19.09.2013 Views

Forum Sveaskog nr 3 2010 (pdf)

Forum Sveaskog nr 3 2010 (pdf)

Forum Sveaskog nr 3 2010 (pdf)

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Tema RepoRTage

100 våtmarker

Sveaskogs satsning på att återskapa

svenska våtmarker har fått

fåglar och insekter att återvända.

sidorna 16–19

3 • 2010

i skogens tjänst

Möt Werner von Seydlitz, en

doldis och nestor bland

skogsnäringens stora aktörer.

sidorna 21–23

Fler träd åt gången

Gallra och slutavverka mer

effektivt genom att uttrusta

skördaren för flerträdshantering.

Läs mer på www.sveaskog.se

saTsning med flyT

daniel Hellström är fiskeentreprenör med

en framgångsrik turistverksamhet. För ett år

sedan tog han steget och arrenderade sex

sjöar i Malingsbo-Kloten av sveaskog.

Teknik

sidan 32

sidan 12


Nr 3•2010

En tydligare

roll för Sveaskog

när denna tidning når dig som läsare

har riksdagen sannolikt alldeles nyligen

behandlat propositionen ”Förändrat uppdrag

för Sveaskog AB (publ)”. Den inriktning

som föreslås i propositionen innebär

en tydligare roll för Sveaskog som affärsdrivande

företag. All vår verksamhet ska baseras på affärsmässig

grund och generera marknadsmässig avkastning.

Det finns de som undrar om Sveaskog med en sådan

inriktning kan hålla samma höga ambition i miljöarbetet.

Jag anser att målen kring ekonomi, miljö och socialt

ansvar stödjer varandra. En förutsättning för att skogsprodukter

ska nå framgång på marknaden är att de kommer

från ett långsiktigt

hållbart skogsbruk med

höga miljöambitioner.

Sveaskog ska även fortsatt

driva utvecklingen av

effektivare metoder och

tekniker som ökar produktiviteten

i skogsbruket

och ger nya sortiment

från skogen.

gunnar olofSSon, vd för Sveaskog

2 forum sveaskog 3 • 2010

Jag anser att målen

kring ekonomi, miljö

och socialt ansvar

stödjer varandra.

Sveaskog ska vara en oberoende aktör med kärnverksamhet

inom skogsbruk utan egna stora intressen som

slutanvändare av skogsråvara. Vi bidrar till ökad konkurrens

på virkesmarknaden. Att vi levererar virke från

både egen skog och externa källor innebär att vi kan

minska kundernas kostnader och erbjuda dem en långsiktig

och trygg virkesanskaffning, samtidigt som vi ökar

vårt eget resultat. Det gynnar även enskilda skogsägare

som får fler alternativa köpare av sitt virke.

Sveaskog är oberoende gentemot industrin. Vi styr

våra volymer och sortiment samt till vilka kunder och

priser vi säljer, utifrån marknadsläget och målet att öka

avkastningen på vår skog.

Vårt delägande i Setra Group har vi för avsikt att

avyttra. När skogsbranschen nu successivt kommer ur

lågkonjunkturen och Setra återfår lönsamhet i sin verksamhet,

genom internt effektiviseringsarbete, förbättras

möjligheterna att kunna ta till vara värdet i Setra vid

en försäljning.

Sveaskog har skogen som kärnverksamhet och ska

inte bli ett industriföretag. Men vi har ett ansvar att investera

i den framtida användningen av skogsråvaran

och i tekniker som breddar marknaden för vår skogsråvara

och därmed ökar vår avkastning. Ett exempel

är vårt delägande i bolaget SunPine, som i Piteå byggt

världens första fabrik för produktion av

andra generationens biodiesel baserat

på restprodukter från skogsindustrin.

Ett annat är anläggningar för komprimering

eller förgasning av skogsbränsle,

som ger mer kostnadseffektiva

transporter eller helt nya sortiment.

Samma skäl ligger till grund för

vår strävan att skapa mångbruk

av skogsmarken genom samarbete

med turistentreprenörer, vindkraftsbolag

med flera företag.

Produktiviteten ökar med flerträdsmetoden.

Grilla med miljömärkt kol.

Nöjd fiskeentreprenör.

12

entreprenörer inom fiske och virke

Sommaren är en tid för grillning. Skandinaviens

största tillverkare av grillkol och

briketter, Skogens Kol, satsar numera på

FSC-märkta varor. På sidan 8 kan du läsa

om hur de tillverkar grillkolen och hur de

bedömer marknadens utveckling.

Daniel Hellström i Malingsbo-Kloten

bestämde sig förra året för att satsa helhjärtat

på sitt stora intresse sportfiske.

Han arrenderar sex sjöar av Sveaskog för

turistverksamhet. Trots lågkonjunkturen

har han redan överträffat sina mål. Läs om

hans framgång som fiskeentreprenör på

sidan 12.

På sidorna 21–23 möter du en annan entreprenör,

Werner von Seydlitz, som i 60

år har arbetat med att utveckla den internationella

handeln med skogsråvara i nor-

redaktionen

Forum sveaskog ges ut av sveaskog fem gånger per år.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Linda andersson,

linda.andersson@sveaskog.se.

Produktion: oTW Publishing, www.otw.se,

tel: 08 – 50 55 62 00.

Har du synpunkter eller vill prenumerera

Forum sveaskog, mejla till redaktionen,

forum@sveaskog.se, eller ring sveaskogs

kundcenter på tel: 0771-787 100.

16

15

8

Projekt 100 våtmarker.

prenumeration annonSering

ra Europa. Verkligen en eldsjäl att inspireras

av.

Med sommaren kommer myggen. De flesta

av oss skulle gärna vara utan dem, men

många fågelarter är beroende av de insekter

som kläcks i mindre vattendrag. Under

en lång tid har våtmarker dikats ur för

att skapa odlingsmark och öka produktiviteten

i skogen, på bekostnad av den biologiska

mångfalden. Genom

projekt 100 våtmarker har

Sveaskog identifierat värdefulla

vattendrag och arbetar

nu aktivt med att restaurera

dem. Läs om det unika pro-

jektet på sidorna 16–19.

Trevlig sommarläsning! Vi

ses igen i september.

Vill du annonsera i Forum sveaskog,

kontakta adviser aB, tel: 08–55 15 14 80,

info@adviser.se, www.adviser.se

Hitta i skogen.

Möt Werner von Seydlitz.

Linda Andersson

informationschef,

sveaskog.

* fSC är en oberoende internationell organisation för certifiering av ansvarsfullt skogsbruk.

Målet är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt, såväl miljömässigt och socialt som ekonomiskt.

FsC:s logo på produkter står för oberoende certifiering av skogsbruk och produkttill-

verkning enligt FsC:s regler.

* ©1996 Forest stewardship Council, www.fsc.org

sveaskogs certifieringsnummer: Bv-FM/CoC-950815.

21

30

redaktör: Åsa Bexell Hoffmann, asa.bexellhoffmann@otw.se.

Grafisk form: sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se.

omslagsbild: Patrik Lindström.

repro: Done. Tryck: edita, västerås.

ISSN: 1653–9192. fSC-nummer: Bv-FM/CoC-950815.


Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för

leverantör av bästa redovisningsprogram


Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för

leverantör av bästa redovisningsprogram

Bästa bokföringsprogrammet


– för tredje året i rad!

Vårt bokföringsprogram BLA Bokföring har för tredje året i rad

utsetts till vinnare i Sveriges Redovisningskonsulters Förbunds (SRF) RF) F)

stora undersökning ”Nöjd kund”. Programmet har de mest nöjda a

användarna på samtliga punkter – funktion, användarvänlighet

och programsupport.

BLA Bokföring ingår i ekonomisystemet BL Administration och

kan byggas ut med fakturering, leverantörshantering, lön, mm.

Du kan också bli en av våra nöjda kunder. Börja med

att beställa en demo på www.blinfo.se.

Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01 • info@blinfo.se

BL Administration är utvecklat av Björn Lundén Information AB, som i tjugo år

genom bl a handböcker och program försett företag och deras rådgivare med

information inom skatt, redovisning, personal och juridik.

Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för

leverantör av bästa redovisningsprogram

Prova programmet gratis!

www.blinfo.se


nyheter

drar mindre bränsle än en vanlig skotare.

Bränslesnål skogsmaskin

med elhybriddrift

Ännu en el-forest rullar snart i skogarna.

Under sommaren tas den andra skogsmaskinen

i bruk, i Ljusdalsområdet i Hälsingland.

svenska el-forest är världens första serietillverkade

skogsmaskin med elhybriddrift

och har uppemot 30-35 procent lägre bränsleförbrukning

än en vanlig skotare.

sveaskog äger den första kommersiella

maskinen, F14. smärre justeringar har gjorts

till tvåan, F15. Bland annat har armarna som

håller framhjulen flyttats, vilket ska ge en

bättre arbetsmiljö.

Internationellt

på bioenergimässan

Över 4 000 besökare från 50 länder. Det

blev facit för bioenergimässan World Bioenergy,

som hölls på elmia i Jönköping i slutet

av maj. sveaskog var med som utställare,

för att marknadsföra sig som biobränsleleverantör

mot svenska och utländska kunder.

– Min uppfattning är att det var fler internationella

än svenska besökare. vi har träffat

folk från bland annat kanada, Turkiet, spanien

och Tyskland, berättar Roger Johansson, biobränslekoordinator

på sveaskog.

Barnen fiskar gratis

sedan 2006 deltar sveaskog i projektet

”Upp till 13”, som erbjuder barn under 13 år

att kostnadsfritt prova på sportfiske. Över

25 000 barn har varit med

sedan starten, varav nästan

8 000 bara i fjol.

– sveaskog vill att

så många som möjligt

ska få chansen att

uppleva glädjen med

fiske. vi erbjuder även

gratis fiske för ungdomar

under 20 år på

sverigefiskekortets vatten,

säger anna Åkerblom, koordinator för

sverigefiskekortet på sveaskog.

Deltagarna i ”Upp till 13” får bland annat

låna utrustning gratis. en lista på alla butiker

som tillhandahåller fiskeset finns här:

www.sveaskog.se/Upptill13

Läs och lär om skogen

skogsskötselserien är en stor kunskapskälla

om skogsskötsel som är tillgänglig för

alla och helt gratis på nätet. av de 19 delarna

är 18 färdiga och finns publicerade på

www.svo.se.

Texterna är skrivna av forskare och specialister

och behandlar ämnen som gallring, skador

på skog, naturhänsyn och skogsbränsle.

skogsskötselserien riktar sig främst till

skogliga tjänstemän och högskolestudenter,

men innehållet är även intressant för skogsägare.

Bakom projektet står bland andra skogsstyrelsen,

skogsindustrierna, sLU och LRF

skogsägarna.

4 forum sveaskog 3 • 2010

SamarbetSpartnerS. Från vänster: Jerry Johansson, vd Hedlunda Industri, Bo T Holm, styrelseordförande Hedlunda Industri, Roger

Johansson, marknadsansvarig Sveaskog och Patric Selin, marknadschef Sveaskog.

Stororder från

Ikea ger jobb i norr

teknik. Ikea satsar på möbelproduktion

i norra Sverige. Sammanlagt ger det

cirka 100 nya arbetstillfällen i Västerbottens

inland vid Norrfog och Hedlunda

Industri. Sveaskog är samarbetspartner

på råvarusidan.

Sveaskog ska i och med den nya affären

leverera drygt 100 000 kubikmeter talltimmer

per år till Norrfog, som tillverkar

lamellimmade skivor i furu för möbeltillverkning.

Det innebär en femdubbling av

Sveaskogs leveranser till Norrfogs sågverk

i Glommersträsk.

Sveaskog har varit en av våra leverantörer

sedan vi köpte sågen 1999 och vi har

haft ett väldigt bra samarbete genom åren,

säger Lars Eriksson, vd på Norrfog.

Norrfog och Ikeas riskkapitalbolag satsar

100 miljoner kronor på att bygga om

sågverket i Glommersträsk och limfogstillverkningen

i Malå. Det kan vid full produktion

nästa år ge 25 nya arbetstillfällen.

I dag arbetar 50 personer vid Norrfog.

Satsning ger arbetstillfällen

Lamellskivorna levereras till Hedlunda Industri

i Lycksele, som tillverkar några av

Ikeas storsäljande produkter i massivt trä.

Möbelfabriken i Lycksele byggs om för 135

miljoner kronor och den nya satsningen

innebär där cirka 75 nya arbetstillfällen.

– Det här är en väldigt glädjande nyhet

för oss och hela bygden, kommenterar Jerry

Johansson, vd för Hedlunda Industri.

Det lyckade samarbetet sedan flera år mellan

Sveaskog, Norrfog och Hedlunda Industri är en

av framgångsfaktorerna bakom det nya avtalet.

”Vi har varit

duktiga på

att hitta

bättre och

billigare

lösningar.”

Fakta

Mervärde

för alla

avtalet med Norrfog

är ett exempel på hur

sveaskog arbetar med

både den egna skogen

och skog från privata

skogsägare för att

leverera en specialiserad

produkt. kombinationen

skapar en volym

för att generera mervärden

för alla inblandade

parter – den privata

skogsägaren, sveaskog

och inte minst

Norrfog och deras kunder.

Norrfog behöver

tack vare samarbetet

med sveaskog ingen

egen organisation för

råvaruanskaffning.

– Vi har tagit ett helhetsgrepp om hela kedjan

tillsammans och diskuterat oss fram till

lösningar. Det ger oss alla en bra utvecklingspotential,

säger Roger Johansson, marknadsansvarig

för Sveaskog i Västerbotten.

Kvaliteten på råvaran spelar en avgörande

roll, framhåller Lars Eriksson på

Norrfog.

– Vi har också varit duktiga på innovationer

och på att hitta bättre och billigare

lösningar i produktionen tillsammans med

Ikea, med allt från råvarutnyttjande till

teknikfrågor, säger Lars Eriksson.

Stocktyp av speciell kvalitet

Sveaskog ska i affären leverera korta och

klena kubbstockar, som är 2,6 meter långa.

