”. Skillnaden

påstås leda till stora förändringar,

på mig verkar förväntningarna

närmast som om man

gjort en hönsfarm av en fjäder.

Åtgärder

bättre

än planer

Sista ordet

från Stig Dahlén

Sirenens chefredaktör

e-post: stig.dahlen@srv.se

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs

i denna kolumn är hans personliga och har inget med

Räddningsverkets ståndpunkter att göra.

43


Räddningsverkets tidning

Nr 5 2003

Han bygger sin pojkdröm

Gammal kärlek rostar aldrig. Särskilt inte

vuxna pojkars kärlek till ungdomens favoritbil.

Tom Thörn föll för Jaguar C-type, en skönhet

som sopade banan med konkurrenterna

på Le Mans 1951.

Att komma över en original C-type är nästan

omöjligt. Därför har Tom Thörn byggt sig

en egen.

– När jag växte upp efter kriget var jag som

många andra killar intresserad av bilar och motorsport.

Det var särskilt en bil som fastnade på

näthinnan: Jaguar C-type. Jag följde tävlingarna

i tidningarna och förälskade mig i modellen,

berättar Tom Thörn, projektledare i metod och

teknik på Räddningsverket.

C:et står för competition och blev ett modellepitet

som följdes av D-type och E-type.

Den byggdes i tre eller fyra exemplar till 24timmarsloppet

på Le Mans 1951. Utan att ens

vara färdigutprovad vann bilen loppet. Ett tag

ledde Jaguar tredubbelt men två av bilarna bröt.

Först med skivbromsar

Till 1952 byggdes karossen om men det blev ett

misslyckande. 1953 var man tillbaka med samma

modell, men med en revolutionernade nyhet:

skivbromsar. Det fanns snabbare bilar, men

tack vare de effektivare skivbromsarna kunde Jaguarförarna

bromsa senare i kurvorna och segern

gick återigen till en C-type.

Efter framgångarna väcktes intresset för bilen

i USA och det byggdes 53 C-type. (De första tre i

serien skrotades). Av dessa saknas i dag bara en,

som stals någon gång i USA, alla andra finns bevarade.

Finns i byggsats

Att köpa en av de 49 originalbilarna kostar en

förmögenhet – om man lyckas övertala någon

som att sälja sin ögonsten. Modellen är så populär

att det finns fullskalebyggsatser att köpa,

men Tom Thörn ville ha en så trogen originalet

som möjligt och beslöt sig för att bygga en själv.

– En fördel är att C-type till stora delar är

byggd av standardkomponenter.

Det första han skaffade var motor och växellåda

för fem år sedan. Efter otaliga resor till England

har han lyckats få tag i nästan alla komponenter.

– Jag har lärt känna en kille i England som har

en av originalbilarna. Han har hjälpt mig mycket.

Originalritningar

För att kunna sätta ihop delarna och bygga rörramen

behövde han originalritningar. Via en

plåtslagare i England fick han tips om en äldre

herre nordväst om London som hade ritningar.

Tom Thörn fick adressen och åkte dit.

– Han pratade om allt möjligt, bjöd på sherry

och the. Jag var så het men det blev inget tal om

ritningar.

Tom fick lämna gentlemannen utan att fått

föra sitt ärende på tal och trodde att där rök den

chansen. Men tydligen bestod Tom provet och

till jul kom ett brev från England med ritningarna.

Bilen är nu nästan färdig, karossen återstår. En

kompis CAD-ritar bilen i full skala. Med hjälp av

ritningarna gör Tom en trådmodell som plåtslagaren

utgår från vid tillverkning av karossen.

– Karossen blir den dyraste delen och görs för

hand av en plåtslagare i Småland. Silversmide i

bautaformat, som Tom Thörn uttrycker det.

Köra den till England

Tom Thörn är bilintresserad men ingen fanatiker

som bor i verkstaden.

– Nej, jag tar det ganska lugnt, när det känns

bra jobbar jag. Jag försöker ha ett socialt liv också.

Kommer det inte att kännas tomt när bilen

blir klar?

– Bilen blir mitt lilla nöje som pensionär. Jag

har lovat komma till England och

visa upp den för kompisarna

på plåtslageriet i Kings Langely

utanför London.

Så här ska Tom Thörns Jaguar C-type se ut i färdigt skick. Att förverkliga

pojkdrömmen kostar honom otaliga arbetstimmar och

250 000 kronor.

Text och foto:

GUNNO IVANSSON

Posttidning B

Returadress: L 257

651 80 Karlstad

Än så länge är bilen bara ett rörskelett. Karossen,

med sin svepande, mjuka former, ska

göras för hand av en småländsk plåtslagare.

– Silversmide i bautaformat, som Tom Thörn uttrycker

det.

More magazines by this user
Similar magazines