Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

20 Hur påverkar nya lagen din kommun? Berth Henriksson (s), direktionsordförande, Sundsvall-Timrå – Det kommer att krävas engagemang från kommunen i övrigt. Jag kan i dag känna att räddningstjänsten lever ett eget liv. Framöver kommer att krävas en helhetssyn där fler nämnder engagerar sig i skydd- och säkerhetsfrågor. Britt-Louise Jönsson, räddningsnämnden, Halmstad – Jag tror det blir jättebra med den nya lagen. Vi kommer att behöva jobba mer tvärpolitiskt. Äldreomsorgen är exempel på ett område som berörs. Alla måste verkligen tänka efter. Mer förebyggande arbete bör minska skadekostnaderna för bränder. Kjell Eriksson, direktionen,Bergslagensräddningstjänst – Andra förvaltningar kommer in i riskbilden. Vi måste sy ihop skydd och säkerhet för en direktion som har sex kommunfullmäktigen under sig. Det blir en utmaning. Martin Johnsson (m), trafik- och räddningsutskottet,Falkenberg – Jag ser chansen att prioritera upp säkerhetsfrågorna. Hoppas få nya sätt att jobba mellan förvaltningarna. Men det viktigaste är större medvetenhet kring olika typer av olyckor, inte bara bränder. Det är en stor fråga som blir vad man gör den till. Helen Eneke (s), räddningsnämnden, Malmö – Vi måste samordna oss, det är det viktigaste. Och räddningsnämnden måste våga ta initiativ till att samordna säkerhetsarbetet. Jonas Lindgren (m), räddningsnämnden, Malmö – Det är viktigt med en helhetssyn. Den nya lagen ger incitament till det och möjligheter till samordningsvinster, både socialt och ekonomiskt. Målstyrning kan ge en mer politiskt styrd verksamhet. – Att tänka nytt och testa gränser inom området trygghet och säkerhet är stimulerande. Det säger Ewa Glimhed (s), räddningsnämndens ordförande i Malmö. Hur kommer lagen om skydd mot olyckor att påverka ditt arbete som politiker? – Vi politiker får en annan roll och ett större ansvar. Säkerhetsbegreppet breddas och vi kommer inte enbart att se till traditionell räddningstjänst utan till olyckor i stort. – Det vi gör är inte bara myndighetsutövning utan en form av riskplanering. Hur ska vi använda resurserna i kommunen och vilken nivå på skyddet ska malmöborna ha? Det är ett stort ansvar, säger Ewa Glimhed. Bredda diskussionen Klarar ni som fritidspolitiker att axla ett sådant ansvar? – Ja, det tror jag. En av de viktigaste uppgifterna under den här mandatperioden blir att bredda diskussionen i kommunen och informera förtroendevalda i andra nämnder om risk- och säkerhetsfrågor och hur lagen om skydd mot olyckor kommer att påverka deras områden. Som facknämnd har vi lite mer på fötterna och är uppdaterade på vad den nya lagen innebär. Ewa Glimhed har varit politiskt aktiv sedan 1989 och numera tjänstledig från Tema nya lagen jobbet som undersköterska på ett vårdhem i Malmö. Hon är fackligt förtroendevald för kommunal och inne på sin andra mandatperiod som ordförande för räddningsnämnden. Har redan testat gränserna – Vi har redan testat gränserna här i Malmö och är beredda att göra det igen. Det viktigaste politiska beslutet jag varit med om att fatta var kravet på brandvarnare 1999. Ett beslut som räddat liv och det är jag stolt över. – Den gången bjöd vi in till dialog och fick med oss fastighetsförvaltarna. Vi valde att inte agera ”polis” och fick positiv respons. Nu vill vi starta en ny dialog om risker och säkerhet med nya lagen som utgångspunkt. Nyligen beslutade räddningsnämnden att Malmö Brandkår inte längre ska åka med blåljus på alla automatlarm. Från och med maj nästa år kommer automatlarm att ses som teknisk service. – Vi har sneglat på nya lagen när vi tagit fram den här nya modellen som betonar ett större ansvar för den enskilde. Målen är att minska antalet onödiga utryckningar och att anläggningsägarna ska ta sitt fulla ansvar för att bedriva systematiskt brandskyddsarbete. Varför är räddningstjänst- och säkerhetsfrågor viktiga för dig? – Det är viktiga frågor som berör alla människor och det är spännande och sti- Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: BO NYSTRAND – Vi har redan testat gränserna här i Malmö och är beredda att göra det igen, säger Ewa Glimhed, ordförande i räddningsnämnden i Malmö. Hon välkomnar att säkerhetsbegreppet breddas. – Vi politiker får större ansvar och en annan roll mulerande att bryta ny mark inom området trygghet och säkerhet. Jag tycker att vi är ganska nyfikna i Malmö. Under