Stocktypen ska vara av en speciell kvalitet

med färska kvistar, som sedan sågas i lameller

och limmas ihop till massiva skivor

för möbeltillverkning.

– Det här är en stockkvalitet som vi

plockar fram i gallringar och i toppstockar

i gamla träd vid slutavverkning, säger Roger

Johansson.

Råvaran tas huvudsakligen inom en 10-

15 mils radie från Glommersträsk. Det

är ett av Sveaskogs kärnområden där det

finns stora arealer med yngre och medelålders

skog som kommer att vara gallringsmogen

de närmaste 20 åren.

– Det här avtalet ger en betydligt bättre avkastning

för vårt gallringsvirke, som kommer

att öka framöver. Det ger också goda möjligheter

att öka betalningsförmågan för lämpligt

virke som kommer från de privata skogsägarna

i området, säger Roger Johansson.

NILS SuNDSTrÖm


BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE*

* Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en renodlad lastbilstillverkare vilket innebär att den tål tuffa tag och har längre livslängd.

KLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITER

Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickup som fi nns

med två motoralternativ: Dieselmotor på 3,0 liter och urstarka

163 hk, 4-stegs automat eller 5-växl. manuell låda. Dieselmotor

på 2,5 liter och 136 hk, 5-växl. manuell låda.

KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFT

Knappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- och lågväxel.

Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: 3000

kg på dragkroken och 1035 kg på fl aket.

1.035 KG PÅ FLAKET, 3.000 KG PÅ DRAGKROKEN

2,5 / 3,0 TURBODIESEL KNAPPSTYRD 4-HJULSDRIFT

www.isuzu.se

CREW CAB ELLER EXTENDED CAB

Isuzu D-Max fi nns som Crew Cab med fyra dörrar och

bekvämt utrymme för fem personer.

För den som behöver längre lastutrymme fi nns

Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak.

DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅL

Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukning gör valet

lätt. Isuzuhandlare fi nns på 61 platser med både försäljning

och service, du hittar dom på www.isuzu.se.

LÅGA SERVICE- & DRIFTSKOSTNADER

3,0 FINNS MED AUTOMATLÅDA


marknad

nya tJänSter: Patric Selin och Per Matses.

På nya poster

Patric selin är ny marknadschef på

sveaskog med ansvar för försäljning av skogsråvara,

virkesinköp och logistik. Han har över

15 års erfarenhet av arbete med virkesfrågor,

försäljning och skog, och kommer närmast

från Ikea, där han har arbetat med affärsutveckling,

råvaruinköp och skogspolicyfrågor i

Nord- och sydamerika.

Per Matses, tidigare på apoteket, har tagit

över som sveaskogs CFo med ansvar för ekonomi

och Finans. Han har 15 års erfarenhet av

företagsledande arbete och har bland annat

haft verksamhetsansvar för inköp, IT, juridik,

säkerhet, logistik och affärscontrolling.

reviderad standard

Den 1 juni trädde den nya svenska FsCstandarden

i kraft. alla revisioner och nya certifieringar

ska nu genomföras utifrån den.

– Den är mer detaljerad än den förra, säger

Martin Lindgren, sveaskogs FsC-samordnare.

kraven på social hänsyn som skogsägaren

ska visa gentemot lokalbefolkningen och rennäringen

har stärkts. FsC-standarden är tydligare

med vilka restriktioner som gäller vid användning

av främmande träslag och innehåller

också förändringar vad gäller bränning.

Läs mer om den reviderade skogsbruksstandarden

på www.fsc-sverige.org.

Entreprenörer utbyter idéer

I Bergslagen har sveaskog under våren anordnat

träffar för entreprenörer för att ge dem

möjlighet att utbyta information och erfarenheter.

Den 10 september planeras den tredje träffen,

där entreprenörer från olika verksamheter

och medarbetare från sveaskog under en

dag diskuterar ämnen som smartare metoder

för gallring och avverkning, hur ny teknik används

på bästa sätt samt vad som efterfrågas

av servicelämnare och maskintillverkare.

krönika | marknad

Stora skillnader i den globala konjunkturen

Jag har under en längre tid känt

mig optimistisk vad gäller utvecklingen

av den allmänna konjunkturen. Flera

länder, som till exempel Australien och

Brasilien, visar starkare tillväxtsiffror.

Även USA visar tecken på en återhämtning.

Det talar för en ökad efterfrågan på

skogsrelaterade produkter och därmed

på skogsråvara.

I Europa är bilden splittrad. Tyskland

och Sverige, exempelvis, visar ekonomisk

stabilitet och tillväxt, om än i begränsat

tempo. Storbritannien däremot har problem

med stora underskott i ekonomin,

för att inte tala om Irland, Spanien, Portugal,

Italien och Grekland. Ett värsta

scenario vore en ny finanskris med länder

som inte kan återbetala sina lån.

6 forum sveaskog 3 • 2010

Träindustrin

gynnas av roT

ROT-avdraget har haft stor betydelse för träindustrin.

– Efterfrågan på sågade trävaror har varit överras-

kande stark. ROT-avdraget har hållit lågkonjunkturen

stången, säger Bertil Stener på Skogsindustrierna.

I slutet av 2008 införde regeringen en

skattesubvention för att stimulera ROTmarknaden

– det vill säga reparation, om-

och tillbyggnad – men också för att komma

åt svartjobbandet i byggbranschen.

ROT-avdraget innebär att den som anlitar

bygghjälp kan göra skatteavdrag på halva

arbetskostnaden upp till 50 000 kronor.

Sällan har en statlig åtgärd hyllats så

unisont. Några sektorer har haft extra stor

fördel av ROT-avdraget. Mindre hantverksföretag

som sysslar med bostadsrenovering

har varit mer gynnade än större

byggföretag som ofta är mer inriktade på

nyproduktion, vilket alltså inte omfattas av

ROT-avdraget.

– Även gör-det-själv-marknaden (GDS)

har varit stark, vilket har gynnat träindustrin,

säger Bertil Stener som är direktör

på den trämekaniska sektionen på Skogsindustrierna.

Gör det själv

GDS består till 80 procent av olika typer av

byggarbeten i småhus. Under de senaste

åren har en renoveringstrend stärkt GDSmarknaden.

– Marknaden drivs förutom av ROT-

avdraget också av ett ökat intresse för hem

och boende, kombinerat med låga räntor

Det känns som om de ekonomiska åtstramningar

som många länder i Europa

måste genomföra borde begränsa både

konjunkturutveckling och efterfrågan.

Europa är ju ett viktigt marknadsområde

för den svenska skogsnäringen.

Så här långt Ser det ljust ut för

större delen av den svenska pappers-

och massaindustrin, möjligen med undantag

för grafiskt papper. Efterfrågan

och prisutvecklingen på pappersmassa

har varit särskilt god. Den cirka tio dagar

långa strejken på sex bruk har sannolikt

inte påverkat utvecklingen nämnvärt.

Den svenska träindustrin har nu upplevt

mer än ett år av återhämtning från

den stora svackan under 2008 och början

”Marknaden

drivs förutom

av ROTavdraget

också

av ett ökat

intresse för

hem och

boende,

kombinerat

med låga

räntor och

stigande

bostadspriser.”

av 2009. Många sågverk tror på större

efterfrågan och högre produktion. Möjligen

står prisutvecklingen och väger mot

mer stabila priser. Här kan den fortsatta

konjunkturutvecklingen i Europa få stor

betydelse. ROT-avdraget i Sverige, närmare

beskrivet i artikeln ovan, har däremot

en positiv inverkan på den inhemska

efterfrågan.

Min bild av virkeSMarknaden är

att den i stort är balanserad, men att det

finns områden med underskott. Priserna

på skogsråvara har ökat i stort sett hela

våren.

och stigande bostadspriser. Det finns även

ett uppdämt behov av att rusta upp ett åldrande

bostadsbestånd som en följd av låg

nybyggnation, säger Bertil Stener.

Nybyggnationen förra året var den

lägsta på ett decennium till följd av lågkonjunkturen.

Ett exempel på en sektor

som har haft det tufft är småhustillverkare,

som i vanliga fall förbrukar mycket

trä. Det berättar Leif G Gustafsson, vd på

TMF, branschorganisationen för den träförädlande

industrin och möbelindustrin:

– Också tillverkarna av förädlade träprodukter,

till exempel fönster och kök,

har minskat med fem respektive tio procent

i omsättning. Det är dock mindre än

tidigare befarat, bland annat beroende

på ROT-avdraget. Dörrtillverkare och

golvfabrikanter har däremot haft en rejäl

känning av lågkonjunkturen och minskat

nästan 20 procent. Trolig orsak är att

de är mer beroende av marknaden för nyproduktion

av fastigheter, säger Leif G

Gustafsson.

Lägre konsumtion av virke

Den totala virkeskonsumtionen har gått

ner under lågkonjunkturen och det beror

i första hand på att luften har gått ur

bostadsbyggandet. När nybyggnationen

kommer i gång, vilket förväntas ske under

2011 enligt en prognos beställd av Skogsindustrierna,

kan virkesanvändningen åter

komma upp till de nivåer som rådde åren

före lågkonjunkturen.

Att minskningen av virkeskonsumtionen

inte blivit större beror på ROT-avdraget

anderS

dahlqviSt

är försäljningschef

på sveaskog.

I hans jobb ingår

bland annat virkes-

försäljning och

arbete med marknadsstrategier.


den SoM anlitar bygghJälp för att renovera, bygga om eller bygga till kan göra skatteavdrag på halva arbetskostnaden.

och den starka GDS-marknaden:

– ROT-avdraget och GDS har betytt

mycket för oss och för bygghandeln. Vi har

till exempel sålt trallvirke som aldrig förr,

berättar Maria Vestergaard som är försäljningschef

på Setra. Den samlade bilden är

att vi trots dålig konjunktur sålde mer trä

2009 än året innan.

Ökat intresse för design

Träcentrum i Nässjö, som bland annat

sysslar med kvalificerade yrkesutbildningar,

märker av ett ökat intresse för

affärsutveckling och design. Det beror

troligtvis på att det växande intresset

för heminredning och boende har gjort

fler medvetna om design och materialval,

samtidigt som ROT-avdraget stimulerat

den marknaden.

– En allt populärare utbildning är designkoordinator,

där man lär sig att koordinera

produktutveckling med produktion.

Det visar att intresset för att förädla

träprodukter ökar, säger P-O Simonsson,

vd på Träcentrum. maTs LundsTröm

Fakta

Återhämtning i trävarumarknaden

• 2009 var ett bottenår för sågade trävaror.

Tappet var nästan 30 procent på

global nivå jämfört med toppåret 2007.

Återhämtningen har börjat, men är

långsam. Det förväntas ta fem år att

nå de konsumtionsnivåer som gällde

före lågkonjunkturen.

• världsmarknaden för trävaror förändras.

Den globala handeln ökar som ett

resultat av växande skillnader mellan

tillgång och efterfrågan på de stora

trävarumarknaderna. kina och asien

importerar allt mer trävaror. Även

”Avdraget har betytt mycket för oss. Vi säljer

trallvirke som aldrig förr.”

Nya yrkesbyggnader

7 procent

ROT-bostäder

59 procent

ROT-yrkesbyggnader

18 procent

Fördelning av virke år 2009

Sektorerna rot-boStäder och ROT-yrkesbyggnader dominerade konsumtionen

av virke under 2009. Källa: Prognoscentret AB

Nordamerika är på väg att bli en

nettoimportör till följd av skadedjursangrepp

i västra kanada och avverkningsrestriktioner

i landets östra

provinser. Begränsningar i timmertillgången

gör att importbehovet växer

även i västeuropa.

• Priserna ökar på råvaran timmer. Det

beror på växande efterfrågan i kombination

med begränsningar i de inhemska

utbuden. Priserna drivs även av en

tilltagande efterfrågan på sågverkens

biprodukter från såväl pappers- och

Nya bostäder

16 procent

massaindustrin som från den starkt

växande bioenergisektorn.

• Fortsatt konsolidering, effektivisering

och förädling inom sågverksindustrin.

Fokus förväntas ligga på värde snarare

än på volym för att möta utvecklingen

på råvarumarknaden samt skapa

den lönsamhet som industrin långsiktigt

kräver.

källa: Thorsten Leicht och Jan Wintzell,

Pöyry Management Consulting.

SkogSnäringen i SiFFror

avverkningSanMälningar april 2010

Tusen hektar

30

25

20

15

10

5 | | | | | | | | | | | |

jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec

L = 2008 L = 2009 L = 2010 källa: skogsstyrelsen

antalet avverkningsanmälningar har ökat fyra

månader i följd. arealen för anmälda föryngringsavverkningar

steg under april 2010 med 66

procent till 13 578 hektar, jämfört med motsvarande

period 2009. Under mars-april 2010 var

den planerade avverkningsarealen knappt 27

procent större jämfört med samma period förra

året.

Ökningarna gäller hela landet, förutom norra

Norrland där en minskning skedde i mars jämfört

med förra året.

trävaror april 2010

Prisindex, basår 2000 = 100

160

140

120

100

80 | | | | | | | | | |

2006 2007 2008 2009 2010

källa: sCB

exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror

steg med nästan 21 procent under april 2009

jämfört med april 2008.

trädbränSle kvartal 1, 2010

sek per MWh

300

L = Briketter och pellets L = skogsflis

275

250

225

200

175

150 | | | | | | | | | |

2006 2007 2008 2009 2010

papperSMaSSa maj 2010

UsD per ton

källa: FoeX. PIX index är varumärkesskyddat.

kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FoeX Indexes aB.

Prisutvecklingen i europa enligt PIX index.

L = långfibermassa L = kortfibermassa

källa: sCB och energimyndigheten

värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad

för briketter och pellets under det första kvartalet

2010 var 310 kronor per MWh, vilket var

på samma nivå som under det fjärde kvartalet

2009. Under samma period steg priset på

skogsflis med två procent till 199 kronor per

MWh.

energimyndigheten redovisar trädbränslepriser

varje kvartal och de baseras på uppgifter

från cirka 100 värmeverk. stora regionala skillnader

förekommer.

900

800

700

600

| | | | | | | | | | | | |

maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars april maj

3 • 2010 forum sveaskog 7


kund

FliS kolvagnar FärDig proDukt

Så tillverkaS grillkol: 1 virket får ligga och torka i 8–12 månader. 2 Det torkade virket flisas grovt och läggs i kolningsvagnar. 3 Ugnen hettas upp och kolvagnarna får stå i ugnen

i cirka ett dygn. Ju torrare fliset är, desto kortare kolningstid. Fliset krymper till ungefär halva storleken. 4 en kylningsprocess startar. sjövatten rinner längs vagnssidorna. Det kväver

glöden och kyler kolet innan det kan tas ut i luften. 5 kolet sorteras. Bitar större än två centimeter packas som grillkol. Mindre bitar blir industrikol. kolpulvret pressas till briketter.

Produktion med

den rätta glöden

Sommartid är bästa grilltid. Men på Skogens Kol i Kilafors pågår produktionen året

runt för att möta marknadens efterfrågan. Nu satsar Skandinaviens största industriella

tillverkare av grillkol och briketter på FSC-märkta varor.

Det ryker ur var och varannan

trädgård från slutet av april

och fram till augusti. Sedan

märks en klar avmattning när

kräftor och surströmming tar

vid. Det berättar Nicklas Larsson som är

platschef på anrika Skogens Kol i Kilafors,

söder om Bollnäs.

– Trenden är att folk grillar allt mer och

i högre utsträckning året runt. Det har

gjort att den totala grillmarknaden i Sverige

ökar, trots konkurrensen från gasolgrillar,

säger Nicklas Larsson.

Löv- och barrvirke

Skogens Kol har en stor marknadsandel av

allt träkol och briketter som säljs i Sverige.

Råvaran är löv- och barrvirke, varav det

mesta kommer från närområdet. Vilka träslag

som används beror på slutprodukt.

– På sommaren kolar vi nästan uteslutande

på en blandning av björk, asp och

al samt en liten andel tall. Det ger en lugn

och fin glödbädd när man använder grillkolet,

säger Nicklas Larsson.

För briketter är valet av träslag inte lika

viktigt. Briketter tillverkas av kolpulvret

som bildas vid kolningen. Det bakas ihop

med stärkelse till briketter. Skogens Kol köper

även in kolpulver för att göra briketter.

Råvaran har i många år varit standardiserad

enligt SIS och tyska DIN, vilka säkrar

att produkterna håller en hög kvalitet

8 forum sveaskog 3 • 2010

Fakta

Skogens Kol

skogens kol har producerat

träkol i kilafors

sedan 1876.

Produktionen var

som störst under

andra världskriget.

Då jobbade 300 personer

på företaget

med att tillverka träkol

för industrin. I dag

arbetar 30 personer

på skogens kol.

skogens kol ingår

sedan många år

i koncernen salinity

group, med säte i göteborg.

Där ingår också

Hanson & Möhring

som säljer salt, bland

annat varumärket

Falksalt för köket och

vägsalt för isiga vintervägar.

med exempelvis lång brinntid och rätt

energivärde.

Nytt för i år är att grillkolet är FSC-märkt.

– Det är något som kunderna efterfrågar.

För att erbjuda ett komplett koncept med

FSC-varor har vi till den här sommaren

också köpt in FSC-märkta briketter i väntan

på att vi ska få ett eget certifikat för briketterna,

säger Nicklas Larsson.

Allt grillkol från Skogens Kol kommer

dock inte att vara FSC-märkt i år. Företaget

har ett så kallat FSC mixed-certifikat, där cirka

70 procent av råvaran är FSC-godkänd.

– Vi omsätter vårt lager så att vi inom

ett eller två år bara kommer att ha produkter

som är FSC-certifierade. Det är en

konkurrensfördel, säger Nicklas Larsson.

För cirka 30 år sedan kom larm om att det

kunde finnas tungmetaller och andra farliga

ämnen i grillkol. Men synen på grillkol har

ändrats genom åren, anser Nicklas Larsson:

– Då fanns signaler om grillkol som var

producerat av rivningsved och till och

med gamla järnvägsslipers. Men det existerar

inte i dag. Vi har alltid använt ren

skogsråvara och vi märker att dagens konsumenter

är mer noggranna med vad de

köper, säger han.

Industrikol viktig produkt

Sammanlagt producerar Skogens Kol cirka

30 000 kubikmeter råkol om året. Den

stora merparten blir grillkol.

De minsta träkolsbitarna, som är två

centimeter och mindre, säljs som industrikol.

Det används av bland annat gjuterier,

och vintertid även för att tina tjäle ur

vägar och marker inför grävningsarbeten.

En kolsträng hälls då ut på marken och

antänds under stora plåtar som läggs över.

Produkten står för en viktig del av företagets

omsättning vintertid.

– På vintern kolar vi mycket gran som

vi säljer som industrikol till tjältining. Där

spelar det ingen roll att grankolet sprätter

och knäpper, säger Nicklas Larsson.

En annan mindre produkt är trätjära,

som används som traditionellt väderskydd

av bland annat båtar och bryggor. Tjäran

tillverkades tidigare av de gaser som bildades

genom kolningen. Men i dag återeldas

gaserna i brännkamrarna för att

minska energiåtgången i kolningsprocessen.

I stället köper företaget in råvara som

förädlas till trätjära. nils sundström

Fakta

Leveranser efter Gudrun

sveaskog har varit en stor leverantör av ved

till skogens kol de senaste åren. Det startade

med volymer efter stormen gudrun 2006.

De första åren var det enbart lövvirke, men

sedan förra året levererar sveaskog även

barrved. Hittills i år har sveaskog levererat

5 000 kubikmeter barrved samt lövved.


Planera grillningen i tid

Marinera köttet redan dagen innan och ha tålamod och tid att vänta ut

den perfekta glöden, tipsar Nicklas Larsson på skogens kol.

– Precis när jag tror att köttbiten är klar tar jag bort den från grillen.

eftervärmen gör det sista. väntar man till dess att köttet blir helt fritt

från vätska kan det bli lite väl torrt, säger han.

ett annat tips är att börja med potatis och grönsaker. Lägg dem

i folie nere bland grillkolen eller briketterna. om köttet tar tio minuter

tar löken 15 minuter att bli klar.

Briketter har sedan 1990-talet blivit lika vanligt som grillkol men

har en längre brinntid.

– om du ska grilla länge och har gäster föredrar jag briketter. ska

du grilla en köttbit till familjen får du snabbare rätt temperatur med

grillkol, säger Nicklas Larsson.

grillkolet är grillklart efter 15–20 minuter medan briketter är grillklara

efter 20–30 minuter.

3 • 2010 forum sveaskog 9


skogsbruk

biobränSle allt viktigare för SkogSägaren:

Så ökar du värdet

I takt med att efterfrågan ökar börjar allt fler skogsägare

få upp ögonen för biobränsle. Avverknings- och

gallringsrester kan med rätt hantering vara en riktigt

lönsam affär.

Anna Prejer äger Frösvidal

Säteri som hon driver tillsammans

med sonen Björn Prejer.

Till gården, som ligger 1,5 mil

nordväst om Örebro, hör även

600 hektar skog. I samband med en avverkning

förra året sålde de 2 000 megawattimmar

(MWh) grenar och toppar som

biobränsle till Sveaskog. Det motsvarar

den mängd energi som behövs för att värma

100 villor i ett helt år.

– Jag fick en riktig aha-upplevelse när

jag hörde att ett vanligt vedträ motsvarar

energimängden i en deciliter olja, berättar

Anna Prejer. En hektar skog motsvarar

ganska många kubikmeter olja.

Stort behov av energi

Närheten till kraftvärmeverket Åbyverket

i Örebro och kartongfabriken Korsnäs Frövi

gör att det funnits ett stort behov av energi

i regionen under relativt lång tid – så

försäljningen av biobränsle är inget nytt för

Anna och Björn Prejer. Men det är först på

senare år som det har blivit riktigt lönsamt.

– Tyvärr är det inte riktigt lika bra betalt

som olja, säger Anna Prejer och skrattar.

Men visst märker vi att efterfrågan

och priset har ökat. Tidigare lät vi avverkningsresterna

ligga kvar. Nu har de blivit

ytterligare en resurs att ta tillvara.

Håkan Andersson, Sveaskogs virkesköpare

i Örebrotrakten, bekräftar att priset

har stigit, närmare bestämt med sju

procent per år de senaste åren.

– Om man tar väl hand om sitt biobränsle

FAktA

Rätt hantering ger lönsam affär

• Undvik grot som har använts för att förstärka

bärigheten samt rotryckta träd och

stubbar eftersom de kan föra med sig sten

och jord.

• Placera vältan med grot på en torr plats

där den är exponerad för sol och vind så

torkar den bättre och får ett högre energiinnehåll.

• Med ett underlag av exempelvis större

toppar undviks direktkontakt med marken.

Det minskar risken att stenar följer med

10 forum sveaskog 3 • 2010

så kan det bidra till att öka avkastningen per

avverkad hektar med ungefär åtta procent,

säger han.

En förutsättning är att marken är näringsrik

nog för att inte påverkas negativt

av uttaget. Biobränslet ska hålla hög

kvalitet, vara rent från jord och sten och

tillräckligt torrt. För att transporten ska

bli ekonomisk krävs också att biobränslet

fyller en lastbil med släp och förvaras

lättåtkomligt.

Gallringsrester tas tillvara

Anna och Björn Prejer har sålt både grenar

och toppar (grot) från avverkning

och träddelar från gallring som biobränsle.

Efter en avverkning låter de groten ligga

kvar utspridd tills den har barrat av sig.

Därefter placeras de i så kallade vältor

längs med vägen för att torka.

Under hösten eller vintern när energibehovet

ökar hämtas biobränslet och körs

till kartongbruket i Frövi där det vägs för

att energiinnehållet ska kunna bedömas.

Sveaskog skickar sedan ett mätbesked och

inom 30 dagar får Anna och Björn Prejer

en avräkning. Energin används i kartongproduktionen

och överskottet blir fjärrvärme.

– Den stora skillnaden mot att sälja

virke är att det tar längre tid, säger Björn

Prejer. Eftersom högarna kan bli liggande i

upp till ett år är det viktigt att tänka på att

de ska ta så lite plats som möjligt och inte

ligger i vägen.

Jennifer nemie

eller att markfukt försämrar groten.

• Placera vältan på två meters avstånd från

och längs med vägen så att den är åtkomlig

för en lastbil med släp.

• vältan bör vara tre till fem meter hög,

inte bredare än sex meter och byggd åt

ett håll för att underlätta transport och

flisning.

• Täck vältan med armerad papp för att

skydda mot regn och snö. Lägg ris ovanpå

så att pappen inte blåser bort.


på groten

I höstAs återställde

Björn och anna Prejer

ett område kring sin betesmark.

groten från röjningen

ligger intill vägen

och torkar i prydliga högar

i väntan på att bli avhämtad.

Här diskuterar

de fördelarna med att ta

till vara på sina avverkningsrester

med Håkan

andersson (till höger)

från sveaskog.

foto: jennifer nemie

ökad efterfrågan

på skogens energi

Sverige har som mål att 50 procent av

energianvändningen ska komma från

förnyelsebara energikällor år 2020,

och att landet ska vara oberoende av

fossila bränslen år 2050. för att nå

dessa mål måste användningen av

biobränsle öka.

Närmare en tredjedel av den totala energianvändningen

i det svenska samhället, eller

115 terawattimmar (TWh), tillgodoses

i dag med biobränsle. Det visar en analys

från Svenska biobränsleföreningen. Av biobränslet

är nästan en tredjedel trädbränslen,

det vill säga skogsråvara som inte genomgått

någon kemisk process. De senaste

tio åren har utvinningen av skogsbränsle

mer än fyrdubblats och efterfrågan fortsätter

att öka.

Skogbränsle består framför allt av grenar

och toppar, så kallad grot, som blir

över vid avverkning. Men i takt med att

efterfrågan har ökat och priserna stigit så

har det blivit lönsamt att ta tillvara även

stubbar, träddelar och bränsleved. En hektar

stubbar innehåller energi motsvarande

sex normalstora villors årliga energiförbrukning,

eller 120 megawattimmar

(MWh).

Örebro levererar mest biobränsle

Mathias Carlsson är biobränslesäljare på

Sveaskog i Bergslagen. Han berättar att

marknaden i regionen är den mest utvecklade

i Sverige.

– Örebro och Mälardalen är Sveriges

mest tätbefolkade område och här finns det

gott om fjärrvärmeanläggningar, säger han.

Av Sveaskogs totala biobränsleförsäljning

på 2,8 TWh levereras 1,2 TWh till regionen.

Sveaskogs största biobränsleleverantör i

området är Örebro kommun, som får stora

mängder biobränsle genom klippta buskar

och annat trädgårdsavfall från kommuninvånarna

samt från skötseln av den kommunala

marken. Biobränslet säljs bland

annat till energibolaget Eon och kommer

sedan kommuninvånarna tillgodo som

fjärrvärme.

Utmaning att möta efterfrågan

I dag prissätts vanligtvis biobränsle i kronor

per MWh och köps som helgrot vid

väg. För att det ska löna sig att transportera

biobränslet längre än sju mil bör det komprimeras

eller flisas. Ju torrare och renare

materialet är, desto bättre betalt ger det.

Stigande oljepriser och fokus på miljön

bidrar till en ökad efterfrågan. Och prisutvecklingen

driver på teknikutvecklingen.

– Just nu ser marknaden för biobränsle

mycket bra ut, säger Mathias Carlsson. Utmaningen

är att få fram tillräckligt stora

mängder för att möta våra kunders höga

efterfrågan. Det kräver att vi jobbar på

bred front med metodutveckling, med att

mobilisera volymer som inte utnyttjas i dag

och med nya sortiment.

Jennifer nemie

3 • 2010 forum sveaskog 11


jakt&FISkE

Daniel Hellström är sedan 2009 fiskeentreprenör i Malingsbo-Kloten. ”Det var en dröm som slog in”, säger han.