året har räddningsnämndens ledamöter dykt upp i flera sammanhang där räddningstjänst och nya lagen om skydd mot olyckor diskuterats. Bland annat på Brand 2003 i Halmstad, Räddningsverkets förebyggandekonferens i Karlstad och som deltagare på kurs om trygg och säker kommun i Revinge. Hur får man politiker att tänka på tvären i frågor som rör trygghet och säkerhet? – Man måste göra förvaltningarna tillgängliga och inte vara för ”myndighetsmässig”. Satsa på dialog och visa att det finns andra vägar att nå beslut. Analys- och projektenhet I våras fattade kommunstyrelsen beslut om att starta en analys- och projektenhet i Malmö som ska kartlägga kommunens samlade säkerhetsarbete med inriktning på den nya lagen om skydd mot olyckor, men också på lagen om extraordinära händelser. – Vi räknar med att detta arbete ska förse oss med underlag till de kommunala handlingsprogram som ska tas fram. KATARINA SELLIUS
Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningsverkets nye överdirektör: – Lagen tydliggör ansvaret för de olika aktörerna Den gällande räddningstjänstlagen från 1987 har kritiserats för att den detaljreglerar den kommunala räddningstjänsten. Det finns också de som tyckt att lagen är ostrukturerad och otydlig. – Förslaget till ny lag har kommit längre än till att bara modernisera räddningstjänstlagstiftningen, säger Ivar Rönnbäck, Räddningsverkets nye överdirektör. – Jag hade gärna velat ha en portallagstiftning, som tagit helhetsgrepp på den olycksförebyggande verksamheten, men redan innan utredare Dryselius fick sina direktiv stod det klart att det inte var dags att skapa en olycks- eller säkerhetsbalk. Även andra olycksrisker Enligt Rönnbäck gör den nya lagen helt klart hur långt olycksbegreppet kan vidgas. I lagens namn har visserligen försvunnit bisatsen ”…(olyckor) som kan förorsaka räddningsinsatser,” men det hindrar inte att det är precis där som lagen sätter gränsen. – Det framstår tydligt att de handlingsprogram kommunen ska upprätta, dels gäller förebyggande åtgärder mot de risker för olyckor som finns och som kan leda till räddningsinsatser, dels räddningstjänst. Men det är å andra sidan inget som förbjuder en kommun att se vidare och inkludera även andra olycksrisker. Regeringen vill genom lagen om skydd mot olyckor öka kommunernas möjligheter att anpassa verksamheten efter de lokala förhållandena. Detaljregleringen har ersatts med målstyrning. De övergripande nationella målen ska brytas ner till kommunala verksamhetsmål, som bygger på en lokal riskbedömning. Större krav på kommunen Det ställs i lagen större krav på kommunerna. Förutom att förebygga bränder och skador av bränder ska de också verka för skyddet mot andra olyckor än bränder. De ska ta initiativet till att samordna all olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet inom kommunen. Den samverkan kan gälla trafiksäkerhetsområdet, plan- och byggfrågor och miljö och hälsa. Genom denna samordning är tanken att få till en samsyn om trygghet och säkerhet i kommunen. – I detta mycket viktiga arbete är det inte självklart att räddningstjänsten är motorn, men den har en jättechans att kliva fram och bli navet i säkerhetsarbetet, kommenterar Ivar Rönnbäck. Politikernas ansvar Redan i dag står räddningstjänsten för kärnverksamheten inom den här sektorn. – Jag tycker det är angeläget att påpeka att arbetet med att skapa en säkrare kommun inte enbart är en uppgift för tjänstemännen inom olika förvaltningar. Politikerna måste ta ett ansvar för att driva frågorna och ju bredare anslag som görs i kommunen desto större blir effekten. 21 Bakom den nya lagen har legat tankegångar att tvinga fram ett lokalt politiskt ansvarstagande. En av Räddningsverkets allra viktigaste uppgifter innan lagen träder i kraft är att kunna intressera politikerna för att ta detta ansvar. Detta motivationsarbete måste bedrivas i nära samarbete med Kommunförbundet. – Säkerhetsarbetet i kommunerna kommer i framtiden att bedrivas annorlunda än i dag. Hjälpmedlen och arbetssättet måste förändras. Vår tvååriga utbildning i risk- och säkerhet kommer att bli ett värdefullt bidrag till att bygga upp kompetensen på kommunal nivå. Det bästa med lagen Det bästa, enligt Ivar Rönnbäck, med den nya lagen är • att den gör ansvaret för olika aktörer tydligt • leder till bättre balans mellan förebyggande och operativt • pekar på behovet av helhetssyn och • med automatik