Lyckosam satsning

på fisketurism

Efter ett drygt år som fiskeentreprenör

i malingsbo-Kloten, mellan Ludvika och

Kopparberg, kan Daniel Hellström konstatera

att hans satsning burit frukt. Nu

ser han framåt och satsar på övernattningar

och kringaktiviteter.

Alla mål för 2009 överskreds trots

lågkonjunkturen, säger han.

När Daniel Hellström fick höra att

Sveaskog sökte en arrendator för sex sjöar

i naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten

i Bergslagen nappade han direkt.

Och sedan januari 2009 kan han kalla

sig för fiskeentreprenör.

– Det var en dröm som slog in, säger

han förtjust. Jag trivs jättebra.

Med den uttalade ambitionen att ta väl

hand om sina kunder, och att dessutom

försöka locka till sig nya kundgrupper, har

han med god marginal nått de upp satta

målen.

12 forum sveaskog 3 • 2010

”Folk undrar

alltid vilka

drag man ska

använda, var

det är bäst

att stå och

när på dagen

man kan

räkna med

napp.”

– Finanskrisen gjorde att många företag

uteblev, men med fler privatgäster

i mindre grupper, som kompisgäng,

svensexor och släktträffar, har jag ändå

lyckats höja antalet besökare, säger

Daniel Hellström.

Gjort för fiskelycka

Han erbjuder sina gäster en egen sjö att

fiska i under en hel dag. De flesta fiskesätt

är tillåtna.

Kring sjön finns spänger, toaletter,

sopsortering, fiskeplatser och grillplatser

med ved. Mot ett smärre tillägg sätter han

i extra fisk för att förbättra fiskelyckan.

Utöver det ordnar Daniel Hellström

lerduveskytte samt, som en service åt

sina gäster, catering från ett företag

i Ludvika.

– Jag åker också ut och hälsar och ser

till att alla har det bra, förklarar han. Folk

undrar alltid vilka drag man ska använ-

da, var det är bäst att stå och när på dagen

man kan räkna med napp.

Lätt att boka sjö

Daniel Hellström har även gjort om bokningssystemet.

På hemsidan visas en kalender

med aktuell status för respektive

sjö. Gästerna får sedan själva göra sin bokning

online.

– Enkelt och överskådligt, säger han. Nu

riskerar vi aldrig dubbelbokningar och jag

har alltid stenkoll på läget.

Inför framtiden hoppas Daniel Hellström

att företagskunderna återvänder. Och att

han ska kunna erbjuda enklare övernattning

vid någon sjö, med bastu och badtunna.

– Jag räknar också med att behöva anställa

några personer, säger han. Och att

ombilda företaget till ett familjeägt AB.

Frugan vill gärna vara med på ett hörn.

mAts WigArDt

foto: patriK linDströM


Packa ryggan meD fika, ge dig ut på en cykeltur och upplev sveriges vackra natur i sommar.

stanna i sverige i sommar

Paddla i en sagolik insjöskärgård omgiven

av klippor och granithällar. utforska

ett av Europas längsta system

av urbergsgrottor. Eller hitta din egen

plats på en vidsträckt, vit sandstrand.

i sveaskogs ekoparker och friluftsområden

finns det bästa av sommarsverige.

Att ”hemestra” – upptäcka vad det egna landet

och näromgivningen har att erbjuda –

blir allt populärare. I Sveaskogs friluftsområden

och ekoparker finns något för alla.

Den som gillar att paddla kan styra kosan

till Ridö-Sundbyholmsarkipelagen

i Mälaren som består av 70 öar, eller till

Norra Vätterns skärgård – en unik insjöskärgård.

Där finns också Sveriges första

handikappanpassade kanotled.

– Vill man hellre åka båt så är Grönön

handikappanpassad liksom båten Wettervik

som körs av Askersunds skärgårdstrafik,

säger Caroline Wejstorp, utvecklings-

”Andersön

har en

fantastisk

natur och

man ser

både fjäll

och vatten.”

ansvarig för ekoparker och friluftsliv på

Sveaskog.

Längs Hjälmare Kanal, Sveriges äldsta

konstgjorda vattenväg, kan man njuta av

den vackra naturen och känna historiens

vingslag. Kanalen byggdes 1629–1639 och

förbinder Hjälmaren med Mälaren. Passa

på att fika eller ta en glass på kanalkaféet,

som har öppet varje dag mellan den 7 juni

och den 31 augusti.

Mäktiga rullstensåsar

Ekopark Skatan i Västerbotten lockar

vandrare och mountainbike-cyklister med

sina tallhedar och mäktiga rullstensåsar

som bildades för över 8 000 år sedan.

Ett spännande och svalkande dopp kan

tas i ”lagunen” intill den mäktiga Storforsen

i Piteälven, som har en fallhöjd på 82

meter.

Barnfamiljer besöker gärna Hornslandet

öster om Hudiksvall. Här finns avkoppling

i form av långa vita sandstränder

foto: CarolinE WEJstorp

FRItID

kalEnDaRIum

Här är ett axplock av sommarens aktiviteter

i sveaskogs ekoparker och friluftsområden.

JUni

25: Traditionsenligt midsommarfirande,

skäftekärr, ekopark Böda, Öland.

28: start för dagskryssningar med askersunds

skärgårdstrafik i ekopark Norra vätterns

skärgård.

JUli

2–4: orkidéhelg med naturguide Lars Frölich,

ekopark omberg, Östergötland.

6: Älgens dag, ekopark Halle- och Hunneberg,

västergötland.

21–24: Järnåldersdagar, skäftekärr, ekopark

Böda, Öland.

aUgUsti

13–22: sommarteater, ”Romeo och signe”,

ekopark Ridö i Mälaren.

14: Rosforsdagen, ekopark Rosfors, Piteå. en

av få dagar då Rosfors Herrgård har öppet för

allmänheten.

sePtemBer

4–5: Bergens dagar. Hösten välkomnas till

ekopark Halle- och Hunneberg, västergötland.

och inbjudande havsbad. Men också de

spännande Hölicksgrottorna, ett av Europas

längsta system av urbergsgrottor med

gångar på totalt 1 340 meter.

Besök nya ekoparker

Sensommaren bjuder på en rad nyheter:

Den 26 augusti inviger Sveaskog Ekopark

Maunuvaara, tre mil från Tärendö i Norrbotten.

Den 23 september är det dags för

invigningsceremoni i Ekopark Grytaberg

i Hälsingland.

På Andersön i Storsjön i Jämtland är en

ny naturstig på gång.

– Vi hoppas att den ska stå klar nu i

sommar. Andersön har en fantastisk natur

och man ser både fjäll och vatten. Det är

en populär plats för att grilla och bada, säger

Caroline Wejstorp, som själv vill fiska

i ekoparkerna i sommar.

– Gärna i sjöarna i Naakajärvi i Pajala

kommun.

sofiA striDsmAN

3 • 2010 forum sveaskog 13

foto: Carl Johan EriKson


Vi köper ditt virke

och vårdar din skog

Är du privat skogsägare och vill göra en lönsam virkesaffär?

Sälj då din skog till oss. Vi erbjuder bästa möjliga pris.

Vår personal kan mycket om skog, ekologi, marknad och ekonomi.

virkesköpare i norra sverige ››

pajala utom

korplombolo

Församling

Åke Kalla

0978 – 204 41

070 – 330 22 38

Malå

och sorsele

Christine

Johansson

0953 – 416 47

arvidsjaur och

arjeplog

Peter Granberg

0960 – 559 20

070 – 320 09 33

vilhelmina

och storuman

Christer

Jonsson

0940 – 393 44

skinnskatteberg kristinehamn

Håkan Bäcke Henrik

0222 – 336 53 Hammar

070 – 259 34 98 0586 – 649 07

070 – 630 08 70

Boden och

Jokkmokk

Leif Randeblad

070 – 555 92 01

0920–25 82 82

Lycksele

Erik Alnersson

0950 – 231 72

karlskoga

Tomas Larsson

0586 – 649 01

070 – 624 25 84

gällivare och

överkalix

Patrik

Fredriksson

0926 – 757 68

070 – 601 10 41

Lycksele

och Åsele

Anna-Maria

Eriksson

0950 – 231 71

skaraborg

Roger

Johansson

070 – 625 44 21

ni kan även kontakta:

norra sverige

Anders Norén, inköpsledare Norrbotten 0911 – 784 35

Staffan Bygdén, inköpsledare Västerbotten 0950 – 231 57

Johanna Rovasaari, virkesadministratör 0911 – 784 10

Marie-Louise Kaarle, virkesadministratör 0911 – 784 33

Läs mer på www.sveaskog.se

kalix och

Haparanda

Bror Olofsson

0923 – 696 51

070 – 654 42 59

norrsjö, vindeln,

Umeå

och robertsfors

Urban Hellgren

070 – 381 61 61

örebro

Håkan

Andersson

019 – 19 50 04

070 – 514 77 62

Luleå

Mikael Selberg

0920 – 25 82 80

070 – 320 50 29

robertsfors,

vännäs, vindeln,

Bjurholm, nordmaling

& Umeå

Linda Burström

0933 – 615 52

arboga

Therese

Knutsson

019 – 19 50 33

076 – 788 50 33

piteå

och Älvsbyn

Leif Risberg

0911 – 784 60

070 – 565 11 22

piteå

och Älvsbyn

Jan-Erik

Berglund

0911 – 784 51

070 – 696 30 97

övertorneå &

korpilombolo

församling

Erik Furmark

0927 – 122 40

070 – 320 50 44

skellefteå

Anders

Johnsson

0910 – 852 80

virkesköpare i södra sverige ››

Uppland

Björn Eek

Biobränsleköpare

070 – 341 28 78

askersund

Jonny

Carlsson

0583 – 134 41

070 – 603 56 92

södra sverige

Helene Carlsson, inköpsledare 019 – 19 50 10

Gun Carlsson, virkeadministratör 019 – 19 50 26

e-post: fornamnefternamn@sveaskogse

Uppland

Jakob Bäckman

Biobränsleköpare

070 – 342 86 01

katrineholm

Carl

Westerberg

070 – 523 26 66

västerås

Anders

Ekeblad

021 – 38 07 95

070 – 303 11 03

vimmerby

Per Svensson

0492 – 180 35

070 – 234 15 89

nora och

Lindesberg

Irene Björklund

070 – 678 78 38

070 – 3710912

vimmerby

Jonny

Edvardsson

076 – 774 21 04

SEMESTERSTÄNGT

virkesadministrationen

i örebro och piteå har

stängt veckorna 28-31.

vi önskar er en

trevlig sommar!

skellefteå

Sture Roslund

0910 – 852 81

skellefteå

Mats Dahlgren

0910 – 852 69

Hedemora, avesta

säter, Borlänge, och sala

och Falun Rikard Fjällman

Mikael Hedin 070 – 279 90 07

0225 – 71 20 18

070 – 304 37 25

storfors, Filipstad,

Hällefors

Emil Fransson

0586-64906

070-2072566


PRodukTiviTETEN ökaR med cirka 30 procent i gallring där flerträdsmetoden används, enligt studier av bland annat skogforsk.

flerträdshantering gör det möjligt att

ta ut virke från skogen mer effektivt

och lönsamt. Efter att med gott resultat

ha använt metoden för gallring

inför Sveaskog nu samma teknik vid

vissa slutavverkningar.

– På bestånd där träden är olika

grova fungerar metoden alldeles utmärkt,

säger Lennart Hult, teknikansvarig

Sveaskog.

Det var i mitten av 2000-talet som flerträdshantering

i gallring på allvar började

introduceras. I dag används den på bred

front hos skogsbolag och entreprenörer

över hela landet.

Med hjälp av en tillsats på skördaren

samlar man flera träd för att sedan kvista

och kapa dem samtidigt. Flerträdstekniken

används endast då mindre träd ska avverkas

och då utbytet blir massaved eller

energisortiment. Studier av bland annat

Skogforsk har visat att produktiviteten

”Vi vill att

alla entreprenörer

som

gallrar åt

oss ska ha

skördaraggregat

som

utrustats för

flerträdshantering.”

ökar med cirka 30 procent vid gallring.

– Vi vill därför att alla entreprenörer

som gallrar åt oss ska ha skördaraggregat

som utrustats för flerträdshantering, säger

Lennart Hult som ansvarar för teknik och

inköp på Sveaskog.

Lennart Hult säger sig alltid ha varit

en varm tillskyndare av metoden. ”Varför

kapa och kvista ett träd åt gången när det

går lika bra med två eller tre?”, har han

ofta frågat sig.

Tallskog med gran

Sedan en tid tillbaka provar Sveaskog flerträdshantering

även i bestånd som slutavverkas.

Lämpliga bestånd är tallskog som

har en stor andel klen gran.

Sveaskog har ett antal egna skördare

som används vid föryngringsavverkningar

och som utrustats med flerträdstillsatser

för att höja produktiviteten.

Det är framför allt i Norr- och Västerbotten

där det växer många klena träd

teknik

FakTa

effektivare avverkning

med fler träd åt gången

foto: Mats saMuelsson

Lägre kostnad

per avverkad volym

• skördaren utrustas med en tillsats

– två hållarmar – som samlar upp

stammarna inför upparbetning.

Tillsatsen kan enkelt kopplas av

och på och påverkar inte enträdshanteringen.

• ska metoden fungera maximalt

bör onödiga förflyttningar undvikas.

Därför ska stammar som står

nära varandra och har ungefär

samma dimension utnyttjas.

• Med flerträdshantering ökar effektiviteten

i avverkningen – fler träd

åt gången kan upparbetas – med

lägre kostnad per avverkad volym

som resultat.

över stora arealer som tekniken tillämpas

bäst.

Men den har med gott resultat använts

även i Småland och på andra platser där

förhållandena varit lämpliga.

– Och vi ser nu att allt fler entreprenörer

som arbetar med föryngringsavverkning

på eget bevåg väljer att utrusta sina

skördaraggregat med flerträdstillsatser,

säger Lennart Hult.

Ligger helt rätt

Det är inte enbart skogsbolag och skogsägare

som drar fördelar av att gallring

och slutavverkning effektiviseras. Även

maskin förarna gynnas.

Eftersom de kan avverka och upparbeta

fler träd med färre kranrörelser kan de

öka prestationen utan att bli tröttare.

– Det är en teknik som ligger helt rätt,

försäkrar Lennart Hult. Och hittills har

jag inte mött någon som haft en avvikande

mening. matS Wigardt

3 • 2010 forum sveaskog 15


TEMA våTMArkEr

Mångfalden vinner

på räddad våtmark

Människan har under lång tid dikat ut skogens blöta marker för att öka virkesproduktionen.

Nu återskapas många våtmarker, till nytta för naturvården.

Sveaskogs arbete inom området har stor betydelse för den biologiska mångfalden.

Våtmarkerna tillhör de

biologiskt rikaste miljöerna

i Sverige. Där

finns en stor och viktig

del av landets mångfald

av växter och

djurarter.

Men sedan 1800-

talets mitt och fram till 1980-talet har stora

arealer våtmarker dikats ut. Det gjordes

först för att skapa ny odlingsmark, senare

för att höja produktiviteten i skogen.

– Sverige är från början ett våtmarksrikt

land. Man brukar räkna med att vi ursprungligen

haft 9 miljoner hektar våtmarker,

men en fjärdedel har försvunnit

och de flesta som är kvar är påverkade av

människan genom jordbruk, skogsbruk

och vägbyggen, säger Olof Johansson,

Sveaskogs miljöchef.

Stort projekt klart i år

Genom projektet 100 våtmarker satsar

Sveaskog tillsammans med Svensk våtmarksfond

och Sveriges ornitologiska förening

på att identifiera marker som är

lämpliga för att återskapa 100 våtmarker

Sveaskogs marker. Det målet är nu nått.

Flertalet av våtmarkerna kommer också

att vara restaurerade innan året nått

sitt slut.

– Återskapandet av våtmarker är en av

våra viktigaste naturvårdsinsatser. Jag

tror att samsynen om våtmarkernas betydelse

är stor inom skogsbruket i dag. Vårt

arbete med våtmarkerna slutar inte med

det här projektet. Vi ska löpande återställa

våtmarker där vi tycker att det är befogat,

säger Olof Johansson.

Värdefulla miljövärden

Arbetet ingår i Sveaskogs strategi för att

förvalta både våtmarker och vattendrag i

skogslandskapet på ett bra sätt för att be-

16 forum sveaskog 3 • 2010

För många djurarter är våtmarkerna nödvändiga.

hålla och förstärka de värdefulla miljövärden

som finns där. Det innebär en anpassning

av planeringen till skogens vatten.

Tillsammans med Världsnaturfonden

WWF har Sveaskog tagit fram indikatorer

och verktyg för att bedöma vattendrag

och deras naturvärden. De utgör en

checklista för vilken typ av åtgärd och

hänsyn som ska tas.

– Vi använder checklistan för att identifiera

värdefulla vattendrag där vi ska upprätta

särskilda skötselplaner, säger Olof

Johansson.

Han framhåller att det också är viktigt

att visa var gränsen går för när det är ekonomiskt

försvarbart att underhålla diken

för ett produktivt skogsbruk. En gemensam

rapport från WWF och Sveaskog visar

foto: per petersson

att det finns stora arealer där dikningen

inte inneburit någon produktionsnytta.

– Kan vi i sådana områden i stället återskapa

våtmarker med höga naturvärden så

ska vi göra det, säger Olof Johansson.

Viktig start

Våtmarkerna som hittills har återskapats

i projektet 100 våtmarker omfattar sammanlagt

1 200 hektar. De utgör en viktig

start i restaureringen av de svenska våtmarkerna,

anser Lars Lindell som tills nyligen

var ordförande i Sveriges ornitologiska

förening:

– Förr ville man bara ha ut vattnet i skogen.

Det här projektet är en viktig signal

för att få in ett nytt tänkande i skogsbruket.

Tillsammans med Sveaskog har vi utbildat

naturvårdsledare och andra i skogsbruket

om våtmarkernas betydelse i ekosystemet.

Vi har också diskuterat olika praktiska åtgärder

ute i skogen, säger Lars Lindell.

Vadarfåglar, som generellt sett minskar

i Sverige, tillhör de fåglar som gynnas av

att det blir fler våtmarker.

– Enkelbeckasinen är en sådan art. Den

nöjer sig med ganska små, fuktiga partier

i skogen, säger Lars Lindell som tycker att

projektet varit fruktbart.

– Nu vill vi se en fortsättning och utveckla

samarbetet med skogsbruket, betonar han.

nils sundström

”Återskapandet av våtmarker är

en av våra viktigaste naturvårdsinsatser.”


VåtmarksFåglarna

kommer snabbt tillbaka när

vattnet får tillbaka sitt gamla

flöde. Här trampar en rödbena

i en återskapad våtmark.

sammanlagt finns 600 rödlistade

arter som är knutna till

svenska våtmarker.

Insekter som kläcks i mindre vattendrag, som det

här, är basföda för ett stort antal småfåglar.

Här SjuDer

Det aV liV

Våtmarkerna är en viktig miljö för

växter och djur i ett ekosystem. många

arter har de blöta skogsmarkerna som

hemvist, andra som födolokal.

Begrepp som vattensjuk mark och mygghelvete

visar att produktionsnyttan i skogen

länge satts i första hand. Men nu ökar

insikten om våtmarkernas betydelse.

Ett stort antal småfåglar som lever i

skogen baserar sin föda på insekter som

kläcks i de mindre vattendragen.

– Många våtmarker har förlorat stora delar

av sin funktion genom dikningar och blir

uttorkade tidigt på våren. Då hinner inte vatteninsekterna

kläckas, säger Stefan Bleckert,

naturvårdsstrategisk chef på Sveaskog.

Uttorkningen av våtmarkerna gör också att

barrträd vandrar in och förvandlar lövsumpskogen

till en granskog. Dikningen har förändrat

sammansättningen av både skog och

kärlväxter och därmed även påverkat miljön

för fåglar, insekter och groddjur negativt.

Biologiskt filter

En annan effekt av dikningen är att de naturliga

vattenvägarna i landskapet har ändrats.

Våtmarkerna har förlorat sin funktion som

biologiska reningsfilter som fångar upp näringsämnen

och partiklar. Därmed påskyndas

vattnets väg från källorna till sjöar och hav.

– Det här bidrar till både övergödning

och mer partiklar i de stora vattendragen,

eftersom den flödesutjämning som alla våtmarker

en gång i tiden medverkade till inte

längre finns kvar, säger Stefan Bleckert.

Även om inte skogen i sig läcker stora

mängder kväve per hektar så domineras

många åars avrinningsområden av skogsmark.

Därför är det viktigt att, oavsett källan,

begränsa och minska mängden kväve

som når haven.

Dubbel naturvårdsnytta

– Våtmarker i skogen har därmed dubbla

naturvårdsnyttan, både för biologisk mångfald

och vattenkvalitet, och är ofta en billig

åtgärd att skapa. Dessutom är de vackra,

säger Stefan Bleckert som ser ett ekologiskt

fungerande vattensystem som en framtidsfråga

av största vikt för skogsbruket.

nils sundström

3 • 2010 forum sveaskog 17

foto: per petersson


TEMA våtmarker

Projektet 100 våtmarker skapar en mosaik av kärr och öppna vattenytor

i det svenska skogslandskapet. De största täcker mer än 40 hektar.

Unikt projekt ger mosaik

genom det unika projektet

har Sveaskogs våtmarksspecialister

och samarbetspartners

identifierat en rad

platser på Sveaskogs marker

där det är lämpligt att

återskapa våtmarker. Till våtmarkerna

räknas allt från grunda sjöar till myrar och

mossar, kärr och bäckar.

– Vi ser det som viktigt ekologiskt att

arbeta i olika skalor, allt från ett litet alkärr

i södra Sverige till en vidsträckt starrmyr

i norra Sverige, säger Per Petersson,

naturvårdssamordnare på Sveaskog och

projektledare för 100 våtmarker.

I ransI I norra Dalarna har

sveaskog återskapat en större

grund tjärn på cirka 50 hektar.

foto: kurt roDHe

18 forum sveaskog 3 • 2010

”Sjöns

vattenyta har

höjts drygt

en meter till

den gamla

nivån.”

Före eFter

Satsningen gynnar en mångfald av våtmarksfåglar,

men även andra arter.

Första större våtmarken

Sjön Gästern utanför småländska Misterhult

blev den första större återskapade

våtmarken och kunde invigas sommaren

2008. Den cirka 40 hektar stora sjön har

tidigare utsatts för sjösänkningar men också

varit mottagare av avloppsvatten från

Misterhult. Det gjorde att sjön växte igen

med bladvass och att fågellivet påverkades

negativt.

– Ett dämme byggdes 2007. Sedan

dess har sjöns vattenyta höjts drygt en

meter till den gamla nivån. Nu finns åter

stora, öppna ytor med klarvatten och

vassen är på väg att dra sig tillbaka. Fågellivet

har återvänt och Gästern har en

viktig funktion som rast- och flyttfågel-

lyInge är en våtmark strax öster om Värnamo, där sveaskog gjorde en provdämning i våras med gott resultat.

lokal för många arter genom sitt kustnära

läge, berättar Per Petersson.

På norra Öland dikades en slåttermad

ut i mitten på 1950-talet för att bli skogsmark.

Men plantorna ville aldrig ta sig.

För några år sedan beslutade Sveaskog att

återskapa våtmarken Älgmaden, som ligger

inom Ekopark Böda.

– Det kändes särskilt viktigt eftersom så

många våtmarker har dikats ut på norra

Öland, säger Per Petersson.

Fågellivet hittar tillbaka

Genom att avverka den igenväxta skogen

runt Älgmaden samt bygga ett dämme har

man höjt vattenytan till en nivå som stämmer

med gamla kartor. Det har fått en

mängd olika fåglar, grodor och insekter att

komma tillbaka.

nils sundström

Före eFter

sjön gästern utanför Misterhult har genom dämning återfått sin gamla


i landskapet

ranSi

aBBortjärn

lyinge

lillVelanD

gäStern

vattennivå. Det har fått fågellivet att återvända.

leiSamlanDet

Voutner

HalmSjö

foto: per petersson

akteSjegge

granHultmyran-

Stormyran

roka

renomyran

kartan VIsar var sveaskog

har identifierat och återskapat

våtmarker som ingår i projektet

100 våtmarker.

genom att stapla korta massavedsbitar skapas en fördämning i diket som stoppar upp

vattenflödet. Här arbetar Christer samuelsson vid nyhagakärret i ekoparken omberg.

stor effekt

med enkla medel

med ganska enkla medel går det

att återskapa våtmarker med

stora naturvärden. det kan till

exempel handla om att manuellt

plugga igen diken.

Det är sällan kostnadseffektivt att

lägga igen hela diken. I stället byggs

ofta proppar i dikessystemet som

förändrar avrinningen i området.

Sveaskog bygger ibland dämmen

av betongblock med grävmaskin,

ibland görs proppar i dikena manuellt.

Det viktiga är att få vattnet att

bromsa upp.

De manuella propparna kan

göras med motorsåg. De kan också

göras med skotare efter avverkning

i området. Först läggs en fiberduk i

botten av diket. Därefter staplas kapade

massavedsbitar på cirka

2,5 meter på varandra. De minsta

bitarna läggs i botten för att göra

proppen tätare.

Sex sådana manuella fördämningar

gjordes i höstas i våtmarken

Ransi i norra Dalarna.

sveaskog är aktivt i en rad

vattenvårdande projekt. Ett nytt

forskningsprojekt ska ta reda

på hur dikningsrensningen

påverkar skogens vatten. i förlängningen

kan skonsammare

metoder skapa fler små

våtmarker.

Djupt inne i skogen där bäckarna

föds finns en rad vardagliga små vattenflöden

i form av grävda diken. Två

sådana områden, ett utanför Jönköping

och ett utanför Piteå, ingår i det

nya forskningsprojektet Diva som

fram till 2012 ska studera hur dikesrensning

påverkar vattenkemin och

vilka partiklar som frigörs.

– Det unika i det här projektet

är att vi även studerar den biologiska

effekten på bottenfaunan

med hjälp aV en pistmaskin har

sveaskog återskapat ett eldorado för fåglar

på ridön i västra Mälaren.

foto: Mats larsHagen

– Vi har återskapat en större grund

tjärn vars vattenspegel nu mäter

cirka 50 hektar, där det tidigare bara

var en myr. Det har lockat många

vadarfåglar, berättar Kurt Rodhe,

naturvårdsledare på Sveaskog.

nils sundström

ny studie mäter

dikesrensningens effekter

foto: per petersson

före och efter dikesrensning och

olika metoder för det, säger projektledaren

Therese Zetterberg på

Svenska Miljöinstitutet IVL.

Rensning av diken kan ge förödande

konsekvenser för bottenlevande

växter och organismer genom

det slam som frigörs och den

grumlighet som bildas i vattnet.

Projektet ska bland annat studera

hur sedimentdammar kan minska

transporten av partiklar, vilket skapar

mer eller mindre permanenta

vattenspeglar i skogen som på sikt

kan skapa en liten våtmark.

Huvudfinansiärer för projektet

är Svenska miljöinstitutet IVL och

Sveaskog. Projektet stöttas även av

Världsnaturfonden WWF, Naturvårdsverket

och Skogsstyrelsen.

nils sundström

3 • 2010 forum sveaskog 19


synpunkt

pressröster

Det skrivs mycket om skogen.

Här är ett axplock från svenska

medier i vår.

Förslag från Skogsstyrelsen

skogsstyrelsen föreslår att reglerna för virkesmätning

även ska gälla sortiment utöver barrsågtimmer

och massaved. Det skulle innebära

att allt virke som säljs, med undantag för julgranar

och småskalig brännvedsförsäljning,

omfattas av virkesmätningslagstiftningen.

”Vi har haft en öppen process kring fram­

inläGGet | roger johansson

Länderna inom eU har

kommit överens om det så

kallade 20/20/20-målet kring

andelen förnyelsebar energi och

minskning av koldioxidutsläpp. Det

är en stor utmaning för de flesta

länder inom EU. Industri- och befolkningstunga

länder som Storbritannien

och Belgien ska i princip

tiofaldiga sin användning av förnyelsebar

energi.