påskyndar en förändring av räddningstjänstförvaltningarna. – Det vore märkligt om ny lag och ny utbildning inte vore tillräckligt starka incitament för att få till en nödvändig förändring hos svensk kommunal räddningstjänst. MATS OSCARSSON Länsstyrelsen och lagen – Vi vill veta var ribban ska ligga Jonas Lundborg, handläggare vid enheten för räddningstjänst och civil beredskap vid länsstyrelsen i Nyköping, tror att det blir en ny sorts tillsyn som länsstyrelsen kommer att utöva. Tillsynen ska ju bygga på att kommunerna brutit ner de nationella målen till lokalt anpassade verksamhetsmål. – Det måste innebära att vår tillsynspersonal måste hålla sig mera uppdaterad på det området. Utvärderingen av den kommunala verksamheten blir mera kvalitativ än hittills och kommer att kräva ännu mera dialog mellan de ansvariga och tillsynspersonalen. Räddningstjänstplanerna har inte kunnat ställas mot någonting utan ”levt sitt eget liv”, tycker Lundborg, med lång erfarenhet i kommunal räddningstjänst och knappt ett år på länsstyrelsen. Hur vida är ramarna? Länsstyrelsernas personal har redan fått en första dragning av vad den nya lagen föreskriver om tillsyn. Lundborg tycker liknande sammankomster är ett bra sätt att höja både kompetensen och motivationen. Den sortens utbildning är viktigare än om Räddningsverket skulle detaljstyra verksamheten. – Jag vill av verket få klart för mig hur vida ramarna är. Var ska Tema nya lagen Foto: STIG DAHLÉN – Kommunpolitikerna måste ta ansvar för att driva frågorna kring den nya lagen, säger Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck. ribban ligga? En spridning av de goda exemplen skulle jag uppskatta, säger Jonas Lundborg. Motivationsarbete I de inledande bestämmelserna i lagen sägs att länsstyrelserna ska ”… genom rådgivning och information stödja kommunerna i deras verksamhet…” Lundborg misstänker att en stor del av deras jobb från i höst och framåt kommer att innebära motivationsarbete ute i kommunerna. Mycket energi ska användas för att få kommunerna att ta till sig nyheterna i nya lagen. Den måste kopplas nära till lagen om svåra påfrestningar. Riskinventeringen måste göras gemensam och analysen grundas på en helhetsbild. Samarbeta över gränserna Charlotte Rouget, räddningstjänstkonsulent vid länsstyrelsen i Luleå, är inte överraskad över de formuleringar som finns i kommentarerna till lagen. Där sägs att den förändrade inriktningen på tillsynsverksamheten ställer ökade krav på kompetens och att framförallt länsstyrelsens roll måste utvecklas och stärkas. – Vi har hört liknande tongångar förr, men kompetensen finns faktiskt inom länsstyrelsen som helhet, kontrar Rouget. Miljöskyddsenheten har till exempel redan i dag ansvaret för tillsynen av Seveso-anlägg- ningar och vi på enheten för räddningstjänst och beredskap har medverkat. Vi måste än mer utveckla vårt samarbete över enhetsgränserna. Rouget understryker gärna den goda kontakt hon haft med Räddningsverkets tillsynsansvariga och förväntar sig samma relation även med ny lag och ny inriktning. – Jag är inte särskilt bekymrad för att den nya lagen ska göra tillsynen svårare. Jag har vid tveksamheter rådfrågat tillsynsfolket och tänker fortsätta med det. MATS OSCARSSON
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 5 • 2003 Debatt Revirt
Page 5 and 6: Sirenen Nr 5 • 2003 Döda i bosta
Page 7 and 8: Fakta om nya utbildningen tjänst
Page 9 and 10: Foto: PER LARSSON Hon ska basa öve
Page 11 and 12: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningstj
Page 13 and 14: Sirenen Nr 5 • 2003 Skärsläckar
Page 15 and 16: Sirenen Nr 5 • 2003 Vid årsskift
Page 17 and 18: unerna använda den befintliga poli
Page 19: Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Personal u
Page 23 and 24: Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: KATARIN
Page 25 and 26: Sirenen Nr 5 • 2003 - Området sk
Page 27 and 28: En ny vardag för Perra Jönsson Br
Page 29 and 30: Sirenen Nr 5 • 2003 Nyheter Brand
Page 31 and 32: ts Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: ARNE
Page 33 and 34: Så farligt är ammoniak 4-5 ppm Ef
Page 35 and 36: ehövs Foto: JOHAN EKLUND Vilken ut
Page 37 and 38: Olycksfall med barn i hemmet är al
Page 39 and 40: Sirenen Nr 5 • 2003 Marknadsinrik
Page 41 and 42: Sirenen Nr 5 • 2003 Platsannonser
Page 43 and 44: Sirenen Nr 5 • 2003 Helgardering

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?