Ska målen nås måste åtgärder sättas

in som stimulerar nödvändiga

aktiviteter och investeringar. Varje

land ska presentera en så kallad

National Action Plan under sommaren

2010. Efter det vet vi mer om

vilken efterfrågan vi kan vänta på

biobränslevolymer från Sverige till

andra europeiska länder.

Klart är att behovet av biobränsle

inom EU mer än fördubblas. Man

kan räkna med att det krävs flera

miljoner kubikmetrar per år. Prisnivåerna

är i dag inte tillräckligt

höga för att det ska vara intressant

för oss i Sverige att exportera dessa

volymer, i synnerhet inte fuktiga

bränslen direkt från skogen.

Men även om bara en mindre del av

marknaden kommer oss till del rör

det sig om betydande volymer.

Sverige använder mest förny-

20 forum sveaskog 3 • 2010

elsebar energi i EU – och då inte

minst biobränsle. Vet du hur stor

del av den totala energin som kommer

från biobränsle, torv och sopor

inräknat? Fundera på det en stund.

Uttaget av biobränsle från skogen

ökar, och även om det fortfarande

finns utvecklingspotential

vill jag påstå att Sverige är världsbäst

på skogsbränsle*. Inget annat

land har kommit lika långt när det

gäller att kombinera ett långsiktigt,

hållbart uttag av både timmer, massaved

och biobränsle.

Potentialen att öka uttaget i Sverige

finns, men exakt hur stor den

är svårt att kvantifiera. Ansed-

tagandet av förslaget. Det har gjort att vi nu

har en bred uppslutning från både skogsbruket,

skogsindustrin och energisektorn.”

Monika stridsman, generaldirektör på

skogsstyrelsen, till tidningen aTL.

SKF satsar på skog i Kina

kullagertillverkaren skF har tecknat ett ramavtal

med statliga state Forestry administration i kina

om att plantera ny skog. Projektet väntas pågå i

fem år. skF har valt sLU som teknisk partner.

”Vi är medvetna om den viktiga roll som skogar

utgör i ekosystemet. Det här projektet stödjer vårt

hållbarhetsarbete. Vi har åtagit oss att minska

den negativa miljöpåverkan från vår verksamhet.”

Kan uttaget av biobränsle från skogen öka ytterligare?

Biobränsleuttaget

kan fördubblas

… vad tycker dU?

Länderna inom eU kommer att behöva flera miljoner kubikmetrar biobränsle per år.

sven hoGfors

verkställande ledamot och sekreterare i Trädbränsleföreningen:

– Trädbränsleföreningen gör inga egna prognoser över utvecklingen

för bioenergi i sverige. Men vi har koll på de prognoser som

andra gör. opinionsgruppen ”Förnybart.nu” bedömer att biobränsle

kan öka från dagens cirka 120 TWh till cirka 158 TWh år 2020.

av ökningen med totalt 38 TWh beräknas 25 TWh komma från skogen.

Det är rimliga beräkningar, om inte förutsättningarna förändras

påtagligt. Det finns dock politiska frågetecken: om det blir storskaliga

investeringar i Nordeuropa på fossilgas och kärnkraft kan

utvecklingen av förnybar energi stagnera.

da bedömare som Skogsstyrelsen

och Energimyndigheten presenterar

olika siffror. För att skapa trovärdighet

och rätt förväntningar är

det viktigt att bilden likriktas. Här

har vi alla som jobbar i skogsbruket

och/eller äger skog ett ansvar

att kommunicera en rimlig potential.

Sveaskog tror vi att vi kan

fördubbla uttaget av skogsbränsle

fram till 2014 utan att göra avkall på

ett långsiktigt hållbart skogsbruk.

Nå, hur stor del av energin kommer

från biobränsle? Faktum är att

biobränsle redan är det största energislaget,

enligt statistik från Energimyndigheten.

Biobränsle stod

Tom Johnstone, skF:s koncernchef, till

tidningen skogsland.

Trädsäkert järnvägsnät

Fram till år 2012 ska Banverket trädsäkra 500

mil av det svenska järnvägsnätet. Projektet har

pågått sedan år 2007 och skapat sysselsättning

för skogsentreprenörer över hela landet.

”Det är sett till antalet människor Sveriges för

närvarande största skogsprojekt. Från början

var det tänkt att cirka 400 mil skulle trädsäkras,

vilket var kostnadsberäknat till 650 miljoner

kronor. Sedan dess har projektet alltså växt.”

Maria Furmark, projektledare på Banverket,

till tidningen skogsaktuellt.

Under de närmaste tio åren måste EU:s

länder drastiskt minska sina koldioxidutsläpp

och öka användandet av förnyelsebarenergi.

Roger Johansson tror att det kommer

att ha en positiv inverkan på utvecklingen

av den svenska biobränslebranschen.

2009 för 31,7 procent av den slutliga

energianvändningen. Det är en

större del än olja (30,8 procent), och

än vattenkraft och kärnkraft tillsammans

(29,8 procent). Det går om

man vill, det har Sverige bevisat.

* skogsbränsle är en del av den totala

mängden biobränsle och utgörs

främst av grot (grenar och toppar),

stubbar och klenvirke. Biobränsle kan

komma från skog, jordbruk eller avfall.

Det här innebär

20/20/20-målet

alla länder inom eU måste senast år

2020 uppnå följande:

• 20 procents andel förnybar energi,

varav minst 10 procent i transportsektorn.

• 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser.

• 20 procent effektivare energianvändning.

roGer Johansson är

biobränslekoordinator inom

sveaskog. Han arbetar i

marknadsledningen med

utveckling av sveaskogs

biobränsleaffär, strategier och affärskoordinering.

GUstav melin

vd Svenska Bioenergiföreningen:

– visst kan uttaget öka. stubbar, klengallring och grot kan tillsammans

ge ytterligare 30­40 TWh, vilket är minst en tredubbling av sortimentet

jämfört med i dag . om vi sedan antar att vi har lagom mycket

skog i sverige i dag, så kan vi använda den årliga tillväxt på 30 miljoner

skogskubikmeter som nu inte avverkas. Det ger ytterligare ungefär 60

TWh. vi räknar med att sverige kommer att fortsätta att vara nettoimportör

av energi men vi förbrukar mest biobränslen vintertid. Dessutom

fraktas en stor del av volymen från norr till söder och när biobränslet

ändå ligger på båt kommer säkert en del volymer exporteras.


Werner von seydlitz har under

snart 60 år byggt upp en koncern som

med logistik- och förädlingstjänster utvecklat

den internationella handeln med

skogsråvara i norra Europa. Enligt nära medarbetare

har det skett genom en givande kombination

av tysk noggrannhet och småländskt

entreprenörskap.

reportage

Text: NilS SuNDSTröm

Foto: paTrik SVeDberg

Doldis stor

handelsman

i skogens

tjänst

Från Vetlanda har han

skapat en koncern som

i snart 60 år hjälpt

skogens leverantörer och

industri att hitta

varandra i norra Europa.

Möt Werner von Seydlitz

– en doldis och nestor

bland skogsnäringens

stora aktörer.

3 3• • 2010 forum sveaskog 21


eportage

22 forum sveaskog 3 • 2010

å ännU aktiva personer kan

berätta om den svenska skogsindustrins

utveckling och modernisering

från 1950-talet och framåt.

Werner von Seydlitz, 82 år, är en av

dem.

Han startade med två tomma händer

och har under decenniernas lopp skapat

koncernen MP-bolagen i Vetlanda AB

som i dag omsätter hundratals miljoner

kronor per år.

Över hav och land

Huvudverksamheten har de senaste 30

åren utvecklats till sjöss i skogsnäringens

tjänst. Den har spelat en viktig roll för den

ökade internationella handeln med virke

och den svenska cellulosaindustrins råvaruförsörjning.

– Vi är ett företag som på det mest

rationella sättet tar hand om logistiken av

skogsråvara från bilväg till hamn eller

industrins mottagningsplats, förklarar

Werner von Seydlitz.

Till sin hjälp har MP-bolagen i dag fyra

egna så kallade carrierfartyg och egna

hamnområden med lagerplatser i Ystad,

Kaliningrad i Ryssland och tyska Ueckermünde.

Transporterna går i alla riktningar

där den oförädlade råvaran främst kommer

från Ryssland, Baltikum och Polen.

Men låt oss ta det från början. Werner

von Seydlitz kom till Sverige 1949 från det

krigshärjade Ostpreussen, dagens ryska

enklav Kaliningrad.

– Jag var egentligen på väg till Kanada.

Men genom svensk träforskning fick jag

kontakt med Myresjöhus i Småland,

berättar Werner von Seydlitz.

Förädlade torvfibrer

På Myresjöhus fick han en tjänst för att

experimentera med hur torvfiber kunde

förädlas för att användas som byggnadsmaterial.

Ett liknande projekt hade den då

22-årige Werner von Seydlitz arbetat med

i familjens sulfatfabrik hemma i Ostpreussen,

en anläggning som konfiskerades av

ryssarna efter andra världskriget.

Arbetet hos Myresjöhus ledde till en ny

fabrik som stod klar 1952. Under ett par år

uppfördes flera tusen villor från Myresjöhus

med isoleringsplattor av torvfiber, så

kallad myrboard.

När Werner von Seydlitz såg de enorma

mängder av svallved, sågspån, kutterspån

och trähusavfall som blev över i såg-

Werner von seydlitz

Ålder: 82 år. Bakgrund: Född 1927 nära

köningsberg i ostpreussen, nuvarande

ryska enklaven kaliningrad. Yrke:

grundare av MP­bolagen i vetlanda aB

1953 och koncernens vd fram till 1997.

Därefter arbetande styrelseordförande

för koncernen med särskild inriktning på

skogssidan.

verken och träförädlingsfabrikerna tyckte

han att det var synd att materialet bara

användes som brännved. Det blev starten

till ett eget bolag 1953 – grunden till

dagens koncern.

– Min idé var att exportera det till Tyskland

där det kunde användas som råvara

för masonit och andra träfiberplattor, för

att bygga upp det sönderbombade landet,

säger Werner von Seydlitz.

Export av träavfall

Sagt och gjort. Werner von Seydlitz kontaktade

Kungliga järnvägsstyrelsen, dagens

SJ, som kunde meddela att bolaget

hade en stor mängd täckta godsfinkor som

fraktade frukt, kemikalier och konsumtionsvaror

till Sverige, men som gick tomma

ner till kontinenten.

– 1954 använde vi 5 000 järnvägsvagnar

för exporten. Några år senare behövde vi

25 000 vagnar om året, vilket var samtliga

täckta vagnar som SJ hade för den kontinentala

trafiken, säger Werner von Seydlitz.

MP-bolagen började senare exportera

gallringsved, gran- och tallved. Det väckte

stort intresse hos den tyska cellulosaindustrin

och fler spånplattefabriker, som dock

ville ha den svenska veden barkad.

Det kravet kunde MP-bolagen möta genom

egna barkstationer. Stor export skedde

också till Norge och Italien.

Import till svenska industrin

I början av 1970-talet uppvaktades

Werner von Seydlitz av den svenska cellulosa-

och pappersindustrin.

– Budskapet var: du ska upphöra med

exporten, den veden behöver vi i Sverige.

Du ska importera i stället, berättar

Werner von Seydlitz.

Det tog MP-bolagen fasta på. När

virkes affärerna i samma veva blev alltför

omfattande för att skötas med tåg hyrdes

pråmar in, som byggdes av Broströmkoncernen.

En draghjälp för importen blev

fakta

Kort om MP-koncernen

• omfattar sex affärsområden. De två huvudbenen består av handel och tjänster inom

skogssektorn samt tillverkning och försäljning av kabelförläggningsmaterial.

• vid sidan av skogsverksamheten utvecklade Werner von seydlitz tidigt byggbara stålprofiler,

som likt ett jättestort mekano kan byggas ihop till kabelstegar och lagerinredning.

• Företaget hette först Metall & Plast aB, där plast stod för de hartser som användes för att

sammanfoga träfibrer till byggnadsmaterial. MP står i dag för Metal & Pulp.

• koncernen har i dag ett nittiotal anställda vid huvudkontoret i vetlanda och ytterligare ett

par hundra personer knutna till sig i olika länder runt Östersjön.

• Äger en stor träflisproduktion i Ystad och en metallproduktion i vetlanda.

sedan BerlinmUrens fall har MP-bolagen

byggt starka affärsrelationer med öst. I ryska

enklaven Kaliningrad har koncernen efter svensk

modell byggt upp system för skogsförvaltning och

virkesmätning.


”Min idé var att exportera till

Tyskland, för att bygga upp det

sönderbombade landet.”

i flera decennier har MP-bolagen gjort

affärer med Sveaskog och dess föregångare

AssiDomän. Werner von Seydlitz diskuterar

nya sjöfartstjänster med Åke Andersson,

fiberansvarig på Sveaskog.

till sJöss i skoGsnärinGens tJänst. MP-bolagens sjätte och senaste carrierfartyg,

Bongo, sjösattes 2008. Lastkapaciteten är 8 000 kubikmeter fast under bark och dödviktstonnaget,

den maximala lastförmågan, är 8 200 ton. Den gör ungefär en resa i veckan över

Östersjön mellan olika hamnar.

den storm som i slutet av 1972 orsakade

stor förödelse i de tyska skogarna.

Nya kontakter knöts sedan i öst efter

Sovjetunionens fall. Under många år importerade

MP-bolagen till exempel all

björkmassaved från Kaliningrad till massabruken

som ägdes av Sveaskogs föregångare,

AssiDomän.

Bygger egna carrierfartyg

De inhyrda fartygen var inte optimerade

för att snabbt lassa och lossa skogsråvara.

MP-bolagen utvecklade därför egna så kallade

carrierfartyg. Den första carriern togs

i drift 1978.

– Det här är flytande containrar utan

besättning som dras av en bogserbåt med

en 400 meter lång vajer, säger Werner von

Seydlitz och visar foton på sjösättningen

av den sjätte och senaste carriern, Bongo,

som tar 8 000 kubikmeter fast under bark

och kan lastas på 28 timmar med hjälp av

två kranar som rullas ombord.

Hemligheten bakom de rationella carrierfartygen

är ett sinnrikt pumpsystem,

som utvecklades av Kockums varv i Malmö

med erfarenheter från ubåtstillverkningen.

Systemet ser till att carrierns däck

hela tiden är höjd i kajkanten och inte tippar

åt något håll oavsett lastmängd eller

var på carriern lasten finns ombord.

– Med åtta vattentankar ombord kan

lastbilar, kranar och truckar köra direkt

ombord och möjliggör på så sätt ett roll

on/roll off-system för skogsråvaran, förklarar

Werner von Seydlitz.

Långsiktigt tänkande

Under alla år har MP-bolagen utvecklats

med egna medel. I synen på affärer

ligger Werner von Seydlitz nära Marcus

Wallenberg (1900–1982), både vad gäller

det långsiktiga tänkandet och att verka

utan att synas. De två har även gjort affärer

ihop. Likheter finns också med nästan

jämnårige Ingvar Kamprad och hans förmåga

att hitta nya affärsmöjligheter.

När Werner von Seydlitz blickar tillbaka

konstaterar han att marknaden har utvecklats

i etapper om tio år och att hans

koncern hela tiden snabbt anpassat sig efter

det. I dag ökar behovet av sjötransporter

för bränsleflis och energived.

– Min förhoppning inför framtiden är att

svensk skogsindustri fortsätter att ta vara

på sin konkurrenskraft med den långa träfibern

i svensk barrved och skogsråvara.

Jag tycker det är viktigt att råvaran används

på bästa sätt och inte bara eldas upp. Använda

förpackningar och sopor är bättre att elda

upp än ny skogsråvara. Ökad gallring ger

också större effektivitet på växtligheten,

säger Werner von Seydlitz.

Vad är du mest stolt över i din karriär?

– Att jag har lärt upp en ny generation

kollegor som tagit över företaget och kan

utveckla det i framtiden. Jag är också nöjd

med att vi alltid har investerat våra vinster

i företaget. Vi har inga lån, svarar Werner

von Seydlitz.

nils sunDström

3• 2010 forum sveaskog 23


Köpa eller sälja gård - vinter som sommar.

Vi finns på www.areal.se

Välkommen!

Magdalena Forsberg www.handelsbanken.se/skogochlantbruk

Att köpa eller sälja

en gård är en sak,

att äga och driva

den en annan.

Vi hjälper dig hela

vägen - före, under

och efter affären.

Leasing

– något att se fram emot

För att din verksamhet ska fungera, måste dina maskiner

och din utrustning göra detsamma. När du behöver förnya

dem och samtidigt inte vill binda ditt kapital, är leasing ett

bra alternativ. Vi köper – du får nyttjanderätten. Du betalar ett

fast månadsbelopp och får göra skatteavdrag på hela sum-

man. Det blir en enkel finansieringsform för dig som värde-

sätter tryggheten i att ha ny och väl fungerande utrustning.

Om du vill veta mer – kontakta ditt lokala bankkontor eller gå

in på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.


I SkötSelSkolan Ingår en utbIldnIng I röjnIng. Inom kort kommer det också att finnas utbildningar i markberedning och plantering.

”Från nästa

år är ambitionen

att

utbildningen

ska vara

obligatorisk.”

ARBETSLIV

Webbkurs i skogsvård

för att säkra skogsvårdspersonalens

kompetens satsar sveaskog på skötselskolan

– en interaktiv webbutbildning.

– det här blir ett bra sätt att

kvalitets säkra vårt viktiga skogsvårdsarbete,

säger marie Larsson-stern,

skogsvårdschef på sveaskog.

Skogsvård, det vill säga markberedning,

plantering och röjning, sysselsätter varje

år långt över tusen personer på Sveaskogs

marker. Det handlar om allt från egen personal

– exempelvis anställda skolungdomar

– till skogsvårdsentreprenörernas personal,

som kan komma från flera olika länder.

Sveaskog är noga med att skogsvårdsarbetet

utförs på ett professionellt sätt.

Entreprenörerna har ansvar för att deras

anställda har rätt kompetens, men vi har

också uppstartsdagar ute i landet i början

av skogsvårdssäsongen för att beskriva

hur vi vill ha arbetet utfört på Sveaskog,

berättar Marie Larsson-Stern.

En flexibel utbildning

Trots Sveaskogs insatser har det varit

svårt att nå ut till samtliga skogsvårda-

MarIe larSSon-

Stern, skogsvårdschef

på sveaskog.

re. Dessutom är det på en del håll stor

personal omsättning inom den här typen

av arbeten.

– Nu tar vi ytterligare ett steg genom en

formell utbildning, men det ställer krav

på en flexibel utbildningsmodell om vi

ska kunna nå alla som arbetar med skogsvård.

En fördel är att webbkursen kan genomföras

när som helst och var som helst.

Kursen kommer också att vara tillgänglig

på en rad olika språk, säger Marie Larsson-Stern.

Börjar med röjning

Initiativet till utbildningen kommer från

Stora Enso Skog som testade konceptet

redan förra året och har fått ett positivt

gensvar.

I samverkan med bland andra

Sveaskog tas nu en gemensam utbildning

fram, som även har företagsspecifika delar.

När man har gått igenom utbildningen

och klarat testet erhålls ett ”körkort” som

är giltigt i ett år.

Marie Larsson-Stern berättar att den

första delen, som är klar att börja användas,

är en röjningskurs.

foto: Bengt Alm

Fakta

Samarbetet Skötselskolan

• skötselskolan är en samling webbaserade utbildningar

skapade i samverkan mellan stora

enso skog aB, Holmen skog aB, sCa skog aB

och sveaskog aB.

• Utbildningarna förser såväl företagens egna

anställda som entreprenörer med grundläggande

kunskap om hur skogsskötsel bedrivs

på bästa sätt.

• För närvarande finns det en utbildning på

svenska i röjning, men inom kort finns även

utbildningar i markberedning och plantering.

• Översatta versioner på engelska, polska och

ryska blir tillgängliga i år. Till nästa år planeras

översättningar till fler språk.

– Vi ser gärna att så många som möjligt

testar utbildningen på frivillig väg redan

i år. Från nästa år är ambitionen att utbildningen

ska vara obligatorisk, säger Marie

Larsson-Stern.

mats Lundström

2 • 2010 forum sveaskog 25

foto: Bengt Alm foto: mAts sAmuelsson


arbetsliv

en dag på jobbeT | peter åström

Jobb: virkesvärdestekniker i Malå. Ålder: 51 år. Bor: Björksele i Lycksele kommun. familj: gift, fyra barn. fritid: Är i egna skogen, kör med draghundar, renoverar huset.

Årstid: våren. När skaren bär och innan myggen kommit.

11.00

09.15

peTer åSTröm lämnar Setras såg,

som han besöker varje vecka.

vikTigaSTe arbeTSredSkapeT. Prisräkning vid datorn.

”Större delen av tiden är jag inomhus vid datorn”, säger

Peter Åström.

26 forum sveaskog 3 • 2010

11.57

Telefonen går varm. Peter får ett samtal från en kund

som vill ha specialvirke.

12.55

Skor efTer ändamål. Peter byter om innan han ger sig ut

i skogen i Nåda.”Det är inte så ofta jag är ute i skogen. Några

gånger i månaden, kanske.”

”Det är viktigt att ha bra underlag i prisförhandlingar”

Priser, listor och analyser.

Skogen är full av siffror – och det är

Peter Åströms jobb att bena ut dem.

Han är Sveaskogs enda virkesvärdestekniker

norr om Sundsvall.

– Geografiskt är det stort men det är

mycket arbete framför datorn och då

funkar det, säger han.

Peter Åström har arbetat inom Sveaskog

sedan 1976. Han har varit huggare, avverkningsledare,

kört maskin… En rad olika erfarenheter

som han har nytta av i det mång-

facetterade jobbet som virkesvärdestekniker.

Peter Åström fick en rivstart när han

tillträdde sin tjänst för lite mer än två år

sedan. Det nya virkesmätningssystemet

var på gång. Bland annat skulle två klasser

på gran och en på tall tas bort.

– Det är den största grej jag gjort hittills.

Att grotta ner sig i siffror och analyser

”Om någon

frågar vad jag

jobbar med

svarar jag:

Det beror på!”

tycker han är en av de roligaste bitarna med

jobbet. Men att vara virkesvärdestekniker

omfattar betydligt mer än så. Han arbetar

med virkesmätning, tar fram marknadsprislistor

tillsammans med de marknadsansvariga

och gör analyser.

– Det är viktigt att ha bra underlag i prisförhandlingar,

säger Peter Åström.

I fjol tog han och kollegan Henrik Engman,

logistiker, fram en utbildning för

transportörer om hur virket ska hanteras

vid mätstationerna. Endagskursen har hållits

för över 100 transportörer i Västerbotten

och lika många i Norrbotten.

Bättre leveranser

Genom att utbilda transportörerna i saker

som virkesmätning, vägfrågor och administration

flyter hela kedjan – från avverkning

till leverans hos kund – på bättre.

Även om Peter Åström tillbringar störs-

ta delen av arbetstiden framför datorn är

den ena dagen sällan den andra lik.

– Om någon frågar vad jag jobbar med

svarar jag: ”Det beror på!”, säger han.

Maximera utfallet

Han sysslar med produktutveckling tillsammans

med kunder, som Norrfog och Ikea.

– Vi har tittat på hur vi ska kunna maximera

utfallet av det friskkvistiga sågutbytet

från främst förstagallringar här i norr. Det

är tänkt att användas i olika limfogsprodukter

inom möbelindustrin, berättar han.

Sedan i januari i år kör Sveaskog i Västerbotten

massaved på inlandsbanan. Peter

Åström har ett finger med i spelet även där.

– Vi arbetar för att slippa mäta virket

två gånger. I det här fallet försöker vi se

till att mätningen bara sker på industrin.

Vi sparar pengar på det.

Sofia StridSman

Foto: Patrick DegermaN


Högtryck hos

landets största

mäklare

Markpriser och efterfrågan på jord och skog är fortsatt hög över hela Sverige.

Funderar du på förändring? Våra mäklare har stor lokal kännedom om

marknaden och vi erbjuder

– Besök och inledande affärsamtal om gårdens möjligheter, värde,

upplägg och skatteeffekter för hela familjen

– Störst exponering, proffsig marknadsföring och affärsmässighet

– Landets största spekulantregister och hemsida för gårdar

Se våra objekt till salu på www.konsult.lrf.se. Vi har ungefär 100 registrerade

fastighetsmäklare med utbildning inom jord och skog över hela landet. Ring

0771-27 27 27 och fråga efter en mäklare nära dig eller skicka e-post till

skogsbyran@konsult.lrf.se för mer information.

LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare.

Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling

finns på över 135 orter över hela landet. På www.konsult.lrf.se hittar du uppgifter

om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret 0771-27 27 27.

ROTTNE F13 S

MED VAGNSSTYRNING SOM GER

UNIKA EGENSKAPER

* Robust chassi med portalboggi * Kraftfull drivlina * Styrbar vagn minskar vändradien markant

* Snabb kran med hög lyftkraft * Hyttdämpningssystemet Comfort Line (extrautr)

www.rottne.com

* Hög servicetillgänglighet * Skotardator och GPS/GIS system (extrautr)


annonstorget

Varför säga nej till högre produktivitet?

Du får minskade mark och trädskador

på köpet!

Bäste vännen i skogen.

Ett Mowi-ekipage är skapat för att fungera under alla förhållanden och i

varierande terräng.

• Mowi-kranen har en överlägsen rörelseförmåga tack vare den unika parallellförda

konstruktionen. Mowi kran kallas också för ”Den enda raka” då

man kan styra kranen i raka, snabba rörelser som behöver mindre hydraulolja

och gör skogsarbete mycket snabbare.

• Mowi-vagnens kraftiga specialkonstruerade boggie och låga tyngdpunkt

gör terrängkörningen enkel och säker. Ramstyrning är en självklarhet liksom

kraftig grind och väl tilltagen lastarea.

Mowi kan bli din bäste vän i skogen. Pålitlig, tålig och stark när det som bäst

behövs.

Läs mer om MOWI-produkterna

på www.mowi.se

CRANAB ACCESS

Cranab AB, 922 82 Vindeln,

Tel. 0933-135 00, Fax: 0933-617 36

info@cranab.se, www.cranab.se

Din bäste vän i skogen.

FTG Cranes AB | Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg

Tfn: 0521-26 26 30 | Fax: 0521-26 26 39

E-mail: info@ftgforest.com | www.ftgforest.com

Norma Jaktmatch - finns i 16 kalibrar

Norma tillverkar över 30 miljoner patroner

om året, fördelade på omkring 75

olika kalibrar.

Tillverkningen sker i Åmotfors, Värmland

och patroner och komponenter exporteras

till runt 40 länder.

Semester?

www.norma.cc

ForumSveaSkog106x155.indd 1 2010-05-24 09:42:17

Ta det lugnt.

Med pcSKOG Gård är det enkelt

att ajourhålla Din skogsbruksplan.

I hängmattan...

pcSKOG önskar Dig en skön semester!


HUR VÄLJER

DU ATT

VÄRMA

UPP?

VED & SOL i en oslagbar kombination

EFFECTA LAMBDA 60 EFFECTA VAC

• UNIK LAMBDASOND

• 90% VERKNINGSGRAD

• STÖRST ELDSTAD I KLASSEN

• SVENSKTILLVERKAD

Upplev hela

dimen sionen

av skogsbruk

och timmer

14 – 18 juli 2010

New Munich Trade Fair Centre

11:e internationella fackmässan för skogsbruk

och timmerteknik med expertkonferenser

och specialshower

Information:

Tysk-Svenska Handelskammaren

Telefon (+46 8) 6651820

Telefax (+46 8) 6651804

messe@handelskammer.se

www.interforst.de

• EUROPAS MEST SÅLDA

• ENKELT MONTAGE

• MAXIMAL ENERGI PÅ LITEN YTA

• REFLEKTORPLÅT FÖR ÖKAD EFFEKT

Effecta AB Tel: 0300-223 20 Fax: 0300-223 95 e-post: info@effecta.se www.effecta.se

terforst-Bes_106x155_SWE.indd 1 04.06.2010 12:18:30 Uhr

Gunnebo

Grepp och bärighet från världens ledande

tillverkare av slirskydd.

Kedjor för:

Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

LÅT DITT

KAPITAL VÄXA

- OberOende av börsens svängningar

Att ägA skog och mArk hAr i AllA tider

skApAt rikedomAr. det är en lönsAm och

trygg investering som växer i tAkt med

träden. genom tectonA cApitAl får du

möjlighet Att investerA i odlAd teAk

- ett Av världens mest efterfrågAde och

prisvärdA träslAg.

Teakplantage, 6 månader gammalt

PIGGELIN-FLEX SR-A8 ATV-PIGG

Terra

Grouzer

Rocky

En stadigt växande placering

• Teak växer 4 gånger snabbare än

gran

• Teak säljs för 7 gånger mer än gran

• Tillväxt om ca 12 % per år på

investerat kapital

• Teakplantagen motverkar

växthuseffekten.

Tectona Capital AB • Kaptensgatan 12, 114 57 Stockholm • Telefon: 08 586 107 58

Fax: 070 711 66 23 • E-post: info@tectona.se • www.tectona.se

hsreklam.se 200911

Gunnebo Industrier AB

590 93 Gunnebo

Tel 0490-890 00

www.gunneboindustries.com


efter jobbet

lAmPor som sYns

australiensiska knog frog strobe är en

Led-cykelbelysning i glada färger och

annorlunda design. den väger bara

19 gram, är lätt att sätta fast och

ta loss och funkar lika bra på

barncykeln som på en mountainbike.

enkeldiodbelysning

med silikonhölje i tolv olika

färger. finns både som fram-

och baklyse. Batteritid på 50–

80 timmar. Pris: 149 kr.

www.ilikebike.se

Ut och njut

av naturen

Springa? Cykla? Orientera? Eller bara

promenera? Ändamålsenliga plagg och prylar

gör naturupplevelsen bättre oavsett aktivitet.

Här är några användbara nyheter för dig som

tänkt tillbringa sommaren utomhus. sofia stridsman

HITTAr Hem

vilse i skogen? Paddlat

fel? eller svårt

att hitta bilen på

jätteparkeringen?

den smidiga

gPs:en

Backtrack från

Bushnell hjälper

dig tillbaka

till ”gå”. du

markerar startpunkten

och när du

vill vända tillbaka

lotsar din Backtrack dig.

den är vattentät och fungerar

även som en vanlig kompass.

Pris: 999 kr.

www.outnet.se

vilt | gert klötzke

Gert KlötzKe

är professor

i gastronomi

vid Umeå universitet,

före

detta ledare för

kocklandslaget

och en av våra

mest erfarna

och uppskattade

kockar.

30 forum sveaskog 3 • 2010

Pasta med harfärssås

IngredIenser

1/2 kg harfärs

1 gul lök

1/2 morot

2 stjälkar blekselleri

2 msk olivolja

1 dl rött vin

6 tomater

1 tsk salt

2 dl mörk viltfond

400 g pasta

TIll serverIng

100 g västerbottenost

1 knippe färsk basilika

1. skala lök och morot. skär

dem och selleri i små tärningar.

fräs bitarna i olivolja tills

de har fått fin färg. tillsätt

harfärsen och bryn den. Häll

på vinet och koka tills vätskan

nästan kokat bort.

2. skålla, skala och kärna ur

de sex tomaterna och finhacka

dem. tillsätt tomater,

salt och fond i kastrullen med

harfärs. koka på medelvärme

i omkring 10–15 minuter.

BÄr BeKvÄmT

På cykelturen, strandutflykten eller klättringen

– klättermusens klassiska 35 liters-ryggsäck

flinta är användbar för de

flesta tillfällen. ryggsäcken tillverkades

mellan 1992 och 1997 och har nu gjort

comeback. den är slitstark, har firningsöglor

och lättjusterade remmar och är till

70 procent tillverkad av återvunnet

material. Pris: cirka 1 495 kr.

www.klattermusen.se

I ÄlgArnAs rIKe

skön och luftig t-shirt

med älgtryck, som är

vattenbaserat och

inte innehåller några

skadliga kemikalier.

motivet är gjort av

konstnären anna Cronheden

i Jämtland. tröjan

är helt i ekologisk bomull

och är Öko tex-certifierad.

finns i färgerna vit, röd,

grön och blå och i storlekarna

s–XXL.

Pris: 450 kr.

www.lundhags.se/

smaka eventuellt av med

ytterligare salt.

3. koka pastan enligt anvisning

på förpackningen. riv osten

och hacka basilikan. Blanda

den kokta pastan med lite av

såsen, lägg upp på varma tallrikar

och häll på resten av såsen.

servera med riven ost

och basilika.

PromenerA med sCHvung

mBt-skon med sin rundade

sula sägs vara bra för hållningen

och aktiverar muskler

i säte, mage och rygg när

du promenerar. reklamen

utlovar dessutom ökad förbränning.

skorna i nya kollektionen

athletic är lättare

och smalare än tidigare års

modeller, som många upplevt

som klumpiga. och sommarfina

modellen Changa

Cork passar perfekt på stadssemestern.

Pris: cirka 2 500 kronor.

www.fotkultur.se

TvÅ flugor

I en smÄll

den nya sprayen

från sjö & Hav

skrämmer bort

såväl mygg

och fästingar

som knott och

andra ovälkomna

kryp. Utlovas

funka ”lika

bra på golfbanan

och i trädgården

som vid

skogspromenader

och utomhusbad”.

Pris: 79 kr.

www.sjohav.se


när Knoppar brister. Syrenknoppar i Lillkyrka.

Fotograf: Håkan Andersson, Örebro.

läsarnas bilder

Ta med kameran

på nästa utflykt!

många av forum sveaskogs läsare

älskar att ta med sig kameran ut

i naturen. det vill vi ta fasta på. till

nästa nummer vill vi att ni mejlar

oss era bästa sommarbilder

till forum@sveaskog.se

Bland de publicerade

bidragen dras en

vinnare som belönas

med en walkstool.

Korsord

CHEF RED

FÖR KP

ARTIGT

DU

ÄR

BLÅGUL

BORÅS-

INDUSTRI

ÄR INTE

VÅR

GÖR

HADE

NEJ-

DR PASSAR

FRANKEN-

SÄGARE I DRAJ-

STEIN JAN

*

SEGLANDE

SOLGUD

DEN HAR

BÄREN SOM

RÄVEN

RATADE

GÖR UR

LEDSEN

SVENSK

FLOD

STJÄL

www.

alinea.nu

KÖRS

BARA EN

BUSKE

HOLME

*

STAJLEN INTE

NÅGON

ISRÄNNA

RAR

sKir vårblomma. Blåsippor är ett tydligt vårtecken.

De här är fotograferade av Astrid Thelin i Stockholm.

vilopaus. Tärnafjällens Ester, fyra månader, tar en välförtjänt

tupplur under ripinventeringen. Fotograf: Erik Larsson,

Östersund.

PAJAS

*

EN KANT

NAMNLÖS

Forum

nr 3-10

ÄR MORS-

GRISAR

MAGISTER

SOM HAR

MAGISTER

FÖRR PÅ

SKARABIL

TILLGÅNG

ÄR GEM.

NÖJE

EN

HASSE

EN BORG-

STRÖM

SMULADE

SÖNDER

KNOTIG

FURA

RYSK DOMÄN

FÖLJER FÖR

ELLER EFTER

PÅ ESS

HERRENS

ÅR

GOLDEN

GATE OCH

RIALTO

*

RESULTAT

AV ANBUD

OCH

ACCEPT

PÅ ESS RAR

SNACK

FÖR

KATTEN

ENG EGEN

BUBO

MÅNE

*

KOSPRÅK ENGELSKT

TUSCH

KORT FÖR

URTIDS-

ÖDLA

VAR VISAN

DÅLIG

ROMERSK

ETTA

KENYA

TELEVISION

NETWORK

DAMTIDNING

TANTAL

DEUTE-

RIUM

KORT

KRONA

DET LÄGGS

IBLAND PÅ

GYM-

FÖRR GUD

NASTIK-

NU KARTA

KLUBB

JOBBSKYDD

HÅLLER

PANNORNA

PÅ PLATS

SINGULAR

TRÄD MED

KOTTAR

FISKELINAN

FÖLJER

JK

vad är väl bättre än att krypa upp i soffan

och lösa ett korsord?

om du knäcker korsordet kan du dessutom

vinna ett fint pris.

I ÖGAT

nyckelordet bildar du genom att använda

bokstäverna i rutorna med de röda stjärnorna.

ordet mejlas till forum@sveaskog.se

senast den 20 augusti. du kan även posta ett

vykort med rätt svar till:

Korsordstävling, forum sveaskog

sveaskogs kundcenter

nygatan 4, 956 31 Överkalix

förra numrets vinnare finner du på

www.sveaskog.se/vinnare

de här priserna kan du vinna.

SKIDSPORT

1:a pris: En ryggsäck

*

med smarta detaljer.

*

3:e pris: En liten

Maglite-ficklampa.

PRATAR

GOJA

PRATAR

JättefånGst.

Många sportfiskares

dröm är att

dra upp en sådan

här lax ur Mörrumsån.

Fotograf:

Percy Assarson,

Mörrum.

se fler läsarbilder på www.sveaskog.se/lasarbilder

2:a pris: En jaktkniv

i masurbjörk.

PRATAR

GOJA

PRATAR

GOJA

4–10:e pris:

En kompass PRATAR från Silva. PRATAR

GOJA GOJA

PRATAR PRATAR PRATAR PRATAR

GOJA 3 • 2010 GOJA forum GOJAsveaskog

GOJA 31

PRATAR

GÅVA

GÅVA GÅVA

GÅVA


till sist…

kräftor fISkaS ofta med mjärde, agnad med

fisk, som sänks ner i vattnet under natten och vittjas

tidigt på morgonen.

att äta kräftor är inte bara en svensk tradition.

I amerikanska Södern är varma kräftor med citron,

lök, potatis, majs och starka cajunkryddor populärt.

totalt fInnS det 618 olika kräftarter i världen.

De vanligaste är flod-, signal- och havskräftan.

drömmer du om att fiska kräftor?

Sveaskog planerar att erbjuda nya

arrenden på olika platser i landet.

– Vi tänker upplåta fler kräftfiskelotter

den närmaste tiden, säger

Conny Elg på Sveaskog.

Sveaskog upplåter fiskerätter till privatpersoner,

fiskeklubbar, fiskeföreningar

och företagare inom naturturism. Dessa

omfattar ibland kräftfiske. Det finns i dag

cirka 800 upplåtelser för kräftfiske och

tanken är att öka antalet med 400 stycken

under de närmaste åren.

Kräftfiske är en av våra mest älskade

traditioner och intresset för fisket är alltid

stort. Förra året släpptes 25 nya kräftfiskelotter

i sjön Tisaren i Närke där Sveaskog

är den största vattenägaren. Redan första

dagen tog lotterna slut.

Inför lanseringen provfiskade Sveaskog

FoTo: leIF öSTer

en längre tid för att fastslå att det fanns

tillräckligt med kräftor i sjön. Sveaskog

har också flyttat kräftor inom sjön för att

på så vis öka spridningen.

Kräftor kräver rätt botten

Tisaren har både bra vatten och stenig

eller sandig botten, vilket kräftorna gillar.

– Provfiske pågår på många andra platser,

som förberedelse för ett ökat antal

upplåtelser, bland annat i flera sjöar i

Götaland och i Bergslagen. Ett exempel

är Östra Laxsjön i Närke, säger Conny Elg,

ansvarig för fiskeförvaltning på Sveaskog.

Hur gör man om man är intresserad av att

arrendera en kräftfiskelott?

– Det bästa är att bevaka Sveaskogs

webbplats sveaskog.se regelbundet, men

man kan också anmäla intresse hos dem

som är ansvariga för fiskeupplåtelser. Det

kan även löna sig att läsa lokaltidningen.

P0STTIDNING B

Returadress: Sveaskogs Kundcenter

Nygatan 4, 956 31 Överkalix

I SverIge brukar vI ha kräftskiva i augusti. Fram till 1994 var det lag på att kräftfisket inte fick inledas före första onsdagen i augusti.

Förutom att äta våra egna kräftor importerar svenskarna runt 2 500 ton kräftor, från bland annat Kina och Turkiet.

Så blir du en kräftfiskare

Priserna och storleken på kräftfiskelotterna

varierar, men lotterna vid Tisaren

kostade 2 000 kronor plus moms. Det

ger rätt till kräftfiske på en strandremsa på

200 meter. Båt står man för själv om det

inte går att fiska från stranden.

Arrenden för företag

Sveaskog arrenderar även ut till företag, så

kallade företagsupplåtelser.

– Företagen kan i sin tur sätta samman

paket för grupper som är intresserade av

att fiska kräftor. Vill du provfiska hos lokala

arrangörer hittar du dem via webbplatsen

inatur.se. Det är en marknadsplats för

naturturism i Sverige, tipsar Conny Elg.

MatS lundStröM

Fotnot: Vill du anmäla intresse för kräftfiskelotter,

kontakta Sveaskogs fiskeupplåtelseansvariga:

jan.hansson@sveaskog.se, erik.blomquist@sveaskog.se

fakta

Myter

om kräftor

• Flodkräftan är

utrotad i Sverige.

Fel. I Sverige förekommer

både flod-

och signalkräfta.

• Signalkräftan är

immun mot pesten.

Fel. Men den är

motståndskraftigare

än flodkräftan.

• Kräftor går baklänges.

Fel. Kräftor går

vanligtvis framåt.

• Signalkräftan har

inte medfört några

negativa effekter.

Fel. Signalkräftan

har påskyndat

spridningen

av kräftpesten.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!